ͯÑÕÊÓƵ

Projektbeskrivning

Bakgrund
Forskningen om islam har under senare tid främst fokuserats på islamism och neo-islamism. Vid sidan av detta har det förts en intern och inomkonfessionell debatt som distanserar sig från politisk islam. Kännetecknande för denna idéströmning är nytolkningen av islams källor, genom vilken Koranen och profetens tradition betraktas som historiska texter. Nytolkningen skapar förutsättningar för en individualisering av islam, dvs. en tolkning som inte är auktoritetsbunden, är föränderlig och saknar definitiva slutpunkter varigenom subjektivismen får ett stort spelrum. Individualiseringen innebär att den traditionella och institutionella islams ställning försvagas. Det rör sig om en nytolkning som integrerats med det senmoderna samhällets förutsättningar. Nytolkningen går ut på att granska islams kanon ur dagens moderna vetenskapliga kriterier, dvs. en rationalisering av den religiösa debatten som använder sig av kritiska spörsmål som omger det moderna vetenskapliga tänkandet.

Den egyptiske muslimske tänkaren Abu Zeid (1943) anser att Koranen är präglad av historiska förhållanden. För att illustrera denna påverkan diskuterar han det arabiska språkets roll i detta sammanhang. Han hävdar att korantexten har präglats av det arabiska språket och därigenom 600-talets strukturerade språksystem, dvs. de sociala och kulturella sammanhangen och den tidens idéer och världsbilder. (Abu Zeid: 1992)

Den iranske muslimska filosofen A. Soroush (1945) skiljer mellan religiös tro och vetande med utgångspunkt i Kants epistemologiska tes att kunskap bara finns om tingen som fenomen utformar. Han anser att man ska skilja mellan islams transcendenta norm och dess konkreta utformning i religiös praxis. I dessa teorier definierar han kunskap som hypoteser som genomgått test, har teoretisk preferens och överensstämmer med verkligheten. Den religiösa kunskapen – teologin och rättsvetenskapen – är, i enlighet med denna definition, av samma historiska karaktär som övriga profana kunskaper. Detta innebär att dessa kunskaper ska betraktas som bristfälliga och hypotetiska vilket innebär att de kan underkastas samma vetenskapliga kriterier som övriga humanvetenskaper. Soroush anser att de islamiska exegeternas tolkningar inte kan skiljas från sina historiska sammanhang, eftersom varje tolkning tar sin utgångspunkt i uttolkarens förståelse. Deras tolkningar har aldrig gjorts oberoende av sociala och kulturella kontexter och ska inte betraktas som metahistoriska. De ska snarare betraktas som en historisk produkt som saknar samhörighet med dagens moderna samhällsförhållanden. Han framhåller snarare att varje tolkning av korantexten ska betraktas som en förståelse varigenom uttolkaren läser in sitt eget tänkesätt på texten. Sett ur detta perspektiv framstår varje förståelse som en fråga om rimlighet snarare än om objektiv sanning som skulle vara giltig för alltid. (Soroush: 1997)

Den iranske skriftlärde Mojtahed Shabestari (1936) anser att muslimska uttolkare ska använda sig av en antropocentrisk tolkningsmodell för att förhålla sig till den muslimska traditionen. I enlighet med denna tolkning ska de religiösa företrädarnas tolkningar av religionen betraktas som deras reflektioner över den. Det rör sig om deras försök att i ord uttrycka den religiösa känsloupplevelsen. Religionen framstår som en ström av upplevelser som människan träder in i genom sina kontakter med andra människor, genom språket, kulturen och den gemensamma historien. (M. Shabestari: 2004)

Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka hur en nytolkning av islam, som görs med utgångspunkt från moderna vetenskapliga tolkningsmetoder, påverkar den interna debatten bland muslimska tänkare när det gäller synen på den institutionaliserade islam och dess traditionella företrädare. Projektet avser också belysa hur denna nytolkning öppnar vägen för att flytta islam från den offentliga sfären till den individuella sfären. Projektet studerar också de muslimska nytänkarnas syn på modernitet, förhållandet mellan tro och vetande samt stat och religion.

Den centrala fråga som kommer att ställas rör vilka betydelser nytolkningar har för individualiseringen av islam. Det gäller framför allt frågor som rör nytolkningen av Koranen och profetens tradition, förhållandet till det muslimska arvet och traditionen, förutsättningarna för muslimsk identitet, avmystifiering av det religiösa tänkandet, rationalisering av teologin och förvandlingen av islam från helig tro till mänsklig religiös kunskap.

Internationellt har de muslimska nytänkarna uppmärksammats i ett par arbeten. Den amerikanske sociologen Charles Kurzman (1998) beskriver dessa muslimska nytänkare som en grupp växande och inflytelserika liberala muslimska intellektuella som söker lösningar på sociala och politiska problem samt religiösa frågor utifrån ett modernt liberalt tolkningsmönster. Kurzman räknar ett antal faktorer som har bidragit till framväxten av denna tolkningsmodell, dit hör bland annat den radikala islamistiska tolkningens misslyckande och dess kontraproduktivitet. En annan viktig faktor är utbildningsrevolutionen som bidragit till att de traditionella företrädarna för islam förlorat sitt monopol på utbildningsväsendet. Det ökade antalet människor med universitets- och högskoleutbildning har producerat allt fler muslimska tänkare med inblick i den moderna vetenskapen som granskar islamiska källor utifrån nya perspektiv. Sist men inte minst nämner han den världsomfattande handeln och kommunikationsrevolutionen som bidragande orsaker. De nya kommunikationsmöjligheterna via Internet, television, radio och övriga massmedia har lett till att den liberala idétraditionen nått den muslimska världen. Sammantaget har globaliseringsprocessen inneburit att idéer, föreställningar, olika system och strukturer har nått den muslimska världen.

Den franske islamologen Olivier Roy nämner mycket kort i sin bok, Globalized Islam (2004), denna nytolkning under beteckningen post-islamism. Enligt Roy ska post-islamismens nytolkningar framför allt ses i ljuset av islamismens misslyckande. Han anser att post-islamismen utgår från att islamismens och neo-islamismens tolkningar står i disharmoni med det moderna samhällets förutsättningar. Post-islamismens främsta mål är, enligt Roy, att skapa konsonans mellan tolkningen av islam och det moderna samhällets förändrade strukturer.

I Sverige är detta ett eftersatt forskningsområde. Denna studie avser studera utvecklingen främst under 2000-talet och ska belysa både den debatt som pågår i den region som traditionellt förknippas med islam, dvs. Mellanöstern och Nordafrika, men också den debatt som pågår i Syd- och Sydostasien och debatten bland muslimska tänkare som lever och verkar i Europa och Nordamerika. Studiet avser också att studera mottagningen av dessa nytolkningar bland den bildade allmänheten.

Metod
För analysen av de muslimska nytänkarnas idéer utgår jag från ett idéhistoriskt perspektiv. Jag kommer att använda mig av en hermeneutisk kombination av förklaring, förståelse, inlevelse och kritisk granskning. Genom en läsning av olika texter relevanta för projektet försöker jag skapa en förståelse av vad nytänkarna och deras texter vill säga, men även av det historiska fenomen som dessa texter kan ses som en representant för. Det handlar om att skapa en balansgång mellan försonande och kritisk granskning av källmaterialet. Denna modell stannar dock inte vid omedelbar textläsning utan förenar detta med kontextualisering. Dvs. att sätta idéströmningarna i såväl de lokala som de globala historiska, sociala, kulturella, politiska m.fl. sammanhang som bidragit till dess framväxt. Jag använder Thomas Luckmanns (1999) förklaringsmodell om att förhållandet till religionen präglas av modernitetens, differentieringens och individualiseringens spridning, vilka sammantaget har bidragit till att den institutionaliserade religionen fått mindre betydelse. Till detta ska läggas Anthony Giddens teori om att modernitetens globalisering har lett till att individualismen och identitetsskapandet blivit ett av de främsta kännetecknen för det senmoderna samhället. Enligt Giddens skapar modernitetens globalisering pluralism, en mångfald av valmöjligheter och öppenhet för individuella lösningar. (Giddens, 1999) Vidare utgår jag från en definition av sekulariseringsprocessen som inte är antireligiös. Den framstår snarare som att strukturomvandlingen till följd av modernitetens globalisering har lett till att religionens arena flyttar från det offentliga till den privata sfären.

±«±è±è±ôä²µ²µ²Ô¾±²Ô²µ
Undersökningen kommer att bestå av två delar. Efter ett inledande teoretisk kapitel riktas uppmärksamheten mot nytolkningens karaktär och hur en individualisering av islam kommer till uttryck.

Kompetens
Den sökande är docent och lektor i idéhistoria vid Umeå universitet. Mitt forskningsområde är muslimsk idéhistoria. Min avhandling handlade om realpolitikens introduktion i muslimskt politisk tänkande på 1100-talet. Efter disputationen har jag forskat om receptionen av bilden av Europa/väst i den muslimska världen, konstruktionen av bilden av den muslimska Orienten i väst och framväxten av occidentalismens idétradition i islamismens spår. Jag behärskar svenska, persiska, engelska och läser arabiska texter.

Resursbehov
För att kunna genomföra projektet krävs 75% av heltid under två år under vilken tid jag kommer att begära tjänstledigt. Utöver detta söker jag medel för resor till muslimska länder för anskaffning aktuellt källmaterial för min forskning.

Ämnen: Idé- o lärdomshistoria / Idéhistoria