ͯ����Ƶ

Projektbeskrivning

Modell för bedömning av exponeringsmönster för hand-armvibrationer med hänsyn tagen till exponeringsvariabilitet och dess determinanter.

Bakgrund
Riskbestämningen av vibrationsexponering och dess skador baseras i grunden på den internationella standarden ISO 5349-1. I denna redovisas ett samband mellan daglig ekvivalent exponeringsnivån (tidsvägt över 8 timmar) och symtomet ”vita fingrar”. Standarden bygger på gamla data där karaktäriseringen av exponeringen inte utförts på ett adekvat sätt och symtomförekomsten var hög. Standarden har vidare kritiserats på olika sätt bland annat för att besvär av vibrationer (vita fingrar) uppstår tidigare och vid lägre exponeringsnivå än vad ISO-standarden anger. Andra studier har visat på det motsatta. Vidare omfattar standarden enbart symtomet vita fingrar och inte andra symtom som kan uppkomma exempelvis neurologiska. De studier som har ifrågasatt och utvärderat ISO-standarden bygger på exponeringsdata i form av symtomregistrering och kliniska tester och i något fall stickprovsmätningar av exponeringsnivåer.

Riskbedömningen för vibrationer från handhållna maskiner sker idag i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrift om vibrationer (6), som bygger på ett EU-direktiv. För vibrationer finns två exponeringsvärden, ett insatsvärde (2,5 m/s2) och ett gränsvärde (5 m/s2). Värdena gäller daglig exponering under 8 timmar eller motsvarande tidsvägda medelvärde. Av föreskriften framgår att den dagliga vibrationsexponeringen baseras på en ”representativ” arbetsdag och när exponeringen förändras påtagligt mellan olika arbetsdagar, bör man ta rimlig hänsyn till detta utan att ha klargjort vad ”rimlig hänsyn” innebär. För en arbetsgivare är det av påtaglig betydelse om de olika nivåerna över- eller underskrids. Osäkerheten i uppmätt vibrationsbelastning understryker behovet av bestämning av variabiliteten.

Exponeringsvariabilitet är sedan 15 år tillbaka studerad inom kemisk exponering och man har sett olika mönster i hur exponeringen varierar för samma individ mellan olika dagar och mellan olika individer i samma arbete. Studier har visat på konsekvenser av denna variabilitet på epidemiologiska dos-responssamband (attenuering, dvs samband döljs) och vid val av mätstrategi (bl.a. val av antal personer och upprepningar). Liknande tankesätt är applicerbart för vibrationsexponering, där det idag saknas studier av exponeringsvariabilitet avseende hand-arm vibrationens amplitud och duration mellan olika individer och olika dagar för samma individ.

Insats- och gränsvärdet som är framtagna för vibrationsexponering bygger på mätuppgifter avseende vibrationsnivå (amplitud) och exponeringstid (duration). I riskbedömningen tas det större hänsyn till amplitud än till duration.
Vibrationsnivån varierar beroende på determinanter/faktorer hos användaren av maskinen, den individuella maskinen samt materialet som bearbetas och hur det bearbetas. Utvärdering av olika determinanter/faktorer när det gäller vibrationer finns det enbart ett fåtal studier.

Exponeringstiden som används i olika studier är ofta baserad på individens egen skattning och det är oklart hur tillförlitlig den är.
Det finns idag teknik som kontinuerligt kan mäta tiden då vibrationsexponering förekommer. Detta möjliggör objektiva mätningar av durationen som individer utsätts för hand-arm vibrationer.

Övergripande syfte

Syftet med studien är att skatta mellan- och inom-individvariabiliteten bland hand-arm vibrationsexponerade samt undersöka de faktorer som kan förklara variationen i mätningarna. Syftet är också mäta den faktiska exponeringstiden och i jämförelse med denna undersöka validiteten i de exponerades subjektiva exponeringstidskattning.

Specifika frågeställningar:
• Hur ser exponeringsvariabiliteten i uppmätt vibrationsnivå och exponeringstid ut mellan olika individer och inom samma individer som arbetar med handhållen vibrerande maskin?
• Vilka faktorer hos människa, maskin eller material och i vilken grad påverkas uppmätt vibrationsnivå?
• Hur kan denna variabilitet påverka den hygieniska riskbedömningen på individnivå?
• Vilken validitet har de exponerades egna retrospektiva skattningar på kort resp. lång sikt jämfört med uppmätta tider?

Metod
Mätningarna av både exponeringsnivå och exponeringstid kommer att genomföras parallellt på de individer som ingår i studien. Alla mätningar sker i fält dvs. individerna använder de slipmaskiner de normalt använder i sitt arbete och utför de arbetsmoment som vi mäter på under ordinarie arbetstid. För att göra studien praktiskt möjlig kommer vi att begränsa oss till att mäta på slipmaskiner av typen vinkelslip. Utifrån ovan beskrivna studiedesign kommer individerna att utföra arbetsmoment under skilda arbetsförhållande ur aspekterna vibrationsnivå, exponeringstid samt ergonomiska förhållanden.

Exponeringsnivån mäts med befintlig mätutrustning (Larson & Davis HVM100) för vibrationer. För att få ett tillförlitligt mått på exponeringen upprepas mätningen av exponeringen under dagen under olika slipmoment och på så sätt fås en bättre precision av medelvärdet på exponeringen för den dagen.

Exponeringstiden mäts med en sk. Vibrologger, vilken är en vidareutveckling av instrument för att mäta sömn och aktivitetsregistrering. Vibrologgern bärs runt handleden. Den modifierade utrustningen kan identifiera vibrationer överförda till hand och underarm. Detta möjliggöra kontinuerlig registrering över hela arbetsdagar för enskilda individer. För att få ett mått på arbetstagarens tidsuppskattning kommer mätningarna kompletteras med frågeformulär om den subjektiva exponeringstiden direkt och några månader efter mättillfället.

I samband med fältmätningarna av tid kommer vi att karaktärisera individernas exponering för fysisk belastning och arbetsställningar. Detta kommer att ske via videofilmning och direktobservation vilket möjliggör analys av arbetsställningar och repetitivt arbete. Vi kommer också att samla in tekniska data om maskinerna och det material de arbetar med.