Nu kan du som forskare beställa data från 1950 års folkräkning!
Databasen FOLK1950 innehåller detaljerade uppgifter om alla personer som var folkbokförda i Sverige år 1950 – över 7 miljoner individer. Folkräkningen digitaliserades ursprungligen av ArkivDigital för släktforskning och har därefter köpts in av Umeå universitet för vetenskapligt bruk. Det innebär att forskare nu kan beställa individdata från folkräkningen via CEDAR.
Vad är en folkräkning?
Folkräkningar har genomförts i Sverige sedan 1700-talet och är ett viktigt verktyg för att förstå befolkningens sammansättning och förändring över tid. Den första rikstäckande befolkningsstatistiken samlades in av Tabellverket år 1749. Fram till 1940-talet byggde folkräkningarna till stor del på uppgifter från kyrkoböcker, särskilt husförhörslängder och församlingsböcker.
En lång tradition av befolkningsstatistik
Mellan 1860 och 1930 genomfördes folkräkningar vart tionde år och därefter vart femte år (med vissa undantag). Tidigare folkräkningar finns tillgängliga som tryckta publikationer i serierna Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) och Sveriges officiella statistik (SOS).
Folkräkningarna 1860–1910 samt delar av folkräkningen 1930 finns även digitaliserade och går att ta del av på samt på .
Under andra delen av 1900-talet kombinerades befolkningsräkningarna med bostadsstatistik. Mellan 1965 och 1990 genomfördes så kallade folk- och bostadsräkningar (FoB) vart femte år.
Folkräkningen 1950 – en vändpunkt
1950 års folkräkning markerade en förändring. Enligt en kungörelse från 1949 befriades kyrkans pastorsexpeditioner från att själva sammanställa utdrag ur församlingsboken. Istället samlades uppgifterna in centralt, vilket gav en mer enhetlig och lättillgänglig statistik.
Databasen FOLK1950 innehåller information om alla personer som var folkbokförda i Sverige vid tidpunkten – över 7 miljoner individer. För varje person finns bland annat uppgifter om:
· Namn
· Födelsedatum och födelseort
· Civilstånd
· Bostadsadress
· Värnpliktsnummer (för män)
· Yrkesuppgifter (standardiserade och kodade enligt HISCO)
Utöver detta har vissa geografiska variabler kodats med hjälp av etablerade standarder, vilket gör det möjligt att analysera data på ett systematiskt och jämförbart sätt, både nationellt och internationellt.
Data från databasen FOLK1950 är tillgängligt för forskning via CEDAR. Vid utlämning av data görs en utlämningsprövning av CEDAR:s Tillståndsgrupp och vid utlämnande av variabler som innehåller direkta eller indirekta känsliga personuppgifter krävs etikprövning.
Kontakta gärna CEDAR:s uttagssamordnare Maria J Wisselgren för beställning av data eller mer information om folkräkningen.
Vill du ta del av studier som utgår från de svenska folkräkningarna?
Här är några tips:
Wisselgren, M. J., Edvinsson, S., Berggren, M., & Larsson, M. (2014).
Testing Methods of Record Linkage on Swedish Censuses. Historical Methods, 47(3), 138–151.
Axelsson, P., & Wisselgren, M. J. (2016).
Sweden in 1930 and the 1930 census. The History of the Family, 21(1), 61–86.
Wisselgren, M. J., & Vikström, L. (2023).
Behind the numbers: authorities’ approach to measuring disability in Swedish populations from 1860 to 1930. Historical Methods, 56(2), 63–76.
