Forskningsprojekt Varannan läkarstudent upplever att de inte hör hemma på utbildningen – att deras framgångar beror på tur snarare än förmåga. Detta kallas impostor-upplevelser som kan påverka både det psykiska välmåendet och studenternas lärande.
Mitt forskningsprojekt undersöker hur vanligt impostor-upplevelser är bland svenska läkarstudenter, hur det hänger ihop med psykologisk trygghet och resiliens samt vad vi kan göra för att motverka det. Med hjälp av enkäter, intervjuer och en psykologiskt stärkande intervention studerar jag hur impostor-upplevelser kan minska och trygghet i utbildningsmiljön öka. Syftet är att utveckla evidensbaserade insatser som kan integreras i utbildningen och bidra till en mer stödjande och hållbar lärandemiljö och därigenom stärka framtida läkares psykiska hälsa.
Impostor-upplevelser, eller (eng. impostor phenomenon), innebär att individer tillskriver sina framgångar yttre faktorer, underskattar sin egen förmåga och känner sig som "bluff" – trots uppnådd kompetens. I en nyligen genomförd studie vid Umeå universitet uppgav över 58 % av läkarstudenterna att de upplevde detta i hög grad. Nästan 90 % visade minst måttliga nivåer av impostor-upplevelser.
Projektet omfattar fyra delstudier:
En longitudinell enkätstudie undersöker hur impostor-upplevelser förändras under utbildningen och hur de påverkar psykisk hälsa över tid.
En intervjustudie ska ge en fördjupad förståelse för studenters egna upplevelser av impostorföreställningar.
En intervention baserad på övningar i självmedkänsla testas för att minska impostor-nivåer och stärka psykologiska trygghet.
En workshop utvecklas utifrån resultaten i delstudierna och utvärderas med före- och eftermätningar.
Målet är att skapa kunskap och konkreta verktyg som kan tillämpas inom utbildningen för att minska impostor-upplevelser, förebygga psykisk ohälsa och främja en inkluderande och trygg lärandemiljö.
