Forskningsprojekt I projektet undersöks och analyseras hur anpassningar inom arbetsplatsförlagt lärande utvecklas och implementeras i två olika yrkesprogram.
I svensk yrkesutbildning, liksom i angränsande nordiska länder är APL (arbetsplatsförlagt lärande) en stor och viktig del av undervisningen. I studien undersöks hur yrkeslärare gör anpassningar och implementerar dem. I studien ingår program med olika könsprägling och som skiljer sig åt genom att de utbildar för yrken där människans behov är centralt eller genom att de utbildar för yrken inom konstruktion och produktion av varor. APL antas därför ha olika särdrag.
Margareta och Ingemar Ingemarssons stiftelse
Umeå universitet
Projektet är grundat i ett samverkansprojekt mellan universitet och skola sett till många olika gymnasieutbildningar. I denna studie fokuseras dock arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogram, inom lärlingsutbildning och reguljär yrkesutbildning. I tidigare forskning beskrivs att många elever i behov av särskilt stöd och anpassningar tenderar att välja yrkesutbildningar i större utsträckning än sina jämnåriga studiekamrater (Björk-Åman, 2013). I svensk yrkesutbildning, liksom angränsande nordiska länder är APL (arbetsplatsförlagt lärande) en stor och viktig del av undervisningen.
Studiens syfte är att undersöka och analysera hur anpassningar inom arbetsplatsförlagt lärande utvecklas och implementeras i två olika yrkesprogram.
I studien används fokusgruppsintervjuer med yrkeslärare och med skolans specialpedagoger. Vidare genomförs en enkät med de handledare som finns på de arbetsplatser där yrkeselever genomför arbetsplatsförlagt lärande (APL). Centrala teoretiska begrepp: klassifikation och inramning (Bernstein, 2000). Begreppen används för att jämföra utbildningspraktikers form och innehåll (t ex Olovsson, 2015). Även normkritisk pedagogik (t ex Björkman et al. 2021) används.
Genom fokusgruppsintervjuerna förväntas svar på hur lärare och annan skolpersonal arbetar under APL-perioderna, och hur de förbereder sina elever för dem, deras arbete tillsammans med elevernas APL-handledare samt hur de betraktar sina elevers studieframgångar. Enkäten förväntas åskådliggöra hur lärarnas arbete uppfattas av APL-handledarna, hur APL-handledarna betraktar sitt uppdrag samt elevernas studieframgångar. Vi ser framför oss att det kommer att finnas skillnader i lärares och APL-handledares uppfattningar om det arbete som bedrivs före och under APL-perioderna, men också likheter. Dessa skillnader och likheter förmodas följa med yrkesbransch eller yrkesprogram, och möjligen även lärarnas utbildning och erfarenheter.
