Nyheter från EMG

Nyheter från EMG/Nyheter från institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapen-usFri, 20 Jun 2025 05:27:02 +0200/nyheter/umu-forskare-representerade-i-uarctics-tidning-shared-voices_12109904/UMU-forskare representerade i UArctics tidning "Shared Voices"Tidigare i år publicerade University of the Arctic (UArctic) sitt årliga nummer av tidningen "Shared Voices", där de skriver om medlemmarnas forskning och aktiviteter relaterade till Arktis. Av de sammanlagt sexton artiklarna är två av dem medförfattade av forskare vid Umeå universitet.Wed, 11 Jun 2025 16:06:18 +0200<p>UArctic är en organisation som samlar universitet, högskolor intitut och andra organisationer som engagerar sig i forskning och utbilning i och om Arktis och Norden, med syftet att utveckla kunskap för att belysa utmaningar i Arktis. Umeå universitet är en av medlemsinstitutionerna. Under sena 2024 ombads medlemmar att skicka in artiklar om deras aktiviteter till 2025 års tidning. Bland de inskickade bidragen valdes två artiklar ut, som bland annat är författade av två forskare vid Umeå universitet: Ylva Sjöberg och Danielle Wilde.</p><p>Ylva Sjöberg är Universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Hennes forskning fokuserar på hur förändringar i klimat och kryosfär påverkar arktiska vattenresurser på lokal och regional nivå. Hon var en av författarna till en artikel för UArctics tidning som handlar om projektet PermaIntern, som ska minska luckan mellan universitet och praktiskt arbete med permafrost.</p><p>Danielle Wilde är Professor vid Designhögskolan vid Umeå universitet, samt Arctic Six Chair. Hennes experis ligger inom förkroppsligad design och förkroppsligad kunskap, varande och agerande. Hon använder sig av deltagande, sensoriska och samskapande metoder för att utforska hur direkt interaktion med det som står på spel kan inspirera till nya sätt att tänka. Hennes medförfattade artikel beskriver en workshop där arbetstagare och myndigheter utforskade skillnader och utmaningar mellan policyer och levda erfarenheter.</p><p>Hitta artiklarna nedan (på engelska)</p><p><a href="https://www.uarctic.org/about-us/shared-voices-magazine/shared-voices-2025/bringing-permafrost-students-to-the-workplace/">Bringing Permafrost Students to the Workplace</a><br><em>Ylva Sjöberg, Mikkel Toft Hornum, Julie Malenfant-Lepage & Hanne Hvidtfeldt Christiansen</em></p><p><a href="https://www.uarctic.org/about-us/shared-voices-magazine/shared-voices-2025/eating-ostersjon-data-digesting-lived-experiences-of-fishers-in-the-gulf-of-bothnia/">Eating Östersjön Data: Digesting Lived Experiences of Fishers in the Gulf of Bothnia</a><br><em>Danielle Wilde & Mary Karyda</em></p><p><a href="https://www.uarctic.org/about-us/shared-voices-magazine/shared-voices-2025/">Läs hela Shared Voices 2025 här</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="84f026ee-ee79-482c-b0ad-5f72aa1f6e89" data-contentname="Kontakt">{}</div>/nyheter/umu-forskare-representerade-i-uarctics-tidning-shared-voices_12109904//nyheter/manniskans-paverkan-forodande-for-den-biologiska-mangfalden_12069113/Människans påverkan förödande för den biologiska mångfaldenMänniskor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.Wed, 30 Apr 2025 08:59:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/kc_arkitekthogskolan_1152-241015-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/kc_arkitekthogskolan_1152-241015-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/kc_arkitekthogskolan_1152-241015-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/kc_arkitekthogskolan_1152-241015-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/kc_arkitekthogskolan_1152-241015-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/kc_arkitekthogskolan_1152-241015-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Studier från hela världen, bland annat från Ume älv, har jämförts för att kartlägga människans påverkan på växt- och djurlivet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Den biologiska mångfalden är hotad. Fler och fler växt- och djurarter försvinner över hela världen och det är vi människor som bär ansvaret. Hittills har det dock inte gjorts någon heltäckande sammanställning av hur allvarliga människans ingrepp i naturen är och om effekterna återfinns överallt i världen och bland alla grupper av organismer.</p><p>För att fylla i de luckor som fortfarande finns i forskningen har nu ett team lett från det akvatiska forskningsinstitutet Eawag och universitetet i Zürich genomfört en av de största översiktsstudierna någonsin av människans effekter på den biologiska mångfalden. En av medförfattarna till studien, som nyligen publicerats i tidskriften Nature, är Eric Capo, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tittat på alla grupper av organismer</h2><p>Tillsammans har forskarna sammanställt data från cirka 2 100 studier som jämfört biologisk mångfald på nästan 50 000 platser som påverkats av människor med nästan 50 000 referensplatser som inte påverkats. Flera av studierna är utförda i Sverige.</p><p>Studierna omfattar land-, sötvattens- och marina livsmiljöer runt om i världen och alla grupper av organismer, från mikrober och svampar till växter och ryggradslösa djur, fiskar, fåglar och däggdjur. Bland de studier som ingår finns till exempel jämförelser av habitatförändringar i Umeälven och föroreningars effekt på vattenlevande organismer i svenska sjöar.</p><p>– Den här typen av metaanalysprojekt kan snart komma att ersättas av AI-verktyg, men att gräva i artiklar – som publicerats under olika årtionden och av olika forskargrupper – kräver fortfarande vetenskaplig expertis och ett mänskligt öga. Till exempel för att identifiera vilka bilder som visar prover tagna före och efter en störning, eller vilka som representerar kontrollgrupper kontra experimentella grupper, säger Eric Capo.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Slående resultat</h2><p>Resultaten av studien är entydiga och lämnar inga tvivel om den förödande påverkan som människor har på den biologiska mångfalden över hela världen.</p><p>– Vi har analyserat effekten av de fem viktigaste områden där människan påverkat den biologiska mångfalden: habitatförändringar, direkt exploatering som jakt eller fiske, klimatförändringar, föroreningar och invasiva arter. Våra resultat visar att alla fem faktorerna har en stark påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen, i alla grupper av organismer och alla ekosystem, säger François Keck, studiens försteförfattare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/agriculture-8689360_1920.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/agriculture-8689360_1920.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/agriculture-8689360_1920.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/agriculture-8689360_1920.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/agriculture-8689360_1920.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cf9f173a2e3d47668534118ce523a236/agriculture-8689360_1920.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Enligt studien har miljöföroreningar, till exempel från besprutning av bekämpningsmedel, och förändringar i livsmiljöer en särskilt negativ inverkan på antalet arter och sammansättningen av artsamhällen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pixabay</span></div></div><p>I genomsnitt var antalet arter på påverkade platser nästan tjugo procent lägre än på opåverkade platser. Särskilt allvarlig minskning av antalet arter i alla biogeografiska regioner finns hos ryggradsdjur som reptiler, amfibier och däggdjur. Deras populationer är vanligtvis mycket mindre än de ryggradslösa djurens och det ökar sannolikheten för utrotning.</p><p>– Den här studien illustrerar varför biologisk övervakning av ekosystem är viktig, både i icke-påverkade områden och områden som förorenats av människan. Utan data från tiden före mänsklig påverkan är det svårare att fullt ut förstå hur, och i vilken utsträckning, ekosystem och deras tjänster förändras av mänskliga samhällen, säger Eric Capo.</p><p><em>Text: Sara-Lena Brännström (Umeå universitet) / Simon Koechlin (Eawag)</em></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1890c4e5-490a-4b67-82a9-9697cd0de609" data-contentname="Om den vetenskapliga artikeln">{}</div>/nyheter/manniskans-paverkan-forodande-for-den-biologiska-mangfalden_12069113//nyheter/bottniska-viken-pa-vag-mot-overgodning_12066347/Bottniska viken på väg mot övergödningBottniska viken verkar vara på väg mot övergödning. Det är inte bara de ökande blomningarna av cyanobakterier som tyder på det. En analys av många års övervakningsdata visar att fosforhalterna ökar och kvoten mellan kväve och fosfor minskar. En forskargrupp från Umeå marina forskningscentrum vid Umeå universitet har analyserat närsaltsdynamik och hur mänsklig aktivitet har påverkat situationen.Fri, 21 Mar 2025 11:15:45 +0100<p>Bottniska viken, med sina två havsbassänger Bottenhavet och Bottenviken, har länge ansetts vara förskonat från övergödning. I dagsläget gäller exempelvis kraven på kväverening endast för de reningsverk som ligger söder om Bottniska viken. År 2022 kom ett reviderat avloppsdirektiv där reglerna skärpts och ska gälla för alla Sveriges kustområden. Detta har aktualiserat frågan om vart Bottniska viken är på väg, och vad vi egentligen känner till om det. Det har funnits kritik mot att kväverening även ska krävas i Bottniska viken, men resultaten från den nyligen publicerade studien visar att det är relevant att omvärdera frågan om kväverening även i Bottniska viken.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/vattenprovtagning_4075__210917_mjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/vattenprovtagning_4075__210917_mjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/vattenprovtagning_4075__210917_mjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/vattenprovtagning_4075__210917_mjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/vattenprovtagning_4075__210917_mjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/vattenprovtagning_4075__210917_mjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vattenprovtagning från forskningsfartyget KBV 181. Provtagningarna görs året runt i Bottniska viken, som en del av den nationella miljöövervakningen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Marlene Johansson</span></div></div><h3>Ökande kvävekänslighet</h3><p>Frågan om övergödning handlar i mångt och mycket om balansen mellan mängderna kväve och fosfor. Om mängderna fosfor ökar kommer systemet att bli kvävekänsligt, vilket innebär att produktionen av exempelvis växtplankton kommer att öka om mer kväve tillförs. I ett kvävekänsligt system ökar riskerna markant för att det uppstår problem med övergödning. En effekt kan vara att potentiellt giftiga algblomningar ökar, eftersom obalansen mellan kväve och fosfor gynnar kvävefixerande cyanobakterier. Studien visar tydligt att kvävekänsligheten ökar i både Bottenhavet och Bottenviken, även om situationen ännu inte nått så långt i Bottenviken. I Bottenhavet har blomningar av cyanobakterier redan ökat.</p><h3>Fosforrikt vatten söderifrån</h3><p>Varför ser vi denna utveckling i Bottniska viken? Den förklaring som kan ligga nära till hands är att reningsverkens utsläpp har orsakat problemen. Därför gjordes en genomgång av mätdata från vatten både uppströms och nerströms reningsverk på ett stort antal lokaler längs kusten. Det gick inte att spåra orsaken till den förändrade näringsbalansen till reningsverken. Visar det att reningsverkens utsläpp inte har någon betydelse?</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/ulvon_algblomning.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/ulvon_algblomning.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/ulvon_algblomning.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/ulvon_algblomning.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/ulvon_algblomning.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e91a7555fe26402f8ec008d4e781f539/ulvon_algblomning.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Blomning av cyanobakterier ökar när havsområden blir kvävekänsliga. Bilden från Ulvöhamn i Bottenhavet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kristina Viklund</span></div></div><p>”Förmodligen inte”, säger Joakim Ahlgren, miljöanalytiker vid Umeå marina forskningscentrum och en av forskarna bakom studien. ”Mätprogrammen vid reningsverken är inte designade för att svara på den frågan. Dessutom finns en utspädningseffekt från de stora älvarna, vilket ytterligare försvårar analysen.”</p><p>Vad som däremot går att visa är att en del av problemen härrör från Egentliga Östersjön. Genom passagen runt Åland strömmar fosforrikt vatten in från Egentliga Östersjön, och gör att balansen mellan kväve och fosfor förändras i Bottenhavet. Även i området mellan Bottenhavet och Bottenviken, Norra Kvarken, flödar vatten norrut. De redan kända problemen i Egentliga Östersjön sprider sig på så sätt till hela Bottniska viken.</p><p>” Frågan är inte längre OM Bottniska viken får problem med övergödning, utan snarare NÄR. Kunskapen om närsaltsförhållanden och ekosystemets respons i Bottniska viken har hittills varit mycket begränsad. Genom att sammanställa data från både Sverige och Finland har vi fått en tydligare bild av hur situationen varit, är och hur den kan förväntas utvecklas.” säger Joakim.</p><h3>Råd till havsförvaltningen</h3><p>Rapporten innehåller en hel del konkreta råd till havsförvaltningen, och väcker stort intresse hos de myndigheter som ansvarar för havsmiljön i Bottniska viken.</p><p>” Rapporten kommer att ge input genom hela kedjan från kartläggning av tillståndet till planering av åtgärder kopplat till övergödning. Att det numera är kvävebegränsat i Bottenhavet är ett viktigt konstaterande de kunnat göra, tillsammans med slutsatsen om att tillförseln av näring från Egentliga Östersjön spelar stor roll för näringssituationen i hela Bottniska viken. Detta tar vi med oss när vi till hösten går in i arbetet med planering av åtgärder. ” säger Anneli Sedin, miljöhandläggare vid länsstyrelsen i Västerbotten.</p><p>Forskarna kommer nu att fördjupa kunskapen ytterligare genom detaljerade studier kring vad som händer i södra och norra Kvarken.</p><p>”Det är här allt händer. Genom att undersöka vattenflödena över dessa passager kan vi få en ännu tydligare bild över utvecklingen i dessa havsområden”, berättar Agneta Andersson, projektledare och professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.</p><p><a href="https://www.naturvardsverket.se/publikationer/7100/978-91-620-7178-3/">Rapporten "Eutrofiering och närsalter i Bottniska viken" (Naturvårdsverket 2025)</a></p><p><a href="https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/2025/mars/ny-forskning-visar-att-fosforhalterna-okar-i-bottniska-viken/">Ny forskning visar att fosforhalterna ökar i Bottniska viken. Nyhet Naturvårdsverket 2025-03-19</a></p>/nyheter/bottniska-viken-pa-vag-mot-overgodning_12066347//nyheter/kbc-stafetten-2025--ny-konkurrens-och-fantastiska-utkladnader-_12055573/KBC Stafetten 2025 – ny konkurrens och fantastiska utklädnader Det årliga KBC Stafetten, loppet där svetten lackar och skratten ekar, gick av stapeln igår på Campusängarna i Umeå. Trots veckans tidigare svajiga väder, var det hela 23 lag som tävlade i stafetten och fyra kvartetter som bravur sig runt den 1 kilometer långa banan på sina “slagskepp”. Fri, 28 Feb 2025 13:40:42 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laget Skirassic Park, med Laura Herzog, Shuang Li, Patricia Morejon-Garcia och Anton Schindel, tog hem vinsten i bästa utklädnad</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Daniel Edler</span></div></div><p><em>Se filmen från dagen längs ned.</em> </p><p>Vädret under den gånga helgen och tidiga veckan gav mer att önska, och organisatörerna bakom KBC Stafetten såg nervöst hur snön snabbt töade och regnade bort. Men skam den som ger sig – stafett ska det bli!</p><p>Under dagen Skida var det trots allt uppehåll och kallt nog för att spåren runt Campusängarna skulle frysa och ge ett imponerande bra glid. Hela 23 lag var anmälda, allt från glada motionärer, till internationella kollegor där skidor inte varit en del av uppväxten, till KBC:s egna elit – skidrävarna som flög fram över spåren.</p><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Slagskeppen är ett stående inslag i KBC Stafetten, där kvartetter tävlar på skidor med fyra bindningar. Utklädnad uppmuntras!</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Clas Wikström</span></div></div><p>Det var i slutändan ett lag från SLU som kammade hem segern på otroliga 11 minuter, och de högtippade “Snökanonerna” från tidigare år fick finna sig med en tredjeplats. Revansch nästa år kanske? <a href="https://www.webscorer.com/race?raceid=381821">Här finns alla resultaten</a>. <br><br>Hela 4 lag tog sig runt banan på “slagskepp”, skidorna med fyra bindningar där lag får testa sin samarbetsförmåga för att ta sig i mål. <a href="~/link/909d4b3f33c340e0978753b0c606ecf4.aspx">Läs mer om KBC Stafetten här</a>. <br><br>Årets utklädnader var också något alldeles extra. Kolla in videon nedan och se till att komma med skidorna nästa år!  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"> </div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ccdf0118-e99b-4ad7-a9f1-23966f1e5e56" data-contentname="KBC Stafetten 2025">{}</div>/nyheter/kbc-stafetten-2025--ny-konkurrens-och-fantastiska-utkladnader-_12055573//nyheter/icelab-oppnar-utlysning-for-tvarvetenskapliga-stipendiepostdoktorala-projekt_12040412/IceLab öppnar utlysning för tvärvetenskapliga stipendiepostdoktorala projektIceLab bjuder in tvärvetenskapliga forskningsteam att föreslå projekt för en gemensam postdoktor, finansierad av Kempestiftelserna. Projektförslag kan nu lämnas in fram till den 19 maj. En informationspresentation kommer att hållas den 12 februari kl. 12:00 i KBC Glasburen för att ge mer information om programmet under IceLab Lunch Pitch.Mon, 03 Feb 2025 14:45:10 +0100<p>Forskare som arbetar i team om två eller fler uppmuntras att lämna in innovativa, tvärvetenskapliga projektförslag som en del av denna utlysning. Initiativet syftar till att främja projekt som drar nytta av samarbete över olika fält och forskningsmetoder. Finansiering kommer att tilldelas tre projekt, där varje projekt får stöd för en tvåårig postdoktoral tjänst. Dessa gemensamma postdoktorer, vägledda av tvärvetenskapliga forskningsteam från Umeå universitet eller Sveriges lantbruksuniversitet, kommer att bidra till att omvandla innovativa idéer till forskningssamarbeten med betydande genomslag.</p><p>Integrated Science Lab (IceLab) kommer att vara värd för de utvalda postdoktorerna och erbjuda en tvärvetenskaplig miljö där dagliga interaktioner med IceLab-forskare främjar samarbete och upptäckter. IceLab uppmuntrar utforskning över traditionella disciplinära gränser genom att integrera teoretiska, beräkningsmässiga och empiriska metoder. De forskarteam som handleder projekten kommer att bli anslutna till IceLab och, när relevant, kopplas till Stress Response Modeling vid IceLab, ett excellenscenter finansierat av Vetenskapsrådet.</p><h3>Information vid IceLab Lunch Pitch den 12 februari</h3><p>IceLab bjuder in till ett informationsmöte om utlysningen den 12 februari i KBC Glasburen, under årets första IceLab Lunch Pitch (<a href="~/link/4b90cd2071af4935b86dcbeb9d8dd71b.aspx">länk till eventet</a>). Martin Rosvall, professor vid institutionen för fysik och direktor för IceLab, kommer att uppmuntra forskare att lämna in projektförslag och finnas tillgänglig för att besvara frågor om utlysningen. Registrera dig i förväg om du är intresserad av att delta.</p><p>Sista datum för att lämna in projektförslag är den 19 maj. Mer information finns på IceLabs webbplats (<a href="/en/icelab/career-and-education/icelab-multidisciplinary-postdoctoral-programme/">länk till utlysningen - informationen finns på engelska</a>).</p>/nyheter/icelab-oppnar-utlysning-for-tvarvetenskapliga-stipendiepostdoktorala-projekt_12040412//nyheter/tinande-permafrost-hotar-upp-till-tre-miljoner-manniskor-i-arktis_12032685/Tinande permafrost hotar upp till tre miljoner människor i ArktisUpptining av permafrost utgör flera risker för lokala arktiska samhällen, deras försörjning, infrastruktur och miljö. En tvärvetenskaplig studie ledd bland annat från Umeå universitet har identifierat viktiga risker i fyra arktiska regioner. Forskningsresultaten gör det möjligt för samhällena att anpassa sig och kunna fatta välgrundade beslut.Thu, 16 Jan 2025 11:00:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>I Ilulissat på Grönland, liksom i många andra arktiska regioner, är vägar som byggts i känslig permafrostterräng särskilt utsatta för deformationer i markytan. Med begränsade budgetar och många utmaningar är lokala intressenter oroade över kostnaderna för återkommande underhåll och svårigheterna att prioritera och planera långsiktigt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johanna Scheer</span></div></div><p>Permafrost finns under cirka 15 procent av landytan på norra halvklotet, men den arean krymper snabbt på grund av klimatförändringar. Tinande permafrost utgör inte bara ett globalt hot genom utsläpp av växthusgaser, utan förväntas också få långtgående konsekvenser för cirka tre miljoner arktiska invånare som bor i de områden som är mest utsatta för nedbrytning av permafrost.</p><p>– I Sverige är permafrostmarker viktiga som kollager i marken och för traditionell markanvändning, som renskötsel. Liksom i andra regioner i Arktis orsakar permafrosten förändringar i landskapet och riskerar att påverka lokala ekosystem och försörjning, säger Johanna Scheer, postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Johanna Scheer, postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johanna Scheer</span></div></div><p>Som en del av ett EU-finansierat projekt har ett team av forskare, lett av Umeå universitet, Wiens universitet och Danmarks Tekniska Universitet, undersökt riskerna för upptining av permafrost tillsammans med lokala intressenter i fyra arktiska regioner: Longyearbyen (Svalbard, Norge), Avannaata kommun (Grönland), Beaufort Sea-regionen och Mackenzie River Delta (Kanada) och Bulunskiy-distriktet (Sakha, Ryssland).</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fem viktiga risker</h2><p>Forskarna identifierade fem viktiga risker relaterade till infrastruktur, mobilitet och försörjning, vattenkvalitet, livsmedelssäkerhet och hälsa. Deras resultat har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications Earth and Environment.</p><p>– De fysiska processer, faror och samhälleliga konsekvenser som är förknippade med permafrostupptining utgör risker som uppfattas olika över hela Arktis beroende på det lokala sammanhanget och platsberoende särdrag. Att förstå den komplexa karaktären hos dessa risker är avgörande för att stödja motståndskraften och anpassningsförmågan hos arktiska samhällen, säger Johanna Scheer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Äventyrar lokala ekosystem</h2><p>Fallerande infrastruktur och avbrott i rörlighet och försörjning är konsekvenser som väckte oro i alla regioner på grund av deras omfattande inverkan på samhället och ekonomin. I Kanada ansågs utsläppet av föroreningar från bristfällig industriell infrastruktur, såsom övergivna olje- och gaskällor, särskilt som ett allvarligt hot mot både djurs och människors hälsa. Slutligen, i regioner där traditionell markanvändning och försörjning är viktiga delar av lokalbefolkningens kulturella identitet, representerade permafrostens negativa effekter på livsmedelsförsörjningen också ett stort problem.</p><p>Tinande permafrost äventyrar avsevärt lokala ekosystem och befolkningens hälsa. I det uppföljande EU-finansierade ILLUQ-projektet fokuserar nu forskare vid Umeå universitet på de komplexa sambanden mellan permafrostupptining, vegetationsförändringar, föroreningar och markanvändning. Genom att kombinera fältbaserade studier och fjärranalystekniker kommer deras fokus specifikt att inriktas på att kartlägga och bedöma effekterna av äldre oljekällor och permafrosttining på vegetationen i Mackenzie River Delta-regionen, Kanada.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="059960c3-6570-4b4e-b6e6-99c61e6f993a" data-contentname="Om permafrost">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="88605030-f262-4a79-8e98-127b18755090" data-contentname="Om den vetenskapliga artikeln">{}</div>/nyheter/tinande-permafrost-hotar-upp-till-tre-miljoner-manniskor-i-arktis_12032685//nyheter/forskning-for-en-levande-ostersjo-far-medel_12029418/Forskning för en levande Östersjö får medelAgneta Andersson och Nicholas Kamenos, bägge knutna till Umeå marina forskningscentrum, Umeå universitet, beviljas medel från stiftelsen Baltic Waters för varsitt projekt. Den forskning som ska bedrivas kommer att svara på frågor kring övergödning i Bottenviken och varifrån lagrat kol i Östersjöns sediment kommer. Bägge projekten syftar till att förbättra förutsättningarna för en hållbar förvaltning av Östersjön.Wed, 26 Feb 2025 08:37:39 +0100<p>För tredje året i rad delar stiftelsen Baltic Waters ut forskningsmedel genom programmet för forskningsprojekt och förstudier. Målet med programmet är att stödja framväxten av ny kunskap om åtgärder som kan leda till minskad övergödning, fungerande ekosystem och en bättre förvaltning av vårt innanhav. I år stödjer stiftelsen fyra projekt som har potential att bidra till en levande Östersjö. Två av dessa projekt leds av forskare vid Umeå marina forskningscentrum, Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0d6a9abb-6ec8-45cb-87f3-ea169e3494fd" data-contentname="Bild nyhet 250109">{}</div><p> </p><p>"Den här finansieringen ger en spännande möjlighet att bättre förstå hur de norra delarna av Östersjön fungerar och hur de ska förvaltas på ett hållbart sätt. Vi är otroligt glada över att tilldelas två forskningsanslag i samma omgång, vilket ger en stark plattform för att göra holistiska framsteg i vår förståelse, säger Nicholas Kamenos, föreståndare för Umeå marina forskningscentrum och professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p> </p><p><strong>Övergödning i norra Östersjön:</strong> Projektet leds av professor Agneta Andersson, och kommer att utreda när övergödningsproblemen kommer att drabba Bottenviken. Bakgrunden är att Bottenviken hittills varit förskonad från de skadliga effekterna av övergödning som övriga Östersjön brottas med. Resultat från den svenska miljöövervakningen tyder dock på att fosforhalterna i Bottenviken är på väg att öka. Orsaken är inte klarlagd, men en trolig förklaring är att det kommer med inflödande vatten från Bottenhavet. I projektet kommer man att klargöra hur transporten av fosfor från Bottenhavet går till, och om eller när Bottenviken kommer att drabbas av övergödning.</p><p><strong>Naturliga klimatlösningar i Östersjön:</strong> Projektet leds av professor Nicholas Kamenos, och kommer att studera varifrån kolet som lagras i Östersjöns sediment kommer. Östersjön spelar naturligt en viktig roll för upptag av koldioxid och lagring av kol, vilket motverkar klimatförändringarna. Upp till 50 % av det organiska kolet som begravts i marina sediment kan ursprungligen komma från land, men vi vet väldigt lite om dess källa och kvalitet. Målet med projektet är att undersöka källorna till kolet som begravs i Östersjön, vilket kan bidra med en viktig pusselbit för en hållbar förvaltning av Östersjön.</p><p>Tillsammans beviljas projekten drygt 1 900 000 kr Bägge projekten beräknas pågå under 2025 och 2026.</p>/nyheter/forskning-for-en-levande-ostersjo-far-medel_12029418//nyheter/ny-dokumentar-om-klimatforskningens-utmaningar_12017646/Ny dokumentär om klimatforskningens utmaningarVad har en fjord i norra Norge gemensamt med framtidens klimatutmaningar? Mer än du kanske tror. I den nya dokumentären "Fjords frontiers: Digging into the future of climate change" tar forskarna Eric Capo och Erik Björn oss med på en resa genom fjorden. Här, under Rossfjordsvatnets istäckta yta, utforskas hur giftiga föreningar bildas i syrefria miljöer – och vilka ledtrådar dessa vatten kan ge om vår framtid i en allt varmare värld.Fri, 17 Jan 2025 11:57:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4577ef6d4e2a437f9ec340a34d4bd7de/fjords_frontiers_documentary.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4577ef6d4e2a437f9ec340a34d4bd7de/fjords_frontiers_documentary.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4577ef6d4e2a437f9ec340a34d4bd7de/fjords_frontiers_documentary.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4577ef6d4e2a437f9ec340a34d4bd7de/fjords_frontiers_documentary.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4577ef6d4e2a437f9ec340a34d4bd7de/fjords_frontiers_documentary.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4577ef6d4e2a437f9ec340a34d4bd7de/fjords_frontiers_documentary.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Foto från dokumentären "Fjords frontiers: Digging into the future of climate change".</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Eric Capo</span></div></div><p>En skarp bris sveper över Rossfjordsvatnet i norra Norge. På ytan är fjorden stilla och skenbart orörd, men under dess vattenyta döljer sig en historia som sträcker sig tiotusentals år bakåt – och som kan ge ledtrådar till hur vår framtid kommer att se ut. Just här har forskarna Eric Capo och Erik Björn, båda vid Umeå universitet, grävt djupt i fjordens sediment och vattenmassor för att undersöka ett av klimatforskningens mest brännande ämnen: hur giftiga föreningar som metylkvicksilver bildas och sprids i syrefria ekosystem.</p><p>Deras arbete är inte bara dokumenterat i vetenskapliga artiklar utan även på film. Dokumentären "Fjords frontiers: Digging into the future of climate change" premiärvisades den 12 december på Curiosum, och forskarna ser fram emot att dela sin forskning med en bredare publik.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Syrebrist får negativa effekter</h2><p>I hjärtat av deras forskning ligger frågan om hur syrebrist i vattenekosystem, som förvärras av klimatförändringar och övergödning, påverkar bildningen av metylkvicksilver. Denna extremt giftiga förening kan produceras av mikroorganismer i syrefria miljöer och ackumuleras i fisk, vilket i slutändan kan utgöra en hälsorisk för människor.</p><p>– Vi ser att syrebrist i kustzoner och hav ökar med den globala uppvärmningen, och detta kan leda till en ökning av metylkvicksilverproduktion. Vi vill förstå de nyckelprocesser som styr detta, för att kunna förutspå vilka områden som är mest sårbara i framtiden, säger Erik Björn, professor vid Kemiska institutionen.</p><p class="quote-center">Vi ville ge en bild av vad det innebär att vara forskare och arbeta med klimatförändringar. Samtidigt hoppas vi inspirera unga att bli forskare och engagera sig i de stora miljöutmaningarna.</p><p>Genom att analysera sedimentarkivet i Rossfjordsvatnet samt studera den mikrobiella mångfalden i fjorden, har forskarteamet fått ny kunskap om hur dessa processer fungerar. Ett tidigt fynd är att metylkvicksilverhalterna ökar kraftigt i syrefritt vatten – ett resultat som nu ligger till grund för vidare analyser.</p><p>– Det var i linje med våra förväntningar, men det verkligt viktiga är att ta reda på om detta styrs av de kemiska egenskaperna hos kvicksilvret eller av mikroorganismernas biologi, berättar Eric Capo, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Från labb till filmduk</h2><p>Att dokumentera forskningen i filmformat var ett nytt grepp för Eric och Erik. Idén föddes ur en vilja att visa människor hur forskning går till och vilka frågor som driver vetenskapen framåt.</p><p>– Vi ville ge en bild av vad det innebär att vara forskare och arbeta med klimatförändringar. Samtidigt hoppas vi inspirera unga att bli forskare och engagera sig i de stora miljöutmaningarna, säger Eric Capo.</p><p>Dokumentären ger tittarna en inblick i allt från provtagning på plats till avancerade analyser i laboratoriet. Genom att förena vackra naturbilder med pedagogiska förklaringar hoppas forskarna att filmen ska vara både engagerande och lärorik.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Premiärnerv och allmänhetens frågor</h2><p>Att premiärvisa filmen kändes både nervöst och spännande, enligt Eric och Erik. Deras förhoppning är att filmen ska leda till samtal och reflektion om klimatfrågor. De ser fram emot att möta tittarnas frågor, som ofta utmanar dem att tänka utanför boxen.</p><p>– Diskussioner med allmänheten kan verkligen berika forskningen. Frågor från personer utanför akademin kan ge nya perspektiv som vi själva inte tänkt på, säger Erik Björn.</p><p>Även om filmen nu är klar fortsätter forskningen. Projektet startade i september 2023 och kommer att pågå minst 2–3 år till. Under den tiden hoppas teamet kunna lägga fler bitar till pusslet om hur metylkvicksilver bildas och vilka ekosystem som är mest sårbara.</p><p>– Vår förhoppning är att resultaten ska kunna användas för att skydda marina ekosystem och minska riskerna för människors hälsa, säger Eric Capo.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1993f03b-e40e-413e-a0fe-328c41a7c3a0" data-contentname="Dokumentärfilm">{}</div><p> </p>/nyheter/ny-dokumentar-om-klimatforskningens-utmaningar_12017646//nyheter/ny-teknik-for-undersokning-av-undervattensmiljoer_12015467/Utvärdering av ny teknik för undervattensundersökningarHeidi Burdett, forskare vid Umeå Universitet, har i en ny studie jämfört kvaliteten på undersökningar av undervattensmiljöer, där man använt dykare respektive fjärrstyrda farkoster (ROV). Studien leder till viktiga insikter som kan användas vid utveckling av framtidens havsmiljöövervakning.Wed, 26 Feb 2025 08:38:43 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/korallalg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/korallalg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/korallalg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/korallalg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/korallalg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/korallalg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ett rev av korallalg (vanligen kallade maerlbäddar) från Skottlands västkust. Denna enormt viktiga livsmiljö är svår att övervaka på grund av dess fysiska komplexitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Nick Kamenos</span></div></div><p>Under de senaste decennierna har klimatförändringar och mänskliga aktiviteter påverkat havens ekosystem negativt och försämrat vattenkvaliteten. Regelbunden övervakning gör det möjligt för oss att spåra förändringar över tid och bedöma hur framgångsrika åtgärder är, till exempel minskade utsläpp av föroreningar eller återställande av livsmiljöer.</p><p>Kustnära livsmiljöer, som rev av korallalger, korallrev och tångskogar, är några av de viktigaste ekosystemen i våra hav, men deras framtid är osäker. Övervakningsprogrammen syftar visserligen till att informera oss om hur dessa ekosystem mår, men de traditionella övervakningsmetoderna ger begränsat med information. Fotogrammetri är en teknik som blir alltmer vanlig, där massor av bilder av havsbotten "sys" ihop för att skapa en 3D-modell av miljön. Den har potential att både förändra miljöövervakningen och ge oss unika insikter om havsbottnarnas tillstånd.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/heidi_burdett.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/heidi_burdett.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/heidi_burdett.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/heidi_burdett.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/heidi_burdett.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/862a375e344e457d9fbeae3cb0bc3127/heidi_burdett.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Heidi Burdett, universitetslektor vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Heidi Burdett</span></div></div><p>I den nya studien har Heidi Burdett, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap samt Umeå marina forskningscentrum vid Umeå universitet, samarbetat med Tritonia Scientific Ltd (ett undervattensundersökningsföretag baserat i Skottland) för att jämföra kvaliteten på fotogrammetri-data som samlats in vid bottenundersökningar, dels med hjälp av dykare och dels med hjälp av fjärrstyrda farkoster (ROV).</p><p>Studien visar att båda insamlingsmetoderna fungerar bra för att skapa 3D-modeller, men att de specifika prioriteringarna vid enskilda undersökningar styr valet. Till exempel ger fotogrammetri-data från dykning färre modelleringsfel, men undersökningsområdet begränsas av den tid som dykare kan tillbringa under vattnet. I kontrast kan ROV-insamlingar, även om de är förknippade med aningen fler modelleringsfel, täcka stora ytor på kort tid.</p><p>– Vi undersökte 11 285 kvadratmeter på bara 400 minuters ROV-körning. Uppskattningsvis skulle det ha tagit 28 arbetsdagar att täcka ett lika stort område med hjälp av dykare, säger Heidi Burdett.</p><p>Till dess att ROV-kamerasystem av högre kvalitet blir mer allmänt tillgängliga rekommenderar forskarna att man använder en “hybridmetod”, där ROV:er används för att täcka ett maximalt undersökningsområde, kompletterat med ett färre antal dykarundersökningar, men med högre kvalitet, på särskilt intressanta platser.</p><p> </p><p>Läs hela studien: <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/aqc.70007">Quantitative Comparison of ROV and Diver-Based Photogrammetry to Reconstruct Maerl Bed Ecosystems</a></p>/nyheter/ny-teknik-for-undersokning-av-undervattensmiljoer_12015467//nyheter/ny-forskarskola-om-stressresponsmodellering-oppen_12020630/Ny forskarskola om stressresponsmodellering nu tillgängligIceLab lanserar 2025 forskarskolan "Stress Response Modeling", med fem tvärvetenskapliga doktorandtjänster som nu är tillgängliga. Programmet kommer att fokusera på vetenskapen om komplexa system tillämpad på levande system, samt främja färdigheter i kommunikation och samarbete.Thu, 19 Dec 2024 14:40:33 +0100<p class="quote-center">Universella principer inom vetenskapen om komplexa system är avgörande för att förstå storskaliga fenomen som formar ekosystem och avgör klimatförändringarnas effekter</p><p>Med start våren 2025 kommer Umeå universitets tvärvetenskapliga forskningsnav, IceLab (Integrated Science Lab), hålla forskarskolan "Stress Response Modeling". Programmet, som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Vetenskapsrådets satsning Centres of Excellence, utlyser för närvarande fem doktorandtjänster.</p><h3>Ett tvärvetenskapligt fokus på modellering av stressreaktioner</h3><p>Forskarskolan knyter an till temat för IceLabs Centre of Excellence: modellering av adaptiva mekanismer i levande system under stress. Målet är att förbereda nästa generationens forskare för att ta tackla betydande utmaningar inom miljö- och biovetenskap genom att kombinera beräkningsbaserade och empiriska metoder.</p><p>De fem doktorandtjänsterna omfattar projekt i skärningspunkten mellan beräkningsvetenskap, immunologi, växtvetenskap och ekologi. Tre projekt kommer att hållas vid institutionen för fysik, ett vid institutionen för matematik och matematisk statistik och ett vid institutionen för ekologi och miljövetenskap. Alla projekten är grundade i samarbeten, med handledargrupper kopplade till flera institutioner.</p><h3 class="foldable">Fem doktorandtjänster tillgängliga</h3><p>1. Fokus på växters centrala regleringsmekanismer vid stress, med Martin Rosvall, Åsa Strand och Ludvig Lizana, Institutionen för fysik. </p><p>2. Fokus på mekanismerna bakom immunologiskt minne, med Martin Rosvall, Johan Normark och Mattias Forsell, Institutionen för fysik. </p><p>3. Utforska hur ekologiska samhällen reagerar på klimatinducerad stress, med Eric Libby, Rubén Bernardo Madrid och Martin Rosvall, Institutionen för matematik och matematisk statistik. </p><p>4. Fokus på organellers samordningsmekanismer under stress, med Ludvig Lizana, Åsa Strand och Eric Libby, Institutionen för fysik. </p><p>5. Fokus på hur klimatstress påverkar koldioxidomsättning i vattendragsnätverk, med Gerard Rocher-Ros, Ryan Sponseller och Martin Rosvall, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. </p><p><a href="https://icelab.se/opportunities/stress-response-school-phd-positions/">Mer information och länk till ansökningssidan</a></p><p>Dessa tjänster ger kandidaterna möjlighet att påbörja sin doktorandresa som en del av en större grupp, vilket främjar synergin mellan olika projekt. Studenterna kommer att dra nytta av en mycket stödjande och samarbetsinriktad forskningsmiljö inom IceLab.</p><h3>Fokus på vetenskapen om komplexa system i forskarskolan</h3><p>Studenterna kommer att utveckla expertis inom vetenskapen om komplexa system och beräkningsbiologi och tillämpa dessa discipliner på levande system. Detta tillvägagångssätt är avgörande för att identifiera gemensamma mekanismer i olika system, förklarar Ludvig Lizana, docent i IceLab och biträdande prefekt för fysikinstitutionen, samt ansvarig för att organisera forskarskolans läroplan.</p><p>”Till exempel,” fortsätter Ludvig, ”för att avslöja hur immunitetets minne etableras eller hur växter reagerar på torka krävs modellering av systemövergripande framträdande beteenden som uppstår genom cellulära interaktioner. Dessutom är universella principer inom vetenskapen om komplexa system - som icke-linjär respons, feedbackloopar och tippningspunkter - avgörande för att förstå storskaliga fenomen som formar ekosystem och avgör effekterna av klimatförändringar”.</p><p>Programmet fokuserar på verktyg och ramverk för att förstå stressreaktioner på olika skalor, från cell- till ekosystemnivå, och för att modellera anpassningar till miljöförändringar.</p><h3>Kurspaket och möjligheter till forskningsutbyten</h3><p>Utöver de vanliga kurskraven som gäller för institutionernas doktorandprogram förväntas doktoranderna i forskarskolan genomföra en anpassningsbar studieplan med minst 25 ECTS från ett omfattande kurspaket. Kärnkurserna kommer att ge en gemensam grund, medan valbara alternativ gör det möjligt för studenterna att skräddarsy sitt lärande efter specifika forskningsbehov.</p><p>Två kurser kommer att betraktas som kärnkurser: "Modeling Stress Response Mechanisms" och "IceLab Camp". Medan "IceLab Camp" är ett väletablerat och internationellt känt utbildningsprogram som fokuserar på tvärvetenskapligt samarbete och kommunikation för generering av forskningsförslag, kommer kursen" Modeling Stress Response Mechanisms" att utvecklas av "Stress Response Modeling"-forskarna vid IceLab. Den kommer att ge ett gemensamt teoretiskt ramverk för forskarskolans studenter.</p><p>Ytterligare kurser kommer att omfatta ämnen så som grundläggande matematiska modeller inom evolution, ekologisk dynamik, ickelinjär dynamik och kaos samt matematisk ekologi, plus flera andra ämnen som ännu inte har hunnit utvecklats.<br><br>Utöver dessa ämnen betonar programmet utvecklingen av överförbara förmågor, såsom vetenskaplig kommunikation och hur man skriver bidragsansökningar. Studenterna kommer också att få tillgång till IceLabs livfulla gemenskap och möjligheter till internationella forskningsutbyten, till exempel genom att delta i vetenskapsskolor inom komplexitet utomlands.</p><p>”Det här programmet ger en unik möjlighet att utforska de komplexa mekanismerna för liv under stress och att överbrygga discipliner för att tackla de grundläggande utmaningar inom vetenskapen. Vi är väldigt nöjda med programmet och ser fram emot att välkomna doktoranderna”, säger Martin Rosvall, IceLabs föreståndare och professor vid institutionen för fysik.</p><h3>Ansök nu</h3><p>Forskarskolan Stress Response Modeling erbjuder en unik chans att utveckla din forskarkarriär i skärningspunkten mellan beräknings- och biovetenskap. Som en del av detta program kommer du att studera hur levande system påverkas av stress och hur de anpassar sig till miljöförändringar samtidigt som du bygger stark beräkningsmässig och teoretisk expertis.</p><p>Utöver de fem utlysta tjänsterna är även andra doktorander välkomna att anmäla sitt intresse för att delta i forskarskolan</p><p>Ansökningstiden för de fem doktorandtjänsterna går ut den 16 februari 2025.</p>/nyheter/ny-forskarskola-om-stressresponsmodellering-oppen_12020630//nyheter/bygger-broar-mellan-alperna-och-arktis_12018640/Bygger broar mellan Alperna och Arktis: Schweizisk-svenska forskningsdialogerSchweiziska ambassadens biträdande missionschef Vincent Juillerat besökte Umeå universitet för att diskutera samarbeten kring klimatförändringens effekter i Arktis och Alperna. Fokus låg på forskningens roll i hållbar utveckling, integrering av urfolkskunskap och globala partnerskap. Besöket stärker banden mellan Schweiz och Sverige och banar väg för framtida samarbeten inom forskning och policyutveckling.Tue, 17 Dec 2024 11:59:22 +0100<p>Den 9–10 december besökte Vincent Juillerat, biträdande missionschef vid Schweiz ambassad i Stockholm, Umeå universitet för att möta dess ledande arktiska forskningsenheter. Besöket betonade de gemensamma utmaningarna och möjligheterna till samarbete mellan Schweiz och Sverige, särskilt när det gäller klimatförändringens effekter på ekosystem, turism och geopolitik i Arktis och Alperna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Stärka kopplingarna mellan Alperna och Arktis</h2><p>Schweiz och Sverige, trots deras geografiska skillnader, står inför liknande miljömässiga och samhälleliga utmaningar i sina arktiska och alpina regioner. Dessa inkluderar klimatförändringens påverkan på ekosystem, hållbar turism och att integrera urfolkskunskap i beslutsfattandet. Vicerektor Dieter Müller välkomnade Juillerat och betonade Umeå universitets strategiska roll inom arktisk forskning och dess potential att driva fram gemensamma lösningar.</p><p>– Arktisk forskning kräver globala partnerskap för att lyckas. Genom dialog med internationella aktörer som Schweiz ambassad stärker vi de kopplingar som behövs för att möta de komplexa utmaningar som Arktis står inför idag, sade Dieter Müller.</p><p class="quote-center">Arktisk forskning kräver globala partnerskap för att lyckas</p><p>Juillerats besök gav en omfattande översikt av Umeå universitets bidrag till arktisk forskning, där dess ledarskap inom <strong>Arctic Six</strong>-nätverket och rollen som ny värd för <strong>European Polar Board</strong> lyftes fram. Dessa initiativ exemplifierar universitetets engagemang för att länka forskning, politik och hållbar utveckling.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Från forskningsinsikter till policyinverkan</h2><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8c7037ef684c456cb8ef770714c729e7/larsson_keith_8437_180110_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8c7037ef684c456cb8ef770714c729e7/larsson_keith_8437_180110_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8c7037ef684c456cb8ef770714c729e7/larsson_keith_8437_180110_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8c7037ef684c456cb8ef770714c729e7/larsson_keith_8437_180110_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8c7037ef684c456cb8ef770714c729e7/larsson_keith_8437_180110_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8c7037ef684c456cb8ef770714c729e7/larsson_keith_8437_180110_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Programmet inkluderade ett huvudanförande av Keith Larson, föreståndare för <strong>Arktiskt centrum</strong>, som lyfte fram vikten av tvärvetenskapliga angreppssätt för arktiska utmaningar. Larsons presentation undersökte hur samarbetsforskning kan informera politiken och driva lösningar i en snabbt föränderlig arktisk miljö. Diskussionen lade grunden för ett bredare idéutbyte mellan forskare vid Umeå universitet och deras schweiziska motsvarigheter.</p><p>Pär Byström, chef för <strong>Climat Impacts Research Centre</strong>, presenterade en detaljerad analys av klimatförändringens effekter på arktiska ekosystem. Han betonade de sammanhängande förändringarna i temperatur, nederbörd och vegetation, och kopplade dessa till brunfärgning av arktiska sjöar och förändringar i fiskpopulationer. Byström framhöll också den växande betydelsen av vinterforskning för att förstå dessa dynamiker.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Urfolkskunskap i arktisk forskning</h2><p>En viktig del av besöket var att integrera urfolkskunskap i arktisk forskning. Kristina Selin MacNeil presenterade <strong>Várdduo – Centrum för samisk forskning</strong>, Sveriges enda samiska forskningscenter. Hon betonade vikten av att inkludera samisk kultur, historia och språk i studier av Arktis, särskilt i samband med kontroversiella regionala frågor. Juillerat uttryckte ett stort intresse för utmaningarna med att erkänna urfolks perspektiv och rättigheter i beslutsfattande.</p><p>– Inkluderingen av urfolkskunskap är avgörande för att utveckla hållbara och rättvisa arktiska policyer, noterade Keith Larson och underströk Várdduos bidrag till tvärvetenskapliga angreppssätt och policyrelevant forskning.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Gemensamma intressen inom turism och säkerhet</h2><p>Dieter Müller drog paralleller mellan turism i Arktis och de schweiziska Alperna, och betonade behovet av hållbara strategier i dessa miljömässigt känsliga regioner. Dessutom belyste Paul Schmidt Arktis växande geopolitiska betydelse och vikten av att främja stabilitet och internationellt samarbete.</p><p>Linda Lundmark presenterade <strong>Arctic Graduate School</strong>, ett initiativ som förbereder unga forskare för att hantera Arktis komplexitet genom innovativa och tvärvetenskapliga angreppssätt.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">En väg till framtida samarbete</h2><p>Besöket avslutades med att bekräfta de gemensamma intressena och målen mellan Schweiz och Sverige. Båda länderna erkänner forskningens avgörande roll i att möta globala miljömässiga och samhälleliga utmaningar. Dialogen förstärkte Umeå universitets position som ett nav för arktisk forskning och en viktig aktör för att främja internationella partnerskap.</p><p>Framöver planerar Schweiz ambassad och Umeå universitet att utforska gemensamma aktiviteter för att stärka våra gemensamma forskningsagendor.</p>/nyheter/bygger-broar-mellan-alperna-och-arktis_12018640//nyheter/natverksanalys-av-natverkande-pa-icelab-days_12008009/Nätverksanalys av nätverkande på IceLab Days Det årliga mötet IceLab Days, anordnat av Integrated Science Lab (IceLab), ägde rum den 13-14 november på Skeppsvik Herrgård. Evenemanget främjade samarbete mellan IceLab-medlemmar och affilierade forskare samtidigt som det stärkte labbets sociala och tvärvetenskapliga arbetskultur. I år riktade medlemmarna fokus inåt och använde nätverksanalys för att visualisera både nuvarande och potentiella överlap i sin forskning. Mon, 25 Nov 2024 11:41:44 +0100<p class="quote-center">Vårt mål var att förstå hur de nuvarande projekten inom IceLab överlappar och få en bättre uppfattning om våra medlemmars färdigheter och intressen, vilket skulle bidra till att skapa nya idéer för framtida samarbeten.</p><h3>Att bygga bryggor mellan discipliner och skapa nya kontakter   </h3><p>IceLabs fokus är att sammanföra forskare från olika discipliner för att lyfta och landa nya idéer. Genom initiativ som IceLab Lunch Pitches har IceLab fått ett rykte för att underlätta spontana samarbeten. Men hur är det för forskare som inte aktivt söker samarbeten?  <br> <br>Rubén Bernardo Madrid, postdoktor vid IceLab och en av arrangörerna av evenemanget, tog sig an denna utmaning när han utformade programmet för IceLab Days.  <br>  <br>”Många av oss arbetar redan med flera tvärvetenskapliga projekt med människor utanför IceLab, men det finns inte lika mycket samarbete inom IceLab självt. Vårt mål var att förstå hur de nuvarande projekten inom IceLab överlappar och få en bättre uppfattning om våra medlemmars färdigheter och intressen, vilket skulle bidra till att skapa nya idéer för framtida samarbeten”, förklarar Rubén.  <br>  <br>En annan prioritet för arrangörerna var att upprätthålla IceLabs unika samarbetskultur och platta hierarki, något särskilt viktigt när IceLab expanderar genom initiativet Stress Response Modeling på IceLab, ett excellenscentrum finansierat av Vetenskapsrådet.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>IceLab-medlemmar vid en session för social interaktion under IceLab Days. Under sessionen hade medlemmarna ett par minuter på sig att prata med personen mitt emot dem och svara på frågor som var utformade för att hjälpa dem att lära sig något nytt om varandra. Till exempel - vilken ny färdighet skulle du helst vilja lära dig direkt? Eller - vilka tre saker behöver du på morgonen för att känna dig redo för dagen?</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>GABRIELLE BEANS</span></div></div><p>”Social interaktion är en av de bästa aspekterna med IceLab. Nu när vi växer kommer vi att möta nya utmaningar, till exempel hur vi kan upprätthålla samma nivå av samhörighet. Evenemang som detta är viktiga för att upprätthålla dessa band”, tillägger Rubén.  </p><h3>Experimentering med nätverksanalys  </h3><p>Evenemangets mittpunkt var ett experiment med att tillämpa nätverksanalys - ett verktyg som många IceLab-forskare använder i sitt arbete - på forskarna själva. Deltagarna kartlagde sina intressen och färdigheter för att skapa ett ”samarbetsnätverk”.  <br> <br>Rubén beskriver processen:  <br>”Vi identifierade ämnen som vi för närvarande arbetar med och potentiella intresseområden. Sedan använde vi verktyg inom nätverksanalys för att visualisera befintliga och möjliga samarbeten i realtid.”  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4373c573-c656-45ea-8103-9d498ccaeadb" data-contentname="Nätverk Block">{}</div><p>Resultaten var upplysande. Medan övningen framgångsrikt identifierade nuvarande forskargrupper, avslöjade den något oväntat om potentiella samarbeten:  <br>”När vi utforskade nya ämnen kunde vi inte bilda tydliga grupper - alla verkade intresserade av allt! Detta påvisar en otrolig potential för samarbete, men belyser också behovet av att förfina vårt tillvägagångssätt för att identifiera mer riktade partnerskap”, konstaterade Rubén.   </p><h3>Planering inför IceLabs framtid    </h3><p>Evenemanget handlade inte bara om dessa professionella och personliga kontakter - det fokuserade också på att förbättra IceLab och vilka aktiviteter som ska hållas under 2025. Deltagarna tog fram en handlingsplan som kommer att användas under de månatliga mötena.  <br>  <br>Josephine Solowiej-Wedderburn, postdoktor och medarrangör, lyfte fram några resultat:  <br>” Vi planerar att genomföra flera initiativ, bland annat informella veckovisa möten för att dela verktyg, idéer och utmaningar, en seminarieserie med IceLab-medlemmar samt en föreläsningsserie om vetenskapens grundprinciper med internationella talare. Framgångsfaktorn kommer att vara att möta allt detta med nyfikenhet och ett öppet sinne.”  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>IceLab-medlemmar arbetar tillsammans under IceLab Days i Skeppsvik</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>GABRIELLE BEANS</span></div></div><p>En annan prioritering är att stärka banden med IceLabs anknutna forskare som inte arbetar på plats. Planerna inkluderar att upprätthålla drop-in möjligheter för besökande affilierade forskare och skapa möjligheter för affilierade forskare och medlemmar på plats att dela med sig av sin forskning till varandra.  </p><p class="quote-center">Våra affilierade forskare bidrar med andra perspektiv, nya forskningsfrågor och innovativa idéer från en mängd olika områden. Vi ser fram emot att välkomna fler affilierade forskare till IceLab. </p><h3>Utvidgning av IceLabs nätverk</h3><p>Martin Rosvall, IceLabs föreståndare, betonade värdet av tvärvetenskapligt samarbete: ”Våra affilierade forskare bidrar med andra perspektiv, nya forskningsfrågor och innovativa idéer från en mängd olika områden. Vi ser fram emot att välkomna fler affilierade forskare till IceLab."  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_42.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_42.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/239179e6c34b4d52be16877c1172697b/20241114_researcher_icelabday_42.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jan Karlsson och Martin Rosvall diskuterar utvecklingsidéer för IceLab</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>GABRIELLE BEANS</span></div></div><p>Många affilierade forskare fick sin första kontakt med IceLab genom IceLab Multidisciplinary Postdoctoral Program, som finansieras av Kempestiftelserna. Jan Karlsson är en av dessa affilierade och delade med sig av sin erfarenhet av IceLab-dagarna:  <br>  <br>”Jag blev först involverad genom Dominic Vachon, en postdoktor från programmets första runda. Hans arbete inspirerade till vidare samarbete med Martin Rosvall. IceLab Days var mycket bra!  Jag uppskattade verkligen den avslappnade atmosfären med öppensinnade människor, vilket inspirerade till intressanta diskussioner om nuvarande och potentiella samarbetsprojekt samt utvecklingen av IceLab.  </p><h3>En samarbetskultur  </h3><p>IceLab Days påvisade IceLabs engagemang i att bygga upp ett blomstrande, tvärvetenskapligt forskarsamhälle. Genom att integrera innovativa verktyg, uppriktiga diskussioner och ett engagemang för sociala kontakter strävar IceLab efter att fortsätta utvecklas som en plats för meningsfull och samarbetsinriktad vetenskap.  <br><br></p>/nyheter/natverksanalys-av-natverkande-pa-icelab-days_12008009//nyheter/david-wardle-pa-listan-over-varldens-mest-citerade-forskare_12007724/David Wardle på listan över världens mest citerade forskareDavid Wardle, professor i ekologi vid Umeå universitet, är en av de mest citerade forskarna på Clarivates topplista 2024. Forskarna på listan tillhör den översta procenten och har ett mycket stort inflytande inom sina respektive områden.Wed, 20 Nov 2024 15:30:53 +0100<p>Listan ”Highly Cited Researchers” sammanställs av analysföretaget Clarivate, som äger publikationsdatabasen Web of Science, och tar upp de forskare vars arbeten har citerats flitigast (topp-1-procent) det senaste decenniet.</p><p>En av dem är David Wardle. Han forskar om hur miljöförändringar påverkar ekosystem både ovan och under jord. Han har genomfört fältstudier på många platser i världen, bland annat sydöstra Asien, Nya Zeeland och norra Sverige. År 2023 anställdes han som professor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Med på listan över de mest citerade forskarna finns även en gästprofessor vid Umeå universitet: Linda Hollebeek på Handelshögskolan. Hennes hemuniversitet är Sunway University i Malaysia.</p><p>Sammanlagt består listan av 6 886 världsledande forskare, varav 60 från svenska lärosäten.</p><p><a href="https://clarivate.com/highly-cited-researchers/">Till listan "Highly Cited Researchers" (Clarivate.com)</a></p>/nyheter/david-wardle-pa-listan-over-varldens-mest-citerade-forskare_12007724//nyheter/blandskogar-minskar-risken-for-skogsskador-i-ett-varmare-klimat_12003407/Blandskogar minskar risken för skogsskador i ett varmare klimatSkogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.Wed, 20 Nov 2024 09:28:46 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4eb378a3bb6d42708a4ecbaf7f7bf295/blandskog.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4eb378a3bb6d42708a4ecbaf7f7bf295/blandskog.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4eb378a3bb6d42708a4ecbaf7f7bf295/blandskog.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4eb378a3bb6d42708a4ecbaf7f7bf295/blandskog.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4eb378a3bb6d42708a4ecbaf7f7bf295/blandskog.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4eb378a3bb6d42708a4ecbaf7f7bf295/blandskog.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En blandad skog leder till färre skador på träden, visar omfattande data som forskare analyserat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jan Bengtsson</span></div></div><p>Svampar, insekter, bränder och hjortdjur (som älgar) är exempel på naturliga faktorer som ligger bakom skador på träden i den svenska skogen. Ibland blir skadorna så kraftiga de påverkar ekosystemens funktion, inte minst skogens förmåga att producera virke och andra träprodukter.</p><p>– I ett varmare klimat med mer extremt väder och nya skadeorganismer, och med ett intensivare skogsbruk, förväntas skador på skogen bli vanligare och mer omfattande. Det är därför mycket viktigt att förstå vad som ligger bakom skogsskador och om de kan undvikas, säger forskaren Micael Jonsson vid Umeå universitet som lett studien.</p><p class="quote-center">Våra resultat visar att det finns potential att minska risken för skogsskador genom ett förändrat skogsbruk.</p><p>Riksskogstaxeringen har sedan 1923 samlat in en omfattande mängd data från den svenska skogen. Sedan 2003 har man också samlat in data på skogsskador.</p><p>I den aktuella studien har forskargruppen analyserat 15 år av dessa data från hela Sverige och undersökt vilka skador som är vanligast förekommande, och vilka faktorer som ligger bakom risken att ett träd drabbas av skador. Studien är mer omfattande både tidsmässigt och geografiskt än tidigare studier som gjorts.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vind och snö ger mest skador</h2><p>Resultaten visar att vind och snö är de vanligaste orsakerna till skador, följt av skogsbruk och därefter svampar. På femte plats kommer skador från hjortdjur, framför allt älgar. Totalt bar 94 procent av alla träd på någon sorts skada. Barrträd och unga bestånd har högst skaderisk, och i varmare delar av Sverige är skaderisken väsentligt högre i bestånd med få trädarter än i bestånd med flera trädarter.</p><p>– Våra resultat visar att det finns potential att minska risken för skogsskador genom ett förändrat skogsbruk. Framför allt ger en högre andel lövträd i den annars så barrträdsdominerade produktionsskogen färre skador. Vi kan bland annat se att den av skogsbruket introducerade contortatallen har högst risk för skador. Dess introduktion motverkar därför ett lönsamt skogsbruk, säger Micael Jonsson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Brister i datamaterialet</h2><p>Resultaten indikerar även att fler trädarter i ett bestånd är en försäkring mot omfattande skogsskador i ett varmare klimat.</p><p>– Vi måste anpassa Sveriges skogar och dagens skogsbruk för ett framtida varmare klimat. Att inkludera fler trädarter i produktionsskogen verkar vara en anpassning som kan fungera! säger medförfattaren Jan Bengtsson vid Sveriges lantbruksuniversitet.</p><p>Studien visar emellertid tydligt att det insamlade datamaterialet har brister. Bland annat har det inte gått att i fält fastställa orsaken bakom en stor andel noterade skador.</p><p>– Riksskogstaxeringen samlar in viktiga data för vår förståelse om skogen, men vad gäller skadeinventeringen måste datamaterialet öka i kvalitet för att vara fullt användbart i det praktiska skogsbruket, säger Jon Moen, medförfattare vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8c8af09a-90a4-4842-a9d6-a481ff521ee6" data-contentname="Om den vetenskapliga artikeln">{}</div>/nyheter/blandskogar-minskar-risken-for-skogsskador-i-ett-varmare-klimat_12003407//nyheter/kbc-dagarna-framjar-tvarvetenskapligt-samarbete_12005601/KBC-Dagarna främjar tvärvetenskapligt samarbeteDen årliga konferensen för Kemiskt Biologiskt Centrum, KBC, vid Umeå universitet och SLU ägde rum förra veckan. Under en tvådagars hyllning till interdisciplinär forskning och samarbete bjöd KBC in prisbelönta forskare, studenter och representanter från infrastrukturer och industri att dela idéer och resultat under temat ”sensing”. Fri, 15 Nov 2024 16:15:17 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_2_rf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_2_rf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_2_rf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_2_rf2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_2_rf2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_2_rf2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Årets upplaga av KBC-Dagarna belyste temat “sensing”, bland annat med inbjudna huvudtalare. Här ser vi Dr. David McKee från University of Strathclyde, Glasgow, och Universitetet i Tromsø, som talade om hur Arktis ljuscykler påverkar bland annat livet i havet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p class="quote-center">Att erbjuda tid för att nätverka gjorde att folk samlades tillsammans och verkligen pratade</p><p>KBC, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i samarbete mellan Umeå universitet och SLU, samlar forskning inom livsvetenskap – life science, medicin och fysik. Centret är beläget i KBC-huset och erbjuder en engagerande vetenskaplig miljö med flera tillgängliga infrastrukturer. I 15 år har KBC-dagarna fungerat som ett forum för att diskutera forskning samt lyfta fram forskningsframsteg, utmärkelser och nya forskare vid KBC. </p><p>– KBC-dagarna samlar forskare med olika bakgrunder och är en möjlighet att både dela erfarenheter från olika forskningsfält och att skapa gränsöverskridande samarbeten, säger Rachel Feeney, doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi och del av organisationskommittén för KBC-Dagarna 2024.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6284eae0-2172-4d52-ae89-ae543eb5ab82" data-contentname="kbc days">{}</div><p>I årets upplaga fick konferensdeltagarna ta del av banbrytande forskning som sträcker sig från ljusets cykel i Arktis, den bullriga miljö som växter lever i, komplexa funktioner hos cellväggar, till användning av biomaterial i hälsovårdsdiagnostik och mycket mer. Det förstnämnda ämnet belystes av den inbjudna forskaren David McKee från University of Strathclyde, Glasgow, och Universitetet i Tromsø – Norges arktiska universitet. Han konstaterar:</p><p>– Det är inte ovanligt att vilja främja interdisciplinärt samarbete, men det är notoriskt svårt att göra det bra. Jag tycker att KBC-dagarnas upplägg är exemplariskt, och jag är tacksam för att få delta i detta fantastiska evenemang. </p><p>Mellan sessionerna med presentationer hade deltagarna möjlighet att lära sig mer om KBC:s infrastrukturer, interagera med representanter från industri och samtala om idéer över en kopp kaffe.</p><p> – Att erbjuda tid för att nätverka gjorde att folk samlades tillsammans och verkligen pratade! Jag tror att den sociala delen är avgörande för att främja nya samarbeten, säger David McKee. <br> <br>Den första dagen innehöll också en session dedikerad för doktorander, där de fick chansen att presentera antingen en poster eller en 2-minuters “Elevator Talk” om sin forskning. Den bästa presentationen, vald av en kommitté, belönades med ett resebidrag sponsrat av Umeåföretaget Agrisera. </p><p>– Att presentera inför folk tycker jag är rätt så obehagligt, men jag tycker att det är bra att få öva på det, för inom forskning måste vi alltid presentera vårt arbete, säger Sophia Hernandez, doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi, som vann Elevator Talk-priset för sitt föredrag om användningen av den Nobelprisbelönta gentekniken CRISPR-Cas9 för att karakterisera malariaparasiter. Hon säger att hon gillade utmaningen att kondensera sin forskning till några få minuter.</p><p>– Det fick mig att tänka på de verkligt viktiga aspekterna av min studie. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_3_as.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_3_as.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_3_as.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_3_as.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_3_as.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_3_as.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Under doktorandsessionen gav flera av KBC:s doktorander “Elevator Talks”, där Sophia Hernandez vid Institutionen för molekylärbiologi vann ett resebidrag sponsrat av Agrisera. Här med Joanna Porankiewicz-Asplund från Agrisera och Stefan Björklund, samordnare vid KBC och professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna Shevtsova</span></div></div><p>Deltagarna på konferensen röstade också fram det bästa doktorandpostern, där Trung Nguyen vid Kemiska institutionen tilldelades första plats, för hans poster om att “ana” vatten på Mars. </p><p>Den första dagen avslutades med konferensmiddag, där deltagarna kunde fortsätta nätverka och fira de utmärkelser som delats ut under året och vid konferensen.  </p><p>– Ljudet av intensiva samtal som fyllde rummet när vi alla delade en måltid kring levande ljus – det var verkligen speciellt, säger David McKee.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_5_rf.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_5_rf.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_5_rf.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_5_rf.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_5_rf.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_5_rf.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Konferensens första dag avslutades med en middag i KBC-huset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Under konferensens andra dag hade KBC:s infrastrukturer möjlighet att presentera de toppmoderna resurser och tjänster som erbjuds i Umeå, och Umeå Postdoc Society anordnade både Pitch-presentationer och en paneldiskussion om karriärvägar. </p><p>– Jag tyckte det bästa var att få höra så många olika forskares presentationer, för det belyste verkligen det breda spektrumet av forskning som bedrivs vid KBC, säger Ciaran Gilchrist, postdoktor vid Institutionen för molekylärbiologi, som vann ett pris för sin Pitch-presentation om multiresistens. Han delade priset, sponsrat av Umeå Biotech Incubator, med Ilian Giordano Ponce Pineda, postdoktor vid Institutionen för fysiologisk botanik. </p><p>Gilchrist, är entusiastisk över erkännandet:  <br>– Jag har alltid gillat att kommunicera min forskning, men jag blir lite nervös när det närmar sig faktiska presentationen, så det känns verkligen roligt att få ett pris för något jag tycker om! </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_6_rf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_6_rf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_6_rf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_6_rf2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_6_rf2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_6_rf2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>UUmeå Postdoc Society arrangerande en session med “Postdoc Pitches” och ett uppskattat panelsamtal om karriärsvägar. I panelen fanns Nora Lehotai (forskningssamordnare vid MIMS), Dimitry Malyshev (Staff scientist, Institutionen för fysik), Tulio Teruo Yoshinaga ('EC' scholar, Institutionen för klinisk mikrobiologi), Anton Kirch (MCSF scholar, Institutionen för fysik), Sofia Mayans (Director of Business Development Diamyd Medical) och Fariba Mansourizadeh (Staff scientist, Institutionen för molekylärbiologi). Samtalet modererades av Najat Dzaki (Postdoc, Institutionen för molkeylärbiologi).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_7_rf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_7_rf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_7_rf2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_7_rf2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_7_rf2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2286743e94742e78c435bcbc6463f8b/kbc_days_2024_7_rf2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ilian Giordano Ponce Pineda (till vänster, postdoc vid Institutionen för fysiologisk botanik) och Ciaran Gilchrist (mitten, postdoc vid Insitutionen för molekylärbiologi) vann pris för sina Pitch-presentationer. Priset var sponsrat av Umeå Biotech Incubator, UBI, och delades ut av Tobias Tovedal (höger), affärscoach vid UBI.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Den tvärvetenskapliga satsningen är styrkan hos KBC, men det är en utmaning att se till att alla forskningsområden är representerade i konferensschemat, både när det gäller de lokala presentationerna och de inbjudna huvudtalarna.   </p><p>– För att säkerställa att vi har en så rättvis representation som möjligt, består organisationskommittén av representanter från de olika institutionerna vid KBC, förklarar Rachel Feeney. </p><p>Arrangemang som KBC-Dagarna hade inte varit möjliga utan det gemensamma engagemanget hos KBC, samt genom stöd från våra sponsorer, vars bidrag var ovärderligt för att göra konferensen minnesvärd. Med 2024 års framgångar som bevis på att tvärvetenskapligt samarbete är nyckeln för att driva vetenskaplig utveckling och innovation, blickar KBC framåt mot 2025. </p><p>För mer information om sessioner, nyckeltalare och andra höjdpunkter från KBC-Dagarna 2024, besök <a href="~/link/caa8d45e916e4395834e7f51e2e7eded.aspx" target="_blank" rel="noopener">KBC-Dagarna 2024 eventsida</a>. </p>/nyheter/kbc-dagarna-framjar-tvarvetenskapligt-samarbete_12005601//nyheter/sa-kan-havet-kan-hjalpa-till-att-mildra-klimatforandringar_12005331/Så kan havet hjälpa till att mildra klimatförändringarI en tid där klimatförändringar hotar våra hav och ekosystem, är det viktigare än någonsin för samhället att skydda platser som kan lagra koldioxid. Havet står i centrum för naturbaserade lösningar, enligt forskaren Nicholas Kamenos.Mon, 20 Jan 2025 12:46:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ca7fbcfb025e4b589b5c2f60e5e4b04f/kamenos_nick_5071_220518_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ca7fbcfb025e4b589b5c2f60e5e4b04f/kamenos_nick_5071_220518_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ca7fbcfb025e4b589b5c2f60e5e4b04f/kamenos_nick_5071_220518_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ca7fbcfb025e4b589b5c2f60e5e4b04f/kamenos_nick_5071_220518_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ca7fbcfb025e4b589b5c2f60e5e4b04f/kamenos_nick_5071_220518_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ca7fbcfb025e4b589b5c2f60e5e4b04f/kamenos_nick_5071_220518_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Havet kan hjälpa till med en del oväntade ”tjänster”, som till exempel förmågan att lagra stora mängder kol, enligt Nicholas Kamenos, professor och föreståndare för Umeå marina forskningscentrum.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Nicholas Kamenos är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och föreståndare för Umeå marina forskningscentrum. Som en av huvudtalarna vid mötesplatsen ”Perspectives – om naturresurserna och den hållbara utvecklingen”, kommer han att fokusera på hur havet kan användas för att mildra klimatförändringar.</p><p><strong>Varifrån fick du inspiration till att börja forska inom ditt område? Var det någon speciell händelse eller insikt som påverkade dig?</strong></p><p>– Jag växte upp på Cypern, som ju är en ö, och har varit intresserad av havet ända sedan barnsben. När jag blev äldre märkte jag hur sådant som fanns i havet runt ön förändrades och jag ville förstå vad som orsakade dessa förändringar, säger Nicholas Kamenos.</p><p><strong>Din forskning handlar om sambanden mellan klimatförändringar och marina ekosystem med fokus på ekosystemtjänster. Kan du kortfattat beskriva dina huvudsakliga forskningsresultat om detta?</strong></p><p>– Vi har upptäckt att havet kan hjälpa till med en del oväntade ”tjänster”, som till exempel förmågan att lagra stora mängder kol, vilket bidrar till att mildra klimatförändringarna. Men vi har visat att själva klimatförändringarna kan göra det svårare för kustnära hav att lagra koldioxid, på grund av förändringar i ekosystem och även hur material levereras till haven, till exempel material som transporteras dit via älvar. Klimatförändringarna förvärrar alltså i sin tur problemet.</p><p><strong>Hur kan forskning inom ditt område bidra till hållbar utveckling? Har du några konkreta exempel på tillämpningar av dina forskningsresultat?</strong></p><p>– Vi fastställer vilka delar av havsbotten som lagrar mest kol och var det kolet kommer ifrån. Det är dessa områden man bör rikta in sig på för att säkerställa att de fortsätter att lagra kol och därigenom bidrar till att mildra effekten av klimatförändringarna. Vi undersöker just nu var det finns sådana områden i Östersjön.</p><p><strong>Hur kan allmänheten och beslutsfattare göras mer medvetna om vikten av marina miljöer och varför de behöver skyddas från klimatförändringarnas negativa effekter?</strong></p><p>– Forskningsresultat och kunskap om detta måste förmedlas till allmänheten. Det är viktigt att kommunicera vilka fördelar det innebär för samhället att skydda platser där vi kan lagra koldioxid, för att bidra till att mildra klimatförändringarna med så kallade naturbaserade lösningar.</p><p><strong>Är det några aktuella forskningsprojekt du vill lyfta fram?</strong></p><p>– Vi har nyligen börjat undersöka vilka delar av Östersjöns havsbotten där det är mest effektivt att lagra koldioxid som annars skulle bidra till klimatförändringarna.</p><p><strong>Vilket perspektiv tycker du är viktigast när man pratar om naturresurser och hållbar utveckling?</strong></p><p>– Det finns olika sätt att mäta hur ett ekosystem mår – till exempel graden av biologisk mångfald – och bedöma vilka strategier som är mest lämpade för att uppnå en hållbar utveckling. Men det är viktigt att tänka på vad det är man mäter.</p><p><strong>Kan du utveckla?</strong></p><p>– Vägen till hur en hållbar utveckling ska uppnås och hur effekterna av den ska bedömas påverkas av vad det är man mäter. Det är viktigt att inse att vissa mätningar kan ha en motsatt utvecklingsväg och därför är det viktigt att ha en helhetssyn på mätningarna, som grundas i en tydlig vision om vad det önskade resultatet är.</p><p><strong>Vilka är de viktigaste frågorna inom ditt område som samhället borde fokusera mer på framöver?</strong></p><p>– Uppvärmningen av Arktis, både i havet och på land, och hur detta kommer att förändra vår användning av, och interaktion med, ekosystem på höga breddgrader. Det kan handla om ökad turism och industriell aktivitet i områden som tidigare inte har drabbats så hårt av människans påverkan.</p>/nyheter/sa-kan-havet-kan-hjalpa-till-att-mildra-klimatforandringar_12005331//nyheter/miljovetenskapsstudenter-granskade-hallbarhetsarbetet-pa-campus_12002949/Miljövetenskapsstudenter granskade hållbarhetsarbetet på campusHur kan Umeå universitet och dess campus förbättras ur hållbarhetssynpunkt? Det har studenter på masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning mot hållbar utveckling undersökt. De föreslår bland annat en resepolicy med individuella koldioxidbudgetar för universitetets anställda och att hållbarhetsarbetet får ett eget team.Thu, 07 Nov 2024 08:30:24 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3487.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3487.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3487.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3487.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3487.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3487.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Det är lite vagt i kommunikationen från universitetet vad hållbarhet är, säger Elsa Örnerstig (mitten) omgiven av Sara Brännström och Sara Eckerlid.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog<br></span></div></div><p>– Vi tycker att det behövs mer resurser och fler personer som jobbar med hållbarhetsfrågor för att det ska få större genomslag, säger masterstudenten Elsa Örnerstig. Umeå universitet är väldigt stort, men har bara en hållbarhetsstrateg, jämfört med till exempel KTH i Stockholm som är ett mindre universitet, men har ett helt team med åtta personer som arbetar med hållbarhet.</p><p>Förstaårsstudenterna på masterprogrammet i miljövetenskap har parallellt med andra kurser under hela terminen arbetat med projektet hållbart campus. I förra veckan presenterade de sitt arbete i form av en posterutställning.</p><p>Elsa Örnerstigs grupp har undersökt huruvida Umeå universitet ägnar sig åt greenwashing, det vill säga om man försöker framställa sig som bättre och mer medvetet i hållbarhetsfrågor än man egentligen är.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_capus_241031_all_img_3447.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_capus_241031_all_img_3447.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_capus_241031_all_img_3447.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_capus_241031_all_img_3447.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_capus_241031_all_img_3447.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_capus_241031_all_img_3447.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>För att stimulera restauranger och caféer att jobba mer hållbart, skulle universitetet kunna instifta ett pris, säger masterstudenten Agnes Alriksson. Till höger Rinske de Ronde.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div></div><p>De kom ganska snabbt fram till att så inte är fallet, snarare kommunicerar universitetet inte särskilt mycket alls om hållbarhet och det som sägs är ganska vagt. Genom intervjuer och granskning av universitetets hemsidor, drar studenterna slutsatsen att lärosätets hållbarhetsarbete är lite halvljummet.</p><h3>Personliga koldioxidbudgetar</h3><p>– Vi tror att det kanske beror på att man är rädd att säga för mycket och sedan inte kunna leva upp till det, men också på att hållbarhetsarbetet inte har så hög prioritet, säger Elsa.</p><p>Flyga eller inte flyga i tjänsten? Universitetets anställda flyger mer än befolkningen i genomsnitt, visar Elin Kannerby och Neema Tindwa. Visserligen ligger Umeå avigt till jämfört med andra lärosäten, men det finns stora skillnader i hur mycket anställda flyger och därmed borde det finnas utrymme för vissa att minska sitt flygresande, säger de. De konstaterar också att universitetet saknar en resepolicy, vilket de ser som en stor brist.</p><p>– Vi föreslår att en resepolicy tas fram och att man har koldioxidbudgetar som är personliga för varje medarbetare, säger Neema Tindwa. Behoven kan förstås variera och det får man ta hänsyn till, till exempel om man har småbarn och svårt att vara borta länge.</p><p>Kan universitetet inte få fram en resepolicy för alla, borde institutionerna själva göra det som ett första steg, föreslår de.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3488.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3488.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3488.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3488.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3488.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3488.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetet får långt ifrån VG för sitt hållbarhetsarbete när studenterna på masterprogrammet i miljövetenskap satt det under lupp. Från vänster Asma Selhami, Elin Kannerby och läraren Heidi Burdett. I bakgrunden Felix Selin, Paula Attenkirch och Alexander Flyg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div></div><h3>Riktlinjer för matställen</h3><p>En tredje grupp skickade enkäter till restauranger och caféer på campus för att undersöka deras hållbarhetsarbete. De fick få svar tillbaka och koncentrerade sig därför på att ta fram riktlinjer de själva tycker skulle förbättra matställena. En sak är att ge studenterna större inflytande.</p><p>– Utbudet bör reflektera vad studenterna vill ha på restauranger och caféer, säger Agnes Alriksson. Vi uppmanar också till att ha färre engångsartiklar, vara mer bred i sina vegetariska alternativ och att reducera priset på utgången mat.</p><p>Eftersom restauranger och caféer är separata företag är det svårt för universitetet att styra, konstaterar gruppen. Ett incitament till förändring skulle kunna vara att instifta ett pris som belönar matställen som är duktiga i hållbarhetsarbetet.</p><h3>Energi och vatten i laboratorier</h3><p>I den fjärde projektgruppen frågade studenterna institutioner om hållbarhetstänk i laboratoriemiljöer i fråga om energi, vatten, avfall och kemikalier. De fick svar från sex labb som visade att det finns utrymme för förbättringar.</p><p>– Det är egentligen främst inom två områden de saknar hållbarhetsarbete och det är energi och vatten, säger Julia Svedh. Vi undersökte om de till exempel stänger av apparater när de inte används eller har energibesparande lösningar som LED-lampor. Vi såg ganska lite ansträngningar från några labb, men det finns heller inga regler från universitetets sida att förhålla sig till.</p><p><a title="Läs mer om masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning mot hållbar utveckling" href="~/link/b5fd182f0315408b938866f487695e8c.aspx">Läs mer om masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning mot hållbar utveckling</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3390.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3390.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3390.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3390.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3390.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9bcde97e506b4a9eb356755e45502a68/redovisning_hallbart_campus_241031_all_img_3390.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Julia Svedh, Paula Attenkirch, Felix Selin och Asma Selhami har utvärderat hur laboratorier på universitet arbetar med hållbarhetsfrågor.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div><div class="bildText"> </div></div>/nyheter/miljovetenskapsstudenter-granskade-hallbarhetsarbetet-pa-campus_12002949//nyheter/aterstalld-brittisk-back-inspirerar-i-sverige_11999235/Återställande av svenska vattendrag inspireras av brittisk framgångEtt brittiskt projekt för att återställa vattendrag, där forskare från Umeå universitet medverkar, har efter ett år gett mycket goda resultat med ett blomstrande djur- och växtliv. Denna typ av insatser kan nu komma att bli en förebild för restaurering av vattendrag i norra Sverige.Tue, 29 Oct 2024 12:48:32 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4cc76dcb5488433b9bc3c593d23ebc85/pxl_20240726_133753457.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4cc76dcb5488433b9bc3c593d23ebc85/pxl_20240726_133753457.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4cc76dcb5488433b9bc3c593d23ebc85/pxl_20240726_133753457.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4cc76dcb5488433b9bc3c593d23ebc85/pxl_20240726_133753457.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4cc76dcb5488433b9bc3c593d23ebc85/pxl_20240726_133753457.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4cc76dcb5488433b9bc3c593d23ebc85/pxl_20240726_133753457.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Restaureringen av denna del av Vargån resulterade i en dramatisk ökning av mångfalden av livsmiljöer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Richard Mason</span></div></div><p>Restaureringsarbetet i Allerbäcken i Storbritannien har väckt internationellt intresse som ett av de första försöken i Europa att återställa ett vattendrag och helt återförena dess vatten med den omgivande svämplanen. Efter ett år har resultaten överträffat forskarnas förväntningar.</p><p>Genom att fylla ut en 1,2 kilometer lång reglerad, uträtad och fördjupad sträcka av vattendraget har man dramatiskt omvandlat området och skapat sju hektar vattenlandskap och våtmarker (motsvarande mer än tio fotbollsplaner), en ökning med 1800 procent jämfört med innan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">”En riktig överraskning”</h2><p>– Den snabba utvecklingen till ett lapptäcke av olika livsmiljöer har varit en riktig överraskning. Efter bara några månader hade vattendraget redan börjat anpassa sig och skapat djupa områden, snabba strömmar och en mosaik av våtmarker. Området har gått från ett mycket förenklat landskap med få möjligheter för djurlivet till ett oordnat, komplext virrvarr av vattenlandskap och olika livsmiljöer med en enorm variation av växter och djur, inklusive vandrande fiskar, säger Richard Mason från Umeå universitet.</p><p>Han är en av flera forskare från olika länder som övervakar vattenflödet, vattenkvaliteten och förändringar i livsmiljön.</p><p>Att restaurera vattendrag till ”steg noll” – vilket innebär en fullständig omstart, en ”Ctrl+Alt+Delete” – får allt större internationell genomslagskraft på grund av den potential det innebär att öka vattendragens motståndskraft och tillhandahålla viktiga livsmiljöer för många växter och djur.</p><p>Liknande älv- och våtmarksrestaureringar som den i Storbritannien genomförs just nu av Länsstyrelsen Västerbotten i projektet Ecostreams for LIFE. Bland annat har delar av Vargån, ett biflöde till Öreälven i Västerbotten, restaurerats med inspiration av ”steg noll”. Övriga vattendrag som ingår i restaureringsprojektet är Ammerån, Rörströmsälven och Åreälven (Jämtland) samt Moälven och Hemlingsån (Västernorrland).</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Umeåforskare samlar in data</h2><p>Richard Mason och Lina Polvi Sjöberg från Umeå universitet kommer att samarbeta med Länsstyrelsen för att samla in data från dessa nya restaureringsprojekt och jämföra med Aller, för att få en global bild av hur restaurering till steg noll kan bidra till att bygga motståndskraftiga vattendrag för människor och djurliv.</p><p>– Det är en spännande tid för vattendragsrestaurering och den här nya tekniken har verklig potential att förändra våra landskap, hjälpa djur- och växtlivet och öka motståndskraften mot klimatförändringar. Det vi lär oss av vår detaljerade övervakning av Allerbäcken kommer att vara till nytta för vattendragsrestaurering globalt. Det ska bli spännande att se hur platsen fortsätter att utvecklas, säger Richard Mason.</p>/nyheter/aterstalld-brittisk-back-inspirerar-i-sverige_11999235//nyheter/inlandsvatten-viktiga-for-korrekta-klimatbedomningar_11989368/Inlandsvatten viktiga för korrekta klimatbedömningarInlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.Mon, 30 Sep 2024 08:20:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/29509d7a70d14fad9d9780d9ecf2bbd9/rautasjaure1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29509d7a70d14fad9d9780d9ecf2bbd9/rautasjaure1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29509d7a70d14fad9d9780d9ecf2bbd9/rautasjaure1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/29509d7a70d14fad9d9780d9ecf2bbd9/rautasjaure1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/29509d7a70d14fad9d9780d9ecf2bbd9/rautasjaure1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/29509d7a70d14fad9d9780d9ecf2bbd9/rautasjaure1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Annika Hollsten</span></div></div><p>Kalla regioner i norr och på hög höjd genomgår en snabb uppvärmning – upp till fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Fenomenet hotar inte bara de enskilda ekosystemen utan leder också till utsläpp av stora mängder växthusgaser till atmosfären. Bedömningar av hur kolcykeln reagerar på och återkopplar till klimatförändringar fokuserar dock generellt på utbytet av växthusgaser uppe på land, och försummar den stora kolexporten från land till alla de inlandsvatten (bäckar, älvar och sjöar) som finns i dessa regioner.</p><p>– De data och tillvägagångssätt som används idag sannolikt är otillräckliga för att fånga både nuvarande och framtida kolflöden som äger rum över land- och vattensystem, säger Jan Karlsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Utsläpp från 3 000 sjöar</h2><p>Ett exempel på en storskalig integrerad bedömning är ny forskning ledd av Chunlin Song från Sichuan University i Kina och Jan Karlsson från Umeå Universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances. Baserat på en omfattande analys av utsläpp av växthusgaser från över 3 000 sjöar och floder över norra halvklotet visar de att sjöar och floder i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare förstått och att dessa utsläpp kan kompensera en stor del av kolupptaget av landekosystem i norr.</p><p class="quote-center">Detta fynd är särskilt alarmerande, eftersom det tyder på att upptining av permafrost släpper ut betydande mängder lagrat kol i atmosfären.</p><p>Studien avslöjar också regionala skillnader i utsläpp av växthusgaser mellan floder och sjöar, där floder och system i regioner med omfattande utbredning av permafrost har en särskilt stor betydelse.</p><p>– Detta fynd är särskilt alarmerande, eftersom det tyder på att upptining av permafrost släpper ut betydande mängder lagrat kol i atmosfären, vilket ytterligare förvärrar klimatförändringarna.</p><p>Implikationerna av denna forskning är djupgående, enligt Jan Karlsson.</p><p>– När de globala temperaturerna fortsätter att stiga kan kalla regioners roll för utsläppen av växthusgaser bli allt viktigare, säger han.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Specifika förhållanden</h2><p>I en annan artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Water betonar Jan Karlsson att klimatpåverkan på den kopplade kolcykeln varierar mycket beroende på de specifika klimatförhållandena och landskapets egenskaper. Enligt honom finns stora utmaningarna med att studera land- och vattensystem i relevant skala och detalj för att göra korrekta bedömningar.</p><p>– För att avancera området behöver vi samarbeten över olika vetenskapliga discipliner och förhållningssätt. Helst ska forskningsinfrastrukturer, finansiering och utbildningsprogram utformas för att underlätta de integrerade förhållningssätt som behövs, säger Jan Karlsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2fd8a197-1da8-4a91-82e9-c8c4842044eb" data-contentname="Om de vetenskapliga artiklarna">{}</div>/nyheter/inlandsvatten-viktiga-for-korrekta-klimatbedomningar_11989368//nyheter/gemensamt-faltarbete-framjar-forskning-om-kemikalier-i-arktiska-vatten_11986305/Gemensamt fältarbete främjar forskning om kemikalier i arktiska vattenUnder 2022 hjälpte Arktiskt centrum vid Umeå universitet till att finansiera en samarbetsaktivitet inom ett forskningsprojekt om nordiska marina ekosystem som leds av professor emeritus Terry Frank Bidleman. Med finansieringen tog forskargruppen emot en forskare från USA för att utföra fältarbete i Abisko och sjön Torneträsk.Thu, 19 Sep 2024 09:22:56 +0200<p>Terry Bidleman är professor emeritus vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet, och chef för projektet ”<a href="~/link/545a3a28676041c8a1caf40d273c0c8a.aspx">Halogenerade naturliga substanser (HNP) i nordiska marina ekosystem</a>”. Inom forskningsprojektet inledde han ett projektsamarbete med professor Penny Vlahos och hennes doktorand Emma Shipley från Institutionen för marina vetenskaper vid Universitet i Connecticut (UCONN), USA.</p><p>– Målet med samarbetet var att undersöka källor och transportvägar för utvalda halogenerade naturliga substanser (HNP) i sjön Torneträsk vid gränsen till Abisko nationalpark i Sverige. De HNP som studerades var bromhaltiga föreningar som produceras i haven av alger och bakterier, samt klorerade föreningar som produceras av marksvampar.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2f436826-6496-48d7-86e8-8b3174f4e8a0" data-contentname="PIC Emma Shipley">{}</div><p>Finansiering från Arktiskt centrum och <a href="~/link/bf3327b585564ca3ba5312a2d5e6e81f.aspx">EcoChange</a> gjorde det möjligt för doktoranden Emma Shipley att resa och besöka Abisko naturvetenskapliga station för att ta vattenprover från sjön Torneträsk och angränsande vattendrag. Parallella prover togs också av Umeå-teamet beståendes av Terry Bidleman, Kathleen Agosta och Mats Tysklind.</p><p class="quote-center">Forskningsresultaten från sjön Torneträsk jämfördes med liknande mätningar i älvar och flodmynningar i Västerbottens län och har främjat våra undersökningar av HNP i norra Sverige.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"><strong>Givande samarbete och intressanta forskningsresultat</strong></h2><p>Bidleman säger att det gemensamma fältarbetet var mycket fördelaktigt i flera avseenden.</p><p>– Vi etablerade ett samarbete med professor Vlahos vid Universitetet i Connecticut som vi har för avsikt att fortsätta. Forskningsresultaten från sjön Torneträsk jämfördes med liknande mätningar i älvar och flodmynningar i Västerbottens län och har främjat våra undersökningar av HNP i norra Sverige. Resultaten har hittills lett till en <a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=22&af=%5B%5D&searchType=LIST_LATEST&sortOrder2=title_sort_asc&language=sv&pid=diva2%3A1887251&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=-487">publikation</a> och flera presentationer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1"><strong>Studier av HNP hjälper oss att förstå interaktionerna mellan land, hav och luft i Arktis</strong></h2><p>Bidleman förklarar hur HNP:er kan hjälpa oss att förstå utbyten mellan land, hav och luft i det älvsystem som dominerar Bottenviken.</p><p>– Bottenviken har en näringsväv som skiftar från växtplankton till heterotrofa bakterier som livnär sig på det organiska material som transporteras längs älvarna. Den övergripande bilden av HNP:ers transport och utbyte kan sammanfattas med "Det som sprids ut kommer tillbaka", eftersom de förångas från hav och land, sprids genom atmosfären och återvänder via nederbörd och älvar. HNP:er gör det därför möjligt för oss att följa utbyten mellan land, älvar, hav och luft, och vi ser detta tydligt i de resultat som särskiljer lands- och havshärledda föreningar längs Bottenvikens kust och vid sjön Torneträsk.</p><p>Bidleman nämner också hur resultaten kan vara användbara för framtida arbete.</p><p>– Även om de studerade HNP inte är förorenande har de hittats i fisk. En förlängning av detta arbete skulle kunna vara att använda HNP för att följa skillnader i bioackumulering från älvarna till kusten, undersöka sambanden mellan HNP och det organiska materialet som livnär bakterier, samt övervaka hur HNP-nivåer svarar på klimatförändringarna.</p>/nyheter/gemensamt-faltarbete-framjar-forskning-om-kemikalier-i-arktiska-vatten_11986305//nyheter/tim-horstkotte-far-vardduos-vetenskapliga-pris-2024_11983291/Tim Horstkotte får Várdduos vetenskapliga pris 2024Várdduos vetenskapliga pris 2024 tilldelas Tim Horstkotte, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) vid Umeå universitet. Priset delas årligen ut till någon som bidragit med betydande insatser inom forskning med samisk tematik.Tue, 17 Sep 2024 15:38:55 +0200<p>Várdduo – Centrum för samisk forskning delar årligen ut ett vetenskapligt pris med syftet att öka intresset för samisk forskning och främja kunskapsspridning. Priset går till en person som har gjort betydande insatser för eller inom forskning med samisk tematik. Várdduo’s vetenskapliga pris 2024 går till Tim Horstkotte vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c17632fb-3ee4-4518-aa89-1cfed30e9192" data-contentname="Bild Tim nyhet">{}</div><p>Ur motiveringen:<br><em>Tim Horstkotte får priset för sina betydande insatser inom samisk forskning. Hans forskningsverksamhet har tydligt fokus på samverkan och engagerar samiska samhällen. Horstkotte inkluderar olika förhållningssätt och kunskapssystem i sin forskning för att öka kunskap och förståelse som kan ligga till grund för beslutsfattande i Arktiska områden.</em></p><p><br><strong>Renskötseln ett bra exempel där många drivkrafter interagerar</strong><br>– Jag känner en stor tacksamhet, men hade först svårt att tro att det var sant när jag fick veta att jag tilldelats Várdduo’s vetenskapliga pris.</p><p>Tim Horstkotte är verksam vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet. I sin forskning intresserar han sig för socio-ekologiska system, med andra ord hur naturen och människan påverkar varandra. Han anser renskötseln vara ett särskilt bra exempel på detta, eftersom det är så många olika drivkrafter som interagerar. </p><p>– Dels renen med sin föränderliga omvärld som drivs av ekologiska och antropogena krafter, dels de olika värderingar som olika delar av vårt samhälle tillskriver miljön, samt hur olika former av kunskap – urfolkskunskap och akademisk kunskap – kan bidra till en hållbar förvaltning av naturens resurser.</p><p><strong>Uppmuntran att fortsätta den tvärvetenskapliga forskningen</strong><br>De utmaningar som det samiska folket, och renskötseln som en kulturbärare står inför, ser Tim Horstkotte som enorma. Han tror att det är svårt att säga vilka utmaningar – politiska, sociala, rättighetsrelaterade, ekologiska - som är de mest kritiska att ta itu med.</p><p>– Att priset delas ut till forskning som försöker bygga broar mellan dessa aspekter är, tror jag, en uppmuntran att fortsätta med tvärvetenskapliga projekt – och att inkludera renskötare som partners i forskningen.</p><p><strong>Renbetet i fokus</strong><br>Just nu har Tims forskning renarnas betesresurser i fokus. Han vill undersöka hur de påverkas av faktorer som skogsbruk och klimatförändringar.</p><p>– Nedanför den alpina skogsgränsen försöker vi hittar metoder för återställning av lavmarker som funktionellt vinterbete genom anpassade skogsskötselmetoder. Ovanför eller vid den alpina trädgränsen vill jag förstå hur vegetationsdynamiken skapas i interaktionen mellan renbete, klimatförändring och mänsklig aktivitet.</p><p><em><strong>Tim Horstkotte kommer att motta Várdduo’s vetenskapliga pris under Årshögtiden i oktober 2024.</strong></em></p>/nyheter/tim-horstkotte-far-vardduos-vetenskapliga-pris-2024_11983291//nyheter/tva-unga-forskare-far-erc-starting-grant_11981097/Två unga forskare får ERC Starting GrantTvå forskare vid Umeå universitet beviljas ERC Starting Grant – ett forskningsstöd som syftar till att stötta lovande unga forskare i början av sin karriär. Det handlar om Iker Valle Aramburu, ny gruppledare på MIMS och anknuten till Institutionen för molekylärbiologi, samt Gerard Rocher-Ros som börjar forska vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) efter årsskiftet.Mon, 18 Nov 2024 07:56:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/aramburu_iker_288_28082024_hkn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/aramburu_iker_288_28082024_hkn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/aramburu_iker_288_28082024_hkn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/aramburu_iker_288_28082024_hkn5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/aramburu_iker_288_28082024_hkn5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/aramburu_iker_288_28082024_hkn5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Iker Aramburu, Institutionen för molekylärbiologi. Foto: Hans Karlsson</p></div></div><p>– Jag är oerhört glad och hedrad över att få ett så prestigefyllt anslag som kommer att bidra till att utveckla vår forskning om mikroproteiner. Under ansökningsprocessen har jag lärt mig mycket och jag är mycket tacksam mot alla som har bidragit med feedback och råd, säger Iker Valle Aramburu.</p><p>Det projekt han har beviljats medel för, ”Illuminating the dark microproteome in innate immunity”, handlar om att identifiera och studera mikroproteinernas roll i medfödda immunceller.</p><p>– Mikroproteiner är små proteiner som utgör ett stort antal av outforskade nya aktörer i olika biologiska processer. Jag kommer att fokusera på medfödda immunceller för att ytterligare förstå hur våra kroppar skräddarsyr ett reglerat immunsvar mot olika patogener, säger Iker Valle Aramburu.</p><h3>”Unik möjlighet”</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/pic2_gerard2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/pic2_gerard2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/pic2_gerard2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/pic2_gerard2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/pic2_gerard2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd1144c1999040a38c7752b76357157d/pic2_gerard2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gerard Rocher Ros, börjar forska vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) från årskiftet 2024/2025. Foto: Privat</p></div></div><p>Gerard Rocher-Ros har beviljats stöd för projektet “A mechanistic understanding of Arctic River methane emissions” som fokuserar på metanutsläpp i vattendrag. Gerard Rocher Ros var även <a href="~/link/f655c9d8e7a7449586979ad027281d50.aspx">finalist i internationella Frontiers Planet Prize med ett liknande projekt tidigare i år</a>. Metan är en kraftfull växthusgas som orsakar global uppvärmning och till stor del släpps ut från akvatiska ekosystem, och i och med klimatförändringarna ökar utsläppen i Arktis snabbt.</p><p>– Men forskningen känner i dag inte riktigt till hur metanutsläppen från vattendrag beter sig. I det här projektet kommer jag att kombinera storskaliga experiment med matematiska modeller för att förutse framtida utsläpp av metan från arktiska vattendrag.</p><p>– ERC-anslag ger generösa resurser och en lång tidsram för att utveckla stora projekt som annars inte är möjliga att ta itu med. Det är en unik möjlighet att starta min oberoende vetenskapliga karriär på det här sättet, även om det är lite överväldigande att plötsligt ha ett team att leda efter att bara ha varit postdoktor, säger Gerard Rocher-Ros.</p><p> </p><h3>Om ERC Starting Grant</h3><p>ERC Starting Grant är ett forskningsstöd som delas ut av Europeiska forskningsrådet (ERC). Det syftar till att stötta lovande unga forskare som är i början av sin karriär och vill etablera en egen forskargrupp eller program.</p><p>Ansökningar utvärderas av en panel bestående av internationella experter. Bedömningen baseras på forskningens vetenskapliga excellens och forskarens potential.</p>/nyheter/tva-unga-forskare-far-erc-starting-grant_11981097//nyheter/vaxtatande-insekter-har-stor-paverkan-pa-skogar_11970876/Global studie avslöjar växtätande insekters betydande roll i skogens ekosystem En omfattande studie av forskare vid Umeå universitet och Lunds universitet visar att växtätande insekter har en avgörande påverkan på näringscykler i skogar över hela världen. Studien, som publicerats i tidskriften Nature Communications, belyser hur viktigt det är att förstå dessa insekter för att kunna göra korrekta miljömodeller och bevara skogarna.Wed, 07 Aug 2024 11:26:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/48c3fa864a704a89ad8931cd787f02ba/rcospind.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/48c3fa864a704a89ad8931cd787f02ba/rcospind.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/48c3fa864a704a89ad8931cd787f02ba/rcospind.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/48c3fa864a704a89ad8931cd787f02ba/rcospind.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/48c3fa864a704a89ad8931cd787f02ba/rcospind.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/48c3fa864a704a89ad8931cd787f02ba/rcospind.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En medarbetare i Ryssland riggar en lina över en trädgren med ett armborst för att samla in gröna blad.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Vladimir Oskolkov</span></div></div><p>– Tillsammans med ett stort antal lokala samarbetspartners har vi etablerat ett globalt nätverk med 74 försöksytor i olika skogsekosystem. Våra resultat visar att växtätande insekter har en stor inverkan på kol- och näringscykeln, säger Dr. Bernice Hwang, ledande forskare och medförfattare till studien.</p><p>Studien fokuserade på 40 fullvuxna, orörda ädellövskogar i tropiska, tempererade och boreala zoner. Genom att analysera data om näringsämnen, produktivitet och växtätande från de olika skogsområdena kunde forskarna visa att insekters växtätande på vissa platser kan överstiga det naturliga tillskottet av näringsämnen, till exempel atmosfäriskt nedfall.</p><p class="quote-left">Sammantaget kan temperaturförändringar och växtätande insekter ha en djupgående effekt på näringsbegränsade skogar.</p><p>– Vi upptäckte också att koncentrationerna av kol och näringsämnen som deponeras av växtätande insekter ökade markant i takt med att den globala årsmedeltemperaturen steg. Sammantaget kan temperaturförändringar och växtätande insekter ha en djupgående effekt på näringsbegränsade skogar, säger Dr. Hwang.</p><p>Professor Daniel Metcalfe vid Umeå universitet har lett projektet som finansierats av Europeiska forskningsrådet.</p><p>– Att förstå det komplexa samspelet mellan växter, växtätare och klimat är avgörande för att förvalta och bevara skogsekosystem i ljuset av pågående miljöförändringar, säger han.</p><p>Studien visar att det behövs mer forskning om hur växtätande insekter påverkar olika skogstyper och deras globala näringscykler. Resultaten lägger grunden för framtida studier som syftar till att förbättra vår förståelse av sambandet mellan insekter och skogens ekosystem.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="46931a30-c68f-4059-9963-1b92317041e7" data-contentname="Om den vetenskapliga artikeln">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1a01a6f4-3fa4-424e-b35c-abce16d63074" data-contentname="Kontakt">{}</div>/nyheter/vaxtatande-insekter-har-stor-paverkan-pa-skogar_11970876//nyheter/36-000-tepasar-forklarar-globalt-nedbrytningsmonster-pa-ny-webb_11962389/36 000 tepåsar förklarar globalt nedbrytningsmönster på ny webbEn metod som Umeå universitet hjälpt till att utveckla för att mäta växtmaterials nedbrytning med hjälp av enkla tepåsar, har snabbt blivit standard inom vetenskaplig forskning, och en favorit i undervisningen över hela världen. Forskaren Judith Sarneel vid Umeå universitet har samlat in data från över 36 000 individuella tepåsar världen över. I tidskriften Ecology Letters och på en nyetablerad webbplats avslöjas nu globala nedbrytningsmönster.Wed, 03 Jul 2024 09:58:01 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_tomas_utsi-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_tomas_utsi-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_tomas_utsi-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_tomas_utsi-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_tomas_utsi-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_tomas_utsi-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Genom projektet har 36 000 tepåsar grävts ned världen över för att mäta nedbrytningsmönstret under olika betingelser.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Utsi</span></div></div><p>–  Det är otroligt hur en galen idé under en fikapaus lyckades engagera tusentals människor över hela världen. Tillsammans har vi uppnått det som var omöjligt på egen hand, säger hon.</p><p>Att gräva ned tepåsar för att studera markens aktivitet gör livet enkelt för en forskare. Man köper helt enkelt sitt väl standardiserade växtmaterial i livsmedelsbutiken. Sedan gräver man ned tepåsarna i ungefär tre månader. Mikrober och andra organism i marken bryter där ned te-materialet, men inte själva påsen eftersom den är gjord av plast. För forskare är viktminskningen av påsen ett mått för nedbrytningens hastighet och hur mycket av materialet blev kvar. Man kan jämföra det med hur snabbt en smörgås äts och hur mycket av brödkanten som finns kvar om man inte ätit hela mackan. I ett gemensamt arbete grävde medborgarforskare och forskare ned två likadana typer av tepåsar – över hela världen.</p><p class="quote-left">Det är otroligt hur en galen idé under en fikapaus lyckades engagera tusentals människor över hela världen</p><p>Denna studie bekräftade inte bara den allmänna förståelsen av nedbrytning, forskarna fann också några spännande nya mönster, särskilt i kalla regioner och i jordar som används i jordbruk. Särskilt i kalla områden observerade de överraskande ofta kombinationen av en relativt snabbt initial nedbrytning, men med betydande delar av materialet kvar. Jordbruk i sin tur verkade påverka nedbrytningshastigheten, men inte i vilken grad vissa bladfraktioner bröts ned.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_beskuren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_beskuren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_beskuren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/judith_sarneel_beskuren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ekologen Judith Sarneel gräver ner tepåsar på en myr utanför Abisko för att undersöka förmultningen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Utsi</span></div></div><p>– Vi är glada över att vi äntligen kan peka ut några av de mer komplexa interaktionerna som styr nedbrytning över så stora rumsliga skalor, säger Judith Sarneel.</p><p>Studien pekar starkt på att omvandlingen av dött växtmaterial till mer motståndskraftiga ämnen under tidiga faser av nedbrytningen är viktig, och att miljön styr både initial nedbrytningshastighet och stabilisering på olika sätt. Om man inte tar hänsyn till detta kan det leda till att man överskattar kolförluster under tidig nedbrytning i kolcykelmodeller.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/tea_bags_and_shoes.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/tea_bags_and_shoes.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/tea_bags_and_shoes.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/tea_bags_and_shoes.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/tea_bags_and_shoes.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/402af54982d747c68dc3c88a62d827f5/tea_bags_and_shoes.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>2015 hjälpte skolelever i Sverige till och grävde ner tepåsar för att mäta nedbrytningen. Teckning från en deltagande skolklass.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tea Bag Index</span></div></div><p>Berättelserna från deltagarna i detta projekt finns nu samlade på den nya webbplatsen <a title="https://teabagindex.org/" href="https://teabagindex.org/">https://teabagindex.org/</a> i syfte att informera framtida teforskare och lyfta fram mångfalden av människor som är aktiva i att förstå markprocesser.</p><p>– Att engagera så många forskare och medborgarforskare för att förstå markprocesser är en stor vinst, och den icke-vetenskapliga effekten av projektet kan ha ännu större betydelse än dess vetenskapliga effekt, säger Joost Keuskamp, Utrecht University, Nederländerna, sistaförfattare till den vetenskapliga artikeln.</p><p><strong>Om den vetenskapliga artikeln<br></strong><em>Judith M. Sarneel, Mariet M. Hefting, Taru Sandén, Johan van den Hoogen, Devin Routh, Bhupendra S. Adhikari, Juha M. Alatalo, Alla Aleksanyan, Inge H.J. Althuizen, Jonas Lembrechts et al. Reading tea leaves worldwide: Decoupled drivers of initial litter decomposition massloss rate and stabilization, Ecology Letters, 7 May 2024, https://doi.org/10.1111/ele.1441</em>5</p><p><a title="Läs artikeln" href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ele.14415">Läs artikeln</a><br><a title="The Tea Bag Index hemsida" href="https://teabagindex.org/">The Tea bag index hemsida</a><br><br></p><p><br><br></p>/nyheter/36-000-tepasar-forklarar-globalt-nedbrytningsmonster-pa-ny-webb_11962389//nyheter/icelab-kickoff-konferens-accelererar-forskning-om-stressrespons_11958443/IceLab-konferens driver på forskning om stressresponsKickoff-konferensen för IceLabs VR-finansierade excellenscenter med stöd från KAW och Kempestiftelserna, som hölls den 10 och 11 juni vid Umeå universitet, markerade en lovande start för det nya centret. Presentationerna lyfte fram gemensamma nämnare i olika komplexa system och föreslog nya forskningsinriktningar för att förstå stressresponser i levande system.Wed, 19 Jun 2024 11:15:20 +0200<p>Ungefär ett år efter beskedet att Integrated Science Lab (IceLab) tilldelats medel för att etablera ett av femton Vetenskapsrådsfinansierade excellenscenter höll Stress Response Modeling at IceLab sin officiella kickoff-konferens med över sjuttio deltagare och tre internationella inbjudna huvudtalare. </p><p class="quote-center">Jag tycker det var en fantastisk öppning. Det är verkligen roligt att se att bidraget används på ett bra sätt.</p><p>Mattias Marklund, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap på Vetenskapsrådet, var närvarande vid kickoffen. Han inledde med att beskriva bakgrunden till utlysningen och den hårda konkurrensen – över hundra ansökningar kom in och endast femton centrum beviljades medel. Mattias var mycket nöjd med vad han fick uppleva på konferensen:</p><p>"Jag tycker det var en fantastisk öppning. Det är verkligen roligt att se att bidraget används på ett bra sätt, att det inspirerar människor att arbeta över disciplingränserna och att det fokuserar på ett specifikt ämne – stressresponser i levande system. Jag tyckte det var särskilt intressant att höra om utvecklingen av IceLab-miljön och den nya forskning som de planerar att bedriva. Det var verkligen trevligt att se detta fokus på framtiden, inte bara på vad de har gjort hittills."</p><h3>Motståndskraft, resiliens och oåterkalleliga brytpunkter</h3><p>Vad har bakteriell antibiotikaresistens, algblomning i Östersjön och torkans effekt på växter gemensamt? Enligt huvudforskarna i centret ganska mycket. Trots sina olika organisatoriska skalor uppvisar de som komplexa system liknande egenskaper så att adaptiva mekanismer som upptäcks i ett system kan hjälpa till att förstå de i andra. </p><p>Hur återhämtar sig bakteriepopulationer från skadlig yttre påverkan, till exempel antibiotika? Vilka egenskaper hos en sjö och dess organismer gör att den återhämtar sig från extrema händelser som näringspulser eller värmeböljor? Vilka komponenter är involverade i att återställa energianvändningen tillbaka mot tillväxt efter torkstress hos växter?  I sin gemensamma presentation om att avslöja universella mekanismer för stressrespons föreslog de att man ska ställa frågor om hur olika system reagerar på stress för att upptäcka likheter som återspeglar ett universellt beteende.</p><p>Motståndskraft, resiliens och oåterkalleliga brytpunkter nämndes ofta som centrala principer i många konferenspresentationer, från breda översikter över komplexa systemvetenskaper till specifika exempel på växters, bakteriers och ekosystems stressrespons.</p><h3>Mot framtiden</h3><p>Konferensen övergick till att blicka mot framtiden, med presentationer och diskussioner om potentiella samarbetsprojekt inom stressresponsforskning.</p><p>"Huvudsyftet med konferensen var att etablera arbetsgrupper och "projektgroddar” som vi kan vårda i framtiden i centret", förklarade Gabrielle Beans, samordnare vid IceLab.</p><p class="quote-center">Huvudsyftet med konferensen var att etablera arbetsgrupper och "projektgroddar” som vi kan vårda i framtiden i centret.</p><p>Ett projekt som såddes under konferensen var utmaningarna med att förstå hur en växts genom i dess kärna och kloroplast kan påverka varandra trots att de är fysiskt åtskilda. Åsa Strand, professor vid institutionen för växtfysiologi, Umeå Plant Science Centre, och en av huvudforskarna i centret, förklarar:</p><p>"Baserat på mina experimentella observationer tror jag att kloroplasten – den organell som styr fotosyntesen – ger en positiv signal för att fullt ut aktivera genuttrycket i kärnan. Men jag är inte säker på hur det går till så jag vill modellera systemet och få specifika idéer som jag kan utforska experimentellt."</p><p>I slutet av konferensens andra dag hade Åsa fått kontakt med två IceLab-postdoktorer, Juhee Lee och Seong-Gyu Yang, som hade skissat på en potentiell beräkningsmodell för att utforska denna fråga. De har planerat att följa upp detta efter konferensen. </p><p>Vilka är nästa steg för Stress Response Modeling vid IceLab? Martin Rosvall, föreståndare för centret och professor vid institutionen för fysik vid Umeå universitet och IceLab, sammanfattar:</p><p>"Vi kommer att ta dessa projektidéer vidare – i hackathon-liknande retreater för att utveckla dem, med vårt Kempestiftelserna-finansierade postdoc-program och vår Wallenberg-finansierade kommande doktorandutlysning kopplad till det forskarskoleprogram vi utvecklar."</p><p>Martin uppmuntrade också intresserade forskare att föreslå egna aktivitetsidéer och rekommendera internationella forskare för besök genom initiativet IceLab excellence network. </p><p>En sådan internationell forskare, inbjuden huvudtalare vid konferensen och medlem i centrumets rådgivande kommitté, var Marta Sales Pardo, professor vid Universitat Rovira i Virgili, Spanien. Hennes presentation om att skapa en "maskinforskare" fick ett mycket gott mottagande och hon uppskattade verkligen sin tid i Umeå:</p><p>"Kickoffen var mycket välorganiserad. Jag fick möjlighet att prata med många unga forskare och andra huvudforskare och jag njöt verkligen av min tid i Umeå när jag besökte IceLab. Jag ser fram emot att se hur centret utvecklas framöver."</p>/nyheter/icelab-kickoff-konferens-accelererar-forskning-om-stressrespons_11958443//nyheter/umea-universitets-arctic-five-chairs-utsedda_11958405/Umeå universitets Arctic Five Chairs utseddaArktiskt centrum är stolta att kunna presentera Umeå universitets nya Arctic Five Chairs 2024–2026. Genom chairs-programmet kan fem framstående forskare ges möjligheten att utveckla transnationella samarbeten och nya forskningsprojekt, något som kommer att gynna både universitetet och våra partners. Wed, 28 Aug 2024 08:49:09 +0200<p>Dessa fem forskare representerar en mångfald av discipliner och forskningsområden, från politisk vetenskap och design till ekologi och kostvetenskap. Genom att återigen ha chairs från flera olika fakulteter befäster universitetet att Arktis något som berör alla delar av samhället.</p><p>Deras arbete kommer att främja ny forskning, stärka tvärvetenskapliga samarbeten och bidra till lösningar på kritiska utmaningar i Arktis. Genom Arctic Five Chairs-initiativet fortsätter Umeå universitet att leda vägen i att bygga broar mellan forskning och samhälle för en hållbar framtid i den arktiska regionen.</p><h3>Forskare och projekt</h3><p><strong>Niklas Eklund, professor</strong>, Statsvetenskapliga institutionen, kommer att fokusera på det civil-militära förhållandet i Arktis och analysera skärningspunkter mellan försvar, handel och klimatrelaterade säkerhetsfrågor. Hans forskning syftar till att öka policyrelevansen och bygga tvärvetenskapliga samarbeten inom Arctic Five-nätverket.<br> <br><strong>Danielle Wilde, professor</strong>, Designhögskolan vid Umeå universitet, kommer att leda ett projekt om arktiskt matkunnande. Hennes arbete betonar miljömässigt matkunnande och integrationen av urfolksontologier för att hantera klimatförändringar och hållbara matpraktiker i Arktis.<br> <br><strong>Björn Norlin, docent</strong>, Pedagogiska institutionen, strävar efter att stärka inkluderingen av samisk kunskap i lärarutbildningen i norra Norge, Sverige och Finland. Hans projekt kommer att utveckla ett forskningsnätverk för att stödja lärarutbildning om urfolksteman.<br> <br><strong>Armando Perez-Cueto, professor</strong>, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, kommer att forska om hållbara matövergångar i Arktis. Hans arbete fokuserar på att främja resilienta matsystem och kostskiften med lägre koldioxidavtryck, med respekt för traditionella arktiska matkällor.<br> <br><strong>Daniel Metcalfe, professor</strong>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, kommer undersöka möjligheterna att förbättra övervakningen av kolförråd i norra skogar. Hans forskning kommer att ta itu med klimatförändringarnas effekter på kolförvaring och cykling i norra skogar, med målet att förbättra globala klimatförändringsmodeller.<br> <br>Arctic Five Chairs-programmet, som är en del av Arktiskt centrums kärnverksamhet, är en viktig möjliggörare för internationellt samarbete. Genom att stödja dessa forskare stärker programmet Umeå universitets roll i att hantera kritiska arktiska frågor, främja innovation och öka tvärvetenskapliga forskningsinsatser över Arctic Five-universiteten.</p>/nyheter/umea-universitets-arctic-five-chairs-utsedda_11958405//nyheter/vetenskap-och-kreativitet-utforskas-pa-arktisk-doktorandkurs_11945206/ Vetenskap och kreativitet utforskas på arktisk doktorandkursMellan den 22 och 26 april 2024 åkte doktorander vid den Arktiska forskarskolan på en kombinerad doktorandkurs och studieresa till Rovaniemi, Finland. Kursen, som heter "Communication and Transdisciplinary Methods in Arctic Research", och studiebesöket var båda delar av programmet vid den Arktiska forskarskolan.Fri, 24 May 2024 09:41:31 +0200<p>Måndagen den 22 april lämnade tåget Umeå med slutdestination Haparanda-Torneå. På tåget fanns sju doktorander från den Arktiska forskarskolan, samt skolans rektor och koordinator. Tillsammans gjorde de sitt första stopp på sin veckolånga studieresa till Rovaniemi, Finland. I Haparanda-Torneå fick de alla träffa Hanna-Leena Ainonen, gränssamarbetsutvecklare vid Torneå stadshus, för en presentation om tvillingstädernas historia, kultur och politik.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="99f27ef5-a32d-4518-8b30-5398e0e09188" data-contentname="PIC Rovaniemi field trip_Haparanda-Tornio">{}</div><p>Doktoranden Alina Bavykina var mest imponerad över hur de två städerna och länderna använder sig av sina skillnader för att skapa entreprenörsmöjligheter.</p><p>– Hanna-Leena nämnde till exempel det dubbla nyårsfirandet på båda sidor om Torne-ån, vilket ger invånare och besökare möjlighet att se fyrverkerierna två gånger. För mig som besökare kändes det som att Haparanda-Torneå är en enda stor stad sammanflätad med den svensk-finska kulturen och deras unika traditioner, kultur och språk, säger Bavykina.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"> </h2><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vetenskapliga metoder möter kreativitet</h2><p>Nästa dag var inplanerad med kreativa workshops och presentationer i Rovaniemi. Bland aktiviteterna fanns en workshop med postdoktor Pamela Bachmann-Vargas om transformativa metoder i forskning. Hon beskrev "transformativa metoder" som studentcentrerade lärandemetoder som möjliggör fantasi och tänkande utanför ramarna. Doktoranderna gjorde några övningar och praktiska aktiviteter som en del av workshopen. Bland annat fick de göra poetiska reflektioner och omvandla dem till haiku genom att lista tre nyckelbegrepp som beskriver deras forskning.</p><p>– Jag trivdes väldigt bra med workshopen och tyckte det var nyttigt att se min forskning från olika vinklar, kommenterar doktoranden Marcus Aronsson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Utställningar och föredrag vid Lapplands universitet</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5b857155-18ba-4e85-a650-35b12ef0b262" data-contentname="PIC Rovaniemi field trip_Arktikum">{}</div><p>Både onsdagen och torsdagen tillbringades på Lapplands universitet där onsdagen hade en utställning på Arktikum Science Center på agendan och torsdagen var fylld av föredrag och presentationer. Onsdagen inleddes med en kort introduktion till Arktikum och Arktiskt centrum vid Lapplands universitet, följt av en presentation om rättvis grön omställning i finska Arktis av docent Tanja Joona. Därefter gick eleverna på en guidad tur genom en utställning om Lapplands och Rovaniemis historia.</p><p>– Onsdagen var personligen min favorit och kanske den mest insiktsfulla dagen på veckan. Mest imponerande var den guidade turen genom utställningen. Eftersom jag inte är från Sverige eller ens norrifrån finns det en mängd kunskap som jag helt saknar. Det var riktigt bra att ha den här engagerade guiden som förklarade den arktiska regionens kultur och historia, förklarar doktoranden Paul Schmidt.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="164b3bc7-f892-482c-9ee0-8f3fb50a8cad" data-contentname="PIC Rovaniemi field trip_Walking with">{}</div><p>Under torsdagen fick doktoranderna lyssna på föredrag som alla kretsade kring kommunikation och vetenskapliga metoder. Bland dem fanns ett föredrag om "Researching with Proximity", av professor Outi Rantala och forskaren Neal Cahoon, där de presenterade idén om att mänskligt och annat än mänskligt socialt liv är ömsesidigt beroende. Eleverna fick experimentera med det som kallades ”walking with” som ett metodologiskt experiment som utforskar och framhäver en vårdande och omtänksam inriktning mot varelser och tankar.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">En rolig och intressant resa</h2><p>På tågresan hem uttrycker doktoranderna att studieresan har varit rolig och intressant. Doktoranden Hilde Weiser sammanfattar veckan med teman som rättvisa, markanvändningsrätt, lokala konflikter och andra utmaningar i norra Finlands/Sapmís geografiska område. Doktoranden Marcus Aronsson uttrycker att han har fått en mycket större uppskattning och förståelse för hur levd den norra delen av våra två länder är.</p><p>– Som avslutning har den här resan fått mig att känna mig mer energisk, självsäker, fokuserad och kompetent. 10/10, skulle göra igen, avslutar Aronsson.</p>/nyheter/vetenskap-och-kreativitet-utforskas-pa-arktisk-doktorandkurs_11945206//nyheter/skogsungdomarna-lar-sig-om-norra-skogens-historia_11941938/Skogsungdomarna lär sig om norra skogens historiaDen 27 april 2024 anordnade Skogsprogram Västerbottens ungdomsråd, eller Skogsungdomarna som de själva kallar sig, en skogshistorieträff i Kulbäcksliden för sina medlemmar. Aktiviteten anordnades tillsammans med professor Lars Östlund vid SLU och Jenny Viklund, föreståndare för Svartbergets försökspark.Thu, 16 May 2024 15:49:39 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En lärorik dag i skogens och samernas snöskospår</h2><p>Från ett regnigt Umeå begav sig 10 skogsungdomar och professor Lars Östlund till ett vintrigt Kulbäcksliden för en dag med skogshistoria. Dagen började med fika i grillkåtan där de mötte upp med parkschef Jenny Viklund. Hon beskrev vilken typ av verksamhet som bedrivs i Kulbäcksliden och vilka aktörer som medverkar. Sedan fick alla ta på sig snöskor på fötterna för att vandra på ett led in i naturskogen och stanna vid ett träd med ett brandljud. Där berättade professor Lars Östlund bland annat om skogsbränder och vad som kännetecknar en naturskog.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="baf9c283-5243-4f18-8f12-0c19b50ea425" data-contentname="PIC Skogsungdomarna kaffeost">{}</div><p>Vid lunchtid hjälptes alla åt med att göra kolbullar. Lars Östlund visade också hur samiska eldbollar görs, vilket alla också fick prova på med olika resultat. Diskussioner och tankar kring skogen följde, bland annat om mat och hur fäbodbruk har skapat särskilda miljöer. Mot slutet av lunchen bjöd Lars Östlund på kaffe med kaffeost som kommer från den samiska kulturen. När alla sedan var mätta gav de sig återigen ut i skogen, något mer bekväma med att gå med snöskorna än innan lunchen, för att hitta "Kungen" och "Drottningen", som är två jättestora och gamla tallar. De fick också se en jättestor asp som alla smått tappade hakan för!</p><p>Skogsungdomarnas medlemmar uttrycker att dagen var berikande och lärorik med både frisk luft, skratt och ny kunskap.</p><p>– Jag trodde jag kunde massor om skogen, men nu inser jag att det är så mycket jag inte vet. Till exempel visste jag inte varför tallar har så hög krona. Det är ju för att undvika brand! säger en nybliven medlem.</p><p>Även professor Lars Östlund håller med om att dagen blev mycket lyckad.</p><p>– Jag hann bara berätta en bråkdel av vad jag tänkt, men det blev så bra diskussioner att det inte spelade någon roll, säger han.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vill synliggöra och sprida kunskap om skogen och dess historia</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="192f9acf-5860-4e37-91f7-d55439436afa" data-contentname="PIC Skogsungdomarna träd">{}</div><p>Enligt Skogsungdomarna var syftet med skogshistorieträffen att synliggöra skogen som en plats full av minnen, spår och berättelser. De menar att skogen kan verka statisk och oföränderlig för de allra flesta, men den är i själva verket en dynamisk miljö som har använts av människan i tusentals år. De hoppas också på att kunna sprida kunskap om skogshistoria som ämne och vad man kan titta efter och tänka på om man vill förstå skogen omkring sig.</p><p>Förutom nya lärdomar om skogen uttrycker Skogsungdomarna hur trevligt och utvecklande det var att träffa varandra och knyta närmare band med alla för att kunna utbyta erfarenheter och tankar om skogen. Till sist tackar de alla som deltog för stort engagemang och bra frågor, samt Lars Östlund för att han ställde upp och gjorde dagen så bra.</p>/nyheter/skogsungdomarna-lar-sig-om-norra-skogens-historia_11941938//nyheter/finalist-till-prestigefullt-klimatforskarpris_11929940/Finalist till prestigefullt klimatforskarprisFör andra året i rad står en forskare vid Umeå universitet som finalist till internationella Frontiers Planet Prize. Den svenska nomineringen går till forskaren Gerard Rocher-Ros som kartlagt de globala utsläppen av metan från våra samlade vattendrag.Wed, 24 Apr 2024 20:49:04 +0200<p>– Att Gerard uppmärksammas för sin forskning vid Climate Impact Research Centre är en glädjande utveckling. Anmärkningsvärt är att Sverige har valt en forskare vars arbete är högst relevant för Arktis som sin representant. Detta är ett bevis på den exceptionella forskning som bedrivs av Umeå universitets arktisforskare, kommenterar Keith Larson, föreståndare för Arktisk centrum, nomineringen.</p><p>Det är andra året i rad som stiftelsen Frontiers nominerar nationella finalister till Frontiers Planet Prize. Tillkännagivandet kommer den 22 april på ”Earth Day”, och det av en anledning. Det nyinstiftade priset ska stimulera forskning på högsta nivå som kan bidra till konkreta lösningar på de utmaningar som hotar jordens ekosystem. Av de 23 finalisterna från olika länder får tre slutliga vinnare en miljon schweizerfranc vardera (motsvarande c:a 12 miljoner kronor) till sin fortsatta forskning.</p><p class="quote-center">Han är en unikt begåvad vetenskapsman, med en förmåga att kombinera sin djupgående förståelse för sötvattensekosystem med exceptionella beräkningsfärdigheter. För denna artikel lyckades han kombinera och analysera flera globala datamängder för att ta sig an en viktig fråga på en rumslig skala som jag inte hade trott var möjlig för 20 år sedan</p><p>– Jag är verkligen glad att Gerard uppmärksammas för detta prestigefyllda pris. Han är en unikt begåvad vetenskapsman, med en förmåga att kombinera sin djupgående förståelse för sötvattensekosystem med exceptionella beräkningsfärdigheter. För denna artikel lyckades han kombinera och analysera flera globala datamängder för att ta sig an en viktig fråga på en rumslig skala som jag inte hade trott var möjlig för 20 år sedan, säger Ryan Sponseller, biträdande professor vid institutionen för Ekologi och miljövetenskap samt handledare för Gerards postdoc.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ea30c98d-aadf-448f-bcfd-7f8b188e5564" data-contentname="Gerard Rocher-Ros">{}</div><p>I samarbete med forskare i USA har forskarna vid SLU och Umeå universitet kartlagt hur jordens vattendrag bidrar till utsläpp av metangas i en studie som publicerats i Nature 2023. Sötvattenssystem står för hälften av de globala utsläppen av den kraftfulla växthusgasen metan, men det har länge varit okänt hur stor roll floder och bäckar har i denna cykel. Med hjälp av tusentals observationer kunde forskarna visa att utsläppen från strömmade vatten står i paritet med utsläppen från jordens alla sjöar. Särskilt tydligt var resultatet i de nordliga regionerna.</p><p>– Vi förväntade oss att hitta de högsta utsläppen i tropikerna, där det är varmt, eftersom den biologiska produktionen av metan är mycket känslig för temperatur. I stället fann vi att utsläppen också är förhöjda på tundran och i barrskogsregionen, trots låga temperaturer. Orsaken är sannolikt att nordliga vattendrag ofta står i förbindelse med torvmarker och våtmarker, som är kraftfulla metankällor, förklarade Gerard Rocher-Ros när studien publicerades.</p><p>Där mänsklig aktivitet påverkar vattendragen särskilt mycket, till exempel i kanaler, dikade vattendrag och floder nedanför avloppsreningsverk, tenderar utsläppen att vara högre. Den insikten motiverar att de insatser som idag görs för att restaurera vattendrag i syfte att stärka biodiversitet också kan få positiva effekter för klimatet.</p><p>– Förutom att förbättra färskvattenkvalitet och skydda den känsliga biosfären kan restaurering också minska klimatpåverkan genom att få ner utsläppen av metan, säger Gerard Rocher-Ros.</p><p>De tre slutliga vinnarna koras vid Villars symposium i Schweiz den 26 juni.</p>/nyheter/finalist-till-prestigefullt-klimatforskarpris_11929940//nyheter/unik-faltstudie-om-brandskadade-skogar_11928495/Unik fältstudie visar hur klimatförändringarna slår mot brandskadade skogarTorråret 2018 drabbades Sverige av en mängd skogsbränder. Nu har ett forskarlag från Umeå universitet och Lunds universitet undersökt hur klimatförändringarna påverkar de skadade skogarnas utveckling och möjligheter att ta upp koldioxid.Fri, 19 Apr 2024 09:10:10 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskargruppen diskuterar provtagningsmetodik nära Jokkmokk.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Geerte Fälthammar-de Jong</span></div></div><p>De boreala skogarna är i princip ett och samma ekosystem som sträcker sig runt hela den norra hemisfären på jorden. Dessa skogar, som täcker majoriteten av Sveriges yta, spelar en viktig roll i det globala klimatsystemet genom att absorbera koldioxid från atmosfären. Ökande skogsbränder, som följer i klimatförändringarnas spår, hotar att undergräva denna ekosystemtjänst.</p><p>I efterspelet av skogsbränderna i Sverige sommaren 2018 påbörjade ett forskarlag den mest omfattande fältkampanjen någonsin i boreala skogar för att studera hur bränderna påverkat 50 skogar spridda över hela landet – från Jokkmokk i norr till Växjö i söder.</p><p>– Många studier om skogsbränder har fokuserat på en enskild brand, ofta en ovanligt allvarlig sådan. Den metod som använts här kan därför ge en bättre överblick över den naturliga variationen i brändernas påverkan i boreala skogar, säger professor Daniel Metcalfe, Umeå universitet, som handledde doktorandprojektet.</p><p>Studien visar att klimatförändringarna kan försämra de brandskadade skogarnas förmåga att absorbera kol efter en brand.</p><p>– Många av de gamla träden finns kvar, men en del av deras viktiga funktioner misslyckas, säger Johan Eckdahl, naturgeograf vid Lunds universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/54f0dad77d6746619d4ad39f0bd46321/picture_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Efter skogsbränder försvagas trädens rotsystem, vilket kan leda till att träden faller.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Julia Iwan</span></div></div><p>Studien, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications Earth & Environment, visar att återväxten efter en brand påverkas av växternas samspel med känsliga jordmikrober. I takt med att klimatet förändras försämras denna växelverkan eftersom växters och mikrobers anpassningsförmåga ser olika ut.</p><p>– Under den globala uppvärmningen är växtarters migration en nödvändig process för att upprätthålla biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Om den inte håller jämna steg med klimatförändringarna hotas Sveriges boreala skogars förmåga att fungera som effektiva kolsänkor, säger Johan Eckdahl.</p><p>Den boreala regionen, även känd som taigan, fungerar som en enorm global kolreservoar. Forskning visar att den boreala regionen kan uppleva kraftigt minskad kapacitet för kollagring under det kommande århundradet på grund av klimatförändringar och förstärkt aktivitet av skogsbränder, vilket minskar dess traditionella roll som en absorberare av växthusgaser. En bättre förståelse för de boreala skogarnas reaktioner på yttre påverkan är avgörande för att förutsäga deras motståndskraft mot klimatförändringar och ökad frekvens av skogsbränder.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c923eecf-55ab-4d21-b4a3-96039f12c2c3" data-contentname="Om den vetenskapliga studien">{}</div>/nyheter/unik-faltstudie-om-brandskadade-skogar_11928495//nyheter/sa-paverkar-klimatuppvarmningen-kolutslappen-fran-tundran_11926966/Så påverkar klimatuppvärmningen kolutsläppen från tundranDet allt varmare klimatet förändrar dynamiken i tundramiljöer och får dem att släppa ut bundet kol, enligt en ny studie som publicerats i Nature. Dessa förändringar kan förvandla tundran från en kolsänka till en kolkälla, vilket förvärrar effekterna av klimatförändringarna.Wed, 17 Apr 2024 17:15:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Öppna kammare (OTC) i Latnjajaure, Sverige, ger en kontrollerad miljö för att studera simulerad uppvärmning av tundrans ekosystem.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Sybryn Maes</span></div></div><p>Ett team med över 70 forskare från olika länder använde så kallade öppna kammare (open-top chambers eller OTC) för att genom experiment simulera effekterna av uppvärmningen på 28 tundraområden runt om i världen. OTC-kammare fungerar i princip som miniväxthus, som stänger ute vind och fångar upp värme för att skapa en lokal uppvärmning.</p><p class="quote-center">Den ökning vi såg var anmärkningsvärd – nästan fyra gånger större än tidigare beräknat</p><p>Experimenten ledde till en ökning av lufttemperaturen med 1,4 grader och marktemperaturen med 0,4 grader. Samtidigt minskade markfuktigheten med 1,6 procent. Förändringarna ökade ekosystemets andning, eller respiration, med 30 procent under växtsäsongen, vilket i sin tur ledde till att mer kol frigjordes på grund av ökad metabolisk aktivitet i mark och växter. Förändringarna kvarstod i minst 25 år efter starten av den experimentella uppvärmningen – något som inte visats i tidigare studier.</p><p>– Vi visste från tidigare studier att vi sannolikt skulle se en ökning av respirationen vid uppvärmning, men den ökning vi såg var anmärkningsvärd – nästan fyra gånger större än tidigare beräknat, även om den varierade med tid och plats, säger Sybryn Maes från Umeå universitet, studiens huvudförfattare.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Resultaten ger bättre klimatmodeller</h2><p>Hur mycket ekosystemets respiration ökade varierade också med de lokala markförhållandena, till exempel kväve- och pH-nivåer. Skillnader i markförhållanden och andra faktorer leder till geografiska skillnader i responsen – i vissa regioner kommer det att ske mer koldioxidutsläpp än i andra. Att förstå sambanden mellan markförhållanden och respiration som svar på uppvärmning är viktigt för att skapa bättre klimatmodeller.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>En OTC i Kilpisjärvi, Finland, som används i uppvärmningsexperiment för att förstå hur tundror kommer att reagera på vårt föränderliga klimat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Anne Tolvanen</span></div></div><p>– Vårt arbete representerar den första bedömningen av hur ekosystemets respiration reagerar på experimentell uppvärmning över en så bred miljögradient i tundran, med en omfattande uppsättning miljöfaktorer, säger Ellen Dorrepaal, universitetslektor vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vissa områden mer känsliga</h2><p>Studien ger också ett bredare perspektiv när det gäller arktiska och alpina regioner genom att förutsäga hur respirationen kommer att öka över hela tundraområdet, tillsammans med mer detaljerad information om hur känsligheten i responsen varierar.</p><p>– Vi ser att vissa områden, särskilt delar av Sibirien och Kanada, är mer känsliga för uppvärmning, säger professor Matti Kummu vid Aalto-universitetet. Vi förväntar oss en ökad respiration i hela Arktis och den alpina tundran, men mer <em>in situ</em>-data, särskilt om de lokala markförhållandena, är avgörande för att ta itu med de osäkerheter som kvarstår och förfina våra prognoser.</p><p>Att förstå hur ekosystemen förändras till följd av klimatförändringar och hur dessa förändringar återkopplar till klimatet är avgörande för att få en korrekt bild av hur vår värld kommer att förändras. Dessa resultat utgör en viktig grund för förbättrade klimatmodeller, men forskarna planerar att förfina dem ytterligare genom att analysera hur experimentplatserna förändras över tid och utöka experimentet till fler platser.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ccdac581-ec8d-4cdd-a485-af3dadee0b3b" data-contentname="Om den vetenskapliga artikeln">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="19ba8849-d847-4563-99c6-10351fc9e3b6" data-contentname="Kontaktinfo">{}</div>/nyheter/sa-paverkar-klimatuppvarmningen-kolutslappen-fran-tundran_11926966//nyheter/keith-larson-tilldelas-iwan-bolin-priset_11927033/Keith Larson tilldelas Iwan Bolin-prisetStockholms Arbetareinstitutsförenings Iwan Bolin-pris 2024 tilldelas Keith Larson, fil.dr. i evolutionär ekologi och föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet, för sitt mångåriga arbete med att kommunicera hur klimatförändringarna gestaltar sig och påverkar Arktis och dess samhällen. Tue, 16 Apr 2024 12:06:24 +0200<p>Keith Larson är en erfaren vetenskapskommunikatör som på ett skickligt sätt förmedlar kunskap, såväl sin egen som andras, till en vidsträckt publik som spänner från nyfikna gymnasieelever till erfarna globala världsledare. Med en passion för naturen generellt och Arktis i synnerhet bidrar Keith till att inte bara utbilda utan även väcka medvetenhet om hur globala klimatförändringar formar vår värld och mänsklighetens framtid på både strukturell och individuell nivå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/96c5b2d87eec40f28f6948f371aab6e9/larsson_keith_8437_180110_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/96c5b2d87eec40f28f6948f371aab6e9/larsson_keith_8437_180110_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/96c5b2d87eec40f28f6948f371aab6e9/larsson_keith_8437_180110_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/96c5b2d87eec40f28f6948f371aab6e9/larsson_keith_8437_180110_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/96c5b2d87eec40f28f6948f371aab6e9/larsson_keith_8437_180110_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/96c5b2d87eec40f28f6948f371aab6e9/larsson_keith_8437_180110_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Keith Larson, Föreståndare för Arktiskt centrum, Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– För en person som tror på kommunikation som redskap för att förstå, förändra och förbättra världen är det ett stort erkännande att föräras Iwan Bolin-priset. Och att det sätter mig i ett sammanhang med erkänt duktiga kommunikatörer både inom och utom akademin som alla haft kunskapen i fokus är jag ödmjuk inför, kommenterar Keith Larson utmärkelsen.</p><p>Keith Larson är erkänd för sitt nyskapande arbete med naturen i Arktiska regioner och deras koppling till klimatförändringar. Hans insatser har inte bara främjat vetenskaplig förståelse utan även förbättrat vetenskapskommunikationen, något som har haft betydande inverkan både inom och utanför Sveriges gränser. Bland hans projekt står utvecklingen av ett forskningsbaserat utbildningsprogram för gymnasieelever som besöker Climate Impact Research Centre (CIRC) och forskningsstationen i Abisko ut som ett viktigt bidrag.</p><p>Internationellt är Larsons inflytande långtgående. Ett stort antal föreläsningar, många återkommande, och ett betydande engagemang i utformningen program om klimatförändringarna i Arktis på konst- och designskolor över hela världen understryker hans engagemang för utbildning och utåtriktad verksamhet. Exempelvis har han skrivit ett av kapitlen i Greta Thunbergs Klimatboken och i BBC Earths Frozen Planet II, ledd av Sir David Attenborough, presenterades hans forskning om växtfenologi och humlors roll som pollinatörer belystes.</p><p>I över ett decennium Keith Larson har varit en visionär ledare inom Abiskos vetenskapsgemenskap. Bland annat är han arkitekten bakom det banbrytande medborgarforskningsprojektet "Abisko Fingerprints of Change" som bygger på allmänhetens engagemang för att dokumentera förändrade biodiversitetsmönster. Projekt använder appen iNaturalist för att spåra blommande växter och deras pollinatörer och har hittills samlat över 10 500 observationer.</p>/nyheter/keith-larson-tilldelas-iwan-bolin-priset_11927033//nyheter/par-bystrom-tar-over-som-forestandare-for-circ_11922554/Pär Byström tar över som föreståndare för Centrum för klimateffektforskningSedan februari i år håller fiskforskaren Pär Byström i rodret för ett av världens ledande centrum för forskning om klimateffekter i Arktis. – En viktig roll för oss forskare, förutom att bedriva högkvalitativ forskning, är att informera om de framtida konsekvenserna av klimatförändringarna, säger han.Fri, 12 Apr 2024 11:51:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/77c566583b434911aff7f42edaa22211/bystrom_par_1_240405_slb.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77c566583b434911aff7f42edaa22211/bystrom_par_1_240405_slb.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77c566583b434911aff7f42edaa22211/bystrom_par_1_240405_slb.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/77c566583b434911aff7f42edaa22211/bystrom_par_1_240405_slb.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77c566583b434911aff7f42edaa22211/bystrom_par_1_240405_slb.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77c566583b434911aff7f42edaa22211/bystrom_par_1_240405_slb.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pär Byström, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och nytillträdd föreståndare för CIRC.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara-Lena Brännström</span></div></div><p>Centrum för klimateffektforskning, CIRC, har sin huvudsakliga verksamhet vid Abisko naturvetenskapliga station, 20 mil norr om polcirkeln. Här studeras hur klimatförändringar påverkar livet på land och i vatten. Centrumet drivs av Umeå universitet och har ett 40-tal anknutna forskare.</p><p>Pär Byströms egen forskning handlar om hur klimatfaktorer, som temperatur och ljusförhållanden tillsammans med djupförhållandena i sjön och tillgång på lekbäckar, påverkar fiskpopulationer i fjällen.</p><p>– Personligen tycker jag att den ekologiska, akvatiska forskningsdelen saknas lite på CIRC. Jag skulle vilja utveckla en sådan verksamhet. De fiskarter man kan studera där uppe är extremt känsliga för klimatförändringar och dessutom viktiga för ekosystemfunktionen i dessa akvatiska miljöer. Och om man ska engagera folk i forskningsfrågor, framför allt lokalt, är det uppenbart att fiske är väldigt intressant för dem som bor där, säger han.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Var med från början</h2><p>Pär Byström kommer själv från Kiruna och har varit en del av CIRC, som forskare, sedan tidiga 2000-talet när centret var alldeles nytt. När den förre föreståndaren Jan Karlsson nyligen gick vidare till att bli biträdande prefekt vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap fick Pär Byström axla rollen på 25 procent – ett uppdrag han ser fram emot.</p><p>I början kommer han att vara på plats i Abisko åtminstone två, tre dagar i månaden för att lära känna stationen och bygga relationer med dem som jobbar där. En stor del av uppdraget är administrativt, men det finns även utrymme att påverka centrets inriktning.</p><p>– Jag vill förvalta och samtidigt utveckla och förbättra verksamheten, och hoppas att fler forskare ser möjligheterna med CIRC och stimuleras att forska där uppe. Det är viktigt att logistiken fungerar och att infrastrukturerna är tillgängliga för att attrahera forskare, säger Pär Byström.</p><p>Klimateffekterna i Arktis är tydligare än på många andra ställen på jorden, vilket gör den unika forskningen vid CIRC globalt värdefull.</p><h3>Vad har CIRC för roll i den globala klimatforskningen?</h3><p>– Mycket av klimatforskningen idag är kopplad till estimeringen av koldioxid- och metanutsläpp från olika typer av ekosystem och det är något som de som jobbar vid CIRC är bra på. De bidrar med kunskap om hur olika ekosystem bidrar till klimatpåverkan nu och i framtiden.</p><p>Forskningen vid CIRC är också avgörande för att förstå hur livsmiljöerna i norra Sverige förändras.</p><p>– Våra resultat kommer att bli allt viktigare för kommuner i nordliga system om de ska kunna växa på ett hållbart sätt. När man växer påverkar det miljön runtomkring och lägger på ytterligare en stressfaktor utöver klimatförändringarna, säger Pär Byström.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Effekten av kortare vintrar</h2><p>Ett relativt nytt forskningsområde på CIRC är vad som händer med växterna på vintern, under snötäcket. Förändringarna i vinterförhållanden är ett område som Pär Byström gärna skulle vilja utöka och komplettera med studier i vattenmiljöer. Framför allt hur processerna där påverkas av kortare vintrar och längre somrar.</p><p>– Abisko är en fantastisk plats att studera det eftersom det finns en stor variation i snötäcket inom ett begränsat geografiskt område. Sedan är det så att vi kan försöka stimulera vissa inriktningar, men i slutändan är det de enskilda forskarna och de externa anslag de får som i mångt och mycket avgör vilken arktisk forskning som bedrivs och stöds av CIRC:s resurser, säger Pär Byström.</p><p><a href="https://www.arcticcirc.net/">Läs mer på CIRC:s webbsida</a></p>/nyheter/par-bystrom-tar-over-som-forestandare-for-circ_11922554//nyheter/liftare-pa-plastpartiklar-konkurreras-ut-i-havet_11920235/Liftare på plastpartiklar konkurreras ut i havetVi vet att mikroplaster kan påverka organismer i haven, bland annat genom att partiklarna äts upp av olika former av planktonätande djur. Men de små plastpartiklarna blir också bevuxna av mikroorganismer i sötvattensmiljön innan de når havsmiljön. En stor mängd sötvattensarter kommer på så sätt att blandas med de arter av mikroorganismer som finns i haven. Kommer detta att förändra sammansättningen av mikroorganismer i havsmiljön? Wed, 26 Feb 2025 09:05:13 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e087cef2f2b24c8594109c04713b322c/water-nature-branch-winter-droplet-drop-1022747-pxhere.com3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e087cef2f2b24c8594109c04713b322c/water-nature-branch-winter-droplet-drop-1022747-pxhere.com3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e087cef2f2b24c8594109c04713b322c/water-nature-branch-winter-droplet-drop-1022747-pxhere.com3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e087cef2f2b24c8594109c04713b322c/water-nature-branch-winter-droplet-drop-1022747-pxhere.com3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e087cef2f2b24c8594109c04713b322c/water-nature-branch-winter-droplet-drop-1022747-pxhere.com3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e087cef2f2b24c8594109c04713b322c/water-nature-branch-winter-droplet-drop-1022747-pxhere.com3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vatten från älvar och hav är förorenade av små plastpartiklar. På plastpartiklarna växer en mängd olika mikroorganismer. När sötvattnet från älvar och andra vattendrag möter hav blandas sötvattenarter med marina arter. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pxhere</span></div></div><p>I haven finns stora mängder av mikroplaster, partiklar som är mindre än 5 mm stora. De hamnar i våra vatten genom industri- eller hushållsavlopp och nedskräpning. Eftersom de är svårnedbrytbara kan de bli långlivade i ekosystemet och påverka många vattenlevande organismer.</p><h3>Liftar med plastpartiklarna</h3><p>En stor andel av mikroplasterna i haven har sköljts ut via floder och andra vattendrag. Med dessa mikroplaster följer också de mikroorganismer som växer på ytan av partiklarna. Men sammansättningen av mikroorganismer skiljer sig mellan sötvatten och havsvatten. Det faktum att mikroorganismerna ”liftar” med plastpartiklarna innebär att en stor mängd mikroorganismer från sötvattnet följer med de små partiklarna ut i havet. Kommer det att påverka sammansättningen av mikroorganismer i havsmiljön?</p><p>För att ta reda på det har en grupp forskare vid Umeå universitet experimenterat med att flytta plastpartiklar mellan söt- och havsvatten, och med hjälp av DNA-teknik studerat sammansättningen av arter i de olika miljöerna. Studien genomfördes med vatten från den nordliga delen av Östersjön och från en av dess tillflöden.</p><h3>Konkurreras ut av havsarter</h3><p>Resultaten från studien tyder på att de mikroorganismer som lever i havsmiljön har en motståndskraft mot förändringar, och konkurrerar ut de sötvattensarter som liftat med mikroplasterna ut i havet. Plastpartiklarna blir bevuxna av de havslevande arterna i stället, och sammansättningen av arter i kustmiljön verkar inte förändras trots den stora mängd sötvattensarter som liftat med plastpartiklarna.</p><p> </p><p> </p><h3>Om studien:</h3><p>Studien genomfördes inom forskningsprogrammet EcoChange. Resurser vid Umeå marina forskningscentrum användes vid fältprovtagningarna.</p><p>För mer information, kontakta gärna: <br><a href="mailto:mate.vass@chalmers.se">Máté Vass; Chalmers</a> (tidigare Umeå universitet)</p><p>Vetenskaplig artikel:</p><p><a href="https://enviromicro-journals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1462-2920.16618">Vass, M., Ramasamy, K.P. & Andersson, A. (2024) Microbial hitchhikers on microplastics: The exchange of aquatic microbes across distinct aquatic habitats. Environmental Microbiology, 26(4), e16618.</a> </p>/nyheter/liftare-pa-plastpartiklar-konkurreras-ut-i-havet_11920235//nyheter/ny-rekrytering-for-stress-response-modeling-excellence-center_11906950/Ny fakultetsrekrytering för Stress Response Modeling Excellence CenterTvå fakultetstjänster är nu öppna för ansökan hos excellenscentret "Stress Response Modeling at IceLab". IceLab söker kandidater som kombinerar kompetens inom kvantitativ och beräkningsinriktad forskning med specifik kunskap inom växtfysiologi eller ekologi och miljövetenskap. Tue, 12 Mar 2024 14:16:40 +0100<p>Den tvärvetenskapliga forskningsmiljön IceLab (Integrated Science Lab) var framgångsrik i det nyligen genomförda Vetenskapsrådets excellenssatsning och etablerar nu ett nytt centrum för modellering av adaptiva mekanismer i levande system under stress. Centret, som också kallas kortfattat “Stress Response Modeling at IceLab”, leds av Martin Rosvall tillsammans med Åke Brännström, Sebastian Diehl, Maria Fällman, Åsa Strand, Eric Libby, Ludvig Lizana och Kemal Avican. Dessa nya fakultetsrekryteringar kommer att ansluta sig till det nya excellenscentret och ha en nyckelroll i att föra forskningen vidare under centrets tema, samt delta i etableringen av en forskarskola och andra aktiviteter kopplade till modellering av stressresponser i levande system.</p><p>Martin Rosvall beskriver de forskningsluckor som den nuvarande rekryteringen åtgärdar genom att ställa frågorna "Hur hanterar växter påfrestningen när de utsätts för torka eller andra stressfaktorer? Hur reagerar ett ekologiskt system när det utsätts för antropogena påfrestningar som klimatförändringar, livsmiljöförstöring eller föroreningar? Vi söker att stärka kompetensen inom IceLab för att hjälpa till att hitta de sammankopplade mekanismer, med nya fakulteter som ser bortom växtbiologi eller ekologi och kan integrera sin expertis inom IceLab, där experiment, nätverksmodeller och processbaserade dynamiska modeller alla matar forskningen." </p><p>De två fakultetstjänsterna befinner sig i olika stadier i karriären och är knutna till olika institutioner och forskningscentran vid universitetet, förutom IceLab. Den första tjänsten är en biträdande universitetslektor inom Institutionen för ekologi och miljövetenskap som söker forskare med erfarenhet av att bedriva ekologisk forskning som inkluderar beräkningsmetoder. Kandidaten kommer också att bidra till undervisning inom ämnen som statistik, dynamisk modellering och/eller nätverksverktyg vid institutionen.</p><p class="quote-left">Centret erbjuder en plattform för integration av empirisk kunskap med systemorienterad modellering</p><p>Sebastian Diehl utvecklar mer om denna rekrytering: "Många ekosystem är påfrestade på grund av miljöförändringar orsakade av människor. Att ta itu med konsekvenserna av dessa förändringar kräver ett dynamiskt systemperspektiv, då komplexa återkopplingsprocesser gör det omöjligt att förutsäga hur ett ekosystem reagerar baserat på resonemang längs enkla, linjära “cause-and-effect"-kedjor. Centret erbjuder en plattform för integration av empirisk kunskap med systemorienterad modellering. Den nya tjänsten kommer att stärka den kompetensen på vår avdelning och öka interaktionen med den stimulerande miljön vi har här på IceLab.”</p><p>Den andra fakultetstjänsten är för en universitetslektor vid Institutionen för växtfysiologi och Umeå Plant Science Center (UPSC). Denna nya universitetslektor kommer att leda en forskargrupp för att modellera växtstressresponser och kommer att generera synergier mellan IceLab och UPSC, utöver att främja forskningen och aktiviteterna i det nya excellenscentret i IceLab.</p><p class="quote-right">Vi ser stora möjligheter här för nya och innovativa systembiologiprojekt där vi kan kombinera vår expertis inom växtbiologi vid UPSC med matematisk modellering</p><p>Åsa Strand utvecklar ytterligare fördelarna med denna rekrytering:"Vi ser stora möjligheter här för nya och innovativa systembiologiprojekt där vi kan kombinera vår expertis inom växtbiologi vid UPSC med matematisk modellering för att beskriva växtutveckling och tillväxt som dynamiska processer som svarar på miljön. Biofysisk och dynamisk modellering har en naturlig koppling till UPSCs forskningsmiljö, och vi ser framför oss modelleringsaktiviteter både relaterade till bioinformatik och mer direkt modellering av dynamiska processer i cellulära miljöer. Dessa rekryteringar och Center of Excellence i allmänhet kommer att generera ett viktigt tillskott i kompetens och utgöra en ny och väsentlig infrastruktur för UPSC tillsammans med IceLab."</p><p class="quote-left">Vi hoppas på att forskare från olika discipliner kommer att inspirera varandra att identifiera gemensamma likheter (och skillnader!) i regleringen av stressresponser i olika typer av biologiska system</p><p>Hur skiljer dessa rekryteringar från andra fakultetsrekryteringar? Enligt Sebastian Diehl, "En av de innovativa styrkorna med det nya centret är att det kopplar samman forskare som arbetar på flera nivåer i organisationen - från celler till ekosystem. Vi hoppas på att forskare från olika discipliner kommer att inspirera varandra att identifiera gemensamma likheter (och skillnader!) i regleringen av stressresponser i olika typer av biologiska system.”</p><p>Åsa Strand lyfter fram ytterligare en fördel för Umeå universitet mer generellt genom att tillägga, "Vi räknar med att detta synsätt på forskning, men också de resurser och kunskapsbas som utvecklas inom detta spetsforskningscentrum kommer att ge positiv stimulans till många olika forskningsmiljöer vid Umeå universitet."</p><p>Båda fakultetstjänsterna erbjuder uppstartspaket och intressanta möjligheter att ansluta sig till utmärkta och samverkande forskningsmiljöer inom Umeå universitet.</p><p> </p>/nyheter/ny-rekrytering-for-stress-response-modeling-excellence-center_11906950//nyheter/ny-kurs-om-mansklighetens-paverkan-pa-planeten_11905306/Ny kurs om mänsklighetens påverkan på planetenVill du lära dig mer om hur mänsklig aktivitet har förändrat jorden och vad det innebär för framtiden? Då är Global förändringsvetenskap, en ny kurs på masternivå vid Umeå universitet, något för dig. Kursen, som startar hösten 2024, leds av David Wardle, en av världens främsta forskare inom växtekologi och ekosystemprocesser.Fri, 06 Sep 2024 11:03:16 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ef422e808374414eaa550c9d5fa32662/wardle_david_1247_230614_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ef422e808374414eaa550c9d5fa32662/wardle_david_1247_230614_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ef422e808374414eaa550c9d5fa32662/wardle_david_1247_230614_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ef422e808374414eaa550c9d5fa32662/wardle_david_1247_230614_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ef422e808374414eaa550c9d5fa32662/wardle_david_1247_230614_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ef422e808374414eaa550c9d5fa32662/wardle_david_1247_230614_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kursen leds av professor David Wardle, internationellt välkänd ekolog.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>A, Alexandra Granath</span></div></div><p>Varje dag släpps upp emot 96 miljarder ton koldioxid ut i atmosfären, 24 kvadratkilometer regnskog i Amazonas huggs ner och minst sju arter dör ut – allt på grund av människans påverkan. De senaste årtiondena har mänsklig aktivitet transformerat vår planet och många forskare anser att jorden gått in i en ny epok som kallas Antropocen, perioden av mänsklig påverkan på jorden.</p><p>Kursen Global förändringsvetenskap är helt ny och ger dig bred och djup kunskap om de sätt som människan påverkar jorden på. Kursen tar upp centrala begrepp och teorier som ligger till grund för vetenskapen om globala förändringar i jordsystemet.</p><p>– Av alla mänskliga orsaker till global förändring har klimatförändringar hittills fått störst uppmärksamhet, men det finns även andra betydande orsaker, till exempel intensivare markanvändning, spridning av invasiva arter och förlust av arter som upprätthåller ekosystemens funktion, säger professor David Wardle, huvudansvarig för kursen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f4159a0a-cc6d-4660-b332-32a0149b506a" data-contentname="Film med David Wardle">{}</div><p>Under kursen får du lära dig om hur människans utsläpp av växthusgaser, nedhuggning av regnskogar, spridning av invasiva arter och förlust av biologisk mångfald har förändrat klimatet, atmosfären, marken och vattnet. Du får också diskutera vad dessa förändringar innebär för mänsklighetens välfärd.</p><p>Kursen består av föreläsningar och diskussioner. Den inkluderar också ett projektarbete där du får skriva en litteraturöversikt och göra en muntlig presentation om ett aktuellt snabbrörligt ämne inom området global förändring.</p><p>Kursansvarig lärare är professor David Wardle, klassad som en världens mest framgångsrika ekologer med expertis inom växtekologi och ekosystemprocesser. Andra föreläsare under kursen är Ylva Sjöberg, som forskar om hydrologi i kalla regioner, och Heidi Burdett, vars forskning handlar om kustnära marina ekosystem.</p><p>Kursen är öppen för alla studenter som har en kandidatexamen i biologi, geovetenskap, miljövetenskap eller motsvarande. Kursen är på 15 högskolepoäng och ges på engelska. Anmälan till kursen är öppen fram till den 15 april 2024.</p><p><a title="Läs mer om kursen i kursplanen" href="~/link/1fa75b9664c54e32974002844e39602d.aspx">Läs mer om kursen i kursplanen</a></p><p> </p>/nyheter/ny-kurs-om-mansklighetens-paverkan-pa-planeten_11905306//nyheter/pittoreska-men-inte-ororda-gruvpaverkade-sjoar-i-norra-sverige_11896433/Pittoreska, men inte orörda: gruvpåverkade sjöar i norra SverigeSom en viktig del av sitt forskningsprojekt åkte doktorand Camila Urrea på en scoutingresa till flera norrländska sjöar för att både undersöka deras tillgänglighet och ta prover på hur närliggande gruvdrift har påverkat sjöarna. Fältstudierna möjliggjordes med hjälp av medel från Arktiskt Centrum vid Umeå universitet.Fri, 23 Feb 2024 11:59:28 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0b6dae57-55b7-41e7-96c8-593a51559f2a" data-contentname="PIC_Ruttjejaure">{}</div><p>Camila Urrea är doktorand vid både Institutionen för ekologi, mijö, och och geovetenskap (EMG) och den Arktiska forskarskolan. Med hjälp av finansiering från Arktiskt Centrum kunde hon ge sig ut på flera fältstudier som var viktiga för hennes forskning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Berätta mer om fältstudierna</h2><p>Urrea berättar att hon under år 2023 har rest till flera sjöar i Västerbottens inland för att undersöka dem och ta prover.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="694d1b7d-8719-4f4b-984c-d5b855f06dce" data-contentname="PIC_Boots">{}</div><p>– Eftersom mitt doktorandprojekt syftar till att reda ut olika aspekter av hur metallbrytning påverkar sjöar i norra Sverige är fältarbete jätteviktigt! Jag ägnade flera veckor åt att identifiera relevanta stängda, övergivna, och aktiva gruvor som är hydrologiskt kopplade till sårbara sjöar. Utifrån detta skapade jag en lång lista över sjöar i norra Sverige som jag kanske skulle vilja ta prover från. Med den här listan åkte jag och två av mina handledare, Åsa Berglund och Christian Bigler, iväg för att undersöka sjöarna, berättar Urrea.</p><p>Hon fortsätter att förklara hur svårt det kan vara med den här typen av fältstudier när det gäller tillgänglighet:</p><p>– Även med flygbilder och digitala kartor är det svårt att bedöma hur tillgängliga dessa platser skulle vara. Till exempel kan vägar vara igensnöade eller avstängda av gruvindustrin. Så en stor del av fältstudierna var att även undersöka tillgängligheten till dessa sjöar. Efter två bilresor, några kilometer på skidor på vintern och några båtturer på hösten kunde vi framgångsrikt ta prover på flera sjöar och visuellt bedöma tillgängligheten för andra platser som vi kanske återvänder till nästa år, säger Urrea.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad händer nu, efter fältstudierna?</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f7dff037-fd00-40e7-88b4-0bdef2931d5d" data-contentname="PIC_Adak Mine">{}</div><p>– Nästa steg blir att analysera de insamlade proverna för att fastställa vilka platser som är metallförorenade och i vilken grad de är kontaminerade. Tidiga preliminära resultat har visat att sjön Ruttjejaure i Adak, Sverige, har drabbats hårt av Adak-gruvan 1932–1977. Sjön innehåller mycket arsenik, koppar och zink.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad betydde dessa fältstudier för dig som forskare?</h2><p>– Förutom möjligheten att samla in prover som är avgörande för min forskning, gav den här erfarenheten mig en känsla av stolthet över vikten av min forskning. Efter att ha kört förbi och besökt gruvplatser av olika storlekar som är både aktiva och övergivna, fick jag en djupare förståelse för hur dessa platsers inre arbete verkligen påverkar inte bara den lokala miljön utan också människorna i området. Under vår provtagning stötte vi på några ortsbor och det var tydligt att de var oroliga för högt innehåll av metall (till exempel arsenik) och näringsämnen i de närliggande sjöarna, förklarar Urrea.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vilken betydelse hade fältstudierna för Arktis?</h2><p>Urrea anser att det är avgörande att förstå hur dessa sjöar påverkas av gruvindustrin.</p><p>– Medan vi arbetar för grön omställning och ett fossilfritt samhälle har den gröna industrin sett en snabb ökning av efterfrågan på mineraler. Berggrunden i norra Sverige är särskilt rik på de mineraler som behövs för att driva denna energi. Detta i kombination med klimatförändringar och den ökade tillgången på brytbar mark under en längre period är svenska Arktis särskilt sårbart för metallbrytning och parallella miljökonsekvenser. Idag finns det hundratals aktiva, stängda och övergivna gruvor runt om i norra Sverige, och dessa sårbara ekosystem återhämtar sig långsammare från störningar, utvecklar hon.</p><p>Hon avslutar med vad hon hoppas kunna bidra med:</p><p>– Förhoppningsvis kommer våra övergripande resultat att bidra till utvecklingen av tillförlitliga och skräddarsydda miljöriktlinjer som främjar hållbar gruvdrift.</p>/nyheter/pittoreska-men-inte-ororda-gruvpaverkade-sjoar-i-norra-sverige_11896433//nyheter/ledtradar-fran-istiden-kan-hjalpa-till-att-aterstalla-vattendrag_11888119/Ledtrådar från istiden kan hjälpa oss att återställa svenska vattendragMänniskans ingrepp har förstört viktiga livsmiljöer för lax och öring i svenska bäckar och älvar. Forskare vid Umeå universitet har upptäckt avgörande ledtrådar för att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd. – För att förstå processerna som formar dem måste vi tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg. Tue, 06 Feb 2024 08:00:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Flygfoto över ett blockigt vattendrag som inte utsatts för mänsklig påverkan. Den stora mängden stenblock skapar olika livsmiljöer som är viktiga för fiskar och andra djur.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Richard Mason och Jens Andersson</span></div></div><p>Sveriges vattendrag är hem för mängder av djur, inklusive lax, öring och den hotade flodpärlmusslan. I över hundra år användes bäckar och älvar för att transportera timmer från skogarna i inlandet till sågverken vid kusten. För att underlätta transporterna rätades vattendragen ut och stenblock sprängdes bort, vilket förstörde viktiga livsmiljöer för lax och öring.</p><p>Att återställa vattendragen har varit svårt eftersom vi vet väldigt lite om hur de såg ut och fungerade innan flottningen kom. Men nu kan forskare vid Umeå universitet visa att glaciala processer under istiden och issmältningen för 10 000 år sedan styr hur dessa vattendrag ser ut och fungerar idag.</p><p>– Resultaten förändrar hur vi tänker kring restaurering av vattendrag i stora delar av Norden, eftersom vi nu måste tänka mer på hur glaciärer fungerar snarare än vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Skiljer sig från andra vattendrag</h2><p>Under flera månader reste forskarna runt i norra Sverige i jakt på de sista naturliga så kallade blockiga vattendragen. Studien visar att de fungerar på ett helt annat sätt än de flesta andra vattendrag i världen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>En samling stenblock bildar en stor pool där fiskar trivs.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Richard Mason</span></div></div><p>De flesta vattendrag kan ändra bredd, djup, lutning och skrovlighet beroende på vattenflödet. Det sker i förutsägbara mönster som ligger till grund för vår förståelse av hur vattendrag bör återställas. Forskarna fann dock att Sveriges blockiga vattendrag inte uppvisar merparten av dessa mönster. Faktum är att de är relativt oförändrade sedan slutet av istiden.</p><p>– Det svenska landskapet är annorlunda på grund av att det relativt nyligen påverkats av glaciärerna. Det innebär att det inte alltid går att hantera vattendrag här på samma sätt som i andra delar av världen, säger Lina Polvi Sjöberg.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kräver detektivarbete</h2><p>Resultaten visar att vi måste förändra hur vi återställer våra vattendrag, för att efterlikna arvet från inlandsisen. Det innebär att sprida ut stora stenblock över vattendragen och ta bort det som stabiliserar strandkanterna så att vattendragen kan breddas.</p><p>Richard Mason, postdoktor-forskaren som ledde fältarbetet för studien, förklarar:</p><p>– Eftersom varje vattendrag är unikt måste vi göra ett detektivarbete för att lista ut hur var och en av dem såg ut innan mänsklig påverkan. Till exempel listade vi ut att genom att mäta blocken på land bredvid vattendragen kunde vi uppskatta antalet block som skulle ha funnits i vattendragen.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Direkt effekt på fiskbestånden</h2><p>Att återställa vattendragen till sitt naturliga tillstånd kommer att ha en direkt effekt på fiskbestånden, genom att ge dem bättre livsmiljöer och födokällor och hjälpa fiskarna att bättre anpassa sig till klimatförändringarna.</p><p>– På platser där vi kan återställa de naturliga processerna kan ofta vattendragen själva ta över förvaltningen åt oss och bli bättre på att sköta sig själva i en osäker framtid, säger Richard Mason.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Stenblocken påverkar flödet av vatten och sediment, vilket leder till mer varierade livsmiljöer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Richard Mason och Jens Andersson</span></div></div>/nyheter/ledtradar-fran-istiden-kan-hjalpa-till-att-aterstalla-vattendrag_11888119//nyheter/krakdoktorn-skildrar-livet-pa-fakulteten-for-50-ar-sedan_11885000/”Kråkdoktorn” skildrar livet på fakulteten för 50 år sedanChrister Nilsson, professor emeritus vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, har skrivit romanen ”Kråkdoktorn” som beskriver livet som ekologidoktorand på universitetet på 1970-talet.Fri, 26 Jan 2024 12:35:14 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildText"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3a4ccaaf8bca408cb9c5b2b9448903f1/krakdoktorn_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a4ccaaf8bca408cb9c5b2b9448903f1/krakdoktorn_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a4ccaaf8bca408cb9c5b2b9448903f1/krakdoktorn_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3a4ccaaf8bca408cb9c5b2b9448903f1/krakdoktorn_ny.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a4ccaaf8bca408cb9c5b2b9448903f1/krakdoktorn_ny.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a4ccaaf8bca408cb9c5b2b9448903f1/krakdoktorn_ny.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christer Nilsson var själv doktorand på Teknisk-naturvetenskaplig fakultet på 1970-talet. Att skriva en roman är en barndomsdröm som blivit sann.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Fotograf saknas]</span></div></div></div></div><p>”Kråkdoktorn” beskrivs på omslaget som ”en dramatisk berättelse om envishet och passion”. Den handlar om Håkan, en doktorand i botanik vid Umeå universitet, och utspelar sig 1974 och framåt. Läsaren får bland annat ta del av hans utmaningar och spännande möten med andra människor.</p><h3>Varifrån kommer titeln?</h3><p>– Utan att avslöja för mycket kan jag säga att Håkan doktorerar på hur djur, främst kråkor, sprider växter. Titeln bygger på de förutsättningarna, säger Christer Nilsson.</p><h3>Varför valde du att skriva en bok som utspelar sig på universitetet?</h3><p>– Av främst två skäl. Dels känner jag den miljön väl, dels är det väldigt lite skrivet i ämnet. Såvitt jag vet är min roman den första som utspelar sig vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet. Eller matematisk-naturvetenskapliga som fakulteten hette på 70-talet.</p><h3>Vilka paralleller finns mellan berättelserna i Kråkdoktorn och din egen doktorandtid?</h3><p>– Jag doktorerade under samma tid som Håkan, och vid samma institution. Många av de händelser jag beskriver har jag själv upplevt i någon form.</p><h3>Vad är de största skillnaderna mellan livet och kulturen på Umeå universitet på 1970-talet och idag, tror du?</h3><p>– Jag har valt att fokusera på ekologidoktorandernas situation (botanik och zoologi), och där är det stora skillnader. På 70-talet var det mesta ganska fritt, till exempel vad gäller antagning, finansiering, handledning, examinering och så vidare. Vi var dessutom helt analoga. Vi skrev på skrivmaskiner, läste tryckta tidskrifter och böcker, ringde från stationära telefoner, skickade vanliga brev och deltog fysiskt i möten. Och om vi fick anslag var förvaltningsavgiften (overheaden) bara en halv procent. Idag råder helt andra förutsättningar, både på gott och ont.</p><h3>Är du en nostalgisk person?</h3><p>– Inte särskilt, men jag tycker det är viktigt som äldre att förmedla sina erfarenheter till den yngre generationen, och det av många olika skäl. </p><h3>Forskar du fortfarande och vilken är din koppling till universitetet idag?</h3><p>– För närvarande är jag biträdande redaktör för fyra engelska och amerikanska tidskrifter samt universitetets representant i en styrelse. Jag tar också på mig en del uppdrag. I somras tillbringade jag en vecka i fält på Island tillsammans med en grupp forskare som arbetade under Alltinget. Min roll var att skriva ett expertutlåtande om naturvärdena i älven Héraðsvötn samt göra en prognos av de skador som en vattenkraftutbyggnad av den älven skulle förorsaka.</p><h3>Vad handlar din forskning om?</h3><p>– Min professur var i landskapsekologi med särskild inriktning mot rinnande vatten. Med den ämnesbeskrivningen kunde jag jobba i olika skalor, från lokala till globala, och med alla möjliga organismgrupper. Mina arbeten behandlar bland annat växter, däggdjur, fåglar, fiskar, snäckor och insekter. Jag har bland annat jobbat med miljöeffekter av vattenkraftsproduktion, spridning av växter och möjligheter att restaurera skadad natur.</p><h3>Varför blev du författare?</h3><p>– Det är en gammal ungdomsdröm. Jag har alltid tyckt om att skriva och efter att ha författat vetenskapliga uppsatser på engelska under ett helt arbetsliv var det förlösande att släppa loss fantasin och testa skönlitterärt skrivande på mitt modersmål, säger Christer Nilsson.</p>/nyheter/krakdoktorn-skildrar-livet-pa-fakulteten-for-50-ar-sedan_11885000//nyheter/miljoovervakning-av-bakterier-starker-samhallsberedskap_11859218/Miljöövervakning av bakterier stärker samhällsberedskap mot sjukdomarDet finns en mångfald av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier i Östersjön och i svenska sjöar. Karolina Eriksson, doktorand inom Företagsforskarskolan och Umeå marina forskningscentrum vid Umeå universitet, avslöjar i sin avhandling framtida risker för människors hälsa och kopplingar till klimatförändringar.Fri, 08 Dec 2023 15:56:46 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/ciliat.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/ciliat.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/ciliat.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/ciliat.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/ciliat.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/ciliat.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bakterier som kan orsaka sjukdom hos människor kan gynnas av klimatförändringar. På bilden syns bakterier runt ett möjligt värddjur (en ciliat).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Karolina Eriksson</span></div></div><p>Karolina Eriksson och hennes forskarkollegor har kartlagt förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier (så kallade patogener) och deras nära släktingar i våra vatten. Särskilt har de tittat på bakterier som kan överleva fagocytosen, den mekanism som våra immunceller använder för att oskadliggöra bakterier. Resultaten visar att det finns gott om sådana bakterier i både sötvatten och vatten med högre salthalt och att det finns en risk att vissa av dessa kan främjas av klimatförändringar.</p><p>– Många bakterier som kan överleva fagocytosen kan orsaka allvarlig sjukdom i människa som exempelvis kolera, pest och legionärssjuka. Med hjälp av nya tekniker kan vi särskilja dessa ifrån deras nära släktingar, säger Karolina Eriksson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fler patogener i brunt vatten</h2><p>Patogener förekommer naturligt i miljön, ofta inuti amöbor och andra organismer. Men det har länge varit oklart i vilka vatten de finns och hur de gynnas – kunskap som är viktig för förståelsen av hur de kan smitta människor och orsaka sjukdomsutbrott.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/karolina_eriksson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/karolina_eriksson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/karolina_eriksson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/karolina_eriksson2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/karolina_eriksson2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09a3fe33ff864f46a88b2b2ed7aa79c4/karolina_eriksson2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karolina Eriksson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Rehnman</span></div></div><p>En central upptäckt i studien är att vissa patogener tycks vara vanligare i brunare, så kallat humifierat vatten. Humifieringen ökar i takt med klimatförändringar och ökad markanvändning.</p><p>– Både norra Östersjön och många sjöar påverkas redan idag av humifiering, vilket påverkar hela ekosystemen då de gynnar bakterier framför de organismer som lever av solens energi, säger Karolina Eriksson.</p><p>Särskilt bakteriesläktet <em>Legionella</em> visade sig ha högre förekomst i norra delen av Östersjön samt i inflöden till sjöar där vattnet är humifierat. Ökad humifiering kan i framtiden även leda till mer järn och lägre pH-värde, något som patogenen <em>Pseudomonas aeruginosa</em> visade sig vara tålig mot, till skillnad från många andra icke-patogena bakterier.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Miljöövervakning kan förebygga hot</h2><p>Forskarna identifierade även de organismer i miljön som kan vara värddjur till dessa bakterier. Det ökar förståelsen för hur bakterier interagerar med ekosystemet, vilket är ett komplext och outforskat område.</p><p>I sin avhandling visar Karolina Eriksson hur potentiella patogener kan identifieras och studeras i sina naturliga livsmiljöer. Om metoden kombineras med miljöövervakning kan vi upptäcka vilka miljöfaktorer som främjar dessa bakterier. </p><p>– Kontinuerlig och utökad miljöövervakning gör det möjligt att förebygga och agera mot potentiella hot och kan därför vara ovärderlig för samhällets beredskap mot sjukdomar från bakterier så som <em>Vibrio</em> och <em>Legionella</em>, men även mot nya sjukdomar från andra bakterier.</p><p><em>Karolina Erikssons har utfört sitt forskningsprojekt i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.</em></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4d087907-81e1-4515-8611-18ff9098bdf2" data-contentname="Om disputationen">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="74b92039-6a80-4930-ba4f-6ad48cdf6752" data-contentname="Fakta Företagsforskarskolan (standard)">{}</div>/nyheter/miljoovervakning-av-bakterier-starker-samhallsberedskap_11859218//nyheter/jordens-framtid-borde-alltid-komma-forst_11857414/"Jordens framtid borde alltid komma först"Om vi ska kunna begränsa klimatförändringarnas effekter är det bråttom. Det säger Ellen Dorrepaal vid Climate Impact Research Centre som forskar om hur växter och klimatet påverkar varandra. – Just nu är jag väldigt pessimistisk, säger hon.Mon, 04 Dec 2023 15:44:40 +0100<p>I Dubai inleds den 30 november Förenta nationernas klimatmöte COP28. Under nästan två veckor samlas regeringsrepresentanter, organisationer, företag och forskare för att diskutera hur klimatförändringarna ska tacklas globalt.</p><p>I Abisko, 538 mil därifrån fågelvägen, sitter forskaren Ellen Dorrepaal, docent vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Hon har små förhoppningar om vad klimatmötet i Dubai ska resultera i.</p><p>– Jag förstår att mycket uppmärksamhet går till Ukraina och Israel/Palestina just nu; det är hemskt det som händer där. Jag förstår också att många människor har det svårt ekonomiskt. Men jordens framtid borde alltid komma först – även när det är krig och ekonomiskt tufft, säger hon.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Lång tid innan effekter märks</h2><p>Ellen Dorrepaals forskning utgår ifrån växternas roll i ekosystemet och hur de reagerar på förändringar i sina miljöer, som klimatförändringar. Växterna både påverkar och påverkas av varandra och av omgivningen. Deras intag och utsläpp av kol bidrar antingen till nedkylning eller till uppvärmning.</p><p>– Via min forskning vet jag hur stora återkopplingseffekter vi kan förvänta oss från naturliga ekosystem. Ofta tar det lång tid innan man ser dem, men man kommer att märka effekterna om 20, 50 eller 100 år. Det vi släpper ut nu leder till att ekosystemen förändras och förstärker det vi gör ännu mer, så om vi vill begränsa våra utsläpp måste vi göra det så fort som möjligt, säger hon.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7bd19bf2-f853-4fc7-90b9-e1a2e68e4e85" data-contentname="Om COP 28">{}</div><p>Ett stort Wallenbergprojekt som Ellen Dorrepaal leder handlar om vad som händer med växter och mikrober i Arktis på vintern, under snötäcket. Kanske tänker du att de går i dvala – men faktum är att de bidrar till både kol- och kvävedynamiken. Än så länge vet forskarna väldigt lite om dessa processer. Prognosen är att klimatförändringarna kommer att vara ännu större på vintern än på sommaren och kunskapen är därför viktig för att kunna förutsäga de effekter som blir.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kolutsläpp från permafrost kan öka</h2><p>En annan sak som Ellen Dorrepaal tittat på är hur mossor genom sin interaktion med omgivningen kan påverka var trädgränsen går i fjällen. Hon har också varit med och gjort experiment för att ta reda på vad tinande permafrost innebär för växtrötter och mikrober i jorden och deras utsläpp av koldioxid. En del av denna forskning har till exempel visat hur nära interaktioner mellan växtrötter och mikrober kan öka utsläpp av kol från tinande permafrost i Arktis med 12 procent utöver tidigare beräknade utsläpp från enbart mikrober. Samspel mellan olika organismer i ekosystem kan alltså ha stor påverkan på vårt klimat.</p><p class="quote-center">Jag har blivit väldigt besviken över hur lätt allt återgått till hur det var, och ännu värre</p><p>Ellen Dorrepaal brinner för sitt arbete men undrar ibland om det verkligen behövs mer forskning som visar hur allvarliga klimatförändringarna kommer att bli för att vi ska agera, eller om vi nu bara borde agera så snart som möjligt.</p><p>– Jag hade med många andra förhoppningar om att de anpassningar vi gjorde under covid skulle ha lärt oss att vi faktiskt kan leva på ett mer balanserat sätt. Jag har blivit väldigt besviken över hur lätt allt återgått till hur det var, och ännu värre. Nyligen kom en Förenta nationernas rapport som säger att det kommer att vara tufft att hålla oss till även två graders uppvärmning – att det troligen snarare kommer att vara tre grader. Det gör mig riktigt, riktigt orolig, säger hon.</p>/nyheter/jordens-framtid-borde-alltid-komma-forst_11857414//nyheter/nastan-56-miljoner-till-forskning-i-naturvetenskap-och-teknik_11850663/Nästan 56 miljoner till forskning i naturvetenskap och teknikVetenskapsrådet beviljar pengar till 14 forskningsprojekt inom natur- och teknikvetenskap vid Umeå universitet i årets utlysning.Tue, 07 Nov 2023 10:54:28 +0100<p>Sammanlagt delas 55 766 000 kronor ut till forskare vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet och Medicinska fakulteten. Pengarna fördelas under perioden 2023-2027.</p><p>Av samtliga ansökningar inom området i landet beviljades 23 procent.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Teknisk-naturvetenskaplig fakultet:<br><br></h2><ul><li><strong>Mattias Alenius</strong>, <em>Hur behov av näringsämnen balanserar matval hos Drosophila</em>, 3,8 miljoner<br><br></li><li><strong>Magnus Andersson</strong>, <em>Utforskning av de fysikalisk-kemiska faktorerna som påverkar vidhäftning och biofilmbildning av Acinetobacter baumannii</em>, 4 miljoner<br><br></li><li><strong>Eric Capo</strong>, <em>Luftlösa kuster: Utforskning av följderna av kustnära syrebrist på mikrobiella processer och ekosystemtjänster</em>, 4 miljoner<br><br></li><li><strong>Mikael Elofsson</strong>, <em>Sialinsyrabaserade verktyg för att studera virusinfektioner</em>, 3,8 miljoner<br><br></li><li><strong>Zonghua Gu</strong>, <em>Mot säkra och säkra resursbegränsade inbyggda realtidssystem i fordon</em>, 3,8 miljoner<br><br></li><li><strong>Johan Olofsson</strong>, <em>Vinter-herbivor-växt interaktioner i ett arktiskt ekosystem testade med ett replikerat hel-ö experiment</em>, 3,9 miljoner<br><br></li><li><strong>Martin Rosvall</strong>, <em>Kartläggning av flerskalig biodiversitetsdynamik i rum och tid</em>, 4 miljoner<br><br></li><li><strong>Naser Tavajohi</strong>, <em>AURORA-UMU: Optimering av Ultra- och mikro-opores av membran med hjälp av mikroporösa polymerer</em>, 3,9 miljoner<br><br></li><li><strong>Istvan Tomon</strong>, <em>Ramsey teori om grafer och hypergaphs</em>, 4 miljoner<br><br></li><li><strong>Vicenc Torra</strong>, <em>Privacihet och säkerhet i förklarabara datadrivna modeller i federated learning</em>, 5 miljoner<br><br></li><li><strong>Lois Vanhee</strong>, <em>Ångestkänslig artificiell intelligens</em>, 3,8 miljoner<br><br></li><li><strong>Alp Yurtsever</strong>, <em>Framsteg inom federerat lärande: Optimeringsteori för att hantera nya utmaningar och utvidga möjligheterna</em>, 4 miljoner</li></ul><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Medicinska fakulteten:<br><br></h2><ul><li><strong>Laura Carroll</strong>, <em>(Mikro)bioterrorism: Epidemiologiska genomikmetoder för att förbättra beredskapen och insatserna mot mjältbrand</em>, 4 miljoner<br><br></li><li><strong>Helena Grip</strong>, <em>En ny metod som kombinerar rörelseanalys och hjärnavbildning för att karaktärisera essentiell tremor och optimera behandling med djup hjärnstimulering</em>, 3,8 miljoner</li></ul><p>I kategorin Utbildningsvetenskap tilldelas <strong>Torulf Palm</strong>, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, 6 miljoner för projektet <em>En satsning för att öka den nödvändiga förståelsen av hur formativ bedömning fungerar för att förbättra elevers prestationer i matematik: Identifiering av viktiga mekanismer</em>.</p><p><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2023-06-22-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på Vetenskapsrådets webbplats</a></p>/nyheter/nastan-56-miljoner-till-forskning-i-naturvetenskap-och-teknik_11850663//nyheter/stort-bidrag-ska-gora-umea-ledande-pa-tropisk-klimatforskning_11845091/Stort bidrag ska göra Umeå ledande på tropisk klimatforskningRegnskogarnas biologiska mångfald hotas av klimatförändringar. Forskaren Daniel Metcalfe utför storskaliga experiment för att förutse konsekvenserna – men var redo att stänga ner allt när pengarna tog slut. Nu beviljas han ett stort statligt bidrag från Formas för att fortsätta och utöka sitt arbete.Mon, 23 Oct 2023 10:25:13 +0200<p>– Jag blev väldigt glad och överraskad, säger Daniel Metcalfe om beskedet att hans forskningsprojekt får 14 miljoner kronor från Formas.</p><p>Samma morgon hade han berättat för forskningskoordinatorn i Peru att de kanske skulle behöva stänga ner på grund av ekonomin. Tack vare bidraget kan de i stället bygga ett världsledande center för tropisk forskning.</p><p>– Det är viktigt att försöka förstå och förutsäga effekterna av klimatförändringar i tropiska molnskogar som är en ”hotspot” för biologisk mångfald, säger Daniel Metcalfe.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hem för tusentals arter</h2><p>Han är professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Ett av hans forskningsområden är molnskogar i regnskogarnas bergsområden. Dessa molnskogar är hem för tusentals djur- och växtarter som är speciellt anpassade till det ovanliga klimatet och inte finns någon annanstans. Konsekvenserna av klimatförändringarna i kombination med avskogning kan bli allvarliga, men vilka effekterna blir och hur snabbt de uppträder har aldrig testats.</p><p>– Jag utformade ett experiment för att få en tidig bild av vad som skulle kunna hända. Jag satte upp ett stort skynke som mäter ungefär 30 gånger 40 meter. Tanken är att vattenpartiklarna i de små, låga molnen som är så typiska för regionen delvis fångas upp av det tunna tyget, vilket gör skogen bakom lite torrare. Sedan jämför vi det med en närliggande skog som är opåverkad.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Skapar en plattform för forskning</h2><p>Idén till projektet kom 2013 och anläggningen i Peru har varit i drift i fem år. De första resultaten förväntas snart publiceras. Bidraget från Formas gör det möjligt för experimentet att fortsätta men också utvecklas med nya mätningar. Daniel Metcalfe planerar också att utöka experimentet till andra områden i regionen med naturligt varierande molntäthet för att simulera framtida scenarier.</p><p>Målet är att skapa en tvärvetenskaplig forskningsplattform där forskare, lokalbefolkningen och beslutsfattare kan dela data och använda infrastrukturen.</p><p>– Vi samarbetar till exempel med en lokal organisation som håller på med trädplantering för att bedöma hur känsliga arterna är för klimatförändringar. Planen är att använda resultaten från vårt arbete för att avgöra vilka av de inhemska arterna som är särskilt hotade, och därför bör prioriteras för bevarandeinsatser, säger Daniel Metcalfe.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cc2b91d0-2dc9-4154-b522-6f5ffeb5949d" data-contentname="Om molnskogar">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6159f5bd-26d6-4e75-8ab6-ba9505988d84" data-contentname="Om Formas">{}</div>/nyheter/stort-bidrag-ska-gora-umea-ledande-pa-tropisk-klimatforskning_11845091//nyheter/anmarkningsvard-framgang-for-young-investigator-symposium_11841271/Anmärkningsvärd framgång för Young Investigator Symposium Ett livligt symposium, anordnat av och för unga forskare vid Umeå universitet den 3 oktober, lockade över 100 entusiastiska deltagare. Intresset belyser det stora behovet av mötesplattformar specifikt för postdoktorer och doktorander vid universitetet.Thu, 19 Oct 2023 16:51:35 +0200<p>– Vi blev alla positivt överraskade av det enorma intresset för symposiet! Vårt mål med evenemanget var att ge en plattform för postdoktorer och doktorander inom olika discipliner och i olika skeden av sin karriär för att visa upp sina arbeten och för att nätverka och diskutera med sina kollegor, säger Laura Herzog, postdoktor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet och aktiv medlem i Umeå Postdoc Society.</p><p>– Jag tror att ett specifikt fokus på den här gruppen också bidrog till den inkluderande, varma och inspirerande atmosfären under evenemanget.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Idé från UCMR</h2><p>Idén om ett Young Investigator Symposium pitchades ursprungligen av professor Yaowen Wu, föreståndare för UCMR, som ett samarbetsprojekt mellan Umeå Postdoc Society och UCMR Excellence by Choice Postdoctoral Programme in Life Science.</p><p>– Vi var överens om att detta inte bara skulle vara en bra typ av evenemang för att samla postdoktor-gemenskapen i Umeå utan också en chans för postdoktorer att få värdefulla projektledningskunskaper genom att få förstahandserfarenhet av att organisera ett stort evenemang. Naturligtvis kan en så stor uppgift vara lite skrämmande initialt, men vi hittade snabbt nio engagerade postdoktorer för att förverkliga visionen, säger Laura Herzog.</p><p>Umeå Postdoc Society har tidigare anordnat sociala evenemang, såsom vandrings- och brädspelskvällar, men även postdoktorretreats, en postdoktor-dag samt särskilda postdoktor-sessioner under den årliga konferensen KBC Days.</p><p>– Detta var dock första gången vi anordnade en heldags vetenskaplig konferens av denna storlek. För mig personligen var det en helt fantastisk upplevelse att vara delaktig i varje aspekt av att planera och arrangera en konferens från början till slut. Det var hårt arbete och jag tror att vi alla har lärt oss mycket under processen, säger Laura Herzog.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Alumner delar sina erfarenheter</h2><p>Som huvudtalare vid symposiet förmedlade två alumner från Umeå universitet sina fängslande berättelser och kastade ljus över de olika vägarna till att bli forskningsledare. Karim Rafie har nyligen inlett ett nytt kapitel i sin akademiska karriär vid Groningen University i Nederländerna, där han har tagit rodret för en egen forskargrupp som studerar mitokondriernas roll vid virusinfektion.</p><p>– Det är verkligen en fantastisk känsla att bli en oberoende forskare, men det kan också vara krävande i början. Det finns så mycket att tänka på och att inrätta ett labb är ett ganska stort uppdrag. För tillfället är jag fortfarande ensam i min grupp, men jag är omgiven av fantastiska kollegor som hjälper mig på vägen och det stöd jag får från min fakultet och institution är fantastiskt, så jag är säker på att allt kommer att fungera snart.</p><p>Att bli inbjuden som huvudtalare var ett viktigt ögonblick för Karim Rafie, och som också gav en möjlighet att återknyta kontakten med tidigare kollegor och vänner. Att dela sin karriärresa med en publik var en upplevelse fylld av ödmjukhet och introspektion.</p><p>– Det för mina tankar till alla fantastiska kollegor, vänner, möjligheter och forskning jag stött på, men också alla kamper och svårigheter som doktorander och postdoktorer måste övervinna. Jag hoppas alltid att yngre kollegor känner sig inspirerade genom att jag delar med mig av de goda och de dåliga ögonblicken i min karriär eftersom de med stor sannolikhet står inför liknande scenarier. Jag hoppas att alla kunde få några insikter från mina erfarenheter och att dessa kan hjälpa dem i deras framtida karriär, oavsett vad de väljer att göra, säger han.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Tävlade om bästa presentation och poster</h2><p>Ett av syftena med symposiet var att ge alla unga forskare som anmält sig till evenemanget en möjlighet att presentera sitt arbete – som representerar en rad olika ämnen från skogsekologi till infektionsbiologi och elektrokemi.</p><p>Även om alla hade en chans att visa upp sitt forskningsprojekt med postrar under minglet, gjorde tidsbrist att planeringsgruppen valde ut några abstracts för muntliga 10-minuterspresentationer eller till och med kortare så kallade poster teasers.</p><p>– Att inkludera poster teasers gav en rolig möjlighet för ytterligare några av de unga forskarna att lyfta fram sitt arbete på ett kraftfullt och spännande sätt. Att växla mellan sessioner med längre muntliga presentationer och sessioner med poster teasers var också ett sätt att hålla publiken fokuserad och intresserad under hela dagen, säger Laura Herzog.</p><p>Bästa muntliga presentationen vanns av Josephine Solowiej Wedderburn med titeln How does the environment shape bacteria infections? Josephine är en tvärvetenskaplig postdoktor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik och Integrated science centre, Ice Lab, under handledning av UCMR:s PI:s Eric Libby, Peter Lind, Björn Schröder och Ludvig Lizana.</p><p>Totalt sett bästa postern vanns av Luz María González-Castrillón, forskningsassistent vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi i Sara Wilsons grupp. Hennes poster hade titeln Neurodevelopmental programs abnormally activated in cancers with a high incidence of perineural invasion.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Biotech-inkubator sponsrar</h2><p>Priserna sponsrades av Umeå Biotech Incubator, UBI, i samarbete med Innovationskontoret och Uminova Innovation. Förutom den stora äran vann Josephine och Luz ett diplom, en lunch med UBI och innovationssystemet och en mindre summa pengar som kan användas för att vidareutveckla karriären.</p><p>Inte bara tillämpad forskning är viktig för att få ut innovationer på marknaden.</p><p>– Excellent grundforskning är avgörande för att understödja framtida innovationer. Det är därför vi är intresserade av att sponsra detta initiativ, säger affärscoach Pia Keyser, UBI-representant under hela dagen.</p><p>Efter att ha reflekterat tycker Laura Herzog att symposiet gick bättre än hon hade föreställt sig. Hon blev överväldigad av all fantastisk feedback från såväl deltagare som seniora forskare som gick förbi och imponerades av den livliga atmosfären.</p><p><strong>Kommer vi att se ytterligare ett Young Investigator Symposium nästa år?</strong></p><p>– Jag hoppas det! Det stora intresset för evenemanget och det faktum att många deltagare stannade till slutet i kombination med några nya postdoktorer anmälde sitt intresse till att bli aktiv medlem i Umeå Postdoc Society och den positiva feedback vi har fått visar oss att den här typen av evenemang är något unga forskare är letar efter. Umeå Postdoc Society arrangerar mer än gärna en dag som denna regelbundet.</p><p>The Young Investigators Symposium sponsrades av Umeå Centre for Microbial Research, UCMR.</p>/nyheter/anmarkningsvard-framgang-for-young-investigator-symposium_11841271//nyheter/frammade-tradslag-i-skogen-betyder-forlust-av-betesmark-for-renar_11830328/Främmande trädslag i skogen betyder förlust av betesmark för renarI skogsområden där man har planterat nordamerikansk contortatall påverkas renarnas val av vinterbetesområde negativt. Minskad födotillgång och täta bestånd bidrar sannolikt till att renarna undviker områden med högre contortatallar. Det rapporterar forskare från Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.Thu, 28 Sep 2023 09:19:33 +0200<p>Contortatallen har planterats sedan 60-talet främst i norra Sverige, eftersom den förväntas växa fortare än den inhemska tallen. Det har dock rapporterats att både växt- och djurlivet kan påverkas negativt i bestånd med contortatallen. Renskötare har även rapporterat att renarna inte hittar tillräckligt med föda i dessa bestånd och att de inte kan röra sig fritt.</p><p>I en studie utförd vid Umeå universitet och SLU, som publicerades tidigare i år i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management, analyserade forskargruppen renarnas habitatval i detalj utifrån renskötarnas observationer.</p><p>– Med hjälp av GPS-data från renar insamlat av renskötare i Vilhelmina norra sameby analyserade vi hur renarna rörde sig i landskapet under tre olika vintrar, och undersökte vilka områden de föredrog att vistas i och vilka de helst undvek. Vi var intresserade av att undersöka om vi kunde hitta samma beteende som renskötare observerat, säger Tim Horstkotte, förste forskningsingenjör på Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Med data på renarnas rörelsemönster under tre vintrar undersökte forskargruppen renarnas beteende på samebyns vinterbetesmarker. De undersökte även om mängden lav skiljer sig i olika skogstyper, samt på vilka marktyper contortatallen växer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Resultaten samstämmiga</h2><p>Studien visar att trädhöjd var en viktig faktor för hur vidare renarna undviker bestånd med contortatall jämfört med bestånd med vår inhemska tall.</p><p>– Om contorta-träden var mer än tre meter höga visar våra analyser att renarna väljer bort dessa områden framför andra skogstyper, men där träden var lägre ändrade renarna inte sitt val av skogstyp – oberoende om det fanns contorta inom beståndet eller inte, säger Tim Horstkotte.</p><p>– En viktig punkt att lyfta är att vi såg också att det var mindre mängd marklav i contortabestånden, trots att contortatallen ofta planteras på torra marker som egentligen är gynnsamma för marklavar. Detta kan tyda på att plantering av contorta påverkar lavförekomst negativt trots att förutsättningar i marken borde vara bra. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Contortatallen en utmaning av många</h2><p>Jörgen Sjögren, forskare vid SLU i Umeå som också deltagit i arbetet betonar vikten av den här typen av studier:</p><p>– I dagsläget finns contortatall i Sverige på en yta som täcker drygt 600 000 hektar och för att ha så mycket av ett trädslag som inte har sitt ursprung på den här sidan Atlanten vet vi förvånansvärt lite om de ekologiska konsekvenserna. Den här studien bidrar väsentligt till kunskapsläget.</p><p>Forskarna pekar på att plantering av contortatall på marker som är lämpliga för marklavar bidrar till en minskning av lavbete för renarna och det kan leda till att renarna förlorar viktiga betesområden. Inom hela renskötselområdet i Sverige är tillgång till vinterbetesmarker med riklig förekomst av marklav en flaskhals. Detta i kombination med andra yttre påtryckningar på renskötseln, inklusive klimatförändringarna försvårar förutsättningarna för renskötseln.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="51f67dfc-a16e-4ab0-b3da-954c1c65a8f9" data-contentname="Om artikeln">{}</div>/nyheter/frammade-tradslag-i-skogen-betyder-forlust-av-betesmark-for-renar_11830328//nyheter/varldens-langsta-lav-minskar-i-skuleskogens-nationalpark_11817652/Världens längsta lav minskar i Skuleskogens nationalparkI en unik långtidsstudie visar forskare vid Umeå universitet att hänglaven långskägg minskat med 42 procent under 37 år i Skuleskogens nationalpark, belägen i världsarvet Höga Kusten. Studien har publicerats i tidskriften Forest Ecology and Management.Fri, 01 Sep 2023 08:00:00 +0200<p>- Det är välkänt att hänglavar minskar i brukade skogar. Den här studien tyder på att rödlistade hänglavars långsiktiga fortlevnad kan vara hotad även i skogar som har ett starkt skydd, säger Per-Anders Esseen, professor emeritus vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Långskägg, vetenskapligt namn<em> Usnea longissima</em>, är naturskogens ”julgransglitter” och kan bli flera meter lång. Den växer i gamla och fuktiga granskogar. Laven är en viktig indikator på mångfald i skogar. Den är rödlistad som sårbar och fridlyst i hela landet. Sverige och Norge hyser de största förekomsterna av långskägg i Europa och har därför ett särskilt ansvar för att bevara laven.</p><h3>Heltäckande inventering</h3><p>- Långtidsdata på dynamiken hos populationer av hotade arter i skogar är avgörande för att kunna förstå och förutsäga hur dessa arter påverkas av globala miljöfaktorer. Sådan kunskap behövs även för att ta fram effektiva skötselåtgärder, säger Per-Anders Esseen.</p><p class="quote-left">Den här studien tyder på att rödlistade hänglavars långsiktiga fortlevnad kan vara hotad även i skogar som har ett starkt skydd</p><p>1984 genomförde forskarna en heltäckande inventering av långskägg i Skuleskogen. Totalt 355 träd som laven växte på märktes med numrerade aluminiumbrickor som placerades vid trädbasen. Under 2021 upprepades inventeringen och brickorna eftersöktes med metalldetektor. Forskarna kunde konstatera att långskägget försvunnit från 81 procent av de märkta träden. Utdöendet var större på kvarstående träd än de förluster som skett genom vindfällen. Totalt 207 nya träd med långskägg hittades också, vilket visar på stor omsättning av värdträd på lokal nivå.</p><h3>Begränsad spridning</h3><p>Studien har också gett helt ny kunskap om långskäggets rumsliga dynamik i skogslandskap och visar att laven är starkt spridningsbegränsad. Långskägg sprids främst med större fragment, vilka endast spreds ett fåtal meter på 37 år. Den dåliga spridningen förklarar varför laven är knuten till skogar med lång kontinuitet av träd, som inte drabbats av skogsbränder. Detta förklarar också varför långskäggets utbredning i nationalparken var ungefär samma 2021 som 1984.</p><p>Lavar är komplexa symbiotiska organismer mellan svampar och grönalger och/eller cyanobakterier, samt andra bakterier. De saknar rötter och tar passivt upp vatten. Hänglavar, som långskägg, med tunna hårlika grenar, är särskilt känsliga för miljöpåverkan som luftföroreningar, skogsbruk och klimatförändringar, men är samtidigt viktiga komponenter i världens skogsekosystem. Hänglavar bidrar till skogens näringsomsättning och är livsmiljöer för insekter och spindlar. De utgör också viktig föda för renen under vintern när marklavar är otillgängliga.</p><h3>Luftföroreningar och klimatförändringar</h3><p>Data på skogens sammansättning och ålder visar att omfattande plockhuggning skett 1860-1900 i Skuleskogen, men forskarna fann inga storskaliga störningar under de senaste 80 åren. Minskningen av långskägg tycks i stället bero på en kombination av luftföroreningar, främst kvävedeposition, klimatförändringar med mildare och snörika vintrar och värmeböljor sommartid, samt tätare skogar. Laven kan även hotas av stormar och bränder, säger Per-Anders Esseen.</p><p>Studien visar på ett stort behov av att ta fram ett detaljerat åtgärdsprogram för att säkerställa långskäggets fortlevnad i Sverige, anser forskarna. Det är också mycket angeläget att starta ett nationellt program för övervakning av rödlistade lavar i såväl skyddade som brukade skogar.</p><p>Studien har utförts av Per-Anders Esseen, Umeå Universitet, tillsammans med Bengt Gunnar Jonsson och Anita Atrena, Mittuniversitetet, och Johan Rytterstam, Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Den har finansierats av Länsstyrelsen Västernorrland och Formas.</p><p><strong>Originalartikel<br></strong><em>Esseen, P.-A., Rytterstam, J., Atrena, A., Jonsson, B. G. 2023. Long-term dynamics of the iconic old-forest lichen Usnea longissima in a protected landscape. Forest Ecology and Management vol 546, 121369.</em></p><p><a title="Läs originalartikeln" href="https://doi.org/10.1016/j.foreco.2023.121369">Läs originalartikeln</a></p><p><a title="Pressbilder för nedladdning" href="https://mediabank-umu.qbank-mediaportal.se/selection/9daa26e2928262c7cb14fd54c9abd8c5">Pressbilder</a></p><p> </p><p><br> </p>/nyheter/varldens-langsta-lav-minskar-i-skuleskogens-nationalpark_11817652//nyheter/hogre-metanutslapp-an-vantat-fran-nordliga-backar-och-floder_11809247/Högre metanutsläpp än väntat från nordliga bäckar och floderSötvattensystem står för hälften av de globala utsläppen av metan, som är en kraftfull växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Men, bland sötvattnen har flodernas och bäckarnas roll i metancykeln i stort sett varit odokumenterad. Nu har forskare vid SLU och Umeå universitet i samarbete med forskare i USA, publicerat en studie i Nature som ger nya insikter i globala nivåer, mönster och drivkrafter för metanutsläpp från vattendrag.Thu, 17 Aug 2023 07:00:00 +0200<p>– Vi förväntade oss att hitta de högsta utsläppen i tropikerna, där det är varmt, eftersom den biologiska produktionen av metan är mycket känslig för temperatur, säger Gerard Rocher Ros, SLU. I stället fann vi att utsläppen också är förhöjda på tundran och i barrskogsregionen, trots låga temperaturer, sannolikt eftersom nordliga vattendrag ofta är kopplade till torvmarker och våtmarker som är kraftfulla metankällor.</p><h3>Global datainsamling</h3><p>Bäckar och floder är mycket dynamiska ekosystem. För att kunna förutsäga metanutsläppen på global nivå krävdes först en omfattande datainsamling.</p><p>– Innan vi gjorde den här studien tillbringade vi några år med att sammanställa alla observationer av metan i floder och vattendrag som vi kunde hitta och föra in dessa i en offentlig databas. Genom att tillämpa maskininlärningsverktyg på dessa många tusen observationer över hela världen kunde vi så småningom modellera metanutsläpp från vattendrag på stora rumsliga skalor, säger Gerard Rocher Ros.</p><p>Kartläggningen visade att de samlade utsläppen av metan från jordens bäckar och floder verkligen är ett viktigt flöde till atmosfären, i nivå med vad som dokumenterats för sjöar. Det globala mönstret visade också att höga utsläpp från vattendrag ofta är förknippade med egenskaper i landskapet som främjar metanproduktion genom ökad tillförsel av organiskt material och syrefattiga förhållanden i sediment, i synnerhet i jordar och våtmarker som hänger ihop hydrologiskt. Intressant nog visade sig temperatur inte vara ett bra sätt att förutsäga höga metanutsläpp från floder och vattendrag, varken på global nivå eller vid jämförelser inom enskilda vattendrag över tid.</p><p class="quote-left">Medan temperaturökningar kan vara den viktigaste drivkraften för sjöar och våtmarker, kan det för floder vara viktigare att förstå hur miljöförändringar ökar eller minskar metantillförseln från det omgivande landskapet.</p><p>Medan metanutsläpp från sjöar och våtmarker ofta regleras av temperaturen, verkar vattendrag alltså inte fungera på samma sätt.</p><h3>Vattendrag fungerar annorlunda</h3><p>– Det här innebär att andra processer kan påverka metanutsläppen från floder, till exempel förändringar i avrinningen eller i de hydrologiska kopplingarna till mark och våtmarker, säger Ryan Sponseller, Umeå universitet. Detta är viktigt när vi beräknar framtida metanutsläpp: medan temperaturökningar kan vara den viktigaste drivkraften för sjöar och våtmarker, kan det för floder vara viktigare att förstå hur miljöförändringar ökar eller minskar metantillförseln från det omgivande landskapet, men detta är fortfarande osäkert.</p><p>Eftersom metanproduktion är mycket beroende av organiskt material och låg syrehalt, utnyttjade författarna också denna nya databas för att undersöka hur människor direkt kan påverka metanutsläppen från floder. De konstaterar att miljöer som i hög grad modifierats av människan – till exempel dikade vattendrag, kanaler och floder nedanför avloppsreningsverk – också tenderar att ha förhöjda utsläpp.</p><h3>Restaurering kan minska utsläppen</h3><p>– Människor modifierar aktivt vattensystem över hela världen, och i allmänhet verkar dessa förändringar gynna metanutsläppen. Forskningsresultaten visar att en bieffekt av restaurering av vattendrag kan vara en minskning av metanutsläppen från vattendrag, säger Ryan Sponseller.</p><p>Eftersom forskarna kunde ta fram månadsvisa globala kartor över metanutsläpp från floder är denna databas också användbar för att bättre förstå den globala metancykeln, och den införlivas för närvarande i den senaste versionen av den globala metanbudgeten.</p><p>– Det här är viktigt eftersom en bättre förståelse av alla metankällor, deras omfattning och rumsliga mönster verkligen kan bidra till att förbättra Earth System Models. Det är storskaliga modeller som används för att förutsäga det framtida klimatet och som vi behöver för att förbereda samhället, säger Gerard Rocher-Ros.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f6eaa078-399e-45a7-8b58-62e646a8290d" data-contentname="Om studien">{}</div><p><strong>För mer information, kontakta gärna:</strong></p><p>Ryan Sponseller, universitetslektor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet<br>Telefon: 090-786 65 50<br>E-post: ryan.sponseller@ͯ��Ƶ</p><p>Gerard Rocher-Ros, postdoktor, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges Lantbruksuniversitet<br>Telefon: 0733-69 77 16<br>E-post: gerard.rocher.ros@slu.se</p><p> </p>/nyheter/hogre-metanutslapp-an-vantat-fran-nordliga-backar-och-floder_11809247//nyheter/orovackande-varmebolja-i-norra-ostersjon_11811036/Värmebölja i Östersjön oroar – "Kan få förödande konsekvenser"De senaste veckornas värmebölja i norra Östersjön är den längsta som någonsin uppmätts. – De ovanligt höga vattentemperaturerna är mycket oroande och kan få stora konsekvenser för det marina ekosystemet i området, säger Nicholas Kamenos, föreståndare för Umeå marina forskningscentrum. Mon, 01 Jul 2024 15:28:52 +0200<p><em>Observera att detta är en nyhet som publicerades 2023.</em><br><br>Sedan mitten av juli har temperaturerna i norra Östersjöns ytvatten legat över det normala, vilket innebär att det är den längsta värmebölja som någonsin uppmätts i området. Det bekymrar forskarna på Umeå marina forskningscentrum, baserade vid Umeå universitet. Efter en kortare period av förhöjda vattentemperaturer brukar ett marint ekosystem ofta återhämta sig. Däremot kan en långvarig värmebölja som sträcker sig över veckor, eller till och med månader, få förödande konsekvenser.</p><p>– Det här kan vara mycket allvarligt. Ihållande varma perioderna skapar helt nya förutsättningar som arterna i norra Östersjön inte är anpassade till, säger Nicholas Kamenos.  </p><p>I över 20 år har Umeå marina forskningscentrum utfört regelbundna temperaturmätningar på yt- och bottenvatten i regionen. Man har noterat att värmeböljor blivit all vanligare och att de ihållande perioderna av värme alltmer tycks påverka det marina livet. Till exempel gör värmen vissa bakterier mer aktiva, vilket i sin tur kan förändra hela bakteriebalansen i området.<br><br>– Under värmeböljor kan man till exempel se att bakteriella infektionerna ökar hos andra organismer, säger Nicholas Kamenos.</p><p>I hela Östersjöområdet har det skett en temperaturökning på 1-1,5 grader sedan 1990-talet, även om det varierar något mellan olika områden. Störst skillnad ser man i ytvattnet, men i södra delarna av Östersjön syns samma trend även i bottenvattnet.</p><p>En konsekvens av högre havstemperaturer är att vattnets förmåga att lagra koldioxid försämras.<br><br>– Haven har hjälpt till att lagra den koldioxid som vi släpper ut, och på så sätt bromsat den globala uppvärmningen. Om stigande havstemperaturer istället leder till att koldioxid frigörs från haven så kan det ha inverkan på klimatförändringens hastighet, säger Nicholas Kamenos.</p><p> </p><p><strong>Nyheten i media:</strong><br><a href="https://www.dn.se/sverige/rekordlang-varmebolja-i-norra-ostersjon-chockerande/">Dagens nyheter</a><br><a href="https://sverigesradio.se/artikel/hoga-temperaturer-i-bottniska-viken-ar-orovackande">Sveriges radio P4 Västerbotten</a><br><a href="https://svenska.yle.fi/a/7-10039755">Yle</a><br><a href="https://www.havet.nu/orovackande-varmebolja-i-norra-ostersjon">Havet.nu</a><br><a href="https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/v%C3%A4rmeb%C3%B6lja-i-norra-%C3%B6stersj%C3%B6n-orov%C3%A4ckande/ar-AA1fdGsu">Omni</a><br><a href="https://www.hamnen.se/243-grader-orovackande-rekordvarme-i-ostersjon/">Hamnen</a><br><a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/forskare-oroade-nar-ostersjon-blivit-varmare">SVT</a><br><a href="https://www.svd.se/a/dw8vXX/har-lyser-ostersjon-rott-orovackande">Svenska dagbladet/TT</a><br><a href="https://www.havet.nu/orovackande-varmebolja-i-norra-ostersjon">Havet.nu</a><br><a href="https://www.arctictoday.com/heat-wave-in-the-baltic-sea-worries-can-have-devastating-consequences/">Arctic Today</a><br><a href="https://www.tv4play.se/video/4b7e7ce392fe3d86c2bc/s%C3%B6ndag-3-september-2200">TV4 (start 5:10)</a><br><a href="file:///C:/Users/mano0288/Downloads/2023-08-northern-baltic-sea-longest.pdf">Phys.org</a><br><a href="https://www.natureworldnews.com/articles/58110/20230825/longest-heatwaves-northern-baltic-sea-marine-ecosystems-damaged-ecosystems.htm">Nature World News</a><br><a href="https://headtopics.com/us/heat-wave-in-the-northern-baltic-sea-now-the-longest-ever-recorded-42796702">Head Topics</a><br><a href="https://climateandeconomy.com/category/climate/">Climate and Economy</a><br><a href="https://article.wn.com/view/2023/08/24/Heat_wave_in_the_northern_Baltic_Sea_now_the_longest_ever_re/">Wn.com</a></p><p> </p>/nyheter/orovackande-varmebolja-i-norra-ostersjon_11811036//nyheter/icelab-far-stort-bidrag-till-tvarvetenskaplig-forskning_11791921/IceLab får stort bidrag till tvärvetenskaplig forskningUmeå universitets IceLab har, i hård konkurrens, belönats med 30 miljoner kronor i Vetenskapsrådets nya satsning på excellenta forskningsmiljöer. Bidraget ska användas för forskning om vad som händer när levande system utsätts för stress, till exempel hur växter hanterar torka eller bakterier anpassar sig till nya miljöer.Wed, 06 Mar 2024 18:00:11 +0100<p>Vetenskapsrådet fick in totalt 124 ansökningar från alla vetenskapliga discipliner. 15 beviljades – varav en från Umeå universitet.</p><p>– Panelen, som är experter på den här typen av centrumbildningar, var väldigt imponerade av kvaliteten i projektförslagen. En stor andel av ansökningarna höll exceptionellt hög nivå, säger Mattias Marklund på Vetenskapsrådet som har lett utformningen av bidraget.</p><p>Det femåriga bidraget är ett stort steg framåt för Integrated Science Lab, förkortat IceLab, som jobbar för att skapa broar mellan traditionellt åtskilda forskningsområden, som matematik, fysik, ekologi, växtfysiologi och molekylärbiologi.</p><p>– När vi läste utlysningstexten kände vi att detta var för oss. Vi försöker föra samman forskare över ämnesgränser och ser stor nytta med samarbeten, säger Martin Rosvall, professor i fysik och föreståndare för IceLab.</p><p class="quote-center">Nu får vi chansen att verkligen växla upp allting och ta projekten till nästa nivå.</p><p>Under processen med att skriva ansökan ville forskarna vid IceLab hitta och definiera det som är gemensamt för deras forskning. Svaret blev att de alla undersöker och kartlägger vad som händer med levande system under stress.</p><p>– Till exempel växter som utsätts för torka eller bakterier som hamnar i en ny miljö; hur hanterar de det? Eller ett ekologiskt system som på något sätt förs ur sin jämnvikt, vad leder det till för respons? Normalt sett är det växtbiologer som tittar på växter, molekylärbiologer som tittar på bakterier och ekologer som tittar på sina system. Det är parallella världar men många mekanismer är gemensamma och vi använder ofta likadana metoder. IceLab är en av få miljöer som integrerar expertis inom experiment, nätverksmodeller och processbaserade dynamiska modeller, vilket vi tror är en nyckel för att förstå komplexa system, säger Martin Rosvall.</p><p>IceLab är idag en fysisk miljö där exjobbare, doktorander, postdoktorer och biträdande lektorer bedriver forskning tillsammans. Det anordnas även IceLab camp för unga forskare, IceLab lunch pitches och hackatons för att sammanföra forskare. Efter tio års arbete med att bygga upp verksamheten är Martin Rosvall och hans kollegor mycket glada över att nu få möjligheten att förverkliga sina visioner.</p><p>– Vi har många idéer. En del har vi kunnat testa med medel vi har fått tidigare, men nu får vi chansen att verkligen växla upp allting och ta projekten till nästa nivå, säger han.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d35a5a21-a3f0-4bd4-abb4-660e35fbc023" data-contentname="Om Vetenskapsrådets excellenssatsning">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="04a0620a-e0a9-4eb4-bad0-d11ac37a2639" data-contentname="Om projektet">{}</div>/nyheter/icelab-far-stort-bidrag-till-tvarvetenskaplig-forskning_11791921//nyheter/mikroorganismer-berattar-om-forandringar-i-miljon_11774596/Mikroorganismer berättar om förändringar i miljönMikroorganismerna i kustvatten är så små att de oftast inte syns för blotta ögat. Det kan därför vara svårt att förstå deras oerhört viktiga roll för hela det marina ekosystemet. Li Zhao har valt att studera dessa organismer, för att ta reda på hur de reagerar på klimatförändringarna i havet. Hon har använt avancerad DNA-teknik för att visa på potentialen hos mikroorganismerna som indikatorer på förändringar i havsmiljön. Wed, 26 Feb 2025 09:31:46 +0100<p>Li Zhao har studerat både växtplankton och bakterier, och har i sitt avhandlingsarbete kunnat i detalj beskriva dem både vad gäller taxonomi och funktion. Hon har  även gjort jämförande studier mellan DNA-analyser och de mer traditionella mikroskopanalyserna.</p><h3>Basen i näringsväven</h3><p>Växtplankton och bakterier må vara osynliga för blotta ögat, men de utgör själva basen i det marina ekosystemet. Växtplankton är primärproducenter, och reagerar snabbt på förändringar i miljön. De anses därför vara goda indikatorer på statusen i havsmiljön, och studeras inom miljöövervakningen världen över. Heterotrofa bakterier har även de en viktig roll i ekosystemet, eftersom de transformerar löst organiskt material till levande materia och är viktiga för de biogeokemiska cyclerna. De heterotrofa bakterierna har kommit att spela en huvudroll i nordliga kustområden, eftersom det lösta organiska materialet ökar i dessa områden som en effekt av klimatförändringarna.</p><p>Li Zhao har gjort DNA-analyser av både växtplankton och bakterier, och har på så sätt kunnat få en detaljerad bild av såväl taxonomi som funktioner i basen på havets näringsväv. När det gäller växtplankton har hon jämfört DNA-analys med traditionell mikroskopanalys, och kommit fram till att DNA-sekvensering av växtplankton kan fungera väl som ett komplement till traditionell mikroskopanalys inom exempelvis miljöövervakning.</p><h3>Bakterier i en föränderlig miljö</h3><p>Hon har frågat sig hur de heterotrofa bakterierna anpassar sig efter den miljö de lever i och hur de reagerar på de miljöförändringar som ett varmare klimat leder till. För att få svar har hon jämfört bakteriesamhällena från älvvatten och kustvatten, och sett att bakterier i älvvattnet är anpassade för att nyttja terrestert organiskt material, alltså organiskt material med sitt ursprung från land. De kustlevande bakterierna, däremot, är mer anpassade för att nyttja organiska föreningar som härrör från andra havslevande organismer såsom växtplankton. Klimatförändringarna leder till ökade mängder terrestert organiskt material i kustvattnen, och kunskap om bakteriesamhällena och deras funktion är därför mycket viktig vid bedömningar av havsmiljöns status.</p><h3>Beskriver artrikedomen</h3><p>Resultaten i Li Zhaos avhandling bygger på de avancerade DNA-analyser som hon genomfört på såväl växtplankton som bakterier. Hon drar slutsatsen att det finns en stor potential i att använda sig av DNA-analyser inom såväl forskning som miljöövervakning. Metoden har också utvecklats enormt de senaste åren. Tidigare isolerades enskilda arter för att analyseras. Idag kan hela samhällen analyseras både vad gäller taxonomi och funktion. Det ger också kunskap om den enorma diversitet som finns i de marina ekosystemen. Under Li Zhaos avhandlingsarbete hittade hon exempelvis över 1100 olika bakterier i Östersjöns nordliga kustområden. Hennes forskning har bidragit till viktig kunskap om tidigare okända  mikroorganismer och deras roll in det marina ekosystemet.</p><p>Li Zhao försvarade sin avhandling den 26 maj. Hennes handledare har varit professor Agneta Andersson och professor Xiao-Ru Wang, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap.</p><p>För mer information, kontakta <a href="~/link/4a0b673d977645eb8723f9e44e70bf21.aspx">Li Zhao</a> eller <a href="~/link/ec4900b63b8e42a98efa0470fc957bb8.aspx">Agneta Andersson</a>. </p><p>Avhandlingen: <a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-7875&pid=diva2%3A1754099&c=2&searchType=LIST_COMING&language=sv&query=&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all">Microbial communities: descriptors of environmental change in marine ecosystems</a>.</p><p> </p>/nyheter/mikroorganismer-berattar-om-forandringar-i-miljon_11774596//nyheter/havsvattnet-mats-varje-minut_11771001/Havsvattnet mäts varje minutEn Ferrybox har installerats på forskningsfartyget KBV 181. Kontinuerlig insamling av vattenmiljödata ska ge en bredare bild av miljötillståndet och skapa nya möjligheter för forskare. - Det här är ett viktigt komplement till våra ordinarie mätningar, säger Anna Palmbo Bergman, kemist vid Umeå marina forskningscentrum.Wed, 26 Feb 2025 09:32:46 +0100<p>Vid ordinarie expeditioner för miljöövervakning tas vattenprover på olika djup, från havsytan och ända ner till botten. Genom att analysera dessa prover får man en noggrann bild av hur miljöstatusen är för havsområdet. Men den avancerade mätningen är kostsam, både i tid och pengar, och den görs därför bara på ett fåtal platser vid varje expedition.</p><h3>Kontinuerlig provtagning</h3><p>Som komplement har därför en Ferrybox installerats på forskningsfartyget KBV 181. Ferryboxen är ett automatiskt system för mätning av ytvatten, vilket innebär att den samlar in data även under färden mellan provtagningsstationer, samt under Kustbevakningens ordinarie patrulleringar. Sensorer mäter temperatur, salthalt, klorofyll, turbiditet, pH och koldioxidtryck i det flödande havsvattnet.</p><p>”Det är ett kostnadseffektivt sätt att få in mer information om havsmiljön. Vi får data från ett större geografiskt område än de stationer vi vanligtvis besöker i Bottniska viken”, säger Anna Palmbo Bergman, kemist vid Umeå marina forskningscentrum, som arbetar med nationell och regional miljöövervakning av vattenmassan i Bottniska viken.</p><h3>Möjligheter för forskare</h3><p>En gång i minuten sammanställs Ferryboxens data med fartygets egna mätningar av vindhastighet, temperatur, luftfuktighet och fotosyntetiskt ljus. De sammanslagna filerna skickas sedan till SMHI:s databas. <br>De kontinuerliga mätningarna innebär stora möjligheter för forskare. Under en pågående expedition kan vattenprover för andra typer av analyser samlas in parallellt, vilket innebär att forskare effektivt kan genomföra egna undersökningar med stor geografisk täckning.</p><h3>Nästan helt automatisk</h3><p>Det låter ju fantastiskt att allt går per automatik, men det finns förstås en del utmaningar och behov av handpåläggning.</p><p>”När allt fungerar som det ska behöver vi inte göra mer än kolla utrustningen, rengöra vissa delar och fylla på med reagenser och liknande. Men under vintern kan till exempel is ställa till med rejäla bekymmer, även om intaget för vatten sitter fem meter under vattenlinjen.”</p><p>Ferryboxen ombord på forskningsfartyget KBV 181 har finansierats av Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet.</p><p> </p><p> </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="484f160d-5c95-4d1d-bd27-5cd2a4930036" data-contentname="Kontaktperson KBV 181">{}</div>/nyheter/havsvattnet-mats-varje-minut_11771001//nyheter/upptack-naturen-med-guidade-utflykter-pa-universitetsomradet_11760124/Upptäck naturen med guidade utflykter på universitetsområdetDen 10 maj är det premiär för Natur på campus, ett tillfälle att utforska djur- och växtlivet kring universitetet och lära sig mer om naturen runt knuten. – Vi hoppas att det ska bli lite av en aha-upplevelse, säger botanisten Katarina Stenman.Wed, 26 Apr 2023 08:48:05 +0200<p>Konceptet Kultur på campus har funnits i 20 år – men nu har det även blivit dags för Natur på campus.</p><p>Under maj, september och oktober bjuder Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap in till sammanlagt sex utomhusexkursioner på olika teman. Aktiviteterna är gratis och öppna för alla. Tanken är att deltagarna på ett enkelt sätt ska få lära sig mer om det stadsnära djur- och växtliv som är lätt att missa till vardags.</p><p class="quote-left">Det finns en biologisk mångfald som folk inte känner till</p><p>– Det hänger ihop med universitetets ambition att vara ett grön och hållbart universitet. Gemene man vet nog inte att det finns olika lavar på träden eller att man kan höra 20 olika fågelarter när man går runt på campus på våren. Det finns en biologisk mångfald som folk inte känner till, säger Micael Jonsson, projektledare och universitetslektor.</p><p>Det första tillfället, 10 maj, har temat mossor och lavar.</p><p>– Vi lär till exempel ut skillnaden mellan vitmossa och renlav. Vi kommer att gå runt och titta så ta gärna med eget förstoringsglas eller lupp om du har, säger Katarina Stenman som är botanist och jobbar på universitets herbarium.</p><p>Exkursionerna utgår alltid från KBC-huset och pågår cirka en timme, oftast med start klockan 12.</p><p>Det andra tillfället, 24 maj, handlar om vårfåglar och då sker samlingen redan klockan 7 på morgonen.</p><p>– Det kommer att vara en på väldigt grundläggande nivå, att man ska lära sig känna igen en sjungande bofink till exempel. De flesta har ingen kunskap alls om fåglar, säger Micael Jonsson som förutom att han forskar om biologisk mångfald även har ett stort fågelskådningsintresse.</p><p>Genom Natur på campus hoppas arrangörerna väcka ett intresse hos studenter, universitetsanställda och andra Umeåbor för att lära sig mer om och ta hand om naturen.</p><p>– Kanske kan man få inspiration att fortsätta utforska på egen hand. Vi kan tipsa om en bra bok, vilka andra exkursioner som finns och svara på frågor, säger Katarina Stenman.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="915c8d86-d110-495b-9d1f-02b691d431dd" data-contentname="Om Natur på campus">{}</div>/nyheter/upptack-naturen-med-guidade-utflykter-pa-universitetsomradet_11760124//nyheter/tekniskt-naturvetenskapligt-basar-fyller-30-ar_11757111/Tekniskt-naturvetenskapligt basår fyller 30 årTusentals studenter har gått tekniskt-naturvetenskapligt basår vid Umeå universitet genom åren. Nu fyller utbildningen 30 år och firar med tårtkalas. – Det är ett av de finaste åren jag haft och det har verkligen gett mig många nya möjligheter, säger studenten Linnea Dahlberg.Tue, 18 Apr 2023 16:07:45 +0200<p>Basåret infördes i Sverige i början på 1990-talet för att ge gymnasieelever bättre möjligheter att läsa vidare på tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar. Umeå universitet är ett av lärosätena som erbjudit programmet ända sedan början.</p><p>Att gå ett tekniskt-naturvetenskapligt basår i Umeå gör det möjligt att få full behörighet matematik, kemi, fysik och biologi. Det ger också en garanterad plats till vissa utbildningar.</p><p>– Fördelen är att du kan läsa koncentrerat under ett år och hinna få med dig allt du behöver för att till exempel kunna bli civilingenjör eller studera life science, även om du inte gått natur eller teknik på gymnasiet, säger Catarina Rudälv, programansvarig.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ger bred behörighet</h2><p>I snitt antas 200 till 250 studenter per år till basåret i Umeå. En av dem som började i höstas är Linnea Dahlberg. Hon gick estetiska programmet på gymnasiet men har alltid velat läsa vidare inom naturvetenskap.</p><p>– Jag vill antingen bli mattelärare, läsa miljö- och hälsoskydd eller någonting med kemi, vilket jag fått upp ögonen för när jag börjat läsa basåret, säger Linnea Dahlberg som kommer från Göteborg men valde Umeå bland annat för att få både teknisk och naturvetenskaplig behörighet, vilket inte alla basår erbjuder.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Stort behov av arbetskraft</h2><p>Den samhällsomvandlingen som just nu pågår i norra Sverige innebär ett stort behov av arbetskraft, inte minst personer med teknisk-naturvetenskaplig kompetens. Basåret förbereder studenterna för utbildningar inom vård och omsorg, medicin, teknik och naturvetenskap, och många av dem som söker kommer från regionen.</p><p>– Det är en fantastisk möjlighet till breddad rekrytering, att fånga upp dem som inte har läst den här typen av kurser i gymnasieskolan, säger Catarina Rudälv.</p><p><strong>Fredag den 5 maj</strong> firas basårets 30-årsjubileum på universitetet, i Ljusgården i MIT-huset. Det kommer att bjudas på populärvetenskapliga presentationer, tårta och quiz. Arrangemanget är öppet för alla.</p><p><a title="Läs mer om firandet" href="~/link/7bc5ed3597d84aec936c9ed8082e9dfb.aspx">Läs mer om firandet</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="718e9df2-9bb8-4093-9056-6b11c53e8924" data-contentname="Fakta basåret">{}</div>/nyheter/tekniskt-naturvetenskapligt-basar-fyller-30-ar_11757111//nyheter/digitalisering--ett-hot-mot-klimatomstallningen-eller-losningen_11744580/Digitalisering – ett hot mot klimatomställningen eller lösningen?Digitalisering framhävs ofta som den givna lösningen på klimatkrisen som mänskligheten står inför, men vi pratar mer sällan om de utmaningar och negativa konsekvenser som digitaliseringen medför. Under ett panelsamtal i Humlab samlades forskare från olika ämnen och fakulteter för att diskutera digitaliseringens koppling till klimatkrisen och vilka faktorer som är viktiga i omställningen. Tue, 23 May 2023 10:12:32 +0200<p>– Idén till att anordna det här symposiet föddes efter en session som handlade om omställningar i relation till digitalisering och klimatkrisen under Humlabs 20-årsjubileum 2021. Sen dess har bland annat en så kallad grön industrialisering i norra Sverige presenterats som en innovativ lösning på klimatkrisen. Samtidigt kräver andra institutioner i världen att samhället får mer kunskap om digitaliseringens negativa konsekvenser, säger moderator Evelina Liliequist, postdoktor vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet.</p><p class="quote-center">En så kallad grön industrialisering i norra Sverige presenterats som en innovativ lösning på klimatkrisen. Samtidigt kräver andra institutioner i världen att samhället får mer kunskap om digitaliseringens negativa konsekvenser.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Skandinavien – en livbåt i norr</h2><p>Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet, forskar på hur arktiska och alpina arters livshistoriska anpassningar har formats av miljön; hur tidpunkten för livshistoriska händelser påverkas av klimat och miljöförändringar.</p><p>– Ett grundläggande misstag vi gör i Sverige är att vi inte tar hänsyn till att vi behöver den här platsen i framtiden. Skandinavien är den mest utvecklade nordliga regionen i världen – det är här människor kommer att bo. Vi måste börja se det här som vår livbåt i norr och vi måste skapa förutsättningar som vi kan anpassa oss till. Vi har alltid haft klimatförändringar men det är förändringshastigheten som är avgörande.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Demokratiska institutioner viktiga för samhällets förståelse för klimatkrisen</h2><p>Annika Egan Sjölander, professor i medie- och kommunikationsvetenskap är koordinator för Umeå Transformation Research Initiative (UTRI)  och leder ett forskningsprogram om kommunikationens roll för att skapa mer hållbara samhällen i antropocen.</p><p>– Det finns en brist i samhället idag vad gäller hur delad förståelsen är om vart vi är på väg och även kring på vilket sätt digitalisering ska lösa utmaningarna vi står inför. Vi måste samla både digital kompetens och kompetens när det gäller klimat och hållbarhet och bättre förstå hur dessa samspelar. Lokalt likväl som globalt. Det gör vi genom att använda vår erfarenhet och titta på historien. Här spelar dessutom demokratiska institutioner en avgörande roll, likt journalistiken.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Ekonomiska system måste främja cirkuläritet</h2><p>Christoffer Boman, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, forskar på att ta fram ny kunskap om energisystem som kommer till nytta för samhälle och industri i strävan efter att bli mer hållbara.</p><p>– Det finns både möjligheter och utmaningar med AI beroende på hur vi ser på det. Klart är att digitalisering påverkar hållbarhet från alla perspektiv – inte enbart kopplat till klimatet. Samhället har hittills arbetat linjärt men de ekonomiska systemen måste främja cirkuläritet. Från akademins sida måste vi bli bättre på att kommunicera vetenskap och synas utanför universitetet.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Samhället måste ställa krav på företagen – inte på konsumenterna</h2><p>Toby Miller, professor vid Complutense de Madrid, forskar inom kulturstudier och medievetenskap. Han har ett mångårigt engagemang i hållbarhetsfrågor relaterade till media- och kommunikationsvetenskap.</p><p>– Den rådande uppfattningen är att vi som konsumenter måste lösa situationen, men individuella beslut förändrar inte situationen för barn i den globala södern som arbetar så att vi i industriländer ska ha en mobiltelefon, eller som återvinner e-avfall i slutet av dessa telefoners livscykel. Den tar inte heller upp det faktum att årligt e-avfall nu väger mer än den kinesiska muren. Samhället måste kräva att företagen bakom telefonvarumärkena är tydliga med sin roll och vad de gör för att förändra dagens situation.</p><p><em>The Climate Crisis and the Digital</em> anordnades av Humlab, UTRI och Institutionen för kultur- och medievetenskaper. </p>/nyheter/digitalisering--ett-hot-mot-klimatomstallningen-eller-losningen_11744580//nyheter/fjallsjoars-djup-avgor-fiskarnas-storlek_11718789/Grunda fjällsjöar ger storväxta fiskarFiskarna blir större i grunda fjällsjöar än i djupa – tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro. Varför det är så har nu fått sin förklaring i en avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. De nya kunskaperna ger möjlighet till bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen.Thu, 09 Feb 2023 08:00:00 +0100<p>Sven Norman, doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Företagsforskarskolan, har i sin forskning kunnat visa att hur mycket fisk som produceras och hur stora de blir beror på hur djup sjön är och därmed vilken föda som finns. Specifikt är det inte den totala mängden fiskföda som produceras som är viktig – utan fördelningen av föda mellan äldre och yngre fiskar.</p><p>Juvenila (ej könsmogna) fiskar börjar sina liv med att mestadels äta djurplankton medan större fisk framför allt äter bottenlevande insektslarver. Den relativa produktionen av djurplankton och insektslarver är starkt kopplad till sjöars djupförhållanden där grunda sjöar producerar en hög andel bottendjur i relation till djurplankton. Då blir konkurrensen om de stora fiskarnas föda lägre, vilket gör att de kan växa sig ännu större. Detta leder också till att den totala fiskproduktionen i sjön ökar.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Många sjöar saknar fiskeregler</h2><p>– Att vi kunnat koppla fiskproduktionen i fjällsjöar till storleksberoende konkurrensförutsättningar inom fiskpopulationer innebär möjligheter till en bättre förvaltning av fiskbestånd i fjällen. Det finns många tusen sjöar bara i den svenska fjällen som idag till stor del saknar fiskeregler och fångstbegränsningar eller som faller under övergripande regionala fiskeregler, säger Sven Norman.</p><p>Insikten att sjöns djup spelar roll för hur känslig till exempel rödingpopulationer är för fiske, betyder att forskarna kan föreslå olika typer av fångstbegränsningar beroende på sjöars djupförhållanden.</p><p>– Framtida fiskeregler skulle alltså kunna implementeras utifrån mätningar av sjöars djupförhållanden i stället för som idag, genom övergripande regionala regler eller specifik platskunskap. Detta är något som jag hoppas kunna sprida till fiskerättsägare och förvaltare av fjällsjöar, säger Sven Norman.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Öring äter små rödingar</h2><p>Sven Norman studerade 46 populationer av röding och öring i 34 fjällsjöar. Han såg då att födoproduktionen, förutom att påverka fiskarnas storlek, även bestämde i vilken grad öringen blev piskivor – alltså fiskätare.</p><p>– Öring är en vanlig predator på små rödingar men till hur stor utsträckning individuella öringar äter röding varierar stort inom och mellan sjöar. Vi kan i vår studie visa att detta delvis beror på hur mycket röding som produceras och att detta i sin tur bestäms av sjöns djupförhållanden.</p><p>Teoretisk modellering och experimentella studier i labb har tidigare bekräftat att fördelningen av föda kan ha stora konsekvenser på fiskars tillväxt och den totala fiskproduktionen. Sven Normans avhandling är däremot ett av relativt få exempel på att detta har verkliga effekter även ute i naturen.</p><p><em>Sven Normans doktorandprojekt har finansierats av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten samt Jämtland som varit med som externa parter.</em></p>/nyheter/fjallsjoars-djup-avgor-fiskarnas-storlek_11718789//nyheter/caroline-blomquist-far-pedagogiskt-pris_11720018/Caroline Blomquist får pedagogiskt prisCaroline Blomquist, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, belönas med Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2023. Prissumman är 30 000 kronor.Tue, 07 Feb 2023 09:00:03 +0100<p>– Jag är otroligt glad att få Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris och jag vill rikta ett stort tack till fantastiska kollegor som bidragit till förändringsarbetet både på kurs- och programnivå vid institutionen. Det är roligt att fakulteten uppmärksammar institutionens pedagogiska arbete, vilket jag är stolt att vara en del i, säger Caroline Blomquist.</p><p>Caroline Blomquist har varit lärare vid Umeå universitet sedan 1991 och undervisat inom biologi och kemi vid en rad olika utbildningar, till exempel på basåret och kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd. Hennes specialområden är fysiologi och metabolism.</p><p class="quote-left">Drivkraften i förändringsarbetet är att få aktiva studenter genom interaktiva föreläsningar, seminarier, laborationer, studiebesök och redovisningar</p><p>Hon har också under åren tillsammans med kollegor och studenter arbetat aktivt med att utveckla och förbättra kvaliteten inom kurser och program. Det har bland annat handlat om att integrera jämställdhetsperspektiv i undervisningen på kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd, samt i ett annat projekt utveckla studenternas skrivkunskaper. Ett annat exempel är att hon tillsammans med Livsmedelsverket och en rad olika kommuner utvecklat kursen Livsmedelssäkerhet, från campusbaserad undervisning till att numera ges på distans.</p><p>– Drivkraften i förändringsarbetet är att få aktiva studenter genom interaktiva föreläsningar, seminarier, laborationer, studiebesök och redovisningar, säger hon. Vi har också strävat efter att utforma examinationsformer som bidrar till lärande som muntlig tentamen där återkoppling kan ske både direkt och individuellt.</p><p>Caroline Blomquist är också med i programråden för miljö- och hälsoskyddsprogrammet, basåret och kostvetarprogrammet. Sedan 1 juli 2021 är hon studierektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><p>Fakultetsnämnden vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten beslutade vid sitt senaste sammanträde att pedagogiska priset 2023 ska gå till Caroline Blomquist. Så här lyder prismotiveringen:</p><p>”Caroline Blomquist får priset för sina högt uppskattade insatser som lärare, sitt dedikerade och starka pedagogiska ledarskap, samt sitt stora engagemang att utveckla kurser och program exempelvis inom hållbar utveckling, jämställdhetsintegrering och studentcentrerat lärande.”</p><p>Fakultetens pedagogiska pris delas ut varje år. Syftet är att synliggöra och uppmuntra lärares engagemang och insatser i högskolepedagogisk utveckling. Prissumman är 30 000 kronor.</p><p> </p><p> </p>/nyheter/caroline-blomquist-far-pedagogiskt-pris_11720018//nyheter/ucmr-day-samlar-infektionsforskare-i-umea_11710011/UCMR Day samlar infektionsforskare i UmeåUCMR Day 19 januari är ett utmärkt tillfälle för nätverkande och initiering av nya samarbeten inom molekylär och translationell infektionsforskning i Umeå. I år lockar konferensen närmare 150 deltagare och håller till i Aula Nordica vid Umeå universitet.Tue, 17 Jan 2023 16:29:32 +0100<p>– I år är det den första konferensen på plats efter covid-19-pandemin. Vi ser fram emot mer interaktion och utbyte av idéer personligen. Det här är viktigt för att bygga upp en levande arbetsplats,” säger Yaowen Wu, professor vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet och föreståndare för UCMR.</p><p>För att omfamna återgången till "in real life science" har UCMR Days organisationskommitté valt en annan mötesstil, med två framstående huvudtalare och där alla posterpresentatörer (50) har möjlighet att visa upp sitt projekt i form av hisspitchar</p><p>– Vi är övertygade om att den här modellen kommer att uppfylla våra önskemål om att se mycket bra vetenskap, lära oss mycket och utveckla nya idéer och samarbeten. Det här upplägget är själva kärnan i UCMRs tankesätt, säger Teresa Frisan, professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och biträdande föreståndare för UCMR.</p><p>Programmet innehåller också gott om tid för småprat och nätverkande, samt en gruppdiskussion på eftermiddagen som handlar om framtida riktning för UCMR.</p><p>I dag omfattar UCMR över 60 forskargrupper från tio institutioner vid Medicinska fakulteten och Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.</p><p><strong>Hur gör UCMR för att hålla ihop en sådan heterogen organisation?</strong></p><p>– UCMR har sitt ursprung i ett bottom-up-initiativ. Forskare med olika expertis samarbetar för att lösa viktiga frågor inom mikrobiell infektion. UCMR Day är ett viktigt årligt evenemang för utbyte av nya idéer och initiering av nya tvärvetenskapliga samarbeten.” säger Yaowen Wu.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Keynote-föreläsningar</h2><p>De två keynote-föreläsningarna är öppna för alla att komma och lyssna på. Föredragen är på engelska.</p><p>11:15 - 12:00: Stress signaling promotes antibiotic resistance and tolerance in Gram-negative pathogens<br>Dr. Tobias Dörr, Cornell University, USA</p><p>17:00 - 17:45: Host cell remodeling by herpes virus encoded deconjugases<br>Professor Maria Grazia Masucci, Karolinska Institutet</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Program UCMR Day 19 januari</h2><p><a href="~/link/baf5228b3adf4156976fb16383334602.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs hela programmet</a><br><br></p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Om UCMR</h2><p>UCMR grundades 2004. UCMRs vision är att utveckla en världsledande vetenskapsmiljö som främjar spjutspetsforskning inom molekylär och translationell infektion. I dag omfattar UCMR över 60 forskargrupper från tio institutioner vid Medicinska fakulteten och Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet.<br>Forskningsområdena inkluderar mikrobiell patogenes, molekylär- och cellbiologi, kemi, klinisk mikrobiologi, strukturbiologi, immunologi, epidemiologi, mikrobiell ekologi, fysik, matematik och datadriven vetenskap.</p><p><a href="~/link/7f617cd74139422c87f1189bac26333f.aspx" target="_blank" rel="noopener">UCMRs webbplats</a></p>/nyheter/ucmr-day-samlar-infektionsforskare-i-umea_11710011//nyheter/renbeteskommissionen-fran-1913-digitaliserad_11692474/Renbeteskommissionen från 1913 digitaliseradArktiskt centrum och Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) och Umeå universitetsbibliotek har digitaliserat Renbeteskommissionen från 1913.Wed, 14 Dec 2022 15:03:22 +0100<p>Umeå universitetsbibliotek har under året arbetet med att digitalisera Renbeteskommissionen från 1913. Arbetet genomfördes inom ett forskningsprojekt vid Arktiskt centrum och EMG som handlar om forskning kring olika ekologiska förändringar i fjällvärlden.</p><p>– Vi är väldigt glada över det goda samarbetet med Arkiv och specialsamlingar. Det sparar mycket tid och resurser för oss när man kan arbeta med digitaliserade volymer säger Jon Moen, professor vid EMG.</p><p>Kommissionens handlingar innehåller material från flera resor i områden norr om Torneträsk och upp genom Troms fylke i Norge för cirka 100 år sedan. Bland annat innehåller materialet statistik, intervjuer, kartor och fotografier men även noggranna noteringar kring till exempel växtligheten längs lederna.</p><p>– Det är ett intressant material som vi nu kan göra tillgängligt för forskning genom detta samarbete. Nu var det våra ekologer som hörde av sig kring digitaliseringen men jag tror även att det har en relevans för forskare och studenter inom till exempel historia, kulturgeografi och samiska studier. Det är också bra och roligt att vi så här direkt i en anda av öppen vetenskap gör materialet helt fritt och tillgängligt. Det gör att alla som är intresserade och vill forska på materialet nu får möjlighet säger Ulf Sandqvist, avdelningschef för Arkiv och specialsamlingar vid biblioteket.</p><p><a href="https://digital.ub.ͯ��Ƶ/node/748730">Renbeteskommissionen 1913</a></p>/nyheter/renbeteskommissionen-fran-1913-digitaliserad_11692474//nyheter/expert-forelaser-om-antibiotikaresistens-i-akvatiska-miljoer_11689909/Expert föreläser om antimikrobiell resistens i akvatiska miljöerGenom ett projekt inom South Africa - Sweden University Forum, SASUF, startade ett samarbete mellan professor Carlos Bezuidenhout och Umeåforskaren Natuschka Lee. Nu besöker den sydafrikanska forskaren Umeå och föreläser den 7 december om antimikrobiell resistens i vår miljö – i vattendrag, marker och växter.Wed, 14 Aug 2024 13:35:58 +0200<p>South Africa - Sweden University Forum, SASUF 2030, är ett samarbete mellan universitet, organisationer och myndigheter i Sverige och Sydafrika. Genom forumet deltar Carlos Bezuidenhout i ett SASUF-projekt om “Mikrobiell bioteknologi” och “Diversitet och hälsa hos pollinerande insekter och växter” tillsammans med forskaren Natuschka Lee på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Anita Sellstedt på Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet. Natuschka Lee har bjudit in och är värd för Carlos Bezuidenhouts besök i Umeå.</p><p>Teamets forskningsresultat har visat hur värdefullt det är att lägga fokus inte enbart på sjukdomsalstrande mikrober hos människor, utan hur viktigt det är att också forska kring mikroberna i olika miljöer och hur de kan påverka vår miljö och vårt samhälle.</p><p>–  Vårt samarbete har fungerat utmärkt! Det har varit mycket intressant att studera hur våra två länder reagerar på pågående miljö- och klimatförändringar, eftersom båda båda våra länder ligger närmare polerna. Här har man ju märkt tydligare symptom på nuvarande miljö- och klimatförändringar jämfört med länder som ligger närmare ekvatorn. Vi planerar att söka forskningsmedel i fortsatta samarbeten – dels specifikt kring antimikrobiell resistens, dels en fortsättning kring insektsmikrobiologi och insektshälsa, säger Natuschka Lee.</p><p>Under sitt besök vid Umeå universitet kommer Carlos Bezuidenhout också att träffa representanter för Umeå Centre for Microbial Research, UCMR, och diskutera eventuella framtida samarbeten med infektionsforskare.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om föreläsningen:</h2><p><strong>Titel:</strong> Antimicrobial resistance in aquatic environments: examples and associated risks<br><strong>Målgrupp:</strong> Öppen föreläsning. Ingen registrering behövs.<br><strong>Tid:</strong> 7 december klockan 14:30-15:30<br><strong>Plats:</strong> Stora hörsalen KBC (Carl Cempe salen)</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om Carlos Bezuidenhout</h2><p>Professor Carlos Bezuidenhout är ansvarig för flera projekt finansierade av National Research Foundation och Water Research Commission of South Africa om antibiotikaresistens i vattenmiljön. Bezuidenhout är för närvarande föreståndare för enheten för miljövetenskap och förvaltning, North-West University.</p><p>Hans forskningsintressen ligger inom akvatisk mikrobiologi, vatten, sanitet, hälsa och energi. I mer än två decennier har han arbetat med att spåra potentiella patogena bakterier, svampar och virus i vattenresurser. Han har fått nationellt och internationellt erkännande som en ledande auktoritet på antimikrobiell resistens i sötvattenresurser. Arbetet han gör fokuserar på ytvatten, grundvattenkvalitet och vattenrening i vattenmiljöer och lyfter fram problemområden. Ännu viktigare, det understryker hur människors hälsa beror på vattenkvaliteten.</p><p>Hans forskning låg i framkant för att öka medvetenheten om de potentiella farorna med antimikrobiella resistenta mikroorganismer i vattenförsörjningen i Sydafrika. Detta område har sedan dess införlivats i forskningsagendor i Sydafrika och globalt.</p><p><a href="https://natural-sciences.nwu.ac.za/unit-environmental-sciences-and-management" target="_blank" rel="noopener">Mer information</a></p><p> </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Om South Africa - Sweden University Forum</h2><p><br>South Africa - Sweden University Forum, SASUF 2030, är ett samarbetsprojekt inom ramen för STINT mellan universitet, organisationer och myndigheter i Sverige och Sydafrika.</p><p>Projektansvarig vid Umeå universitet är Jessica Bergström Grahn.</p><p><a href="https://www.aurora.ͯ��Ƶ/utbilda-och-forska/internationalisering/samarbeten-natverk-och-utbytesprogram/south-africa-sweden-university-forum/" target="_blank" rel="noopener">Mer information</a></p>/nyheter/expert-forelaser-om-antibiotikaresistens-i-akvatiska-miljoer_11689909//nyheter/knappt-15-miljoner-till-forskning-om-hallbar-utveckling_11686894/Knappt 15 miljoner till forskning om hållbar utvecklingProjekt om energibesparande beteende på universitetsområdet, renar i ett ändrat klimat och storskaliga investeringar är några av de som har beviljats medel. Mon, 05 Dec 2022 09:53:24 +0100<p>Det statliga forskningsrådet Formas verkar en för hållbar utveckling. De finansierar forskning och innovation inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. I Formas årliga öppna utlysning 2022 fick 5 projekt från Umeå universitet dela på knappt 15 miljoner kronor.</p><p><strong>Följande projekt från Umeå universitet har beviljats medel i Formas årliga öppna utlysning 2022:</strong></p><p>Patrik Andersson, Kemiska institutionen, får 2 998 099 kr för projektet: <em>AI-PolyRisk - Artificiell intelligens för prioritering och identifiering av polymerer som nya kemikalierisker</em></p><p>Madeleine Eriksson, Institutionen för geografi, får 2 983 335 kr för projektet: <em>Planering för hållbar omställning. Storskaliga investeringar och samhällsomvandling</em></p><p>Johan Olofsson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, får 2 999 652 kr för projektet: <em>Skyddar renar biodiversiteten i Arktis i ett ändrat klimat</em></p><p>Jean-Francois Boily, Kemiska institutionen, får 3 000 000 kr för projektet: <em>Direkt mineralisering av atmosfärisk koldioxid genom påskyndad vittring</em></p><p>Weizhuo Lu, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, får 2 997 646 kr för projektet: <em>Intelligent Human-Buildings Interactions Lab: Identifiera, kvantifiera och guida energibesparande beteende på universitetsområdet</em></p>/nyheter/knappt-15-miljoner-till-forskning-om-hallbar-utveckling_11686894//nyheter/pa-safari-i-honungsbiets-fantastiska-varld_11685691/På safari i honungsbiets fantastiska världSurret vid kupan, stillsamma rörelser och ett lugnt sinnelag. Att jobba med honungsbin är avkopplande. Det menar Natuschka Lee, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, som ansvarar för bikuporna på Campus bigården vid Umeå universitet. Vi hänger med på bisafari.Fri, 25 Nov 2022 15:15:22 +0100<p class="quote-center">Det här är ett roligt sätt att under en stund komma nära bin och med egna ögon, och under handledning, ta del av det fantastiska livet i en bikupa.</p><p>– Det här är ett roligt sätt att under en stund komma nära bina och med egna ögon, och under handledning, få ta del av det fantastiska livet i en bikupa. Dessutom får man lära sig om honungsbiets betydelse för vårt samhälle samt om deras samspel med övrig natur, säger Natuschka Lee, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Umeå universitets bikupor på Campus Bigården är uppställda i skydd av staket och lås bakom Växthuset på Artedigränd. I år är det cirka 200 000 bin som huserar i sex färgglada kupor. som är tillverkade av frigolit. De består av bottenlösa lådor som travas på varandra så att bina alltid har det utrymme som krävs. Honungsbiet är ett socialt bi, det vill säga att det bildar samhällen. Ett bisamhälle utgörs av en drottning, 200 till 300 drönare, samt upp till 90 000 arbetsbin.</p><p><strong>Rök gör bina slöa</strong></p><p>Natuschka Lee puffar med en speciell plåtkanna rök runt kupingången under några minuter innan hon öppnar upp kupan. Röklukten gör att bina tror att deras hem står i brand, så de kommer genast påbörja en evakueringsplan. I stället för att försvara kupan kryper de in och börjar äta honung för att förbereda sig på att flyga iväg och hitta ett nytt hem, vilket gör dem slöa och långsamma.</p><p>Fast de flesta bin har krupit undan så känns det ändå lite obehagligt att stå så nära bikupan från början, men Natuschka Lee försäkrar oss om att campusbina, som tillhör underarten nordiska bin, är väldigt vänliga och att bina bara blir stickbenägna om man beter sig olämpligt och förstås när man ska skörda en del av deras honung.</p><p>Under närmare en timme berättar Natuschka med inlevelse om binas liv: till exempel deras deras komplicerade fortplantning – där arbetsbina är sterila honor och drottningen parar sig endast en gång i livet med drönare som dör efter fortplantning – och hur de skaffar mat och boar in sig och överlever vintern.</p><p>Hon tar också upp den nuvarande debatten om konkurrensrisker mellan honungsbin och vilda pollinatörer. </p><p>– Jag måste få poängtera att honungsbin förblir viktiga för vårt samhälle och vår livsmedelsproduktion, men man måste vara medveten om hur många bikupor man ställer upp på olika platser. Det är aldrig honungsbiet som är miljöboven i sig, utan det är hur vi människor hanterar våra bikupor.</p><p><strong>Samlar nektar och pollen</strong></p><p>Arbetsbina är som det låter de som gör jobbet! De kan kommunicera med varandra rörande förekomster av dignande näringskällor och kan på så sätt samordna arbetsinsatsen när de samlar in mat från blommor.</p><p>– Det är fascinerande hur bina flyger dit maten finns just nu och kan dra i väg upp till flera kilometer och sedan hitta hem igen, säger Natuschka Lee. I samband med skolprojektet Pollenjakten kunde vi dokumentera deras olika blombesök runt om i hela Sverige.</p><p>En solig dag, som den här julidagen, är många bin ute och letar efter mat. Honungsbiet har två näringskällor: nektar, som framför allt innehåller kolhydrater, och pollen som framför allt innehåller protein. Nektarn sugs upp ur blommorna med hjälp av biets rörliknande tunga och tas upp i honungsmagen där den omvandlas till honung. Biet spottar därefter upp honungen när det är tillbaka i kupan.</p><p>När biet tränger in i blommorna fastnar pollen på alla håriga kroppsdelar. Därifrån avborstas det och klibbar fast på bakbenen i så kallade pollenkorgar. Allt pollen fördelas alltid lika på bägge benen, för att inte en ojämn belastning ska försvåra flygandet vid hemfärden. Biet har ett mycket gott lokalsinne. När det samlat så mycket det orkar föra med sig (upp till en tredjedel av dess vikt!) flyger det den genaste vägen hem.</p><p><strong>Honungen skördas</strong></p><p>Vid hemkomsten till kupan vilar sig biet vanligen en stund på flygbrädet och beger sig sedan in i kupan. De olika typerna av last lämnas av på olika sätt.</p><p>– Nektarn kan dels genast ges som föda till hemmavarande samhällsmedlemmar, dels tömmas i förrådsceller av bivax. Det pollen som inte används direkt till föda, nedpackas i särskilda bivaxceller liksom honungen. Bivaxet är en ytterst viktig produkt för bisamhället och är ett fantastiskt material, som bina producerar i körtlar på bakkroppen och använder till byggnadsmaterial. </p><p>Under sommaren växer honungen och vaxen till sig på ramarna i bikuporna. Natuschka Lee och hennes medarbetare skördar sedan honungen i augusti eller början av september månad.</p><p>Safarin börjar gå mot sitt slut. Avslutningsvis berättar Natuschka Lee att honungsbin inte går i dvala vilket är lätt att tro. Under den kalla årstiden sitter bina i stället samlade på och mellan vaxkakorna och bildar en klunga eller klase (”vinterklot”), vanligen i mitten av kupan. Genom att sitta tätt sammanpackade och inta föda ur de insamlade förråden, lyckas de hålla kroppstemperaturen över +8 grader Celsius även under de kallaste vintermånaderna.</p><p>– Efter att vi har skördat en del av deras honung, brukar vi stödmata bisamhällena inför vintern. Vi utför även olika förebyggande åtgärder för att minska risken för parasiter såsom varroakvalstret och mikrosporidien Nosema.</p><p><strong>Stort spektrum av smaker</strong></p><p>Nu vet vi mer om hur ett bisamhälle ser ut och fungerar. Vi får dessutom lära oss lite om deras ekologi, samspel med vilda pollinatörer samt om de insektslingor som har ställts upp i Umeå region inom LONA-projektet för vidare observation av samtliga pollinatörer.</p><p>Bisafarin avslutas med fika och honungsprovning. Vi inser under provningen att det finns en enorm mängd olika smaker och konsistenser på honung beroende på vilka växter som bina har besökt i sin jakt på föda.</p><p> </p>/nyheter/pa-safari-i-honungsbiets-fantastiska-varld_11685691//nyheter/kunskapsutbyte-och-mingel-nar-kbc-firade-15-ar_11684470/Kunskapsutbyte och mingel när KBC firade 15 årFörra veckans tvärvetenskapliga KBC-dagar blev en succé och deltagarrekord! Konferensen besöktes av mer än 350 deltagare från tio olika institutioner vid Umeå universitet och SLU i Umeå. Thu, 17 Nov 2022 14:40:01 +0100<p>Stefan Björklund, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik och vetenskaplig koordinator på KBC, tror att KBC-dagarna förmodligen var ett bra tillfälle, särskilt för yngre och nyanställda, att bekanta sig med forskare från andra institutioner än den egna och att informera sig om alla de infrastrukturer som finns tillgängliga i KBC-miljön.</p><p>– Äldre medarbetare uppskattade förhoppningsvis årets tema ”Big Data” och möjligheten att få träffa sina kollegor ”live” igen efter två år av coronarestriktioner då vi varit tvingade att arrangera KBC-dagarna i digitalt format, säger Stefan Björklund.</p><p><strong>Big data ett gemensamt språk</strong></p><p>Årets KBC-dagar ägde rum 8-9 november och många av föredragen i Carl Kempe hörsalen på KBC berörde olika aspekter av det centrala temat för konferensen som var "Big Data".</p><p>Att analysera, tolka och hantera extremt stora och komplexa vetenskapliga data öppnar kraftfulla möjligheter men skapar också utmaningar inom forskningen. Detta oavsett om man utvecklar verktyg för tidig upptäckt av farliga kemikalier i miljön, studerar biobanksprover och hälsodata för riskprognoser och tidig upptäckt av sjukdomar, analyserar data som samlats in under den arktiska expeditioner eller studerar klimatrelaterad migration av trädarter.</p><p>– Att behandla stora datamängder berör alltså de flesta forskningsområden i vårt tvärvetenskapliga centrum och föreläsningarna berörde därför forskare från en stor del av KBC-sfären, säger Stefan Björklund.</p><p><strong>Behåll dynamiken i framtiden</strong></p><p>Inom ramen för firandet av KBC:s 15-årsjubileum höll Stefan Björklund tillsammans med Selma Dahmane, representant för Umeå Postdoc Society, ett panelsamtal med flera av de personer som gjort viktiga bidrag till etableringen och utvecklingen av centret.</p><p>Paneldeltagarna gav en historisk översikt över hur det gick till när KBC startade och de reflekterade också kring visioner för att fortsätta stärka forskningssamarbetet vid KBC. Panelen verkade överens om vikten att hålla sig uppdaterad och dynamisk i framtiden, och därigenom undvika vetenskaplig stagnation.</p><p><strong>Doktorander får pris</strong></p><p>Firandet fortsatte med en galamiddag på kvällen den första konferensdagen. Under middagen ägde en prisutdelning rum där fyra unga forskare prisades i olika kategorier för bästa forskningspresentation. De två doktoranderna Palwasha Baryalai, Institutionen för molekylärbiologi, och Eduardo Rodriguez, Institutionen för fysiologisk botanik, delade på Agrisera Award – ett resebidrag sponsrat av företaget Agisera.</p><p>Deras presentationer fick högsta betyg från expertkommittén, som utvärderade presentationernas struktur, tydlighet och anpassning av budskapet till målgruppen och andra kriterier för effektiv vetenskapskommunikation.</p><p>Deltagarna i KBC-dagarna hade under dagen fått rösta fram "Bästa doktorandpresentation genom publikens val". En av vinnarna i denna kategori var Karsten Meier, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi. Titeln på hans enastående pitch var "Utsöndra proteiner, rycka näringsämnen, blockera immunförsvaret – vardag för klamydiabakterien". Den andra pristagaren, Elena van Zalen på Institutionen för fysiologisk botanik, UPSC, vann publikens hjärta med sitt imponerande och professionella grafiska abstrakt: "Hur upplever granar och tallar stress?"</p><p><strong>Presenterar forskning visuellt</strong></p><p>Totalt elva doktorander ”hiss-pitchade” sina forskningsprojekt under två minuter och under pauser och en särskild postersession diskuterade de sina projekt med konferensdeltagarna med hjälp av grafiska abstrakt som var upphängda i KBC-fiket utanför hörsalarna.</p><p>Flera av doktoranderna hade innan KBC-dagarna gått en kurs i vetenskapskommunikation som erbjöds av KBC och organiserades av Gabrielle Beans Picon, forskningskommunikatör på Curiosum science centre och IceLab vid Umeå universitet.</p><p>– Fokus på årets kurs var på hur man förmedlar en sammanfattning av viktiga forskningsresultat i ett grafiskt format. Syftet med en visuell presentation ära att effektivt sprida huvudbudskapet på ett mer populärvetenskapligt sätt till en bred publik, säger Gabrielle Beans Picon.</p><p>Daria Chrobok, vetenskaplig illustratör och grundare av DC SciArt, var inbjuden som expert och gästlärare för kursen. DC SciArt sponsrade också priser för bästa hiss-pitch och visuellt abstrakt med böcker om vetenskapskommunikation.</p><p>Som ett extra inslag i KBC:s jubileumsfirande anordnades en fototävling med temat "KBC är...". Konferensdeltagarna fick rösta på sin favoritbild bland mer än tjugo imponerande konstnärliga bidrag. Vann gjorde Soyvik Sarkar, Kemiska institutionen, med fotot "Inverterad natur genom ett labbfönster på KBC".</p><p><strong>Föreslå nästa års tema</strong></p><p>Vilka nya utmaningar kommer nästa år att ge oss och vilka vetenskapliga teman skulle vara intressanta och relevanta att diskutera inom det tvärvetenskapliga KBC-forskarsamhället?</p><p>– Alla medarbetare som är anslutna till KBC är välkomna att föreslå ett tema för KBC-dagarna 2023. Vi i organisationskommittén kommer att överväga alla förslag!, säger Stefan Björklund.</p>/nyheter/kunskapsutbyte-och-mingel-nar-kbc-firade-15-ar_11684470//nyheter/ny-studie-avslojar-omfattande-kalhuggning-av-naturliga-skogar_11681032/Studie avslöjar omfattande kalhuggning av naturliga skogarMellan 2003 och 2019 har nästan en fjärdedel av Sveriges sista gamla oskyddade naturliga skogar försvunnit. Med nuvarande avverkningstakt kommer dessa ekologiskt värdefulla skogar att vara borta om 50 år. Det visar en studie av bland andra forskare från Lunds och Umeå universitet.Wed, 21 Jun 2023 14:59:10 +0200<p>En mindre del av Sveriges oskyddade produktiva skogar består av gammal skog som sannolikt aldrig tidigare kalhuggits. Dessa gamla naturliga skogar är ofta varierade och ger fler livsutrymmen åt svampar, lavar, växter och djur. De oskyddade produktiva skogarna kan vara extra värdefulla då de finns kvar i bördiga områden som annars används för skogsbruk och jordbruk.</p><p>Dessa sällsynta ekosystem har en rik biodiversitet och ger oss en värdefull inblick i hur de nordliga landskapen fungerade före omfattande mänskliga ingrepp. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Earth’s Future, har ett forskarlag upptäckt bevis för att nästan en fjärdedel av Sveriges oskyddade produktiva gamla skogar försvunnit mellan 2003 och 2019, med andra ord 1,4 procent per år.</p><p>– Det är tack vare det unikt rika datamaterialet vi har i Sverige som vi kunde undersöka detta och få fram väldigt tydliga resultat, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.</p><p class="quote-left">Denna förlust av gammal naturlig skog kommer att definiera våra landskap i århundraden då svensk och annan boreal skog växer långsamt</p><p>I studien kopplade forskargruppen ihop nationella skogsinventeringsdata om skogens ålder från mer än 90 000 inventeringsytor från riksskogstaxeringen med en statlig databas som dokumenterar nästan en miljon enskilda avverkningar sedan 2003. Av alla inventerade bestånd som kalhuggits har 19 procent skett i gamla skogar som är så gamla att de högst sannolikt aldrig tidigare kalhuggits och därmed ej är planterade eller sådda. Detta trots att en majoritet av den produktiva skogsmarken omfattas av miljöcertifiering som prioriterar skydd av skogar med högt ekologiskt värde.</p><p>– Med nuvarande takt på kalhuggningen kommer de sista av dessa oskyddade, gamla naturliga skogar att försvinna i Sverige på 2070-talet. Denna förlust av gammal naturlig skog kommer att definiera våra landskap i århundraden då svensk och annan boreal skog växer långsamt, säger Anders Ahlström.</p><p>Konsekvenserna för den biologiska mångfalden och det svenska samhället är svåra att beräkna.</p><p>– Med tanke på att dessa äldre skogar utgör en relativt liten och snabbt krympande del av det större skogslandskapet, försvinner snabbt möjligheten att studera dessa system för att förstå vad vi förlorar, säger Daniel Metcalfe, naturgeografiforskare vid Umeå universitet.</p><p>Kalavverkning av gammal naturskog tycks vara utbredd i de flesta nordliga länder globalt, men det har gjorts lite övervakning av dess spridning och omfattning, främst på grund av att det saknas officiella kartor och att naturlig boreal skog är svår att särskilja i satellitbilder. Som jämförelse kan de flesta typer av omställning av markanvändning i tropikerna upptäckas med hjälp av satelliter som övervakar förlusterna av naturskog.</p><p>– Avskogning och förlust av naturlig skog i Amazonas och andra delar av världen får stark internationell kritik, men förlust av gammal naturlig skog i mycket snabb takt sker framför våra ögon i våra egna, rikare, länder. Vi måste snabbt kartera dessa skogar över hela den boreala regionen och utveckla strategier för att bevara dem. Annars kommer dessa skogar snart att vara borta före vi ens hunnit utvärdera dem för klimat, biodiversitet och kulturella värden, säger Anders Ahlström.</p><p>Förutom Lunds universitet och Umeå universitet har CSIRO Oceans and Atmosphere i Canberra, Australien, deltagit i arbetet.</p><p><strong>Om studien:<br></strong><em>Anders Ahlström, Josep G. Canadell, Daniel B. Metcalfe. 2023, Widespread unquantified conversion of old boreal forests to plantations, Earths future. DOI 10.1029/2022EF003221</em></p><p><a title="Läs artikeln i Earth's Future" href="https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1029/2022EF003221">Läs artikeln i Earth’s Future</a></p><p><strong>För ytterligare information, vänligen kontakta:</strong></p><p>Daniel Metcalfe, professor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet<br>E-post: daniel.metcalfe@ͯ��Ƶ<br>Telefon: +47 (0) 72 205 27 95</p><p>Anders Ahlström, docent och lektor, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet<br>E-post: anders.ahlstrom@nateko.lu.se<br>Telefon: 073 202 848 76</p><p> </p><p> </p>/nyheter/ny-studie-avslojar-omfattande-kalhuggning-av-naturliga-skogar_11681032//nyheter/mer-an-180-miljoner-till-ny-forskning-vid-umea-universitet_11681422/Mer än 180 miljoner till ny forskning vid Umeå universitetHjärnans avfallshantering, kollagring i nordliga sjöar, elevcentrerat lärande och reproduktiv hälsa är några av de ämnen som kommer att studeras i de forskningsprojekt som nyligen beviljats medel av Vetenskapsrådet. Wed, 14 Jun 2023 12:56:41 +0200<p>Vetenskapsrådet (VR) är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. I början av november tillkännagav man vilka projekt som beviljats medel i deras stora utlysningar 2022, och totalt fick Umeå universitet 181 517 760 kr till ny forskning.</p><p><strong>Utlysningen Utbildningsvetenskap 2022</strong></p><p><a href="~/link/d15dcfd212704028a0566fdfd2dd8d1e.aspx">Peter Bergström</a>, Pedagogiska institutionen, får 5 986 000 kr för projektet: <em>Med sikte på elevcentrerat lärande i innovativa lärmiljöer: En longitudinell studie av undervisningspraktik och skolorganisation</em></p><p><a href="~/link/9974932cf5c8488e9bff516edf912897.aspx">Kristina Ledman</a>, Pedagogiska institutionen, får 5 942 400 kr för projektet: <em>Kritiskt tänkande, social tillhörighet och demokratiskt deltagande: yrkeselevers medborgarbildning och lärares undervisning</em></p><p><a href="~/link/e56dd971275b428284e5b06574260029.aspx">Joakim Lindgren</a>, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, får 6 000 000 kr för projektet: <em>Elevhälsan som marknad</em></p><p><strong>Utlysningen Humaniora och samhällsvetenskap 2022</strong></p><p><a href="~/link/cc274220e932407facb0c909597d3564.aspx">Lars Nyberg</a>, Institutionen för strålningsvetenskaper, får 4 275 000 kr för projektet: Kognition, hjärna och åldrande: 10-års longitudinell uppföljning</p><p><a href="~/link/a9fa9f7ee6754eb896da1005e861a022.aspx">Marie Wiberg</a>, Handelshögskolan, får 4 839 000 kr för projektet: <em>Innovativa statistik och maskininlärningsmetoder för jämförelser av prediktion och utfall i registerdata</em></p><p><a href="~/link/1a221830a17344a583f9607ffdf49492.aspx">Malin Åkebo</a>, Statsvetenskapliga institutionen, får 4 569 000 kr för projektet: <em>Bortom vinnare och förlorare: Regionala variationer av fred efter den militära segern i Sri Lanka (REGIOPEACE)</em></p><p><strong>Utlysningen Naturvetenskap och teknikvetenskap 2022</strong></p><p><a href="~/link/3e1778401bc4427f83ec85e5c8f97deb.aspx">Catherine Bellini</a>, Institutionen för fysiologisk botanik, får 3 200 000 kr för projektet: <em>Deciphering the transcriptional networks that integrate light and hormone signaling pathways during adventitious root initiation in Arabidopsis</em></p><p><a href="~/link/413fcce06f8b438d94c20fc23836f690.aspx">Yaowen Wu</a>, Kemiska institutionen, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Molekylära mekanismer och funktioner för icke-kanonisk autofagi</em></p><p><a href="~/link/faa3434db59e461ea19ee62305e8468f.aspx">André Mateus</a>, Kemiska institutionen och Molekylär Infektionsmedicin, Sverige (MIMS), får 4 000 000 kr för projektet: <em>Kolhydratsmetabolism hos arter i det mänskliga tarmmikrobiomet</em></p><p><a href="~/link/581fb9db849f45c59249e68f488e12f2.aspx">Madeleine Ramstedt</a>, Kemiska institutionen, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Bakteriella membranvesiklar som medicintekniskt verktyg</em></p><p><a href="~/link/9735e2f4d62944899ca4705c316037f2.aspx">Micael Jonsson</a> Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, får 3 200 000 kr för projektet:<em> Interaktioner mellan strandvegetation och löst organiskt kol påverkar betydelsen av terrestert material i boreala vattendrag</em></p><p><a href="~/link/ee5a582399ad4cdfab214bbcadfb3f13.aspx">Kary Främling</a>, Institutionen för datavetenskap, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Hur förklarande AI kan bli förståelig med hjälp av CIU</em></p><p><a href="~/link/9be68fa51cb4496cb83766d4c254f344.aspx">Kai-Florian Richter</a>, Institutionen för datavetenskap, får 3 700 000 kr för projektet: <em>Strategier för autonoma system för att lösa tvetydigheter i människa-system interaktion</em></p><p><a href="~/link/6eb4021b1e464379b473101c89b11695.aspx">Gesche Blume-Werry</a>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, får 4 000 000 kr för projektet: <em>Betydelsen av djupa rötter för kol-klimatåterkopplingen i upptinande permafrostjordar</em></p><p><a href="~/link/580b232952bb4d099f9dc12829f93391.aspx">Eric Libby</a>, Institutionen för matematik och matematisk statistik, får 3 360 000 kr för projektet: <em>Det evolutionära ursprunget till utvecklingsprogram</em></p><p><a href="~/link/a378f0cacd684bcb969433a41bef6ced.aspx">Natalya Pya Arnqvist</a>, Institutionen för matematik och matematisk statistik, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Dubbelt generaliserade formbegränsade additiva modeller</em></p><p><a href="~/link/8d578823de904ff2a4885fb93f97ade6.aspx">Richard Bindler</a>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, år 3 600 000 kr för projektet: <em>Organisk kollagring i nordliga sjöar: in situ molekylär analyser av mineralisering och lagring av kol i sediment</em></p><p><a href="~/link/9b5b9084ef414f009f632ce5b7123685.aspx">Anders Wåhlin</a>, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik och Institutionen för strålningsvetenskaper, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Nya avbildningsmetoder för att studera hjärnans avfallshantering</em></p><p><a href="~/link/f081ad5e02304369bba47fe369dea755.aspx">Anna Linusson Jonsson</a>, Kemiska institutionen, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Molekylära och fysikokemiska förutsättningar för rationell design av effektiva antidot mot nervgasförgiftning</em></p><p><a href="~/link/35f529e7cb8c4a30a80bffc7e93f5722.aspx">Florian Schmidt</a>, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Ultrasnabb mid-infraröd fototermisk avbildning av fettsyror och lipiddroppar i levande celler</em></p><p><a href="~/link/a4de4752afdc4ed39991947e613cadb9.aspx">Gerold Jäger</a>, Institutionen för matematik och matematisk statistik, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Effektiva Heuristiska Algoritmer för Handelsresandeproblemet Baserade på Mängdtoleranser</em></p><p><a href="~/link/bd3b95f8b24148538bf01f25ca1c149c.aspx">Vicenc Torra</a>, Institutionen för datavetenskap, får 3 700 000 kr för projektet: <em>Privacihet och komplexa data</em></p><p><a href="~/link/f861ee61eb6f4a05b720943de9582dc4.aspx">Thomas Hellström</a>, Institutionen för datavetenskap, år 3 700 000 kr för projektet: <em>Robots with Causal Capabilities</em></p><p><a href="~/link/3b786e26592645dbaa2fddad4fa581cc.aspx">Christer Grönlund</a>, Institutionen för strålningsvetenskaper, får 3 566 000 kr för projektet: <em>Vibrations-lokaliseringsmikroskopi och vävnadsdekonstruktion i ultraljudsbildsekvenser - Banbrytande metoder för neuromuskulär avbildning</em></p><p><a href="~/link/b77957a294dc497fb3d4581e95a5b0a4.aspx">Aftab Nadeem</a>, Institutionen för molekylärbiologi, får 4 000 000 kr för projektet: <em>Mikrobiella protein-lipid interaktioner: Roll i värdpatogenes och bioteknologiska tillämpningar</em></p><p><strong>Utlysningen Utvecklingsforskning 2022</strong></p><p><a href="~/link/cecbadf50a104929bf11562f622ef300.aspx">Isabel Goicolea</a>, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, får 799 360 kr för projektet: <em>Narrativ för förändring: nätverksbyggande mellan feministiska forskare och aktivister i arbetet för säkra aborter i Latinamerika</em></p><p><a href="~/link/2fa40e6537d346cba3224f8b8017dfc8.aspx">Fredinah Namatovu</a>, Institutionen för epidemiologi och global hälsa och Enheten för demografi och åldrandeforskning (EDÅ), får 4 631 000 kr för projektet: <em>Reproduktiv hälsa och våld i nära relation bland kvinnor med funktionsnedsättning</em></p><p><strong>Utlysningen Forskning om brottslighet 2022</strong></p><p><a href="~/link/420eed916ec6456e8eb8c38613f11823.aspx">Mojgan Padyab</a>, Institutionen för socialt arbete, Enheten för demografi och åldrandeforskning och Enheten för polisutbildning, får 4 780 968 kr för projektet: <em>Cyberbrottslighet: en longitudinell registerbaserad studie om demografiska, socioekonomiska och tekniska förklaringsfaktorer</em></p><p><a href="~/link/c68e38acfa664220b69ad73ac4817a88.aspx">Stefan Sundgren</a>, Handelshögskolan, får 4 602 814 kr för projektet:<em> Konkurs och brottslighet</em></p><p><strong>Projekt som finansierats i utlysningen Medicin och hälsa 2022 hittar du via länken nedan.</strong></p><p> </p>/nyheter/mer-an-180-miljoner-till-ny-forskning-vid-umea-universitet_11681422//nyheter/roster-fran-kbc-2022_11680015/Röster från KBC 2022KBC:s vision är att främja en positiv, kreativ och tvärvetenskaplig miljö för forskning i kombination med en utmärkt forskarutbildning. Uppskattar de anställda på KBC forskningsmiljön och har de en "vi-känsla"? Den här artikeln är en översikt över synpunkter från 15 KBC-medarbetare.Wed, 14 Jun 2023 12:57:34 +0200<p><em><strong>Artikeln finns bara på engelska!</strong></em> Du når den genom att trycka på "English site" längst upp till höger på denna webbsida.</p><p> </p>/nyheter/roster-fran-kbc-2022_11680015//nyheter/hallbart-campus-ledningen-ar-viktig-for-jamstalldhet_11679596/Hållbart campus: ledningen är viktig för jämställdhetHållbarhet handlar om mer än miljöfrågor som återvinning och rent vatten. Under kursen Omställning till ett hållbart samhälle fokuserade några av masterstudenterna i miljövetenskap på hur jämställdhet mellan könen kan göra Umeå universitet mer hållbart.Wed, 02 Nov 2022 15:29:21 +0100<p>– Jag tror att det fortfarande finns mycket indirekt diskriminering i den akademiska världen, säger Griet Mortier, student på masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning på hållbar utveckling. Om man till exempel vill anställa en professor anses internationell erfarenhet vara viktig. Män har oftare det, men det betyder inte att de är mer kompetenta än en kvinna som inte har åkt utomlands på grund av sin familj. Så detta är saker som man antingen kan ta bort från anställningsförfarandet eller inte värdera så högt.</p><p>Manon Legoff studerar miljöteknik i Frankrike och kom först till Umeå universitet som Erasmusutbytesstudent. Hon gillade sina studier här och bestämde sig för att stanna ytterligare ett år för att slutföra en masterutbildning.</p><h3>FN:s mål nr 5</h3><p>I den första delen av Omställning till ett hållbart samhälle arbetade studenterna med FN:s hållbarhetsmål. Manon kände att hon ville fördjupa sig i jämställdhetsfrågor, mål nr 5 av FN:s 17 mål.</p><p class="quote-left">Om du frågar någon om hållbarhet tänker de först på ekologi och biologisk mångfald, men samhälleliga och kulturella aspekter är lika viktiga</p><p>– Jag har studerat miljöfrågor i tre år, så för en gångs skull ville jag arbeta med samhällsfrågor, säger hon. Om du frågar någon om hållbarhet tänker de först på ekologi och biologisk mångfald, men samhälleliga och kulturella aspekter är lika viktiga.</p><p>Studenterna intervjuade ansvariga på universitetet för att få kunskap om könsfördelningen bland studenter och personal och vad som görs för att nå ett mer jämställt universitet. De fick veta att studentpopulationen totalt sett är 50/50 män och kvinnor, men att könsklyftan vidgas inom traditionellt manliga ämnen och när man tittar på högre positioner som professurer.</p><h3>Mycket arbete behövs fortfarande</h3><p>– Det var en ögonöppnare för mig, de vi intervjuade sa också att det kommer att bli värre eftersom de flesta kvinnliga professorer är lite äldre och närmar sig pensionen och det finns inte tillräckligt många unga kvinnor på väg upp, säger Griet Mortier.</p><p>När man läser policys och universitetsdokument om genus ser det ut som om det mesta redan är gjort, men verkligheten är att det fortfarande krävs mycket arbete innan universitetet kan kalla sig jämställt, konstaterar Griet och Manon.</p><p>Tillsammans med sina studiekamrater Agnes Mattsson och Peter Magnusson har de listat åtgärder som de anser att universitetet behöver vidta i jämställdhetsfrågor. Viktigast är att ledningen på alla nivåer måste vara aktivt engagerad i jämställdhetsfrågor, anser de.</p><h3>Kvinnliga förebilder viktiga</h3><p>För studenter, särskilt inom naturvetenskap, teknik och matematik, är det viktigt att göra framgångsrika kvinnliga forskare kända, så att studenterna har förebilder. Ett steg mot fler kvinnor på högre positioner skulle kunna vara att erbjuda fler deltidsprofessurer, föreslår de. Det skulle kunna göra det lättare för kvinnor i 30-årsåldern att gå vidare i sin karriär.</p><p>– Naturligtvis måste man se till att kvinnor inte tvingas till deltidstjänster resten av livet, men det kan vara en början, särskilt inom områden där kvinnor är underrepresenterade, säger Griet Mortier.</p><p>Gruppen tittade också på sexuella trakasserier och mobbning och på informationen för offer på universitetets webbplats. Det finns mer att göra, anser de.</p><p>– Rutinerna kan förbättras, säger Griet Mortier. På webbplatsen står det att offren ska rapportera till sin chef och lärare, men det kan vara svårt att prata med någon på samma avdelning.</p><p>I stället skulle universitetet kunna utse någon utanför organisationen, som en betrodd rådgivare eller kontaktperson som kan ta ärendet vidare. Det skulle kunna bidra till att människor känner sig tryggare, tror studenterna.</p><h3>Gröna väggar och enhetlig skyltning</h3><p>De föreslår också mer utbildning för personal och studenter, både män och kvinnor, till exempel i civilkurage.</p><p>– Så att folk lär sig att säga ifrån, hjälpa till eller ingripa när de ser något hända, säger Griet Mortier. Kommunikation, särskilt för internationell personal och internationella studenter, är också viktigt, eftersom många av dem inte har något nätverk av människor och är extra sårbara, så det är viktigt att allt är tydligt och tillhandahålls på engelska.</p><p>Studenterna presenterade sina projekt om hur universitetsområdet kan bli mer hållbart vid en postersession i KBC-huset. Ett projekt föreslog gröna väggar med klätterväxter, både inomhus och utomhus, ett annat mer enhetlig skyltning om återvinning och avfallshantering och en tredje grupp arbetade med hur man kan öka medvetenheten om hållbarhet bland studenterna.</p><p>– Hållbarhet handlar ofta om kommunikation i sin helhet, avslutar Manon Legoff.</p><p><a title="Läs mer om Masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning mot hållbar utveckling" href="~/link/b5fd182f0315408b938866f487695e8c.aspx">Läs mer om Masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning mot hållbar utveckling</a></p><p> </p>/nyheter/hallbart-campus-ledningen-ar-viktig-for-jamstalldhet_11679596//nyheter/big-data-och-kbc-historik-och-framtid-nar-centret-firar-15-ar-_11678589/”Big Data” och KBC:s historik och framtid när centret firar 15 år Alla medarbetare på Kemisk Biologiskt Centrum, KBC, vid Umeå universitet och SLU bjuds in till konferens 8-9 november. Det vetenskapliga fokuset i år är ”Big Data” – dess fördelar och utmaningar inom olika forskningsområden. En speciell höjdpunkt är en paneldebatt med spännande samtal om KBC:s uppstart och framtid.Wed, 14 Jun 2023 12:58:23 +0200<p>KBC anordnar varje år tvärvetenskapliga KBC-dagar som främst riktar sig till forskare som arbetar i Umeå. Cirka 200-300 personer brukar delta, men i år är det deltagarrekord med över 350 anmälningar.</p><p><strong>Ökar ”vi-känslan”</strong></p><p>– Med uppemot 1 000 medarbetare inom KBC är det viktigt att samla personalen av flera anledningar. Dels är det ett tillfälle att träffa forskare från andra miljöer än den egna institutionen. Det är speciellt viktigt för nya medarbetare som får möjlighet att ta del av forskning som bedrivs i olika delar av KBC. En annan viktig sak är att KBC-dagarna ger en möjlighet för våra infrastrukturer att informera om de olika typer av stöd de kan erbjuda, säger Stefan Björklund, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik och vetenskaplig koordinator för Kemiskt Biologiskt Centrum vid Umeå universitet och SLU.</p><p>Han lägger till:</p><p>– Det är också ett tillfälle att umgås avslappnat och festligt över institutionsgränser för att stärka ”vi-känslan”!</p><p><strong>Fokus på ”Big data”</strong></p><p>Ett vetenskapligt fokus på årets konferens är "Big Data". Modern forskning resulterar ofta extremt stora mängder data. Inom temat ryms olika aspekter, fördelar och utmaningar med att analysera, tolka och hantera dessa data.</p><p>– Vi försöker varje år hitta teman som kan attrahera så många forskare som möjligt inom hela KBC-miljön. Vi har tidigare haft teman som ”Vetenskaplig kommunikation med omgivande samhälle”, ”Hållbar utveckling” och ”Biodiversitet och bioenergi” och det har varit lyckat. Vi hoppas att även årets tema ska fånga intresset hos många, säger Stefan Björklund.</p><p>Programmet som spänner över två dagar innehåller också flera andra inspirerande sessioner, däribland föredrag av nyanställda forskare, pristagare och forskare som fått stora anslag under året och unga forskare från Umeå Postdoc Society, UPS. Deltagarna har möjlighet att delta i rundvandringar för att få information om KBCs forskningsinfrastrukturer och den service de kan erbjuda.</p><p>Ett intressant koncept är ”elevator talks och visuella abstrakt”. Ett antal doktorander har under hösten gått en kurs i vetenskapskommunikation och några av dem får nu chansen att visa upp sina färdigheter genom mycket korta och kärnfulla presentationer av sina forskningsprojekt. Doktoranden som gör den bästa presentationen får ett pris. </p><p><strong>KBC firar 15 år som centrum</strong></p><p>I år ägnas speciella delar i programmet åt att fira att KBC fyller 15 år som centrum. I ett panelsamtal deltar personer som bidragit till etableringen och utvecklingen av KBC, bland annat Carl Kempe från Kempestiftelserna. Panelen samtalar kring hur det hela började och vad som har uppnåtts under åren. Tid ges också att sia om framtiden för forskning och samarbete inom KBC.</p><p>– Vi hoppas både få veta mer av det arbete som ledde fram till bildandet av KBC, och att få ta del av en rutinerad panels erfarenheter och tips om vad man ska tänka på för att lyckas med sin forskarkarriär, säger Stefan Björklund.</p><p>Han leder samtalet tillsammans med Selma Dahmane som representerar Umeå Postdoc Society.</p><p>På kvällen den 8 november hålls en galamiddag med magisk touch.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Program KBC Days</h2><p><a href="~/link/7247eec27e664e36941f329bef98a23f.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs hela programmet</a></p><p>Journalister hälsas välkomna att besöka arrangemanget. KBC Communications Office kan hjälpa till att boka in intervjutid med enskilda forskare. Kontakt: <a href="mailto:info.kbc@ͯ��Ƶ">info.kbc@ͯ��Ƶ</a></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om KBC:</h2><p>Kemiskt biologiskt centrum, KBC, är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum för life science, naturvetenskap och medicin vid Umeå universitet och SLU. Centret är unikt i sin samarbetsstruktur och erbjuder en utmärkt vetenskaplig infrastruktur med flera toppmoderna tekniska anläggningar. Målet är att främja en positiv, kreativ och tvärvetenskaplig forskningsmiljö i kombination med en utmärkt forskarutbildning och grundutbildning.</p><p><a href="~/link/69e360b5484d4a789f2b785e0ddb09c2.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om KBC</a></p>/nyheter/big-data-och-kbc-historik-och-framtid-nar-centret-firar-15-ar-_11678589//nyheter/upptackt-av-spannande-bakterier-i-underjordiska-grottor-i-afrika_11672684/Upptäckt av spännande bakterier i underjordiska grottor i AfrikaEtt forskarlag från Umeå universitet, SLU och Algeriet har funnit bakterier med en rad intressanta egenskaper, i hittills outforskade grottor på flera hundra meters djup i Algeriet. En av dessa egenskaper är nedbrytning av gluten och som därmed kan vara intressant för glutenallergiker. Resultaten publiceras i Spectrum Microbiology som ges ut av American Society of Microbiology.Mon, 20 Nov 2023 15:37:15 +0100<p>– Denna studie är ännu ett exempel på vilken fantastisk potential det finns av spännande mikrober på vår egen planet. Trots intensiv forskning har vi än så länge bara lyckats kartlägga en liten del av alla mikrober som finns på jorden, säger Natuschka Lee, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>När Jules Verne skrev sin bok ”Resan till jordens medelpunkt” var det många som banaliserade de vilda fantasierna kring förekomsten av liv i underjorden. Det tog flera decennier innan biologer på allvar började utforska livet i underjorden.</p><p>I dag vet man att minst 30 procent av alla mikroorganismer på jorden lever djupt nere i underjorden – under helt andra betingelser än livsformerna på jordens yta, till exempel utan solljus och därmed utan växter. Forskning kring underjordiska livsformer kan ge oss intressant information om hur liv kan utvecklas på olika sätt på jorden samt om det kan förekomma liv i underjorden på andra himlakroppar, såsom på planeten Mars.</p><p>Grottor kan fungera som en naturlig port ner till underjorden. Grottor finns runt om i hela världen, men bara en bråkdel av dessa har undersökts närmare. Under det senaste decenniet har grottforskning erhållit ett stort intresse – även inom rymdforskningssammanhang, då vissa planeter, såsom Mars, har visat sig innehålla många grottor.</p><p class="quote-left">Vi hittade till exempel stammar som kan producera antimikrobiella substanser eller som kan bryta ner gluten</p><p>I den aktuella studien har Natuschka Lee i samarbete med Baraa Rehamnia, fram till nyligen gästande doktorand från Constantine universitet i Algeriet (som disputerar på detta forskningsämne under sommaren 2022) och Ramune Kuktaite, forskare på Institutionen för växtförädling vid SLU i Alnarp, letat efter intressanta egenskaper hos sporbildande bakterier i hittills outforskade grottor på flera hundra meters djup i Algeriet. </p><p>Dessa bakterier är nära besläktade med Bacillus-gruppen, en grupp av bakterier som studeras mycket inom astrobiologi på grund av deras imponerande överlevnadsförmågor och som på vår egen planet spelar en stor roll i flera olika sammanhang, dels som patogener, dels som nyttomikrober i både ekologiska och biotekniska sammanhang.</p><p>– Vi hittade till exempel stammar som kan producera antimikrobiella substanser eller som kan bryta ner gluten, ett ämne som kan förorsaka inflammatoriska reaktioner i tarmar hos många människor.  Bakterierna visade sig även kunna tolerera de extrema betingelserna som finns i vår matsmältningsapparat, säger Natuschka Lee.</p><p>I framtiden kommer forskarna att undersöka om dessa bakterier kan vara till nytta för den biotekniska industrin för till exempel glutenallergi.</p><p><strong>Om den vetenskapliga artikeln:<br></strong><em>Screening of Spore-Forming Bacteria with Probiotic Potential in Pristine Algerian Caves, Baraa Rehamia, Natuschka Lee, Ramune Kuktaite, Noreddine Kacem Chaouche, Microbiology Spectrum, DOI <a title="https://journals.asm.org/doi/10.1128/spectrum.00248-22" href="https://journals.asm.org/doi/10.1128/spectrum.00248-22">https://journals.asm.org/doi/10.1128/spectrum.00248-22</a></em></p><p><strong>Mer information:</strong></p><p><a title="https://www.usgs.gov/news/caves-mars" href="https://www.usgs.gov/news/caves-mars">USGS Grottor på Mars</a></p><p> </p>/nyheter/upptackt-av-spannande-bakterier-i-underjordiska-grottor-i-afrika_11672684//nyheter/smaltande-permafrost-okar-vaxthusgaserna-fran-arktiska-sjoar_11667362/Smältande permafrost ökar växthusgaserna från arktiska sjöarGrundvatten som cirkulerar genom undre jordlager till följd av smältande permafrost kan transportera koldioxid och metan till arktiska sjöar och i sin tur släppas ut i atmosfären. Denna transport av växthusgaser ökar effekten av klimatförändringarna och forskare från universiteten i Umeå, Barcelona och Linköping har första gången räknat på detta. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.Wed, 05 Oct 2022 08:00:02 +0200<p>Permafrost är den jord som förblir frusen året runt på olika delar av planeten, till exempel i Arktis och Antarktis, samt på höga berg och högplatåer. Den aktuella studien fokuserar på arktiska sjöar i den sporadiska permafrostregionen i norra Sverige. I detta område - ett typiskt tundraekosystem - är mellan 10 och 50 procent av marken permanent frusen. Det översta jordlagret ovanför permafrosten, det aktiva lagret, fryser och tinar årligen.</p><p>I detta område har den årliga medeltemperaturen stigit avsevärt under de senaste åren och ligger nu över 0 grader Celsius. Detta gör att permafrosten med sitt rikliga organiska material, rikt på kol och växthusgaser, tinar. Genom grundvattnets cirkulation fungerar permafrosten som en källa som förser de hydrologiskt anslutna sjöarna i regionen med växthusgaser. Gaserna släpps slutligen ut från sjöarna till atmosfären.</p><p>Hittills har man inte vetat så mycket i detalj om grundvattnets betydelse för utsläppen av växthusgaser från arktiska sjöar. För att besvara frågor om denna process använde det spansk-svenska forskarlaget i den aktuella studien radon – en gas som förekommer rikligt i underjordiska strömmar – som spårämne för grundvattenutsläpp till sjöarna.</p><h3>Många tekniska svårigheter</h3><p>Kvantifieringen av radon i yt- och grundvatten för att uppskatta transporten av växthusgaser från tinande permafrost till sjöarna hade dock både tekniska och operativa svårigheter.</p><p>– Radon är en radioaktiv gas, den sönderfaller mycket snabbt och därför var vi tvungna att installera mätutrustning vid den vetenskapliga stationen i Abisko för att mäta proverna samma dag som de samlades in, säger Carolina Olid, docent vid universitetet i Barcelona och tidigare forskningsassistent vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">Klimatförändringarna och den accelererande smältningen av permafrosten kommer att öka mängden växthusgaser som kan transporteras till sjöarna via grundvattnet</p><p>– Koncentrationerna av radon och metan i vattnet i underjorden är mycket varierande, vilket innebär att det var nödvändigt att arbeta med ett stort antal prover för att kunna bestämma deras storlek med god precision, säger Valentí Rodellas, postdoktor vid Autonoma universitetet i Barcelona. Dessutom har jordarna i dessa rika och täta områden en stor förmåga att hålla kvar vatten, vilket gjorde det ännu svårare att få fram en tillräcklig mängd vatten för att genomföra analyserna.</p><h3>Fler utsläpp på sommaren</h3><p>Studien visade att inflödet av metangas via grundvattnet till sjöarna är mer intensivt på sommaren än på hösten på grund av den större mängden vatten som cirkulerar i underjorden (smältning, regn etc.). De högre temperaturerna på sommaren gynnar också metanproduktionen i underjorden och berikar därför gasinnehållet i det grundvatten som leds till sjöarna.</p><p>– Klimatförändringarna och den accelererande smältningen av permafrosten kommer att öka mängden växthusgaser som kan transporteras till sjöarna via grundvattnet. Den ökade nederbörden, upp till 40 procent i Arktis under det kommande decenniet, kommer också att öka grundvattenflödet och därmed utsläppen av metan till sjöarna, säger Carolina Olid.</p><p>Permafrostsmältningen orsakar inte bara större utsläpp av växthusgaser.</p><p>– Permafrostvatten innehåller inte bara höga koncentrationer av gaser som koldioxid eller metan utan även av andra föreningar som näringsämnen, kvicksilver och andra föroreningar. Förekomsten av dessa föreningar i sjöarna kan generera skadliga effekter på den naturliga miljön och de organismer som lever i sjöarnas ekosystem, liksom i terrestra system, säger Gerard Rocher-Ros, postdoktor vid Umeå universitet.</p><p>– Detta är effekter med konsekvenser för hela den akvatiska trofiska kedjan i både själva sjön och nätverket av sammankopplade floder och bäckar, vilket påverkar de ekosystemtjänster som naturresurserna tillhandahåller samhället, tillägger Carolina Olid.</p><h3>Förbättrad prognostisering av klimatförändringar</h3><p>Det är fortfarande svårt att avgöra på vilka delar av planeten permafrostsmältningen kommer att vara mer uttalad eller gå snabbare. I vissa områden kommer sjöar att torka ut eftersom vattnet kommer att rinna ut genom de utlopp eller nya kanaler som bildats genom smältningen. I andra fall kommer sjöarna att utvidga sina gränser i takt med att avsmältningen fortskrider – en process som kallas termokarst – och nya sjöar kommer att uppstå.</p><p>I detta scenario med klimatosäkerhet kommer införandet av grundvattenutsläpp i klimatmodellerna att förbättra förutsägelserna av framtida metanutsläpp från sjöar.</p><p>– Det kommer att göra det möjligt för oss att bedöma sjöarnas verkliga roll i kolcykeln och om de verkligen fungerar som källor eller som möjliga reservoarer för växthusgaser. Denna information är en nyckel till att kunna utveckla lämpliga bevarandeåtgärder för att mildra klimatförändringarna, säger Carolina Olid.</p><p><strong>Om studien:<br></strong><em>Olid, C.; Rodellas, V.; Rocher-Ros, G.; Garcia-Orellana, J.; Diego-Feliu, M.; Alorda-Kleinglass, A.; Bastviken, D.; Karlsson, J. "Groundwater discharge as a driver of methane emissions from Arctic lake</em>s". Nature Communications, juni 2022. Doi: 10.1038/s41467-022-31219-1</p><p><strong>För mer information, kontakta gärna:</strong></p><p>Carolina Olid, docent, Department of Earth and Ocean Dynamics, Universitat de Barcelona, Spanien<br>Telefon: +34 93 402 13 95<br>E-post: carolina.olid@ub.edu</p><p> </p>/nyheter/smaltande-permafrost-okar-vaxthusgaserna-fran-arktiska-sjoar_11667362//nyheter/arktiska-sjoar-ar-reaktorer-eller-skorstenar-for-koldioxid_11652486/Arktiska sjöar är “reaktorer” eller ”skorstenar” för koldioxidEn stor del av jordens sjöar finns på höga breddgrader i arktiska områden. Eftersom de tar emot och bearbetar organiskt kol från marken kopplar de samman terrestra och akvatiska kolcykler, samtidigt som de släpper ut koldioxid i atmosfären. Deras avlägsna läge och långa vinterperioder gör dem dock svåra att studera. Perioden med istäcke och efterföljande issmältning är dock viktig för att förstå koldioxidutsläpp från arktiska vatten, visar Dirk Verheijens avhandling vid Umeå universitet.Tue, 27 Sep 2022 08:00:01 +0200<p>Verheijen och kollegor har studerat 43 arktiska sjöar i de svenska fjällen, från Jämtland till Riksgränsen, och följt hur kolet brutits ned och avgetts som koldioxid till atmosfären under hela säsongen med öppet vatten. Dessutom genomfördes en experimentell studie i Umeå, där manipulation av tillförseln av organiskt kol och temperatur gjorde det möjligt att undersöka sjöars funktion under framtida klimatförhållanden.</p><p>I sin avhandling visar Dirk Verheijen att arktiska sjöar antingen bryter ner organiskt kol och producerar koldioxid i sjön, eller släpper ut koldioxid från land direkt, men att dessa två källor sällan bidrar jämnt till sjöns koldioxidutsläpp.</p><p>Beroende på sjöns struktur och landskapets egenskaper kommer en av källorna i stället att dominera över 75 procent av det årliga utsläppet. Sjöar är alltså antingen huvudsakligen en "reaktor" som bearbetar kol i landskapet eller en "skorsten" som släpper ut koldioxid från landskapet i atmosfären. Särskilt djupare sjöar i skogsområden, med hög tillförsel av organiskt kol, visade sig ha betydande utsläpp till följd av kolnedbrytning och är därför mer benägna att fungera som ”reaktorer”.</p><p>Genom att studera sjöarna ett helt år kunde Verheijen och kollegor dessutom undersöka betydelsen av de olika årstiderna för sjöarnas utsläpp. Perioden med istäcke och efterföljande issmältning visade sig vara av stor betydelse för förståelsen av koldioxidutsläpp från arktiska system, särskilt klara vatten.</p><p>I genomsnitt släpptes 55 procent av den totala mängden koldioxid ut under issmältningen, och särskilt i klarvattensjöar med låg halt av organiskt kol släpptes en stor andel (upp till 100 procent) av de årliga koldioxidutsläppet ut under issmältningen.</p><p class="quote-left">I ett bredare perspektiv bidrar avhandlingen till vår kunskap om hur arktiska sjöar - en av de vanligaste sjötyperna på jorden - förhåller sig till de regionala kolcyklerna</p><p>Avhandlingen visar dessutom att ett varmare klimat, tvärtemot vad man hade förväntat sig, kan ha en dämpande effekt på nedbrytningen av organiskt kol genom ökad näringskonkurrens och förändringar i artsammansättning. Som ett resultat av detta kan varmare sjöar i själva verket uppvisa en minskad produktion av koldioxid i sjöarna och ta upp koldioxid i stället för att släppa ut den i atmosfären.</p><p>– I ett bredare perspektiv bidrar avhandlingen till vår kunskap om hur arktiska sjöar - en av de vanligaste sjötyperna på jorden - förhåller sig till de regionala kolcyklerna och vilka faktorer i sjöar och landskap som gör att de fungerar som "skorstenar" eller "reaktorer" i landskapet, säger Dirk Verheijen.</p><p>Resultaten understryker dessutom att utelämnande av utsläpp under issmältningen kan leda till att sjöar felaktigt klassificeras som kolsänkor, medan de i själva verket släpper ut koldioxid i årlig skala.</p><p>Framtida förhållanden med ökad tillförsel av organiskt kol till sjöarna kommer att ytterligare öka antalet ”reaktorer” i landskapet och öka det totala utsläppet av koldioxid från arktiska sjöar. I ett framtida varmare och fuktigare klimat förväntas ett större tillskott av organiskt kol således öka antalet ”reaktorer” i landskapet, samtidigt som den relativa mängden koldioxid som frigörs under issmältningen minskar. Å andra sidan kan förändringar i artsammansättning och minskat istäcke också öka mängden kol som tas upp av systemen, vilket potentiellt kan upphäva effekterna av tillförseln av organiskt organiskt kol till de årliga koldioxidutsläppen.</p><p><strong>Om disputationen</strong><br><em>Fredag 30 September försvarar Hendricus (Dirk) Verheijen, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, sin doktorsavhandling med titeln ’Factors regulating the origin and magnitude of carbon dioxide emissions from high-latitude lakes.’ Svensk titel: ’Reglerande faktorer av ursprung och mängd av koldioxidutsläpp i sjöar på höga breddgrader’. Disputationen är rum 09.00 I sal S205, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Dr. Anne Ojala, Natural Resources Institute Finland, Helsinki, Finland.</em></p><p><a title="Läs hela avhandlingen" href="http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-198962">Läs hela avhandlingen</a></p><p><strong>För mer information, kontakta gärna:</strong></p><p>Dirk Verheijen, doktorand, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet<br>Telefon: 072-5347753<br>E-post: hendricus.verheijen@ͯ��Ƶ</p><p><a title="Pressfoto för nedladdning" href="https://mediabank-umu.qbank-mediaportal.se/selection/d16bee02d5bc0fa8d7d3212c635e34d6">Pressfoto</a></p><p> </p><p> </p>/nyheter/arktiska-sjoar-ar-reaktorer-eller-skorstenar-for-koldioxid_11652486//nyheter/de-soker-battre-verktyg-for-att-pavisa-livsformer-i-rymden_11653037/Ett steg närmare till bättre verktyg för att påvisa livsformer ute i rymdenEn internationell forskargrupp från olika rymdorganisationer och olika universitet runt om i världen, inklusive en forskare och en student från Umeå Universitet har publicerat en studie där man systematiskt och kritiskt undersökt vilka faktiska möjligheter som finns att för att påvisa olika livsformer och biokemiska komponenter ute i rymden.Thu, 08 Sep 2022 12:03:31 +0200<p class="quote-center">En uppenbar utmaning är förstås att ta sig till en specifik himlakropp för att ta prover och analysera dem på plats</p><p>Natuschka Lee, forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå Universitet, säger att en av vårt tids mest spännande forskningsmissioner är att leta efter liv ute i rymden. Men att detta är enklare sagt än gjort.</p><p>– Flera faktorer krävs för att kunna möjliggöra en sådan mission på ett optimalt sätt. En uppenbar utmaning är förstås att ta sig till en specifik himlakropp för att ta prover och analysera dem på plats och, där möjligt, transportera en del av proverna tillbaka till jorden för mera avancerade analyser, säger Natuschka Lee.</p><h3>Påvisa liv i rymden</h3><p>Hon berättar vidare att detta sysselsätter en stor del av rymdteknologibranschen. Och att det vid sidan av detta krävs också avancerad kunskap och teknologi för att ens kunna påvisa förekomst av liv ute i rymden, något hon sammanfattar i fyra punkter:</p><p>1. En himlakropps naturliga förutsättningar för att kunna hysa liv.</p><p>2. Förstå hur liv har uppkommit och utvecklats under olika betingelser.</p><p>3 Analystekniker för att kunna detektera liv eller fossiler under olika stadier och betingelser</p><p>4.Etiska och existentiella aspekter kring människans roll och ansvar i rymden. </p><p>– Dessa teman utgör viktiga element och spännande utmaningar inom den tvärvetenskapliga astrobiologiska forskningen runt om i världen.</p><p>– I samband med detta har en internationell forskargrupp från olika rymdorganisationer (ESA, DLR, NASA) och olika universitet runt om i världen, inklusive en forskare och en student från Umeå Universitet, publicerat en studie där vi har systematiskt och kritiskt undersökt vilka faktiska möjligheter vi har att upptäcka olika livsformer och biokemiska komponenter ute i rymden, såsom i Mars-liknande miljöer.</p><h3>Analysera data</h3><p>Natuschka Lee säger att en av de viktigaste detektionsmetoderna för liv ute i rymden bygger på RAMAN-spektroskopi (som finns bland annat på fordonet Mars Rover). Men att vad som har saknats hittills är en gedigen databas för att kunna jämföra olika analysdata på ett kritiskt sätt.</p><p>– Forskarna i denna studie har nu sammanställt en gedigen databas där de sammanfattar hur en rad olika mikrorganismer från alla tre livsriken på jorden (Bakterier, Ärkebakterier och Eukaroter) och några av deras biomolekyler – från DNA till pigment som skyddar mot strålning – reagerar före och efter simulerade respektive äkta (efter exponering mot rymden på den internationella rymdstationen, ISS) rymdbetingelser.</p><h3>Organismer och biomolekyler</h3><p>Förhoppningen är att denna databas kommer att hjälpa framtida forskare att kunna identifiera biosignaturer på andra himlakroppar med högre säkerhet samt att kunna identifiera omfattning av stabilitet och eventuella skador på olika biomolekyler orsakade av olika kosmiska strålningar.</p><p>– Studien visade att olika organismer och biomolekyler reagerar på olika sätt mot olika rymdbetingelser. Vissa arter/biomolekyler är mera känsliga respektive mera toleranta än andra mot olika rymdbetingelser. </p><p>– Tack vare detta kan vi nu mera kritiskt utvärdera rymddata erhållna via RAMAN-spektroskopi – men studien visar också att vi måste utvidga databasen med fler studier kring andra organismer, biomolekyler och med andra metoder. Vi ser fram emot att få jobba vidare med detta i framtiden, säger Natuschka Lee och hennes kolleger runt om i världen.</p>/nyheter/de-soker-battre-verktyg-for-att-pavisa-livsformer-i-rymden_11653037//nyheter/hosten-ar-kommen--svanen-tar-avsked-och-svalorna-fly_11642013/”Hösten är kommen – svanen tar avsked och svalorna fly”Flyttfåglar är ett säkert hösttecken. Enligt Wikipedia flyttar cirka 90 procent av Sveriges fågelpopulation till mildare klimatzoner utanför Sverige. Det innebär att cirka 450 miljoner fåglar lämnar Sverige varje år! Micael Jonsson är universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och forskar bland annat om ekosystemtjänster från skogen samt om fåglar. Vi ställer några nyfikna frågor om flyttfåglar till honom.Fri, 19 Aug 2022 15:07:11 +0200<p class="quote-center">Insektsätande arter kan behöva flytta väldigt långt för att överleva vintern, till exempel till södra Afrika.</p><p><strong>Varför flyttar fåglar på hösten?</strong></p><p>– Det är framför allt levnadsmiljö och diet som avgör när och om fåglarna måste flytta söderut. Till exempel, fruset vatten eller insektsbrist tvingar många arter att flytta till varmare breddgrader. Arter som endast lever på insekter skulle aldrig överleva den svenska vintern. </p><p>Man kan också vända på det och fråga “varför flyttar vissa fågelarter hit på våren?”. Det är trots allt ofta en väldigt lång och extremt riskfylld resa de måste göra från övervintringsplatserna. Svaret på den frågan är att produktiviteten, det vill säga tillgången på föda, normalt sett är väldigt hög under den korta, intensiva sommaren i norr, vilket underlättar uppfödandet av ungar.</p><p><strong>När startar fåglarna att packa kappsäcken?</strong></p><p>– Det varierar väldigt mycket när fåglarna startar att flytta söderut, beroende på art. Hos vissa vadararter, som till exempel storspoven, beger sig honorna söderut så fort de har lagt äggen, redan i juni, medan hanen stannar kvar och tar hand om ägg och ungar. Vissa andra arter, som videsparven, flyttar väldigt långt och kommer därför hit sent, men måste även börja flytta tidigare än andra arter – redan i början av augusti – för att hinna fram till övervintringsplatsen innan det är dags att flytta igen.</p><p>Insektsätare tenderar att flytta söderut tidigare än fröätare, eftersom insekter försvinner när det blir för kallt. Därför, för att svara på frågan, kan man säga att vissa fågelarter börjar flytta söderut redan i juni, men ett tydligt “hösttecken” är ändå när insektsätarna – till exempel sångare och svalor – börjar ansamlas i slutet av augusti och början av september för att starta flytten.</p><p><strong>Vart går resan?</strong></p><p>– Insektsätande arter kan behöva flytta väldigt långt för att överleva vintern, till exempel till södra Afrika. Det finns också arter som flyttar åt sydost snarare än rakt söderut. Videsparven, som man vet kan flytta ända till sydöstra Kina, är ett exempel på det. Sedan finns det arter som har blandad diet och som därför inte behöver flytta lika långt. För dessa arter kan det räcka med att flytta till Medelhavet, eller Centraleuropa, till södra Sverige, eller till och med endast från inlandet mot kusten i norra Sverige. Andra arter såsom svanar kan vara beroende av öppet vatten och tenderar därför att stanna kvar tills hav, sjö, eller älv frusit på vintern.</p><p>Jag vet inte hur många, eller hur stor andel, arter som flyttar från Västerbotten, men generellt kan man säga att ju längre norrut, desto större andel av fågelarterna flyttar söderut, vilket mest beror på att vintern blir kärvare ju längre norrut man befinner sig.</p><p><strong>Hur hittar fåglarna dit de ska?</strong></p><p>– Flyttfåglar använder sig av en kombination av jordens magnetfält, stjärnornas positioner och geografiska “landmärken" för att hitta rätt. För vissa arter, till exempel för tranan, lär förmodligen föräldrarna upp ungarna första gången de flyttar söderut. Sedan kan väder och vind ändå “ställa till det” och göra så att fåglar hamnar fel. Det är dock fascinerande att individer av till och med de minsta fågelarterna kan hitta tillbaka till exakt samma buske år efter år.</p><p><strong>Påverkar klimatförändring med varmare temperaturer flyttmönstret?</strong></p><p>– Eftersom levnadsmiljö och diet är viktiga anledningar till att fåglar måste flytta, och eftersom dessa faktorer påverkas av klimatet, är det troligt att vissa fågelarters flyttmönster påverkas av klimatförändringar. Det gäller dock främst, eller endast, kort- och medeldistansflyttare, som kan stanna längre eller flytta kortare för att hitta öppet vatten eller ej frusen och snötäckt mark då det blir varmare. Redan i dag stannar änder, svanar och gäss längre på hösten än de gjorde för bara 10-15 år sedan, eftersom det kan finnas öppet vatten en bra bit in på hösten.</p><p><strong>Vad forskar du om i stora drag?</strong></p><p>– Jag är ganska bred i min forskning, men fokuserar i nuläget på hur och varför förekomsten av olika ekosystemtjänster från skogar påverkas beroende på hur skogen ser ut. Jag har dock även forskat på fåglar för att försöka förstå orsaken till varför olika platser kan skilja sig i artrikedom och artsammansättning.</p><p><strong>Hur startade ditt eget fågelintresse?</strong></p><p>– Genom kompisar och jag blev snabbt lika intresserad som de var. Det finns en mängd olika anledningar till att vara intresserad av fåglar – allt från ”artjakt” till fåglars biologi eller bara rekreation. Jag tycker framför allt det är en utmärkt anledning till att ta sig ut till naturen.</p>/nyheter/hosten-ar-kommen--svanen-tar-avsked-och-svalorna-fly_11642013//nyheter/fyra-miljoovervakare-med-ratt-att-dyka_11619489/Fyra miljöövervakare med rätt att dykaNu kan Umeå universitet stoltsera med att ha fyra anställda som har svenskt yrkesdykarcertifikat S-30. På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten ska makrovegetationen i Bottniska viken övervakas inom den nationella miljöövervakningen.Wed, 26 Feb 2025 09:37:16 +0100<p>I mars påbörjades utbildningen till forskningsdykare för Jenny Ask, Joakim Ahlgren, Robin Bergman och Martina Jeuthe, alla anställda på Umeå marina forskningscentrum, UMF, vid Umeå universitet. Sedan dess har det varit hårt arbete och många timmars övning under ytan.</p><p>– Vi har fått i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att övervaka makrovegetationen i Bottniska viken. Det innebär exempelvis att vi kommer att undersöka hur djupt olika alger och växter finns på havsbottnarna. Djuputbredning och artsammansättning av vegetationen ger en indikation om miljötillståndet, bland annat därför att djuputbredningen påverkas av övergödning, berättar projektledare Jenny Ask, forskare och miljöanalytiker, på UMF vid Umeå universitet.</p><p>Det svenska yrkesdykarcertifikatet S-30 riktar sig till så kallade forskningsdykare, personer som behöver dyka för att fotografera, samla in prover eller på annat sätt dokumentera livet under ytan. Siffran 30 anger att de är utbildade att kunna dyka ner till 30 meters djup. Det är fullt tillräckligt för den verksamhet som nu kommer att sättas i gång vid UMF.</p><p><a title="Läs mer om Umeå marina forskningscentrum" href="~/link/961f37d6c1b5465f902bafd232b0c25b.aspx">Läs mer om Umeå marina forskningscentrum</a></p><p><a title="Läs mer om Havs- och vattenmyndigheten" href="https://www.havochvatten.se/">Läs mer om Havs- och vattenmyndigheten</a></p><p><a title="Pressbilder" href="https://mediabank-umu.qbank-mediaportal.se/selection/c42c93cae4f3baee73589dc321d3f011">Pressbilder</a></p><p> </p><p> </p>/nyheter/fyra-miljoovervakare-med-ratt-att-dyka_11619489//nyheter/midsommarnattens-pollinatorer-fascinerar-_11617824/P1 Naturmorgon: Midsommarnattens pollinatörer fascinerar Vem är det egentligen som pollinerar blommorna vi lägger under kudden på midsommarnatten? Vilka är de vanligaste vilda pollinatörerna och vad kan vi göra för att hjälpa dem? Mon, 27 Jun 2022 13:58:27 +0200<p>Tidig morgon och fågelkvitter i Röbäck utanför Umeå. P1:s fältreporter Maria Viklands gjorde en pollinatörs-safari på midsommardagens morgon från skog till åker och med sig hade hon Natuschka Lee, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, och Malin Karlsson, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län.</p><p>Trion startar på en plats som inte är alldeles traditionellt typisk för pollinatörer, nämligen Röbäcks skogskyrkogård. Området är täckt av blåbärsris och tallskog med någon enstaka gran. Men, blåbär är faktiskt en superviktig växt för många pollinatörer i norr.</p><p>– Det finns förmodligen ett par hundra pollinatörer i denna typ av skog varav ett 30-tal i blåbärsrisen, säger Natuschka Lee, entomolog och forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universite, i sändningen. </p><p>Biolog Malin Karlsson är samordnare i Västerbotten för ett regeringsuppdrag över hela Sverige på tre år kring vilda pollinatörer. Hennes uppdrag är att uppmuntra och informera olika målgrupper om hur man gör ”mer rätt” för vilda pollinatörer. I sändningen säger hon:</p><p>– Det kan till exempel vara att låta alla vilda blommor få blomma, inte städa och klippa så mycket, låta bostäder för de vilda pollinatörerna som döda träd få vara kvar.</p><p>Trion ska under sändningens gång leta upp sju blommor och hitta dess pollinatörer. Så här tidigt på morgonen märks inte så många insekter av, mest myggor och fjärilar.</p><p>–Humlorna börjar ”jobba” före honungsbina, lite fjärilar och nattflyn och flugor finns också så här tidigt på morgonen, säger Natuschka Lee.</p><p>Myggor då. Är myggor värt nåt för världen? Kan de pollinera? undrar reportern Maria Viklands.</p><p>– Det är inte så mycket forskat kring dem. I Pollinatörernas flora anses 5-6 myggarter kunna pollinera, säger Natuschka Lee.</p><p>Växter har olika sätt som de lockar till sig pollinatörerna, till exempel violer har starka färger och doft av nektar. Violerna har också fiffiga streck på kronbladen som fungerar som ”landningsbana” för pollinatörer.</p><p>I Naturmorgons hela sändning i P1 25 juni får lyssnare lära sig en massa matnyttigt om midsommarnattens pollinatörer.</p><p> </p>/nyheter/midsommarnattens-pollinatorer-fascinerar-_11617824//nyheter/nasa-astronaut-traffade-forskare-och-allmanhet-pa-curiosum_11617722/Nasa-astronaut träffade forskare och allmänhet på CuriosumOnsdagen den 22 juni, när Umeå firade 400 år, besökte Nasa-astronauten Jessica Meir Umeå universitet. Svensk-amerikanska Jessica blev den första svenska kvinnan i rymden och har tillbringar 205 dagar på rymdstationen ISS. Nu ingår hon i Nasa:s månprogram Artemis och kan bli den första kvinnan på månen. Mon, 27 Jun 2022 09:31:52 +0200<p>– Vi på Curiosum är väldigt stolta och glada att Jessica Meir ville besöka Umeå som en av få platser landet, säger Madelen Bodin, föreståndare vid Curiosum. <br>– Det passade mycket bra tillsammans med Umeås 400-års firande som särskilt lyfter framtidsperspektivet. Rymden fascinerar väldigt många och är också en framtidsområde för forskning och innovation.</p><p>Besöket inleddes med ett seminarium om forskning, om och i rymden, där forskare från både Umeå universitet och SLU berättade om olika rymdrelaterade projekt. Jessica Meir kompletterade seminariet med att berätta om några av de experiment hon själv gjorde på rymdstationen.</p><p>På plats var bland andra rymdplasmafysikgruppen på institutionen för fysik, under ledning av docent Maria Hamrin. De forskar för att förstå interaktionen mellan solen och jordens magnetfält. På SLU används satelliter för att studera skog och miljö, och Johan Holmgren, SLU, visade några exempel. Natuschka Lee vid Umeå universitet forskar på liv i extrema miljöer, kunskap som är relevant för att förstå mer om liv i rymden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Dyraste ögonkorrektionen någonsin</h2><p>I professor Anders Eklunds forskargrupp på institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet görs forskning på astronauter för att förstå hur tillvaron i tyngdlöshet påverkar kroppen, forskning som Jessica Meir direkt kunde relatera till. Forskarna har upptäckt att anatomiska förändringarna på ögat och synnerven ökar med längden på vistelsen i tyngdlöshet. Det ändrade trycket leder till en deformation av ögat som troligen kan leda till synnedsättningar.</p><p>I Jessica Meirs fall var deformationen något positivt. Före rymdfärden använde hon glasögon och linser, men efter hennes sex månader långa vistelse på ISS har hon inte behövt några synhjälpmedel. Jessica skämtade om att hennes rymdvistelse nog var den dyraste ögonkorrektionen någonsin.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="83a7ae45-a962-45af-9e58-4d6344bb1131" data-contentname="Jessica meir">{}</div><p>– Efter forskningsseminariet fick allmänheten i den fullsatta domteatern på Curiosum, och på livestream i angränsade lokaler, höra Jessica Meir berätta om sina fascinerande upplevelser på ISS och de drömmar och förberedelser som gjorde att Jessica blev astronaut. Senare på eftermiddagen fick vi på Curiosum även besök av kung Carl XVI Gustaf som var i Umeå med anledning av 400-års-firandet, så det var en i många bemärkelser stjärnspäckad dag, säger Madelen Bodin.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="85efb291-4dbc-4ead-8767-eae25335f46c" data-contentname="curiosumartikeln">{}</div>/nyheter/nasa-astronaut-traffade-forskare-och-allmanhet-pa-curiosum_11617722//nyheter/bli-en-fladdermusdetektiv-med-curiosum--i-sommar_11608142/Bli en fladdermusdetektiv med Curiosum i sommarI Västerbotten finns det flera olika sorters fladdermöss, men det är fortfarande mycket vi inte vet om dem. Nu kan alla över tolv år bli fladdermusdetektiver på Curiosum vid Umeå universitet och bidra till att avslöja fladdermössens hemligheter och skapa bättre miljöer för dessa spännande och nyttiga djur.Wed, 08 Jun 2022 15:21:47 +0200<p class="quote-center">I Västerbotten har det skett väldigt lite övervakning av fladdermöss, så vi behöver lära oss mycket mer om de olika arterna.</p><p>Den 16 juni lanserar Curiosum vid Umeå universitet en rad aktiviteter för alla fladdermusintresserade, i samarbete med viltforskaren Tim Hofmeester från SLU. Deltagarna kan bygga fladdermusholkar och -detektorer samt delta i guidade fladdermusvandringar.</p><p>Genom projektet ”Bli en fladdermusdetektiv” vill Curiosum och Tim Hofmeester inspirera Umebor och andra unga och vuxna att upptäcka fladdermössens fascinerande värld. Deltagarna får lära sig hur fladdermössen lever, hur man kan hitta och hjälpa dem, samt bidra till riktig forskning om fladdermöss genom medborgarforskning. Projektet knyter an till ett tidigare medborgarprojekt som Tim Hofmeester ledde under sommaren 2020.</p><p>– Visste du att en fladdermus varje natt kan äta tusentals insekter, inklusive irriterande insekter som myggor? Så de är även bra för oss människor. Eller att alla svenska fladdermusarter är skyddade? Fladdermössen är jätteviktiga för vårt ekosystem, säger Tim Hofmeester.</p><p>Gabrielle Beans, innehållsansvarig och samordnare från Curiosum, är glad och stolt över de möjligheter projektet ger:</p><p>– I Västerbotten har det skett väldigt lite övervakning av fladdermöss, så vi behöver lära oss mycket mer om de olika arterna. Därför är Umebornas hjälp med att observera och att skapa mer välkomnande miljöer för fladdermöss i Umeås närområden oerhört värdefulla, säger hon och fortsätter:</p><p>– Jag hoppas att de ungdomar som deltar i projektet ska lära sig mer än bara fakta om fladdermöss. Genom att de får skapa egna verktyg för att skydda och övervaka fladdermöss vill vi stimulera till en starkare anknytning till djuren och aktiva bidrag till fladdermusforskningen. Vi kommer uppmuntra alla projektdeltagare att rapportera in sina upptäckter.</p><p>Projektet inleds den 16 och 23 juni med två workshops på Curiosum i Umeå där deltagarna får bygga fladdermusholkar för den egna trädgården. Holken är designad och rekommenderad för fladdermöss i norra Sverige. Bokningen öppnar den 5 juni på Curiosums webbsida.</p><p>I slutet av augusti erbjuds flera workshops där deltagarna får bygga egna fladdermusdetektorer, som kan användas för att hitta fladdermöss omkring sig. Den 26 och 27 augusti firar Curiosum den internationella fladdermusnatten. Dessutom erbjuds kostnadsfria guidade fladdermusvandringar utefter Umeälven med kunniga lokala guider.</p><p>– Vi kommer låna ut fladdermusdetektorer till vandringarna. Deltagarna får lära sig att identifiera olika fladdermusarter i Umeå och var man kan hitta dem. Vi hoppas att vi hittar många fladdermöss, säger Alexandra Björnham, projektledare från Curiosum.</p><p>Alexandra och Gabrielle erkänner att de har blivit ganska fladdermusbesatta under arbetet med projektet. Så vad har överraskat dem mest?</p><p>– Det är så svårt att välja, men kanske att fladdermössens knän är bakåtböjda. Det är därför de så bekvämt kan hänga upp och ner, säger Gabrielle Beans.</p><p>– Jag blev nog mest överraskad över att vi inte riktigt vet var Västerbottens fladdermöss övervintrar. Under nästan åtta månader om året vet vi inte var de är, säger Alexandra Björnham.</p><p>Den som inte lyckas få plats till sommarens fladdermusaktiviteter behöver inte oroa sig. Alla aktiviteter kommer arrangeras igen under 2023 med ännu fler workshops och fladdermusvandringar.</p><p><em>Bli en fladdermusdetektiv är ett samarbete mellan Curiosum vid Umeå universitet och doktor Tim Hofmeester, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Projektet stöds av LONA under 2021-2023.</em></p>/nyheter/bli-en-fladdermusdetektiv-med-curiosum--i-sommar_11608142//nyheter/t-fartyg-i-stockholm--okad-kunskap-for-hallbara-hav_11607486/Öppet fartyg i Stockholm – ökad kunskap för hållbara havSveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor ankrar upp utanför Fotografiska vid Stadsgårdshamnen den 9 juni. Speciellt inbjudna gäster – forskare och beslutsfattare och H.K.H. Kronprinsessan Victoria – besöker fartygen. Umeå marina forskningscentrum, UMF, medverkar under dagen med en miniföreläsning om mikroskopiska plankton och värdet av forskningsfartyg.Tue, 07 Jun 2022 08:36:58 +0200<p class="quote-center">Det behövs mer kunskap om havet och dess tillstånd för att kunna fatta hållbara beslut om denna livsviktiga resurs.</p><p>– Jag kommer prata om betydelsen av bakterier och andra mikroorganismer i havet för både ekologi, havsmiljötillstånd och klimateffekter. Dessutom belyser jag vikten av att ha forskningsfartyg för att kunna studera dem, säger professor Johan Wikner, Umeå marina forskningscentrum och Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Det behövs mer kunskap om havet och dess tillstånd för att kunna fatta hållbara beslut om denna livsviktiga resurs. Välutrustade fartyg som möjliggör expeditioner i öppet hav för både forskning och miljöövervakning är en förutsättning för det.  </p><p>Torsdagen den 9 juni visar några av Sveriges nyckelaktörer betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning för vår framtid.</p><p>På eftermiddagen hålls miniföreläsningar om hur fartygsbaserad forskning och miljöövervakning bidrar till samhällsnytta. Bland föreläsarna märks professor Johan Wikner, Umeå marina forskningscentrum och Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Den 11 juni bjuds allmänheten in på forskningsfartygen Svea och Skagerak,</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arrangörer</h2><p>Öppet fartyg arrangeras av Sveriges lantbruksuniversitet tillsammans med SMHI, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Sveriges geologiska undersökning, Polarforskningssekretariatet och Havs- och vattenmyndigheten.</p><p>SLU och SMHI (R/V Svea), Göteborgs universitet (R/V Skagerak) och Sveriges geologiska undersökning (S/V Ocean Surveyor) samverkar kring visningen av fartygen.</p><p><a href="https://www.oppetfartyg.slu.se/?msclkid=8df29a6ecd3f11ecb9728b68f6a04667" target="_blank" rel="noopener">Mer information om fartygen</a></p><p> </p>/nyheter/t-fartyg-i-stockholm--okad-kunskap-for-hallbara-hav_11607486//nyheter/-globala-forandringar-paverkar-algproduktion-i-nordliga-sjoar_11604201/ Globala förändringar påverkar algproduktion i nordliga sjöarGlobalt ökande temperaturer och sjöars brunifiering, det vill säga färgning på grund av ökat löst organiskt material, kan både hämma och gynna algtillväxt i nordliga sjöar. Det visar Isolde Callisto Puts i sin avhandling som hon försvarar fredagen den 3 juni vid Umeå universitet.Wed, 18 Jan 2023 15:36:03 +0100<p class="quote-center">Resultaten i min avhandling belyser kraften hos brunifiering och uppvärmning för att förändra akvatiska ekosystem.</p><p>– Resultaten i min avhandling belyser kraften hos brunifiering och uppvärmning för att förändra akvatiska ekosystem. Med tanke på den storskaliga uppvärmningen av hela norra halvklotet, är dessa fynd troligen relevanta på en global skala, säger Isolde Callisto Puts, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Global uppvärmning, återhämtning av försurning och förändringar i markanvändning har orsakat varmare och mer brunfärgade sjöar i norr. Ökad temperatur och brunifiering av vattnet påverkar algerna som är viktiga primärproducenter i sjöars näringsväv.</p><p>Isolde Callisto Puts forskning visar att ökade temperaturer och näringstillskott genom brunifiering ökar primärproduktionen i klara sjöar med låga halter av organiskt material, medan ”brunifiering” av humösa sjöar med höga halter av löst organiskt material hämmar primärproduktionen genom minskat ljusgenomsläpp.</p><p>Vidare har Isolde Callisto Puts undersökt hur dessa förändringar påverkar bentiska alger (som växer på sjöars bottnar och sediment) och pelagiska alger (som växer fritt flytande i vattnet) vad gäller livsmiljöer samt summan och uppdelningen av det kol som produceras av bentiska- och pelagiska alger – vilket kallas den autotrofa struktureringen.</p><p>Isolde Callisto Puts har tolkat mätningar från ett antal sjöar i svenska arktiska, subarktiska och boreala landskap vilka representerar ett brett spektrum av intentiteter av brunfärgning av sjöar. Hon utförde också en experimentell studie i 16 dammar där hon bedömde i vilken utsträckning temperatur och brunfärgning påverkar alger som växer på plastremsor där brunfärgning och temperatur manipulerats.</p><p>Förutom att bedöma direkta effekter av förändringar i näringsämnen och ljusklimat i samband med brunfiering, undersökte Isolde Callisto Puts också indirekta effekter av globala förändringar på primärproduktion, till exempel genom intensifierad uppvärmning, koldioxidövermättnad, förändringar i sjöars surhet (det vill säga deras pH-värde) och landskapsprocessers roll och egenskaper.</p><p>Resultaten bekräftar att brunfärgning är den dominerande faktorn för att strukturera primärproduktionen i nordliga sjöar genom ljusinhibition, näringstillskott, indirekt uppvärmning av ytvatten och genom koldioxidgödsling. Uppvärmning kan öka algtillväxt, men termisk kompensation av alger kan också leda till minskad algtillväxt.</p><p>– Dessutom överstiger primärproduktionen av bentiska alger generellt den pelagiska primärproduktionen och bör därför inte uteslutas i studier som bedömer globala förändringseffekter på primärproduktionen, vilket ofta är fallet i dag, säger Isolde Puts.</p><p>Brunifiering och uppvärmning av sjöar påverkar den totala primärproduktionen, såväl som den autotrofa struktureringen i nordliga sjöar, och sannolikt även produktiviteten och sammansättningen av högre trofiska nivåer.</p>/nyheter/-globala-forandringar-paverkar-algproduktion-i-nordliga-sjoar_11604201//nyheter/lansering-livet-i-havet_11601028/Ny säsong för Livet i havetSnart sommar och semester vid havet. Men vad är det för slingrigt som växer på botten? Kryper mellan stenarna? Eller som trasslat in sig fisknätet? Svaren hittar du i den digitala fälthandboken Livet i havet, som nu finns i en ny version! Wed, 26 Feb 2025 09:41:49 +0100<p class="quote-center">I Bottniska viken hittar vi en helt unik sammansättning av växter och djur</p><p>Livet i havet är en digital fälthandbok som visar de vanligaste arterna i svenska havsområden. Här presenteras över 450 arter från Bottniska viken i norr, Egentliga Östersjön och västkusten. Den är till för alla som vistas vid, på och i havet och är intresserade av livet under ytan. Och den fungerar även på båtturen eller andra äventyr där det saknas uppkoppling.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Uppdaterad och pålitlig</h2><p>Inför sommaren 2022 har Livet i havet fått en rad uppdateringar, inte minst för att den ska fungera ännu bättre off-line. Den är inte längre en vanlig app, utan en så kallad PWA, Progressive Web Application. Det gör att den nu fungerar ännu bättre att installera på utställningar, naturrum och liknande. Kristina Viklund, kommunikatör vid Umeå marina forskningscentrum, är en av dem som jobbat intensivt med Livet i havet under våren.</p><p>- Antalet personer som använder webbplatsen eller laddar hem appen ökar hela tiden. Genom att den nu är en PWA blir det betydligt enklare för oss i redaktionen att hålla den fräsch. Det är viktigt för oss att informationen på Livet i havet alltid är uppdaterad och pålitlig. Därför vill vi komma ifrån det gamla systemet med att ladda hem Livet i havet som en vanlig app. Den nya Livet i havet fungerar som en app, men är en direkt spegling av webbplatsen, säger Kristina Viklund.</p><p>En annan nyhet i den nya versionen av Livet i havet är att sidan nu innehåller spännande quiz där du kan testa dina kunskaper.  </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Unik miljö i Bottniska viken</h2><p>En av sakerna som gör Livet i havet unik är att det finns information om flora och fauna i alla svenska havsområden. Miljön i Bottniska viken ligger i gränslandet mellan hav och sjö, och de arter som finns där är en blandning mellan sötvattensarter och marina arter.</p><p>Jan Albertsson är miljöanalytiker vid Umeå marina forskningscentrum, och är en av de många experter som arbetat med att välja ut arter och faktagranska informationen om dem. Han har lång erfarenhet av arbete med Bottniska vikens flora och fauna.</p><p>- I Bottniska viken hittar vi en helt unik sammansättning av växter och djur, där många uppvisar en enorm anpassningsförmåga och använder kluriga lösningar för att överleva i en tuff miljö. Framför allt det utsötade vattnet är en utmaning, men även den långa isperioden, de oregelbundna variationerna i vattenstånd samt den snabba utveckling som sker i vikar till följd av landhöjningen. Endast ett begränsat antal arter klarar detta. Därför är också antalet arter man finner i Bottniska viken lägre än i mer typiska havsområden, med högre salthalt och jämnare livsmiljö, säger Jan Albertsson.</p><p><strong>Här hittar du Livet i havet:</strong> <a href="http://www.havet.nu/livet">www.havet.nu/livet</a></p><p><strong>Instruktionsvideo för installation:</strong> <a href="https://vimeo.com/712797731/d40dfd2a5f">https://vimeo.com/712797731/d40dfd2a5f</a></p><div class="bildImage"> </div>/nyheter/lansering-livet-i-havet_11601028//nyheter/fira-den-biologiska-mangfaldens-dag_11597868/Spännande aktiviteter på Biologiska mångfaldens dagDen 22 maj firas den Biologiska mångfaldens dag i Sverige. På campus och runt om i Umeå arrangeras olika studentdrivna aktiviteter för att uppmärksamma och främja den biologiska mångfalden. Dagen bjuder på bland annat på fladdermusspaning, småkrypstur och montering av fågelholkar. Tue, 18 Oct 2022 14:00:35 +0200<p>För fjärde året är i rad är studenter på kandidatprogrammet för biologi och geovetenskap på Umeå universitet med och arrangerar aktiviteter för att uppmärksamma den internationella dagen för biologisk mångfald. Totalt är det 60 studenter som har kommit på aktiviteter som både engagerar och informerar allmänheten. I år är aktiviteterna utspridda över helgen och kommer genomföras dels på campus men även på Bölesholmarna på Teg.</p><p>– Dagen är till för att uppmärksamma och öka medvetenheten om artrikedomens betydelse och att visa hur vi med enkla medel och aktiviteter kan gynna den biologiska mångfalden. Studenterna har särskilt fått i uppdrag involvera allmänheten i sina projekt, säger Ulla Carlsson Graner, universitetslektor inom biologi och geovetenskap och programansvarig.</p><p>Studenterna Ola Hedberg, Samuel Koont, Hilda Alfredsson, Saga Wiberg och Elsa Lampinen bildar en grupp som dagen till ära slår ett slag för boplatser för fåglar. Med sponsring från Akademiska hus till virke och material samt tillåtelse att använda sin lärares verkstad har gruppen tillverkat 20 fågelholkar som är anpassade för olika arter.</p><p>– De naturliga boplatserna för fåglar är en bristvara i dag, så bara ett par holkar i en skog kan göra stor skillnad. Eftersom det inte fanns några fågelholkar på campus kändes det perfekt för oss att tillverka dem i samband med biologiska mångfaldens dag, säger Ola Hedberg. </p><p>Gruppen har i samråd med biologer på universitetet anpassat holkarna till att passa främst för fladdermöss och tornseglare. Till fågelholkarna har de även tillverkat informationsskyltar med illustrationer från konstnären Niklas Johansson.</p><p>– Just tornseglare och fladdermöss var i störst behov av bostad, men vi har även gjort 10 småfågelholkar. Holkarna kommer märkas ut på en karta och vid varje holk sätter vi också upp en skylt för att synliggöra dem så allmänheten hittar dit. Sedan vill vi gärna inspirera andra till att tillverka holkar, det är en enkel och rolig aktivitet.</p><p>På Bölesholmarna kommer det under helgen pågå studentdrivna aktiviteter för att involvera såväl vuxna som barn i vad biologisk mångfald innebär. En småkrypstur, tipsrunda och fladdermusspaning är några aktiviteter besökare kan delta på.</p>/nyheter/fira-den-biologiska-mangfaldens-dag_11597868//nyheter/-ny-mangvetenskaplig-bok-om-renskotseln-i-norr_11593852/ Ny mångvetenskaplig bok om renskötseln i norrBoken Reindeer Husbandry and Global Environmental Change är ett resultat av ett fyraårigt forskningsprojekt om renskötsel som har involverat forskare från Norge, Sverige och Finland. Tim Horstkotte, förste forskningsingenjör på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, är en av redaktörerna till boken. Vi ställer några nyfikna frågor till honom.Mon, 09 May 2022 10:10:46 +0200<p><strong>Hur kom idén upp att skriva en bok?</strong></p><p>– Under projektet lade vi märke till att även vi som är insatta i forskning om renskötseln ibland hade kunskapsluckor kring hur renskötseln i andra länder fungerar, hur anpassningsstrategier kan skiljer sig eller vilka institutionella skillnader präglar hur renskötare (inte) kan interagerar med staten. Därför insåg vi att det behövdes en bok som jämför den aktuella situationen i alla tre länderna och samtidigt ger en introduktion till renskötseln, till exempel dess historia och interaktion med den naturliga och sociala omvärlden. En sådan bok finns inte sedan inte tidigare, framför allt inte på engelska.</p><p><strong>Vilken är målgruppen för boken?</strong></p><p>– Boken riktar sig främst till en akademisk publik, alltså forskare från olika discipliner och studenter. Eftersom boken omfattar många olika vetenskapsgrenar, från naturvetenskap till politik- och samhällsvetenskap, hoppas vi att vi når ut till en stor publik. Den är dock skriven på ett lättillgängligt sätt och därför hoppas vi att boken blir även relevant och intressant för läsare utanför universitetet, till exempel i förvaltning, av beslutfattare och resursförvaltare. Även för renskötare som är intresserade i forskning och hur samverkan mellan renskötare och forskare skulle kunna stärkas för att kombinera olika former av kunskap för en bättre förståelse hur olika omvärldsförändringarna skulle kunna bemötas. Och så klart allmänheten som är intresserad i renskötseln.</p><p><strong>Vad handlar boken om, i stora drag? Vilka utmaningar står renskötseln inför?</strong></p><p>– Boken tar en jämförande ansats och i de olika kapitlen belyser vi skillnader och likheter mellan Norge, Sverige och Finland. Vi vill alltså belysa hur renskötseln i norr påverkas av utmaningar från miljön så som klimatförändring och rovdjur och av samhälleliga utmaningar, till exempel delad markanvändning med exploatörer som skogsbruk eller gruvor, eller hur statens policyer kan komma i konflikt med renskötseln eller renskötarens rättigheter. Det ingår även kapitel om renens produktivitet och genetiska anpassningar, sjukdomar eller ekonomiska avvägningar. Även vikten att inkludera renskötarnas traditionella kunskap i policyer och beslutsfattandet för att säkerställa rättvisheten förtydligas. Ofta hänger alla dessa utmaningar ihop, och det är just det vi vill visa med boken: att det oftast inte går att peka ut en särskild utmaning, utan att det krävs en helhetsbild för att förstå renskötseln som socioekologiskt system. Alla kapitel har därmed ett starkt framåtblickande perspektiv.</p><p><strong>Vad har varit en utmaning längst vägen?</strong></p><p>– Helt klart så var pandemin ett hinder för oss. Eftersom vi inte kunde träffas, så kunde vi inte avstämma mellan enskilda kapitel på lika bra sätt som det hade varit önskvärt. Därför är de olika kapitlen kanske mindre knutna till varandra än det var planerat från början, eftersom samarbetet inte var möjligt på ett optimalt sätt.   </p><p><strong>Var kan den som är intresserad få tag på boken?</strong></p><p>– Det är viktigt för oss att möjliggöra tillgång till boken för alla som är intresserade. Därför finns boken fritt tillgänglig på förlagets Routledge webbplats. Men så klart finns den också att köpa som tryckt exemplar.</p>/nyheter/-ny-mangvetenskaplig-bok-om-renskotseln-i-norr_11593852//nyheter/pensionerad-ekolog-hogst-rankad-i-umea_11586810/Pensionerad ekolog högst rankad i UmeåUmeås högst rankade forskare inom ekologi och evolution, tredje högst i Sverige och 387 i världen. Det är inget dåligt facit för Christer Nilsson, professor emeritus på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. Topprankingen betyder att många andra forskare har nytta av hans forskningsresultat inom restaureringsekologi.Thu, 28 Apr 2022 07:59:16 +0200<p class="quote-center">En fjäder i hatten</p><p><strong>Hur känns det att vara så högt rankad?</strong></p><p>– Bara bra, tack! Jag ser det som ett kvitto på att min forskning är viktig och att den engagerar forskare världen runt. Vad min ranking visar är nämligen inte bara att jag skrivit mycket utan framför allt att jag har många läsare som har nytta av mina resultat.</p><p><strong>Vad betyder det för dig i din forskarroll och ditt forskarfält?</strong></p><p>– Eftersom jag nu är pensionär betyder det inte så mycket mer än en fjäder i hatten. Men jag hoppas samtidigt att mina resultat ska inspirera andra att ta vid och utveckla forskningen ytterligare. De många citeringarna visar att fältet är angeläget och med tanke på befolkningsökningen och den ökande skövlingen av naturen kommer det att bli ännu mer betydelsefullt framöver.</p><p><strong>Research.com vad är det för slags organisation?</strong></p><p>– Research.com är en organisation som specialiserat sig på att synliggöra ledande forskares prestationer. De rangordnar forskare baserat på hur mycket de publicerat och i vilken utsträckning deras publikationer citerats.</p><p><strong>Vilka kriterier baserar de rankingen på?</strong></p><p>– De använder tre enkla mått: (1) antal internationella publikationer, (2) antal citeringar och (3) ett så kallat H-index som beskriver hur många av ens publikationer som är välciterade. Om man som jag har ett H-index på 74 betyder det att 74 av mina publikationer har citerats minst 74 gånger.</p><p><strong>Vad har du forskat om, i stora drag?</strong></p><p>– Jag har varit pensionär i fyra år nu och successivt fasat ut min mesta forskning. Men de senaste dryga 20 åren arbetade jag mest med restaureringsekologi. Jag ville veta vilka möjligheter det finns att återskapa skadad natur, framför allt längs vattendrag. Det går hyfsat bra att få tillbaka hydrologiska och geomorfologiska processer men det visar sig vanskligt att återfå växt- och djursamhällen. Om inte annat tar det mycket lång tid vilket man bör tänka på innan man gör ingrepp i naturen.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mer information:</h2><p><a href="https://research.com/" target="_blank" rel="noopener">Gå till portalen research.com</a></p>/nyheter/pensionerad-ekolog-hogst-rankad-i-umea_11586810//nyheter/miljoarkeologiska-laboratoriet-tar-over-pollenmatningar-i-umea_11577171/Miljöarkeologiska laboratoriet tar över pollenmätningar i UmeåUnder ledning av Naturhistoriska riksmuseet finns 20 mätstationer på olika orter i Sverige som mäter pollenhalten i luften. Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet tar nu över ansvaret för lokala pollenmätningar i Umeå.Wed, 06 Apr 2022 19:42:47 +0200<p class="quote-center">Prover tas alltid tidigt på morgonen och rapporteras in till Naturhistoriska riksmuseet vid 9-tiden, därefter kan de sammanställa en nationell prognos som läggs upp på webbportalen Pollenrapporten.se.</p><p>Med hjälp av mätningarna görs nationella prognoser för pollensäsongen vilket är värdefullt för de drygt tre miljoner svenskar som besväras av pollenallergi. Upprinnelsen till att pollenmätningarna i Umeå placerats vid Miljöarkeologiska laboratoriet är att laboratoriet bedriver uppdragsforskning inom miljöarkeologi där pollenanalys är en av många viktiga metoder som används för att studera vegetationshistoria genom historien.</p><h3><strong>Tidigare pollenrapportör pensionerad</strong></h3><p>– Det finns en koppling till den tidigare pollenrapportören, Jan-Erik Wallin, som har varit knuten till oss sedan mycket länge och när han nu går i pension var det lämpligt att flytta över verksamheten till oss, säger Johan Linderholm, universitetslektor på Institutionen för idé och samhällsstudier vid Umeå universitet och den ena föreståndaren för Miljöarkeologiska laboratoriet.</p><p>– För oss blir det ett sätt att långsiktigt säkra kompetens inom palynologi både för laboratoriets del för att kunna upprätthålla pollenprognoser med Norrland som utgångspunkt. När man arbetar med klimatförändringsfrågor blir de förändringar vi kan observera i samtiden viktiga för att förstå det som varit och även för att kunna förutsäga det som kommer att ske, fortsätter Philip Buckland, universitetslektor vid Institutionen för idé och samhällsstudier vid Umeå universitet och den andra föreståndaren för Miljöarkeologiska laboratoriet.</p><h3><strong>Specialkurs för pollenanalys</strong></h3><p>Natuschka Lee, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet är med sin expertis inom pollineringsekologi och mikrobiologi också involverad i projektet. Hon genomgick i höstas en europeisk allergi- och svampidentifieringskurs i Belgien hos den europeiska allergipollenorganisationen European Aerobiology Society.</p><p>Naturhistoriska riksmuseet erbjöd sig därefter att sy ihop en specialkurs vid Umeå universitet för alla intresserade som inte hade möjlighet åka på denna kurs. Kursledare var Björn Gedda, kurator på Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska museet i Stockholm.</p><p>Som en övergångslösning under det första året kommer nu tre personer med goda erfarenheter kring mikroskopi av biologiska prover: Christos Katrantsiotis, postdoktor på Institutionen för idé- och samhällsstudier, Philippe Simon, masterstudent i biologi, och Natuschka Lee att bilda ett team som delar på pollenanalyserna i ett roterande schema.</p><p>– Det är viktigt att vara flera personer för att kunna garantera en kontinuerlig daglig analys. Prover tas alltid tidigt på morgonen och rapporteras in till Naturhistoriska riksmuseet vid 9-tiden, därefter kan de sammanställa en nationell prognos som läggs upp på webbportalen Pollenrapporten.se. Här kan man kan följa den dagliga utvecklingen av pollen i hela Sverige, säger Natuschka Lee.</p><p>Efter noga förberedelser är nu en pollenfälla placerad på taket på Samhällsvetarhuset vid Umeå universitet ungefär 15 meter över marken och mätningarna har rullat igång. Prover från luften samlas på en speciell typ av tejp som sitter på en roterande rulle på fällan. Denna tejp används för att göra speciella preparat för mikroskopi – sedan är det bara att analysera det med ett mikroskop som arbetar upp till 400x förstoring.</p><h3><strong>Pollensäsong från mars till oktober</strong></h3><p>I Centraleuropa påbörjas pollenmätningarna redan i januari medan man i Sverige kommer igång senare. I Umeå är det lämpligt att börja mäta i senare delen av mars. Analyserna pågår sedan fram till senhösten – beroende på när snön och kylan kommer.</p><p>Pollenmätningar görs på uppdrag av Naturhistoriska riksmuseet på tjugo platser runt om i Sverige. Nästa år är tanken att utöka prognosen till att omfatta fler orter i Norrland.</p><p>– Förra veckan besökte Björn Gedda oss igen tillsammans med kollegan Agneta Ekebom för att undersöka om pollenfällan har satts upp ordentligt och att vi har kommit igång med mätningarna på rätt sätt. Han verkade nöjd med att vi har äntligen kommit igång!, säger Natuschka Lee.</p><p> </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mer information</h2><p><a href="https://pollenrapporten.se/prognoser/umea.4.549d670913d8d81d1583f6.html" target="_blank" rel="noopener">Aktuella mätvärden på Pollenrapporten.se</a></p><p><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Pollenanalys" target="_blank" rel="noopener">Vad pollenanalyser kommer ifrån och hur de används</a></p><p><a href="http://www.eas-aerobiology.eu/" target="_blank" rel="noopener">European Aerobiology Society</a></p><p> </p>/nyheter/miljoarkeologiska-laboratoriet-tar-over-pollenmatningar-i-umea_11577171//nyheter/flera-umeaforskare-deltar-i-nationellt-rymdmote-i-lund_11502045/Flera Umeåforskare deltar i nationellt rymdmöte i LundDen 23-24 mars 2022 har Svenska Rymdforskares Samarbetsgrupp (SRS) årsmöte. På detta möte deltar ett flertal forskare från olika institutioner vid Umeå universitet.Thu, 17 Mar 2022 09:03:02 +0100<p class="quote-center">Mötet är viktigt därför att här träffas rymdforskare och rymdorganisationer från olika delar av Sverige.</p><p>– Mötet är viktigt därför att här träffas rymdforskare och rymdorganisationer från olika delar av Sverige för att utbyta information om forskning, finansieringsmöjligheter och internationella samarbeten, säger Maria Hamrin, docent i rymdplasmafysik vid Umeå universitet och ordförande för Svenska Rymdforskares Samarbetsgrupp, SRS.</p><p>Årsmötet är uppdelat i olika ämnesområden inom rymdforskning, såsom olika specialområden inom astronomi, rymdfysik till astrobiologi och astrokemi.  </p><p>Umeå universitet bidrar med flera olika presentationer, om rymdväder (Audrey Schillings, Institutionen för fysik), om planeten Mars´ geokemi (Merve Yesilbas, Kemiska institutionen) och om biologiska experiment med mossa och mikrober på rymdstationen ISS ( Natuschka Lee på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, samt Marie Hemon, Anita Sellstedt och Markus Schmid vid Umeå Plant Science Center).</p><p>I anslutning till årskonferensen, håller Natuschka Lee även ett tvärvetenskapligt föredrag om biologiska experiment i rymden: <em>Humans and other organisms from Earth in space environments: potentials and risks</em>. Det äger rum inom forskningsplattformen Space Humanities på Avdelningen för idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet. </p><p>SRS samarbetar med Rymdstyrelsen som är Sveriges rymdmyndighet.</p><p><a href="https://www.astro.lu.se/SRS2022" target="_blank" rel="noopener">Läs hela programmet</a></p>/nyheter/flera-umeaforskare-deltar-i-nationellt-rymdmote-i-lund_11502045//nyheter/miljoatgarder-i-reglerade-alvar-med-liten-forlust-i-produktion-_11282770/Miljöåtgärder i reglerade älvar med liten förlust i kraftproduktion Ny forskning från Umeå universitet visar att det går att genomföra åtgärder som ger mer miljövänliga flöden i reglerade älvar med bara små förluster i vattenkraftsproduktion. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Water Resources Research.Wed, 11 Jan 2023 14:10:26 +0100<p class="quote-center">Sverige står inför en nationell omprövning av alla vattenkraftstillstånd där större krav på miljöhänsyn ska ställas.</p><p>Flöden och vattenstånd förändras vid byggnation av vattenkraftverk och dammar, vilket förändrar förhållanden och livsförutsättningar för organismer i det reglerade vattendraget samt att kraftverken hindrar fiskvandring. Vattenflöden och vattenstånd skiftar snabbt, så kallad korttidsreglering, och orsakar stress och störningar för vattendragens arter.</p><p>Genom ekologisk reglering av flödet kan vissa av de reglerade vattendragens ekosystem återskapas och biologisk mångfald bevaras. Forskarteamet från Umeå universitet har i den aktuella artikeln utfört fältstudier i Umeälven och presenterar 28 scenarier med ekologisk reglering med miljönyttor och påverkan på produktion av elektricitet.</p><p>– Vi visar att vattenkraftverken i Umeälven kan miljöanpassas med relativt små förluster av elektricitet eller till och med utan produktionspåverkan, säger huvudförfattaren Åsa Widén, som nyligen har doktorerat på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Hon förklarar vidare det är ovanligt med resultat av miljöåtgärder där både kostnader och miljönytta kvantifierats. Som exempel skulle ett nolltappningsförbud (krav på ett minsta ständigt flöde genom kraftstationerna) kombinerat med spill på 1–12 procent av det genomsnittliga årliga flödet till torrfåror leda till en förlust på 2,1 procent av den årliga elproduktionen. Om man lägger till fiskvägar skulle förlusten öka till 3,1 procent per år. Resultaten omfattar inte påverkan på balans- och reglerkraft.</p><p>Enligt Åsa Widén är forskningsresultaten viktiga för att kunna bevara biologisk mångfald i reglerade vattendrag och relevanta eftersom Sverige står inför en nationell omprövning av alla vattenkraftstillstånd där större krav på miljöhänsyn ska ställas.</p><p>Åsa Widen har utfört studien tillsammans med Roland Jansson, Birgitta Malm-Renöfält, Erik Degerman och Dag Wisaeus.</p>/nyheter/miljoatgarder-i-reglerade-alvar-med-liten-forlust-i-produktion-_11282770//nyheter/miljontestamente-till-centrum-for-klimatforskning-i-arktis_11240274/Miljontestamente till centrum för klimatforskning i ArktisEn privat donation på två miljoner har testamenterats till CIRC, Umeå universitets centrum för klimateffektforskning som bedriver fältforskning i Abisko. ”Man blir extra glad”, säger föreståndaren Jan Karlsson om gåvan. Fri, 07 Oct 2022 13:32:32 +0200<p>En privatperson har valt att testamentera två miljoner kronor till Umeå universitet. Givaren har angett att pengarna ska gå till klimatforskning, varefter universitetets rektor och donationskommitté har beslutat att fördela hela summan till <a title="Climate Impacts Research Centre (CIRC)" href="https://www.arcticcirc.net/">Centrum för klimateffektforskning, CIRC</a>.</p><p>CIRC bedriver tvärvetenskaplig forskning på land- och vattenbaserade ekosystem i den arktiska fjällmiljön. Runt 40 forskare är knutna till centrumet, vars verksamhet till största del bedrivs vid Abisko naturvetenskapliga station i nordvästra Lappland.</p><p class="quote-center">En stor ödmjukhet och tacksamhet</p><p>– Det är mycket roligt att Umeå universitet har erhållit en så stor donation och att den har gått till klimatforskning som är ett av våra prioriterade områden för donationer, säger <a title="Per Ragnarsson" href="~/link/9dce50bbf4bc4f53a159e67567d5da88.aspx">Per Ragnarsson</a> som är biträdande universitetsdirektör och kontaktperson för gåvor och donationer.</p><p>CIRC leds av föreståndaren <a title="Jan Karlsson" href="~/link/4b3623a0788c4577a45652bd3f18436a.aspx">Jan Karlsson</a> som är professor i naturgeografi. Han säger att beskedet om donationen gjorde honom mycket överraskad och glad – att få ta emot och förvalta en gåva från en enskild privatperson är något speciellt:</p><p>– Man blir extra glad och känner en stor ödmjukhet och tacksamhet att en enskild person uppmärksammat vår forskning och varit villig att donera en stor summa pengar till verksamheten, säger Jan Karlsson.</p><h3>Ett tecken på hur klimatfrågorna berör allmänheten</h3><p>Kontaktpersonen för donationer Per Ragnarsson berättar att det är mycket vanligt att gåvor till Umeå universitet riktas till ett särskilt område. Det allra vanligaste är att donationer riktas till forskning om olika sjukdomar.</p><p>Som klimatforskare har Jan Karlsson under många år märkt ett tilltagande intresse från allmänheten för sitt forskningsområde:</p><p>– Generellt sett möts jag av ett mycket stort intresse. Klimatfrågorna och tillståndet i norra Sverige och speciellt i fjällvärlden berör många, menar Jan Karlsson.</p><p>– Idag frågar ingen vad klimatförändringarna beror på, utan man är främst intresserade av vad det har för effekter nu och i framtiden, säger han.</p><h3>Bidrar till helhetsbilden av hur arktiska miljöer påverkas</h3><p>När Jan Karlsson ska beskriva det unika med CIRC så trycker han på att centrumet skapar möjligheter för forskning som krävs för att nå nationella miljökvalitetsmål och globala hållbarhetsmål men som inte kan genomföras av enskilda forskningsprojekt.</p><p>– Forskningen som bedrivs här bidrar till en holistisk förståelse av hur arktiska miljöer påverkas av klimatförändringarna, säger han.</p><p>– Vad vi specifikt fokuserar på är gränsöverskridande forskning som integrerar ny kunskap inom ekologi, biogeokemi och andra relevanta forskningsinriktningar. Forskningen har också en speciell betoning på kopplingen mellan terrestra och akvatiska miljöer, säger Jan Karlsson.</p><h3>Ännu inte beslutat hur donationen ska användas</h3><p>Beskedet om de testamenterade miljonerna är ännu helt färskt för CIRC:s föreståndare Jan Karlsson.</p><p>– Visst har man redan börjat tänka på alla möjliga satsningar vi skulle kunna genomföra. Men det kommer att krävas lite tid för att bestämma vad vi ska satsa på för att bäst utnyttja medlen, säger Jan Karlsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="56e3ca6c-ed5e-4a41-af42-1b1e2e7d7e7f" data-contentname="Fakta: Privata donationer till Umeå universitet">{}</div>/nyheter/miljontestamente-till-centrum-for-klimatforskning-i-arktis_11240274//nyheter/formas-finansierar-umea-universitet-med-drygt-26-miljoner_11148926/Formas finansierar Umeå universitet med drygt 26 miljonerI sin årliga öppna utlysning har Formas beviljat medel till 9 projekt från Umeå universitet. Mon, 29 Nov 2021 09:46:33 +0100<p>Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. I sin årliga öppna utlysning finansierar Formas forskningsprojekt inom rådets tre ansvarsområden – miljö, areella näringar och samhällsbyggande.</p><h3><strong>Följande projekt från Umeå universitet har beviljats medel i Formas öppna utlysning 2021:</strong></h3><p><a href="~/link/446098e4edd34abd82677dad771b86ba.aspx"><strong>Maria Bengtsson</strong></a>, Handelshögskolan, beviljas 2 998 311 kr för projektet: <em>Utveckling och implementering av affärsmodeller för mobilitetshubbar i nya bostadsområden</em></p><p><a href="~/link/08b60667235143a9b97c9a63592678e7.aspx"><strong>Erik Björn</strong></a>, Kemiska institutionen, beviljas 3 000 000 kr för projektet: <em>Bildning av metylkvicksilver i kustnära hav: förstå risker associerade med permanent och temporär syrebrist</em></p><p><a href="~/link/9e42f1b276ea4b5c9134bac4ff3458e4.aspx"><strong>Hanna Bäckström</strong></a>, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, beviljas 2 566 197 kr för projektet: <em>Risk för ökad segregation? Civilsamhällets och det offentligas svar på växande klyftor i en "ännu inte" delad stad</em></p><p><a href="~/link/84d5d1bf2f1347ac9bada1a53dccec48.aspx"><strong>Sophia Harlid</strong></a>, Institutionen för strålningsvetenskaper, beviljas 3 000 000 kr för projektet: <em>Exponering för luftföroreningar och kemikalier under fosterlivet, kopplingar till epigenetik och risk för astma och allergi - Studier i den prospektiva födelsekohorten NorthPop.</em></p><p><a href="~/link/f9134018c51f42179134799094eecfe0.aspx"><strong>Stefan Jansson</strong></a>, Institutionen för fysiologisk botanik, beviljas 3 000 000 kr för projektet: <em>Hur vet träden att det är höst?</em></p><p><a href="~/link/8a67a663bd944c8787162c4b05449f44.aspx"><strong>Stina Jansson</strong></a>, Kemiska institutionen, beviljas 3 000 000 kr för projektet: <em>NOVACAR - Innovativt kol med låg askhalt från slam: Utforskning av dess egenskaper och funktion i tekniska och miljömässiga tillämpningar</em></p><p><a href="~/link/7b9de3592b4142f789edb1be36115cb8.aspx"><strong>Jonatan Klaminder</strong></a>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, beviljas 2 999 841 kr för projektet: <em>Non-destructive monitoring of soil macrofauna behavior using soil-borne acoustic signals</em></p><p><a href="~/link/b7362e1695e6414487ee9c1451b6cc89.aspx"><strong>Daniel Metcalfe</strong></a>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, beviljas 2 931 954 kr för projektet:<em> Integrering av kol i skogscertifieringssystem</em></p><p><a href="~/link/5837cff0e703448d936abd8b7b872f13.aspx"><strong>Ryan Sponseller</strong></a>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, beviljas 2 998 671 kr för projektet: <em>Grandominansen längs vattendrag: bör vi prioritera lövträd i skyddszoner kring skogslandskapets vatten?</em></p>/nyheter/formas-finansierar-umea-universitet-med-drygt-26-miljoner_11148926//nyheter/masterstudenter-foreslar-atgarder-for-ett-mer-hallbart-campus_11129938/Masterstudenter föreslår åtgärder för ett mer hållbart campusUnder kursen Omställning till ett hållbart samhälle, har masterstudenter i miljövetenskap utmanat Umeå universitets arbete med hållbarhet bortom miljöfrågor som återvinning av avfall och effektiv energianvändning. Tue, 23 Nov 2021 12:34:20 +0100<p>– Som en institution som håller på att övergå till ett mer hållbart universitet, måste vi se till att våra ansträngningar för att gå i den riktningen inte bara är inriktade på att vara ekonomiskt eller miljömässigt stabila. Vi måste också ta upp de sociala aspekterna av hållbarhet, säger Vicky Phiri, en av studenterna på kursen.</p><p>Kursen ingår i det första året på masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning mot hållbar utveckling. Nio studenter från nio olika nationaliteter läser på programmet, vilket innebär olika aspekter och sätt att införa hållbarhet, konstaterar universitetslektor Tom Korsman.</p><p>Bland FN:s hållbarhetsmål finns rättvisa, jämlikhet och inkludering. Med Umeå universitets handlingsplan för hållbarhet som bas har en av grupperna i kursen tittat på representation av minoritetsgrupper i beslutsprocesser.</p><p>Språket är en barriär, slår de fast. I ett land som Sverige där svenska språket är vanligast kan många som är nya i samhället hamna i periferin. Umeå universitet skulle kunna ha mer information på sin hemsida och sociala mediekanaler på engelska och kanske ytterligare ett främmande språk, tycker de. Det är också svårt för personer som inte kan svenska att ta plats i styrelser, nämnder och studentkårer.</p><h3>Minoritetsgrupper borde vara bättre representerade</h3><p>Masterstudenterna konstaterar att Umeå universitet har kommit långt för att uppnå jämställdhet mellan könen i beslutsfattande, vilket visar att när man har en uttalad strategi kommer förändringar att ske.</p><p>– Jämställdhet mellan könen har haft företräde när det gäller representation och delaktighet, men alla diskrimineringsgrunder är lika viktiga, betonar Vicky Phiri.</p><p>Aspekter som ras, etnicitet och funktionshinder måste också beaktas, menar studenterna. De föreslår att universitetet antar strategier och övervakningssystem för att säkerställa att dessa minoriteter är representerade i styrelser och kommittéer.</p><p>– Universitetet måste också se till att dessa grupper får stöd med de verktyg och strategier som för dem till de arenor där de behöver vara, säger Vicky Phiri.</p><h3>Föreslår "grönt kontor"</h3><p>En annan grupp i kursen fokuserade på studenters engagemang i hållbarhetsfrågor på campus. I dag finns det få, om ens några, aktiviteter för studenter som är intresserade av dessa frågor att engagera sig i, noterade de. Initiativ kommer ofta från organisationer utanför universitetet, som Fridays for future.</p><p>De föreslår att universitetet skapar ett "grönt kontor" med personal som arbetar med hållbar utveckling, där studenter kan delta som volontärer.</p><p class="quote-left">På ett grönt kontor kan många aktiviteter delegeras till studenter. Det kan också vara en plats för det omgivande samhället att komma i.</p><p>– En annan sak är närvaron av grönska i miljön, säger Whitney C. Vlahakis. Det finns mycket grönt på campus, men inte så mycket inomhus. Forskning visar att grönska kan påverka hur en person mår när det gäller stressnivåer, så klassrum och kontor kan bli grönare. Även om det bara är en grön vägg gör det skillnad.</p><p>– På ett grönt kontor kan många aktiviteter delegeras till studenter, tillägger Helen Mkandawire. Det kan också vara en plats för det omgivande samhället att komma in och se vad som händer och att vara involverad i hållbarhetsaktiviteter och därigenom bygga en kultur som är hållbart medveten.</p><p>En tredje grupp tittade på leveranser till restauranger på campus och den information man får som kund om vilka ingredienser som används i maten. De konstaterade att det är lätt att till exempel köpa rättvisemärkt kaffe, men andra varor saknar ofta information om vad som har använts för att göra dem och var de kommer ifrån.</p><p>– Restauranger på campus är ofta franchisetagare, så det måste vara väldigt tydligt i avtalet mellan dem och universitetet om saker som anskaffning och avfallshantering, säger Helen Mkandawire. Det måste vara tydligt vad universitetet vill ha, som köttfria måndagar, så att du bara får ett kontrakt om du utför A, B, C etcetera.</p><p><a title="Läs mer om masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning mot hållbar utveckling" href="~/link/b5fd182f0315408b938866f487695e8c.aspx">Läs mer om masterprogrammet i miljövetenskap med inriktning mot hållbar utveckling</a></p><p><a title="Läs mer om kursen Omställning till ett hållbart samhälle" href="~/link/c54a0a70e1814464842e6f1ad5503db2.aspx">Läs mer om kursen Omställning till ett hållbart samhälle</a></p><p> </p><p> </p><p> </p>/nyheter/masterstudenter-foreslar-atgarder-for-ett-mer-hallbart-campus_11129938//nyheter/vetenskapen-togs-pa-allvar-under-cop26_11117416/Umeåforskare: "Vetenskapen togs på allvar under COP26"Nära 200 länder har samlats i Glasgow för att komma överens om hur man ska lösa klimatkrisen. Men vad sades egentligen där och vad händer nu? Umeåforskare analyserar klimattoppmötet. Enligt dem finns det både en del hopp och en del besvikelser.Mon, 22 Nov 2021 14:21:27 +0100<p>Mer än 21 000 delegater från nära 200 länder, 14 000 observatörer och 4 000 journalister var ackrediterade till klimattoppmötet COP26 i Glasgow. I två veckor, mellan den 31 oktober och den 13 november ägde seminarier, föreläsningar, debatter och förhandlingar rum med fokus på hur världens länder tillsammans ska lyckas begränsa den globala uppvärmningen till under två grader.<br>COP26 är det 26:e klimattoppmötet i ordningen. Under förra året ställdes mötet in på grund av coronapandemin. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8c7b938b-a5a4-4b54-8c7e-e254964b572c" data-contentname="presentation">{}</div><h3>Hur skulle du kommentera COP26?</h3><p><strong>MARIA NILSSON:</strong><br>– Det är lätt att vara missnöjd givet behovet av snabba överenskommelser som följs av kraftfullt agerande. Men i avtalet finns betydelsefulla beslut, till exempel om tätare tidsintervall för nationella rapporteringar, om klimatfinansiering för utsatta länders klimatomställning och klimatanpassning, och om regler för utsläppshandel. För första gången nämns ordet ”fossil” och fossila bränslens roll i klimatomställning och även om texten tunnades ut så innebär det att man vid kommande förhandlingar kan utgå från en ny och framflyttad position.</p><p><strong>JON MOEN</strong><br>– Det finns vissa framsteg men i det stora hela en besvikelse. Jag hade hoppats på mer konkreta och skarpare formuleringar i den slutliga texten.</p><h3>Något särskilt som hände/beslutades om som du vill lyfta?</h3><p><strong>MARIA NILSSON:</strong><br>– I år var det första gången som klimatförändringars hälsopåverkan var temat för en session lett av ett COP-ordförandeskap. Vid mötet skapades koalitioner där länder som vill gå före gjorde olika åtaganden till exempel om att fasa ut kol och olja. En koalition bildades med ett 50-tal länder som åtog sig att minska koldioxid-utsläppen i sina hälsosystem enligt ett WHO-program som tagits fram inför COP26. Eftersom hälso- och sjukvårdssektorn står för nästan fem procent av globala utsläpp så är det viktigt.</p><p class="quote-center">Eftersom hälso- och sjukvårdssektorn står för nästan fem procent av globala utsläpp så är det viktigt.</p><p><strong>JON MOEN:</strong><br>– Det som var lite hoppingivande var att det tycktes som att vetenskapen togs på allvar och att diskussionerna verkade baseras på rapporterna från FN:s klimatpanel.</p><p>– Det var också bra att man beslutade att öka takten och att nästa möte ska ske redan nästa år och inte var femte år som det tidigare var tänkt.</p><p>– Det var också positivt att man skrev in formuleringar kring att minska användandet av fossila bränslen, men det var en stor besvikelse att formuleringarna urvattnades i slutet. Det rör till exempel att kolanvändningen ska minskas och inte fasas ut som det ursprungliga förslaget löd. Det står också någon svårtolkat kring att ta bort ”ineffektiva” subventioner för fossila bränslen.</p><h3>Vad hade du hoppats på och hur gick det med det?</h3><p><strong>MARIA NILSSON:</strong><br>– Jag hade lågt ställda förväntningar. Med nästan 200 länder/parter med så olika utgångspunkter, förutsättningar, historia och behov så är det svåra förhandlingsprocesser. Jag känner mig försiktigt positiv utifrån det som finns i avtalet men länder måste verkligen leverera på sina åtaganden enligt de överenskommelser som gjorts. De tätare nationella rapporteringarna är viktiga för uppföljningen.</p><p><strong>JON MOEN:</strong><br>(Se ovan)</p><h3>Vad hoppas du händer nu?</h3><p><strong>MARIA NILSSON:</strong><br>– Om alla parter följer de överenskommelser som gjorts i avtalet så finns en viss möjlighet att världen kan klara 2-gradersmålet. Och så såg det absolut inte ut före mötet utifrån de åtaganden som länderna då gjort.</p><p>–  Jag hoppas att de länder som vill gå före med egna överenskommelser, ”coalitions of the willing”, lyckas så att världen får många goda exempel och förebilder på hur man kan ställa om för att minska utsläpp inom en rad områden och inspirera fler.</p><p><strong>JON MOEN:</strong><br>– Nu hoppas jag att de löften som har getts vid mötet, även om de var otillräckliga för att nå 1,5 graders målet, verkligen också resulterar i verkstad och inte bara i fina målsättningar som inte nås.</p><p class="quote-center">Forskningens roll i dessa typer av diskussioner har blivit viktigare och viktigare och där bidrar forskning vid Umeå universitet på ett bra sätt.</p><h3>På vilket sätt kan Umeå universitet bidra till förändring åt rätt håll?</h3><p><strong>MARIA NILSSON:</strong><br>– Genom att vi vid alla fakulteter på universitetet har forskare som arbetar med klimatfrågan och sprider forskningsresultat och kunskap till olika delar av samhället, både till medborgare och beslutsfattare. På medicinska fakulteten forskar vi om kopplingen mellan väder, klimat och klimatförändringens och människors hälsa. Vi var tidiga med utvecklingen av forskningsområdet och det har bidragit till att vi fått en stark position i Sverige och internationellt.</p><p><strong>JON MOEN: </strong><br>– Forskningens roll i dessa typer av diskussioner har blivit viktigare och viktigare och där bidrar forskning vid Umeå universitet på ett bra sätt. Satsningar som <a href="~/link/6d3f2b829bd7423aa69ec33909f7e85e.aspx">Umeå Transformation Research Initiative</a> (UTRI) bidrar också till att sätta universitet på kartan.</p><p>–  Slutligen skulle universitetet också kunna kommunicera tydligare kring de satsningar som görs för att minska våra egna utsläpp (och förstås även öka de ambitionerna).</p>/nyheter/vetenskapen-togs-pa-allvar-under-cop26_11117416//nyheter/mims-lyfter-fram-world-antimicrobial-awareness-week-2021_11117273/MIMS lyfter fram World Antimicrobial Awareness Week 2021Världshälsoorganisationen WHO firar varje år Antimicrobial Awareness Week. I år äger den rum 18-24 november och temat är "Spread Awareness, Stop Resistance". I dag drar det i gång och MIMS uppmärksammar kampanjen med en artikelserie.Wed, 14 Jun 2023 08:41:23 +0200<p class="quote-center">Vi hoppas att många följer med oss på denna resa mot "Spread Awareness, Stop Resistance.</p><p>Under World Antimicrobial Awareness Week uppmärksammar Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, vid Umeå universitet – den svenska noden för Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine – den viktiga kampanjen.</p><p>– På vår webbplats presenterar vi ett antal intervjuer med våra framgångsrika forskare, däribland Magnus Ölander, Irfan Ahmad, Niklas Arnberg, Karsten Meier och Nabil Karah som bedriver forskning inom virologi, antibiotikaresistens samt infektionssjukdomar. Vi hoppas att många följer med oss på denna resa mot "Spread Awareness, Stop Resistance", säger Nóra Lehotai, projektsamordnare och kommunikationsansvarig på The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, vid Umeå universitet.</p><p>Antimikrobiella preparat gör underverk. Vi har i dag antivirala mediciner, antibiotika och svampdödande läkemedel och vacciner. De skyddar mot eller botar infektioner som annars kan vara dödliga för människor, djur och växter. Penicilliner och tetracykliner, några av de mest använda antibiotikapreparaten, räddar miljontals liv varje år. Upptäckten av antimikrobiella medel revolutionerade inte bara medicinen utan också vår matförsörjning. Ett annat viktigt problem är att vi bara har antivirala läkemedel mot ett fåtal av alla virus som orsakar sjukdomar hos människor. Vi saknar antivirala läkemedel mot många hundra virus som orsakar sjukdomar hos människor.</p><p>Men genom att använda dem, och överanvända dem, har vi väckt försvarsmaskineriet för dessa mikrober och de har lärt sig att anpassa sig till dessa läkemedel. Antimikrobiell resistens uppstår när bakterier, virus, svampar och andra typer av mikrober utvecklar förmåga att anpassa sig till antimikrobiella läkemedel som tidigare lyckats döda dessa mikrober, så att de inte längre kan det.</p><p>Antimikrobiell resistens uppstår på alla områden där antimikrobiella medel används. Oavsett om dessa läkemedel används för att behandla infektioner hos människor, djur eller växter, eller som en försiktighetsåtgärd för att stoppa infektioner, bidrar de till exempel inom jordbruket till det globala problemet med ökande antimikrobiell resistens. Spridningen och överföringen av resistenta gener mellan bakterier, som passerar artgränser, gör att bakterier blir resistenta mot våra antibiotika medan virus blir motståndskraftiga mot antivirala medel genom att mutera när de kopieras. Konsekvensen är att våra läkemedel slutar fungera och att vi inte har något kvar att bekämpa mikrobiella infektioner som hotar våra liv och livsmedelssäkerhet med.</p><p><a href="https://www.mims.ͯ��Ƶ/" target="_blank" rel="noopener">Gå till MIMS webbplats</a></p>/nyheter/mims-lyfter-fram-world-antimicrobial-awareness-week-2021_11117273//nyheter/larorik-bisyssla--for-hogstadieelever-i-sveriges-skolor_11093718/Lärorik ”bi”syssla för högstadieelever i Sveriges skolorPollenjakten – Årets Forskarhjälpen hos Noble Prize Museum – leds av Umeåforskaren Natuschka Lee och man har nu nått etapp 2 där det är dags för skolelever att dra sitt strå till stacken. Över 1 000 skolelever hjälper till att sortera, räkna och mikroskopera pollen.Thu, 11 Nov 2021 11:02:21 +0100<p class="quote-center">Vi behöver en ny generation av intresserade aktivister och forskare inom detta tema!</p><p>I Forskarhjälpen sammanför Nobel Prize Museum lärare, högstadieelever och forskare. 2021 års projekt handlar om pollen och pollinatörer.</p><p>– Alla är så himla entusiastiska! Lärarna säger att det passar så bra in i deras läroplan både inom biologi och matematik och att det ger dem ett aktuellt exempel på ett viktigt, samhällsrelevant miljöproblem där just medborgarforskning kan bidra med mycket. Eleverna tycker också att det är roligt och jag är imponerad av hur duktiga och tålmodiga de har varit med sina arbetsuppgifter som faktiskt inte är så enkla, men då får de här en inblick i en forskares vardag – att hitta den kreativa utmaningen och glädjen mellan det ovissa och alla fantastiska möjligheter som forskningen kan möjliggöra säger Natuschka Lee, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p><strong>Pollinatörer livsviktiga</strong></p><p>De pollinerande insekterna är helt grundläggande för vår fortlevnad. Det är tack vare dem vi kan odla och skörda grödor. Utan pollinatörer får vi varken frukt, grönsaker eller vackra blommor – därför behöver forskare få mer kunskap om hur de fungerar och kan samexistera med oss människor. Här kan elevernas arbete bli till stor hjälp.</p><p>Etapp 1 av Pollenjakten började i våras när biodlare runt om i Sverige började samla in pollenprover och honung från över 100 bisamhällen. Dessa prover skickades sedan till forskare vid Umeå universitet, som sedan  har sorterat och förmedlat ett urval av dessa prover till skolorna.</p><p><strong>Elever sorterar och mikroskoperar </strong></p><p>För närvarande pågår det febrila aktiviteter i skolor runt om i  hela Sverige – över 1 000 skolelever hjälper till att sortera, räkna och mikroskopera pollen. Därefter ska de få träna på statistiska beräkningar och sedan tolka data ur ett pollineringsekologiskt perspektiv.</p><p>Eleverna kommer att presentera sina resultat som vetenskapliga posters i början på nästa år, tidigast i mitten på februari. Sedan tar det förstås lite längre tid för forskarna att producera de slutgiltiga vetenskapliga utvärderingarna men det kommer de förstås att jobba intensivt med.</p><p>– Det finns flera mål med projektet. Dels gör vi detta för att hjälpa biodlare, miljöaktivister, markägare, jordbrukare och skogsägare att skaffa fram mera fakta om bins betydelse runt om i Sverige och hur det kan skilja sig mellan olika landskap i Sverige och om det kan finnas risker med konkurrens med vilda pollinatörer. Dels handlar det om att ge yngre generationer en bättre förståelse för insekters betydelse för ekologi samt för ämnesområdet entomologi, som ju förnärvarande tappar mark med pågående generationsskiften. Vi behöver en ny generation av intresserade aktivister och forskare inom detta tema!, säger Natuschka Lee.</p>/nyheter/larorik-bisyssla--for-hogstadieelever-i-sveriges-skolor_11093718//nyheter/vr-miljoner-till-forskning-i-naturvetenskap-och-teknik_11087154/VR-miljoner till forskning i naturvetenskap och teknikVetenskapsrådet delar ut drygt 72 miljoner kronor (5,8 procentandel av riket) till forskningsprojekt inom naturvetenskap och teknikvetenskap vid Umeå universitet år 2021. Tue, 09 Nov 2021 11:30:28 +0100<p>Det är 17 projekt vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet, ett vid medicinsk fakultet samt ett vid samhällsvetenskaplig fakultet som tilldelas medel i projekt- eller etableringsbidrag för Naturvetenskap & teknikvetenskap.</p><h3><strong>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet:</strong><em><br></em></h3><ul><li><strong>Erik Björn</strong>, Kemiska institutionen, beviljas 3 600 000 kr i projektbidrag 2022-25 till projektet <em>Mekanistiska principer för bildning av metylkvicksilver i anaeroba mikrobiella biofilmer<br><br></em></li><li><strong>Fredrik Almqvist</strong>, Kemiska institutionen, beviljas 3 600 000 kr i projektbidrag 2022-2025 till projektet <em>Design, syntes och utvärdering av nya ringsammansatta heterocykler riktade mot bakteriella och humana amyloidproteiner</em><br><br></li><li><strong>Erik Chorell</strong>, Kemiska institutionen, beviljas 3 863 000 kr i projektbidrag 2022-2025 för projektet <em>Specificitet – nyckeln till att utforska G-quadruplex DNA<br><br></em></li><li><strong>Magnus Wolf-Watz</strong>, Kemiska institutionen beviljas 3 863 000 kr i projektbidrag 2022-25 för projektet <em>Avkodning av Fundamental Principer hos Enzymatisk Katalys<br><br></em></li><li><strong>Merve Yesilbas</strong>, Kemiska institutionen, beviljas 4 000 000 kr i etableringsbidrag 2022-25 för projektet <em>Hur begränsar kryosaltblandningar geokemi på ytan på Mars?: Överbryggande laboratorieanalyser med fjärranalysdata från Mars<br><br></em></li><li><strong>Ludvig Edman</strong>, Institutionen för fysik, beviljas 4 798 000 kr i projektbidrag 2021-24 för projektet <em>Design och kontroll av den dynamiska p-n övergången för effektiva ljus-emitterande elektrokemiska celler<br><br></em></li><li><strong>Ludvig Lizana</strong>, Institutionen för fysik, beviljas 4 000 000 kr i projektbidrag 2022-25 för projektet <em>Epigenetiska klockor: modellering av biomarkörer för att mäta och förutsäga biologiskt åldrande<br><br></em></li><li><strong>Nicolò Maccaferri</strong>, Institutionen för fysik, beviljas 4 000 000 kr i etableringsbidrag 2022-25 för projektet <em>Ultrasnabb icke-termisk spinndynamik i magnetoplasmoniska nanomaterial<br><br></em></li><li><strong>Thomas Wågberg,</strong> Institutionen för fysik, beviljas 3 430 000 kr i projektbidrag 2022-25 för projektet <em>Studier av aktiva faser, adsorberade molekyler och laddningsöverföring i modellsystem för heterogen katalys<br><br></em></li><li><strong>Armin Eftekhari</strong>, Institutionen för matematik och matematisk statistik, beviljas 4 000 000 kr i etableringsbidrag 2022-25 för projektet <em>The Next Generation of Learning Machines: A Nonconvex Design<br><br></em></li><li><strong>Victor Falgas-Ravry</strong>, Institutionen för matematik och matematisk statistik, beviljas 3 504 000 kr i projektbidrag 2022-25 för projektet <em>Extremala problem för flerfärgade grafer och lokalt beroende perkolation<br><br></em></li><li><strong>Mats G Larson</strong>, Institutionen för matematik och matematisk statistik, beviljas 3 624 000 kr i projektbidrag 2022-25 för projektet <em>Multiskal CutFEM för problem med mixade dimensioner<br><br></em></li><li><strong>Jonatan Klaminder,</strong> Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, beviljas 3 600 000 kr i projektbidrag 2022-25 för projektet<em> Subtle behavioral responses to soil pollutants in laboratory assays: what do they actually mean in nature?<br><br></em></li><li><strong>Matthias Siewert</strong>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, beviljas 4 000 000 kr i etableringsbidrag 2022-25 för projektet <em>Ett grönare Arktis: gradvis eller stegvis?<br><br></em></li><li><strong>Stefan Jansson</strong>, Institutionen för fysiologisk botanik, beviljas 4 070 000 kr i projektbidrag 2022-25 för projektet <em>Hur överleven träden vintern?<br><br></em></li><li><strong>Yuri Schwartz</strong>, Institutionen för molekylärbiologi, beviljas 3 422 000 kr i projektbidrag 2022-25 för projektet <em>Epigenetisk reglering med Polycomb-Trithoraxsystemet: markering av histoner och andra proteiner<br><br></em></li><li><strong>Tommy Löfstedt</strong>, Institutionen för datavetenskap, beviljas 3 600 000 kr i projektbidrag 2022-25 för projektet <em>Användning av strukturerad a priori-information vid analys av bilddata</em></li></ul><h3>Medicinska fakulteten:</h3><ul><li><strong>Richard Lundmark</strong>, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, beviljas 4 070 000 kr i projektbidrag 2022-25 för projektet<em> Drivkrafter för bildandet av stabila membranvesiklar i celler</em></li></ul><h3>Samhällsvetenskapliga fakulteten:</h3><ul><li><strong>Victor Kaptilinin</strong>, Institutionen för informatik, beviljas 3 700 000 kr i projektbidrag 2022-25 för projektet <em>Med sikte på socialt kompetent AI - Att stödja artighet och rättvisa i fleranvändarinteraktion med förkroppsligade intelligenta agenter (SCAI)</em></li></ul><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mer information:</h2><p><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om hela beslutet på Vetenskapsrådets webbplats</a></p>/nyheter/vr-miljoner-till-forskning-i-naturvetenskap-och-teknik_11087154//nyheter/miljonregn-till-forskning-om-skogens-roll-i-klimatomstallningen_11058806/Miljonregn till forskning om skogens roll i klimatomställningenUniversitetslektor Per Stenberg på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet tilldelas ett stöd på närmare 16 miljoner kronor från Formas utlysning Den svenska skogens roll i klimatomställningen. Totalt beviljades nio projekt.Mon, 01 Nov 2021 09:58:58 +0100<p>– Känslan är svår att beskriva, jag trodde knappt att det var sant, säger Per Stenberg. Men det är givetvis oerhört roligt att andra också tror på vår forskning och våra idéer! Det är väldigt ovanligt att få ett sådant stort anslag som nu ger oss möjlighet att långsiktigt bygga upp detta spännande samarbetsprojekt tillsammans med Xiao-Ru Wang, David Hall och Mats Forsman som är medsökande.</p><p>Forskningen inom Formas stora program förväntas öka kunskapen om de olika värden som skogen omfattar och ge underlag för beslutsfattande på skogsområdet. Per Stenbergs projekt går under rubriken ”Klimatet och skadesvamparnas påverkan på boreala skogars biodiversitet och produktivitet”.</p><p>– Projektet kommer att kartlägga hur klimatet påverkat skogens biodiversitet med hjälp av veckovisa luftprover som samlats in under flera decennier, och där vi med DNA sekvensering kan studera förändringar i förekomsten av alla typer av organismer, allt från bakterier och svampar till växter och djur, säger Per Stenberg. Med samma data i kombination med kartläggning av den genetiska variationen hos träden kommer vi att göra fokuserade analyser av hur skogen påverkas av skadesvampar som redan ställer till stor skada.</p><p>– Våra resultat kommer att förbättra hur avelsträd väljs ut både med hänseende till tolerans för klimatförändringar och svampangrepp. Som ett steg på vägen till att hantera effekterna av förändringar i klimatet kommer vi också att leverera förbättrade underlag för olika typer av bevarandeinsatser och skadeprognoser, säger Per Stenberg.</p><p><a title="Mer information om anslagsbeslut på Formas webbplats" href="https://formas.se/arkiv/alla-utlysningar/utlysningar/2021-01-22-den-svenska-skogens-roll-i-klimatomstallningen.html">Mer information om anslagsbeslut på Formas webbplats</a></p><p> </p>/nyheter/miljonregn-till-forskning-om-skogens-roll-i-klimatomstallningen_11058806//nyheter/minskade-skogsavverkningar-ger-stor-och-omedelbar-klimatnytta_11019321/Minskade skogsavverkningar ger stor och omedelbar klimatnyttaAtt skogsbruk är bra för klimatet är en etablerad sanning inom svensk skogsindustri, politik och statsförvaltning, men idén är ifrågasatt av många internationella forskare. Nu visar forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitetet hur skogsavverkningar i olika delar av landet påverkar atmosfärens koldioxidhalt. Studien är publicerad i Environmental Research Letters.Thu, 21 Oct 2021 08:04:16 +0200<p class="quote-center">Det är välkänt att en minskning av avverkningstakten ger klimatnytta på kort sikt, men storleken på effekten har man missat</p><p>Ett generellt resultat i studien är att minskade avverkningsnivåer ger stor klimatnytta på kort och medellång sikt (mer än 50 år), medan ökade avverkningsnivåer ger negativa klimateffekter både på både kort och lång sikt, även om man räknar in att biomassa från skogen ersätter fossila källor.</p><p>Genom att analysera fem olika län (Skåne, Västra Götaland, Gävleborg, Jämtland och Norrbotten) med olika produktivitet fann man att den största kortsiktiga klimatnyttan av minskad avverkning fås i högproduktiva områden (Skåne och Västra Götaland). Lägre men mer uthållig klimatnytta fås i lågproduktiva områden (Norrbotten och Jämtland).</p><p>– Det som nog förvånar många är att minskade avverkningar ger stor klimatnytta, trots att vi då tvingas använda mer av fossila produkter och bränslen. Förklaringen är främst att skogen betraktas som avverkningsmogen vid en ålder när växande träd fortfarande fixerar stora mängder koldioxid, men också att ett kalhygge avger koldioxid. Denna effekt är så kraftig att den för lång tid framöver överskuggar de fördelar som skogsbruket ger, säger professor Göran Englund på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Forskarna visar också att den potentiella klimatnyttan av att minska avverkningstakten är avsevärd i förhållande till samhällets övriga prognostiserade utsläpp under perioden fram till 2045 då Sverige ska ha nått ”netto noll”, det vill säga inga nettoutsläpp av växthusgaser. De största effekterna ses i skogsrika län med liten befolkning, som exempelvis Jämtland, medan effekterna är mindre i områden med lite skog och stor befolkning som exempelvis Skåne.</p><p>– Det är välkänt att en minskning av avverkningstakten ger klimatnytta på kort sikt, men storleken på effekten har man missat. Att effekten är så stor innebär att små minskningar av avverkningsnivåerna ger stor klimatnytta. Detta måste finnas med i de beslutsunderlag som tas fram då det är avgörande för våra möjligheter att nå klimatmålen, säger studiens huvudförfattare Torbjörn Skytt, universitetsadjunkt på Institutionen för ekoteknik och hållbart byggande vid Mittuniversitetet.</p><p>Man noterar också att bilden av skogsbrukets klimatnytta är delad. Dock tycks det främst handla om vilket tidsperspektiv man anlägger och vilka antaganden man gör om skogsprodukternas klimatnytta. De som förespråkar ökade avverkningsnivåer fokuserar i regel på de långsiktiga effekterna. På mycket lång sikt, >100 år, kan nämligen dagens skogsbruk ge större klimatnytta än ett skogsbruk med lägre avverkningstakt.</p><p>– Men en sån strategi kräver att vi kan acceptera ökade utsläpp under de närmaste 50-100 åren. Det skulle vi kanske klara med ett klimatsystem i balans, men i dag, när vi har höga och ökande koldioxidhalter – ja då är det en mycket farlig strategi, menar Göran Englund.</p>/nyheter/minskade-skogsavverkningar-ger-stor-och-omedelbar-klimatnytta_11019321//nyheter/gynnsamt-ar-for-svamp-i-vara-skogar-_10868643/Gynnsamt år för svamp i våra skogar Universitetslektor Ulla Carlsson-Granér undervisar fakultetetens biologistudenter om svampar på en handfull olika kurser. I sin egen forskning har hon mer fokus på mikrosvampar – effekter av parasitsvampar på växter och pisksvampars funktion i havets näringskedjor. Vi ställer några nyfikna frågor till Ulla om svamp.Thu, 09 Sep 2021 08:41:07 +0200<p class="quote-center">Det har varit mycket fruktkroppar av vissa matsvampar i år som kantareller och stensoppar.</p><p><strong>Varför är det så mycket svamp i skogen i år?</strong></p><p>– Ja om vi då det visste! Det har varit mycket fruktkroppar av vissa matsvampar i år som kantareller och stensoppar, både den vi kallar Karljohansvamp och rödbrun stensopp liksom andra soppar. Det kan vi konstatera men vi vet fortfarande väldigt lite om varför det är så stor variation i fruktkroppsbildning mellan år. Vi vet från svampar som går att odla i laboratorium att förändrade förhållande som temperaturskiftning kan initiera fruktkroppar där sporer bildas. Mykorrhizasvampar som kantarell och stensopp går dock i princip inte att odla i labb och vi vet faktiskt inte varför det skiljer så mycket i antal mellan år. Vi brukar ju säja att regniga sensomrar gynnar fruktkroppbildning men det finns egentligen inga vetenskapliga belägg för det.</p><p><strong>Vilka är de vanligaste matsvamparna?</strong></p><p>– Det är ju kantarell och också trattkantareller som de flesta eftertraktar. Sedan är det så att det kanske är individuellt vilka svampar vi tycker är riktigt goda, min svärfar höll citrongul slemskivling som den godaste och min mamma nejlikbrosking, annars är rimskivling en god svamp som också är Västerbottens landskapssvamp.</p><p><strong>Är svampen ett nyttigt livsmedel?</strong></p><p>– Det beror ju på vilken svamp vi talar om, smörgåspålägget vegemite som tillverkas med jästsvampar är rik på B-vitamin och köttersättningsprodukten quorn, som framställs från en mögelsvamp, är proteinrikt. Men de matsvampar vi plockar innehåller mest vatten och kan inte direkt användas som energikälla även om de innehåller en del vitaminer.</p><p>– Själv föredrar att torka de flesta svampar förutom kantarell. Näringsämnen blir visserligen  mer koncentrerade men sedan blöter vi ju upp svampen igen så fortfarande är det mest vitaminer vi får i oss av svamp.</p><p><strong>Vad forskar du om i stora drag?</strong></p><p>– Jag är ju egentligen ingen storsvampsforskare utan jag har haft mer fokus på mikrosvampar. Min forskning har handlat om spridning och effekter av parasitsvampar på växter, till exempel hur avståndet mellan växtpopulationer påverkar sjukdomsspridning. Inte så förvånade ser vi samma mönster som vid andra sjukdomar, när det finns mycket växter nära så sprids sjukdomar lätt och när växterna är isolerade mindre sjukdom, men kommer parasiten dit blir många växter sjuka då de inte har någon resistens. Just nu är jag involverad i ett spännande postdoktorprojekt där betydelsen av akvatiska mikrosvampar, så kallade pisksvampar, på näringskedjor i havet är i fokus. Det är ett område som vi i dag vet väldigt lite om.</p><p><strong>Varför valde du att plugga biologi och hur kom det sig att du blev forskare?</strong></p><p>– Intresse för natur och djur har jag haft sedan jag var liten och familjen var ute en del i skog och fjäll. Jag tänkte först bli agronom men det var på den tiden för inriktat på storskaligt jordbruk så jag sökte mig till biologiprogrammet och Umeå universitet då jag längtade norrut till snön. Under utbildningen gjorde vi en del projekt med forskningsfokus och jag tyckte det var otroligt spännande. Sedan ledde det ena till det andra och forskningen blev kring växter och svampar även om jag trodde jag skulle bli zoolog. Numer utgör forskning bara en lite del av min tjänst men jag får utlopp för vetgirigheten också genom att hålla mig uppdaterad för den undervisning jag gör.</p><p><strong>Vad undervisar du om på svampsidan?</strong></p><p>– På kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap tar vi upp svampar på lite olika sätt, inom kurserna <em>Artkunskap och systematik</em> och <em>Inventering av biologisk mångfald</em>. Svampars betydelser inom ekosystem som nedbrytare, mykorrhiza och parasiter, och också som indikatorer för biologisk mångfald, behandlas i våra ekologikurser, till exempel kurserna <em>Hållbart skogsbruk</em> och <em>Skogsekologi</em>. I veckan var vi på svampexkursion med andraårsstudenterna som läser biologiinriktningen inom kandidatprogrammet för biologi och geovetenskap och några av dess studenter gör också ett projekt där de inventerar taggsvampar.</p>/nyheter/gynnsamt-ar-for-svamp-i-vara-skogar-_10868643//nyheter/bubblor-hjalper-fiskar-att-hitta-ratt_10820762/Bubblor hjälper fiskar att hitta rättEn ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att bubbelbarriärer kan leda fiskar bort från farliga passager i utbyggda älvar. Studien visar också att effekten är densamma vare sig om fisken är mer eller mindre benägen att ta risker. Johan Leander försvarar sina resultat vid Umeå universitet.Fri, 27 Aug 2021 07:43:02 +0200<p class="quote-center">Varför lax undviker bubblor är fortfarande lite av ett mysterium</p><p>Passager med hög dödlighet för vandrande fisk är ett uppmärksammat miljöproblem för vattenkraften där turbiner kan skada fisk som söker sig ut mot havet. Även med tillgängliga vandringsvägar i form av fisktrappor kan fisken ha svårt att hitta rätt. I sin avhandling visar Johan Leander att enkla och billiga bubbelbarriärer kan leda vandrande fisk bort från huvudfåran och mot en säkrare passage via en fiskväg.</p><p>– Eftersom arterna som jag studerat i denna avhandling, lax och öring, är vana vid turbulent vatten med inslag av bubblor var vi till en början skeptiska till huruvida bubblor kunde leda fisken, men vi kan styra uppemot 85 procent av vandrade lax med bubblor, säger Johan Leander, doktorand på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.</p><p><strong>Vägg av bubblor repellererar</strong></p><p>Med hjälp av akustiska sändare och ekolod demonstrerar Johan Leander att en homogen ”vägg” av bubblor har en stark repellerande effekt och kan styra både juvenil och vuxen laxfisk åt sidan. Genom att köra experimenten i både dagsljus och i mörker visar resultaten att synen är avgörande för att lax skall reagera på bubblor.</p><p>– Resultaten är intressanta och vi följer upp Johan Leanders studier med vidare tester i Vattenfalls försöksanläggning i Älvkarleby, säger Richard Holmgren, chef för Vattenfall Vattenkrafts avdelning för Miljö och Tillstånd som har varit Johan Leanders externa part i doktorandprojektet inom ramen för Företagsforskarskolan.</p><p>Exakt varför lax reagerar så starkt på bubblor är fortfarande oklart. I en av Johan Leanders delstudier undersökte han om passage genom bubblor var kopplat till laxens riskbenägenhet, men i resultatet fanns inget som tydde på att fisken upplever att bubblor är förknippat med risk.</p><p>– Varför lax undviker bubblor är fortfarande lite av ett mysterium, säger Johan Leander.</p><p><strong>Billigare verktyg för fiskpassage</strong></p><p>Jämfört med konventionella alternativ i form av fysiska avledare är bubbelbarriärer betydligt billigare både att installera och att underhålla. Förmågan att släppa igenom material som kommer drivande med vattnet gör bubbelbarriären mindre utsatt vid höga flöden då fysiska barriärer utsätts för stora påfrestningar och i värsta fall kan kollapsa.</p><p>En viktig slutsats är att bubbelbarriärer kan bli ett viktigt verktyg för fungerande fiskpassager i framtiden.</p><p>– I kommande omprövningar av vattenkraften kommer vi att använda all kunskap som kan få positiv effekt på biodiversitet men som också tar hänsyn till produktion, reglerförmåga och dammsäkerhet, säger Richard Holmgren.</p><p>Johan Leander är född och uppvuxen i Svarttjärn, Dalsland. Han har en kandidatexamen i biologi från Umeå universitet och en masterexamen i biologi från Sveriges lantbruksuniversitet.</p><p><em>Johan Leanders doktorandprojekt har finansierats av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och Vattenfall Vattenkraft AB som varit med som extern part.</em></p>/nyheter/bubblor-hjalper-fiskar-att-hitta-ratt_10820762//nyheter/insekter-i-fokus-for-franska-studenter-pa-erasmuspraktik-i-umea_10761588/Insekter i fokus för franska studenter på Erasmuspraktik i UmeåCoronapandemin höll på att omöjliggöra deras resa, men till sist kunde ett gäng franska studenter få sin första internationella erfarenhet som Erasmusstipendiater. Hela sommaren har de tillsammans med handledaren Natuschka Lee vid Umeå universitet utforskat bin, växter som insekterna pollinerar och mikrober i insekter i som lever av ved.Mon, 09 Aug 2021 14:02:39 +0200<p>– Det har varit riktigt coolt, vi har inte sett så mycket folk på campus, men det har varit jättebra ändå, säger Pauline Audru som hemma i Frankrike studerar biologi vid <a title="Universitetet i Poitiers" href="https://www.univ-poitiers.fr/en/">universitetet i Poitiers</a>.  Natuschka förklarar saker så bra och vi har fått en bra mix mellan teori och praktik och har lärt oss en del nya labbtekniker.</p><p>Sommartid brukar campus vara rätt ödsligt – och denna sommar än mer folktomt. Men, de franska studenterna är nöjda med sin vistelse ändå. På grund av covid-19 var det längre osäkert om de alls skulle kunna genomföra sin tre månader långa Erasmuspraktik utomlands.</p><p>– När de kom hit fick de först sitta 14 dagar i karantän, berättar Natuschka Lee, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, som handlett studenterna.</p><h3>Första utbytet för tre år sedan</h3><p>För tre år sedan tog hon och Anita Sellstedt på UPSC emot den första studenten från Poitiers och sedan dess har utbytet fortsatt. I år har även en student från anrika <a title="Université Paris-Saclay" href="https://www.universite-paris-saclay.fr/en">Université Paris-Saclay</a> och en från v<a title="Veterinärhögskolan i Toulouse" href="https://envt.fr/lenvt/">eterinärhögskolan i Toulouse</a> gjort praktik i Umeå genom Erasmus.</p><p>Biologistudenterna Marine Gueylard och Pauline Audru har undersökt bakterier och parasiter i honungsbins tarmflora. Tomas Momboeuf som pluggar datavetenskap och mest programmerat tidigare, har i Umeå fått nya utmaningar med att utveckla databasen Pollen. Honung är ett av de livsmedel i världen där det fuskas mest med ursprunget och syftet med databasen är att kunna identifiera vilka växter bina som gett honungen har besökt.</p><p>Damien Arrivé har också arbetat med en databas, men hans projekt har handlat om nyttomikrober såsom rhizobier hos kvävefixerande växter. Syftet har varit att undersöka den globala mångfalden hos dessa nyttiga mikrober och jämföra med det med förhållandena i Västerbotten, vilket inte gjorts förut.</p><h3>Fältarbete med insekter</h3><p>– Jag har också gjort en del fältarbete, både här och i Lappland, för att observera vilka insekter som pollinerar dessa viktiga kvävefixerande växter, berättar Damien.</p><p>Etienne Guillaumes projekt har inte handlat om bin, utan om vedlevande insekter, eller snarare de mikrober i insekternas tarm som bryter ned veden. Att dyka ned inom biologin var helt nytt för honom.</p><p>– Senast jag läste biologi var på gymnasiet, berättar han. Jag går en ingenjörsutbildning och har mest läst fysik, matte och informatik.</p><p><em>Varför ville du komma till Umeå universitet?</em></p><p>– Under mitt första år som masterstudent har jag läst miljövetenskap och blivit alltmer intresserad av det, men ville lära mig mer biologi och se vad forskning innebär. Jag tror att jag kanske vill doktorera i framtiden.</p><p><em>Vilka erfarenheter tar du med dig hem?</em></p><p>– Många fina minnen och framförallt är nöjd med att praktiken gett mig det jag ville och Natuschka har låtit mig testa många olika slags uppgifter. Det kommer att hjälpa mig avgöra vilken slags miljövetenskap jag vill ägna mig åt. Det har också varit härligt att uppleva naturen här och solljuset dygnet runt som vi inte alls är vana vid. Landsbygden här är också mycket mer ”vild” än i Frankrike.</p><h3>Något annat än vardagsrummet</h3><p>Damien Arrivé tycker att han liksom de andra lärt sig mycket nytt. Framförallt har det varit en ny upplevelse att få göra praktik utomlands.</p><p>– Efter ett komplicerat år med covid-19 är jag också tacksam att ha fått resa och se något annat än mitt eget vardagsrum, säger han.</p><p>Hela gruppen har också fått smak för att plugga utomlands. Marine Gueylard hoppas kunna åka iväg de sista sex månaderna av sina mastersstudier. Pauline Audru vill gärna läsa på Nya Zeeland, där hennes pappa doktorerat och Etienne Guillaume har redan bestämt sig för att arbeta i ett humanitärt projekt i Burundi under sitt nästa studieår.</p><p>– Jag skulle gärna komma till Umeå igen, men på vintern så att jag får se norrsken och åka skidor, säger Damien Arrivé.</p>/nyheter/insekter-i-fokus-for-franska-studenter-pa-erasmuspraktik-i-umea_10761588//nyheter/gesche-forskar-om-rotters-viktiga-roll-i-arktiska-ekosystem_10597324/Forskar om rötters viktiga roll i arktiska ekosystemIstället för blott en sommar vid Climate Impacts Research Centre, CIRC, stannade Gesche sex år i Abisko för att doktorera. Nu har hon fått en åtråvärd tjänst bland nära 500 sökande och kan återvända till sitt älskade Arktis som biträdande universitetslektor. Hon ska forska om samspelet mellan växtrötter och deras miljö som svar på klimat- och markanvändningsförändringar och hur de i sin tur kan återkoppla till det globala klimatet.Tue, 22 Jun 2021 19:08:01 +0200<p>Det var nästan 500 sökande till de fyra tjänsterna som utlystes vid en stor satsning vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet.</p><p>– Att jag fick en av tjänsterna känns lite surrealistiskt, för att vara helt ärlig. Jag tror att min första reaktion var en blandning av jubel och att det inte kunde vara sant. Jag har fortfarande inte riktigt firat på grund av covid-19-pandemin, men jag hoppas att det snart blir dags, säger Gesche Blume-Werry, biträdande universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet sedan den 1 juni i år.</p><p>Den globala klimatuppvärmningen leder till ökande luft- och marktemperaturer, förändringar i snötäcke och upptining av permafrost. Samtidigt medför markanvändningsförändringar nya betesregimer, nya arter och leder till att vattennivån minskar för jordbruksanvändning. Gesche Blume-Werrys forskningsintresse ligger i samspelet mellan växter och deras miljö som svar på dessa förändringar och hur de i sin tur kan återkoppla till det globala klimatet.</p><p><strong>Fokus på växtrötter</strong></p><p>– Jag är en ekosystemekolog och riktar in mig på arktiska, boreala och torvmarkekosystem. Ett kärntema under hela min forskningskarriär har varit mitt fokus på växtrötter. Trots deras nyckelroll i vatten-, närings- och kolcykler är rötter notoriskt underskattade tycker jag – främst för att de är utmanande att observera. Även om mitt allmänna fokus är på rötter, forskar jag också på mer omfattande ekosystemsvar, till exempel förändringar i ekosystemets kvävecykel som respons på invasiva daggmaskar.</p><p>De senaste fyra åren har Gesche Blume-Werry varit postdoktor i gruppen Experimental Plant Ecology vid University of Greifswald i Tyskland. Under den tiden har hon studerat rotproduktion och nedbrytning i dränerade och torvmarker i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Torvmarker täcker mindre än tre procent av jordens landytamen lagrar 2-4 gånger så mycket kol som alla skogar på jorden. Problemet är att vi har tömt torvmarker för jordbruksändamål sedan länge vilket förvandlar dem från en kolsänka till en kontinuerlig koldioxidkälla.</p><p>På en global nivå är dränerade torvmarker (endast 0,3 procent av landytan) ansvariga för 5 procent av de globala antropogena koldioxidutsläppen. Så detta är ett område där förvaltningsförändringar har potential för stora minskningar av utsläppen. Det är därför torvmarker restaureras.</p><p>– I mitt projekt jämförde jag växtproduktion och nedbrytning i olika dränerade och återvätna torvmarker för att se om återvätningen verkligen leder tillbaka till en ansamling av organiskt material.</p><p><strong>Intresse för forskning växer fram</strong></p><p>Gesche Blume-Werry kommer från Tyskland. Hon föddes i Hamburg och växte upp i en liten by strax utanför staden. Efter gymnasiet pluggade hon vid universiteten i Münster och Bayreuth.</p><p>– Redan under mina grundstudier blev jag väldigt intresserad av forskning. Jag fick en praktikplats och tillbringade en sommar med att studera fjärilar i Pyrenéerna i södra Frankrike. Mellan min kandidatexamen och min masterutbildning ville jag göra en annan praktik och bestämde mig för att resa norrut den här gången. Jag lyssnade till en presentation av andra studenter som hade tagit en av kurserna i Abisko under Erasmus-tiden vid Umeå universitet, och det såg ut som en så fantastisk plats!</p><p>När hon kom till Abisko blev hon omedelbart fast.</p><p>–  Jag älskade fjällen och midnattssolen och framför allt den otroligt fina gemenskapen på forskningsstationen i Abisko. Under den sommaren bara växte min fascination med växter i extrema miljöer, och jag blev helt förälskad i (sub)Arktis och i att forska. Ett år senare kom jag tillbaka för att studera rotfenologi i mitt examensarbete, och under den tiden ansökte jag till en doktorandtjänst vid Umeå universitet baserad i Abisko. Så i stället för ännu en sommar i Abisko stannade jag sex år.</p><p>Gesche Blume-Werry brinner för att studera nordliga ekosystem och vet att Umeå universitet är ett av de ledande nordliga universiteten som har en stark forskningsmiljö inom arktisk och boreal forskning samlat till Climate Impacts Research Center, CIRC, på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Det var en av anledningarna till att hon sökte det biträdande lektoratet.</p><p><strong>Etablerar egen forskargrupp</strong></p><p>Hon tror också att hon är vid en idealisk punkt i livet för att bygga upp sin egen forskargrupp.</p><p>– Jag känner mig redo att ansvara för en grupp och ser fram emot att samarbeta med forskare från Umeå universitet, båda människor jag har arbetat med tidigare - till exempel Ellen Dorrepaal, Johan Olofsson och Jonatan Klaminder – och nya samarbetspartners, till exempel är jag nyfiken på Ryan Sponseller och Judith Sarneel. Jag är säker på att fler möjligheter dyker upp när jag är på plats i Umeå, speciellt när vi kan komma tillbaka till att småprata över en kopp kaffe. Jag ser väldigt mycket fram emot det!</p><p>Hennes främsta mål med forskningen på lång sikt är att öka förståelsen för rotdynamik och deras betydelse för växtsamhällets sammansättning och funktion samt ekosystemprocesser. Hon hoppas att forskningen under de kommande åren kommer att bidra till mer kunskap om hur dessa system fungerar underjordiskt, hur de kan förändras och vad det i sin tur betyder för det globala klimatet.</p><p>– Jag har fått en fantastisk möjlighet att bygga upp min egen forskning i vad jag hoppas kunna vara en inspirerande och stödjande miljö. Och personligen längtar jag efter att få uppleva riktiga Norrländska vintrar igen!</p><p> </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Korta fakta:</h2><p><strong>Namn:</strong> Gesche Blume-Werry<br><strong>Kommer från:</strong> Hamburg i Tyskland<br><strong>Familj:</strong> min vapendragare Laurenz och vår son Mattis<br><strong>Bor:</strong> I Greifswald i Tyskland.  Letar för närvarande efter ett hus i Umeå!<br><strong>Intressen:</strong> Skidåkning, klättring och trädgårdsskötsel<br><strong>Okänd talang:</strong> Hejare på att sticka och värmeförsegla av nedbrytningspåsar<br><strong>På nattygsbordet:</strong> Den försvinnande halvan av Brit Bennett<br><strong>Lyssnar på:</strong> massor av poddsändningar<br><strong>Streamar:</strong> Det brittiska lekprogrammet Taskmaster<br><strong>Favoriträtt:</strong> Satai Bosh bowl - nötter, sötpotatis, hummus, broccoli och en touch av lime<br><strong>Gillar att göra en ledig söndag:</strong> åka skidor eller vandra och titta på några fåglar, eller ta en god kaffe och läsa en bra bok<br><strong>Favoritplats i Umeå:</strong> Detta måste jag ta reda på under de kommande åren.<br><strong>Kommer att göra efter pandemin:</strong> Bjuda in vänner på besök för att fira mitt nya jobb</p>/nyheter/gesche-forskar-om-rotters-viktiga-roll-i-arktiska-ekosystem_10597324//nyheter/pollinerande-insekter-far-sin-plats-i-junsele-djurpark_10597198/Pollinerande insekter får sin plats i Junsele djurparkNu ska även de allra minsta - pollinerande insekter - få sin plats bland de större djuren i Junsele djurpark. Det är Norrlands första pollineringspark och utgör ett forskningsprojekt (bland annat i samarbete med Nobelprismuseets Forskarhjälpen) och ett inslag för besökare i parken på samma gång. Projektledare är forskaren Natuschka Lee vid Umeå universitet.Tue, 22 Jun 2021 14:57:56 +0200<p>- Varför skulle man inte kunna lära sig mer om insekter i en djurpark? Insekter är trots allt den äldsta, största och vår mest diversa djurgrupp, säger Natuschka Lee, forskare på Insitutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Tillsammans med med Junsele djurpark och sina projektmedarbetare skapar Natuschka Lee en insektsled genom urgammal skog där tambins beteende ska jämföras med vilda pollinatörer.</p><p>Initiativtagaren är entreprenören och Junselesonen Kjell Persman. Han jobbar för företaget Tieto, som just nu håller på att utveckla nya former av bikupor – som kommer att bygga på modern teknik i kombination med recycling av material för bättre hushållning av icke återvunnet material. De nya bikuporna kommer att göra det lättare för biodlaren att följa sina bisamhällen via mobil eller dator. </p><p>Det behövs mer forskning på våra insekter och deras interaktioner med våra växter och mikrober.</p><p>- Enligt en svensk översiktsstudie från förra året finns det minst 5000 insekter som vi inte känner till, säger Natuschka Lee. Vi saknar dessutom kunskap om alla växtarters pollinatörer. </p><p>Projektet har uppmärksammats av svt och Sveriges radio.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Medieklipp:</h2><p><a href="https://sverigesradio.se/artikel/battre-liv-for-insekter-projekt-pagar-i-junsele-djurpark" target="_blank" rel="noopener">P4 Västernorrland: Bättre liv för insekter – projekt i Junsele djurpark</a></p><p><a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/de-minsta-djuren-tar-plats-pa-junsele-djurpark">svt nyheter: De minsta djuren tar plats på Junsele Djurpark</a></p><p> </p>/nyheter/pollinerande-insekter-far-sin-plats-i-junsele-djurpark_10597198//nyheter/ny-gastprofessur-med-fokus-pa-hallbart-liv-langs-vindelalven_10520635/Ny gästprofessur med fokus på hållbart liv längs VindelälvenI syfte att stimulera arbetet med hållbar utveckling i Vindelälven-Juhttátahkkas biosfärområde finansierar Kempestiftelserna, Umeå universitet och SLU tillsammans en gästprofessur. I slutet av augusti är professor Julian D. Olden från University of Washington i USA på plats i Umeå.Tue, 01 Jun 2021 17:12:16 +0200<p>– Det här är en viktig stimulans för forskningen i Vindelälvsområdet. Tack vare att älven är skyddad från vattenkraftsutbyggnad erbjuder den unika möjligheter till forskning inom många olika ämnesområden, säger Christer Nilsson, professor emeritus i landskapsekologi på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p><strong>Vindelälven i Unescos biosfärprogram</strong></p><p>Vindelälven är en fritt strömmande älv som rinner genom Västerbottens fjäll, skogsland, myrar och kulturmarker. Den tar sin början i Ammarnäsfjällen vid norska gränsen och rinner ut via Umeälven till kusten. Det är en färd på närmare 500 kilometer.</p><p>Vindelälven-Juhttátahkka (umesamiska för flyttled) är ett biosfärområde inom FN-organet Unescos biosfärprogram. Det bildades 2019 och omfattar hela Vindelälvens avrinningsområde samt några mindre, angränsande områden närmast kusten. Unescos biosfärområden är modellområden för hållbar utveckling, såväl ekonomisk som ekologisk och social. Deras målsättning är att utveckla, bevara och stödja goda initiativ för alla som bor och verkar i området, nu och för kommande generationer.</p><p>För att utveckla en hållbar förvaltning kan samarbete med forskare ge nödvändiga byggstenar. I syfte att stimulera arbetet med hållbar utveckling i Vindelälven-Juhttátahkkas biosfärområde finansierar därför Kempestiftelserna, Umeå universitet och SLU tillsammans en gästprofessur, vilken omfattar 25 procent av heltid över fem år. Vid Umeå universitet är det Arcum – ett tvärvetenskapligt centrum för arktisk forskning – och den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten som bidrar med resurser. Vid SLU står fakulteten för skogsvetenskap för finansieringen.</p><p><strong>Forskar om att förvalta vattendrag hållbart</strong></p><p>Professor Julian D. Olden vid University of Washington i Seattle, USA, är den forskare som har kallats till gästprofessuren. Hans forskning handlar framförallt om hur man förvaltar våtmarker, sjöar och vattendrag på ett hållbart sätt. Han arbetar bland annat med fiskar, groddjur och vatteninsekter och hur de påverkas av ändrade vattenflöden, dammar och klimatförändringar.</p><p>Julian D. Olden är kanadensare men har sedan 2006 arbetat vid University of Washington. Han har under de senaste 20 åren publicerat drygt 260 arbeten som citerats mer än 23 000 gånger (enligt Web of Science). Olden ser sig som en brobyggare mellan grundläggande och tillämpad forskning och utmanas av att hitta tekniker för att analysera komplexa ekologiska data.</p><p>– Julian D. Olden kommer att ha sin bas vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU men han är öppen för alla samarbeten, främst vid vårt universitet och SLU i Umeå, säger Christer Nilsson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Filmklipp:</h2><p><a href="https://vindelalvenjuhtatdahka.se/nyheter-fran-vindelalven-juhtatdahka/" target="_blank" rel="noopener">Se ett filmklipp där Julian D. Olden berättar mer om sin forskning (längd 4:09 min)</a></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Läs mer:</h2><p><a href="https://biosfarprogrammet.se/unescos-biosfarprogram/">Unescos biosfärprogram</a></p><p> </p>/nyheter/ny-gastprofessur-med-fokus-pa-hallbart-liv-langs-vindelalven_10520635/