Bild: Mattias Pettersson
Forskningsprojekt Tjock- och ändtarmscancer är en vanlig cancerform, och trots att behandlingsmöjligheterna blir allt bättre har sjukdomen fortfarande dålig prognos om den upptäcks sent. Den stora framtidsutmaningen är därför att upptäcka sjukdomen tidigt, eller ännu bättre, förebygga att den alls uppstår.
Tjock- och ändtarmscancer kan förebyggas genom bl.a. allmän screening, där förstadier kan tas bort, och livsstilsförändringar. Genom fördjupade kunskaper om tumörutvecklingen skulle preventiva åtgärder kunna skräddarsys till individen, t.ex. utifrån personlig riskprofil och känslighet för de fysiologiska effekterna av olika livsstilskomponenter.
BildSophia Harlid, M Gunter, Bethany van Guelpen
Projektet ”Tjock- och ändtarmscancer; kopplingar mellan livsstil och immunförsvar, i kroppen och tumören” som pågått sedan 2015, har lett till denna fortsättning som är en Cancer Prevention Fellowship.
I projektet "Studier av uppkomst och riskprediktion av tjock- och ändtarmscancer i syfte att förbättra prevention; med särskilt fokus på betydelsen av inflammation och immunförsvaret i länken mellan livsstil och cancerutveckling" används data och provmaterial från befolkningsbaserade kohorter i norra Sverige samt genetiska data i ett stort internationellt konsortium.
Särskilt fokus ligger på betydelsen av inflammation och immunrespons i länken mellan fetma och tjock- och ändtarmscancer. Vi kommer bl.a. att analysera inflammatoriska proteiner och genuttryck i vita blodkroppar i prover insamlade före diagnos och kartlägga immuncellerna i tumörvävnad från samma patienter. Genetiska data används för att undersöka orsakssamband (Mendelisk randomiseringsanalys).
Vi kommer även att utvärdera hur biomarkörer kan förbättra riskprediktion utöver kända riskfaktorer.
Huvudmålet är att få nya kunskaper om utvecklingen av tjock- och ändtarmscancer, som på sikt kan användas för individualiserad prevention, som ett supplement till allmän screening och folkhälsostrategier.
Genom att identifiera individer som är särskilt känsliga för en viss riskfaktor, skulle livsstilråd och medicinering kunna skräddarsys för att minimera de negativa fysiologiska effekterna, som till exempel inflammatoriska effekter av fetma.
Förbättrad riskprediktion skulle kunna motivera till livsstilsförändring eller deltagande i screening, eller användas för personliga råd om från vilken ålder och hur ofta en individ bör genomgå screening.
Neil Murphy (IARC, Lyon)
Marc Gunter (IARC, Lyon)
Vivian Viallon (IARC, Lyon)
Ulrike Peters (Fred Hutchinson Cancer Research Center, Seattle)
Amanda Phipps (Fred Hutchinson Cancer Research Center, Seattle)
