Forskningsprojekt Praktiknära forskning i samverkan mellan universitet och skola
Med en aktionsforskningsansats avser projektet att undersöka hur yrkeslärares arbete med demokrati, normer och relationer kan stödjas och genomföras.
Bakgrund
Det finns ett stort behov av kompetensutveckling och forskning om normmedveten pedagogik i yrkesutbildning. Detta efterfrågas av yrkeslärare, rektorer, yrkeslärarutbildningen och företrädare i branscherna. Vårt praktiknära projekt syftar att bidra till denna kunskapslucka. Detta är en särskilt viktig satsning då många verksamma yrkeslärare idag saknar pedagogisk utbildning och samhället förändras.
Naturbruksgymnasiet (NB) i Skellefteå kommun (SK) har sedan 2022 samverkat med forskare vid Umeå universitet (UmU), vilket har mynnat ut i olika kompetensutvecklingsinsatser för lärare med syfte att pröva normmedvetna förhållningssätt, undervisningsstrategier och verktyg. Anderstorpsgymnasiet (AT) har även påbörjat ett dylikt arbete. Vårt mål är att utveckla samarbetet i ett aktionsforskningsprojekt och fortsätta detta arbete för att nå lärar- och elevgrupper inom olika yrkeskulturer.
Yrkesutbildningar i norra Sverige påverkas av samhällsförändringar inom industri och näringsliv. Branscher efterfrågar bättre arbetsmiljöer med fokus på normer och demokrati, vilket yrkesutbildningarna förväntas bidra till (TYA, 2014; Skogsstyrelsen, 2023). Trots detta saknas forskning och riktlinjer kopplade till yrkesämnen i skolan. Sedan 2022 rekommenderar Skolverket att alla lärare ska använda ett normmedvetet förhållningssätt för att främja jämlikhet och motverka rasism, samt hantera frågor om sexualitet, samtycke och relationer. Undervisningen ska även utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska normer och maktstrukturer (Skolverket, 2025).
Att utveckla normkritiskt tänkande är särskilt viktigt för yrkeselever, eftersom de kulturer som finns inom olika yrken har formats över tid och kan vara svåra att förändra (Hedlin & Åberg, 2013; Hedlin, 2014). Normer kan bli problematiska på yrkesprogram när de exkluderar vissa elever och förstärker fördomar eller diskriminering (Kärnebro, 2020). Forskning visar att lärarna ofta saknar medvetenhet om normer, vilket kan leda till att problematiska mönster förstärks (Skolinspektionen 2018; Kontio & Evaldsson, 2015). I dagsläget saknar 45% av yrkeslärarna pedagogisk utbildning (Hedin et al 2024, vilket innebär att många saknar kunskap om sitt uppdrag.
Elevers val av utbildningar styrs till stor del av traditionella könsnormer, och yrkeselevers bakgrunder tenderar vara homogena avseende både social klass och kön (Panican & Paul, 2019). Detta kan bli en grogrund för odemokratiska värderingar som tar sig uttryck i exempelvis rasism, sexism eller homofobi och som yrkeslärarna aktivt behöver motverka. I media rapporteras återkommande om problemen med olika skol- och arbetsplatskulturer avseende förekomsten av kränkningar och snäva normer. Forskning visar att sexuella trakasserier är vanligt förekommande inom vissa yrkesutbildningar (Hedlin & Klope, 2024; 2025). Samtidigt erbjuds väldigt lite stöd från Skolverket kring dessa frågor och det stöd som finns har inte yrkeslärare som målgrupp.
I NB har man identifierat förekomsten av utpräglade maskulinitets-, etnicitets- och funktionalitetsnormer, samt en underliggande destruktiv skolkultur av motsättningar mellan programinriktningar (t.ex. skog och djur). Detta behov låg till grund för tidigare aktiviteter utförda med hjälp av ULF-samverkanscheck från LH (2022-23) och bidrag från Enheten för forskningsstöd och samverkan (2024). Parterna var forskare vid UmU, förstelärare och kurator vid NB och utbildningsförvaltningen vid SK.
Syfte
Syftet är att undersöka hur yrkeslärares arbete med demokrati, normer och relationer kan stödjas och genomföras, för att öka den sociala hållbarheten i yrkesprogrammen och ett konstruktivt skolklimat. Detta sker i samverkan mellan skolpersonal, forskare och bransch. I enlighet med aktionsforskningsansatsen finns parallella mål:
SKOLUTVECKLINGSMÅL: Bidra med kunskap och metoder för ett socialt hållbart värdegrundsarbete i syfte att skapa trygghet och arbetsro genom ett gott skolklimat och stärka elevers framtida anställningsbarhet.
FORSKNINGSMÅL: Utveckla kunskap om lärares kollegiala lärande och didaktiska möjligheter och utmaningar i arbetet att förmedla grundläggande demokratiska värderingar till elever på yrkesprogrammen.
MÅL FÖR UTVECKLING AV YRKESLÄRARUTBILDNING: Inkludera innehåll och metoder i yrkeslärarrpogrammet för att öka normmedvetenheten och handlingsberedskapen hos blivande yrkeslärare i att förmedla och gestalta demokratiska värderingar.
Genomförande
Genomförandet bygger på en aktionsforskningsansats med strukturerat kollegialt lärande vid NB och AT och deras naturbruks- och fordonsprogram. Normmedvetna arbetsmetoder vidareutvecklas och prövas i verkstäder tillsammans med lärare och elever. Dessa genomförs och analyseras utifrån normmedvetna perspektiv, relationell pedagogik och genusteori. Case och gestaltande metoder används baserat på den utveckling som redan gjorts vid de båda skolorna.
Kvalitativa data genereras i lärarverkstäder och intervjuer med lärare och branschpersonal och fungerar som bas för utveckling av verksamheten. Enkäter med elever och lärare använder en före-efter-design och utvärderar kvantitativa effekter av aktiviteter. Analyser görs enligt principer för konvergent mixad metod. Forskningsetisk prövning görs initialt.
Projektets betydelse för skolhuvudman, lärarutbildning och forskarsamhället
Projektet vilar på tre ömsesidigt förstärkande mål som tillsammans adresserar både praktik, utbildning och forskning. För skolhuvudmannen skapas kunskap och metoder för ett socialt hållbart värdegrundsarbete som stärker skolklimatet och elevernas anställningsbarhet.
För forskarsamhället genereras ny vetenskaplig kunskap om yrkeslärares didaktiska möjligheter och kollegialt lärande i arbetet med demokratiska värderingar på yrkesprogrammen. Tillsammans skapar dessa insatser en helhet där praktiknära utveckling, akademisk kunskap och professionsförberedelse möts för långsiktigt hållbar skolutveckling.
För lärarutbildningen bidrar projektet till att utveckla innehåll och arbetssätt som rustar blivande yrkeslärare med normmedvetenhet och förmåga att arbeta för social hållbarhet. Projektet kommer att mynna ut i ny kunskap och metoder som de blivande yrkeslärarna ska få träna på under utbildningstiden.
Spridning och lärarstudenters medverkan
Kunskaper, strategier och utvecklade arbetsmetoder dokumenteras och görs tillgängliga i en kunskaps- och metodbank för normkritiska perspektiv i yrkesutbildning. Med tanke på att många parter kommer att involveras i projektet finns goda möjligheter att sprida resultaten lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
På lokal nivån kommer projektet att redovisas av projektdeltagarna till kommunens befintliga mötesarenor som utbildningsnämnden, rektorsnätverk och lärargrupper inom gymnasieskolans och vuxenutbildningens yrkesprogram. På regional nivån sker spridning via UmU-initierade nätverket för yrkeslärares kompetensutveckling. På nationell och internationell nivån sprids resultaten i Yrkeslärarprogrammets nationella alumnnätverk, på Nordyrks internationella konferens och på en årlig nordisk workshop Vocational Education in the Nordics.
Examensmål om jämställdhet har stark betoning i yrkeslärarutbildningen. Yrkeslärarstudenter har redan återkommande fått ta del av material i projektet och deltog som pilotgrupp under enkätutvecklingen. Planen är att låta dem få pröva, träna på, och utvärdera de metoder som utvecklas i projekt i kursen Kunskap, undervisning och lärande för yrkeslärare 2, samt i VFUkursen där de gör ett utvecklingsarbete inom ämnesområdet hållbar utveckling ute på sina skolor.
