ͯÑÕÊÓÆµ

"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Hur kan det kommunala aktivitetsansvaret stötta unga med ofullständig skolgång på lika villkor?

Forskningsprojekt Ofullständig skolgång har blivit en viktig policyfråga i takt med att utbildningens betydelse har ökat för ungdomar och samhället i stort. Samtidigt har en central åtgärd i Sverige, det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), fått lite uppmärksamhet av forskare. Detta har lett till stora kunskapsluckor avseende skillnader i tillämpning mellan kommuner och olika grupper av unga.

Syftet med projektet att bidra med kunskap för en jämlik och likvärdig tillämpning av KAA i Sverige, så att unga som inte fullföljt gymnasiet med en examen får det stöd de behöver för att återgå i utbildning eller få arbete, oavsett bakgrundsfaktorer eller var i landet de bor. Projektet genomförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp från tre universitet med kompetens inom socialt arbete, utbildningsvetenskap, folkhälsovetenskap och kulturgeografi. Forskningen genomförs i nära samverkan med en referensgrupp av nationella och regionala aktörer.

Projektansvarig

Frida Jonsson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 95 97

±Ê°ù´ÇÂá±ð°ì³Ùö±¹±ð°ù²õ¾±°ì³Ù

Projektperiod:

2026-01-01 – 2029-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för socialt arbete, Samhällsvetenskapliga fakulteten

¹ó´Ç°ù²õ°ì²Ô¾±²Ô²µ²õ´Ç³¾°ùÃ¥»å±ð

Socialt arbete, Utbildningsvetenskap

Externa finansiärer

Vetenskapsrådet

Projektbeskrivning

Utgångspunkten för projektet är att ingen eller ofullständig gymnasieutbildning innebär risker för både ungdomarna själva och samhället i stort. Projektet kommer tillföra ny kunskap om aktivitetsansvaret, vilket regleras i Skollagen och ställer krav på kommunerna att stötta unga 16–20 år som inte fullföljt gymnasiet med en examen att i första hand återgå till studier och i andra hand få arbete. Trots att välfärdstjänster ska utgå på lika villkor i Sverige varierar tillämpningen av KAA stort mellan kommuner—geografiska ojämlikheter som inte undersökts närmare. Det finns även en brist på kunskap om hur stödet får genomslag bland olika grupper av unga, exempelvis avseende psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, migrationserfarenheter, skolresultat och socioekonomisk bakgrund. Detta gör sociala ojämlikheter till en relevant men hittills outforskad fråga inom KAA.

Frågeställningar

För att fylla dessa kunskapsluckor och förbättra stödet till unga, vilket kan stärka deras rättigheter och livschanser, kommer projektet besvara följande frågor:

  1. Vad karaktäriserar unga som omfattas av KAA och hur skiljer sig kontakten med, deltagandet i, och utfallen mellan olika grupper och mellan olika kommuner?
  2. Vad påverkar ungas involveringar i KAA, och hur skiljer sig dessa processer mellan kommunerna?
  3. Varför är vissa kommuner mer framgångsrika än andra i att främja återgång i studier eller arbete bland unga genom insatser inom KAA?
     

Genomförande

Projektet genomförs i tre delstudier för att besvara forskningsfrågorna.

  1. Registerdata och flernivåanalyser för att studera ojämlikheter i ungas kontakt med, deltagande i och utfallen av KAA.
  2. Fallstudie i sex kommuner, innehållande intervjuer och observationer, för att studera processerna bakom ungas involvering i KAA samt hur dessa varierar mellan kommunerna.
  3. Kvalitativ jämförande analys i 42 till 56 kommuner för att identifiera förhållanden som förklarar ojämlikheter mellan kommuner när det gäller återgång i studier eller arbete hos unga inom KAA.

Externa finansiärer

Senast uppdaterad: 2025-12-11