Forskningsprojekt Runt om den svenska landsbygden står tusentals hus övergivna och oanvända. Vissa håller på att förfalla, medan andra väntar på att få nytt liv. Trots ett växande medialt intresse för s.k. ”ödehus” finns varken någon samordnad nationell strategi för att hantera dessa fastigheter eller tillförlitliga siffror över hur många bostäder som står tomma. Kort sagt: även om det verkliga antalet övergivna bostäder är okänt hemsöker dessa ”zombiehus” landsbygd- och glesbygdslandskap över hela landet.
Detta projekt undersöker varför hus på landsbygden överges, hur många sådana hus som finns och hur de kan tas i bruk på nytt. Genom att analysera statistik, kommunala register och genomföra intervjuer med lokala aktörer syftar projektet till att kartlägga problemet och identifiera möjliga lösningar. Det studerar också kommuner och lokala föreningar som redan arbetar med att återuppliva oanvända hus, för att förstå vad som fungerar – och varför.
Forskningsprojektet analyserar lokala initiativ från kommuner och föreningar i relation till oanvända bostäder på landsbygden, och syftar till att sammanfatta deras erfarenheter till en form av ”goda exempel” – där dessa bostäder ses både som möjligheter och som hinder för lokal utveckling. Baserat på erfarenheterna från dessa initiativ, samt data på lokal, regional och nationell nivå, är målet att nå en tillförlitlig uppskattning av omfattningen och den geografiska spridningen av övergivna bostäder på landsbygden i Sverige. Vidare kommer projektet att undersöka de strukturella drivkrafter som leder till att hus överges och föreslå politiska förändringar för att hantera dessa orsaker. Projektet genomförs i samarbete med (CKS) vid Linköpings universitet.
På Sveriges landsbygd står tusentals hus tomma – några är lämnade att förfalla, medan andra väntar på att någon ska väcka dem till liv igen. Dessa ”levande döda” på landsbygdens bostadsmarknad har fångat allmänhetens fantasi och inspirerat till oräkneliga medieinslag och sociala mediegrupper om att ”rädda” bortglömda hus.
Förvånande nog finns det ingen officiell statistik över övergivna bostäder på landsbygden, och den statistik som finns skiljer inte mellan fritidshus och övergivna bostäder. Tidigare uppskattningar av antalet tomma hus varierar kraftigt, vilket i sig understryker bristen på tillförlitliga data. En tydlig nationell strategi för att hantera problemet saknas och det har inte gjorts några seriösa försök på nationell nivå att angripa frågan eller dess bakomliggande orsaker. Kort sagt: även om det verkliga antalet övergivna bostäder är okänt, fortsätter dessa ”zombiehus” på landsbygdens bostadsmarknad att hemsöka landskapet.
Trots avsaknaden av nationella initiativ har lokala samhällen och kommuner tagit saken i egna händer och prövar olika sätt att ge dessa hus nytt liv. Men hur effektiva är dessa insatser? Kan övergivna hus förvandlas till en resurs för landsbygdsutveckling – eller är de bara symtom på djupare strukturella problem? Detta projekt syftar till att kartlägga fenomenets omfattning, undersöka dess orsaker och utvärdera effekten av lokala initiativ och lösningar underifrån.
