Forskningsprojekt
Hur kan det komma sig att samhällsgrupper som i sin samtid värderades högt, ändå blev välfärdssamhällets förlorare? Detta är en av frågorna i detta projekt som behandlar välfärdens och den offentliga sektorns förändringar under 1930- - 1970-talen.
Hur kan det komma sig att samhällsgrupper som i sin samtid värderades högt, ändå blev välfärdssamhällets förlorare? Det är en av frågorna i detta projekt som behandlar välfärdens och den offentliga sektorns förändringar under 1930- - 1970-talen med tonvikt på 1940- och 50-talen. Genom rationalisering skulle även eftersatta gruppers arbete förbättras och bli lönsamt. Istället för hjälp blev det en stjälp, främst för att den industriella rationaliseringen blev så storskalig i Sverige. Det blev därför knappast lönsamt eller fanns plats för den småskaliga verksamhet som småbrukare och husmödrar bedrev.
±Ê°ùŽÇÂá±đ°ìłÙö±č±đ°ùČőŸ±°ìłÙ
Projektperiod:
2001-09-01 â
2008-05-31
Medverkande institutioner och enheter vid UmeÄ universitet
Detta projekt bygger i huvudsak pĂ„ tre delstudier: 1) Det svenska smĂ„jordbrukets politiska representanter 2) SmĂ„jordbrukare och husmödrar â vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€llets förlorare? 3) Totalförsvarets betydelse för den svenska vĂ€lfĂ€rdsmodellen
Det allmÀnna syftet Àr att belysa den industriella rationaliseringens konsekvenser för det svenska folket i termer av vinnare och förlorare. SmÄbrukare och husmödrar kan dÄ rÀknas till förlorarna, trots den höga vÀrderingen av dessa grupper under 1930-, 40- och 50-talen, medan medelklassyrken som civilingenjörer och sjuksköterskor betraktades som framtidens yrken under hela efterkrigstiden och Ànda in pÄ 1970-talet.
Studierna binds samman av ett kontextuellt samhÀllsperspektiv som framför allt belyser den storskaliga industrialiseringen i Sverige. Tidsperioden Àr frÄn slutet av 1930-talet fram till början av 1970-talet med en tyngdpunkt pÄ 1940- och 50-talen. De samhÀllstendenser som sÀrskilt uppmÀrksammas Àr strukturrationalisering, centralisering och korporativism samt vilka konsekvenser dessa fick för samhÀllets grundlÀggande genuskonstruktion och för den offentliga sektorn. TvÄ faser urskiljs under efterkrigstiden som benÀmns rationaliseringsperiod 1 (1940- och 50-talen) respektive 2 (1960- 70-talen).
Detta samhÀllsperspektiv kombineras med ett individuellt aktörsperspektiv. Fyra personer, som var politiskt och publicistiskt aktiva, har valts ut, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor, socialdemokraten Per Edvin Sköld, folkpartisten Waldemar Svensson i Ljungskile, bondeförbundaren och författarinnan MÀrta Leijon och journalisten och socialdemokraten Elsa Stuge. De var alla födda i slutet av 1800-talet och verksamma in pÄ 1950-talet och i viss utstrÀckning Àven pÄ 1960-talet. Hur förhöll sig dessa personer till de rÄdande samhÀllstendenserna? I vad mÄn och pÄ vilket sÀtt tog de upp dessa? I vad mÄn bejakade de eller tog avstÄnd frÄn dem?
Internationella utblickar och jÀmförelser ifrÄga om vÀlfÀrdsutvecklingen i andra lÀnder kommer ocksÄ att göras. Detta för att visa pÄ Sveriges unika förutsÀttningar som ett rikt och vÀlmÄende land med god infrastruktur och logistik, sÀrskilt efter andra vÀrldskriget, medan andra lÀnder lÀnge fick leva med den förödelse som kriget hade Ästadkommit.
GenomgÄende analyseras utifrÄn genusperspektiv och -aspekter. PÄ ett makroplan gÀller det maktförhÄllandet mellan mÀn och kvinnor i det offentliga och hur den offentliga sektorns förÀndringar pÄverkar detta förhÄllande. PÄ ett mikroplan handlar det om i vad mÄn de ovan nÀmnda personernas agerande innebar ett befÀstande eller en förÀndring av rÄdande genusförhÄllanden.
En engelsk projektbeskrivning finns There is a description of the project in English
Finansieringen av denna forskning har delvis skett inom ramen för det av VetenskapsrÄdet stödda projektet FAMILJEN, JORDEN OCH NATIONEN. Agrara genusförestÀllningar om familjen i Sverige, ca 1900-1970-talet. Det pÄgick under Ären 2001- 2003 med mig som projektledare och Anna Lindkvist som doktorand.
Denna forskning knyter ocksÄ an till ett nÀtverk av forskare som pÄ ett eller annat sÀtt behandlar den offentliga sektorns vÀlfÀrdspolitiska betydelse. Det har en tvÀrvetenskaplig och nordisk inriktning och hÄlls samman av tvÄ gemensamma perspektiv, det komparativa och det historiska. NÀtverket finansieras av ForskningsrÄdet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS. Hittills har tre workshops inom ramen för detta nÀtverk hÄllits vid UmeÄ universitet. NÀsta workshop Àr planerad till den 6-7 mars 2008. Den hÄlls inom ramen för forskningsprogrammet Nordliga Studier vid UmeÄ universitet.
