Doktorandprojekt Mitt doktorandprojekt utforskar biomarkörerna leptin och adiponektins associationer till hjärt- och kärlsjukdom såsom aortaklaffstenos och hjärtinfarkt. Detta görs genom epidemiologiska, kohortbaserade studier på prospektivt insamlad, populationsbaserad data med blodprover sparade i biobank, främst från NSHDS (Northern Sweden Health and Disease Study).
Det övergripande syftet med dessa doktorandstudier är att undersöka effekten av adipokinerna leptin och adiponektin på kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet, samt på demens hos äldre. Resultaten kan bidra till en bättre förståelse av sjukdomsmekanismer, vilket hypotetiskt kan leda till förbättrad prognos och i slutändan möjliga nya behandlingar av dessa vanliga allmänna sjukdomar.
Övervikt och fetma är ett växande problem världen över. Under de senaste decennierna har man upptäckt att fettvävnad är ett viktigt och komplext endokrint organ. Signalfaktorerna från fettvävnad, så kallade adipokiner, reglerar metabolisk homeostas genom flera olika vägar.
Adipokinerna har undersökts ingående som möjliga kopplingar till flera sjukdomar, inte minst hjärt-kärlsjukdomar. Ökad fettmassa genererar högre cirkulerande nivåer av adipokiner, till exempel leptin, med undantag för adiponektin som har ett omvänt förhållande.
Förhöjda leptinnivåer har associerats med hjärtinfarkt, stroke och aortastenos, medan låga nivåer av adiponektin är associerade med ökad risk för typ 2-diabetes och snabbare progression av aortastenos. Adipokiner är möjliga mediatorer för den ökade risken för kardiovaskulär sjukdom i samband med metaboliskt syndrom, och det har visats att både leptin och adiponektin associeras med utvecklingen av till exempel typ 2-diabetes och åderförkalkning.
Mitt huvudsakliga material kommer från den populationsbaserade kohorten Northern Sweden Health and Disease Study bestående av tre delkohorter: MONICA, VIP och MSP. I WHO:s MONICA-projekt i norra Sverige samlades data in från 8 enkätundersökningar genomförda 1986-2022 av 13500 individer (25-74 år).
I Västerbotten Intervention Program (VIP) har invånare sedan 1985 kallas för regelbundna hälsokontroller i 40-, 50-, och 60-årsålder, och erbjuds samtidigt delta i forskning där de lämnar enkätdata om livsstilsfaktorer samt mätningar och blodprov för framtida forskning. Utfallsdata, inklusive dödsorsaker och sjukhusinläggningar med ICD-koder, har erhållits från Socialstyrelsen
