Forskningsprojekt Ett centralt mål för skolan är att alla elever ska ges en likvärdig utbildning. Men vad betyder likvärdighet? Målen för detta projekt att utveckla en definition av likvärdighet för användning i utvärderingar av skolan.
Ett viktigt mål för skolan är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Det innebär att utvärderingar av hur väl skolväsendet uppnår sina mål också bör handla om hur likvärdig utbildningen som ges i landet är. Det har dock visat sig att begreppet likvärdighet är mycket svårt att definiera. Utifrån denna bakgrund kommer tre frågor att undersökas. 1) Hur bör likvärdighet definieras? 2) Hur bör likvärdighet utvärderas? 3) Vilken vikt bör likvärdighet ges när detta värde kommer i konflikt med andra relevanta värden, som föräldrars rätt att bestämma över sina barns utbildning?
Forskningsprogram: LikvÀrdighet i utbildning
Nyligen publicerade Skolverket en rapport med titeln âLikvĂ€rdig utbildning i svensk grundskola?â . DĂ€r noterade man att likvĂ€rdighet Ă€r ett allmĂ€nt omfattat ideal, men uppseendevĂ€ckande nog att det Ă€r mycket oklart hur man bör förstĂ„ detta vĂ€rde: âDet finns alltsĂ„ inget givet mĂ„tt pĂ„ om/nĂ€r skolsystemet Ă€r tillrĂ€ckligt likvĂ€rdigt.â En sĂ„dan oklarhet kring detta mycket centrala begrepp Ă€r olycklig, och öppnar upp för ett antal problem. Om vi inte vet vad vĂ„rt mĂ„l angĂ„ende likvĂ€rdighet innebĂ€r, sĂ„ blir det svĂ„rt eller omöjligt för politiker att göra vĂ€lgrundade beslut om resurstilldelning och prioriteringar. Att utforma verksamheter utifrĂ„n ett sĂ„dant odefinierat mĂ„l kommer att utgöra ett problem för skolledare, och lĂ€rares utformning av undervisningen skulle ocksĂ„ stödjas bĂ€ttre om det rĂ„dde större klarhet i hur man ska förstĂ„ detta mĂ„l. Slutligen, utvĂ€rderande myndigheter, som Skolverket, behöver veta vad likvĂ€rdighet innebĂ€r för att pĂ„ ett riktigt sĂ€tt kunna utvĂ€rdera om den svenska skolan nĂ€rmar sig eller rör sig i en riktning frĂ„n detta mĂ„l.
GrundlÀggande fokus för detta projekt Àr frÄgan om utvÀrdering av likvÀrdighet i skolan. I en utvÀrdering undersöker man om man pÄ effektivt sÀtt uppnÄr sina mÄl. Detta innebÀr att man mÄste vara klar över vilket mÄl man faktiskt strÀvar efter, annars kommer resultaten man kommer fram till i bÀsta fall vara oklara, och i sÀmsta fall missvisande. Detta gör frÄgan om vad likvÀrdighet bestÄr i till avgörande för den svenska skolan.
Att frÄga sig hur vi bör förstÄ likvÀrdighet Àr att stÀlla en normativ frÄga. DÀrför kommer projektet att göra bruk av teoribildning inom normativ etik och politisk filosofi. Att fundera över hur utvÀrderingar bör utformas Àr Ä ena sidan en vetenskapsteoretisk frÄga, och Ä andra sidan ett praktiskt spörsmÄl. Projektet kommer att dra nytta av vetenskapsteoretisk teoribildning för att utveckla teori om utvÀrderingar av likvÀrdighet som Àr praktiskt anvÀndbar. Min frÄga grÀnsar till utbildningsvetenskapen, men utgör ocksÄ ett vetenskapsteoretiskt och moralfilosofiskt problem.
Syftet med detta projekt Àr alltsÄ att utveckla en precis definition av likvÀrdighet, samt att sÀtt detta begrepp i kontext sÄ att det blir anvÀndbart nÀr lÀrare, skola, myndigheter och politik fattar beslut om barns utbildning. DÀrför kommer tre frÄgor att undersökas.
1) Hur bör likvÀrdighet definieras?
2) Hur bör likvÀrdighet utvÀrderas?
3) Vilken vikt bör likvÀrdighet ges nÀr detta vÀrde kommer i konflikt med andra relevanta vÀrden, som förÀldrars rÀtt att bestÀmma över sina barns utbildning?
Ett grundlÀggande problem för den som söker definiera likvÀrdighet har att göra med att besvara frÄgan om lika vÀrde i vilken dimension. HÀr finns det ett otal möjliga positioner som projektet Àmnar beskriva. Det finns ocksÄ mycket tydliga kopplingar till teoribildning inom den politiska filosofin, och de mer generella teorier om jÀmlikhet som presenterats dÀr. BÄde teorier om likvÀrdighet och generella teorier om jÀmlikhet mÄste besvara tvÄ frÄgor: Vad Àr det som ska distribueras jÀmlikt? Och, hur exakt ser en jÀmlik fördelning av detta ut?
Det enklaste sÀttet att tÀnka om likvÀrdighet Àr att detta mÄl Àr uppnÄtt nÀr vi spenderar lika mycket resurser (i termer av pengar, tid eller liknande) pÄ varje elevs utbildning, men detta fÄr av lÀtt insedda skÀl absurda konsekvenser. En elev med lÀs- och skrivsvÄrighet behöver mer resurser Àn en elev utan sÄdana svÄrigheter. Idén om likvÀrdighet som samma skolresultat kan fÄ problem Ät andra hÄllet. Att likvÀrdighet skulle innebÀr att alla ska ha samma betyg i varje Àmne tycks orimligt, Ätminstone om man antar att elever har olika fallenhet och intresse för olika Àmnen. Man kan tycka att detta Àr ett överdrivet problematiserande; Skolverket har slagit fast att likvÀrdighet Ätminstone betyder att elever ska ha lika tillgÄng till utbildning, att den ska vara av lika hög kvalitet och att den ska vara kompenserande. Men bortsett frÄn problem med att definiera och mÀta lika tillgÀnglighet och kvalitet, sÄ öppnar frÄgan om kompensation upp svÄra teoretiska spörsmÄl. Om elever med missgynnad bakgrund ska kompenseras sÄ Àr det rimligen dÀrför att en sÄdan bakgrund gör det svÄrare för dem att uppnÄ nÄgot efterstrÀvansvÀrt, nÄgot mÄl eller ideal. För att förklara vad likvÀrdighet betyder mÄste vi kunna identifiera och definiera detta mÄl. Som vi har sett kan inte denna likvÀrdighet förstÄs som likhet i resultat. Kanske bör man undersöka mer generella teorier?
Inom politisk filosofi undersöker man just sÄdana mer generella teorier om vad som Àr efterstrÀvansvÀrt, och som staten pÄ en fundamental nivÄ, bör fördela.
Inom utilitaristisk teori fokuserar man pĂ„ lycka som ett sĂ„dant mĂ„l. Ăven om man bortser frĂ„n de stora mĂ€tbarhetsproblemen som uppstĂ„r i och med att man vill fokusera pĂ„ ett subjektivt tillstĂ„nd, har utilitarismen kritiserats för att inte kunna hantera frĂ„gor om hur preferenser skapas. Om en person upplever lycka trots att hon inte fĂ„tt en fullödig utbildning, sĂ„ kan en sĂ„dan teori inte förklara varför det Ă€r problematiskt att personen i frĂ„ga inte fĂ„tt en riktig utbildning. Den kanske vanligaste idĂ©n Ă€r dock att skolan ska leda till lika möjligheter för eleverna. Men denna formulering öppnar för frĂ„gan lika möjligheter till vad? Och hĂ€r Ă„terkommer vi till frĂ„gan om vad som bör fördelas. Ska det vara möjligheter till lycka, till resurser, aristotelisk blomstring? I den politisk-filosofiska debatten har idealet om autonomt och jĂ€mlikt medborgarskap kommit att spela en allt mer framtrĂ€dande roll. Tanken hĂ€r Ă€r att mĂ„let Ă€r att utbilda personer som har förmĂ„ga att vĂ€lja autonomt och fritt, och som kan delta i samhĂ€llslivet pĂ„ jĂ€mbördig fot med andra. En hypotes jag vill undersöka i projekteter Ă€r att likvĂ€rdighet i termer av lika medborgarskap och de möjligheter detta innebĂ€r.
HĂ€r vĂ€cks dock en teoretisk frĂ„ga, som ocksĂ„ kopplar till Skolverkets formulering om en utbildning som Ă€r âtillrĂ€ckligt likvĂ€rdigâ i citatet ovan. De forskare inom det utbildningsfilsofiska omrĂ„det som föresprĂ„kar det lika medborgarskapsidealet tenderar ocksĂ„ att argumentera för att utbildningsresurser ska fördelas enligt en princip om tillrĂ€cklighet snarare Ă€n utifrĂ„n jĂ€mlikhet. Tanken Ă€r att varje elev har rĂ€tt till tillrĂ€ckligt med resurser för att uppnĂ„ ett ideal om autonomt medborgarskap, och att ojĂ€mlikheter över denna nivĂ„ Ă€r oproblematiska. Andra menar att man bör tillĂ„ta ojĂ€mlikheter om de höjer nivĂ„n för alla, sĂ„ lĂ€nge detta leder till att de sĂ€mst stĂ€lldas nivĂ„ blir sĂ„ bra som möjligt. Detta Ă€r en ytterligare frĂ„ga som kommer undersökas i projektet.
Om vi har bestÀmt oss för hur man bör förstÄ mÄlet om likvÀrdighet, vÀcks frÄgan om hur vi kan utvÀrdera till vilken grad skolvÀsendet lyckas uppnÄ detta mÄl. Detta innebÀr att vi mÄste lösa tvÄ problem: Vad betyder mÄlet pÄ olika organisationsnivÄer, d.v.s. vad bör politik, myndigheter, skolledare och lÀrare göra och uppnÄ? Och, vilken metod Àr lÀmpligast att anvÀnda för att utvÀrdera mÄluppfyllelsen bÄde generellt och pÄ dessa nivÄer?
Ett exempel pÄ problematiken Àr följande. Anta att Schouten har rÀtt, och att mÄlet med undervisningsvÀsendet bör vara att sÀkerstÀlla att de sÀmst stÀllda kan leva sÄ utvecklande liv som möjligt. DÄ kan man anta att den politiska nivÄn bör utforma skolpolitiken för att uppnÄ detta mÄl, och utvÀrderingar pÄ denna nivÄ bör utformas för att just mÀta hur de sÀmst stÀlldas liv utvecklas givet en viss politik. Av detta följer dock inte att lÀraren i klassrummet bör anvÀnda samma prioriterings- och utvÀrderingsgrund. Det Àr möjligt och troligt att om lÀrare direkt söker att maximalt förbÀttra situationen för de sÀmst stÀllda eleverna i termer av blomstring, kommer att undergrÀva mÄlet pÄ den högre nivÄn. Hur skulle det gÄ till? Anta att det bÀsta lÀraren kan göra Àr att lÀgga all tid pÄ dessa elevers utbildning i matematik, eller bild; detta skulle kunna vara det mest effektiva en enskild lÀrare skulle kunna göra. Eller att fullstÀndigt fokus pÄ de sÀmst stÀllda eleverna skulle hÀmma utvecklingen för mer gynnade elever sÄ att dessa inte skulle kunna vara lika produktiva nÀr det blir en del av arbetskraften. Detta skulle kunna leda till att det pÄ sikt finns fÀrre resurser till utbildningsvÀsendet, vilket skulle missgynna de sÀmst stÀllda eleverna i framtiden. Detta Àr bara hypoteser; poÀngen Àr att det kan rÄda konflikter vad gÀller hur man bÀst uppnÄr mÄluppfyllese. Detta leder till den vÀlbekanta poÀngen att mÄl mÄste brytas ner för att man effektivt ska kunna styra en verksamhet. I tidigare forskning har jag arbetat med en distinktion mellan mÄl och utvÀrderingsgrund. MÄl ska hÀr förstÄ som det utfall en individuell eller kollektiv agent handling bör söka uppnÄ, medan utvÀrderingsgrunden Àr det resultat som alla agenters samlade handlande bör utmynna i. För att uppnÄ vÀrde X (utvÀrderingsgrund) bör man ibland handla med vÀrde Y (mÄl) för ögonen. T.ex. om man vill att medarbetare ska arbeta sÄ produktivt som möjligt kan det vara mer effektivt att inrikta sig pÄ att de trivs pÄ jobbet, Àn att vid varje tidpunkt se till att de sitter framför sin dator.
LikvĂ€rdighet Ă€r ett viktigt vĂ€rde pĂ„ utbildningsomrĂ„det. Inom den internationella debatten Ă€r det dock inte ovanligt att vad gĂ€ller utformningen av utbildningsvĂ€sendet att stĂ€lla tre olika vĂ€rden mot varandra: likvĂ€rdighet, omsorg om de sĂ€mst stĂ€llda (prioritarianism) och förĂ€ldrars rĂ€tt att besluta om sina barns skolgĂ„ng. Projektet Ă€mnar ocksĂ„ undersöka denna vĂ€rdekonflikt. Som antyddes ovan kan det rĂ„da en konflikt mellan t.ex. prioritarianism och lika möjligheter. Det kan vara bĂ€ttre för de sĂ€mst stĂ€llda att vi förkastar idealet om lika möjligheter. Den konflikt som jag vill undersöka nĂ€rmare Ă€r dock den mellan förĂ€ldrars rĂ€ttigheter och lika möjligheter. SĂ„dana konflikter kan uppstĂ„ pĂ„ Ă„tminstone tvĂ„ olika sĂ€tt. Ă
ena sidan, om förĂ€ldrar fĂ„r vĂ€lja fritt hur de vill utbilda sina barn sĂ„ skulle det vara en rĂ€ttighetskrĂ€nkning att förbjuda s.k. âhomeschoolingâ Ă€ven om det kan visas att denna form av utbildning Ă€r undermĂ„lig. Ă
andra sidan, om det fria skolvalet leder till segregation och förÀldrar har en moralisk rÀttighet att göra sÄdana val, sÄ kan vi tvingas att leva med segregerade skolor.
Projektet kommer att resultera i fem artiklar som avses publiceras i internationella peer-review tidskrifter, inom omrÄdena utbildningsvetenskap och tillÀmpad politisk filosofi. Artiklarna kommer att skrivas i den ordning de presenteras nedan. UtifrÄn dessa artiklar kommer sedan en bok pÄ svenska, fokuserad pÄ svenska förhÄllanden, att författas. Detta kommer att utgöra den avslutande delen av projektet.
Artikel 1 kommer att vara en översiktsartikel över den internationella debatten om likvÀrdighet i skolan. Det ramverk som kommer att anvÀndas för att presentera denna forskning utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Hur kan man utvÀrdera utifrÄn de presenterade idéerna om likvÀrdighet? Och hur kopplar dessa teorier om likvÀrdighet till idéer om rÀttvisa? Denna text kommer dÀrmed att utgör grund och bakgrund för det övergripande projektet.
Projektets andra artikel kommer att handla om utvÀrderingar och nedbrytning av olika preciseringar av likvÀrdighet. HÀr kommer distinktionen, som diskuterade ovan, mellan mÄl och utvÀrderingsgrund att vara central. Det Àr mycket troligt att genom att direkt och pÄ varje nivÄ försöka maximera mÄluppfyllelsen att man kan komma att misslyckas att just maximera denna. Detta Àr en vÀlbekant paradox frÄn moralfilosofin, dÀr utilitarister under lÄng tid diskuterat just detta problem; att strÀva efter att bli lycklig Àr inte den mest effektiva vÀgen för att uppnÄ lycka. Som vi sÄg ovan, kan det pÄ samma sÀtt vara sÄ att om lÀrare direkt strÀvar efter att maximera till exempel betyg för de mest utsatta barnen kan detta vara mindre effektivt Àn att arbeta med annat mer allmÀnt fokus. Hur detta faller ut i praktiken Àr naturligtvis en empirisk frÄga, men vi bör se till att bÄde vÄra prioriterings- och utvÀrderingsverktyg kan registrera denna skillnad. Och Àven om detta kan skulle vara ett effektivt sÀtt att prioritera, sÄ betyder det inte att likvÀrdighet, i en strikt uttolkning, inte skulle kunna vara utvÀrderingsgrund för skolan. I denna artikel kommer mÄl och utvÀrderingsgrund för samhÀllet i stort, skolledare och lÀrare att analyseras. Resultatet kommer att bli ett förslag för hur man bör bryta ner mÄl för utvÀrdering, och för prioriteringar, pÄ dessa tre nivÄer vad gÀller likvÀrdighet. HÀr kommer ocksÄ vetenskapsteoretisk teori om utvÀrderingar och vissa resultat inom moralfilosofin att beröras, men fokus kommer vara pÄ att den viktiga skiljelinjen mellan mÄl och utvÀrderingsgrund.
En tredje artikel, vars innehÄll rör bÄda de tvÄ första delprojekten, kommer att argumentera för att likvÀrdighet bör förstÄs som lika möjligheter i termer av status. HÀr kommer att argumenteras i tre steg. För det första, likvÀrdighet kan inte förstÄs konsekventialistiskt, d.v.s. det Àr inte sÄ att vi bör ha likvÀrdighet endast pÄ grund av och till den grad som detta leder till goda konsekvenser. En sÄdan teori har oacceptabla implikationer, vilket med lÀtthet inses om man lÀser Kershnars konsekvent genomförda argumentation för att vi bör, pÄ grund av de goda konsekvenserna, diskriminera kvinnor pÄ arbetsmarkanden. En teori om likvÀrdighet eller lika möjligheter med sÄdana implikationer Àr inte acceptabel. DÀrför bör man undersöka om en neo-kantiansk teori, som Rawls rÀttviseteori, kan klara detta uppdrag bÀttre. I steg tvÄ av texten kommer jag att ta mig an detta uppdrag. Argumentationen hÀr kommer att syfta till att visa att under en rimlig uttolkning sÄ ger en Rawls princip fair equality of opportunity intuitivt rimliga implikationer för likvÀrdighetsfrÄgan. En sÄdan teori sÀtter status som jÀmbördig i fokus för likvÀrdigheten. I den pÄgÄende debatten, har dock författare som Anderson och Satz argumenterat, utifrÄn en i vid bemÀrkelse rawlsiansk bakgrund, att rÀttvisan inte krÀver jÀmlikhet i utbildning, utan blott att varje student för tillrÀcklig utbildning för att kunna pÄ ett reellt sÀtt delta i samhÀllslivet som en jÀmlikmedborgare. I den avslutande delen av artikeln, kommer jag argumentera mot denna s.k. sufficiency-uppfattning pÄ tvÄ fronter. För det första, och som Casal visat, sÄ leder denna form av teori till besynnerliga prioriteringar. Det tycks bÀttre att lyfta en person över tillrÀcklighetsgrÀnsen Àn att lyfta 100 personer till en position alldeles under denna grÀns. För det andra, en sÄdan teori tycks orÀttvis. DÄ den tillÄter ojÀmlikheter ovanför tillrÀcklighetsgrÀnsen, kommer den att gynna barn till vÀlbestÀllda förÀldrar pÄ bekostnad av barn till mindre resursstarka förÀldrar. Detta tycks Àven stÄ i strid med skolans kompensatoriska uppdrag. Artikeln kommer att utmynna i ett försvar för en jÀmlik uttolkning av rawlsiansk jÀmlikhet i möjligheter. Med denna teoribildning som grund skulle man i ett senare projekt kunna analysera svenska och internationella rapporter och utvÀrderingar av likvÀrdighet, som t.ex. ICCS och PISA. NÄgot som kommer att göras i artikel 5, vilket ska diskuteras nedan.
Artikel 4 kommer att diskutera denna teori om likvÀrdighet i relation till andra vÀrden som Àr relevanta nÀr vi diskuterar barns uppvÀxt och deras utbildning. NÀrmare bestÀmt kommer jag att undersöka den synbarliga konflikten mellan barns och förÀldrars rÀttigheter. Jag tror att det gÄr att inkorporera en tilltalande teori om förÀldrars rÀttigheter inom den mer generella teorin om lika möjligheter till jÀmlik status, och planerar att anvÀnda den denna del av projektet för att argumenter för en dylik teori. Ett sÄdant argument skulle kunna ha följande form. Om den korrekta teorin om vad likvÀrdighet betyder sÀger att utbildningsvÀsendets mÄl Àr att varje elev ska vÀxa upp till en jÀmlik medborgare, med de möjligheter och förpliktelser detta innebÀr, sÄ kan vi ocksÄ anvÀnda denna uppfattning för att undersöka förÀldrars roll. Det Àr rimligt att anta att för att vÀxa upp till en sÄdan jÀmlik och autonom person sÄ behöver man, eller Ätminstone underlÀttar det, om man vÀxer upp inom nÄgon form av familjebildning. Den behöver inte vara en kÀrnfamilj, men man behöver en eller flera förÀldrar. I sÄ fall sÄ krÀver idealet om lika möjligheter att det finns familjer, vilket gör konflikter mellan förÀldrarÀttsperspektivet och lika möjlighetsteorin till en intern konflikt inom lika möjlighetsperspektivet. BerÀttigandet av förÀldrars rÀttigheter att bestÀmma över sina barn och deras skolgÄng skulle dÄ berÀttigas av att detta Àr ett effektivt sÀtt att uppnÄ mÄlet om lika möjligheter. Vid konflikter mellan de tvÄ idealen skulle vi dÀrutöver ha en given och naturlig utgÄngspunkt: teorin om lika möjligheter. Det i sin tur skulle betyda att vÀrdekonflikter inte Àr olösliga, samt att förÀldrars rÀttigheter begrÀnsas av teorin om lika rÀttigheter. Man kan ha en rÀttighet att ta beslut om sina barns utbildning, men bara om detta inte motverkar lika möjligheter för sina egen eller andra barn. Artikeln kommer att argumentera för att förÀldrars rÀttigheter bÀst berÀttigas som en konskevens av idealet om lika möjligheter. Den praktiska relevans av denna artikel Àr att den ger oss en teoretisk grund för att arbeta vidare pÄ frÄgor om skolval och segregering, samtidigt som den ocksÄ förtydligar vilken utvÀrderingsgrunden bör vara nÀr man utvÀrderar policy pÄ omrÄdet.
Artikel 5 kommer att bestÄ av en tillÀmpning av projektets övriga resultat. NÀrmare bestÀmt Àr planen att undersöka svenska och internationella utvÀrderingar av likvÀrdighet i skolan och analysera dessas anvÀndning av likvÀrdighetsbegreppet. Följande frÄgor kommer att undersökas: Hur definieras likvÀrdighet? Hur bryts det ned för utvÀrdering? PÄ vilket sÀtt, om nÄgot, hanteras vÀrdekonflikter, som t.ex. kan ha att göra med familjens roll, avseende barns skolgÄng. MÄlen med denna text Àr att presentera en teori om hur utvÀrderingar av likvÀrdighet bör utformas, och att visa denna teoris relevans med hjÀlp av praktiska tillÀmpningar.
I det bokprojekt som planeras kommer resultaten frÄn artiklarna presenteras i en svensk kontext. Boken kommer att lÀggas upp i enlighet med strukturen för artiklarna som just presenterats. HÀr kommer ocksÄ delar av teoribildning om utvÀrdering och rÀttvisa presenteras utförligare, liksom den svenska erfarenheten vad gÀller likvÀrdigheten. MÄlet med denna bok Àr tvÄfaldigt; att göra ett teoretiskt bidrag och att vara till praktisk hjÀlp för det svenska utbildningsvÀsendet. HÀr kommer ocksÄ de övergripande slutsatserna frÄn projektet att kunna utvecklas.
Detta projekt Àr viktigt av tre skÀl. Det första Àr direkt praktiskt. Om det Àr sÄ att det svenska skolvÀsendet har i uppdrag att vÀrna om likvÀrdighet, sÄ Àr det avgörande att departement, skolledare, och medborgare har en klar bild av vad detta vÀrde faktiskt innebÀr. Om begreppet lÀmnas odefinierat kommer det heller inte att vara klart om, och till vilken grad, policy, beslut och undervisning faktiskt gynnar detta vÀrdet. Projektet syftar till att utveckla en sÄdan tydlig definition. För det andra, för att kunna utvÀrdera den svenska skolan och dÀrmed undersöka om vi nÀrmar oss detta ideal, sÄ krÀvs ocksÄ en sÄdan tydlig definition. För det tredje, det pÄgÄr just nu en livaktig om Àn i detta nu begynnande internationell debatt om vad likvÀrdighet bestÄr i och vilka skolans mÄl i detta avseende bör vara. Detta projekt syftar till att göra ett bidrag i denna debatt. Vidare, denna debatt Àger rum inom kontexten av den större politisk filosofisk debatten om rÀttvisans natur. Ju mer vi förstÄr avseende vad likvÀrdighet bestÄr i, desto mer kan vi ocksÄ lÀra oss om vad jÀmlika möjligheter och rÀttvis fördelning innebÀr. Speciellt kommer projektet att ha implikationer för det rawlsianska projektet inom den politiska filosofin.
I tidigare arbeten har tvÄ resultat med relevans för detta projekt utkristalliserat sig. För det första, har mitt arbete inom utvÀrderingsomrÄdet visat pÄ nödvÀndigheten i att definiera de vÀrden man, pÄ ett effektivt sÀtt, försöker uppnÄ eller mÀta i en utvÀrdering. Dessa resultat talar för vikten i att försöka utveckla en explicit teori om vad likvÀrdighet bestÄr i. Utan en sÄdan kommer det fortsatt vara oklart vad vÄra utvÀdringar faktiskt mÀter och dÀrför ocksÄ oklart om vi nÀrmar oss detta allmÀnt omfattade mÄl. För det andra, i mitt arbete om lika möjligheter har jag funnit att konskeventialistisk teori om lika möjligheter lider av vissa kontraintuitiva konskevenser, som att likhet i möjligheter skulle kunna vara förenligt med att vissa barn gynnas och andra missgynnas. Ett exempel pÄ nÀr detta blir fallet skulle kunna vara vissa implikationer av Schoutens teori om likvÀrdighet. DÀrför tyder mina preliminÀra resultat pÄ att vi bör söka utveckla en teori utifrÄn idealet om demokratisk jÀmlikhet, dvs utifrÄn den typ av teori som bland annat utvecklats av Rawls. Detta skulle vara en form av projekt jag har stor erfarenhet av dÄ jag har skrivit tÀmligen omfattande om att tillÀmpa Rawls pÄ andra omrÄden Àn den klassiska politiska filosofins frÄgestÀllningar. Min tidigare forskning indikerar alltsÄ bÄde praktiska och teorietiska lÀrdomar för frÄgor om likvÀrdighet och om hur den bör utvÀrderas.