Forskningsprojekt Vi vet ännu relativt litet om hur talets olika uttrycksmedel används och åstadkommer effekter på lyssnaren. Det är denna lucka i vår kunskap som ligger till grund för den aktuella forskningsuppgiften.
Centrala frågeställningar i projektet är: Vad utmärker talet hos vana talare? Hur utnyttjar skickliga talare, inte minst politiker, prosodiska medel â pausering, betoning och intonation â för att fånga lyssnarens intresse? Hur används prosodin för att övertyga och påverka? Ett mål är att ge kunskap om vad som utmärker talet, prosodin, hos "goda" talare. Olika typer av publikt tal studeras, intervjuer i media, politiska tal, nyhetsuppläsning. Talet analyseras auditivt och akustiskt. Resultaten ska sedan utvärderas i experiment med manipulerat tal, som gör det möjligt att studera hur givna prosodiska egenskaper uppfattas och tolkas.
FinansÄr , 2006, 2007, 2008
huvudman: Eva Strangert, finansiar: VR, y2006: 594, y2007: 594, y2008: 307,
Specifika mÄl
Prosodiska egenskaper â bl a pausering, talflöde, betoning och grundtonsvariationer â ska studeras i tal som framförs publikt, i intervjuer i media, politiska tal, eventuellt ocksĂ„ nyhetsupplĂ€sning. Syftet Ă€r att identifiera uttalsdrag som karaktĂ€riserar det publika talet i dess olika former bl a genom jĂ€mförelser med icke-publikt tal. FrĂ„gestĂ€llningar som ska besvaras Ă€r bl a hur vana och skickliga talare, offentliga personer, utnyttjar prosodiska medel för att nĂ„ ut med sitt budskap. Bedömningar av olika talaregenskaper ska vidare ge kunskap om vad som utmĂ€rker talet (prosodin) hos en âgodâ talare.
°żłŸ°ùĂ„»ć±đČőö±č±đ°ùČőŸ±°ìłÙ
Tanken att gĂ„ nĂ€rmare in pĂ„ detta omrĂ„de har vĂ€xt fram ur min tidigare forskning inom prosodi, projektet GrĂ€ns och gruppering â Strukturering av talet i olika kommunikativa situationer, som nu Ă€r i sin avslutningsfas, men ocksĂ„ de tidigare projekten Pausering i tal, Interaktion i tal mellan prosodi, syntax, semantik och pragmatik, samt Fokus i svenska (se bilaga D, för kortfattade beskrivningar av syften och resultat). NĂ„gra av mina tidigare studier har ocksĂ„ direkt eller indirekt behandlat det offentliga talet. Dessa arbeten beskrivs under rubriken âPreliminĂ€ra resultat, inklusive egna tidigare studier inom omrĂ„detâ. Ytterligare en drivkraft Ă€r det intresse som idag knyts till just det offentliga talet, inte minst inom politik och samhĂ€llsliv, samt till retorik.
Studier med inriktning pÄ retorik
Senare tids intresse för retorik reflekteras i en omfattande vetenskaplig produktion pĂ„ omrĂ„det, se bl a Johannesson (1990/1998). Dessutom finns en rik produktion av lĂ€roböcker, bl a Hellspong (1992) och Strömquist (1996). Gemensamt för dessa arbeten Ă€r att de sĂ„ gott som uteslutande fokuserar pĂ„ de omrĂ„den av retoriken â talandets konst â som inte gĂ€ller sjĂ€lva framförandet, talandet, Ă€ven om detta ocksĂ„ ingĂ„r i vad som inkluderas i begreppet âretorikâ. Huvudvikten lĂ€ggs vid argumentationen och talets disposition. Betydelsefull Ă€r ocksĂ„ den sprĂ„kliga formen. SprĂ„ket ska vara korrekt, vĂ„rdat och klart, men dĂ€rutöver finns ett annat och delvis motstridigt krav â kravet pĂ„ sprĂ„klig utsmyckning. Hit hör inte minst konstgrepp som upprepning, sprĂ„klig rytm, utnyttjande av âtankefigurerâ av olika slag, bl a anvĂ€ndande av frĂ„gor. Betydligt mer översiktlig blir redogörelserna nĂ€r det gĂ€ller sjĂ€lva talandet. I Johannessons (1990/1998, s 188-189) framstĂ€llning, som bygger pĂ„ de gamla grekerna, kan man lĂ€sa:
âEn skolad röst Ă€r smidig böjlig, stark, fast, mjuk, klar och ren. NĂ€r man talar ska man efterstrĂ€va en sorts jĂ€mnhet. Varken tankar eller ord fĂ„r âhaltaâ, de ska âflytaâ fram âŠ.. Ett enformigt sprĂ„k tröttar alltid Ă„hörarna, och dĂ€rför mĂ„ste man alltid efterstrĂ€va en omvĂ€xling, eller varietas, i innehĂ„ll, ordval och röst âŠ.. Han (med referens till Quintilianus, min anmĂ€rkning) inskĂ€rper ocksĂ„ att uttalet ska vara sĂ„ klart att inga ljud eller stavelser faller bort. LikasĂ„ bör man göra sammanhanget klarare genom ett omsorgsfullt bruk av pauser, bĂ„de kortare och lĂ€ngre.â
Citaten ovan reflekterar i stort innehĂ„llet i de flesta framstĂ€llningar om sjĂ€lva talandet, inte minst framhĂ„lls ofta vikten av vĂ€l avvĂ€gd betoning liksom pausering som ett viktigt medel för att skapa en ideal framstĂ€llning och maximal kommunikativ effekt pĂ„ lyssnaren. Det som beskrivs hĂ€r kan betraktas som âden ideala talarenâ.
Men ocksÄ kroppssprÄket, retorikens aktio, som ocksÄ inbegriper tal- och röstanvÀnd-ning, ses som betydelsefullt. Hur kroppssprÄket spelar in för intrycket av en talare ligger emellertid inte inom ramen för det aktuella projektet. Fokus hÀr ligger pÄ tal som produceras utan att lyssnaren har tillgÄng till visuell information om talaren.
Beskrivningar av prosodin i framstĂ€llningar med retorisk inriktning har sĂ„ledes huvudsakligen denna karaktĂ€r av handbok för en lyckad prestation som talare. Det finns dock retorikforskning, dĂ€r prosodin ges en mer framskjuten plats. Ett arbete av Sigrell (2001) lyfter fram prosodin i anslutning till analyser av retoriska stildrag. Sigrells arbete har fokus pĂ„ âdet underförstĂ„ddaâ, det som i en argumenterande framstĂ€llning inte sĂ€gs ut direkt utan mĂ„ste infereras. HĂ€r diskuteras bl a ironi ingĂ„ende och det hĂ€vdas att ironin har sin egen prosodi. Prosodi som ett retoriskt redskap för pĂ„verkan behandlas ocksĂ„ i ett arbete som analyserar den politiska debatten i Danmark i samband med folkomröstningarna om EU i början av 90-talet (JĂžrgensen et al., 1994). Subjektiva bedömningar av bl a egenskaper i talet hos de olika aktörerna sĂ€tts i relation till deras förmĂ„ga att övertyga i debatten. Gemensamt för dessa studier Ă€r dock att de bygger pĂ„ enbart subjektiva iakttagelser av prosodin.
Fonetiska studier
OâConnell & Kowal (2002) ger en översikt av studier av politisk retorik i amerikanska och tyska media. De jĂ€mför upplĂ€st och spontant tal och finner utifrĂ„n kvantitativa analyser skillnader dem emellan av samma slag som i icke-publikt tal. KaraktĂ€risktiska akustiska/prosodiska egenskaper i publikt tal har tidigare behandlats av Touati (1991, 1993) som analyserat sĂ„vĂ€l temporala som tonala förhĂ„llanden i talet hos franska politiker. Analyserna görs mot bakgrund av tidigare studier, som inte bara omfattar politisk retorik, utan ocksĂ„ tal i övrigt i olika media, bl a programinslag i svensk radio av typ âRing sĂ„ spelar viâ (t ex Bruce & Touati, 1992). Andra svenska studier av offentligt tal som uppmĂ€rksammar prosodin Ă€r fĂ„. Hit hör emellertid Lindblad (1985), som inkluderar akustiska analyser av inslag i lokalradion, och Andersson (2002) som behandlar nyhetsprogram i TV.
En studie av Braga & Marques (2004) har sitt fokus pĂ„ hur prosodin bidrar till lyssnarens intryck av talaren och det politiska budskapet. Lyssnarens intryck av talaren som âövertygandeâ, âkraftfullâ och âengageradâ, antas vara relaterade till (kombinationer av) olika prosodiska drag. Studien bygger pĂ„ en modell som utvecklats av Gussenhoven (2002) om universella koder för hur prosodisk information produceras av talaren och uppfattas och tolkas av lyssnaren. En komplettering av modellen har gjorts av Hirschberg (2002).
Wichmann (2002) liksom Scherer (1996) behandlar ocksĂ„ relationen mellan prosodi (frĂ€mst grundtonsdrag) och vad som kan beskrivas som âaffektiv funktionâ. Wichmann skiljer mellan egenskaper eller tillstĂ„nd hos talaren (âways of sayingâ) och (talarens sĂ€tt att förhĂ„lla sig till lyssnaren (âways of behavingâ). Till det första hör dels talarens sĂ€tt att utnyttja prosodin i sig â betoning, intonation, talhastighet, talflyt etc â dels talets emotionella fĂ€rgning (t ex âgladâ, âdeprimerad) liksom ocksĂ„ tillstĂ„nd hos talaren som âengageradâ, âkraftfullâ etc. Till det senare rĂ€knas talarens attityd till lyssnaren, exempelvis, âarrogantâ, âvĂ€djandeâ etc. Till detta kommer argumenterande och retoriska aspekter av olika slag. Alla dessa funktioner hos prosodin gör den till ett mĂ„ngfasetterat och kraftfullt, men samtidigt komplext, uttrycksmedel.
Studier av prosodins affektiva funktion krÀver att avlyssning och kategorisering av lyssnarintrycken. En vanlig procedur Àr att en lyssnare fÄr höra olika yttranden och för vart och ett vÀlja ett av flera möjliga bedömningsalternativ. En komplexitet vid studier av affektiva egenskaper i mer elaborerat tal (dit det offentliga framförandet bör rÀknas) Àr att yttranden mÄnga gÄnger förmedlar flera olika tillstÄnd, attityder eller emotioner. En studie av Liscombe et al. (2003) visar pÄ en möjlighet att komma tillrÀtta med detta genom anvÀndning av multipla bedömningar av ett yttrande i kombination med analyser av prosodin.
PreliminÀra resultat, inklusive egna tidigare studier inom omrÄdet
Jag har tidigare studerat professionell nyhetsupplÀsning. Detta arbete finns redovisat i Strangert (1991a och b) samt en delstudie i Strangert (1993). Resultaten visar att en van talare kan utnyttja speciella strategier för att förstÀrka information och för att Ästadkomma önskvÀrda effekter hos lyssnaren, strategier som sÀllan behÀrskas av icke-professionella talare. Strategierna var i hög grad prosodiska, variationer i taltempot, speciella typer av pauseringar och ett dynamiskt talflöde med stora variationer i grundtonen, anpassade till talets innehÄll. I Horne et al. (1995) studerades ocksÄ en professionell talare.
Min övriga forskning, som annars huvudsakligen varit fokuserad pÄ upplÀst och spontant tal utanför det offentliga rummet, har emellertid ocksÄ relevans för den planerade forskningsuppgiften (se t ex Strangert 1991c samt andra i ansökan refererade arbeten). De tjÀnar som en referenspunkt för, och ska utnyttjas för att tydliggöra skillnaderna gentemot, det publika talet. Denna forskning har bedrivits inom ramen för ett antal tidigare forsknings-projekt och redovisats i publikationer nationellt och internationellt (se bilagorna C och D).
Det finns dĂ€rtill uppenbara beröringspunkter mellan den planerade forskningen och det nu snart avslutade projektet GrĂ€ns och gruppering. DĂ€r studerades bl a en intervju med en kvinnlig politiker med fokus pĂ„ talflyt och pausering relativt den syntaktiska strukturen. Syftet var inte att specifikt undersöka just det politiska talet, men resultaten (se bl a Heldner & Megyesi, 2003; Strangert 2004a; 2004b) kan delvis tĂ€nkas spegla just det förhĂ„llandet att det Ă€r en van talare som observerats. Trots att det Ă€r frĂ„ga om spontant tal, upplevs det som synnerligen vĂ€l strukturerat och lyssnaren tappar inte trĂ„den trots upphakningar och andra disfluenser. Det beror med stor sannolikhet pĂ„ att talaren anvĂ€nder sig av olika strategier som just motverkar att lyssnaren blir desorienterad, strategier i enlighet med den âcommit-and-restore modelâ som utvecklats av psykolingvisten Herbert Clark och hans kolleger (se t ex Clark & Wasow, 1998). Enligt modellen strĂ€var en talare efter âcontinuityâ (att producera syntaktiska konstituenter i sin helhet. Ett avbrott inom en konstituent innebĂ€r dĂ€rför ett brott mot denna kontinuitetsprincip, âviolation of continuityâ. NĂ€r talaren avbryter sig efter den första inledande delen av konstituenten (ofta ett funktionsord), gör han/hon en âinitial commitmentâ, dvs talaren förutskickar att en fortsĂ€ttning följer. Det hĂ€r Ă€r sannolikt en strategi som inte bara visar att talaren vill behĂ„lla ordet utan ocksĂ„, rĂ€tt anvĂ€nd, ger stora fördelar i det offentliga samtalet, dĂ€r det ofta rĂ„der konkurrens mellan talare. Det finns dĂ€rmed all anledning att ha modellen som utgĂ„ngspunkt för vidare studier av talflyt och disfluenser i publikt tal.
En detaljanalys av prosodin hos tvÄ skickliga talare har nyligen genomförts i syfte att studera just de drag som kan ses som karaktÀristiska för att hÄlla intresse och uppmÀrksamhet vid liv hos en publik. Det Àr hÀr frÄga om utvidgade analyser av dels den professionella nyhetsupplÀsning som tidigare studerats i Strangert (1991, 1993), dels den intervju som studerats i Strangert (2004a, b). Den utvidgade analysen, redovisad i Strangert (2005) ska ses som en förstudie till den tÀnkta forskningsuppgiften.
Resultaten (Strangert, 2005) visar hur de tvĂ„ talarna, som bĂ„da Ă€r ansedda som skickliga representanter för sina respektive professioner, utnyttjar prosodin för sina olika syften. För nyhetsupplĂ€saren handlar det huvudsakligen om att vidarebefordra information. Prosodin anvĂ€nds för att, nĂ€r det krĂ€vs, pĂ„ ett maximalt sĂ€tt (med pausering, förlĂ„ngsammat tal och maximal grundtonsvariation) framhĂ€va det vĂ€sentliga i budskapet. Talet Ă€r genomgĂ„ende dynamiskt med stora variationer i alla prosodiska dimensioner. Liknande stor dynamik utmĂ€rker den kvinnliga politikern. Ăven hon Ă€r skicklig i att betona och framhĂ€va. Men dĂ€r det Ă€r informationen som stĂ„r i centrum för nyhetsupplĂ€saren Ă€r det argumentationen som kommer frĂ€mst för politikern. Hon kan vara personlig och hennes mĂ„l Ă€r att agitera och övertyga. Hon lyckas med det genom att utnyttja prosodin maximalt. Hon Ă€r dĂ€rutöver skicklig pĂ„ att anvĂ€nda olika retoriska konstgrepp, t ex upprepningar, dĂ€r ocksĂ„ prosodin anvĂ€nds för att förhöja effekten. Analysen visar ocksĂ„ hur talaren skickligt â genom prosodin â motverkar intervjuarens försök att bryta in i talet.
Projektbeskrivning
Ă
r 1: Urval av publikt material, lyssnarbedömningar och inledande prosodiska/akustiska analyser. Inspelning av icke-publikt tal som utgÄngspunkt för jÀmförelser med det publika talet.
I projektets inledningsskede görs det slutgiltiga urvalet av det material som ska analyseras. Det Ă€r i första hand frĂ„ga om material som tillhandahĂ„lls av Statens ljud- och bildarkiv. Huvuddelen ska vara tal av mer spontan karaktĂ€r (intervjuer, debattinslag etc) av vana och skickliga talare, men ocksĂ„ upplĂ€st tal (bl a tal av politiker) ska ingĂ„. Vid urvalet ska Anders Sigrell, se nedan, delta för att sĂ€kerstĂ€lla att materialet inkluderar talsampel som ur retorisk synpunkt uppfyller lĂ€mpliga krav. En förberedande inventering har redan gjorts och Statens ljud- och bildarkiv kan, enligt uppgift, tillhandahĂ„lla önskat materialet pĂ„ CD för prosodisk/akustisk analys. Parallellt sker insamling av icke-publikt tal â inspelning av tal av familjĂ€r karaktĂ€r över telefon mellan olika medlemmar i en familj/slĂ€kt. En studie dĂ€r denna metodik utnyttjats redovisas i Campbell & Mokhtari (2002). Det inspelade telefonmaterialet ska anvĂ€ndas för jĂ€mförelse med det publika talet. Motivet Ă€r att tal som anvĂ€nds mellan personer som kĂ€nner varandra mycket vĂ€l kan antas ha en spĂ€nnvidd vad gĂ€ller expressiva uttryck som liknar den som kan förekomma hos skickliga talare inom den publika domĂ€nen. För insamlingen av det icke-publika talet svarar Birgitta Hene, se aktuell projektskiss (Hene, 2005).
Det första steget i analysen av materialet utgörs av auditiva bedömningar. Bedömningarna ska gÀlla egenskaper som avspeglar hur talaren uttrycker sig, bedömning av talet (talflyt, dynamik i grundton, intensitet etc) och talarpersonlighet (engagerad, kraftfull, etc). OcksÄ talarens attityd till lyssnaren (agiterande, vÀdjande, ironisk, etc) ska bedömas, jfr Wichmann (2004). Vid upplÀggningen av bedömningsexperimenten ska erfarenheter utnyttjas frÄn den forskning som Julia Hirschberg och hennes grupp arbetar med (se Liscombe et al. (2003). Ett besök vid hennes laboratorium vid Columbia University, USA ska föregÄ igÄngsÀttandet av bedömningarna. Jag har en inbjudan frÄn Julia Hirschberg att besöka hennes laboratorium för detta.
För bedömningsexperimenten anlitas studerande och andra personer. Stor vikt kommer att lÀggas vid urvalet av bedömarna som bör vara noggranna och kÀnna engagemang för uppgiften. De kommer dÀrför att arvoderas.
Parallellt med, men huvudsakligen efter, genomförandet av de subjektiva bedömningarna av talarna pÄbörjas de prosodiska/akustiska analyserna. Dessa analyser ska relateras till de subjektiva bedömningarna.
Under Äret ska ett symposium genomföras. Tanken Àr att samla ett mindre antal forskare (ca 10-12), företrÀdesvis frÄn Sverige och de nordiska lÀnderna, med erfarenhet av studier som rör det publika talet, bl a forskare inom retorik, samt massmedia. Syftet Àr att skapa intresse för prosodi som hittills varit relativt försummad inom dessa discipliner, men ocksÄ att genom samverkan med bl a retoriker fÄ möjlighet till fördjupade fonetisk/prosodiska analyser av expressiva drag i talet. HÀr finns mycket att göra; det finns idag ett stort intresse inom fonetiken för talets emotionella och expressiva sidor, men omrÄdet Àr likvÀl outforskat. Dock finns idag ett intresse frÄn retoriker till samverkan kring prosodin. Planerna pÄ ett symposium enligt ovan har stöd i UmeÄ av Rolf Hedquist och Anders Sigrell, bÄdare forskare med retorik som specialitet. Samverkan med retorikforskningen i UmeÄ kommer ocksÄ att ske inom ramen för seminariet i nordiska sprÄk.
Ă
r 2: Prosodiska/akustiska analyser, fördjupade analyser prosodin relativt retoriska stilgrepp, jÀmförelser med det icke-publika materialet.
Huvuddelen av de prosodiska/akustiska analyserna genomförs under Äret. Dessa data ska sedan relateras till de subjektiva lyssnarbedömningarna. För analyser av talflyt, pausering och dysfluenser utnyttjas egen tidigare forskning (se ovan) med utgÄngspunkt i ovan nÀmnda commit-and-restore model (Clark & Wasow, 1998). För analyserna av lyssnarbedömningar ska erfarenheterna frÄn Julia Hirschbergs grupp utnyttjas (se Liscombe, 2003).
Fördjupade analyser av olika retoriska stilgrepp ska genomföras i samarbete med Anders Sigrell. Bl a ska ironi studeras och hur ironi kommer till uttryck i prosodin. HĂ€r utgör diskussioner om âdet underförstĂ„ddaâ och ironi i Sigrell (2001) teoretisk bakgrund.
Slutligen ska jÀmförande analyser av det publika och det icke-publika spontantalsmaterialet ske tillsammans med Birgitta Hene. Analyserna ska i huvudsak inriktas pÄ de prosodiska/akustiska dragen, men inslag av jÀmförelser baserade pÄ subjektiva bedömningar ska komplettera analyserna av akustiska drag.
Ă
r 3: Ă
terstÄende och avslutande arbete med analyserna beskrivna under projektets Är 2, syntesexperiment, slutrapportering.
Analyserna upptagna under Ă„r 2 innebĂ€r en omfattande arbetsinsats. De berĂ€knas krĂ€va ytterligare tid för genomförande under Ă„r 3. HĂ€r kan det ocksĂ„ bli aktuellt med experiment med manipulerat tal för att studera hur givna prosodiska egenskaper bidrar till intrycket av goda talaregenskaper. SĂ„dana experiment kan ses som test av hypoteser som kunnat uppstĂ€llas pĂ„ basis av arbetet med lyssnarbedömningar och akustiska analyser under projektets gĂ„ng. Ă
r 3 inkluderar ocksÄ slutrapportering av arbetet.
Etiska övervÀganden
Det material som ska utnyttjas i projektet Àr tal frÄn vana och skickliga talare som tidigare förekommit i media (frÀmst radio). Det Àr sÄledes offentliga personer, som i de flesta fall Àr vana att utsÀttas för granskning, ibland t o m av hur de talar, i radio, TV och tidningar. Det skulle mot denna bakgrund kunna hÀvdas att det ocksÄ vore möjligt att i forskningssyfte studera dessa personers tal utan att tillfrÄga dem. Motivet för detta skulle ocksÄ vara att dessa personer studeras i sin egenskap av att vara goda talare, dvs de Àr inte intressanta annat Àn som representanter för en grupp. Den huvudsakliga spridningen av forskningsresultaten skulle för övrigt vara inom forskarvÀrlden. En eventuell spridning utanför denna krets, t ex i media skulle dock behöva föregÄs av ett godkÀnnande av berörda personer.
Dock kan man se annorlunda saken. Skulle det vid beredningen av denna ansökan anses att godkÀnnande frÄn utvalda talare krÀvs, kommer detta sjÀlvfallet att ske. Detsamma gÀller ett eventuellt krav pÄ etisk prövning.
Genusperspektiv
Det finns inget starkt framtrÀdande genusperspektiv i den planerade forskningen. De förstudier som gjorts, liksom egna tidigare studier, har utnyttjat enkom kvinnliga talare. Det vore dÀrför naturligt att fortsÀtta pÄ denna vÀg. Det slutliga avgörandet vad gÀller urvalet av talare mÄste dock baseras pÄ flera olika kriterier, varför kategorin talare idag inte slutgiltigt kan bestÀmmas.
Att inrikta studierna pÄ jÀmförelser mellan manliga och kvinnliga offentliga talare skulle krÀva ett mycket stort material och Àr inte görligt inom ramen för det planerade projektet. DÀremot ska genusperspektivet beaktas, nÀr data frÄn projektet relateras till tidigare studier av manliga respektive kvinnliga talare.
Betydelse
Det offentliga talets prosodi bör ses i perspektiv av senare Ärs starka intresse för den variation i talet som olika talstilar representerar. Forskningen hÀr Àr teoretiskt intressant pÄ sÄ sÀtt att den ökar kunskapen om det mÀnskliga talet och mÀnniskans förmÄga att anpassa sitt tal till situationen. Det publika talet erbjuder en möjlighet att studera tal som kan betraktas som extremt i detta avseende. Inom politiken eller andra sammanhang dÀr brÀnnande samhÀllsfrÄgor diskuteras, ofta av mycket engagerade personer, utnyttjas en rik arsenal expressiva uttrycksformer förmedlade av prosodin. Det gör omrÄdet intressant inte bara inom fonetik. Det offentliga talets prosodi har dÀrför ocksÄ relevans inom retorik och massmedie-forskning. Kunskap frÄn projektet förvÀntas dÀrtill kunna tillÀmpas praktiskt.
Referenser
Braga, D. &Marques, M. A. 2004. The pragmatics of prosodic features in the political debate. Proc. Speech Prosody 2004, 321-3244.
Campbell, N. & Mokhtari, P. 2003. Voice quality: the 4th prosodic dimension. Proc. XIVth Int. Congr. of Phonetic Sciences, 2417-2420.
Clark, H.H. & Wasow, T., 1998. Repeating words in spontaneous speech. Cognitive Psychology 37, 201-242.
Gussenhoven, C. 2002. Intonation and interpretation: Phonetics and phonology. Proc. Speech Prosody 2002, 11-13.
Hene, B. 2005. Individers interaktion i telefonsamtal. Projektskiss inlÀmnad till Riksbankens Jubileumsfond.
Hirschberg, J. 2002. The pragmatics of intonational meaning. Proc. Speech Prosody 2002, 65-68.
Horne, M., Strangert, E. & Heldner, M. 1995. Prosodic boundary strength in Swedish: final lengthening and silent interval duration. Proc. XIIIth Int. Congr. of Phonetic Sciences, 170-173.
Heldner, M., & Megyesi, B. 2003. Exploring the prosody-syntax interface in conversations. I: Proc. ICPhS 2003, 2501-2504.
Hellspong, L. 1992. Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur.
Johannesson, K. 1998/1990. Retorik eller konsten att övertyga. Stockholm: Norstedts Förlag.
JÞrgensen, C. Kock, C. & RÞrbech, L.1994. Retorik der flytter stemmer. Köpenhamn: Gyldendal.
Liscombe, J., Venditti, J. & Hirschberg, J. 2003. Classifying subject ratings of emotional speech using acoustic features. Proc. Eurospeech 2003, 725-728.
OâConnell, D. C. & Kowal, S. 2002. Political eloquence. I: The social psychology of politics, eds. Ottati, V. C. , Tindale, R. S., Edwards, J:, Bryant, F. B., Heath, L., OâConnell, D. C., Suarez-Balcazar, Y. and Posavac, E. J. New York: Kluwer.
Scherer, K., R.1996. Adding the affective dimension; a new look in speech analysis and synthesis. Proc. 4th Int. Conf. Spoken Language Proc., Addendum, 20-23.
Sigrell, A. 2001. Att övertyga mellan raderna. Ă
storp: Rhetor förlag.
Strangert, E. 1991a. Finns det en speciell upplÀsningsstil för nyheter i radio och TV? I: Nordsvenska 8, eds. Fries, S., Hedquist, R. & Larsson, K., 30-40. Inst. för nordiska sprÄk, UmeÄ universitet.
Strangert, E. 1991b. Phonetic characteristics of professional news reading. Papers from the Fifth National Phonetics Conference held in Stockholm, May 29-31, 1991. PERILUS XII, 39-42. Institute of Linguistics, University of Stockholm.
Strangert, E. 1991c. Pausing in texts read aloud. Proc. XIIth Int. Congr. Phonetic Sciences, 238-241.
Strangert, 1993. Speaking style and pausing. PHONUM 2, 121-137. Reports from the Department of Phonetics, University of UmeÄ.
Strangert, E. 2004a. Speech chunks in conversation: Syntactic and prosodic aspects. In: Proc. Speech Prosody 2004, Nara, Japan, 305-308.
Strangert, E., & Carlson, R. 2004b. On modeling and synthesis of conversational speech. Proc. Nordic Prosody IX, Lund, Sweden. Under tryckning.
Strangert, E. 2005. Prosody in public speech: analyses of a news announcement and a political interview. Ănnu opublicerat manuscript.
Strömquist, S. 1996. Talarskolan. Talprocessen â teori och tillĂ€mpning. Malmö: Gleerups.
Touati, P. 1991. Temporal profiles and tonal configurations in French political speech. Working Papers 38, 205-219. Lund University, Department of Linguistics.
Touati, P. 1993. Prosodic aspects of political rhetoric. In: Proceedings of an ESCA Workshop on Prosody, Sept 27-29, 1993, Lund, Sweden/Working Papers 41, 168-171. Lund University, Department of Linguistics.
Wichmann, A. 2002. Attitudinal intonation and the inferential process. Proc. Speech Prosody 2002, 11-22.
Ămnen: Fonetik