Forskningsprojekt Projektet fokuserar på hur studenters förkunskaper, kunskapssyn och faktorer i lärandesituationen, enskilt och i samverkan, bidrar till affektiva upplevelser och lärandeutfall.
Undersökningarna gjordes på högstadie-, gymnasie- och universitetsnivå. Intervjuer och observationer av autentiska lärandesituationer samt enkätundersökningar av nationellt representativa urval har genomförts för att studera elevers kunskapssyn, motivationskarakteristika och attribueringar - och hur dessa, i samverkan med situationsfaktorer i lärandemiljön, påverkar elevers upplevda och faktiska lärande och affektiva upplevelser av lärandet. Multivariat modellering har använts för att undersöka dessa samband och identifiera särskilt inflytelserika variabler, vars samspel sedan studerats närmare med huvudsakligen kvalitativa ansatser.
Detta Àr ett utdrag ur ansökan till vetenskapsrÄdet.
Projektplanen har efter ansökans beviljande modifierats, framför allt med avseende pĂ„ antalet personkarakteristika som kommer att beaktas. Fördjupade litteraturstudier och preliminĂ€ra resultat frĂ„n andra studier som vi deltar i har föranlett oss att komplettera karakteriseringen med kategorierna âself-efficacyâ, achievement goals, attribueringsmönster och attityder till naturvetenskap i samhĂ€lle och skola. Ăven om omrĂ„des- och projektbeskrivningen ger en nĂ„gorlunda rĂ€ttvisande bild sĂ„ saknas beskrivningar av dessa nya kategorier och hur de passar in i studien. Vi ber om överseende med detta.
Specifika mÄl
Universitet och högskolor runt om i Sverige upplever sedan flera Är en stark nedgÄng i antalet sökande till utbildningar inom naturvetenskap och matematik. Av den nationella utvÀrderingen av grundskolan framgÄr att en stor del av eleverna anser att kemi och fysik Àr svÄrt, ointressant och oviktigt (Skolverket, 2004).
Det Àr ocksÄ i dessa Àmnen som eleverna lÀgger ned minst anstrÀngning. Lindahl (2003) visade att elever i grundskolan, trots att de finner naturvetenskapen i sig intressant, tycker att undervisningens innehÄll Àr irrelevant och att upplÀgget oftast inte inbjuder till personligt engagemang.
Detta leder till att Ă€ven elever med goda resultat i naturvetenskapliga Ă€mnen undviker dessa i sina fortsatta studier. En individs attityd till ett Ă€mne eller aktivitet bestĂ„r av en kognitiv och en affektiv komponent som tillsammans medför en tendens hos individen att bete sig pĂ„ ett specifikt sĂ€tt i förhĂ„llande till ett objekt (Arnold, Cooper, & Robertson, 1998). De affektiva upplevelserna under lĂ€randet, Ă€ven om de Ă€r reaktioner âhĂ€r och nuâ pĂ„ en situation, har visat sig ha stor betydelse för vilken instĂ€llning eleven utvecklar till den aktuella typen av aktivitet eller Ă€mne (Osborne, Simon, & Collins, 2003).
Detta pÄverkar med stor sannolikhet vilka val individen gör i sina framtida val av utbildning och yrkesbana. I dagens situation, med svikande söksiffror till högre utbildningar inom naturvetenskap och matematik, framstÄr det dÀrför som minst sagt angelÀget att undersöka hur undervisningssituationer inom dessa Àmnen pÄverkar vÄra elever ur ett affektivt perspektiv.
Forskning pekar ocksÄ pÄ att de affektiva upplevelserna under lÀrandet indikerar hur vÀl situationens krav matchar individens förkunskaper (Csikszentmihalyi, 1990), kunskapssyn (BrÄten & Olaussen, 2005) och vilken typ av motivation eller mÄl som driver individen att engagera sig i uppgiften (Ryan & Deci, 2000; Seifert, 2004). Samtliga dessa faktorer har visat sig hÀnga ihop med kvaliteten pÄ lÀrandet, i termer av bÄde investerad mental anstrÀngning (Paas, Tuovinen, van Merriënboer, & Darabi, 2005) och utfall. Individens förkunskaper och kunskapssyn Àr nÄgot som denne bÀr med sig in i undervisningssituationen. Dessa interagerar med situationens karakteristika och pÄverkar, via mekanismer som styr kÀnslor, den lÀrandes engagemang i uppgiften (Hannula, 2006) och dÀrmed Àven lÀrandet och utfallet (Goetz, Hall, Frenzel, & Pekrun, 2006).
I dag vet vi inte tillrÀcklig om hur elever med olika karakteristika pÄverkas affektivt av olika typer av lÀrandesituationer och vilka faktorer i situationen som Àr mest betydelsefulla för att forma dessa affektiva upplevelser. I synnerhet Àr forskningen kring hur matchningen mellan studenters kunskapssyn och lÀrandesituationen pÄverkar de affektiva upplevelserna av lÀrandet mycket begrÀnsad.
Mot bakgrund av ovanstÄende vill vi undersöka a) hur individens och situationens karakteristika interagerar i formandet av affektiva upplevelser b) vilka situationskarakteristika som Àr betydelsefulla i detta sammanhang och c) hur de affektiva upplevelserna pÄverkar lÀrandeutfallet.
DÄ formandet av attityder till ett Àmne Àr en lÄngsiktig process Àr det inte troligt att nÄgra skillnader kan urskiljas efter ett enstaka lÀrandetillfÀlle eller kortare projekt. Vi kommer dÀrför inte att mÀta dessa i detta projekt.
°żłŸ°ùĂ„»ć±đČőö±č±đ°ùČőŸ±°ìłÙ
De personkarakteristika som vi avser att fokusera pĂ„ Ă€r elevernas epistemologiska förestĂ€llningar, hĂ€danefter benĂ€mnd kunskapssyn, och förkunskaper inom respektive omrĂ„de. Kunskapssynen Ă€r individens uppfattning om kunskapens natur och hur den skapas. Flera studier har visat att denna har betydelse för hur och vad individen lĂ€r sig. (DeBacker & Crowson, 2006; Hofer & Pintrich, 1997; Muis, 2004). Ăven i vĂ„ra egna studier kring simuleringar i kemi pĂ„ universitetsnivĂ„ har vi sett att studenternas syn pĂ„ lĂ€rande och kunskap pĂ„verkar kvaliteten pĂ„ de kunskaper de uppvisar efter dessa övningar (Winberg & Berg, 2007). Detta samband Ă€r dock inte entydigt utan modereras av studenternas förkunskaper. Detta Ă€r inte sĂ€rskilt överraskande dĂ„ individens förmĂ„ga att processa information (att lĂ€ra) pĂ„ ett framgĂ„ngsrikt sĂ€tt till stor del beror pĂ„ omfattning, komplexitet och grad av automatisering av de kognitiva scheman individen redan har pĂ„ omrĂ„det (Carlsson, Chandler, & Sweller, 2003; Paas, Renkl, & Sweller, 2003; Sweller, 1988).
Vad gĂ€ller lĂ€randet sĂ„ Ă€r det oftast de deklarativa kunskaperna som Ă€r i fokus, t.ex. komma ihĂ„g Ă„rtal eller redogöra för och tillĂ€mpa procedurer. Fakta förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet Ă€r viktiga former av kunskap, vilket Ă€ven understryks i lĂ€roplanen för det obligatoriska skolvĂ€sendet (Skolverket, 2006). I samma dokument stĂ„r dock Ă€ven att det inte Ă€r sjĂ€lvklart vilka kunskaper som Ă€r viktiga i en snabbt förĂ€nderlig omgivning. En stark betoning lĂ€ggs dĂ€rför pĂ„ skolans roll att âfrĂ€mja lĂ€rande dĂ€r individen stimuleras att inhĂ€mta kunskaper⊠frĂ€mja elevernas förmĂ„ga att göra personliga stĂ€llningstagandenâ och âstimulera viljan att bilda sig och vĂ€xa med sina uppgifter.â FrĂ„n ett utbildningspsykologiskt perspektiv framstĂ„r det tydligt att det beteende som beskrivs i dessa meningar bygger pĂ„ en motivation att lĂ€ra, parad med en kunskapssyn som ger en medvetenhet om den egna rollen i lĂ€randet sĂ„vĂ€l som om kunskapens relativa karaktĂ€r och förĂ€nderlighet.
Det finns flera inriktningar inom motivationsforskningen som försöker att förklara elevers beteenden under lÀrandet och det resulterande utfallet. Seifert (2004) hÀvdade att Àven om dessa anvÀnder sig av sinsemellan olika modeller och begrepp sÄ Àr den gemensamma kÀrnan ett mönster dÀr affektiva upplevelser och förestÀllningar om kunskap och den egna personen pÄverkar beteendet i akademiska situationer - och dÀrmed Àven kvaliteten pÄ den kunskap som konstrueras (Covington, 2000). Flera studier pekar pÄ att den lÀrandes förestÀllningar om kunskap och lÀrande pÄverkar motivationen att lÀra (BrÄten & Strömsö, 2006; DeBacker & Crowson, 2006; Winberg & Berg, 2007) vilken i sin tur Àr relaterad till affektiva upplevelser under lÀrandet (Harackiewicz, Barron, Tauer, & Elliot, 2002; Pekrun, Elliot, & Maier, 2006). En studie av Windschtl och Andre (1998) indikerade att sambandet mellan den lÀrandes kunskapssyn och lÀrandeutfallet modererades av lÀrandesituationens karakteristika, troligen via motivationsrelaterade affektiva reaktioner. Det har framhÄllits att lÀrandesituationer som inte matchar individens kunskapssyn, t.ex. i termer av krav pÄ autonomi eller den intellektuella uppgiftens karaktÀr, kan framstÄ som oöverstigliga, alternativt inte utmanande nog för att motivera studenter att engagera sig i lÀrandet (Finster, 1989; Moore, 1994; Windschitl & Andre, 1998). Hofer och Pintrich (1997) betonade dÀrför vikten av forskning kring hur studenters kunskapssyn interagerar med olika typer av lÀrandesituationer och hur denna interaktion i sin tur pÄverkar affektiva och kognitiva aspekter av lÀrandet.
Ăven om intresset för kĂ€nslornas roll i lĂ€randet Ă€r relativt nyvaknat (Schutz & Lanehart, 2002) sĂ„ indikerar flera studier att den lĂ€randes affektiva reaktioner kan fungera som markörer för bĂ„de vilken typ av motivation (Linnenbrink & Pintrich, 2002; Ryan & Deci, 2000; Seifert, 2004) och kunskapssyn (BrĂ„ten & Strömsö, 2006; Windschitl & Andre, 1998) som driver/reglerar denne i sitt lĂ€rande. Flera forskare menar att observationer av individers affektiva upplevelser i en lĂ€randesituation kan ge vĂ€rdefull information om dess effektivitet i termer av att Ă„stadkomma en motivation för meningsfullt lĂ€rande pĂ„ bĂ„de kort och lĂ„ng sikt. (Meyer & Turner, 2002; Pekrun, Goetz, Titz, & Perry, 2002)
Vikten av att skapa lÀrandesituationer som matchar den lÀrandes förkunskaper har, med all rÀtt, fÄtt stort utrymme inom didaktisk och pedagogisk litteratur (Limon, 2001; Luckin, 1999). Begreppet kognitiv belastning har fÄtt ett stort genomslag och forskningen kring betydelsen av lÀrandesituationens design för den lÀrandes möjligheter att processa information (lÀra) Àr under stark frammarsch (Sweller, van Merrienboer, & Paas, 1998; van Merrienboer, Kirschner, & Kester, 2003). I dessa sammanhang anvÀnds begreppet mental anstrÀngning som mÄtt pÄ den faktiska anstrÀngning som den lÀrande lÀgger ned pÄ en uppgift. Den mentala anstrÀngningen uppstÄr som en följd av individens interaktion med situationen och avspeglar bÄde individens kunskaper pÄ omrÄdet, dennes motivation att gripa sig an uppgiften och hur den uppfattas. Medan förkunskapernas omfattning och struktur i förhÄllande till uppgiftens komplexitet pÄverkar belastningen pÄ arbetsminnet (Paas et al., 2003) sÄ inverkar individens kunskapssyn pÄ hur uppgiften tolkas (Winberg & Berg, 2007) och dÀrmed dess komplexitet. Om uppgiftens komplexitet Àr för stor i förhÄllande till den lÀrandes förkunskaper sÄ blir belastningen pÄ arbetsminnet för hög för att tillÄta effektivt processande av information. Följden blir dÄ att motivationen att engagera sig i uppgiften minskar, vilket avspeglar sig i de affektiva upplevelserna under lÀrandet (Csikszentmihalyi, 1990; Goldin, 2000; Hannula, 2006). Sambandet mellan individens kunskapssyn, förkunskaper, mental anstrÀngning, affektiva upplevelser under lÀrandet och situationens karakteristika, Àr komplext och ett av det föreslagna projektets syften Àr att nÀrmare undersöka hur detta samband ser ut.
Denna ansats, att försöka beakta den lĂ€randes affektiva reaktioner och lĂ€randeutfallet mot bakgrund av balansen mellan dennes förutsĂ€ttningar och situationen, förordas av Covington (2000) som ocksĂ„ menar att elevers beteenden och prestationer i skolan bĂ€st kan förstĂ„s och beskrivas just i termer av komplexa, situationsberoende, samband mellan âkluster av beslĂ€ktade kausala faktorerâ (p. 187). Den lĂ€randes affektiva reaktioner nĂ€mns sĂ€rskilt som en troligtvis viktig komponent i detta sammanhang. Han understryker sĂ€rskilt vikten av att dokumentera hur dessa dynamiska samband förĂ€ndras som en funktion av skillnader i personkarakteristika hos de lĂ€rande och menar att den praktiska nyttan av en sĂ„dan multivariat beskrivning av hur olika individer interagerar och pĂ„verkas av lĂ€randesituationen knappast gĂ„r att underskatta.
Utbildningsvetenskaplig relevans
OvanstÄende översikt ger vid handen att affektiva upplevelser under lÀrandet Àr kopplat till kvaliteten pÄ lÀrandet i sÄvÀl kort som lÄngt perspektiv. Vad vi vet har ingen tidigare försökt att samtidigt beskriva de komplexa sambanden mellan individen, situationen, de affektiva upplevelserna och lÀrandet. VÄr bedömning Àr dÀrför att eventuella resultat kommer att vara av stort intresse för forskare inom utbildningsvetenskap och av betydelse för undervisning pÄ bÄde grund- och universitetsnivÄ. Projektet har ocksÄ potential att kunna bidra med kunskaper av central betydelse för den förÀndring av undervisningen i naturvetenskap som myndigheten för skolutveckling (2005) har föreslagit som ett sÀtt att förÀndra ungdomars syn pÄ naturvetenskap.
