Forskningsprojekt
De föremål som vi omger oss med har inte bara praktiska funktioner. De är också är laddade med symbolvärden; kulturella, religiösa och sociala. Förändringar som under stenåldern sker i Norrlands materiella kultur kan berätta om kulturell identitet.
Under tusen år, ca 4500-3500 f. Kr., sker stora förändringar i det arkeologiska material som hittats i Norrland. Syftet med projektet är att belysa dessa förändringar i den materiella kulturen under slutet av äldre och början av yngre stenålder. Det handlar om föremålens âimmateriellaâ värden och den tanke-/tillverkningsprocess som leder fram till dessa, och det yttersta målet blir alltså att kunna göra utsagor om social och kulturell identitet.
De 1000 Ären ca 4500-3500 f. Kr. har beskrivits som innehÄllande stora förÀndringar i det arkeologiska materialet i Norrland. Under denna period blir skifferredskapen vanliga och halvt nedgrÀvda hus (nu synliga som s.k. boplatsvallar) börjar byggas i Norrland under denna period. De Àldsta hÀllbilderna torde likasÄ höra till den hÀr tidsperioden. MikrospÄnteknologin (en speciell metod för att framstÀlla skÀreggar av sten till, exempelvis, pilspetsar av ben) försvinner och man har menat att kvarts som rÄmaterial blir vanligare under denna period, liksom s.k. bipolÀr reduktion (en metod för att ur större stenstycken framstÀlla avslag, dvs. rÄÀmnen till exempelvis skrapor). Under yngre stenÄlder ser vi ocksÄ en ökad frekvens av exotiska rÄmaterial som exempelvis flinta, jÀmfört med de nÀrmast föregÄende perioderna som kÀnnetecknas av frÀmst lokala rÄmaterial som kvarts, kvartsit och lokala vulkaniter.
Ytterst hÀnger sannolikt dessa omvÀlvningar, Ätminstone delvis, samman med mera storskaliga hÀndelseförlopp som den östliga kamkeramiska kulturens utbredning vÀsterut och jordbrukets etablering i Sydskandinavien, exakt hur dessa företeelser skall kopplas samman Àr dock Ànnu oklart.
PÄ det konkreta planet tar projektet avstamp i föremÄl som framkommit vid undersökningarna av de 6000-Äriga hyddbottnarna i Vuollerim, Jokkmokk socken i Lappland. Projektet tar sig an tre frÄgestÀllningar som utgör var sin delstudie i projektet. I den första delstudien undersöks skifferredskap vad gÀller stilistisk variation. MÄlsÀttningen Àr att kunna sÀga nÄgot om impulser och kontaktvÀgar och att, tillsammans med de övriga föremÄlsstudierna i projektet, kanske kunna definiera sociala territorier i norra Norrland under perioden ifrÄga.
Delstudie nummer tvÄ syftar till att med geokemiska metoder bestÀmma frÄn vilket geografiskt omrÄde flintfynden (rÄmaterialet eller de fÀrdiga föremÄlen) frÄn Vuollerim kommer. Flinta finns inte naturligt i Norrland, sÄ detta skulle kunna ge oss konkret kunskap om lÄngvÀga kontakter. Flintans roll som exotiskt rÄmaterial kommer att uppmÀrksammas; utifrÄn bl.a. etnografiskt material kommer en diskussion att föras kring flintans eventuella symboliska konnotationer.
Den sista delstudien omfattar en teknologisk analys av avslag (dvs. rĂ„Ă€mnen/avfall) av framförallt kvarts och kvartsit frĂ„n ett antal boplatser i Norr- och VĂ€sterbottens lĂ€n. Syftet Ă€r att fĂ„ ett grepp om proportionerna mellan bipolĂ€r reduktion och plattformsreduktion (olika sĂ€tt att ur större stenstycken utvinna rĂ„Ă€mnen till redskap). Detta har i tidigare forskning getts kronologisk och ibland âkulturellâ signifikans.
Tanken Àr att i de tre delfrÄgestÀllningarna som redogjorts för ovan jÀmföra med föremÄl frÄn liktidiga boplatser frÄn Norrland och att, i förlÀngningen, försöka placera in Vuollerim i ett vidare Fennoskandiskt perspektiv. Projektet utgörs sÄlunda av egna analyser av föremÄl i svenska och utlÀndska (nordiska) museer samt studier av litteratur och annat kÀllmaterial och genomförs under tre Är.
