Nyheter

Nyheter/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usMon, 25 May 2026 11:30:13 +0200/nyheter/3d-bild-avslojar-kvarvarande-insulinceller-vid-typ-1-diabetes_12174867/Tredimensionell avbildning avslöjar kvarvarande insulinceller vid typ 1 diabetesForskare vid Umeå universitet har gjort en unik tredimensionell kartläggning av en hel mänsklig bukspottkörtel. Den visar att insulinproducerande celler kan finnas kvar långt efter debut av typ 1-diabetes – något som tyder på att sjukdomsförloppet är mer komplext än tidigare antagits.Mon, 25 May 2026 07:49:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tredimensionella bilder av hela mänskliga bukspottkörtlar i vilka de Langerhanska cellöarna är färgade för insulin (rött). Trots den markanta skillnaden mellan bukspottkörteln från den icke-diabetiska donatorn och typ 1 diabetes donatorn, hade den senare fortfarande kvar hundratusentals insulinproducerande celler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulf Ahlgren</span></div></div><p>– Våra resultat tyder på att bukspottkörteln kan bibehålla β‑celler, alltså de insulinproducerande celler som slås ut vid typ 1‑diabetes, på ett sätt som man tidigare inte har insett, säger Ulf Ahlgren, professor vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet.</p><p>Med hjälp av avancerade 3D‑avbildningstekniker har forskare vid Umeå universitet skapat den första kompletta kartläggningen, med mikroskopisk upplösning, över en hel bukspottkörtel från en donator med sent debuterande typ 1‑diabetes. Analysen visar att medan de traditionella Langerhanska öarna i stort sett saknade β‑celler, fanns ett stort antal insulinproducerande celler kvar utanför ö-strukturerna.</p><p>De kvarvarande β‑cellerna förekom främst som enskilda celler eller små kluster i vilka β‑cellerna var separerade från alla andra endokrina celler. Totalt rörde det sig om hundratusentals insulinpositiva objekt,</p><p>–Det faktum att dessa celler finns utanför öarna och i betydligt större antal än de ö‑associerade β‑cellerna, alltså i omvända proportioner i jämförelse med en bukspottkörtel från en icke-diabetisk person, antyder att de antingen är mer motståndskraftiga mot destruktion eller att nybildning kan ske, säger Ulf Ahlgren.</p><p>Forskarna menar att traditionella, ö‑centrerade analyser, riskerar att underskatta hur många β‑celler som faktiskt överlever vid typ 1‑diabetes. De nya fynden pekar på en hittills förbisedd cellulär reservoar som på sikt skulle kunna bli ett mål för nya behandlingsstrategier.</p><p>– Möjligheten att studera enskilda celler i hela organets volym och från alla vinklar kan förändra hur vi tänker kring β‑cellsförlust. Om vissa regioner i bukspottkörteln gynnar överlevnad av β‑celler skulle kunskap om dessa mikromiljöer kunna bidra till terapier som stabiliserar eller till och med expanderar insulincellerna, förklarar Ulf Ahlgren.</p><p>Även doktoranden Joakim Lehrstrand lyfter vikten av att bredda perspektivet.</p><p>– Det här arbetet visar att vi även måste titta bortom öarna när vi studerar β‑cellsbiologi vid typ 1‑diabetes, säger han.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorand Joakim Lehrstrand (närmast) och Professor Ulf Ahlgren framför ett så kallat ljusfältsmikroskop, en av de tekniker de använder för att skapa tredimensionella bilder av bukspottkörteln vid diabetes.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Björn Morén</span></div></div><p>Forskargruppen tror att 3D‑avbildning kommer att bli ett centralt verktyg i framtida studier av typ 1‑diabetes och andra bukspottkörtelrelaterade sjukdomar, som tex. typ 2 diabetes och pankreascancer. Metoden gör det möjligt att identifiera specifika regioner eller enskilda celler i hela organet, vilket tidigare varit mycket svårt med konventionella tekniker. Dessa områden kan därefter isoleras för vidare molekylära analyser.</p><p>– Förhoppningsvis kan detta hjälpa oss att förstå om och hur β‑celler och deras mikromiljö skiljer sig åt inom bukspottkörteln vid diabetes, säger Ulf Ahlgren.</p><p>Resultaten är publicerade i tidskriften Science Advances.</p>/nyheter/3d-bild-avslojar-kvarvarande-insulinceller-vid-typ-1-diabetes_12174867//nyheter/12-miljoner-till-forskning-om-rehabilitering_12174763/12 miljoner till forskning om rehabiliteringFyra forskare vid Umeå universitet delar på 12,2 miljoner kronor från Afa Försäkring för att forska om rehabilitering och återgång till arbete efter operationer och psykisk ohälsa.Fri, 22 May 2026 09:45:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Therese Eskilsson, lektor och docent i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettesson</span></div></div><p>Therese Eskilsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, får cirka 3,8 miljoner kronor för projektet ”Samverkansdialogen – en samskapad modell för effektiv rehabilitering och snabbare återgång i arbete”. Projektet ska utveckla och testa en samverkansmodell för personer som varit sjukskrivna för psykisk och/eller muskuloskeletal ohälsa, och ge kunskap om när samverkan är mest relevant och hur delaktighet och samordning kan förbättras. Det kan bidra till snabbare och mer hållbar återgång i arbete.</p><p>– När någon blir sjukskriven är många aktörer inblandade. Otydliga roller, motstridiga rekommendationer och varierande stöd riskerar att leda till ineffektiva processer och risk för förlängd sjukskrivning, säger Therese Eskilsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Albin Stjernbrandt, lektor och docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Albin Stjernbrandt, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, får cirka 3,5 miljoner kronor för projektet ”Återgång till arbete efter operation för karpaltunnelsyndrom”. Projektet undersöker vilken betydelse olika faktorer i arbetet har för en persons funktion, prognos och återgång till arbete efter en operation för karpaltunnelsyndrom.</p><p>– Vi vet att arbetet har en avgörande betydelse för många som drabbas av karpaltunnelsyndrom och upp till hälften behöver långvariga anpassningar efter operationen, säger Albin Stjernbrandt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jens Wahlström, lektor och docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Linda Harling</span></div></div><p>Jens Wahlström, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, får cirka 1,9 miljoner kronor för projektet ”Från operation till arbete – samskapande av insatser för bättre återgång till arbetet efter höft- och knäprotesoperation”. Projektet ska samskapa och testa individcentrerade insatser för återgång till arbete efter en protesoperation. Målet är att stödet till individen ska bli mer samordnat, hållbart, jämlikt och kunskapsbaserat.</p><p>– Våra preliminära resultat visar rätt stora skillnader i hur länge patienterna blir sjukskrivna efter operation och det tyder på att det finns utrymme att förbättra den här processen, säger Jens Wahlström.</p><p>Anna Sundström, Institutionen för psykologi, får cirka 3 miljoner kronor för projektet ”Kostnadseffektiv gruppbehandling mot stress – en väg till minskad sjukfrånvaro?”. I projektet testas en kort, studentledd gruppbehandling baserad på KBT. Projektet studerar både kort- och långsiktiga effekter samt vilka symtom och rehabiliteringsfaktorer som är mest betydelsefulla.</p>/nyheter/12-miljoner-till-forskning-om-rehabilitering_12174763//nyheter/rekordmanga-vill-lasa-till-arbetsterapeut-vid-umea-universitet_12174616/Rekordmånga vill läsa till arbetsterapeut vid Umeå universitetAllt fler söker till arbetsterapeutprogrammet. Till hösten 2026 har Umeå universitet flest sökande i landet till den treåriga utbildningen. Umeå universitet ger programmet som flexibel distansutbildning med vissa veckor förlagda till campus, en lösning som är ovanlig.Fri, 22 May 2026 08:34:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tobias Stenlund, biträdande prefekt, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är mycket glädjande att se ett så starkt och ökande intresse för utbildningen. Särskilt ökningen av förstahandssökande visar att fler aktivt väljer arbetsterapeut som sin framtida profession, säger Tobias Stenlund, biträdande prefekt vid Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.</p><p class="quote-left">starkt och ökande intresse</p><p>Inför höstterminen har totalt 883 personer sökt arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet, vilket är flest i hela landet och en ökning med 47 procent jämfört med ifjol. Av dessa sökte 168 utbildningen som sitt förstahandsval, en ökning med 41 procent.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ovanligt upplägg</h2><p>Arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet tar in 45 studenter varje höst. Programmet erbjuds som en distansutbildning med vissa veckor förlagda till campus. Det är ett upplägg som bara finns vid ytterligare ett lärosäte i Sverige. Den flexibla studieformen gör det möjligt för studenter från hela landet att kombinera studier med livssituation och arbete, samtidigt som de tränas i viktiga praktiska moment på campus. Modellen kan vara en förklaring till det ökade intresset, i en tid när efterfrågan på tillgängliga och flexibla utbildningar ökar.</p><p>Det innovativa upplägget har också väckt internationell uppmärksamhet. Programmet kommer att presentera sina erfarenheter av distansbaserad arbetsterapeututbildning vid en internationell konferens i Frankrike under hösten 2026.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetsadjunkt vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Intresset är ett kvitto på att vårt arbetssätt inte bara är attraktivt nationellt, utan också kan vara intressant i ett internationellt sammanhang, säger Elin Granholm Valmari, studierektor för arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Störst ökning i Umeå</h2><p>Samtliga nio lärosäten i landet som ger arbetsterapeututbildning noterar ökning av antalet sökande, men ökningen är alltså störst i Umeå. Utbildningen är på tre år, 180 högskolepoäng, och leder fram till en möjlig yrkeslegitimation som arbetsterapeut. Det ökade intresset för utbildningen speglar ett växande behov i samhället av arbetsterapeuter.</p><p><a title="Läs mer" href="~/link/72fc3eec7f064cf1aea410838807dc1a.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Umeå universitets utbildning till arbetsterapeut.</a><br><br></p>/nyheter/rekordmanga-vill-lasa-till-arbetsterapeut-vid-umea-universitet_12174616//nyheter/ai-avslojar-radsla-for-nya-korsbandsskador_12174132/AI avslöjar rädsla för nya korsbandsskadorRörelsemönster och muskelsignaler kan identifiera vilka idrottare som är rädda att skada sig igen efter en operation i främre korsbandet. Forskare vid Umeå universitet har tränat en AI-modell att hitta dessa idrottare med upp till 86 procents träffsäkerhet.Tue, 19 May 2026 10:45:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Grafiskt abstrakt som beskriver hur man mäter rörelsemönster, kraftmoment och muskelaktivitet vid enbenshopp i sidled.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Abdolamir Karbalaie</span></div></div><p>– Våra resultat visar att rädsla för en ny korsbandsskada inte bara är något man säger sig känna – den kan också avspeglas i hur kroppen rör sig och hur musklerna arbetar, säger Charlotte Häger, professor i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Charlotte Häger, professor i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Rädslan för att skada sig igen är en av de främsta orsakerna till att idrottare inte återgår till sin sport efter en främre korsbandsskada. Forskarna hoppas att tekniken på sikt ska kunna hjälpa kliniker och fysioterapeuter att tidigare identifiera personer som riskerar att fastna i rädsla och osäkerhet efter skada.</p><p>– Om vi kan identifiera dessa individer tidigare kan rehabiliteringen bättre anpassas för att öka tryggheten, förbättra rörelsekvaliteten och underlätta återgång till idrott, säger Charlotte Häger.</p><p>Traditionellt används självskattningsformulär för att mäta rädslan för nya skador, men inom idrott och rehabilitering kan personer ibland underrapportera sina besvär för att till exempel snabbare få återgå till träning eller tävling. Forskarna menar därför att objektiva rörelsebaserade metoder på sikt kan bli ett viktigt komplement inom framtidens rehabilitering. I den aktuella studien tittade forskarna på rörelsemönster, kraftmoment och muskelaktivitet vid enbenshopp i sidled. Studien omfattade 72 personer som gjort en korsbandsrekonstruktion.</p><p>– Våra resultat bidrar också till en ökad förståelse för samspelet mellan psykologi och rörelsekontroll efter en korsbandsskada, vilket är ett område som får allt större uppmärksamhet inom idrottsmedicin och rehabiliteringsforskning, säger Charlotte Häger.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0affdf04-9483-4bf6-9585-f3141d808dff" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/ai-avslojar-radsla-for-nya-korsbandsskador_12174132//nyheter/skelleftesjukan-okar-inte-risken-for-hjartklaffsjukdom_12173602/Skelleftesjukan ökar inte risken för hjärtklaffsjukdomSambandet mellan amyloidos och förträngning av aortaklaffen har väckt stort internationellt intresse. Men när forskare vid Umeå universitet undersökte den ärftliga amyloidosformen Skelleftesjukan fann de inga tecken på ökad förekomst av hjärtklaffsjukdomen.Mon, 18 May 2026 10:38:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/hjartbild_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskning vid Umeå universitet har visat att den ärftliga amyloidosformen Skelleftesjukan inte ökar risken för hjärtklaffsjukdomen aortastenos, vilket skiljer sig från tidigare fynd om den icke ärftliga wildtyp amyloidosen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér bildbyrå</span></div></div><p>– Våra resultat var förväntade utifrån klinisk erfarenhet men behövde undersökas för bättre klarhet, också i fråga om eventuella skillnader mellan olika typer av amyloidos, säger Kurt Boman, huvudförfattare, specialistläkare i kardiologi och invärtes medicin och professor emeritus på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/kurt_boman.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kurt Boman, specialistläkare i kardiologi och invärtes medicin och professor emeritus på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ola Westerberg</span></div></div><p>Amyloidos är en ovanlig sjukdom där kroppens egna proteiner klumpar ihop sig och ansamlas i organ som hjärta, nerver och njurar. Dessa inlagringar stör organens normala funktion och kan på sikt ge allvarliga skador.</p><p>På senare tid har sambandet mellan förträngning av aortaklaffen och amyloidos uppmärksammats i ett flertal internationella studier. I vissa studier har man funnit att 11–20% av de som genomgått operation för hjärtklaffsjukdomen aortastenos har haft amyloidos. I dessa fall har det dock varit en särskild typ av amyloidos, nämligen så kallad wildtyp amyloidos, en icke ärftlig form, som studerats.</p><p>I norra Sverige finns den så kallade Skelleftesjukan, som är en ärftlig form av amyloidos. Frågan har därför uppkommit om liknande förhållande gäller för Skelleftesjukan och förekomst av aortastenos.</p><p>En forskargrupp vid Umeå universitet ledd av Kurt Boman har gjort en genomgång och samkörning av operationsregistret och amyloidosregistret vid Umeå universitetssjukhuset för att studera förekomsten av aortastenos och amyloidos.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94d34118864641299e8c3aceeafb2846/jonas_wixner_0y7a2463_light.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonas Wixner, läkare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span> Elin Berge</span></div></div><p>Resultaten visar att förekomsten av aortastenos inte verkar vara större än den förväntade allmänna förekomsten i befolkningen i norra Sverige.</p><p>– Den ärftliga formen skiljer sig på några väsentliga punkter från den icke ärftliga amyloidossjukdomen, särskilt när det gäller ålders- och könsfördelning och sannolikt också andra mekanismer, säger Jonas Wixner, läkare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>Resultaten har publicerats i tidskriften European Journal of Internal Medicine.</p>/nyheter/skelleftesjukan-okar-inte-risken-for-hjartklaffsjukdom_12173602//nyheter/rutinundersokning-kan-avsloja-aggressiv-cancer_12173341/Rutinundersökning kan avslöja aggressiv cancer – utan extra testerUndersökningar med PET/CT, som görs rutinmässigt vid cancer, kan ge betydligt mer information om tumörer än man tidigare trott. En ny internationell studie visar att bilder från PET/CT-undersökningar kan avslöja särskilt aggressiv cancer i hals och huvud – utan att behöva ta prover från tumören. Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, menar att resultaten öppnar upp för mer precis diagnostik och behandling.Wed, 13 May 2026 08:45:00 +0200<p>De flesta former av cancer i halsen och huvudet påverkar vävnader i munnen, svalget och struphuvudet. De tumörer som inte orsakas av humant papillomvirus, HPV, tenderar att vara mer aggressiva och svårbehandlade. Hittills har det saknats tillförlitliga markörer som kan förutsäga hur sådan cancer utvecklas och hur den kommer svara på behandling. Men i en ny studie har forskarna kunnat visa att tekniker som redan används för bilddiagnostik även kan användas för att identifiera och övervaka högrisktumörer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Medizinische Universität Wien</span></div></div><p>– Bilddiagnostik har traditionellt använts för att avgöra var en tumör sitter och hur stor den är, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>– Våra resultat visar att bilderna också innehåller information om tumörens molekylära beteende – alltså hur aggressiv den är.</p><p>I normala fall tar man små vävnadsprover från tumören, så kallade biopsier, och undersöker dem i mikroskop för att avgöra hur aggressiv tumören är. Men det kräver ytterligare provtagning på patienter och är tidskrävande. Dessutom riskerar man att missa de mest aggressiva områdena i en tumör eftersom man bara tar prov från vissa delar. I den aktuella studien jämförde forskarna prover från tumörer med bilder från PET/CT-undersökningar av patienter med HPV-negativ cancer i halsen och huvudet. Resultaten visar att en särskild typ av aggressiva tumörer syns tydligt på bilderna. I laboratorieexperiment kunde forskarna också se tecken på att bilderna kan visa effekterna av behandling.</p><p>– Det är lovande resultat eftersom det potentiellt innebär ett icke-invasivt sätt att följa biologiska cancerbehandlingar, säger Lukas Kenner.</p><p>Resultaten förväntas också bli värdefulla för fortsatt utveckling av AI-stödd diagnostik och individualiserad behandling av cancer.</p><p>– Det behövs fler studier innan vi kan använda den här metoden kliniskt. Men vårt arbete visar en väg framåt för precisionsmedicin inom onkologi, säger Lukas Kenner.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="296a100e-9203-4e35-a9e1-aff3cc1c0343" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/rutinundersokning-kan-avsloja-aggressiv-cancer_12173341//nyheter/mark-makt-och-kultur-i-fokus-pa-arctic-arts-summit-i-umea_12173445/Mark, makt och kultur i fokus på Arctic Arts Summit i UmeåNär Arktis förändras genom klimatförändringar och ökade geopolitiska spänningar samlas konstnärer, forskare och beslutsfattare i Umeå för Arctic Arts Summit 2026. Under temat “Land, Power, Art” undersöks hur konst och kultur påverkar förståelsen av samhällsförändringar i Arktis. Tue, 12 May 2026 15:45:29 +0200<p>Den 16–18 juni 2026 arrangeras den fjärde upplagan av Arctic Arts Summit. Toppmötets mål är att stärka dialogen mellan kultur, politik och samhälle i hela det cirkumpolära området. </p><p>Programmet kombinerar internationella samtal och policyfrågor med ett brett kulturprogram. Representanter från urfolk, akademi, politik och konst möts i plenarsessioner samtidigt som konserter, utställningar, litteraturevenemang och filmvisningar arrangeras runt om i staden. </p><p>- Arktis diskuteras ofta genom säkerhet, klimatförändringar och naturresurser. Men stora delar av Arktis är också bebodda samhällen med städer, infrastruktur, kulturliv och människor som lever sina vardagsliv här. Bilden av Arktis blir ofta något avlägset och tillfälligt, trots att många samhällen i norr är långsiktigt byggda och formade av människorna som bor där. Arctic Arts Summit vill också lyfta människorna, kulturerna och de levda erfarenheterna som formar Arktis, säger Keith Larson vid Arctic Centre at Umeå University, en av arrangörerna bakom toppmötet. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mötesplats för arktisk kultur – både på plats och digitalt</h2><p>Ett särskilt “Off-Summit”-program ger mindre kulturaktörer och gräsrotsorganisationer möjlighet att koppla egna aktiviteter till det internationella nätverk som finns på plats. </p><p>Utöver det fysiska mötet fortsätter Arctic Arts Summit genom en digital plattform med samtal, essäer, online-evenemang och rapporter om arktisk konst och kulturpolitik. </p><p>Sista dag för registrering är 15 maj 2026.  Se mer info här: <a href="https://arcticartssummit.com/">Arctic Arts Summit</a> </p><p>Arctic Arts Summit 2026 arrangeras av Viermie K, Umeå kommun, Region Västerbotten, Statens kulturråd, Umeå universitet och Arctic Arts Summit Secretariat. </p><p> </p>/nyheter/mark-makt-och-kultur-i-fokus-pa-arctic-arts-summit-i-umea_12173445//nyheter/umeaprofessor-om-hantavirusutbrott-med-smitta-mellan-manniskor_12173235/Umeåprofessor om ovanligt hantavirusutbrott med smitta mellan människorHantavirus sprids vanligtvis från djur till människa, men i utbrottet ombord på kryssningsfartyget MV Hondius i Atlanten rör det sig om en ovanlig virusvariant som kan smitta mellan människor. Tre personer har dött och flera har insjuknat ombord på fartyget, där passagerarna nu hålls isolerade. Ytterligare fall har nu upptäckts i USA och Schweiz bland tidigare passagerare som varit ombord.Wed, 13 May 2026 08:35:03 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6ee1a7f63b1e484fac178237448b3945/ahlm_clas_9436_230131_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det hantavirus som finns i Sverige är puumalavirus som orsakar sorkfeber. Professor Clas Ahlms forskning fokuserar på studier av sjukdomsmekanismer vid sorkfeber, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Är detta virusutbrott något vi i Sverige behöver oroa oss över? Vi ställer nyfikna frågor till professor Clas Ahlm, överläkare och professor i infektionssjukdomar på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet som forskar om den variant av hantavirus som finns i Sverige.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad vet man i nuläget om hantavirusutbrottet på kryssningsfartyget MV Hondius?</h2><p>– Utbrottet ombord på kryssningsfartyget MV Hondius har orsakats av andesvirus, en ovanligare och mer aggressiv typ av hantavirus som förekommer i Sydamerika. Viruset sprids via gnagare och kan orsaka allvarlig sjukdom med svår lungpåverkan och hög dödlighet, även vid avancerad sjukhusvård.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur skiljer sig detta virus från de hantavirus som finns i Sverige?</h2><p>– Till skillnad från de hantavirus som finns i Sverige, främst puumalavirus som orsakar sorkfeber, kan andesvirus i sällsynta fall smitta mellan människor, vanligtvis vid nära kontakt. Denna egenskap gör utbrottet mer allvarligt, även om smittsamheten fortfarande är betydligt lägre än hos välkända luftburna virus, exempelvis influensa och coronavirus.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur smittar hantavirus och hur vanligt är smitta mellan människor?</h2><p> – Vad vi vet så är det bara den typ av hantavirus som finns i Sydamerika, andesvirus, som kan smitta mellan människor. En nära eller långvarig kontakt krävs för smitta mellan människor.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Finns det en risk att den här varianten når Sverige, till exempel via resande?</h2><p>– Ja, viruset har relativt lång inkubationstid, två veckor till i vissa fall upp till 6-8 veckor. Så smittade individer kan då hinna resa till andra områden eller länder och därigenom kan sekundärfall uppkomma, det vill säga att den sjuke kan smitta andra. Dock bedöms risken för vidare spridning som liten om exponerade personer iakttar försiktighet.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vilka symtom ger hantavirus och finns det skäl för oro?</h2><p>–  Symtomen vid hantavirus är influensaliknande, det vill säga feber, sjukdomskänsla samt ofta värk i kroppen och huvudvärk. Beroende på vilken typ av hantavirus det rör sig om påverkas främst lungorna eller njurarna. För närvarande saknas både vaccin och riktad behandling mot hantavirus.</p><p>– Det finns ingen anledning till oro för allmänheten. Händelsen understryker däremot vikten av att både samhället och hälso- och sjukvården har god beredskap för att snabbt upptäcka och hantera ovanliga infektionsutbrott.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Berätta om den forskning om hantavirus som pågår vid Umeå universitet!</h2><p>– Vid Umeå universitet pågår flera forskningsprojekt som rör hantavirus, bland annat om virusets sjukdomsmekanismer, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet samt ekologi. Forskare vid Umeå universitet deltar i internationella samarbeten med att utveckla vaccin och framtida behandlingar.</p><p>- Min egen forskning fokuserar på studier av sjukdomsmekanismer vid sorkfeber, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet. Detta för att besvara frågor om: Vad händer i kroppen under infektionen? Hur kan man behandla sjukdomen, lindra förloppet och förhindra allvarlig sjukdom och död?  Ger infektionen livslång immunitet och kan vi utveckla vaccin som kan skydda mot hantavirusinfektion?</p>/nyheter/umeaprofessor-om-hantavirusutbrott-med-smitta-mellan-manniskor_12173235//nyheter/unga-forksare-tranade-pa-tvarvetenskap-i-abisko_12172955/Unga forskare förberedde sig på tvärvetenskap i AbiskoHur skapas bra samarbeten mellan forskare från olika ämnen? Vid Abisko naturvetenskapliga station samlades 29 forskare i början av karriären för att träna på att arbeta över ämnesgränser och förstå varandras forskning.Wed, 20 May 2026 13:53:40 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b4733497-3681-4d7f-8cb2-8ece96f32e33" data-contentname="Isborr">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktiska frågor kräver flera perspektiv</h2><p>Klimatförändringar, förändrade ekosystem och samhällsförändringar i Arktis påverkar både miljö, samhällen och ekonomi. För att förstå sådana frågor behövs ofta kunskap från flera forskningsområden samtidigt. Samtidigt arbetar många forskare främst inom sina egna ämnen, med egna metoder och språk.</p><p>Det var utgångspunkten för CIRC Early Career Interdisciplinary Workshop i Abisko. Workshopen samlade forskare från bland annat Umeå universitet, SLU Umeå, Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Arrangemanget organiserades av forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet med stöd från Climate Impacts Research Centre, CIRC.</p><p>– Många av dagens forskningsfrågor och forskningsutlysningar kräver samarbete mellan flera discipliner. Därför är det viktigt att forskare tidigt får möjlighet att mötas och utveckla förståelse för varandras perspektiv och arbetssätt, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Beskriv din forskning med begränsat ordförråd</h2><p>En viktig del av workshopen var att göra forskningen lättare att förstå för personer från andra ämnen. Redan i ansökan fick deltagarna beskriva sin forskning med hjälp av de “tusen vanligaste orden”. Målet var inte att förenkla forskningen, utan att göra den begriplig för andra forskare.</p><p>Under veckan arbetade deltagarna med övningar där de förklarade centrala begrepp för varandra, diskuterade gemensamma utmaningar och tog fram nya forskningsidéer tillsammans. Arbetet avslutades med en “collaboration challenge”, där grupperna på kort tid utvecklade tvärvetenskapliga forskningsförslag.</p><p>Det blev det tydligt att forskare ofta arbetar med liknande frågor, men använder olika språk och metoder beroende på ämne. En viktig del av workshopen handlade därför om att hitta gemensamma sätt att förstå varandra och arbeta tillsammans.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="04590c7c-f952-4c60-8fc3-072a7236b153" data-contentname="Workshop Abisko_SE">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nya nätverk och idéer i Abisko</h2><p>Veckan visade att tvärvetenskapliga samarbeten behöver både tid och mötesplatser för att utvecklas. Utöver seminarier och gruppövningar fick deltagarna möta forskningsmiljön i Abisko genom presentationer vid Naturum Abisko Visitor Centre. Presentationerna blev ett sätt att testa forskningsidéer utanför den egna disciplinen och träna på att göra forskningen relevant och begriplig för en bredare publik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5c95c524c72341f89c9ed7000ec427e5/ima179193.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Norrsken.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér Bildbyrå AB, Matilda Holmqvist</span></div></div><p>Det gavs också utrymme för samtal och upplevelser utanför workshopmomenten. Det fungerar ofta som accelerator när nya idéer och samarbeten börjar växa fram.</p><p>För många av deltagarna blev veckan i Abisko ett första steg mot nya forskningsnätverk och framtida samarbeten över ämnesgränser. Samtidigt pekade workshopen på något som blir allt viktigare inom forskningen: att komplexa samhällsutmaningar ofta kräver både specialiserad kunskap och förmåga att arbeta tillsammans över disciplinära </p>/nyheter/unga-forksare-tranade-pa-tvarvetenskap-i-abisko_12172955//nyheter/ny-metod-mater-hjarnans-stadsystem_12173085/Ny metod mäter hjärnans ”städsystem”Slaggprodukter som samlas i hjärnan kan leda till sjukdomar som Alzheimers sjukdom. Men kunskapen om hjärnans ”städsystem” har hittills främst byggt på djurförsök. Nu kan forskare vid Umeå universitet visa hur vätska transporteras mellan olika delar i hjärnan hos människor – något som kan vara avgörande för vår förståelse av åldrande och neurologiska sjukdomar.Mon, 18 May 2026 09:21:30 +0200<p>Hos människor finns ett vätskefyllt utrymme runt hjärnan som bland annat skyddar mot stötar. Men hjärnvätskan är också viktig för att frakta bort avfallsprodukter, till exempel felveckade proteiner eller rester från hjärncellernas ämnesomsättning. Utan detta ”städsystem” skulle hjärnan snabbt fungera sämre och risken för olika sjukdomar öka kraftigt.</p><p>– Man tror att en försämrad städfunktion gör att till exempel beta-amyloid samlas i hjärnan. Det kan man typiskt se hos personer med Alzheimers sjukdom, säger Jan Malm som är professor i neurologi vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>I den nya studien har forskarna använt avancerad magnetkamerateknik och matematiska modeller för att mäta hur snabbt hjärnvätskan transporteras mellan olika delar av hjärnan. Resultaten visar att inflödet av vätska till hjärnvävnaden är stort, ungefär lika stort som den totala produktionen av hjärnvätska. Analyserna tyder också på att en stor del av hjärnvätskan sedan cirkulerar tillbaka till utrymmet utanför hjärnan.</p><p>– Det innebär att hjärnans vätskesystem troligtvis består av två processer som delvis är oberoende av varandra. Dels har vi ett system som reglerar den totala omsättningen av hjärnvätska, dels har vi ett lokalt utbytes- och renhållningssystem mellan hjärnvätskan och hjärnvävnaden, säger Anders Eklund, professor vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Nästa steg är att använda metoden i studier på patienter för att undersöka om inflödet av vätska till hjärnvävnaden är nedsatt, och om det hänger ihop med hur mycket slaggprodukter som samlas i hjärnan. På så vis kan forskarna se om det också bidrar till utvecklingen av sjukdomar som Alzheimers sjukdom, normaltryckshydrocefalus och andra neurodegenerativa tillstånd.</p><p>– Våra resultat hjälper till att förena klassiska modeller för hjärnvätskecirkulation med modern glymfatisk teori, och ger en kvantitativ grund för att undersöka hur borttransport av ämnen i hjärnan påverkas vid neurologiska sjukdomar, säger Anders Wåhlin, professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="94be5be1-46c7-4ae6-b7f7-bf0f273fc113" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/ny-metod-mater-hjarnans-stadsystem_12173085//nyheter/umea-universitet-medverkar-i-ny-riksrekryterande-spetsutbildning_12172964/Umeå universitet medverkar i ny riksrekryterande spetsutbildningMaja Beskow-gymnasiet i Umeå har beviljats en riksrekryterande spetsutbildning i molekylärbiologi och läkemedelsutveckling på gymnasienivå. Utbildningen ska ske i nära samarbete med den Teknisk-naturvetenskapliga och Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.Fri, 08 May 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Den nya spetsutbildningen på Maja Beskowgymnasiet ska ge en stabil grund för fortsatta högskolestudier inom medicin, bioteknik, farmaci och angränsande områden.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Samuel Pettersson</span></div></div><p>Umeå universitet stärker sitt samarbete med gymnasieskolan genom medverkan i en ny riksrekryterande spetsutbildning inom naturvetenskap vid Maja Beskow-gymnasiet. Utbildningen, som startar höstterminen 2027, har inriktning mot molekylärbiologi och läkemedelsutveckling och genomförs i nära samverkan mellan Umeå kommun, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><h3>Nära aktuell forskning</h3><p>Skolverkets beslut att bevilja Maja Beskow-gymnasiet tillstånd att bedriva spetsutbildningen innebär nya möjligheter för Umeå universitet att tidigt möta särskilt studiemotiverade och nyfikna elever från hela landet. Genom utbildningen får elever redan under gymnasietiden kontakt med universitetsnära undervisning, aktuell forskning och akademiska arbetssätt inom områden som är centrala för framtidens medicinska och tekniska utveckling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Karolina Broman, prodekan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– För vår fakultet är detta en mycket viktig och strategisk möjlighet. Spetsutbildningen ger oss chansen att tidigt stimulera intresset för molekylärbiologi, kemi och läkemedelsutveckling och samtidigt visa hur naturvetenskaplig forskning bidrar till lösningar på samhällsutmaningar inom hälsa och hållbar utveckling, säger Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.</p><p>I samverkan med gymnasieskolan ser Umeå universitet fram mot att få bidra med forskningsnära innehåll, gästföreläsningar, laborativa moment och inblickar i universitetsmiljön. En uttalad ambition är även att skapa strukturer som gör det möjligt för eleverna att läsa utvalda kurser på högskolenivå under gymnasietiden.</p><p>Vid Maja Beskow-gymnasiet arbetar två lektorer inom naturvetenskap, Hanna Uvell och Monika Vestling, som har bakgrund som forskare och lärare vid universitetet. De har skrivit den ansökan som nu beviljats och kommer att utforma och leda utbildningen i dialog med universitetets forskare och utbildningsansvariga.</p><h3>"Oerhört inspirerande"</h3><p>– Det känns oerhört inspirerande att få starta den här utbildningen i samarbete med Umeå universitet. Det som gör det särskilt roligt är att vi får arbeta med elever som är engagerade och nyfikna, och tillsammans utforska verkliga forskningsfrågor. Det skapar en dynamisk lärmiljö där både elever och lärare utvecklas, och där undervisningen ligger nära forskningen, säger Hanna Uvell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Hanna Uvell och Monika Vestling, lektorer vid Maja-Beskowgymnasiet som tagit initiativ till spetsutbildningen i molekylärbiologi och läkemedelsutveckling</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Maja Beskowgymnasiet</span></div></div><p>– Spetsutbildningen ger en stabil grund för fortsatta högskolestudier inom medicin, bioteknik, farmaci och angränsande områden. Vi hoppas vår utbildning kommer att inspirera eleverna till just dessa typer av studier, som är viktiga för framtida utmaningar som till exempel kampen mot antibiotikaresistens, säger Monika Vestling.</p><h3>Locka elever från hela Sverige</h3><p>– Vi är otroligt glada och tacksamma att lektorerna på Maja Beskow-gymnasiet utvecklat denna ansökan och vi ser verkligen fram mot samarbetet. Genom att öppna våra laboratoriemiljöer och forskningssammanhang för gymnasieelever skapar vi förhoppningsvis inspiration och bättre förutsättningar för framtida studieval inom medicin, naturvetenskap och teknik, säger Karolina Broman.</p><p>För Umeå universitet innebär satsningen även ett stärkt regionalt och nationellt uppdrag inom breddad rekrytering och kompetensförsörjning. Spetsutbildningen förväntas locka elever från hela Sverige och bidra till att ytterligare befästa Umeå som en stark utbildnings- och forskningsmiljö inom molekylärbiologi, kemi och läkemedelsutveckling.</p>/nyheter/umea-universitet-medverkar-i-ny-riksrekryterande-spetsutbildning_12172964//nyheter/umea-universitet-tavlar-i-ec2u-science-contest-2026_12172666/Umeå universitet tävlar i EC2U Science Contest – se live och röstaDen 20 maj 2026 äger EC2U Science Contest rum under EC2U forumet i Åbo, Finland. Tre lag möts i en direktsänd vetenskapstävling som kombinerar forskning, kreativitet och publikengagemang. I Umeås lag deltar fem forskare; Kristina Lejon, Jerker Fick, Hanna Söderlund, Jesper Enbom och Manju Maharjan. Thu, 07 May 2026 10:03:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3ed8a34343984c97b995d202897ea35a/sciencecontestteamet4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå universitets lag som tävlar i EC2U Science Contest 2026, direktsänt från Åbo den 20 maj.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hanna Söderlund</span></div></div><p>I tävlingen möter de lag med forskare från Åbo universitet och Friedrich Schiller-universitetet i Jena (Tyskland).  Tävlingen direktsänds på YouTube. Studenter och medarbetare vid Umeå universitet, liksom allmänheten, är välkomna att titta online och rösta.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="12405126-6685-4dd3-af1c-fef971208fa2" data-contentname="Faktaruta EC2U SC 2026">{}</div><p>Manju Manharjan, doktorand i växtfysiologi vid Umeå Plant Science Centre, delar med sig av sina tankar om att ingå i Umeå-laget i EC2U Science Contest:</p><p>– Jag känner mig väldigt stolt och hedrad över att få vara en del av Umeå-laget i EC2U Science Contest. Även om det är mitt första år i Umeå har jag redan fått chansen att delta i ett så spännande evenemang. Jag ser fram emot att samarbeta nära med mitt team, ta itu med utmaningar tillsammans och lära mig av de andra teamen i tävlingen. Samtidigt ser jag fram emot att besöka den livliga staden Åbo och uppleva dess kultur.</p><h3>Vad är EC2U Science Contest?</h3><p><a title="EC2U Science Contest" href="https://ec2u.eu/events-news/ec2u-science-contest">EC2U Science Contest</a> är en tempofylld, tvärvetenskaplig tävling där lag med fem forskare får samma fråga och en begränsad tid på sig att enas om ett svar innan de presenterar det för publiken.<br><br>Frågorna skickas in i förväg av allmänheten och kan handla om vetenskapliga, samhälleliga eller etiska ämnen, liksom nyfikna ”tänk om?”-scenarier. Det finns inget fast format för svaren – fokus ligger på tydlig argumentation, samarbete och förmågan att förklara komplexa idéer på ett engagerande sätt.<br><br>Både publiken och en internationell jury delar ut poäng baserat på tydlighet, logik, kreativitet och underhållningsvärde. Tävlingen hålls på engelska och sänds online, vilket gör det möjligt att delta från hela världen. Det vinnande laget får delta i finalen på nästa års EC2U Forum.</p><h3>Umeå universitets lag</h3><p>Umeå universitet representeras i EC2U Science Contest 2026 av ett tvärvetenskapligt lag med fem forskare. Tillsammans bidrar de med olika akademiska perspektiv och samarbetar under tidspress för att ta sig an frågor inskickade av publiken. Nedan kan du läsa kort fakta om lagmedlemmarna.</p>/nyheter/umea-universitet-tavlar-i-ec2u-science-contest-2026_12172666//nyheter/professor-vid-umea-universitet-ny-statsepidemiolog_12172696/Professor vid Umeå universitet ny statsepidemiologAnders Johansson, är professor i infektionssjukdomar och överläkare i infektionssjukdomar och vårdhygien vid Umeå universitet, och utsedd till ny avdelningschef med uppdrag som statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Wed, 20 May 2026 12:37:46 +0200<p>– Jag vill verkligen gratulera Anders Johansson till utnämningen. Det är en stor och viktig roll för Sverige, och dessutom en ära för Umeå universitet, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Anders Johansson är en uppskattad forskare som blev professor 2023 vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Anders har medverkat i vetenskapsluncher om såväl resistenta bakterier som Covid-19 och var en flitigt anlitad talesperson i frågor runt pandemin, både internt för universitetet och extern mot medierna.</p><h3>Tillträder den 1 oktober</h3><p>Folkhälsomyndigheten skriver i sitt pressmeddelande att flera kvalificerade kandidater sökte tjänsten och utifrån en helhetsbedömning föll valet på Anders Johansson:</p><p>”Anders Johansson har bland annat arbetat inom frågor som antibiotikaresistens, vaccinskydd och biologisk beredskap. Han har också varit sakkunnig för flera centrala myndigheter och haft ledande roller inom krisledning i både regionala och nationella organisationer.”, står det i pressmeddelandet där det även finns ett citat av generaldirektör Olivia Wigzell:</p><p>– Vi är glada att meddela att Anders Johansson tillträder tjänsten. Han har utmärkta ledarkvalifikationer och en mångårig bakgrund som docent och sedermera professor i infektionssjukdomar, samt specialist inom både infektionssjukdomar och vårdhygien. Anders Johansson kommer att ansvara för att leda och utveckla myndighetens smittskyddsarbete, och arbeta för ett fortsatt ökat samarbete med landets lärosäten och regioner i rollen som avdelningschef och statsepidemiolog, säger generaldirektör Olivia Wigzell.</p><p>Anders Johansson tillträder tjänsten som chef för Avdelningen för smittskydd och beredskap med uppdrag som statsepidemiolog den 1 oktober.</p><p><a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2026/maj/anders-johansson-blir-ny-avdelningschef-och-statsepidemiolog/">Läs hela nyheten på Folkhälsomyndighetens webbplats</a>.</p>/nyheter/professor-vid-umea-universitet-ny-statsepidemiolog_12172696//nyheter/universitetets-jamstalldhetsarbete-lyfts-fram-i-nationell-studie-_12172603/Umeå universitets jämställdhetsarbete lyfts fram i nationell fallstudie Umeå universitet lyfts som ett gott exempel på hur jämställdhetsintegrering kan bidra till långsiktiga och konkreta resultat. Det framgår av en fallstudie från Jämställdhetsmyndigheten, där tre myndigheter och tre lärosäten framhålls inom ramen för regeringens uppdrag om jämställdhetsintegrering i myndigheter, högskolor och universitet. Wed, 06 May 2026 10:26:46 +0200<p>I Jämställdhetsmyndighetens nationella fallstudie <em>Vad krävs för att nå resultat? Fallstudie av tre myndigheters och tre lärosätens arbete med jämställdhetsintegrering</em> lyfts Umeå universitet fram som ett av tre universitet med långtgående eller särskilt intressanta resultat inom jämställdhetsintegrering. Bedömningen grundas i universitetets breda och systematiska ansats, där jämställdhet integreras i uppföljning, styrning och ledningsprioriteringar, samt i ett medvetet arbete med lärande och reflektion som utmanar rådande normer och strukturer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bred ansats för en tryggare arbets- och studiemiljö</h2><p>Mot bakgrund av den inventering av jämställdhetsutmaningar som genomfördes i verksamheten 2021 – och som låg till grund för universitetets <em>Inriktning för jämställdhetsintegrering 2022–2025</em> – samt den externa granskningen <em>Umeå universitets hantering av misskötsamhet – 32 framåtsyftande förslag till förändring</em> från 2022, har universitetet förstärkt sitt arbete för att skapa en mer jämställd, trygg och inkluderande arbets- och studiemiljö.</p><p>Genom ett flertal främjande insatser på alla nivåer i organisationen har universitetet arbetat brett och systematiskt för att stärka jämställdheten. Bland annat har en ny samordnad organisation för arbetsmiljö och lika villkor, som inkluderar jämställdhetsintegrering, införts med tydligare roller, resurser och ansvar.</p><p>De strukturella förändringarna har även kompletterats med andra satsningar, på kompetensutveckling för chefer, medarbetare och studenter, jämställdhetsbudgetering, stärkt rekryteringsprocess samt förbättrade rutiner för att förebygga och hantera diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Projektet <em>Levande värdegrund</em>, som utgår från de akademiska kärnvärdena och den statliga värdegrunden, har även bidragit till en ökad medvetenheten om normer och hierarkier genom framtagande av stödmaterial för värdegrundsdiskussioner att använda vid institutioner och enheter.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/ljungberg_christina_9569_220329_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor, inkludering, mångfald och värdegrundsfrågor vid Medicinska fakulteten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– När jämställdhet, lika villkor och arbetsmiljö får resursutrymme och integreras i våra ordinarie arbetssätt bidrar det till tryggare studie- och arbetsmiljöer, tydligare och säkrare processer och i förlängningen till högre kvalitet i utbildning och forskning. Arbetet lägger grunden för att förändra strukturer och normer över tid, men måste förstås följas upp kontinuerligt, säger Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor, inkludering, mångfald och värdegrundsfrågor vid Medicinska fakulteten.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ledningens engagemang särskilt viktigt</h2><p>En av de viktiga förutsättningarna som lyfts i fallstudien är universitetets medverkan i den regionala strategin <em>Ett jämställt Västerbotten</em>. Utifrån regionala delmål har Umeå universitet tagit fram nyckeltal som synliggör könsskillnader inom exempelvis meritering, arbetsfördelning, ledningsuppdrag och befattningar. Detta har stärkt universitetets förutsättningar att följa upp och analysera ojämställda strukturer, samt att vidta mer träffsäkra åtgärder över tid.</p><p>Fallstudien betonar också betydelsen av universitetsledningens engagemang och långsiktighet. Umeå universitet beskrivs som ett lärosäte där jämställdhetsintegrering inte utgör ett sidospår, utan är en del av kärnuppdraget att säkerställa kvalitet, trygghet och hållbara arbets- och studiemiljöer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0171ce2d3884fb4bda4bc775e5b0284/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Jämställdhetsarbete är inget tillfälligt projekt, utan en del av universitetets långsiktiga och idoga arbete. Att det framgångsrika resultatet lyfts fram i fallstudien visar betydelsen av kontinuitet och att frågorna är förankrade i alla delar av universitetet, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Fallstudien är en del av Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av arbetet med jämställdhetsintegrering i myndigheter, högskolor och universitet, som överlämnades till regeringen i april 2026.</p><p><a href="https://jamstalldhetsmyndigheten.se/aktuellt/publikationer/tydlig-riktning-och-langsiktighet-for-storre-genomslag/">Läs hela fallstudien, Bilaga 1: Underlagsrapport 2026:4. Fallstudie av tre myndigheters och lärosätens arbete med jämställdhetsintegrering, på Jämställdhetsmyndighetens hemsida.</a></p><p><a class="documentIcon" title="Återrapportering jämställdhetsintegrering 2023–2025" href="~/link/811195369fd749dc86a48eb12b387c22.aspx">Läs Umeå universitets rapport Återrapportering jämställdhetsintegrering 2023–2025 här</a></p>/nyheter/universitetets-jamstalldhetsarbete-lyfts-fram-i-nationell-studie-_12172603//nyheter/skytteanskt-pris-till-framstaende-hjart--och-lungforskare_12172382/Skytteanskt pris till framstående hjärt- och lungforskareKungl. Skytteanska Samfundet har beslutat att tilldela Margareta och Eric Modigs pris 2026 till professor Stefan Söderberg och professor André Nyberg vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet. Priset uppmärksammar framstående forskning inom medicin, med särskilt fokus på hjärt- och lungsjukdomar.Mon, 04 May 2026 16:25:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/soderberg_stefan_9579_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Stefan Söderberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Jag är överväldigad och mycket tacksam! Det är ett erkännande av den långsiktiga forskningslinjen vid Umeå universitet som, baserad på MONICA- och Västerbottensprojektet, följt utvecklingen av kardiovaskulär sjukdom över tid. Jag och min forskargrupp är djupt tacksamma för att ha fått bygga vidare på det arbete som visionära forskare lade under 1980- och 1990‑talen, säger Professor Stefan Söderberg, läkare och professor i kardiologi på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fokus på kardiovaskulära riskfaktorer</h2><p>Han får priset för sina långvariga och betydelsefulla insatser inom hjärt- och lungmedicinsk forskning. Hans kliniskt och registerbaserade forskning har haft stor betydelse för utvecklingen av nya vårdrutiner och riktlinjer, bland annat inom pulmonell hypertension och kardiovaskulär riskbedömning.</p><p>Genom omfattande vetenskaplig publicering, stark forskningsfinansiering och ledande roller i stora forskningssamarbeten har han haft stort genomslag både nationellt och internationellt.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Forskar om KOL och fysioterapi</h2><p>Professor André Nyberg, fysioterapeut och professor i fysioterapi på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet, tilldelas priset för sin innovativa och kliniskt betydelsefulla forskning inom fysioterapi och lungsjukdom, med särskilt fokus på kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/020c447d13ba4c5d8b3182cc6c8e88b6/nyberg_andre_2503_230620_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>André Nyberg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det känns mycket hedrande att få priset! Utmärkelsen är inte bara ett personligt erkännande, utan också ett viktigt kvitto på den forskning vi bedriver och något som ger oss stärka förutsättningar för det fortsatta arbetet. Jag delar priset med min forskargrupp och våra samarbetspartners, vars engagemang och insatser har varit avgörande för de resultat vi har uppnått, säger han.</p><p>André Nybergs forskning har bidragit till utvecklingen av nya mätmetoder och träningsinterventioner med tydlig patientnytta, och kännetecknas av hög vetenskaplig kvalitet och starkt internationellt genomslag. Han är även aktiv i internationella forskningsnätverk och inom European Respiratory Society.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Om priset</h2><p>Prissumman uppgår till 200 000 kronor per mottagare. Prisen delas ut vid Skytteanska Samfundets årshögtid den 22 maj 2026, och de håller en högtidsföreläsning i samband med Umeå universitets årshögtid i oktober.</p><p><a href="https://skytteanskasamfundet.se/" target="_blank" rel="noopener">Kungl. Skytteanska Samfundet</a> med säte i Umeå är en av Sveriges 18 kungliga akademier och verkar för att främja vetenskap och kultur med särskilt fokus på Norrlands utveckling.</p><p>Kontakt:<a href="~/link/199c22e0c1004deda0ee9ae38de67aed.aspx" target="_blank" rel="noopener"> Camilla Sandström</a>, vice preses, Kungl. Skytteanska Samfundet</p>/nyheter/skytteanskt-pris-till-framstaende-hjart--och-lungforskare_12172382//nyheter/ansok-till-mirai-global-solutions-olympiad-2026_12172360/Ansökan är öppen: MIRAI Global Solutions Olympiad 2026 i JapanMIRAI bjuder in master- och doktorandstudenter från medlemsuniversitet inom MIRAI i Japan och Sverige att bilda internationella, tvärvetenskapliga team och utveckla innovativa och genomförbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Sista ansökningsdag är 16 augusti 2026.Mon, 11 May 2026 11:24:48 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ge nästa generation förutsättningar att samarbeta kring lösningar på globala utmaningar</h2><p>Denna lagbaserade olympiad främjar gränsöverskridande samarbete, kreativ problemlösning och verklig samhällsnytta. Den är direkt kopplad till <strong>MIRAI Research & Innovation Week 2026,</strong> som hålls i <strong>Fukuoka, Japan den 8–11 december 2026.</strong></p><h3>Varför delta?</h3><ul><li>Arbeta i internationella, tvärvetenskapliga studentteam</li><li>Ta dig an verkliga samhällsutmaningar kopplade till FN:s globala mål</li><li>Få erfarenhet av innovationsdriven forskning och lösningsdesign</li><li>Presentera ert arbete för en internationell publik under MIRAI R&I Week 2026</li><li><strong>Vinnande team bjuds in till Fukuoka – resa och boende ingår</strong></li></ul><h3>Utmaningsområden</h3><p>Teamen väljer ett av följande fyra spår:</p><ol><li><strong>Hälsa och en åldrande befolkning (SDG 3)</strong></li><li><strong>Klimatanpassning, katastrof- och riskhantering (SDG 13)</strong></li><li><strong>Resilienta städer och samhällen: styrning och stadsplanering (SDG 11)</strong></li><li><strong>Energikonvertering och lagringsmaterial för en hållbar framtid (SDG 7)</strong></li></ol><p>Varje utmaning kräver modiga, evidensbaserade idéer som integrerar perspektiv från flera discipliner och är relevanta för både Japan och Sverige.</p><h3>Programöversikt</h3><ul><li>Online kick-off workshop: slutet av augusti / början av september 2026</li><li>Arbetsfas i team: två veckor i mitten av september 2026</li><li>Slutleverans: lösningsbeskrivning eller pitchvideo</li><li>Vinnare tillkännages: början av oktober 2026</li><li>Slutlig presentation: MIRAI R&I Week, Fukuoka (december 2026)</li></ul><h3>Behörighet</h3><ul><li>Master- eller doktorandstudenter vid MIRAI‑medlemsuniversitet i Japan eller Sverige</li><li>Team om upp till fyra studenter (självorganiserade)</li><li>Engelska som arbetsspråk</li><li>Hög engagemangsnivå under programmets genomförande</li></ul><h3>Sista ansökningsdag</h3><p><strong>16 augusti 2026, 23:45 CEST</strong> (17 augusti 2026, 06:45 JST)<br><strong>Ansök som team via det digitala formuläret:<br></strong><a href="https://forms.office.com/pages/responsepage.aspx?id=i0BTVM2mHkyLEBi1APtUTjDj6iFIqkxLq0MpvBhgsqlUNFBTSU9GWFlXTzQ2OTNZVEcxSlNUWjVEQi4u&route=shorturl">online application form</a></p><p><a class="documentIcon" title="Call-for-Applications-MIRAI-Global-Solutions-Olympiad_FINAL.pdf (171 kB)" href="~/link/14caa2998d8141e5b02e1475f16b509a.aspx">Call-for-Applications-MIRAI-Global-Solutions-Olympiad_FINAL.pdf (171 kB)</a><br><br>Studenter uppmanas att läsa hela utlysningen noggrant och kontakta sina MIRAI‑kontaktpersoner MIRAI contact persons  innan ansökan skickas in.</p>/nyheter/ansok-till-mirai-global-solutions-olympiad-2026_12172360//nyheter/stefan-soderberg-tilldelas-margareta-och-eric-modigs-pris-2026_12172217/Stefan Söderberg tilldelas Margareta och Eric Modigs pris 2026Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin får Margareta och Erik Modigs pris 2026. Priset delas ut av Kungl. Skytteanska Samfundet för framstående medicinsk forskning vid Umeå universitet.Tue, 05 May 2026 08:42:33 +0200<p>Priset delas ut för att uppmärksamma framstående medicinsk forskning och riktar sig till välmeriterade forskare eller organisationer, främst inom forskning om ögat, hjärtat eller lungan.</p><p><strong>Grattis till Margareta och Eric Modigs pris 2026. Vad betyder priset för dig?</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b4d7ba04e7ca491b97f64d12bc80b542/stefansoderberg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p></div></div><p>– Jag är överväldigad och mycket tacksam. Det är ett erkännande av den forskningslinje vi haft under många år vid Umeå universitet, att följa utvecklingen av kardiovaskulärsjukdom och dess riskfaktorer över tid baserat på våra unika befolkningstudier i norra Sverige, MONICA och Västerbottensprojektet. Det vill säga, jag och min grupp har fått skörda frukterna av det arbete som visionära forskare vid Umeå universitet utförde på åttio och nittiotalet. </p><p><strong>Du har en lång och gedigen forskningskarriär bakom dig. Berätta om din forskning, vad har du varit engagerad i?</strong></p><p>– Min passion är kardiovaskulär och diabetsepidemiologi, men det hela startade med HIV epidemiologi i Tanzania. Därifrån började jag mitt arbete om kardiovaskulära riskfaktorer i norra Sverige med bas i MONICA och Västerbottensprojektet för att så småningom återvända till Afrika och Mauritius med studier med mostvarande fokus. Under de senaste femton åren har jag fått förmånen att delta i skapandet av den nationell SCAPIS studien. Jag är hjärtläkare (kardiolog) med speciellt intresse i lungcirkulationens sjukdomar, så kallad pulmonell arteriell hypertension, och har tillssammans med kollegor med samma intresse byggt ett svenskt kvalitetsregister som blivit en erkänd kunskapskälla globalt för detta ovanliga tillstånd. Och med registret som bas har vi presenterat viktig kunskap.</p><p><strong>Vad är det som driver dig i din forskning, varför valde du att börja forska?</strong></p><p>– Jag skulle aldrig forska egentligen. Men HIV epidemin i Tanzania ändrade allt. Vi insåg behovet av att säkerställa säker blodgivning till anemiska barn och födande mödrar. Sedan väcktes intresset för att förstå spridning och orsak till sjukdomen. Nyfikenhet, äventyrslusta (bott tre år i Tanzania och två år i Australien), glädjen över att arbeta med likasinnade, skapa nya kontakter och att samarbeta driver mig. </p><p><strong>Vad har du för planer framåt, något spännande på gång?</strong></p><p>– För närvarande tittar vi på betydelsen av skadligt alkoholbruk för utveckling av farlig kardiovaskulärsjukdom i norra Sverige (plötslig död, hjärnblödning, hjärtsvikt). Vi ska också beskriva utvecklingen av kardiovaskulära riskfaktorer på Mauritius under 35 år, tack vare den rika databas som nu finns i Umeå.</p><p> </p>/nyheter/stefan-soderberg-tilldelas-margareta-och-eric-modigs-pris-2026_12172217//nyheter/mistelextrakt-ingen-effekt-for-sjuka-med-bukspottkortelcancer_12172211/Mistelextrakt ger ingen effekt för svårt sjuka med bukspottkörtelcancerNy forskning vid Umeå universitet visar att palliativa patienter med bukspottkörtelcancer varken lever längre eller mår bättre om de tar mistelextrakt som tillägg till standardbehandling vid cancer, jämfört med placebo. Mon, 04 May 2026 10:04:35 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/pallilativ_vard.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En ny studie ledd av Kathrin Wode, forskare och specialistläkare i onkologi och palliativ medicin vid Umeå universitet, visar att mistelextrakt inte har någon effekt varken på livslängden eller på hur svårt sjuka med bukspottkörtelcancer mår.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>plainpicture. Johnérs bildbyrå</span></div></div><p>– Tidigare forskning har visat lovande resultat för mistelextrakt som tilläggsbehandling för den här gruppen, men våra resultat tyder på att det inte har någon effekt varken på livslängden eller på hur patienterna mår, säger Kathrin Wode, forskare och specialistläkare i onkologi och palliativ medicin, disputerad vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Mistelextrakt är ett av de mest använda växtbaserade läkemedlen i Europa, men de vetenskapliga bevisen för dess effektivitet mot cancer är inte starka. Studien MISTRAL pågick 2016–2022 vid Umeå universitet och nio svenska onkologkliniker och undersökte hur effektivt mistelextrakt är som tilläggsbehandling för patienter som får palliativ behandling för bukspottkörtelcancer. Forskarna har bland annat undersökt patienternas livslängd, livskvalitet, viktförlust och användning av kortison.</p><p>– Det här är en grupp med dålig prognos och tung symtombörda. Det finns ett stort behov av skonsamma behandlingsalternativ och därför ville vi undersöka om mistelextrakt kan vara hjälpsamt som tilläggsbehandling, säger Per Fransson, professor vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.</p><p>– Studien är ovanlig eftersom den handlar om komplementärmedicin och inte standardbehandling vid cancer. Dessutom är det den första placebokontrollerade studien på mistelextrakt som undersöker både effekt på livslängd och livskvalitet, säger Roger Henriksson, senior professor vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>I studien ingick 290 patienter med bukspottkörtelcancer, som lottades till att antingen få injektioner med mistelpreparat eller placebo. Studien var dubbelblind, vilket innebär att varken patienterna eller forskarna visste vem som fått mistelextrakt och vem som fått placebo. De första resultaten publicerades 2024 och visade inga förbättringar i livslängd för gruppen som fick mistelextrakt jämfört med gruppen som fick placebo. De nya resultaten visar att det inte heller sker några förbättringar i livskvalitet.</p><p>– Utifrån våra studieresultat finns det ingen klinisk anledning att rekommendera tillägg av mistelextrakt vid bukspottkörtelcancer, säger Kathrin Wode.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f7b4968486b48c599e3ec3497f92fa3/wode_kathrin_2137_220524_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kathrin Wode, forskare och specialistläkare i onkologi och palliativ medicin, disputerad vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div>/nyheter/mistelextrakt-ingen-effekt-for-sjuka-med-bukspottkortelcancer_12172211//nyheter/hatten-pa-for-nya-doktorer--dags-for-varpromotion_12172050/Hatten på för nya doktorer – dags för VårpromotionLagerkrans, doktorshatt, ring, diplom, högtidsceremoni och bankett. Den 23 maj är det dags att fira närmare 80 nya doktorer och 20 jubeldoktorer, som genom många års studier bidragit till kunskap, insikter och upptäcker som berikar vårt samhälle. – Vårpromotionen är en av våra allra finaste traditioner, säger ceremonimästare Peter Sköld. Mon, 11 May 2026 14:15:38 +0200<p>Doktorsexamen är den högsta akademiska examen vi har i Sverige. Innan man ens kan påbörja en utbildning på forskarnivå krävs att man har en examen på avancerad nivå, exempelvis en master, eller motsvarande kunskaper. För att sedan ta doktorsexamen krävs ytterligare 240 högskolepoäng, vilket motsvarande fyra års heltidsstudier i ett forskarutbildningsämne, inklusive godkända doktorandkurser och att man gjort en doktorsavhandling som godkänts genom granskning och disputation.  </p><p>Det är med andra ord många års studier på hög nivå och stora krav på kvalitet som krävs för att ta en doktorsexamen. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är en otrolig bedrift, som vi så klart vill fira så högtidligt och värdigt vi kan, säger Peter Sköld, ceremonimästare för de akademiska högtiderna vid Umeå universitet. </p><p>De som tagit ut sin doktorsexamen vid Umeå universitet bjuds in att promoveras till doktor vid Vårpromotionen. Under ceremonin tilldelas doktorsring, diplom och doktorshatt eller lagerkrans. Dessa insignier har en lång tradition och bär på en rad olika symboler. </p><p>Är du nyfiken på mer om detta? Läs texten och se korta filmer: <a title="Vad symboliserar insignierna" href="~/link/ef4d8e70d6ab45a990e4807e005107dc.aspx">"Vad symboliserar egentligen doktorshatten och lagerkransen?" </a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Närmare 90 personer på scen</h2><p>Under Vårpromotionen den 23 maj kommer 78 personer att promoveras till doktorer vid Umeå universitet.  </p><p>Den som tagit doktorsexamen för 50 år sedan bjuds också in att promoveras till jubeldoktor. I år kommer 19 personer att ta emot den utmärkelsen på Umeå universitet, varav 10 personer på plats och 9 personer i sin frånvaro, absens.  </p><p>– Det känns särskilt fint att vi får ge denna hederstitel till dem som haft ett livslångt engagemang för forskning och kunskap, som ju är en av grundpelarna i ett demokratiskt, innovativt och stabilt samhälle, säger Peter Sköld.  </p><p>Ceremonin äger rum i Aula Nordica, i Universum på Campus Umeå, klockan 16.00. Alla som vill är välkomna att delta som åhörare under ceremonin, som pågår i cirka två timmar. Den går också att följa digitalt på live.ͯ��Ƶ. Därefter följer bankett för inbjudna gäster. </p><p><a title="livesändning" href="/live/">Länk till livesändningen (rätt sändning kommer upp när det är dags).</a></p>/nyheter/hatten-pa-for-nya-doktorer--dags-for-varpromotion_12172050//nyheter/tre-yngre-framstaende-forskare-prisas_12172021/Tre yngre framstående forskare prisasJenny Jarlsdotter Wikström, Irina Mancheva och Florentin Späth tilldelas Kungliga Skytteanska samfundets pris 2026. Priset syftar till att uppmärksamma och belöna forskningsinsatser av hög vetenskaplig och samhällelig betydelse inom olika områden.Thu, 30 Apr 2026 13:41:16 +0200<p>Kungliga Skytteanska samfundet har sedan början av 1990-talet delat ut pris till yngre framstående forskare verksamma vid norrländska lärosäten. Samfundet är en av de 18 kungliga akademierna i Sverige och dess uppgift är att stödja och uppmärksamma Norrlands kulturella och vetenskapliga utveckling. I priset ingår en summa om 30 000 kronor.</p><p>År 2026 tilldelas priset till tre forskare vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskarna och prismotiveringar</h2><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jenny Jarlsdotter Wikström.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p><strong>Jenny Jarlsdotter Wikström,</strong> vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, tilldelas priset till framstående yngre forskare inom humaniora och konstnärliga vetenskaper.</p><p><em>Så här skriver Kungliga skytteanska samfundet i sin motivering:</em></p><p>Hon disputerade 2020 i litteraturvetenskap vid Umeå universitet med en prisbelönt avhandling som kombinerar feministisk teori, miljöhumaniora och posthumanism. Hennes forskning kännetecknas av teoretisk skärpa, tvärvetenskapliga angreppssätt och tydlig samhällsrelevans.</p><p>Efter disputationen har Jenny Jarlsdotter Wikström haft en stark forskningsutveckling med forskningsledande uppdrag, extern finansiering och kontinuerlig publicering i välrenommerade nationella och internationella sammanhang. Hon har även varit aktiv i forskningsnätverk och bidragit till utvecklingen av forskningsmiljöer i Umeå samt i nordiska och internationella sammanhang, med återkommande tematiska kopplingar till Norrland.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Irina Mancheva.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Marie Oskarsson</span></div></div><p><strong>Irina Mancheva</strong>, vid Statsvetenskapliga institutionen, tilldelas Kungliga Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom samhällsvetenskap och ekonomi.</p><p><em>Så här skriver Kungliga skytteanska samfundet i sin motivering:</em></p><p>Hennes forskning fokuserar på styrningsutmaningar i konfliktfyllda samhällsfrågor, där målkonflikter mellan olika intressen står i centrum. Arbetet är vetenskapligt väl förankrat och har hög samhällelig relevans.</p><p>Sedan disputationen har Irina Mancheva visat på en stark vetenskaplig utveckling genom fortsatt publicering, breddade forskningsteman och framgång i konkurrensen om externa forskningsmedel. Hon har utvecklat nya forskningsspår och bidragit till tvärvetenskaplig samverkan kring frågor om miljö- och naturresursförvaltning, samtidigt som hon aktivt bidragit till att stärka forskningsmiljöer i norra Sverige.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Florentin Späth.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p><strong>Florentin Späth</strong>, vid Institutionen för diagnostik och intervention, tilldelas Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom medicin och vårdvetenskaper.</p><p><em>Så här skriver Kungliga skytteanska samfundet i sin motivering:</em></p><p>Hans forskning kännetecknas av hög vetenskaplig kvalitet och tydlig relevans för medicinsk forskning, med bred publicering i internationellt ledande tidskrifter.</p><p>Efter disputationen har Florentin Späth uppvisat en mycket stark vetenskaplig utveckling genom omfattande publicering, framgång i konkurrensutsatt nationell forskningsfinansiering samt mottagande av en internationell vetenskaplig utmärkelse från Myeloma Society. Han är docent och innehar flera kvalificerade vetenskapliga uppdrag, vilket sammantaget visar på en tydlig forskningsprofil och goda förutsättningar för fortsatt vetenskaplig utveckling.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Uppmärksammas i höst</h2><p>Priserna delas ut vid Skytteanska samfundets årshögtid den 22 maj och pristagarna kommer att uppmärksammas på Umeå universitets Årshögtid i oktober.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6a519d39-2231-4be1-acab-14895710e1d5" data-contentname="Tre yngre forskare">{}</div>/nyheter/tre-yngre-framstaende-forskare-prisas_12172021//nyheter/skytteanska-samfundets-pris-till-florentin-spath_12172015/Skytteanska Samfundets pris till Florentin SpäthKungliga skytteanska samfundet har sedan 1993 delat ut Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom medicin och vårdvetenskaper. I år tilldelas priset till Florentin Späth för hans forskning inom hematologi och blodcancersjukdomar. Tue, 05 May 2026 08:43:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Florentin Späth, forskare och överläkare i hematologi vid Institutionen för diagnostik och intervention</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Privat]</span></div></div><p>Årets mottagare av Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom medicin och vårdvetenskaper 2026 går till Florentin Späth vid Institutionen för diagnostik och intervention. </p><p><strong>Grattis till Skytteanska Samfundets pris 2026. Vad betyder priset för dig?</strong></p><p>– Tack så mycket. Det är förstås mycket hedrande, både för mig personligen och för hela forskningsgruppen. Priset är ett erkännande av det arbete vi gör och av att vår forskning uppfattas som relevant och håller hög kvalitet även utifrån.</p><p><strong>Vad handlar din forskning om?</strong></p><p>– Vår forskning handlar till stor del om att bättre förstå och kunna förutsäga övergången från så kallade hematologiska prekursortillstånd till blodcancer. Många blodcancersjukdomar föregås av förstadier som oftast är ofarliga, men som i vissa fall utvecklas till cancer. I dag är det svårt att förutsäga vilka individer med ett sådant förstadium som faktiskt kommer att insjukna. Det är inte heller fullständig klarlagt varför vissa utvecklar sjukdom medan andra inte gör det. Syftet med vår forskning är att förbättra riskbedömning och omhändertagande av patienter med prekursortillstånd och blodcancer, genom bättre förståelse för de tidiga biologiska förändringarna i sjukdomsutvecklingen.</p><p><strong>Vad är det som driver dig i din forskning, varför valde du att börja forska?</strong></p><p>– Förmodligen var det min nyfikenhet och en vilja att få svar på biologiska och kliniska frågor. Med tiden har jag insett att forskningen ofta väcker fler frågor än den ger svar, vilket jag tycker är särskilt stimulerande. Att forskningen har potential att på sikt gagna patienter är en väldig central drivkraft för oss.</p><p><strong>Vad händer framåt i din forskning, något projekt på gång?</strong></p><p>– Vi har flera projekt på gång där prover nyligen har skickats eller kommer att skickas för analys. Två större projekt drivs särskilt aktivt just nu i min forskningsgrupp. Det ena handlar om klonal hematopoes och progression till myeloid blodcancer, främst MDS och AML, där vi använder unika biobanksprover och avancerade multiomiska analyser. Det andra rör övergången från MGUS till multipelt myelom, där vi analyserar markörer som speglar tumörbörda med mycket känsliga metoder, med målet att förbättra tidig riskidentifiering.</p>/nyheter/skytteanska-samfundets-pris-till-florentin-spath_12172015//nyheter/umea-universitets-forskare-formar-arktisk-kunskap-_12171727/Umeå universitets forskare formar arktisk kunskap genom UArctics tematiska nätverkForskare vid Umeå universitet spelar en aktiv roll i att forma arktisk forskning och samverkan genom UArctics tematiska nätverk – en viktig internationell plattform som knyter samman expertis över discipliner och regioner.Wed, 29 Apr 2026 14:41:09 +0200<p class="quote-center">Vi ser stor potential för att ännu fler forskare vid Umeå universitet engagerar sig i och drar nytta av dessa nätverk.</p><p>Dessa nätverk fungerar ofta som mindre internationella forskningsplattformar där samarbeten, projekt och idéer börjar ta form – långt innan de utvecklas till större, finansierade satsningar.</p><p>Med över 60 tematiska nätverk som spänner över områden från klimat och biologisk mångfald till kultur, hälsa och styrning erbjuder UArctic en struktur för samarbete som årligen presenteras i publikationerna Year in Review.</p><p>Rapporterna lyfter hur forskarsamhällen bidrar till arktisk kunskapsutveckling. De visar också att Umeå universitet inte bara deltar utan i flera fall är med och leder och utvecklar dessa insatser.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Starka bidrag inom flera forskningsfält</h2><p>Forskare vid Umeå universitet är engagerade i ett brett spektrum av tematiska nätverk inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.</p><p>Inom det tematiska nätverket för nordlig turism är Umeå universitet en central aktör. Här bygger forskningen vidare på en stark tradition samtidigt som man fortsätter att forma fältet arktisk turism. Idag spelar forskare från Umeå en aktiv roll i att driva både kunskapsutveckling och internationellt samarbete inom nätverket.</p><p>Umeå är också starkt representerat i nätverket Arctic Sustainable Arts and Design (ASAD). Professor Cindy Kohtala vid Umeå Institute of Design är vice ledare för nätverket. Institutet kommer att stå värd för en internationell workshop 2026, vilket ytterligare stärker Umeås roll som nod för design och hållbarhet i arktiska sammanhang.</p><p>Utöver dessa exempel bidrar forskare från Umeå universitet till nätverk som Critical Arctic Studies, Herbivory, Health and Well-being in the Arctic och flera andra – något som speglar bredden i universitetets arktiska forskning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att forma arktisk forskning på systemnivå</h2><p>Umeå universitet har också en unik roll i att stödja och forma arktisk forskning i ett bredare perspektiv genom det tematiska nätverket Polar Research Analytics, som leds av forskare vid universitetet.</p><p class="quote-center">Genom bibliometrisk analys kan vi bättre förstå hur arktisk forskning utvecklas, var samarbeten uppstår och hur kunskap flödar mellan regioner och discipliner.</p><p>Nätverket leds av professor Rickard Danell och docent Lena Maria Nilsson, med Arctic Centres föreståndare Keith Larson som UArctics Associate Vice-President för Polar Research Analytics. Tillsammans bidrar de till att kartlägga och analysera globala trender inom arktisk forskning. Detta arbete ger ett övergripande perspektiv på hur forskningen utvecklas globalt.</p><p>– Genom bibliometrisk analys kan vi bättre förstå hur arktisk forskning utvecklas, var samarbeten uppstår och hur kunskap flödar mellan regioner och discipliner, säger Keith Larson. – Det stärker både enskilda forskningsinsatser och den samlade effekten av arktisk forskning.</p><p>Arbetet ger också värdefulla insikter för forskare, lärosäten och beslutsfattare, och bidrar till den fortsatta utvecklingen av UArctics tematiska nätverk.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En plattform för samarbete och genomslag</h2><p>UArctics tematiska nätverk erbjuder forskare vid Umeå universitet möjligheter att delta i internationella samarbeten, utveckla nya forskningsinitiativ och öka synligheten för sin forskning.</p><p>Nätverken knyter samman forskare globalt, med aktiviteter och samarbeten som sträcker sig över arktiska regioner och institutioner världen över.</p><p class="quote-center">Att delta i ett tematiskt nätverk skapar möjligheter inte bara för samarbete utan också för att göra forskningen mer synlig och relevant.</p><p>Inom nätverken organiserar forskare workshops och konferenser, utvecklar gemensamma publikationer, genomför fältkurser och initierar samarbetsprojekt mellan lärosäten.</p><p>Den senaste Year in Review-satsningen visar också den växande betydelsen av att kommunicera forskningsaktiviteter och resultat inom dessa nätverk.</p><p>– Att delta i ett tematiskt nätverk skapar möjligheter inte bara för samarbete, utan också för att göra forskningen mer synlig och relevant”, säger professor Cindy Kohtala. Genom att arbeta tillsammans över olika kontexter, inklusive genom bioregionala perspektiv, kan vi bättre förstå och utveckla hållbarhetspotentialen inom konst- och designforskning och praktik.</p><p>Forskare vid Umeå universitet som är intresserade av att gå med i ett tematiskt nätverk eller vill veta mer om pågående aktiviteter uppmuntras att utforska UArctics nätverksstruktur eller kontakta Arctic Centre.</p><p>– Utifrån Arktiskt centrums perspektiv ser vi stor potential för att ännu fler forskare vid Umeå universitet engagerar sig i och drar nytta av dessa nätverk, säger Simon Oja, biträdande föreståndare, Arktiskt centrum. Ett stärkt deltagande gynnar inte bara enskild forskning, utan stärker också Umeå universitets samlade bidrag till arktisk kunskap och samverkan.</p>/nyheter/umea-universitets-forskare-formar-arktisk-kunskap-_12171727//nyheter/lars-nyberg-topprankad-neuroforskare--atta-i-sverige_12171771/Lars Nyberg topprankad neuroforskare – åtta i SverigeLars Nyberg, professor i neurovetenskap, har av Research.com utsetts till den åttonde främsta forskaren inom neurovetenskap i Sverige. I den globala rankningen placerar han sig som nummer 333 i världen – ett erkännande som bekräftar hans långvariga och framgångsrika forskningsgärning.Thu, 30 Apr 2026 10:49:21 +0200<p>Lars Nybergs forskning fokuserar på hjärnan och funktionell hjärnavbildning, med särskilt intresse för sambandet mellan hjärnans funktioner och olika minnesprocesser. Redan på 1980-talet var han med och startade forskningsprojektet <em>Betula – åldrande, minne och demens</em>, där de följt deltagare över 30 år för att studera hur minnet förändras över tid.</p><p>År 2025 tilldelades Lars Nyberg Bengt Winblads-pris för sin forskning inom geriatrik, med huvudsaklig inriktning mot hur hjärnan och minnet förändras i åldrandet. Nu, mindre än ett år senare, uppmärksammas hans arbete ytterligare genom Research.com:s internationella rankning – med en placering bland de tio främsta neuroforskarna i Sverige.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars Nyberg, professor, Institutionen för diagnostik och intervention och UFBI.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elin Berge</span></div></div><p>– Att få denna information om <em>impact</em> från Research.com är mycket uppmuntrande för mig och avspeglar även de goda insatserna av mina medarbetare i olika forskningsprojekt, säger Lars Nyberg.</p>/nyheter/lars-nyberg-topprankad-neuroforskare--atta-i-sverige_12171771//nyheter/formas-satsar-stort-pa-forskning-om-varfor-mjolk-surnar_12171754/Formas satsar stort på forskning om varför mjölk surnarBiträdande universitetslektor Laura Carroll tilldelas 6 miljoner kronor från Formas för att vidareutveckla bioinformatiska verktyg som ska bidra till ökad förståelse för – och förebyggande av – bakteriell kontaminering i livsmedel så som mjölk.Fri, 08 May 2026 10:37:27 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laura Carroll, biträdande universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, får 6 miljoner för att forska inom mejeribiologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>De flesta har någon gång öppnat en mjölk som inte riktigt höll måttet. Laura Carrolls forskning fokuserar på Bacillus cereus‑gruppen, en grupp sporbildande bakterier som är en vanlig orsak till att mjölk surnar,  mjölkskämning. Vi ställde fem frågor till henne om anslaget och det nya forskningsprojektet.</p><p class="quote-center">Det känns fantastiskt!</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur var upplevelsen av att få Formas-anslaget?</h2><p>– Det känns fantastiskt! Vi sökte Formas redan förra året utan att bli beviljade, så det känns extra roligt att få anslaget i år.</p><p>– En stor del av min doktorandforskning handlade om mejerimikrobiologi, särskilt genomik hos sporbildande mikroorganismer som bidrar till mjölkskämning. Därför är jag särskilt entusiastisk över det här projektet. Det ger mig möjlighet att återvända till detta forskningsområde, men nu med hjälp av nya single‑cell‑metoder som utvecklats av vårt team här vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vilket problem adresserar projektet, och varför är mjölkskämning så viktigt att studera?</h2><p>– Matsvinn är en enorm miljömässig och ekonomisk belastning. Nära en tredjedel av all mat som produceras globalt påverkas av livsmedelsförluster eller matsvinn, vilket motsvarar globala årliga ekonomiska förluster på över en triljon dollar. En betydande del av detta beror på mikrobiell förstörelse, där livsmedel får försämrad smak, lukt eller utseende. Mejeriprodukter, särskilt mjölk, är extra känsliga.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur går ni till väga i det nya forskningsprojektet?</h2><p>– I projektet angriper vi mjölkskämning med ett datadrivet precisionsangreppssätt, baserat på en ny single‑cell‑metagenomisk sekvenseringsmetod som utvecklats av vårt team. Med hjälp av metoden kommer vi att generera stora mängder genomiska data från mikrobiomet i flytande komjölk.</p><p>– Dessa data använder vi för att identifiera biomarkörer, till exempel specifika mikrobiella arter, stammar eller gener, som kan förutsäga om en mjölkbatch kommer att bli dålig under eller före konsumentlagring. På längre sikt vill vi använda dessa single‑cell‑baserade biomarkörer för att utveckla snabba och kostnadseffektiva tester för mejeriindustrin.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vad innebär ”maximal upplösning” i praktiken, och varför är single‑cell‑metagenomik ett genombrott för detta forskningsfält?</h2><p>– Tidigare metoder för att studera mikrofloran i komjölk har främst varit så kallade bulkmetoder, där DNA från alla celler (både mikrobiella och från kon) analyseras tillsammans. Det gör det svårt att avgöra vilket DNA som kommer från vilken organism.</p><p>– Med single‑cell‑metagenomik kan vi i stället koppla DNA till enskilda celler. Det gör att vi kan studera individuella bakterier med en detaljrikedom som tidigare inte varit möjlig. Genom att anpassa metoden specifikt för flytande komjölk kan vi dessutom följa hur mikrobiell förstörelse utvecklas över tid på cellnivå och identifiera tidiga markörer för mjölkskämning redan innan produkten når butik eller konsument, när producenter fortfarande har möjlighet att ingripa.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Hur kan resultaten användas i praktiken?</h2><p>– Förhoppningen är att våra metoder i framtiden ska fungera som beslutsstöd för livsmedelsproducenter, till exempel för att avgöra om en mjölkbatch ska släppas, kasseras eller användas på annat sätt. De kan också bidra till mer träffsäkra bäst‑före‑datum och till utveckling av riktade åtgärder som minskar matsvinn.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det produceras närmare 2,8 miljoner ton mjölk per år i Sverige.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Robert Harding</span></div></div>/nyheter/formas-satsar-stort-pa-forskning-om-varfor-mjolk-surnar_12171754//nyheter/fortydligande-om-omstruktureringen-av-medicinska-biblioteket_12171492/Förtydligande om omstruktureringen av Medicinska biblioteketDet cirkulerar ofullständig information om vad förändringarna för Medicinska biblioteket innebär för studenterna och studieytorna. Här hittar du korrekt information från den partsgemensamma arbetsgruppen som jobbar med omstruktureringen. Fri, 24 Apr 2026 15:30:55 +0200<p>Tillgängligheten för Medicinska fakultetens studenter till Medicinska biblioteket (MB) kommer inte att förändras i och med den omstrukturering av MB som pågår under 2026. Öppettiderna är oförändrade men omstruktureringen innebär förändringar av bokutlåning och bemanning. Studieytorna och kurslitteraturbiblioteket kommer att finnas kvar.</p><p>Den tidigare informationen om ändrade öppettider som visats på skyltar utanför biblioteket innehöll felaktig information. Tiderna för bemanning från universitetsbibliotek blir kortare men öppettiderna är oförändrade.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Information om förändringar av Medicinska biblioteket på Norrlands universitetssjukhus</h2><p>Medicinska biblioteket (MB) vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) grundades för över två decennier sedan och det första avtalet om gemensam finansiering tecknades 2002. Därefter har landskapet för bibliotekstjänster utvecklats, såväl avseende digitalisering som övergång till e-tjänster. Digitaliseringen av tjänsteutbudet har inneburit att den övervägande delen av informationskällorna i dag är elektroniska. Digitaliseringen har  medfört att elektroniska tjänster täcker de flesta behoven av tillgång till litteratur och vetenskapliga publikationer för forskare och personal. Detta har fått till följd att MB:s främsta funktion blivit studenternas studiemiljö. Ett annat viktigt faktum är att en stor del av kurslitteraturen för studenterna vid Medicinska fakulteten fortfarande består av tryckt material.</p><p>De stora delarna av MB:s fysiska yta, som i dag upptas av studieytor och grupprum för studerande på NUS, är en viktig resurs för de studenter som gör sin kliniska utbildning.</p><p>Universitetsbiblioteket (UMUB) har på uppdrag av rektor gjort en utredning och föreslagit hur verksamheteten vid MB bör bedrivas framgent (FS 1.2.1-1869-24). Det bör noteras att detta uppdrag fokuserade på bibliotekstjänster och att bevara studieytorna i oförändrad omfattning på MB. Rektor beslutade 20251127 att gå vidare med omstruktureringen enligt UMUB:s rapport. UMUB lämnar över ansvaret för studieytorna till Medicinska fakulteten och Region Västerbotten (RV) inom ramen för universitetets och regionens samverkansorganisation. Arbetet med omstruktureringen pågår just nu. Det går inte att tillräckligt betona att studieytorna vid MB är av stor vikt för studenternas möjligheter att bedriva sina studier på ett hållbart sätt med hög kvalitet.</p><p>ALF-kommittén har tillsatt en arbetsgrupp bestående av representanter från ALF-kommittén, TUA-kommittén, Lokalplaneringsrådet, Umeå Medicinska studentkår, UMU och RV. Gruppen har under våren möten varannan vecka och arbetar med omstruktureringen av MB på NUS. Det är en extra utmaning att arbeta med lokalförändring i en miljö som ska fungera både under omställningsperioden och även i kommande utformning. En avgränsning är att i uppdraget ingår endast studieytorna vid MB. En total översyn av alla studieytor på NUS inryms således inte i uppdraget.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad innebär omstruktureringen?</h2><p>Förslaget som ligger till grund för rektors beslut innebär i korthet att:</p><ul><li><p>Ändamålsenliga studieytor finns kvar på MB.</p></li><li><p>Kurslitteratur för studenter vid Medicinska fakultetens utbildningar finns tillgänglig på MB, men inte för utlåning. Beståndet kommer hållas uppdaterat av UMUB även i fortsättningen.</p></li><li>Övrig biblioteksverksamhet vid MB skalas ner och utlåningsverksamheten flyttas till UMUB på campus. Bokhyllor och böcker för utlåning, liksom informationsdisken och UMUB:s datorer, tas bort.</li><li>Bemanningen från UMUB vid MB trappas ner under våren 2026.</li></ul><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Tillgänglighet till MB</h2><ul><li>Öppettider för studieplatserna på MB förändras inte. MB är öppet för studenter:<ul><li>måndag-torsdag kl 8.00-22.00</li><li>fredag kl. 8.00-18.00</li><li>lördag kl. 11.00-16.00</li><li>söndag kl. 12.00-18.00</li><li>dörrar och hiss öppnas och låses automatiskt via kortläsarna.</li></ul></li><li>Lokalerna kommer under omställningsperioden att vara öppet tillgängliga (utan behov av passerkort) för alla Medicinska fakultetens studenter, liksom tidigare företrädelsevis för de som befinner sig på NUS.</li><li>Larmbågar larmar om böcker tas med ut från MB.</li><li>Det sker ingen förändring av Region Västerbottens yttre skalskydd som även fortsättningsvis kommer att låsas klockan 20.00.</li><li>Det ska naturligtvis, som tidigare, vara samma lugn och ro för studier vid studieytorna. Om det inte fungerar i studieytorna ska studenter meddela kontaktpersoner vid sitt läkarprogram eller tandläkarprogram på dagtid. På kvällstid och under helger kontaktas ordningsvakt vid akuta situationer via NUS växel.</li><li>Informationstavlor ska finnas på plats i lokalerna.</li></ul><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Att göra under 2026</h2><p>Arbetet fortlöper med att omvandla MB till en fortsatt funktionell studieyta med oförändrad tillgång till olika studieytor vid MB. Det innefattar ytor för enskilda studier, grupprum och tysta miljöer.</p><ul><li>I dialog med UMUB:s ledning beslutas om utköp av möbler och andra inventarier.</li><li>Presentera funktionsbeskrivning för studieytor i MB som på bästa sätt tar till vara önskemål och skapar fortsatt attraktiva studiemiljöer på ett genomförbart sätt.</li><li>I samarbete med fastighetsägaren Region Väserbotten komma överens om slutlig lösning för studieytornas utformning så att dessa blir funktionella och fortsätter att vara attraktiva.</li><li>Att bereda de förslag till förändringar som kräver beslut och finansiering via ALF-/TUA-medel samt eventuellt universitetsmedel.</li><li>Befintliga studieytor finansieras under 2026 med ALF-medel för läkarstudenterna och med TUA-medel för tandläkarstudenterna vid UMU.</li><li>Förbereda övergång till en ny organisation, vilket omfattar till exempel närvaro av personal, för MB som kommer att omfatta studieytor och kurslitteratur.</li></ul><p> </p><p><em>20260424: Från ALF-arbetsgrupp för omställning av MB med företrädare från ALF-kommittén, TUA-kommittén, Lokalplaneringsrådet, Umeå Medicinska studentkår, UMU och RV: </em></p><p> </p><h3>ALF-arbetsgrupp för lokaler</h3><p><strong>ALF-kommittén:</strong></p><p>Katrine Riklund, dekan, Medicinska fakulteten, UMU (smk)</p><p>Göran Larsson, FoUI-direktör, RV</p><p>Magnus Hultin, vicedekan för utbildning, Medicinska fakulteten, UMU</p><p>Ulrica Bergström, strateg universitetssjukvård, RV</p><p>Patrik Holmkvist, ALF/TUA-controller, UMU</p><p>Joakim Nilsson, ALF-controller, RV</p><p>Helén Simon, processamordnare, RV (adm)</p><p><strong>TUA-kommittén:</strong></p><p>Peyman Kelk, biträdande prefekt institutionen för odontologi, UMU</p><p><strong>Lokalplaneringsrådet:</strong></p><p>Berit Nygren, senior lokalstrateg RV</p><p><strong>Umeå medicinska studentkår:</strong></p><p>Benjamin Blecher, ledamot i Kårstyrelsen, UMS</p>/nyheter/fortydligande-om-omstruktureringen-av-medicinska-biblioteket_12171492//nyheter/forebyggande-kirurgi-sakert-vid-arftlig-risk-for-brostcancer_12170863/Förebyggande kirurgi säkert vid ärftlig risk för bröstcancerKvinnor med kraftigt förhöjd ärftlig risk för bröstcancer kan erbjudas att operera bort brösten i förebyggande syfte. En ny studie från Umeå universitet visar att detta är ett mycket säkert ingrepp, både när det gäller att minska risken för bröstcancer och risken för kirurgiskt krävande komplikationer. Thu, 23 Apr 2026 13:33:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rebecca Wiberg, docent och biträdande universitetslektor vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Våra resultat visar att risken för framtida bröstcancer är mycket låg. Det här är viktig evidens som kan ge stöd i kliniska beslut och rådgivning av kvinnor med förhöjd ärftlig risk för bröstcancer, säger Rebecca Wiberg, docent och biträdande universitetslektor vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><p>Den aktuella studien omfattar 1 208 svenska kvinnor med bekräftad patogen variant i BRCA1 eller BRCA2, men utan tidigare bröstcancerdiagnos, som identifierats mellan 1994 och 2019. Endast 1 av 507 kvinnor som opererades utvecklade bröstcancer, jämfört med 112 av 701 kvinnor som inte gjorde någon operation.</p><p>– Vi såg dessutom en låg förekomst av kirurgiskt krävande komplikationer efter operationen. Sammantaget är det här ett säkert ingrepp, säger Rebecca Wiberg.</p><p>Bröstcancer drabbar omkring var tionde kvinna i Sverige. I ungefär 2,5 procent av fallen beror sjukdomen på ärftliga förändringar i bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2. Kvinnor som bär på dessa genetiska varianter har en mycket hög risk att utveckla bröstcancer någon gång i livet, upp till 70 procent, och erbjuds därför särskilda uppföljningsprogram eller förebyggande kirurgi i form av riskreducerande mastektomi (RRM).</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9f861fb4-6dc4-4120-a538-d69590b988a9" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/forebyggande-kirurgi-sakert-vid-arftlig-risk-for-brostcancer_12170863//nyheter/bakterieprotein-kan-bli-nytt-vapen-mot-tjocktarmscancer_12170920/Bakterieprotein kan bli nytt vapen mot tjocktarmscancerForskare vid Umeå universitet har omvandlat ett protein från jordbakterier till ett möjligt nytt verktyg i kampen mot tjocktarmscancer. En studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Death Discovery visar hur det modifierade proteinet kan utlösa en ovanlig form av celldöd i cancerceller.Wed, 22 Apr 2026 10:03:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Genom att kombinera ett bakterieprotein med en fettsyra har forskaren Aftab Nadeem och hans team skapat ett tumördödande komplex som riktar in sig på cancerceller och slår ut deras energiproduktion.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det är som att hitta en ny nyckel till tumörens försvar</p><p>– Upptäckten visar att vi kan ta proteiner från naturligt förekommande jordbakterier och skräddarsy dem för att angripa en av de dödligaste och mest behandlingsresistenta cancerformerna. Det är som att hitta en ny nyckel till tumörens försvar, säger Aftab Nadeem, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som lett studien.</p><p>Tjocktarmscancer är en av de vanligaste orsakerna till cancerrelaterade dödsfall i världen. Även om behandlingar som cytostatika finns tillgängliga ger de ofta svåra biverkningar och många tumörer utvecklar med tiden motståndskraft mot behandlingen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>NheA-O (markerad i magenta) binder till cellmembranet hos tarmcancerceller.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Aftab Nadeem</span></div></div><p>Den nya studien fokuserar på ferroptos, en typ av celldöd som orsakas av skadliga fettbaserade kemiska reaktioner inuti cancercellerna. Genom att kombinera ett bakterieprotein med en fettsyra skapade forskarna ett tumördödande komplex, kallat NheA‑O. Komplexet fungerar som en styrd missil som fäster vid cancercellens yta och slår ut cellens energiproduktion i mitokondrierna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bryter cancercellens försvar</h2><p>Det som gör upptäckten särskilt intressant är att komplexet kan kringgå cancercellens normala överlevnadsmekanismer. Vid tjocktarmscancer använder cellerna ofta ett inbyggt skyddssystem som hindrar dem från att dö. Studien visar att NheA‑O kan slå igenom detta skydd och få cancercellerna att kollapsa.</p><p>– Utan energi kan cancercellen inte överleva. Vi blev förvånade över hur effektivt NheA O fäster vid cancercellen och stänger av dess energiförsörjning, säger Naeem Ullah, tidigare postdoktor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och artikelns försteförfattare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Aftab Nadeem använder ett högupplöst konfokalmikroskop av typen Leica SP8 för att studera hur NheA‑O (visat i grönt) angriper och förstör tjocktarmscancerceller.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tester i mer komplexa modeller</h2><p>Forskningen genomfördes med hjälp av avancerade biokemiska metoder och cellkulturmodeller av tjocktarmscancer. Nästa steg blir att testa säkerhet och effekt i mer komplexa biologiska system, som tarmorganoider och cancermodeller hos möss.</p><p>Även om klinisk användning ligger flera år fram i tiden pekar resultaten på en ny strategi för att utveckla cancerbehandlingar inspirerade av molekyler från naturen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Aftab Nadeem är forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div>/nyheter/bakterieprotein-kan-bli-nytt-vapen-mot-tjocktarmscancer_12170920//nyheter/klimatforandringar-kostar-redan-liv-i-europa--och-riskerna-okar_12170974/Klimatförändringar kostar redan liv i Europa – och riskerna ökarEuropa står inför en kraftig ökning av värmerelaterade dödsfall, påverkade arbetsförhållanden, ökad livsmedelsosäkerhet och ökade risker för klimatkänsliga infektionssjukdomar. Det slår Lancet Countdown Europe fast i en ny rapport om klimatförändringar och hälsa. Som enda svenska universitet har Umeå universitet bidragit med nya rön i arbetet med rapporten.Wed, 22 Apr 2026 09:01:32 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Samuel Pettersson</span></div></div><p>– Miljontals människor utsätts redan nu för allvarliga hälsorisker till följd av klimatförändringarna. Våra val i dag avgör om utvecklingen förvärras – eller om vi bygger ett tryggare och mer motståndskraftigt Europa, säger Maria Nilsson som är professor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet samt ordförande i Lancet Countdown Europe.</p><p>Rapporten slår fast att människans klimatpåverkan redan kostar liv och leder till allt allvarligare hälsokonsekvenser i Europa. Antalet varningar för extrem värme har ökat med 318% jämfört med 1990-talet och nästan hela kontinenten ser en ökning av värmerelaterad dödlighet, som beräknades ha nått cirka 62 000 dödsfall under 2024. Extrem värme drabbar de mest sårbara hårdast, särskilt spädbarn, äldre, kroniskt sjuka och utomhusarbetare.</p><p>Klimatförändringarna bidrar samtidigt till en ökad spridning av infektionssjukdomar i Europa. Risken för utbrott av denguefeber har nästan fyrdubblats sedan perioden 1980–2010, medan kustlinjer som lämpar sig för infektioner av vibriobakterier har ökat kraftigt även i länder som Italien och Frankrike. Dessutom har pollensäsongen blivit 1–2 veckor längre än på 1990-talet, vilket förlänger exponeringen för allergiker.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fossila bränslen gör samhällen sårbara</h2><p>Rapporten pekar också på att Europas beroende av fossila bränslen får allvarliga konsekvenser för befolkningens hälsa. För att dämpa de kraftigt stigande energikostnaderna, som till stor del förvärrades av Rysslands invasion av Ukraina, uppgick de statliga subventionerna av fossila bränslen i Europa till 444 miljarder euro enbart under 2023 – mer än en tredubbling jämfört med 2016, året då Parisavtalet antogs och länderna åtog sig att begränsa den globala uppvärmningen.</p><p>– I dag, när konflikten i Iran ökar osäkerhet och mänskligt lidande i regionen, blir det också tydligt att Europas fortsatta beroende av fossila bränslen gör våra ekonomier, offentliga finanser och ytterst vår hälsa alltmer sårbara, säger Jan Semenza som är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><p>– Den enskilt viktigaste åtgärden är att snabbt fasa ut fossila bränslen och minska utsläppen – samtidigt som samhällen anpassas till värme. Det ger störst samlad hälsonytta, både på kort och lång sikt, säger Maria Nilsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8066db39-8db0-4183-9672-bcddd1893a0a" data-contentname="Om rapporten">{}</div>/nyheter/klimatforandringar-kostar-redan-liv-i-europa--och-riskerna-okar_12170974//nyheter/cellproteiner-driver-allvarliga-virusinfektioner_12170846/Ny forskning avslöjar cellproteiner som driver allvarliga virusinfektionerForskare vid Umeå universitet har identifierat två mänskliga cellproteiner, NUP98 och NUP153, som spelar en avgörande roll för hur virus som TBE-virus, West Nile-virus och denguevirus kan föröka sig i kroppen. Resultaten förändrar synen på hur dessa virus utnyttjar våra celler och pekar ut nya, lovande mål för framtida antivirala läkemedel.Thu, 23 Apr 2026 12:23:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Anna Överby Wernstedt har arbetat med forskning om TBE i flera år och syftet är att hitta metoder för att stoppa viruset innan det är för sent, innan det hunnit sprida sig.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Genom att förstå vilka mänskliga proteiner virusen kapar kan vi hitta nya sätt att stoppa infektionen</p><p>– Virus har mycket liten arvsmassa och är helt beroende av cellens egna maskinerier. Genom att förstå vilka mänskliga proteiner virusen kapar kan vi hitta nya sätt att stoppa infektionen, säger Anna Överby Wernstedt, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som har lett forskningsprojektet.</p><p>TBE‑virus, West Nile‑virus och denguevirus tillhör en grupp närbesläktade flavivirus och orsakar varje år sjukdom hos miljontals människor världen över. Trots den stora sjukdomsbördan saknas fortfarande godkända antivirala läkemedel. Ett alternativt angreppssätt är därför att rikta behandlingar mot värdcellens egna proteiner, som virusen är beroende av för att kunna föröka sig.</p><p>I två nyligen publicerade studier från professor Anna Överbys forskningsgrupp vid Umeå universitet och deras samarbetspartners har nukleoporinerna NUP98 och NUP153 identifierats som centrala värdfaktorer vid ortoflavivirusinfektion.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Oväntad roll för kärnpor‑proteiner</h2><p>NUP98 och NUP153 är normalt en del av kärnpor‑komplexet, som reglerar transporten av proteiner och RNA mellan cellkärnan och cytosolen, den vätska som cellens inre delar flyter i. Eftersom ortoflavivirus kopierar sitt RNA i cytosolen har dessa proteiner tidigare inte kopplats till virusets livscykel.</p><p>Forskarna visar nu att båda nukleoporinerna under infektion rekryteras till virusets replikationsplatser i cytosolen, där de direkt binder till viralt RNA. NUP153 interagerar dessutom med virusproteiner.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><p class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></p><div class="bildText"><p>Marie Peters, tidigare doktorand på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. <span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Det var överraskande att se hur proteiner som normalt fungerar som ”grindvakter” till cellkärnan i stället blir aktiva medspelare i virusets kopieringsmaskineri, säger forskaren Marie Peters, tidigare doktorand på Institutionen för klinisk mikrobiologi och som disputerade 2025 med dessa publikationer i sin avhandling.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Finjusterar virusets proteinproduktion</h2><p>Studierna visar att NUP98 och NUP153 har olika roller under infektionen. NUP98 är nödvändigt för effektiv kopiering av virusets RNA, medan NUP153 påverkar hur mycket av olika virusproteiner som produceras.</p><p>NUP153 binder till ett specifikt område på det virala RNA:t mellan de sekvenser som kodar för strukturella respektive icke‑strukturella proteiner. Genom denna interaktion styrs balansen mellan olika virusproteiner, vilket är avgörande i ett tidigt skede av infektionen.</p><p>– Våra resultat utmanar den etablerade bilden av att alla virusproteiner produceras i lika mängd. I stället ser vi att viruset finjusterar sitt proteinuttryck med hjälp av värdcellens egna proteiner, säger Marie Peters.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En peptid som stoppar viruset</h2><p>I arbetet med NUP98 gick forskarna vidare och identifierade, i samarbete med Uppsala universitet, en liten peptid som blockerar NUP98:s bindning till viralt RNA. När denna interaktion hindras minskar virusets förökning kraftigt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Överby Wernstedt, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här visar att våra fynd inte bara är biologiskt intressanta, utan också kan översättas till konkreta antivirala strategier, säger Anna Överby Wernstedt.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Banar väg för nya antivirala läkemedel</h2><p>Tillsammans ger studierna ny och fördjupad förståelse för hur ortoflavivirus utnyttjar mänskliga celler. Särskilt lyfts RNA‑bindande värdproteiner, som nukleoporiner, fram som en central men tidigare underskattad del av virusets livscykel.</p><p>– Genom att rikta in oss på stabila värdproteiner i stället för virusets snabbt muterande komponenter kan vi på sikt utveckla bredare och mer motståndskraftiga antivirala behandlingar, säger Anna Överby Wernstedt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Schematisk bild över nukleoporin 98. Under infektion rekryteras NUP98 till virusets replikationsplatser i cytosolen, där det direkt binder till viralt RNA. NUP98 är nödvändigt för effektiv kopiering av virusets RNA.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna Överby Wernstedt</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Schematisk bild över nukleoporin 153. Under infektion rekryteras NUP153 till virusets replikationsplatser i cytosolen, där det direkt binder till viralt RNA. NUP153 interagerar dessutom med virusproteiner och påverkar hur mycket av olika virusproteiner som produceras.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna Överby Wernstedt</span></div></div>/nyheter/cellproteiner-driver-allvarliga-virusinfektioner_12170846//nyheter/nytt-projekt-ska-losa-kompetensbrist-i-arktis_12170376/Nytt projekt ska lösa kompetensbrist i Arktis – gränsöverskridande samarbete i norra NordenDe nordliga delarna av Norden ligger i framkant av Europas gröna omställning, med växande industrier och en ökande efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Samtidigt står många arktiska samhällen inför stillastående eller minskande befolkning. Det nya gränsöverskridande projektet TalentNorth syftar till att hantera denna växande obalans genom att stärka samarbetet mellan universitet, kommuner och regionala aktörer i den nordiska Arktis.Tue, 28 Apr 2026 13:48:50 +0200<p>– Den gröna omställningen i norra Europa beror inte bara på teknik och investeringar, utan också på att människor väljer att leva och arbeta i regionen. Projekt som TalentNorth är viktiga eftersom de samlar universitet, kommuner och regionala aktörer för att stärka Arktis långsiktiga attraktivitet som en plats att bygga karriär och samhällen på, säger Keith Larson, föreståndare för Arctic Centre vid Umeå universitet.</p><p>TalentNorth är ett samarbete mellan Arctic Six, kommuner och regionala offentliga aktörer i den nordiska Arktis. Projektet syftar till att stärka attraktionskraften och förmågan att behålla kompetens genom att koppla samman utbildning, arbetsmarknadsbehov och regional utveckling över nationsgränser.</p><p class="quote-center">Den gröna omställningen i norra Europa beror inte bara på teknik och investeringar, utan också på att människor väljer att leva och arbeta i regionen.</p><p>I hela den nordiska Arktis skapar växande industrier och offentliga verksamheter en ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, samtidigt som många samhällen har en stillastående eller minskande befolkning. Denna växande obalans mellan arbetskraftsbehov och befolkningsutveckling riskerar att hämma regionens långsiktiga utveckling. Även om det finns initiativ som adresserar delar av problemet begränsas deras effekt ofta av ett fragmenterat angreppssätt.</p><p>TalentNorth möter denna utmaning genom att utveckla ett gemensamt, gränsöverskridande arbetssätt för att attrahera och behålla kompetens. Projektet samlar universitet, kommuner och regionala aktörer för att utveckla gemensamma utbildningsinsatser, kompetensutveckling och kommunikationsaktiviteter.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från konkurrens till samverkan i Arktis</h2><p>Dagens lösningar är ofta fragmenterade. Städer, universitet och länder konkurrerar snarare än samarbetar, vilket försvagar Arktis samlade attraktionskraft. TalentNorth syftar till att förändra detta genom att bygga gemensam kunskap, stärka samarbetet över gränser och formulera ett gemensamt budskap om liv och arbete i Arktis. Målet är att skapa ett långsiktigt system där kommuner och arbetsgivare samverkar över nationsgränser.</p><p>Projektet är ett resultat av samarbetet inom Arctic Six – en allians mellan sex universitet i arktiska Norge, Sverige och Finland – tillsammans med kommuner inom Arctic Urban Regional Cooperation (AURC) och Arctic Mayors’ Forum, inom ramen för Arctic Six Extended.</p><p>– Arctic Six är i sig ett resultat av insikten att vi är starkare tillsammans. Det nätverk vi byggt upp med aktörer i den arktiska regionen inom Arctic Six Extended har gjort det möjligt att identifiera gemensamma utmaningar och behovet av långsiktigt gränsöverskridande samarbete. Min roll som Arctic Six Chair gav mig möjligheten att ta ansvar för att koordinera konsortiet, säger Charlotta Söderberg, Arctic Six Chair, projektets EU-ledande partner, och docent i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya arbetssätt för att attrahera och behålla kompetens</h2><p>– Genom vår roll inom Arctic Six och samarbetet med kommuner och arbetsgivare kan vi koppla samman utbildning, mobilitet och arbetsmarknadsbehov över gränserna, i linje med Norges satsningar i High North. TalentNorth ger oss en konkret plattform för att omsätta forskning och utbildning i praktiska lösningar för hållbar utveckling i Arktis, säger Roberto Rivas Hermann, Arctic Six Chair, projektets norska huvudpartner och professor i innovation och hållbar organisation vid Nord universitet.</p><p>Genom att stärka samarbetet över gränserna vill projektets parter utveckla och testa nya arbetssätt för kompetensförsörjning i den nordiska Arktis. Ambitionen är att dessa erfarenheter ska bidra till att regionala aktörer kan arbeta mer effektivt tillsammans för att möta den växande efterfrågan på kvalificerad arbetskraft.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="060162ce-7e01-4b86-8fac-e7cfdf1dbf33" data-contentname="TalentNorth - Faktaruta">{}</div>/nyheter/nytt-projekt-ska-losa-kompetensbrist-i-arktis_12170376//nyheter/om-antibiotika-och-resistens-i-ny-popularvetenskaplig-bok_12170053/Om antibiotika och den oundvikliga resistensen i ny populärvetenskaplig bokAntibiotika är en av medicinens största framgångar, men står nu inför sitt kanske största hot. I professor Jörgen Johanssons bok skildras hur antibiotika revolutionerat sjukvården, varför resistensen sprids och vilka vägar som finns för att undvika en post antibiotisk framtid.Wed, 15 Apr 2026 08:01:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jörgen Johansson, professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, påbörjade arbetet med sin bok för fem år sedan under covid-19-pandemin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Jörgen Johansson är professor i molekylär mikrobiologi på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Han forskar om hur bakterier koordinerar sin sjukdomsframkallande förmåga genom studier av <em>Listeria</em> som modell-system. Tillsammans med andra forskare vid Umeå universitet försöker Jörgen också identifiera nya typer av antibiotika.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Varför har du skrivit denna bok och varför just nu?</h2><p>–  Efter att ha undervisat en hel del på universitetet men också gett olika populärvetenskapliga föreläsningar insåg jag att det saknas en övergripande populärvetenskaplig bok om antibiotika, hur de fungerar samt hur bakterierna blir resistenta. Jag tyckte det var märkligt att det inte fanns en sådan bok då det tydligen kommer ut en ny kokbok varje dag i Sverige! Inget ont om kokböcker men jag tycker att en bok om antibiotika kan vara av betydelse. Man brukar säga att antibiotikaresistensutvecklingen är den "tysta pandemin" som kommer att drabba fler och fler människor. Därför är det viktigt att allmänheten vet vad det är som händer, och hur man kan förhindra det.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad var din drivkraft bakom boken och vad vill du uppnå med den?</h2><p>– Min förhoppning är att man ska få en ökad insikt av hur viktigt det är att ha fungerande antibiotika, inte bara för att behandla infektionssjukdomar utan också för att förhindra att infektioner bryter ut som hos exempelvis många cancerpatienter under behandling. En stor del av den moderna sjukvården med avancerad kirurgi, transplantationer och som sagt cancerbehandlingar är extremt beroende av fungerande antibiotika. Vi behöver därför antibiotika som fortfarande fungerar, även vi som lever i Sverige där man relativt sällan dör av en infektion.</p><p>– Då all antibiotikaanvändning i praktiken betyder ökad resistensutveckling hoppas jag att allmänheten blir mer restriktiv med att "kräva" antibiotika vid enkla förkylningar. Det ska dock sägas att vi i Sverige (och Västerbotten i synnerhet) är ganska restriktiva i antibiotikaanvändningen jämfört med andra länder.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad behöver allmänheten förstå om ämnet?</h2><p>– Att antibiotikaresistens är ett reellt problem som måste motverkas på alla nivåer. Många tror tyvärr att alla infektioner, även virusinfektioner, kan behandlas med antibiotika. Sedan är det också viktigt att få fram att man absolut inte ska vara rädda för bakterier, de är i mångt och mycket våra bästa vänner och bakterierna i tarmen ser till att vi kan tillgodogöra oss olika näringsämnen och skyddar oss mot farliga bakterier! Kort sagt kan sägas att man bara ska eliminera de bakterier som befinner sig på fel plats i kroppen. Det är när man saknar den möjligheten som det snabbt blir problematiskt.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Finns det något som oroar dig mer nu än för tio år sedan?</h2><p>– Den ökande resistensutvecklingen är skrämmande. Exempelvis finns det Klebsiella-bakterier som isolerats från krigsskadepatienter i Ukraina som är resistenta mot alla antibiotika man normalt sett använder för att behandla infektioner orsakade av den bakterien. Tyvärr är risken stor att sådana multiresistenta bakterier kan orsaka ökat lidande i Ukraina och närliggande länder men också att de tar sig till Sverige.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Tas antibiotikaresistensen på tillräckligt stort allvar och vem bär huvudansvaret?</h2><p>– Jag tycker att politiker generellt i Sverige är ganska medvetna om problematiken. Tyvärr är det lite som klimatkrisen, bakterierna känner inte av olika gränser utan det krävs en ökad samsyn mellan länder för att åstadkomma en reell förändring. Ett stort problem är att det utvecklas alldeles för få nya antibiotikum eller andra behandlingsalternativ, främst för att de ekonomiska incitamenten är för låga. Det håller som tur på att ändras med olika initiativ men det går tyvärr lite väl sakta. Samtidigt är utvecklandet av nytt antibiotikum lite av "konstgjord andning", man vet att bakterier förr eller senare kommer att bli resistenta mot även nya antibiotika. Det gör att man bör se till att ha en kontinuerlig utveckling av ny antibiotika/nya behandlingsstrategier samtidigt som man försöker blockera resistensspridningen. Jag tror att en kombination av båda strategierna är fördelaktigt, det kommer knappast att finnas en "silver bullet" som löser alla problem.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Vad behöver stärkas inom vård och politik för att möta resistensproblemet?</h2><p>– Bra fråga, egentligen är det ingenting som görs helt fel men saker sker lite väl sakta. Det vore som sagt bra om man kan initiera fler initiativ, exempelvis på EU-nivå, för att stärka läkemedelsbolagens incitament att utveckla nya antibiotika eller nya behandlingsinitiativ. Dock kommer det att kosta pengar.</p><p>– Om man tittar på nya behandlingsalternativ är olika typer av bakteriofagbehandlingar vid infektioner något som är mycket intressant och som kan komma att revolutionera den framtida vården. En bakteriofag är ett virus som "attackerar" specifika bakterier. Det gör att enbart vissa specifika sjukdomsframkallande bakterier elimineras vid behandling samtidigt som alla "goda" bakterier finns kvar. Antagligen finns även andra oupptäckta strategier som är kvar att upptäckas och som kan vara till nytta för att ta bort farliga bakterier. Det är därför det är så viktigt med förutsättningslös grundforskning där forskaren själv kan använda sin nyfikenhet för att formulera forskningsfrågor.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Vem riktar sig din bok till? </h2><p>– Min (naiva) förhoppning är att varje bok kommer att läsas av flera personer, och då särskilt personer som kanske inte normalt läser populärvetenskapliga böcker. En uppmaning från mig som författare: Om ni läst klart boken för ni gärna ge den till en kompis, till släkten eller skänka den till någon Second Hand-butik så att fler kan få möjlighet att läsa den. Slit ut den!</p>/nyheter/om-antibiotika-och-resistens-i-ny-popularvetenskaplig-bok_12170053//nyheter/bilder-och-samtal-motiverar-till-battre-hjarthalsa_12169649/Bilder och samtal motiverar till bättre hjärthälsaNär hälsorisker blir synliga svart på vitt förändras ofta perspektivet. En studie från Umeå universitet visar att personer som får se ultraljudsbilder av åderförkalkning i sina halskärl, i kombination med motiverande samtal, oftare känner en starkare motivation att förbättra sina levnadsvanor och ta förebyggande läkemedel.Tue, 14 Apr 2026 08:39:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ultraljudsundersökning av halskärlen inom VIPVIZA‑studien. Genom att visualisera tidiga tecken på åderförkalkning i karotisartärerna får deltagaren en tydligare bild av sin framtida hjärt‑kärlrisk, vilket kan stärka motivationen till förebyggande livsstilsförändringar och behandling.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">När människor ser sina egna kärl, inte som siffror utan som bilder, händer något.</p><p>– När människor ser sina egna kärl, inte som siffror utan som bilder, händer något. Det blir plötsligt konkret och många beskriver en starkare känsla av att de faktiskt kan påverka sin framtida hälsa. Det är ofta där motivationen till förändring föds, säger Margareta Norberg, senior forskare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>Hjärtinfarkt och stroke är fortfarande de vanligaste dödsorsakerna hos både kvinnor och män. Dessa hjärt‑kärlsjukdomar beror oftast på åderförkalkning, som har samband med riskfaktorer som ohälsosamma levnadsvanor, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och ärftlighet.</p><p>Samtidigt vet vi att hjärt‑kärlsjukdom i hög grad går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor och, när det behövs, läkemedelsbehandling. Trots det kan det vara svårt för många att förstå och agera på sin personliga risk.</p><p>Med hjälp av ultraljudsbilder av blodkärl går det att upptäcka åderförkalkning innan detta gett några symptom. När denna information görs visuell, och kopplas till individens risk, blir sambanden tydligare och mer handlingsinriktade.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Två grupper, olika information</h2><p>I studien ingick cirka 3 500 personer i Västerbotten, 40–60 år gamla och som deltagit i Västerbottens Hälsoundersökningar. Samtliga undersöktes med ultraljud av halspulsådern.</p><p>Hälften av deltagarna fick sina resultat visualiserade som färgkodade bilder, tillsammans med information om sin ”kärlålder”, skriftlig information om att åderförkalkning kan påverkas och ett motiverande samtal med en tränad sjuksköterska. Deras läkare i primärvården fick samtidigt samma information om ultraljudresultatet.</p><p>Den andra hälften (kontrollgruppen) och deras läkare fick inledningsvis ingen information om ultraljudsresultatet. Förebyggande åtgärder genomfördes i samråd med individerna i båda grupperna inom ramen för ordinarie sjukvård enligt gällande riktlinjer, utan inverkan från forskarteamet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Väggtjocklek och förekomst av plack i halsartärerna är basen för att bedöma graden av åderförkalkning. I projektet jämfördes väggtjockleken hos deltagarnas med personer av samma ålder och kön och rapporterades grafiskt som ”kärlåder”, grönt om lägre kärlålder eller rött om högre än den kronologiska åldern. Plack visades som ett ”trafikljus”, grönt om plack inte påvisats och rött om plack påvisats.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>VIPVIZA</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Resultat på kort och lång sikt</h2><p>Efter ett och tre år hade gruppen som sett sina bilder och fått motiverande samtal lägre beräknad risk för hjärt‑kärlsjukdom, gynnsammare utveckling av flera riskfaktorer samt högre motivation att följa råd och behandling.</p><p>Vid treårsbesöket fick även kontrollgruppen ta del av samma visualisering och motiverande samtal. Vid sex års uppföljning hade kontrollgruppen kommit i kapp: båda grupperna hade då liknande riskprofiler, blodtryck och vikt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Margareta Norberg, senior forskare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>– Sex år är en lång uppföljning i den här typen av studier och all förebyggande behandling har skett inom ordinarie primärvård. Det stärker bilden av att relativt enkla verktyg kan göra stor skillnad över tid, säger Margareta Norberg.</p><p>Forskarna såg också en tydlig minskning av det skadliga LDL‑kolesterolet i båda grupperna över tid, kopplad till ökad förskrivning av och bättre följsamhet till statiner. Effekten sågs först i gruppen som fick visualisering, och därefter i kontrollgruppen när även de tog del av bildresultat och motiverande samtal.</p><p>Tydliga bilder ger stöd både för patient och läkare. När primärvårdens läkare får tillgång till samma underlag ökar sannolikheten att förebyggande behandling, i samråd med patienten, initieras och följs upp.</p><p>Studien är publicerad i tidskriften European Heart Journal Open och ingår i det långsiktiga forskningsprojektet VIPVIZA som har pågått sedan 2013.</p>/nyheter/bilder-och-samtal-motiverar-till-battre-hjarthalsa_12169649//nyheter/idrottshogskolans-forskningsdag-lyfter-aktuell-idrottsforskning_12169566/Idrottshögskolans forskningsdag lyfter aktuell idrottsforskningDen 7 maj arrangeras Idrottshögskolans forskningsdag – en konferens som samlar forskare, studenter och yrkesverksamma med intresse för idrott. Dagen ger en inblick i den idrottsforskning som bedrivs vid Umeå universitet och välkomnar både interna och externa deltagare. Mon, 20 Apr 2026 13:56:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Idrottshögskolans forskningsdag välkomnar alla med intresse för idrott. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Under Idrottshögskolans forskningsdag presenterar forskare inom Idrottshögskolans forskningsnätverk sin senaste forskning inom idrottsområdet. Presentationerna ges i ett populärvetenskapligt format och speglar bredden av den idrottsrelaterade forskning som bedrivs vid Umeå universitet.</p><p>–Konferensen välkomnar både medarbetare och studenter vid Umeå universitet samt externa åhörare med intresse för idrott, hälsa och fysisk aktivitet, säger Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan.</p><p>Konferensen arrangeras vartannat år och syftar till att synliggöra den idrottsforskning som bedrivs vid lärosätet samt att skapa en mötesplats för kunskapsutbyte, inspiration och samtal över yrkes- och ämnesgränser inom idrottsområdet.</p><h3>Program med bredd inom idrottsforskning</h3><p>Programmet består av parallella forskningspresentationer som berör bland annat idrottsmedicin, idrottspsykologi och idrottspedagogik. Bland annat ger Inger Eliasson från Pedagogiska institutionen nya insikter om hur emotionella övergrepp mot unga domare kan förebyggas, medan Johan Lindholm från Institutionen för juridik belyser frågor om intressen och konflikter kopplade till doping.</p><p>Deltagarna får även ta del av föreläsningar om den fysiologiska testningens betydelse ur elitutövarens perspektiv, mental träning för unga elitidrottare samt hur förbättrad kommunikation kan stärka relationen mellan tränare och idrottare.</p><p>Idrottshögskolans forskningsdag gästas också av Anna Iwarsson, styrelseordförande i Riksidrottsförbundet, som medverkar som keynote speaker och inleder dagen med en inblick i vad som är på gång inom svensk idrott. Hon delar även sina perspektiv på vikten av samarbete mellan idrotten och lärosätena för att möta framtida behov och utmaningar.</p><p>Dagen bjuder även på prisutdelningar. Bland annat uppmärksammas Årets Idrottsalumn 2025, en tidigare student från ett idrottsrelaterat utbildningsprogram vid Umeå universitet som idag bidrar till utveckling av svensk idrott. Därutöver delas Innebandyns kompetenscentrums vetenskapliga priser ut, och IKSU belönar den presentation som anses vara bäst under forskningsdagen.</p><p>Anmälan till Idrottshögskolans forskningsdag är öppen till och med 29 april.</p><p>–Idrottshögskolans forskningsdag är en mötesplats för alla med intresse för idrott och forskning. Jag hoppas att många tar chansen att delta den 7 maj, säger Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan.</p><p><a class="documentIcon" title="Program: Idrottshögskolans forskningsdag 7 maj 2026" href="~/link/ee1d36a4e00f4bf499660b4968c561c4.aspx">Program: Idrottshögskolans forskningsdag 7 maj 2026</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b24541eb-aa7e-4cd6-bd94-edfdd63867c3" data-contentname="IHs forskningsdag">{}</div>/nyheter/idrottshogskolans-forskningsdag-lyfter-aktuell-idrottsforskning_12169566//nyheter/1-av-10-har-smarta-i-ansiktet--ny-metod-visar-samhallskostnaden_12169168/1 av 10 har smärta i ansiktet – ny metod kan visa samhällskostnadenSmärta i ansiktet är en av de vanligaste formerna av kronisk smärta. Trots det har man inte haft något effektivt sätt att mäta hur det påverkar individen i jämförelse med andra sjukdomstillstånd, eller samhället i form av till exempel sjukvårdskostnader. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av forskare från Umeå universitet, tagit fram beskrivningar som ska synliggöra den globala sjukdomsbördan för smärta i ansiktet.Thu, 09 Apr 2026 08:44:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Lövgren, tandläkare och biträdande lektor vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hamdija Comic</span></div></div><p>– Nu kan vi för första gången jämföra bördan med att ha ansiktssmärta med till exempel diabetes, det vill säga hur mycket man påverkas genom livet av att ha den här sjukdomen, säger Anna Lövgren som är docent vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och en av forskarna som lett studien.</p><p>Smärta i ansiktet beror ofta på att musklerna eller lederna i käken är överbelastade och börjar göra ont. Tillståndet påverkar vardagliga aktiviteter som att äta och prata, och är ofta långvarigt. Många patienter får också andra problem, som huvudvärk och störd sömn. Data från Västerbotten visar dessutom att personer med ansiktssmärta oftare har långa sjukskrivningar. Men de sammanlagda kostnaderna för det här tillståndet har hittills varit svåra att se.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos, Yevgen Rychko</span></div></div><p>– När vi nu kan uppskatta sjukdomsbördan av ansiktssmärta kan vi också koppla det till hälsodata och se till exempel hur många som drabbas och vad det får för konsekvenser för samhället. Vi kan också uppskatta hur mycket det kostar att behandla personen i form av sjukvårdsbesök, undersökningar och behandling, säger Anna Lövgren.</p><p>Just nu arbetar Anna Lövgren för att ta fram ett första mått på global sjukdomsbörda för smärta i ansiktet. Hon har också fått medel för en nationell studie för att uppskatta sjukdomsbördan i de olika regionerna i Sverige. Hennes förhoppning är att vården för patienter med ansiktssmärta ska bli bättre och mer tillgänglig när man enklare kan jämföra med andra sjukdomar.</p><p>– Vi argumenterar för att det här tillståndet ska inkluderas i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem för att patienter ska ha råd att ta emot den behandling de behöver. Vi screenar också för den här sjukdomen, men 50% av de som screenar positivt får ingen åtgärd. Det är ett underbehandlat tillstånd, säger Anna Lövgren.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0a5b2c3d-12da-411d-8d71-24cbdd1792b4" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/1-av-10-har-smarta-i-ansiktet--ny-metod-visar-samhallskostnaden_12169168//nyheter/anslag-till-forskning-om-tidig-diagnostik-av-pankreascancer_12169057/Anslag till forskning om tidig diagnostik av pankreascancerOskar Franklin, forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention, Umeå universitet får 200 000 kr i anslag från Mag- och tarmfonden. Anslaget ska bidra till utveckling av metoder för tidigare diagnostik av pankreascancer genom analyser av biomarkörer i diagnostiska och prediagnostiska patientprover.Wed, 08 Apr 2026 08:29:48 +0200<p>Anslaget från Mag-Tarmfonden på 200 000 kronor innebär stöd för projekt inom tidig diagnostik för pankreascancer (bukspottkörtelcancer). Forskningen fokuserar på att möjliggöra tidigare diagnostik för fler som drabbas av pankreascancer i framtiden.</p><p>Forskarna vill undersöka kopplingar till diabetes, identifiera personer med ökad risk att drabbas av pankreascancer, samt utveckla nya biomarkörer som kan möjliggöra tidigare upptäckt av sjukdomen.</p><p>– Medlen kommer möjliggöra mätningar av proteiner och metaboliter i diagnostiska och prediagnostiska prover från pankreascancerpatienter, säger Oskar Franklin.</p>/nyheter/anslag-till-forskning-om-tidig-diagnostik-av-pankreascancer_12169057//nyheter/tredimensionell-mikroskopi-avslojar-hur-fastingvirus-forokar-sig_12168960/Tredimensionell mikroskopi avslöjar hur fästingvirus förökar sigForskare vid Umeå universitet visar hur fästingvirus bygger om mänskliga celler till rena virusfabriker, med hjälp av en avancerad mikroskopimetod. Fynden ger ny insikt i hur viruset formas och mognar, kunskap som kan få betydelse för framtida behandlingar mot TBE. Studien är publicerad i Nature Communications.Tue, 07 Apr 2026 08:51:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nybildade viruspartiklar inuti en virusinfekterad mänsklig cell, avbildade med kryo-elektronmikroskopi. Viruspartiklarna är ca 60 nanometer (miljondels millimeter) stora. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Selma Dahmane</span></div></div><p>– När vi för första gången såg de tredimensionella bilderna insåg vi direkt hur mycket nytt vi skulle kunna lära oss om virusets förökning, säger Lars-Anders Carlson, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, som lett studien.</p><p>En av de farligaste virusorsakade sjukdomarna som sprids i Europa är fästingburen encefalit. Ett bett från en fästing kan överföra TBE‑viruset till en människa och orsaka en allvarlig hjärninflammation. Med hjälp av elektronmikroskopi har forskare vid Umeå universitet nu upptäckt hur fästingburna virus omformar infekterade mänskliga celler och förvandlar dem till virusfabriker.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Lars-Anders Carlson.</p></div></div><p>– Det har varit svårt att göra sådana här studier på TBE-virus eftersom det är så farligt att vi inte får jobba med det vid elektronmikroskopet, men vi lyckades använda ett närbesläktat virus, Langatvirus, som beter sig nästan identiskt i celler men inte är lika farligt för människor. Båda tillhör släktet flavavirus, förklarar Lars-Anders Carlson.</p><p>Med kryo‑elektrontomografi, en specialiserad form av elektronmikroskopi, kunde forskarna skapa detaljerade tredimensionella bilder av insidan av infekterade celler som snabbt frysts ned och bevarats i ett nästan levande tillstånd. Detta avslöjade hur viruset omformar insidan på cellen för att skapa den perfekta miljön för att dölja massproduktionen av virusgener.</p><p>Forskarna kunde också visa hur nya viruspartiklar produceras precis intill virusets genfabriker, och hur dessa nya partiklar ändrar form från en ”omogen” virusvariant till den mogna form som sedan frisätts från cellerna. Genom att jämföra två olika varianter av viruset kunde forskarna dessutom se hur en mycket liten genetisk skillnad mellan dem ledde till olika snabb mognadstakt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Postdoktor Bina Singh.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Selma Dahmane</span></div></div><p>– Här kunde vi alltså direkt observera hur en liten ändring i en enda gen fick viruset att mogna i olika takt, säger Bina Singh, postdoktor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><p>Att nå den här typen av detaljerad förståelse kräver mer än avancerad teknik. Forskning av detta slag bygger på långsiktiga resurser, rätt expertis och ett nära samarbete mellan många duktiga forskare. Detta blev avgörande för att projektet skulle utvecklas från ett Umeåbaserat initiativ till ett omfattande internationellt samarbete.</p><p>Projektet startade med ett anslag från Umeå Centre for Microbial Research, UCMR, som samlar forskare inom infektionsbiologi vid Umeå universitet.</p><p>– Deras postdoktorprogram ’Excellence by Choice’ gjorde det möjligt att rekrytera två duktiga internationella forskare till Umeå: Jianguo Zhang och Erin Schexnaydre, säger Lars-Anders Carlson.</p><p>I grupperna kring Lars‑Anders Carlson och Anna Överby, och i nära samarbete med teknikplattformen Umeå Centre for Electron Microscopy, UCEM, utvecklade Jianguo Zhang och Erin Schexnaydre ambitiösa nya metoder för kryo‑elektrontomografi av fästingburna virus i infekterade celler och mushjärnor.</p><p>Slutförandet av studien möjliggjordes genom ett utökat samarbete med forskarkollegor i Norge och USA, och finansierades genom stora, samarbetsinriktade anslag från Vetenskapsrådet samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</p>/nyheter/tredimensionell-mikroskopi-avslojar-hur-fastingvirus-forokar-sig_12168960//nyheter/sun-nyunt-wai-prisas-for-framstaende-bakterieforskning_12168888/Sun Nyunt Wai prisas för framstående bakterieforskningProfessor Sun Nyunt Wai vid Institutionen för molekylärbiologi tilldelas Bo och Barbro Hammarströms pris vid Umeå universitet 2026. Hon får priset för sina banbrytande och långvarigt betydelsefulla insatser inom medicinsk mikrobiologi och immunologi.Thu, 02 Apr 2026 12:08:48 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sun Nyunt Wai är professor i medicinsk mikrobiell patogenes.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Sun Nyunt Wai forskar om sjukdomsframkallande bakteriers egenskaper på molekylär nivå. Priskommittén konstaterar i sin motivering att:</p><p><em>”Hennes pionjärarbete om bakteriella membranvesiklers roll i patogenes, immunaktivering och mikrobiella interaktioner har format ett helt forskningsfält. Genom publikationer i ledande tidskrifter, stark forskningsfinansiering och högt värderad undervisning har hon tydligt stärkt Umeå universitets profil. Hennes vetenskapliga genombrott och akademiska ledarskap exemplifierar den excellens priset vill uppmärksamma.”</em></p><p>Bo och Barbro Hammarströms pris inrättades 2022 vid Umeå universitet efter en donation från Bo Hammarström. Priset tilldelas en verksam forskare eller lärare vid Umeå universitets som gjort framstående insatser för främjande av vetenskaplig forskning och utveckling inom något av fälten kemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi eller immunologi. </p><p>Priset på 100 000 kronor delas ut vid universitetets årshögtid under fem år – första gången 2023 och sista gången 2027.</p>/nyheter/sun-nyunt-wai-prisas-for-framstaende-bakterieforskning_12168888//nyheter/tarmfloran-skiljer-sig-hos-barn-med-ovanlig-matallergi_12168574/Tarmfloran skiljer sig hos barn med ovanlig matallergiBarn med den ovanliga men allvarliga allergisjukdomen FPIES har en avvikande tarmflora jämfört med friska barn. Det visar en ny studie från Umeå universitet som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften the Journal of Allergy and Clinical Immunology. Sat, 25 Apr 2026 08:52:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barn med den ovanliga allergisjukdomen FPIES har en tydligt avvikande tarmflora, enligt en ny studie från Umeå universitet där molekylärbiologen och docenten Kotryna Simonyte Sjödin medverkat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p class="quote-center">Våra resultat visar tydliga skillnader i bakteriesammansättningen i tarmen hos barn med FPIES</p><p>–  Våra resultat visar tydliga skillnader i bakteriesammansättningen i tarmen hos barn med FPIES, ett område där kunskapen hittills varit begränsad, säger Kotryna Simonyte Sjödin, molekylärbiolog och docent på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>FPIES, food protein induced enterocolitis syndrome, är en typ av matallergi där kroppen reagerar utan de vanliga allergiantikropparna, vilket gör att besvären kommer långsammare och sitter i magen snarare än som utslag eller andningsbesvär. Den debuterar under spädbarnsåret och kan ge kraftiga kräkningar, diarré och cirkulationspåverkan. Den bakomliggande mekanismen är fortfarande oklar.</p><p>I den nya studien har forskarna analyserat avföringsprover från 56 barn med nydiagnostiserad FPIES och jämfört dem med 43 åldersmatchade barn utan allergi. Barnen delades in i tre åldersgrupper under det första levnadsåret. Resultaten visar att ålder var den starkaste faktorn som påverkade bakteriesammansättningen, men att FPIES i sig också var tydligt kopplat till skillnader i tarmfloran.</p><p>Studien visar bland annat att barn med FPIES hade en lägre förekomst av <em>Bifidobacterium</em> och Verrucomicrobiota, samtidigt som nivåer av bakterier som <em>Bacteroides</em>, <em>Haemophilus</em> och <em>Veillonella</em> var högre. Vissa livsmedel som utlöste FPIES var dessutom kopplade till ytterligare förändringar i tarmfloran.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Docent Anna Winberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Winberg</span></div></div><p>– FPIES är en kliniskt utmanade diagnos där vi i dag saknar tillförlitliga biomarkörer. Genom att koppla kliniska observationer till detaljerade studier av tarmfloran kan vi successivt bygga en mer sammanhållen bild av sjukdomen, säger överläkare Anna Winberg, docent på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Studien bidrar med ny kunskap om sambandet mellan tidig tarmflora och utvecklingen av allergisk sjukdom och stärker bilden av att tidiga biologiska faktorer kan få långvariga konsekvenser för barns hälsa.</p><p>– Studien bygger på systematiskt insamlade prover vid diagnos och på</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Christina West.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>högupplösta analyser vilket ger en robust och jämförbar databas. På sikt kan dessa resultat bidra till utvecklingen av mer individualiserade strategier för diagnostik, prevention eller behandling, även om sådana tillämpningar kräver ytterligare studier, säger överläkare Christina West, professor i pediatrik på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p>/nyheter/tarmfloran-skiljer-sig-hos-barn-med-ovanlig-matallergi_12168574//nyheter/12-miljoner-i-statliga-medel-till-precisionsmedicin-inom-cancer_12168827/12 miljoner i statliga medel till precisionsmedicin inom cancerSPRINTR‑studien, som leds från Region Västerbotten och Umeå universitet, får 12 miljoner kronor i statliga medel för att vidareutveckla sin nationella forskningsplattform inom precisionsmedicin. Satsningen ska förenkla klinisk cancerforskning, göra det möjligt att skala upp arbetssättet till fler cancerformer och ge patienter i hela landet snabbare tillgång till molekylär diagnostik.Thu, 02 Apr 2026 08:03:57 +0200<p>I samma regeringsbeslut, som rör satsningar på precisionshälsa och kliniska prövningar, får även Genomic Medicine Sweden (GMS) och Biobank Sverige medel.</p><p>SPRINTR (Swedish precision medicine initiative for novel treatment and research) är ett forskningsprojekt där ett av syftena är att underlätta för klinisk cancerforskning. En viktig del i arbetet är att alla patienter som utreds för misstänkt prostatacancer får frågan om att delta i en observationsstudie. Proceduren är enkel och framtagen för att kunna användas i hela landet. Under året väntas minst 23 kliniker, inklusive alla universitetssjukhus, börja inkludera patienter.</p><p>Regeringen har nu beslutat att ge projektet 12 miljoner kronor genom Socialstyrelsen. Pengarna ska användas för att utveckla skalbara arbetssätt och it-lösningar så att konceptet kan byggas ut i Sverige och anpassas till fler cancerformer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><p class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></p><div class="bildText"><p>Andreas Josefsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi är mycket tacksamma för detta stöd som riktar sig till just de element och strukturer som vi bygger. Vi kan tack vare detta jobba både snabbare och bredare tillsammans med kollegor i hela landet för att göra detta användbart för så många som möjligt, säger Andreas Josefsson, specialistläkare vid Norrlands universitetssjukhus, som är huvudansvarig för studien.</p><h3>Unik forskningsplattform</h3><p>Forskningsprojektet SPRINTR finansieras till största del av Sjöbergstiftelsen. Studiens mål är att hitta bättre biomarkörer som kan förutsäga prognos och behandlingseffekt samt att utvärdera hälsoekonomi och livskvalitet. Biomarkörerna kan vara alltifrån MR-undersökningar och digital patologi till molekylära analyser av vävnadsprover tagna i klinisk rutin.</p><p>– Jag är övertygad om att forskningen kommer att ge svar på viktiga kliniska frågor och leda till bättre och mer individanpassad behandling för män med prostatacancer, säger Andreas Josefsson.</p><p>Genom att flera diagnostiserande kliniker i landet medverkar skapas en långsiktig och nationell forskningsplattform. Studien planeras pågå i minst trettio år och ska främja en öppen forskningsmiljö där forskare kan använda data även utan krav på medförfattarskap från huvudansvarig forskare. Målet är att tillsammans kunna göra bättre forskning för att förbättra vården för män med prostatacancer.</p><h3>Byggs för att fungera för fler cancerdiagnoser</h3><p>Studien bygger även en så kallad study ready-population som kan förenkla och öka inklusionen i kliniska studier. Det görs möjligt genom att samtycket inkluderar att insamlad information får användas för riktade inbjudningar. Ett av studiens syften är att strukturerna ska kunna användas även inom andra cancerformer. Därför utvecklas så enkla och generiska arbetssätt och it-system som möjligt.</p><p>– Vi är stolta över att detta initiativ leds av forskare på Norrlands universitetssjukhus. Konceptet som utvecklas inom studien kan bidra till att flera av målen inom den nya nationella cancerstrategin kan nås snabbare, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.</p><h3>Jämlikhet över landet</h3><p>Medlen från Socialdepartementet ska också användas för att pröva ett nytt arbetssätt inom patologi, som ska underlätta molekylär profilering. Projektet samarbetar med bland annat Genomic Medicine Sweden, INCA-plattformen och SciLifeLab och är även kopplat till nationella och internationella projekt.</p><p>– Finansieringen gör det möjligt att snabbare bygga ut kapaciteten och utvärdera molekylärdiagnostiska metoder, så vi får en jämlik tillgång till metoder som kan användas vid framtida behandlingsbeslut, förklarar Karin Welén, docent vid Göteborgs universitet, som tillsammans med Andreas Josefsson leder projektet.</p><p>Umeå universitet och Region Västerbotten har under lång tid byggt starka forskningsmiljöer inom cancerområdet. SPRINTR är en av flera initiativ som samlas under Umeå Comprehensive Cancer Centre (Umeå CCC), som nu är i process för att ackrediteras av Organisation of European Cancer Institutes (OECI).</p><p>– Vi stöder detta projekt och ser med stor förväntan på hur SPRINTR-studien och FOCU.SE-studien, från kompletterande infallsvinklar, kan utvecklas och bli skalbara modeller som gagnar gemensamma strukturer i Sverige. Ett av målen för CCC är att stödja olika initiativ som kan komplettera varandra så att vi tillsammans ska bli ett ekosystem för forskning och utveckling inom cancer i Sverige, säger Patrik Rossi, ordförande i Comprehensive Cancer Centre-nätverket Sverige.</p>/nyheter/12-miljoner-i-statliga-medel-till-precisionsmedicin-inom-cancer_12168827//nyheter/umea-universitet-foreslas-fa-mangmiljonbelopp-inom-tre-nya-sfoer_12168661/Föreslås få mångmiljonbelopp inom tre nya strategiska forskningsområdenAllt från totalförsvaret till polarforskning och AI. Vetenskapsrådet rekommenderar att regeringen satsar mångmiljonbelopp på tre strategiska forskningsområden där Umeå universitet ingår. – Detta är ett bevis på att Umeå universitet levererar excellent toppforskning på internationell nivå, säger Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning vid Umeå universitet.Fri, 10 Apr 2026 11:47:58 +0200<p>Satsningen på nya strategiska forskningsområden, SFO, är ett initiativ av regeringen och ska bidra till en kraftsamling och profilering av svensk forskning. Den forskning som finansernas inom satsningen ska vara av högsta internationella kvalitet och sträva efter excellens.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Thomas Olofsson, vicerektor vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>I slutet av förra året utlystes medel inom åtta nya SFO:er, 49 ansökningar från landets lärosäten skickades in, internationella beredningsgrupper har genomfört ett omfattande bedömningsarbete och nu har Vetenskapsrådet rekommenderat att regeringen satsar extra på 16 forskningsmiljöer. Beslut tas av regeringen.</p><p>Bland de rekommenderade finns Umeå universitet som huvudsökanden på en – inom området ”Krisberedskap och totalförsvaret” – och som medsökande lärosäte på två – inom områdena ”Polarforskning” och ”Hälsa, life science och artificiell intelligens”.</p><p>– Det här beskedet är så klart jätteviktigt för vårt lärosäte. Det viktigaste är att Umeå universitet får möjlighet att utveckla och delta i de här starka forskningsområdena, säger Thomas Olofsson, vicerektor.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="dccd1e1b-f0fc-491e-921f-6590173a9247" data-contentname="SFO">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskning för stärkt säkerhet</h2><p>Den forskningsmiljö där Umeå universitet står som huvudsökande är Europeiska CBRNE-centret, som arbetar med forskning och utveckling inom samhällssäkerhet och beredskap med särskilt fokus på farliga ämnen. (CBRNE står för Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, and Explosive).</p><p>Niklas Eklund, CBRNE-centrets föreståndare tillika professor i statsvetenskap, är projektledare för ansökan.</p><p>– När jag fick beskedet greps jag av en otrolig lust att få börja jobba med alla våra bra idéer. De har faktiskt accepterat hela vår forskningsplan. Det är en enorm lyckokänsla över alltihop, säger Niklas Eklund.</p><p class="quote-center">Möjlighet att forska på något som länge har varit ouppmärksammat i svensk säkerhetspolitik.</p><p>Ansökan handlar om säkerhetsmässiga utmaningar och de unika förhållanden som Norrland representerar i världsutvecklingen och det nya geopolitiska läget.</p><p>– Vi får möjlighet att forska på något som länge har varit ouppmärksammat i svensk säkerhetspolitik, säger Niklas Eklund, och fortsätter:</p><p>– Hela Norrlands säkerhetspolitiska roll i Norden och Arktis är ju kraftfullt förändrad redan och håller på att ändras ännu mer. När det gäller den geopolitiska betydelsen av Norrland kan vi inte gå på något som vi trodde för tio år sedan utan nu är det en helt ny situation.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tvärvetenskapligt samarbete mellan universitet</h2><p>Umeå universitet får huvuddelen av medlen och kommer att koordinera arbetet, men i ansökan ingår även Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.</p><p>– Vi fick särskilt beröm från Vetenskapsrådet för vår tvärvetenskapliga ansats och förmåga att sätta ihop en forskargrupp som är genuint tvärvetenskaplig och som dessutom kommer från tre lärosäten.</p><p>De tre universiteten har samarbetat kring dessa frågor tidigare, har en gemensam agenda och forskningsintresse. En annan styrka är hur de ligger placerade längs Norrlandskusten.</p><p>– Vårt gemensamma regionala ansvar täcker halva Sveriges yta. Att vi samverkar ger oss en enorm täckning och betydelse. Och gemensamt blir våra nätverk väldigt omfattande, säger Niklas Eklund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Eklund, föreståndare CBRNE-centret samt professor vid Statsvetenskapliga institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Synergieffekter med gemensam ansökan</h2><p>Inom det strategiska forskningsområdet Polarforskning står en forskningsmiljö vid Stockholms universitet som huvudsökande, men det hade lika gärna kunnat vara Umeå universitet. De två lärosätena koordinerar arbetet tillsammans med samma anspråk på medel, men bara ett lärosäte kunde stå på ansökan, och det blev Stockholms universitet.</p><p>– Stockholm och Umeå har båda väldigt stark polarforskning, men vi kompletterar varandra väldigt bra då vår forskning har olika inriktningar. Genom att öka samarbetet mellan forskningsmiljöerna kan vi nå stora synergieffekter, säger Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><p>I ansökan finns också Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och Lunds universitet med deras specialistkompetenser.</p><p class="quote-center">Möjlighet att arbeta på ett nytt sätt så att vi kan angripa de komplexa frågorna som står i framtiden.</p><p>Arktis håller på att förändras, det får konsekvenser både för naturvetenskapliga processer men också för människorna som lever och verkar i Arktis. Medlen ger stora möjligheter att utveckla polarforskningen.</p><p>– Den här forskningsmiljön ger oss möjlighet att arbeta på ett nytt sätt så att vi kan angripa de komplexa frågorna som står i framtiden. Vi måste förstå de geovetenskapliga processerna och ekosystemens respons men också hur samhällen blir påverkade. Vi är jättelyckliga över den här stora möjligheten att utveckla polarforskningen i Sverige och vid Umeå universitet.</p><p>Dieter Müller, professor vid Institutionen för geografi och tidigare vicerektor vid Umeå universitet, som tyvärr gick bort hastigt och oväntat i slutet av november 2025, koordinerade arbetet med ansökan vid Umeå universitet tillsammans med Johan Olofsson.</p><p>– Tankarna går också till Dieter Müller. Det känns vemodigt att han inte får vara med och bygga upp den nya miljön som vi planerade, säger Johan Olofsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Utveckling för träffsäkra behandlingar</h2><p>Inom området ”Hälsa, life science och artificiell intelligens” ingår Umeå universitet som medverkande lärosäte på forskningsmiljö ”Modellering av cellmembran med AI”, som leds av Stockholms universitet.</p><p>Vid Umeå universitet är det Elin Chorell, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och anknuten till Swedish Metabolomics Centre (SMC) vid Umeå universitet, som deltar.</p><p>Hon arbetar med att studera små fettmolekyler. I samarbetet med de andra universiteten kommer Umeå universitet att bidra med kunskap om verkliga sjukdomsprocesser, för att koppla till AI-modeller.</p><p>– Genom att studera och analysera hur fettmolekyler förändras vid sjukdom så kan vi bidra till utvecklingen av nya diagnostiska verktyg och mer träffsäkra behandlingar. Vilket ju är det vi strävar efter, säger Elin Chorell.</p><p class="quote-center">Här har Umeå universitet en jättestor möjlighet att muta in ett område och fortsätta växa inom det här som vi redan är väldigt duktiga på.</p><p>Satsningen innebär bland annat en möjlighet att knyta kontakt med fler forskare och att söka mer finansiering. Men framför allt att utveckla ett redan starkt område vid Umeå universitet.</p><p>– Jag har arbetat med att driva fram det här forskningsområdet sedan 2010, så jag blev fantastiskt glad över beskedet, framför allt för området i sig. Här har Umeå universitet en jättestor möjlighet att muta in ett område och fortsätta växa inom det här som vi redan är väldigt duktiga på, säger Elin Chorell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elin Chorell, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/umea-universitet-foreslas-fa-mangmiljonbelopp-inom-tre-nya-sfoer_12168661//nyheter/over-15-procent-fler-antagna-till--hostens-internationella-masterprogram_12168493/ Över 15 procent fler antagna till höstens internationella masterutbildningarStudenter runt om i världen fick i dagarna sina antagningsbesked till svenska lärosäten. Umeå universitet fortsätter att stärka sin internationella profil. Umeå universitet har över 15 procent fler antagna jämfört med föregående år i den internationella masteromgången med studiestart till hösten. Wed, 01 Apr 2026 08:57:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>1 504 studenter är antagna till över 45 internationella masterprogram på Umeå universitet hösten 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Umeå universitet ser fram emot att välkomna alla nya studenter till hösten och vi glada att så många internationella studenter valt ett studieprogram vid Umeå universitet, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildningsfrågor vid Umeå universitet.</p><p>Utbildningar inom folkhälsa och ekonomi är fortsatt starka. Umeå universitet startar i höst två nya masterprogram i bioinformatik och i matematisk statistik med inriktning på finansiell matematik.</p><p>Nathaniel Street, programansvarig för masterprogrammet i bioinformatik berättar om det nya programmet: <br> <br>– Vi ser starka anställningsmöjligheter för studenter inom den akademiska världen, kliniska miljöer och bioteknikindustrin. Programmet är utformat för att utrusta studenterna med de praktiska färdigheter som dessa sektorer kräver. Det är positivt att se ett sådant stort internationellt intresse redan under programmets första år.</p><p>På kandidatnivå ger Umeå universitet tre program på engelska i den internationella antagningsomgången. Dessa är i life science, internationell ekonomi och industridesign. Det internationella ekonomprogrammet är fortsatt eftertraktat. Kandidatprogrammet i industridesign ges för första gången på engelska, vilket redan har lockat ett brett internationellt söktryck och visar att satsningen möter ett växande globalt intresse för en kreativ och hållbar designutbildning.</p><p class="quote-center">Nu börjar arbetet med att förbereda studenterna inför sina studier i Umeå.</p><p>Cathrine Norberg fortsätter: <br>– Det är glädjande att intresset har ökat för så många av universitetets program. Vi har haft 40 % fler sökande totalt jämfört med förra året. Nu börjar arbetet med att förbereda studenterna inför sina studier i Umeå. Bland annat blir de internationella studenterna inbjuda till ett förberedande webbinarium under våren och får tillgång till en app där de kan chatta med andra antagna studenter som också påbörjar sina studier i höst här vid universitetet.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d5010cf0-0add-40ba-911a-ffec3a944ce5" data-contentname="Masterprogram med flest antagna studenter hösten 2026">{}</div>/nyheter/over-15-procent-fler-antagna-till--hostens-internationella-masterprogram_12168493//nyheter/nar-akademi-och-industri-samarbetar-for-forskning-framat_12168541/När akademi och industri samarbetar för att driva mikrobiomforskning framåtSamarbeten mellan akademi och industri spelar en viktig roll i att omsätta forskning i praktiska tillämpningar. Forskaren Chinmay Dwibedi delade med sig av erfarenheter från sitt arbete med BioGaia AB under den senaste Open up for Innovation-konferensen vid Umeå universitet.Wed, 01 Apr 2026 11:39:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Chinmay Dwibedi är verkligen engagerad i att se till att hans forskning kommer samhället till nytta. Han var en av de inbjudna talarna vid Open up for Innovation.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Ruuth</span></div></div><p>Den tredje upplagan av Open up for Innovation samlade forskare, representanter från industrin och doktorander för att utforska hur sektorsövergripande samarbeten kan påskynda vetenskapliga framsteg och skapa värde för samhället. Evenemanget, som arrangerades av Umeå Biotech Incubator (UBI), lockade omkring 70 forskare och 30 deltagare från industrin och erbjöd en dynamisk mötesplats för matchmaking, inspiration och erfarenhetsutbyte.</p><p>En av de inbjudna talarna var Chinmay Dwibedi, vars forskning fokuserar på att förstå mänskliga tarmbakterier i hög upplösning. Hans forskargrupp studerar hur bakteriella stammar utvecklas, skiljer sig funktionellt och påverkar människors hälsa. Det långsiktiga målet är att bana väg för mikrobiombaserade terapier genom att identifiera hur specifika mikrober bidrar till sjukdom, hälsa och läkemedelsrespons.</p><p>Chinmay Dwibedi lyfte fram sitt samarbete med probiotikaföretaget BioGaia AB och beskrev partnerskapet som både konstruktivt och ögonöppnande. </p><p class="quote-center">Detta perspektiv från verkligheten hjälper oss att sätta våra akademiska resultat i ett mer praktiskt och translationellt sammanhang</p><p>– De är ett vetenskapsdrivet företag med stor respekt för evidens och mycket öppna med att dela sin kunskap om bakteriestammar, tillverkning och effekt. Detta perspektiv från verkligheten hjälper oss att sätta våra akademiska resultat i ett mer praktiskt och translationellt sammanhang, säger han.</p><p>Nyligen beviljades Chinmay Dwibedi medel från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet för ett doktorandprojekt i samarbete med BioGaia och han betonade att samarbete mellan akademi och industri är avgörande för att utveckla nya probiotiska koncept, inklusive framväxande idéer som precisions-probiotika. </p><p>– Det bygger en bro mellan upptäckt och tillämpning. Det som vi ser som spännande vetenskap är inte alltid möjligt att översätta till produkter på grund av kostnader, produktion eller regelverk. Industrin bidrar med ovärderlig erfarenhet från kliniker och mikrobiologer, vilket säkerställer att nya koncept både är vetenskapligt solida och praktiskt relevanta.</p><p>Med blicken framåt ser Chinmay Dwibedi stora möjligheter inom personligt anpassade mikrobiomterapier. </p><p>– Dessa terapier passar inte alla. En viktig möjlighet är att identifiera vilka som har störst nytta av dem. Med bättre kliniska studier och integrering av mikrobiella, kliniska och livsstilsrelaterade data kan vi gå mot mer träffsäkra och effektiva behandlingar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Konferensen Open up for Innovation gav Chinmay Dwibedi och alla andra deltagare utmärkta möjligheter att nätverka.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Ruuth</span></div></div><p>Han noterade också Open up for Innovation eventets inspirerande atmosfär och ambitioner. </p><p>– Det var intressant att höra om regionens strategiska fokus på investeringar och translationell forskning. Och arrangemanget var tydligt värdefullt för doktorander som utforskar möjligheter utanför akademin.</p>/nyheter/nar-akademi-och-industri-samarbetar-for-forskning-framat_12168541//nyheter/samarbete-avgorande-for-motstandskraftiga-samhallen-i-norr_12167145/Samarbete avgörande för motståndskraftiga samhällen i norrPax Nordica 2026 samlade forskare, beslutsfattare och praktiker i Umeå för att diskutera totalförsvar och värdlandsstöd i norra regioner. Med perspektiv från Ukraina och hela Norden lyfte forumet hur samverkan, beredskap och samhällelig motståndskraft är centrala för att hantera kriser och stärka säkerheten i ett föränderligt geopolitiskt landskap.Tue, 31 Mar 2026 11:20:22 +0200<p class="quote-center">Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort begreppet totalförsvar konkret på ett nytt sätt. Det visar hur tätt sammanlänkade civil och militär motståndskraft är, och varför samverkan över sektors- och nationsgränser är avgörande.</p><p>Evenemanget inleddes med ett välkomstanförande av Umeå universitets rektor Tora Holmberg, som satte ramarna för ett program som knöt samman lokala, regionala och internationella perspektiv. Ett genomgående tema under dagen var hur erfarenheterna från Ukraina kan bidra till ökad beredskap och motståndskraft i Norden.</p><p>Pax Nordica 2026 samlade en bred uppsättning röster för att undersöka hur totalförsvaret kan utvecklas i nordliga sammanhang, med särskilt fokus på värdlandsstöd inom NATO:s ramverk. Forumet, som arrangeras av Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet tillsammans med regionala och nationella partners, har sedan 1994 fungerat som en plattform för dialog om säkerhet och hållbarhet i Europas nordligaste områden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktis som strategisk logistisk nod</h2><p>Tidigt i programmet satte Hans Lindberg, kommunalråd i Umeå, tonen genom att lyfta Arktis växande strategiska betydelse. Han betonade hur norra Sverige blir allt viktigare för logistik, infrastruktur och mobilitet i ett förändrat säkerhetsläge – något som ställer nya krav på beredskap och samordning över sektors- och nationsgränser.</p><p>Denna inramning tydliggjorde en av dagens kärnfrågor: hur värdlandsstöd kan fungera i praktiken i ett nordligt sammanhang där avstånden är stora, infrastrukturen avgörande och civila och militära behov tätt sammanflätade.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Erfarenheter från Ukraina satte tonen</h2><p>Vitalii Bielobrov, vice borgmästare i Cherson, gav en förstahandsskildring av livet under ockupation och de utmaningar som följer efter befrielsen. Hans vittnesmål visade både krigets mänskliga kostnader och vikten av att upprätthålla samhällsfunktioner under extrema förhållanden.</p><p>– Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort begreppet totalförsvar konkret på ett nytt sätt. Det visar hur tätt sammanlänkade civil och militär motståndskraft är, och varför samverkan över sektors- och nationsgränser är avgörande, säger Niklas Eklund, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Arctic Six Chair och arrangör av Pax Nordica.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Motståndskraft byggs lokalt</h2><p>Flera talare återkom till betydelsen av lokal kapacitet och social sammanhållning. Veronica Strandh, docent i statsvetenskap, lyfte fram hur motståndskraft vilar på vardagliga relationer och fungerande lokalsamhällen. Caroline Helmersson från Region Västerbotten visade hur detta tar sig konkreta uttryck i arbetet med att säkerställa att hälso- och sjukvården fungerar i såväl fredstid som vid kris och krig.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Totalförsvaret som ett gemensamt ansvar</h2><p>Ur ett militärt perspektiv betonade Magnus Ståhl, chef för Militärregion Nord, att totalförsvar börjar långt innan en kris uppstår. Han lyfte fram vikten av fungerande och attraktiva samhällen i norr samt att internationellt samarbete, särskilt i ljuset av Sveriges och Finlands NATO-medlemskap, är avgörande för en effektiv försvarsplanering.</p><p>Kommunala perspektiv förstärkte bilden av behovet av samordning mellan olika nivåer. Hans Lindberg betonade vikten av fördjupat gränsöverskridande samarbete i Arktis, medan Toralf Heimdal från Bardu kommun i Norge visade hur även mindre kommuner spelar en viktig roll, bland annat genom samarbete med internationella militära aktörer.</p><p>Sammantaget pekade diskussionerna mot en gemensam slutsats: totalförsvaret bygger på väl förberedda samhällen där civila och militära aktörer kan samverka sömlöst. Det kräver tydlig ansvarsfördelning, tillgång till kritiska resurser och etablerad samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå redan i fredstid.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">En strategisk diskussion för Arktis</h2><p>I en tid där geopolitiska spänningar i allt högre grad påverkar Arktis och norra Europa underströk Pax Nordica 2026 den strategiska betydelsen av att bygga motståndskraftiga samhällen präglade av samarbete, beredskap och tillit. Diskussionerna visade också behovet av fortsatt dialog över sektors- och nationsgränser för att säkerställa att totalförsvaret är både robust och anpassningsbart inför framtida utmaningar.</p>/nyheter/samarbete-avgorande-for-motstandskraftiga-samhallen-i-norr_12167145//nyheter/mangmiljonanslag-till-mims-och-wcmm-for-klinisk-forskning-_12168064/Mångmiljonanslag till klinisk forskning Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslår 255 miljoner kronor till life science/livsvetenskap med fokus på klinisk forskning, fördelat mellan Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) och The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) vid Umeå universitet. Thu, 02 Apr 2026 11:33:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– De båda forskningscentrumen WCMM och MIMS är viktiga draglok för Umeå universitets starka forskning inom life science. Det visar inte minst Emmanuelle Charpentiers Nobelpris år 2020 för den forskning som hon bedrev under sin tid vid MIMS i Umeå. Det är därför enormt glädjande att se hur Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse fortsätter och växlar upp stödet av den världsledande forskningen inom området, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet och fortsätter: </p><p>– Förstärkta möjligheter till kombinationstjänster för forskande läkare tillsammans med regionerna kommer att stärka såväl regionerna och universitetet som de enskilda läkarna och innebär att vi ger riktigt goda förutsättningar för förnyelse och framstående forskning. </p><h3>Driftbidrag till Clinical Fellows på WCMM </h3><p>WCMM får 50 miljoner kronor för upp till tio driftsbidrag för Clinical Fellows som ska underlätta för praktiserande läkare att bedriva forskning. Därutöver avsätts 30 miljoner kronor till förlängningsbidrag för Clinical Fellows och 60 miljoner kronor till Umeå universitet för driften av WCMM. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andrei Chabes, föreståndare vid WCMM och professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– WCMM har betytt väldigt mycket för Umeå universitet. Sedan starten 2016 har satsningen gjort det möjligt för oss att rekrytera riktigt starka yngre forskare i hård internationell konkurrens. Vi är väldigt glada för denna fortsatta satsning av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ger oss möjlighet att rekrytera framstående yngre kliniker till tjänster med goda villkor och bra möjligheter att bygga upp sin egen forskning vid Umeå universitet, säger Andrei Chabes, föreståndare vid WCMM och professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. </p><h3>Och till MIMS</h3><p>För MIMS del avsätts 55 miljoner kronor till den kliniska verksamheten, inklusive Clinical Fellows, och 60 miljoner kronor till den övriga verksamheten. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oliver Billker, föreståndare vid MIMS och professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Läkare som bedriver forskning spelar en särskilt viktig roll när det gäller att koppla samman vetenskapliga upptäckter med förbättringar inom patientvården. Enligt min erfarenhet har många kliniska forskare i Sverige svårt att upprätthålla en dubbelkarriär som läkare och forskare, och jag hör att många läkare slutar med forskningen på grund av hög klinisk arbetsbelastning och brist på avsatt tid för forskning. Vårt stöd till klinisk forskning syftar till att möta denna utmaning genom att stödja läkare och forskare i början av karriären vid universitetssjukhus över hela landet, säger Oliver Billker, föreståndare vid MIMS och professor vid Institutionen för molekylärbiologi och fortsätter: </p><p>– Vi har haft stora framgångar med att koppla samman dessa kliniker med den starka grundforskningsmiljön inom vårt nordiska EMBL‑partnerskap för molekylär medicin. Det är uppmuntrande att se Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses långsiktiga engagemang för att stödja dessa insatser. </p>/nyheter/mangmiljonanslag-till-mims-och-wcmm-for-klinisk-forskning-_12168064//nyheter/vart-att-veta-om-bipolar-sjukdom_12167718/Värt att veta om: Bipolär sjukdomBipolär sjukdom innebär att en person växlar mellan perioder av depression och perioder av mani, som är ett förhöjt stämningsläge med ökad energi och minskat sömnbehov. Idag finns effektiva behandlingar, men det behövs mer forskning för att kunna hitta rätt behandling för varje patient.Thu, 26 Mar 2026 11:11:46 +0100<p>Bipolär sjukdom kallades tidigare manodepressiv sjukdom och är en psykisk sjukdom med återkommande perioder, eller skov, av depressioner och mani. Under en depression blir man nedstämd, orkeslös och får dålig självkänsla. Mani innebär istället en överaktiv period, där man känner sig pigg, överdrivet upprymd och har ett stort självförtroende. Kanske blir man rastlös, lättretlig och har svårt att hejda sina impulser, vilket kan leda till att man gör saker man ångrar senare. Hypomani är en mildare form av mani, där symptomen ofta är mindre påtagliga och därför inte alltid uppfattas som problematiska.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ursula Werneke, adjungerad professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lennart Käck</span></div></div><p>– Bipolär sjukdom är ofta livslång och påverkar både vardagsfunktion, relationer och arbetsförmåga. Risken för suicid är också högre än hos befolkningen i övrigt. Men det finns effektiv behandling som kan minska risken för återfall och rädda liv, säger Ursula Werneke, adjungerad professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="26018b1c-eb24-4c27-b4c4-1ebdf72bcf8f" data-contentname="Fakta: Bipolär sjukdom">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur behandlas bipolär sjukdom?</h2><p>Grunden i behandlingen är läkemedel, som vid behov kompletteras med psykologiskt stöd och andra insatser. Det mest effektiva läkemedlet för att stabilisera humöret är litium, som minskar risken för återinsjuknande och suicid.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Ott, docent i njurmedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Litium kräver regelbunden uppföljning eftersom det kan påverka bland annat njurfunktion och hormonbalans. Men med rätt övervakning från vården är det oftast säkert att behandla med litium under lång tid, säger Michael Ott, docent i njurmedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><p>Man vet att litium är ett effektivt läkemedel, men det finns behov av mer kunskap om vilka patienter som har störst nytta av behandlingen, vilka som riskerar biverkningar och hur behandlingen kan optimeras över tid. Det saknas också kunskap om varför vissa patienter avslutar sin behandling och hur man kan förebygga det.</p><p>– Vi vet fortfarande för lite om hur behandlingsstrategi och dosering bör styras för att balansera effekten av läkemedlet mot biverkningar och minimera risken för långsiktiga biverkningar hos den enskilda patienten, säger Michael Ott.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Viktiga framsteg i forskningen</h2><p>Forskningen på behandling av bipolär sjukdom har gjort stora framsteg de senaste åren och vid Umeå universitet pågår bland annat LiSIE-projektet, som fokuserar på behandling med litium. Projektet omfattar över 1700 personer och bygger på detaljerade långtidsdata från både psykiatrisk och annan vård. Målet är att möjliggöra en mer individanpassad behandling där man väger nyttan och risken för varje enskild patient.</p><p>– Forskningen går mot en mer individanpassad vård. Genom bättre diagnostik, regelbunden uppföljning med blodprover (litiumhalt, njur-, sköldkörtel- och bisköldkörtelfunktion) och ökad förståelse för individuella skillnader kan insatser skräddarsys från början och justeras under behandlingens gång. Målet är en säkrare, mer träffsäker och långsiktigt hållbar behandling av bipolär sjukdom – med större trygghet för både patienter och vårdpersonal, säger Ursula Werneke.</p>/nyheter/vart-att-veta-om-bipolar-sjukdom_12167718//nyheter/ny-studie-foljer-utvecklingen-av-samers-halsa-i-sverige_12167642/Ny studie följer utvecklingen av samers hälsa i SverigeNu startar forskare vid Umeå universitet en ny undersökning om samers hälsa på uppdrag av Sametinget. Den här gången breddas perspektivet: förutom hälsofrågorna innehåller enkäten även frågor om klimatförändringar, renskötselns svårigheter och kulturell självtillit.Thu, 26 Mar 2026 15:04:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jon Petter Stoor är biträdande, universitetslektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, leder den nya studien om samers hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">När vi genomförde den första studien för fem år sedan fick vi en viktig grund att stå på</p><p>– När vi genomförde den första studien för fem år sedan fick vi en viktig grund att stå på. Med den nya studien kan vi både följa utvecklingen och förstå vilka aspekter som är centrala för samisk hälsa idag, säger Jon Petter Stoor, som leder projektet. Han är biträdande universitetslektor på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><p>Under våren genomför forskargruppen Lávvuo vid Umeå universitet den andra omgången av den nationella befolkningsbaserade undersökningen Samisk hälsa på lika villkor. Studien görs på uppdrag av Sametinget, som en del av myndighetens arbete med Det handlar om livet: den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin ska ge en gemensam och långsiktig riktning för arbetet under de kommande tio åren. Syftet är att stärka det psykiska välbefinnandet, förebygga psykisk ohälsa och självmord samt förbättra livsvillkoren för samer med olika psykiatriska tillstånd.</p><p>Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att samordna, stödja och följa upp genomförandet av strategin. Eftersom arbetet med att förbättra den psykiska hälsan berör hela samhället deltar även 26 andra myndigheter i uppdraget. Totalt omfattar regeringsuppdraget 28 myndigheter från flera olika sektorer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">9 000 enkäter skickas ut</h2><p>Statistikmyndigheten SCB ansvarar för insamlingen. De skickar just nu ut cirka 9 000 enkäter till personer som finns i Sametingets röstlängd eller är sammanboende ungdomar från 16 år, alternativt finns i företagsregistret för renägare. I den första studien deltog 3 658 samer, vilket var den största befolkningsbaserade samiska hälsoenkätstudien någonsin.</p><p>– Därför är det viktigt att så många som möjligt väljer att delta. Ju fler röster som hörs, desto bättre och mer tillförlitlig bild får vi av hur samer faktiskt mår och vilka samhällsutmaningar som påverkar hälsan, säger Lars-Ove Sjajn, kanslichef för Sametinget.</p><p>Frågorna i enkäten utgår från ett brett folkhälsovetenskapligt perspektiv, men också från det samiska folkets egna perspektiv på hälsa och välbefinnande. Årets version innehåller dessutom nya frågor om bland annat klimatförändringar, kulturell självtillit, diskriminering och strategier för att hantera diskriminering, samt flera frågor om arbetsrelaterad hälsa och risker i renskötseln.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Renskötsel är av avgörande betydelse för samers hälsa och välbefinnande. Den är en central kulturbärare. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Ström</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Underlagen får betydelse för beslut</h2><p>Regeringen har beslutat att den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket ska kartläggas. Den samiska sanningskommissionen ska slutredovisa sitt arbete i slutet av 2026.</p><p>– I vårt kapitel i kommissionens forskningsvolym använde vi data från förra enkätstudien och visade att samiska språkkunskaper är en central skyddsfaktor för psykisk hälsa. Det innebär att språkrevitalisering inte bara handlar om kulturpolitik, utan också kan betraktas som förebyggande folkhälsoarbete, säger Jon Petter Stoor.</p><p>Han fortsätter:</p><p>– Det är tack vare urfolksperspektivet som vi kan fånga den här typen av samband – sådant riskerar annars att förbli osynligt, säger Jon Petter Stoor.</p>/nyheter/ny-studie-foljer-utvecklingen-av-samers-halsa-i-sverige_12167642//nyheter/tandlossning-kopplas-till-forhojd-inflammationsniva-i-kroppen_12167682/Tandlossningssjukdom kopplas till förhöjd inflammationsnivå i hela kroppenTandlossning påverkar inte bara munnen. I en stor internationell studie kan forskare från Umeå universitet nu bekräfta att personer med tandlossningssjukdom har förhöjda nivåer i blodet av flera ämnen som är kopplade till inflammation, även om man är frisk i övrigt. En långvarig, lågintensiv inflammation kan i sin tur leda till ökad risk för andra sjukdomar.Thu, 26 Mar 2026 10:31:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Röntgenbild av tänder hos en person med tandlossningssjukdom (parodontit) och tandförluster. Den streckade gröna linjen visar käkbenets ursprungliga nivå. På grund av inflammation i tandköttet har käkbenet brutits ned, och den streckade gula linjen visar hur stödet för tänderna har minskat</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Institutionen för odontologi</span></div></div><p>Tandlossningssjukdom kallas också parodontit och är en av världens vanligaste folksjukdomar. I Sverige uppskattar man att ungefär 40% av den vuxna befolkningen har parodontit. Forskare vid Umeå universitet har tidigare kunnat visa att personer med parodontit har förändrade nivåer av ett tjugotal proteiner i blodet som är kopplade till inflammation, och nu bekräftas alltså resultaten i en analys av över 200 studier från hela världen som tillsammans inkluderar närmare 18 000 deltagare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pernilla Lundberg, professor vid Institutionen för odontologi och övertandläkare i parodontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här är ett viktigt genombrott. Våra tidigare fynd, i en studie på patienter från Norrland, bekräftas nu i ett mycket stort internationellt material. Det visar att resultaten är generaliserbara, säger Pernilla Lundberg, professor vid Institutionen för odontologi och övertandläkare i parodontologi.</p><p>Resultaten visar att även personer som är friska i övrigt och inte röker har förhöjda nivåer av olika inflammationsrelaterade proteiner i blodet. Det tyder på att tandlossningen i sig bidrar till inflammationen, inte andra sjukdomar eller livsstilsfaktorer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elin Kindstedt, biträdande lektor vid Institutionen för odontologi och ST-tandläkare i parodontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här visar att tandlossningssjukdom inte bara är en sjukdom i munnen, utan den påverkar hela kroppens inflammationssystem, säger Elin Kindstedt, biträdande lektor vid Institutionen för odontologi och ST-tandläkare i parodontologi.</p><p>Att ha en ständigt pågående inflammation påverkar kroppen negativt. Långvarig, lågintensiv inflammation kan bland annat öka risken för hjärtinfarkt, stroke och psykisk ohälsa. Hos äldre personer, som ofta redan har en åldersrelaterad förhöjd nivå av inflammation i kroppen, kan effekterna förstärkas.</p><p>– Studien understryker vikten av att förebygga och behandla parodontit, inte bara för munhälsan utan för hela kroppens hälsa, säger Pernilla Lundberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3c2e7834-29b2-41e8-b089-c94d37bb56c0" data-contentname="Referens till studie">{}</div>/nyheter/tandlossning-kopplas-till-forhojd-inflammationsniva-i-kroppen_12167682//nyheter/forskare-tilldelas-cancerfondens-senior-investigator-award_12167412/Forskare tilldelas Cancerfondens Senior Investigator AwardSophia Harlid vid Umeå universitet har beviljats Cancerfondens Senior Investigator Award, ett prestigefyllt, sexårigt anslag som riktar sig till etablerade och högt kvalificerade cancerforskare i Sverige.Fri, 27 Mar 2026 10:32:14 +0100<p>Utmärkelsen riktas till etablerade forskare med dokumenterat stark vetenskaplig produktion och potential att leda långsiktiga och nyskapande projekt med stor betydelse för framtidens cancerbehandling och prevention. Anslaget är uppdelat 3+3 år och innebär en summa på 7 770 000 kronor. </p><p>Anslaget, som delas ut efter hård konkurrens, ska ge seniora forskare tid och stabilitet att bedriva forskning med hög risk och hög potential – insatser som kan leda till betydande genombrott inom cancerområdet.</p><p>För Sophia Harlid innebär anslaget stor trygghet och kontinuitet med möjlighet att fortsätta fokusera på sin forskning under flera år framåt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/447845f6465642c58a6b3dca2c8bf6bc/harlid_sophia_2832_220518_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sophia Harlid, forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Nu kan jag planera riktigt långsiktigt. Det är verkligen en fantastisk möjlighet. Inom mina projekt kommer jag också kunna genomföra fler analyser, och förhoppningsvis även utöka min forskargrupp, eftersom pengar som jag annars skulle använt till min egen lön nu frias upp, säger Sophia Harlid.</p><p>Sophias forskning handlar främst om miljöfaktorer och risk för premenopausal bröstcancer, vilket är en cancer som ökar. Anslaget bidrar till att Sophia och hennes forskargrupp nu kan fortsätta fokusera på den forskningen. </p><p>– För mig är det ett otroligt roligt erkännande och en viktig kvalitetsstämpel på min forskning. Min förhoppning är att detta ska göra det möjligt för mig att så småningom ta våra resultat hela vägen till implementering i verkligheten för att kunna göra skillnad för kvinnor på lång sikt, förklarar Sophia Harlid. </p>/nyheter/forskare-tilldelas-cancerfondens-senior-investigator-award_12167412//nyheter/sprintr-inviger-samtyckeslosning_12167332/SPRINTR inviger samtyckeslösningSPRINTR-studien tar nu ett viktigt steg framåt för att förenkla för både forskningspersoner och kliniker genom en ny elektronisk samtyckeslösning utvecklad av forskningsdatahanteringsprojektet vid Umeå universitet. Tue, 24 Mar 2026 08:40:27 +0100<p>Den digitala lösningen möjliggör ett tryggt, enkelt och säkert sätt för studiedeltagare att lämna informerat samtycke – oavsett när och var. <a href="~/link/62b52a979a0f455ab14794f0fd301805.aspx">SPRINTR-projektet</a> har även fått ALF-infrastrukturmedel för att e-samtyckeslösningen ska kunna anpassas till och användas av fler forskningsprojekt.   </p><p>Implementeringen av e-samtycket är en central del av SPRINTR-studiens arbete med att minska administrativ börda, stärka datakvalitet och skapa mer lättillgängliga vägar in i forskningen för män som utreds för, eller har fått, prostatacancer. Det är det första steget i riktning mot att bygga funktionella digitala verktyg till en hel infrastruktur för framtida precisionsmedicinska studier.</p><p>– Eftersom <a href="https://prostatacancerforbundet.se/">Prostatacancerförbundet</a> är representerat både i SPRINTRs styrgrupp och dess advisory board, känns det extra roligt att förbundets ordförande, Magnus Klang var den förste att signera sitt samtycke genom den nya e‑samtyckeslösningen, säger Andreas Josefsson, huvudansvarig forskare i SPRINTR<em>. </em> </p><p class="quote-center">Det är förstås en milstolpe som symboliserar både förtroende och engagemang från patientorganisationens sida för detta projekt.</p><p>Med e-samtycket på plats står SPRINTR än bättre rustat att fortsätta sitt uppdrag: att skapa en nationellt samordnad, innovativ och patientcentrerad forskningsplattform för att förbättra överlevnad och livskvalitet för män med prostatacancer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0dd5927bc3294afebe9ac358a0954695/img_740012.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Klang och Andreas Josefsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pernilla Andersson</span></div></div>/nyheter/sprintr-inviger-samtyckeslosning_12167332//nyheter/ljust-varvader-ramade-in-arctic-forum-food-sammankomst-i-umea_12167195/Ljust vårväder ramade in Arctic Forum Food-sammankomst i UmeåOmkring trettio deltagare samlades den 2 mars på Tráhppie, det samiska kulturhuset i Umeå, för Arctic Forum Food 2026 – ett evenemang som förenade forskning, urfolkskunskap och praktiska mattraditioner. Tráhppie, den låga vita byggnaden intill historiska Sävargården, erbjöd en välkomnande miljö, där deltagarna ofta gick ut under pauserna för att värma sig vid elden i det klara förvårsskenet.Tue, 24 Mar 2026 11:28:23 +0100<p>Dagen inleddes med huvudanföranden. Docent Christina Storm Mienna, föreståndare för Várdduo – Centrum för samisk forskning, delade insikter från det gränsöverskridande projektet Máhtut och vävde samman forskningsresultat med personliga reflektioner från sitt liv i ett renskötande samiskt samhälle. Via länk från Australien bidrog Patricia Ann Ellis, äldste från Brinja Yuin och bärare av kulturell kunskap, med perspektiv på kulturellt förvaltarskap och urfolksutbildning i arbetet med att hantera krissituationer i ett föränderligt klimat.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Lokala matperspektiv</h2><p>Efter förmiddagens workshops och en gemensam lunch fortsatte eftermiddagsprogrammet med gästtalare som knöt samman det lokala och det globala. Angelika Schindler-Egl från Vindelälven-Juhttátahkka biosfärområde lyfte hur pollinering och biologisk mångfald utgör de ekologiska grunderna för lokala livsmedelssystem. Det avslutande huvudanförandet hölls av Dr Adrianne Lickers Xavier från Six Nations of the Grand River Territory i Kanada, som talade om urfolks livsmedelstrygghet och relationer till land – med tydliga paralleller till de erfarenheter som tidigare beskrivits av Storm Mienna.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Knytkalasmiddag</h2><p>Evenemanget avslutades med en livlig knytkalasmiddag med smaker från hela världen och den cirkumpolära Norden: rensoppa, vegansk soppa, blodpalt, myskoxkorv från Grönland, honung från landningsbanorna vid Stavanger Airport och mycket mer. När mörkret föll samlades deltagarna åter kring elden i lávvun och rundade av en dag ägnad åt kunskap, gemenskap och framtiden för Arktis livsmedelssystem.</p><p>– Det var en verkligt inspirerande dag, säger arrangören Danielle Wilde, professor vid designhögskolan och Arctic Six chair. Energin, generositeten i att dela erfarenheter och det starka engagemanget för hållbara och kulturellt förankrade framtider – där mat, reflektion och dialog vävs samman – gjorde sammankomsten mycket speciell.</p>/nyheter/ljust-varvader-ramade-in-arctic-forum-food-sammankomst-i-umea_12167195//nyheter/kanadas-ambassador-besokte-umea-universitet_12166868/Kanadas ambassadör besökte Umeå universitet – Starkare forskningsband och ökat samarbete blir allt viktigareKanadas ambassadör i Sverige, H.E. Robert Sinclair, besökte Umeå universitet den 11–12 mars. Under två intensiva dagar mötte han forskare och universitetsledning för samtal om Arktis i en tid präglad av snabb geopolitisk förändring, ökade klimatutmaningar och växande internationellt intresse för regionen.Fri, 20 Mar 2026 09:35:20 +0100<p>I fokus stod hållbar utveckling, urfolksperspektiv och forskningens roll i ett Arktis där både Kanada och Sverige utvecklar sina strategier, och där balansen mellan klimat, säkerhet och internationellt samarbete blir allt viktigare. Mot denna bakgrund blev besöket i Umeå ett värdefullt tillfälle att diskutera hur forskning, policy och internationellt samarbete kan bidra till hållbara och resilienta samhällen i Arktis.</p><p class="quote-center">Arktis står i centrum för stora globala förändringar. För att möta dem krävs forskning, internationellt samarbete och en nära dialog mellan akademi och samhälle.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktiskt centrum – en nod för tvärvetenskaplig arktisk forskning</h2><p>Vid Arktiskt centrum presenterades exempel på den breda tvärvetenskapliga arktiska forskning som bedrivs vid Umeå universitet. Presentationerna spände från hälsa och registerbaserad medicinsk forskning till hållbara livsmedelssystem, utbildning och försoningsprocesser i Arktis. Samtalen berörde också hur ny teknik som artificiell intelligens och digitala system påverkar frågor om styrning, rätt och suveränitet i regionen, liksom hur konstnärlig forskning, internationellt forskningssamarbete och kulturellt utbyte bidrar till att förstå Arktis i ett bredare samhällsperspektiv och global kontext när många intressen gör anspråk på regionen. </p><p>– Arktis står i centrum för stora globala förändringar. För att möta dem krävs forskning, internationellt samarbete och en nära dialog mellan akademi och samhälle. Där har Umeå universitet en viktig roll som mötesplats för kunskap och perspektiv från hela det arktiska området, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum.</p><p>Under besöket presenterades också arbetet inom European Polar Board (EPB), som samlar europeiska aktörer inom polarforskning. Vid Umeå universitet finns organisationens sekretariat samt European Polar Coordination Office, som arbetar med att stärka samordningen av europeisk polarforskning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Urfolksperspektiv och forskningssamarbete i fokus vid Várdduo</h2><p>Besökets andra dag började med att ambassadören var på Várdduo – Centrum för samisk forskning. Biträdande föreståndare Kristina Sehlin MacNeil presenterade verksamheten och dess roll vid Umeå universitet likväl som nationellt och internationellt. Várdduo är den enda arbetsenheten av sitt slag vid Sveriges universitet och fungerar som en viktig nod för samisk och annan urfolksforskning i Sápmi.</p><p class="quote-center">Várdduo har länge haft framgångsrika samarbeten med den kanadensiska ambassaden och vi ser fram emot att vidareutveckla dessa.</p><p>Kristina gav sedan en överblick av den forskning som sker vid enheten och efter det presenterades några pågående forskningsprojekt mer ingående. Krister Stoor berättade om arbetet med sanningskommissionen för det samiska folket. Patrik Lantto presenterade sin forskning kring samisk politisk mobilisering och Peter Sköld beskrev sin mångåriga erfarenhet av olika vetenskapliga samarbeten i den arktiska regionen.</p><p>- Várdduo har länge haft framgångsrika samarbeten med den kanadensiska ambassaden och vi ser fram emot att vidareutveckla dessa. Kanada har även haft en viktig roll exempelvis vid Nordforsks stora utlysning för forskningsprojekt med urfolkstematik och vi hade en givande diskussion kring det idag, säger Kristina Sehlin MacNeil, biträdande föreståndare vid Várdduo.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Strategiska samtal med universitetsledningen</h2><p>Under besöket träffade ambassadören även Umeå universitets rektor Tora Holmberg och prorektor Patrik Danielson. Vid en gemensam lunch deltog kanadensiska forskare verksamma vid universitetet, vilket gav en konkret bild av de nära akademiska banden mellan Kanada och Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3f308ab65cd94bdab82aff6e2472f06f/kanadas-ambassador-5108_260312_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><strong>Bake raden:</strong> Paul Davis, professor vid Institutionen för psykologi, Luke Laframboise, doktorand i samiska studier, Institutionen för språkstudier, Peter Sköld, rådgivare till rektor i arktiska frågor, Dale Corkery, forskare, Institutionen för kemi, Claude Dion, universitetslektor, Institutionen för fysik, Jean-Francois Boily, professor vid Institutionen för kemi, Insa Wemheuer, utredare, Planeringsenheten. Främre raden: Maria Stenberg T handelskommissionär, Kanadas ambassad, Maria Grigoratou, generalsekreterare, European Polar Board, Maria Arizaleta, Kempe/WISE postdoktor, Institutionen för kemi, Patrik Danielson, prorektor, H.E. Robert Sinclair, ambassadör,Tora Holmberg, rektor, Meghan Lau, ambassadråd med ansvar för politiska och offentliga frågor, Kanadas ambassad, Bethany van Guelpen, professor, konsult och överläkare vid Institutionen för diagnostik och intervention, sektion: onkologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Samtalen vid lunchen kretsade kring erfarenheter av att leva och verka i Sverige, där flera lyfte fram hur likheterna mellan länderna bidrar till att skapa en stark känsla av tillhörighet. Samtidigt identifierades utmaningar kopplade till migrationsregelverk och mobilitet, frågor som har direkt betydelse för internationellt forskningssamarbete och möjligheten att attrahera och behålla kompetens.</p><p>I mötena med universitetsledningen återkom även frågor om den arktiska forskningens roll i ett föränderligt omvärldsläge, där vetenskapsdiplomati, internationella forskningsprogram som EU:s Horisont Europa och samspelet mellan klimat- och säkerhetsfrågor blir allt viktigare. Sammantaget underströk besöket både styrkan i de befintliga samarbetena och behovet av att ytterligare fördjupa relationerna mellan Umeå universitet och Kanada i en tid av ökande globalt engagemang i Arktis.</p>/nyheter/kanadas-ambassador-besokte-umea-universitet_12166868//nyheter/sa-avgors-hur-val-strokeutfall-kan-forutsagas_12166757/Så avgörs hur väl strokeutfall kan förutsägasForskare använder både maskininlärning och traditionella statistiska metoder för att förutse utfall efter stroke. En ny studie från Umeå universitet visar att ingen metod alltid är bäst. I stället handlar det om att välja rätt metod utifrån vilken information som finns, vad man vill ta reda på och vad vården behöver.Thu, 19 Mar 2026 13:20:20 +0100<p class="quote-center">Vårdgivare måste snabbt avgöra vem som behöver olika behandlingar</p><p>Josline Otieno, doktorand vid Umeå universitet, har studerat hur olika metoder kan användas för att förutse utfall efter stroke. Hon har jämfört maskininlärning med logistisk regression, en vanlig statistisk metod för att räkna ut risker. Studien bygger på stora datamängder från nationella strokeregister i Sverige och Storbritannien.</p><p>För att förutse risken att patienter avlider inom 30 dagar efter stroke var skillnaden liten mellan maskininlärning och logistisk regression. Båda metoderna gav stabila resultat även när data från olika länder jämfördes.</p><p>När det gäller patienters funktionsförmåga tre månader efter stroke blev skillnaderna tydligare. Här var avancerade maskininlärningsmodeller bättre på att identifiera patienter som blir beroende av hjälp. Det är en grupp som är viktig för planering av rehabilitering, menar Otieno.</p><p>– Stroke är en komplex sjukdom, och vårdgivare måste snabbt avgöra vem som behöver olika behandlingar, vem som kan återhämta sig väl och vem som kan behöva långsiktigt stöd, säger Josline Otieno.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Metodvalet avgör vad som fungerar bäst</h2><p>Studien omfattar även analyser av överlevnad över tid samt situationer där flera möjliga utfall konkurrerar med varandra, till exempel återinsjuknande eller död.</p><p>Resultaten visar att valet av metod bör anpassas efter hur data ser ut och vilken tidshorisont som är kliniskt relevant. Cox-regression, en vanlig statistisk metod för att analysera överlevnad över tid, fungerar bra när modellens antaganden håller. Men när sambanden är mer komplexa eller när data innehåller mycket osäkerhet presterar maskininlärning ofta bättre.</p><p>– Vid konkurrerande risker förändras prestandan över tid. Ingen modell var konsekvent bäst vid alla utvärderingstidpunkter, säger Josline Otieno.</p><p>Otieno menar att maskininlärning i hennes exempel ofta fungerade bättre på kortare sikt, när många händelser inträffar. Vid längre uppföljning var i stället traditionella statistiska modeller mer tillförlitliga.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Stöd för beslut i vården</h2><p>Studien kombinerar en simuleringsstudie, där forskarna testar metoder på datorgenererad data, med analyser av verkliga data. I simuleringsstudien undersöks hur faktorer som urvalsstorlek, censurering, modellantaganden och osäkra värden påverkar resultaten. Slutsatsen är att metodvalet bör vara sammanhangsberoende och att modeller bör utvärderas med flera sätt.</p><p>– Mer tillförlitliga bedömningar kan förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter och ge bättre stöd vid beslut om behandling, särskilt när modeller används vid kliniskt meningsfulla tidpunkter, avslutar Josline Otieno.</p>/nyheter/sa-avgors-hur-val-strokeutfall-kan-forutsagas_12166757//nyheter/arctic-security-forum-oppnar-vagar-for-samarbete-i-norr_12166686/Arctic Security Forum öppnar vägar för samarbete i norrDen arktiska regionen är nu av intresse för alla, eftersom det som sker där påverkar hela världen. Regionens potential hänger samman med de utmaningar som klimatförändringar och geopolitiska spänningar innebär, och samarbete mellan olika länder och aktörer kring Arktis behövs nu mer akut än någonsin. Arctic Security Forum, som hålls i Uleåborg den 16–17 juni, kommer att bidra till att möta detta behov av fördjupat samarbete.Thu, 19 Mar 2026 10:08:07 +0100<p>Arktisk säkerhet har haft, och fortsätter att ha, en djupgående påverkan på det nordiska och europeiska Arktis. De sex nordiska universiteten (Arctic Six), belägna i det europeiska Arktis, efterlyser en öppen dialog och ett ökat samarbete mellan akademi och olika samhällsaktörer – beslutsfattare, försvarsmakter, städer, lokalsamhällen och näringsliv – för att möta de säkerhetsutmaningar som vår region står inför.</p><p>Arctic Security Forum kommer att behandla de mest angelägna säkerhetsfrågorna i Arktis idag, följt av samskapande workshops för att etablera nya samarbeten, projekt och initiativ inom forumets tre huvudteman: totalförsvar, transporter och beredskap i norr.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ledande röster tar plats på scenen om Arktis framtid</h2><p>Bekräftade huvudtalare inkluderar <strong>Mikko Hautala</strong>, chef för geopolitiska frågor och myndighetsrelationer samt ordförande för Nokia Defense, och <strong>Kalle Kankaanpää</strong>, ambassadör för arktiska frågor i Finland.</p><p><strong>Matti Latva-aho</strong>, forskningsprorektor vid Uleåborgs universitet, ser omfattande säkerhet som ett viktigt område för forskning och samverkan.</p><p>– Det är ett framväxande forskningsområde där universitetens roll växer snabbt. Vi behöver nya samarbeten för att säkerställa att de mest innovativa lösningarna når samhället på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Latva-aho.</p><p>Arctic Security Forum arrangeras av Uleåborgs universitet inom ramen för <a href="https://www.arcticsix.org/">Arctic Six-samarbetet</a> och organiseras gemensamt av samtliga Arctic Six-universitet: Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, UiT – Norges arktiska universitet, Nord universitet, Lapplands universitet och Uleåborgs universitet.</p><p>Mer information och anmälan finns på <a href="https://www.oulu.fi/en/events/arctic-security-forum">Arctic Security Forums evenemangssida</a></p>/nyheter/arctic-security-forum-oppnar-vagar-for-samarbete-i-norr_12166686//nyheter/vad-hander-egentligen-i-kent-lakare-reder-ut-meningitutbrottet_12166685/Vad händer egentligen i Kent? En infektionsläkare reder ut meningitutbrottetEtt ovanligt snabbt och allvarligt utbrott av hjärnhinneinflammation (meningit) sprider sig just nu i Kent i England, där ett tjugotal personer insjuknat på bara en vecka. Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och forskare vid Umeå universitet, studerar sjukdomen i sitt arbete och håller ett vaksamt öga på utvecklingen.Thu, 19 Mar 2026 12:50:32 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16def7f7d6ae47818f7e847489f3d7f7/urban_johansson_kostenniemi_-_region_vasterbotten_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och forskare vid Umeå universitet, beskriver ett utbrott av hjärnhinneinflammation där både smittspridningen och sjukdomsförloppen väcker stor oro och där tidiga symtom lätt kan misstas för något betydligt harmlösare.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Region Västerbotten</span></div></div><p>Urban Johansson Kostenniemis egen nyckelfråga är om utbrottet har nått sin topp eller precis börjat. Vi ställer ett antal följdfrågor för att få hans bild av läget.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur allvarligt är det pågående sjukdomsutbrottet i Kent i ett medicinskt perspektiv?</h2><p>– Det pågående utbrottet i Kent är mycket allvarligt av två anledningar, att smittan sprids snabbt och att personer som insjuknar får svår livshotande sjukdom.</p><p>– Bakterien ”meningokocker” orsakar två typer av svåra infektioner; hjärnhinneinflammation (meningit) där bakterierna angriper hjärnan och blodförgiftning (sepsis) där bakterierna retar immunförsvaret med cytokinstorm och livshotande organsvikt som följd. Riskerna är stora, en av tio som drabbas dör, och bland överlevare är det vanligt med långvariga handikapp som hjärnskada, epilepsi, med minnessvårigheter och sänkt koncentrationsförmåga.</p><p>– Det mest skrämmande är hur fort det faktiskt har gått. På endast en vecka har 20 personer insjuknat i svår meningokocksjukdom varav två personer har dött, och än har vi inte sett slutet av utbrottet. De flesta drabbade har koppling till universitetet, ett universitet som är ungefär hälften så stort som Umeå Universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Varför drabbas universitets- och gymnasiemiljöer så snabbt?</h2><p>– Bakterien sprids via droppar i utandningsluften samt via saliv. Det innebär att smitta sprids mellan personer som vistas nära varandra i trånga utrymmen, exempelvis bor tillsammans i en trång studentkorridor eller umgås på en fullsatt nattklubb. Under studentfesterna finns en ytterligare risk; överföring via saliv innebär att bakterien kan flyttas över när unga människor kysser varandra, eller delar drinkar, e-cigaretter eller likande.</p><p>– Det här dubbla smittsättet är anledningen att utbrott ofta sker i förskoleåldern och åldern 15–25 år, och kan drabba allt från internationella scoutmöten, religiösa sammankomster, och värnpliktiga soldater.</p><p>– Något som ökar smittspridningen är att de flesta som får bakterien inte själva blir sjuka. Personer kan bära på bakterien i näsan, det som kallas ”asymtomatiska bärare”, vilket gör att en smittad person kan föra bakterien vidare till många andra.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vilka symtom riskerar att misstolkas och varför?</h2><p>– Tidiga symtom är huvudvärk, trötthet, och feber. Detta kan likna allt ifrån influensa, Covid-19, till en baksmälla, och misstolkas därför ofta som något ofarligt. Först när mer specifika symtom som kraftig orkeslöshet, nackstelhet, sänkt vakenhet, eller kramper tillstöter blir det uppenbart att det handlar om något mycket mer allvarligt än så.</p><p>– Nästa svårighet är att kan det gå ruskigt fort, från att de första symtomen visar sig tills att personen är bortom räddning gå på enstaka timmar eller max ett dygn. Om man vet att man blivit utsatt för smitta och får feber måste man söka vård direkt. I annat fall ska man vara vaksam vid feber och huvudvärk, och söka direkt om mer allvarliga symtom uppstår.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Hur snabbt måste man agera vid misstänkt meningit och vilken behandling fungerar bäst?</h2><p>– Sjukdomen går att förebygga med vaccin. Vi har flera olika vaccin och de ger upp till 90 procent skydd mot sjukdom. Att de är så effektiva innebär att de är ett effektivt motmedel vid utbrott och anledningen till varför befolkningen i drabbade områden erbjuds vaccination.</p><p>– För personer som redan hunnit bli exponerade för smitta, där hinner inte vaccinet nå tillräcklig effekt. Därför ges förebyggande antibiotika till dessa personer. Målet är att antibiotika ska slå bort bakterien innan den hunnit utveckla sjukdom. Som förebyggande behandling hos exponerade är antibiotika mycket effektivt.</p><p>– Personer som hunnit insjukna, i meningit eller sepsis, är mer illa ute. Här ges antibiotika direkt via blodet, och patienten vårdas ofta inom intensivvården. Trots maximala insatser är dödligheten fortfarande mycket hög.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Hur förberedda är Sverige och våra universitet på liknande utbrott?</h2><p>– I Sverige är den här sjukdomen mycket ovanlig, och det verkar inte som att utbrottet i Kent har lett till spridning utanför det aktuella närområdet. Folkhälsomyndigheten bedömer risken för spridning till Sverige som låg, och både nationellt och regionalt finns robusta system för övervakning av smitta.</p><p>– Vi har också erfarenhet av tidigare utbrott som nått Sverige, där många kallades in för provtagning, vaccination och förebyggande antibiotikabehandling. På så sätt är vår beredskap god. Däremot är kännedomen om sjukdomen lägre, eftersom den är så ovanlig, vilket ökar risken att vi inte upptäcker detta i tid.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Vad är det som gör hjärnhinneinflammation vetenskapligt fascinerande?</h2><p>– Bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation, meningokocker men även andra, kan man tro är ovanliga i samhället men det är inte sant, det är snarare tvärt om. En av tio bär den här bakterien i näsan. Trots detta är risken att bli svårt sjuk nästintill noll. Däremot kan det uppstå kloner av bakterien som är extra aggressiva.</p><p>– Det verkar som att den här bakterien kan leva i harmoni med människan under lång tid, men plötsligt händer något, frågan är bara vad?</p>/nyheter/vad-hander-egentligen-i-kent-lakare-reder-ut-meningitutbrottet_12166685//nyheter/forskare-motte-gymnasieelever-under-next-nobel-prize-2026_12166359/Forskare mötte gymnasieelever under ”Next Nobel Prize 2026”Under inspirationsdagen ”Next Nobel Prize 2026” tog 25 naturvetarelever del av föreläsningar och labbesök på Umeå universitet. Syftet var att ge en konkret bild av forskning och att uppmärksamma Emmanuelle Charpentier, Umeås hedersmedborgare och Nobelpristagare.Fri, 27 Mar 2026 07:45:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_morney_och_verena_kohler2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofia Morney och Verena Kohler hade förberett i laboratoriet för att ta emot en liten grupp gymnasieelever.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Andreas Kohler</span></div></div><p class="quote-center">Förhoppningsvis väcktes också intresse för forskarbanan hos några av de som deltog</p><p>– Dagen gav flera intryck att ta med vidare. Elevernas nyfikenhet ledde till bra samtal och många frågor, och mötet mellan oss forskare och gymnasieelever blev både öppet och givande. Förhoppningsvis väcktes också intresse för forskarbanan hos några av de som deltog, säger Verena Kohler, biträdande universitetslektor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Under inspirationsdagen ”Next Nobel Prize 2026” samlades 25 naturvetarelever från årskurs 3 vid Umeå gymnasieskolor i Galaxen på universitetscampus. Arrangemanget koordinerades av Karolina Broman, prodekan på teknisk-naturvetenskaplig fakultet, och genomfördes i ett samarbete mellan Umeå universitets Medicinska fakultet, Teknisk‑naturvetenskapliga fakultet och Umeå Kommun. Syftet var att ge eleverna en konkret bild av forskning och forskarutbildning. </p><p>Förmiddagen bestod av föreläsningar från forskare vid båda fakulteterna, däribland Richard Lundmark, Erik Chorell, Daniel Öhlund och Verena Kohler. Tillsammans gav de exempel på olika forskningsinriktningar och hur arbetet kan se ut i praktiken.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/ronnie_berntsson_o_gymnasieelever.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Medicinska fakultetens prodekan Ronnie Berntsson talade inför gymnasieeleverna om Umeå universitets forskningsinfrastruktur och deras betydelse.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ola Nilsson</span></div></div><p>I sin föreläsning valde Verena Kohler att kombinera en genomgång av den egna forskningen med reflektioner kring vägen in i akademin. Eleverna fick en introduktion till hur jäst används som modellorganism för att studera åldrandeprocesser, och hur proteiners struktur och funktion förändras över tid. För att göra mekanismerna mer greppbara använde hon en jämförelse med en garderob med kläder.</p><p>– När allt är vikt och ligger på rätt plats fungerar cellen som den ska. Men när garderoben ”åldras” hamnar kläder i fel låda, en del går sönder och andra bildar oordnade högar precis som proteiner i en åldrande cell.</p><p>Den personliga delen av föreläsningen handlade om olika val och omvägar som lett fram till ett forskarspår.</p><p>– Du hittar inte din väg genom att tänka. Du hittar den genom att prova dig fram, sammanfattade Verena Kohler.</p><p>Eleverna följde föreläsningarna med intresse, även under det sista passet före lunch.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4880432104a24a0491b730f99e695946/sofia_och_verena.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Verena Kohler och Sofia Morney tog emot eleverna i labbet och skapade ett nyfiket möte med vetenskap genom Sofias lekfulla och smart designade experiment.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Andreas Kohler</span></div></div><p>Efteråt fick en mindre grupp på sex elever besöka Verena Kohlers labb. Besöket leddes av Sofia Morney som började som forskaraspirant och sedan har fortsatt i Verenas grupp. Hon presenterade sina pågående experiment och lät eleverna lösa ett enklare, forskningsrelaterat pussel. Hon berättade även om sina studier och hur vardagen kan se ut i ett laboratorium. Besöket hade ett praktiskt fokus och gav möjlighet att ställa frågor i en mindre grupp.</p><p>För Verena Kohler är utåtriktat arbete en viktig del av forskarrollen, både för att möta unga som överväger en framtid inom naturvetenskap, och för att träna på att förklara forskning på ett tillgängligt sätt.</p><p>Som förstegenerationsforskare minns hon hur värdefull varje liten bit av vägledning var. Hon växte inte upp med kunskap om hur akademin fungerar, så de personer som tog sig tid att förklara, eller helt enkelt visade vad som var möjligt, gjorde stor skillnad.</p><p>Utåtriktat arbete är Verenas sätt att erbjuda något liknande till andra.</p><p> – Jag vill dela erfarenheter, inte ge instruktioner. De flesta vägar in i forskningen är inte helt raka.</p>/nyheter/forskare-motte-gymnasieelever-under-next-nobel-prize-2026_12166359//nyheter/forskning-med-sikte-pa-en-ny-behandling-vid-svar-ledgangsreumatism_12166147/Forskning med sikte på en ny behandling vid svår ledgångsreumatismEn donation till Karolinska Institutet ska bidra till forskning om en möjlig ny behandling vid svår ledgångsreumatism. Forskare vid Umeå universitet deltar i projektet.Wed, 18 Mar 2026 12:59:04 +0100<p>Karolinska Institutet har mottagit en donation från USA för att studera en möjlig ny behandling av svår ledgångsreumatism, reumatoid artrit. Forskare vid Umeå universitet medverkar i studien genom den reumatologiska forskargruppen som leds av Anna Södergren vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Projektet syftar till att öka kunskapen om sjukdomsmekanismer och på sikt förbättra behandlingen för patienter.</p><p>Reumatoid artrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som kan ge svår smärta och nedsatt livskvalitet för den drabbade. Trots dagens läkemedel finns patienter som inte får tillräcklig lindring. I den aktuella studien undersöks en ny, mer skonsam metod där svag elektrisk stimulering av en nerv i ytterörat, genom väl studerade mekanismer kan dämpa inflammation i kroppen och lederna och därmed lindra symptomen.</p><p>Anna Södergren, universitetslektor och överläkare i reumatologi berättar:<br>– Det är en studie som leds av forskare på reumatologen Karolinska och inkluderar flera städer i Sverige. Vi i Umeå bidrar genom att möjliggöra att fler patienter inkluderas så studiens resultat på så vis blir mer säkra. Dessutom är det viktigt att ge patienter i vår landsdel möjlighet att delta i denna studie. </p><p>Vad är förhoppningen att denna forskning ska leda till?<br>– Den kommer förhoppningsvis att klargöra om denna typ av behandling kan vara ett viktigt komplement till annan behandling för patienter med ledgångsreumatism, säger Anna Södergren.</p><p>Läs mer om projektet på Karolinska Institutets hemsida:<br><a href="https://nyheter.ki.se/usa-donation-till-studie-av-mojlig-ny-behandling-for-ledgangsreumatism" target="_blank" rel="noopener">USA-donation till studie av möjlig ny behandling för ledgångsreumatism</a></p>/nyheter/forskning-med-sikte-pa-en-ny-behandling-vid-svar-ledgangsreumatism_12166147//nyheter/nytt-nationellt-natverk-starker-umeas-cancerforskning_12166222/Nytt nationellt nätverk stärker Umeås cancerforskningGenom att formalisera samarbetet mellan landets Comprehensive Cancer Centres får Umeå universitet bättre möjligheter att bidra till forskning och utveckling av framtidens cancervård.Fri, 20 Mar 2026 11:16:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/02a079a7b7434048a0ddfeaf62da420f/maria_liljeholm_ccc2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Liljeholm, tillförordnad medicinskt ansvarig i Umeå Comprehensive Cancer Centre och adjungerad ledamot i nätverkets styrgrupp.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lotta Edvinsson</span></div></div><p>Samarbetet kring cancerforskning och avancerad cancervård mellan Sveriges Comprehensive Cancer Centres har pågått under flera år och är nu redo att formaliseras. Ett första konstituerande årsmöte hölls när det svenska CCC‑nätverket samlades den 16 mars i Göteborg, ett steg mot ett mer sammanhållet nätverk som kan fungera som gemensam röst och aktiv part i utvecklingen av cancervården.</p><p>– Vi ser många fördelar med att vi går samman nationellt för att utveckla cancervård av hög kvalitet, säkerställa patientperspektivet och öka tillgången till klinisk forskning. Det gynnar patienter samt cancervårdens och cancerforskningens medarbetare över hela landet, säger Maria Liljeholm, läkare och verksamhetschef på Cancercentrum Västerbotten vid Norrlands universitetssjukhus. Hon är adjungerad ledamot i nätverkets styrgrupp och blir ordinarie när Umeå CCC ackrediterats.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Prioritera områden i den nya strategin</h2><p>Utöver det redan pågående arbetet med forskning och precisionsmedicin kommer nätverket att prioritera områden från den nya cancerstrategin ”<a href="https://www.regionvasterbotten.se/comprehensive-cancer-centre-natverket-valkomnar-ny-nationell-cancerstrategi-for-framtidens-vard" target="_blank" rel="noopener">Ökad överlevnad och bättre livskvalitet – nationell cancerstrategi 2.0</a>” och bidra till att målen genomförs.</p><p>I Comprehensive Cancer Centres integreras akademi och klinik. Genom att samarbeta nationellt kan exempelvis genombrott inom precisionsmedicin snabbare implementeras i samtliga regioner. Förhoppningen är att samarbetet ska få samma genomslag även inom andra områden som prevention och livskvalitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Umeå universitets roll och möjligheter</h2><p>Cancerforskningen i Umeå är stark både vad gäller spets och bredd.  För forskare vid Umeå universitet innebär det nationella nätverket nya möjligheter att samverka med kollegor över hela landet. Det blir enklare att få tillgång till nationella resurser och expertis, något som kan underlätta spjutspetsprojekt inom bland annat kliniska studier.</p><p>Genom nätverket ökar även möjligheten att forskningsresultat får nationellt genomslag och bidrar till en mer jämlik cancervård. Forskarna kan dessutom påverka utvecklingen av framtida cancerstrategier och vara delaktiga i att prioritera forskningsområden som är relevanta för både patienter och vårdens medarbetare.</p><p>– Att Umeå CCC är en del av samarbetet innebär att forskare från Umeå universitet kan bidra till och dra nytta av nationell samverkan för starkare cancerforskning i Sverige, säger Tufve Nyholm, professor i medicinsk strålningsfysik med förenad anställning som sjukhusfysiker på Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p>/nyheter/nytt-nationellt-natverk-starker-umeas-cancerforskning_12166222//nyheter/genetiker-utmanar-teorin-om-hur-celler-behaller-sin-identitet_12165749/Genetiker utmanar teorin om hur celler behåller sin identitetEn av de mest vedertagna modellerna för hur celler minns sin identitet kan vara felaktig. Det visar en ny studie från två forskargrupper vid Umeå universitet. I Science Advances presenterar de resultat som omkullkastar en grundidé om hur Polycomb-systemet styr cellens minne.Fri, 13 Mar 2026 11:09:23 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/yuri_schwartz_bananflugelabb.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alla celler i kroppen har samma gener. Men i varje enskild celltyp är det bara vissa gener som används. Universitetslektor Yuri Schwartz studerar de epigenetiska processer som avgör vilka gener som är tysta eller aktiva i kroppens celler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p> </p><p>Polycomb-proteiner hjälper cellen att hålla vissa gener permanent avstängda när den delas. Därmed hjälps cellen att minnas sin identitet, till exempel att en hudcell fortsätter vara en hudcell. I över 20 år har forskare trott att en särskild kemisk förändring på ett av cellens byggnadsproteiner, histon H2A, spelar en nyckelroll i denna process.</p><p>Men den nya studien från Umeå universitet visar att denna förklaring inte stämmer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bananflugan klargör effekterna</h2><p>Bananfluga är en modellorganism som ofta används eftersom dess arvsmassa är enklare att analysera än människans. Forskarteamet studerade ett protein från bananflugan <em>Drosophila melanogaste</em>r som motsvarar människans PCGF3-protein. De gav genen som kodar för detta protein namnet Siesta. Proteinet ingår som en komponent i en grupp Polycomb-relaterade komplex som länge har ansetts bidra till genavstängning.</p><p>– Vi blev förvånade när vi såg att Siesta inte alls behövs för att stänga av utvecklingsgener, trots att det står för merparten av all H2A-modifiering i arvsmassan, säger Yuri Schwartz, universitetslektor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som lett projektet.</p><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_bananflugornas_rum_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Staff scientist Tatyana Kahn kom till Yuri Schwartz lab för 15 år sedan. Forskningen inom gepigenetik med bananflugan som modell ger henneständiga spänningen i att göra nya upptäckter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Hos däggdjur finns sex liknande PCGF-proteiner som ofta tar över varandras funktioner, vilket gör det svårt att studera dem var för sig. Bananflugan har bara tre, vilket gav forskarna ett unikt tillfälle att skilja effekterna åt.</p><p>– Det är just flugans genetiska enkelhet som gjorde det möjligt att se vad Siesta faktiskt gör och inte gör, förklarar förstaförfattaren Tatyana Kahn, staff scientist på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Hennes slutsats är tydlig:</p><p>– Våra data visar att modifieringen av H2A inte är den generella minnesmekanism man länge trott.</p><p>Det är därför först nu, genom att använda sig av flugmodellen, som forskarna kunnat visa att Siesta-komplex inte fungerar som en del av Polycomb-systemets repressiva maskineri.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">En helt annan oväntad funktion</h2><p>Forskarna gjorde dessutom en överraskande upptäckt. När Siesta saknas påverkades fluglarvernas rörelseförmåga och de blir långsamma och rör sig ryckigt.</p><p>Detta har inget med genavstängning att göra, vilket tyder på att Siesta har en helt annan biologisk roll än den man tidigare kopplat till Polycomb-systemet, cellens ”genminne”.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/i_dragskapet_sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorand Andres Garrido Aparicio arbetar i dragskåpet. Han är fascinerad av de mekanismer som styr epigenetisk reglering och hur de formar genuttryck under cellutvecklingen. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Föreslår att omdefiniera</h2><p>Den nya kunskapen får bredare konsekvenser. I dag grupperas alla så kallade RING1-baserade komplex ihop som varianter av Polycomb Repressive Complex 1 (PRC1). Forskarna menar att detta synsätt är missvisande.</p><p>– Våra resultat visar att Siesta-komplexen inte fungerar som en del av Polycomb-systemet. Det är dags att uppdatera hur vi definierar PRC1, säger Yuri Schwartz.</p><p>Om H2A-modifieringen inte är central för cellens minne återstår en viktig fråga: fäster Polycomb-proteiner i stället sina kemiska markörer på helt andra, ännu okända mål? Studien ger forskarvärlden nya verktyg för att undersöka just detta och öppnar dörren för att skriva om ett av cellbiologins kapitel.</p><p>Studien är utförd inom forskarnätverket <a href="https://epicon.nu/" target="_blank" rel="noopener">Epigenetic Cooperation North (EpiCoN)</a> vid Umeå universitet. Detta nätverk arbetar för att främja samarbete och utvecklingen av internationellt konkurrenskraftig forskning inom epigenetik, kromatinstruktur och genreglering, med tillämpningar på både grundläggande och kliniskt relevanta problem.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/167c49d0704041688082ae68313d232a/img_0862.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskning är allt som oftast ett lagarbete. Här är gänget bakom den nya studien i Science Advances: Professor Jan Larsson, staff scientist Tatyana Kahn, universitetslektor Yuri Schwartz,staff scientist Maria Kim och doktorand Andres Garvido Aparicio. På bilden saknas Anastasiya Yushkova, Alexander Glotov och Sweda Sreekumar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div>/nyheter/genetiker-utmanar-teorin-om-hur-celler-behaller-sin-identitet_12165749//nyheter/arets-valfardsinspirator-jobbar-for-en-battre-hemtjanst_12165711/Årets välfärdsinspiratör jobbar för en bättre hemtjänstHemtjänstindex har utsetts till Årets Välfärdsinspiratör. Indexet har utvecklats av SPF Seniorerna i nära samarbete med forskare vid Umeå universitet och är det enda mått som ger en heltäckande bild av hemtjänstens kvalitet i landets alla kommuner. Bakom priset står eHälsa+MVTe och Framtidens Hälso- & Sjukvård.Thu, 12 Mar 2026 14:29:04 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/hemtjanst_johner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hemtjänst är en av de vanligaste socialtjänstinsatserna för äldre.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér</span></div></div><p class="quote-center">hemtjänst av god kvalitet är både viktigt och utmanande</p><p>– Det känns bra! Utmärkelsen visar att vi kommit på något användbart och att hemtjänst av god kvalitet är både viktigt och utmanande, säger Gustaf Bucht, professor emeritus i geriatrik på Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.</p><p>Han medverkar som vetenskaplig ledare i projektet Hemtjänstindex som drivs av SPF Seniorerna.</p><p>Priset delades ut den 21 januari. Så här löd juryns motivering:</p><p>”<em>Med Hemtjänstindex har SPF Seniorerna skapat ett kraftfullt verktyg för förändring – som stärker kvaliteten, höjer transparensen och ger äldre en starkare röst i välfärden. På kort tid har indexet fått stor spridning och används i dag av över 100 kommuner i arbetet med att förbättra och jämföra hemtjänsten. Det är ett initiativ som kombinerar fakta, förankring och förändringsvilja – där civilsamhället visar vägen och gör konkret skillnad i människors vardag. SPF Seniorerna är samtidigt en stark förebild för hur brukarorganisationer kan bidra till ökad kvalitet och förbättra resultat i välfärdens kärnverksamheter. För sin förmåga att påverka, engagera och konkret förbättra hemtjänstens utveckling i hela landet, utses SPF Seniorerna till Årets Välfärdsinspiratör</em>”</p><p>Hemtjänstindex är en sammanvägning av data som på olika sätt indikerar kvalitet i hemtjänsten. Syftet är att underlätta kommuners kvalitetsanalyser och prioriteringar och uppdateras årligen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d058b890a1140fe8d5052c1d73e2ea3/gustaf_bucht.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor emeritus Gustaf Bucht tycker att arbetet med Hemtjänstindex är en inspirerande och rolig forskningsuppgift.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><p>– Indexet är egentligen bara en siffra som rangordnar landets kommuner, men benchmarking visar sig vara ett kraftfullt verktyg. Modellen bygger på öppna indikatorer från enkäter och hemsidor, strukturerade genom forskningsprocessen. På så sätt kan kommunerna enkelt se vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas, säger Gustaf Bucht.</p><p>Att projektet på bara fem år gått från idé till full implementering och fått acceptans hos både myndigheter och kommuner betyder mycket, menar Gustaf Bucht. Hemtjänstindex ses idag som ett verktyg som stärker kvaliteten, ökar transparensen och ger äldre en tydligare röst i välfärden.</p><p class="quote-center">Flera tusen pensionärer har medverkat i arbetet</p><p>Den vetenskapliga metoden bakom Hemtjänstindex bygger på en samskapande forskningsprocess där alla berörda aktörer inom hemtjänsten har deltagit, från probleminventering till färdigt resultat. Genom intervjuer, diskussioner, fokusgrupper och enkäter har både experter och intressenter bidragit. Indexet sammanväger statistik och mätningar från nationella databaser och utgår från vad seniorer själva anger som viktigast i hemtjänsten. Flera tusen pensionärer har medverkat i arbetet.</p><p>– På så sätt är vårt projekt ett initiativ som kombinerar fakta, förankring och seniorernas egna erfarenheter och prioriteringar, säger Gustaf Bucht.</p><p>I sin forskning har Gustaf Bucht haft äldre personer med behov av omsorg och sjukvård i fokus ända sedan 1980‑talet. Redan tidigt insåg han betydelsen av området, inte minst genom åren då han och kollegorna hade förmånen att arbeta tillsammans med Astrid Norberg – Sveriges första professor i omvårdnad vid den geriatriska avdelningen. Det var hon som introducerade begreppet personcentrerad omvårdnad, långt innan omvårdnad etablerades som ett eget akademiskt ämne.</p><p>– Jag kan ibland förvånas över att personcentrerad omvårdnad i dag ofta lyfts fram som något nytt, utan att man tar hänsyn till den historiska utvecklingen. Därför känns det värdefullt att vi tydliggör detta i projektet, både för min egen del och för helheten.</p><p>Projektet har finansierats av medel från Allmänna Arvsfonden.</p><p><a href="https://hemtjanstindex.se" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om projektet Hemtjänstindex</a></p>/nyheter/arets-valfardsinspirator-jobbar-for-en-battre-hemtjanst_12165711//nyheter/vart-att-veta-om-glaukom_12165667/Värt att veta om: GlaukomGlaukom är en smygande sjukdom som kan leda till blindhet om den inte behandlas, men många märker inte att de är drabbade förrän synen redan påverkats. Gauti Jóhannesson, docent i oftalmiatrik, berättar mer om sjukdomen och hur forskning kan bidra till bättre behandling.Fri, 13 Mar 2026 10:12:53 +0100<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är glaukom?</h2><p>Hos en person med glaukom har trycket i ögat blivit för högt, vilket leder till att synnerven skadas. I de flesta fall utvecklas sjukdomen långsamt, under månader eller kanske år. Synfältet blir gradvis mindre, men eftersom hjärnan kan fylla i de synintryck som försvinner märker man det oftast inte förrän det gått en tid. Glaukom kallas ibland grön starr, men har inget med grå starr att göra.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3d3eb429d56e4da19b6efe243ee0d521/johannesson_gauti_8832_201208_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gauti Johannesson, docent i oftalmiatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Kunskapsluckorna när det gäller glaukom är fortfarande betydande, framför allt när det gäller varför sjukdomen uppstår och hur den utvecklas. Vi vet fortfarande inte fullt ut varför vissa personer utvecklar glaukom trots normalt ögontryck, eller varför sjukdomen ibland fortsätter att utvecklas trots behandling, säger Gauti Jóhannesson, docent i oftalmiatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9c7e2a27-b04c-4c18-8fd4-cdf506355757" data-contentname="Faktaruta glaukom">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur behandlas glaukom?</h2><p>Glaukom behandlas genom att man sänker trycket i ögat på olika sätt, till exempel genom ögondroppar. Behandlingen minskar risken för att synen försämras, men kan inte reparera skador som redan uppstått.</p><p>– Idag är all tillgänglig behandling inriktad på att sänka ögontrycket. Vi saknar behandling som påverkar andra mekanismer, till exempel sådant som direkt skyddar nervcellerna i synnerven, säger Gauti Jóhannesson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Viktiga framsteg i forskningen</h2><p>Under de senaste åren har bilddiagnostiken blivit bättre, vilket hjälper läkare att sätta diagnos och följa sjukdomen (särskilt i ett tidigt skede). Genetisk forskning har gett nya kunskaper om biologiska mekanismer bakom sjukdomen, och det pågår också intensiv forskning om behandlingar som kan skydda nervcellerna i synnerven. Vid Umeå universitet bedrivs forskning om glaukom inom flera områden, bland annat behandlingsstudier och studier inom neuroprotektion.</p><p>– Ett av våra projekt undersöker skillnaden mellan att behandla intensivt redan från början och att trappa upp behandlingen stegvis, vilket är den vanliga metoden. Vi vill veta om det här har någon betydelse för hur sjukdomen utvecklas. Projektet följer patienterna under lång tid och det vi kan se är att om ögontrycket är högre när man börjar behandlingen så kan man överväga en mer intensiv behandling, men att det inte ger samma positiva effekt vid lägre ögontryck.</p><p>– Vi vill också undersöka om vissa vitamintillskott kan bidra till att skydda synnervens nervceller och därmed bromsa sjukdomens utveckling. Vi väntar fortfarande på resultaten i en stor nationell studie, men potentiellt kan det här leda till nya, kompletterande behandlingsstrategier och det är något som också väcker stort internationellt intresse, säger Gauti Jóhannesson.</p>/nyheter/vart-att-veta-om-glaukom_12165667//nyheter/kan-offentlig-upphandling-gora-maten-mer-lokal_12164114/Kan offentlig upphandling göra maten mer lokal?Den 24 februari samlades forskare och samhällsaktörer i Umeå för att utforska hur offentlig upphandling strategiskt kan användas för att skapa mer hållbara, resilienta och lokalt förankrade måltidssystem. Med utgångspunkt i erfarenheter från Kanada och Sverige undersökte seminariet hur den offentliga sektorns inköpsbeslut påverkar hälsa, regional utveckling och miljömässiga utfall genom hela livsmedelskedjan.Fri, 27 Feb 2026 15:07:43 +0100<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Offentlig upphandling som drivkraft för systemförändring</h2><p>Seminariet "<em>Can we make it local? The Challenges of Public Meal Procurement in Canada and Sweden"</em> arrangerades av Arctic Six Chair in Sustainable Food Transitions vid Arctic Centre, i samarbete med NorthFood, och stod värd gjorde Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.</p><p>I sitt inledningsanförande betonade professor Armando Perez-Cueto att offentlig upphandling inte bör betraktas som en administrativ funktion, utan som ett strategiskt styrmedel:</p><p>– Offentlig upphandling är en kraftfull hävstång i livsmedelssystemet. De beslut som fattas här påverkar inte bara vad som hamnar på tallriken, utan också folkhälsan, lokala ekonomier och hållbarheten i hela regioner.</p><p>Han framhöll upphandling som ett centralt verktyg för styrning med potential att påskynda hållbara livsmedelsomställningar – särskilt i regioner där offentliga måltider utgör en betydande andel av den totala livsmedelskonsumtionen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Från policy till tallrik: lärdomar från Québec</h2><p>Huvudtalare var professor Laure Saulais, som presenterade "<em>From procurement to meals: Local sourcing, food quality, and sustainability in Quebec’s healthcare sector".</em> Med empiriska exempel från Québec visade hon hur ambitioner att öka andelen lokalt producerade livsmedel behöver navigera mellan regelverk, marknadsstrukturer och konkurrerande politiska mål.</p><p class="quote-center">Offentlig upphandling är en kraftfull hävstång i livsmedelssystemet.</p><p>Saulais betonade också att en ökad lokal upphandling ofta kräver utveckling av alternativa leveranskanaler som kan fungera parallellt med etablerade storskaliga distributionssystem. Sådana strukturer uppstår inte enbart genom politiska beslut – de bygger på långsiktiga relationer, förtroende och aktiv samordning mellan producenter, offentliga upphandlare och mellanhänder. Att göra maten ”lokal” är därmed lika mycket en relationell och organisatorisk utmaning som en regulatorisk.</p><p>Ett centralt tema i hennes presentation var komplexiteten i begreppet ”lokal”. Även om det ofta förknippas med geografisk närhet kan det också spegla politiska prioriteringar, identitetsskapande eller ekonomiska strategier. Dessa olika tolkningar påverkar hur upphandlingskriterier utformas – och därmed också livsmedelskvalitet, leverantörsmångfald och hållbarhetsprestanda.</p><p>Seminariet samlade erkända traditionsbärare inom urfolkssamhället, forskare, lantbruksrepresentanter, civilsamhällesaktörer samt kommunala och regionala företrädare. Den breda representationen fördjupade samtalet och underströk att en upphandling i linje med hållbarhetsmål kräver dialog över sektorsgränser, styrnivåer och kunskapssystem.</p><p>Genom att knyta samman forskningsinsikter med praktiska erfarenheter belyste seminariet både utmaningarna och den transformativa potentialen i offentlig måltidsupphandling som ett verktyg för hållbara livsmedelssystem.</p><p> </p>/nyheter/kan-offentlig-upphandling-gora-maten-mer-lokal_12164114//nyheter/hjalp-till-att-forma-ec2u-science-contest--skicka-in-din-fraga_12164064/Hjälp till att forma EC2U Science Contest – skicka in din frågaDen 20 maj 2026 kommer Umeå universitet att vara representerat på scen när forskare från Umeå, Jena (Tyskland) och Åbo möts i EC2U Science Contest under EC2U Forum i Åbo, Finland. Nu bjuds anställda, studenter och allmänheten in att vara med och påverka tävlingen genom att skicka in frågor som forskarna får lösa live.Thu, 05 Mar 2026 09:02:32 +0100<p>EC2U Science Contest är ett fartfyllt och underhållande evenemang där tvärvetenskapliga forskarlag får samma fråga och bara några minuter på sig att enas om ett svar innan de presenterar det för publiken. Frågorna skickas in i förväg av publiken och kan handla om vetenskapliga, samhälleliga eller etiska frågor, men också om nyfikna ”tänk om?”‑scenarier.</p><p>Både publiken och en internationell jury delar ut poäng baserat på tydlighet, logik, kreativitet och underhållningsvärde. Tävlingen hålls på engelska och sänds online, vilket gör det möjligt att följa och delta även på distans.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/298e57a45f144292bf8591b2e44d19a8/ec2u-2026-keltainen-1920x1080-v32.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nu har du chansen att <a href="https://padlet.com/lassiyli/suggested-questions-for-the-ec2u-science-contest-lpgyowz0t77r5xwh">föreslå en fråga</a> som de vetenskapliga teamen ska ta itu med i EC2U Science Contest den 20 maj 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från stora samhällsfrågor till vardagsnyfikenhet</h2><p>I tidigare Science Contests har publikens frågor till exempel varit:</p><ul><li>Varför är planeter runda, men solsystemet platt?</li><li>Är det etiskt bättre att äta insekter än kött?</li><li>Hur många ballonger krävs för att lyfta en person som väger 80 kilo?</li><li>Skulle vi kunna förändra våra gener för att förebygga sjukdom – och borde vi göra det?</li></ul><p>Det finns inget ”rätt” sätt att formulera en fråga. Det viktiga är att den väcker diskussion och får forskare att tänka över ämnesgränser.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Alla kan bidra</h2><p>Frågor kan skickas in av studenter, medarbetare och allmänheten, och utvalda frågor kommer att utmanas live av lagen – däribland Umeå universitets forskarlag – på scen i Åbo.<br><br><strong>Sista dag att skicka in frågor:</strong> 31 mars 2026<br><strong>Skicka in din fråga här:</strong> <a title="Suggested questions for the EC2U Science Contest" href="https://padlet.com/lassiyli/suggested-questions-for-the-ec2u-science-contest-lpgyowz0t77r5xwh"> Frågor till EC2U Science Contest 2026</a><br><br><a href="https://www.youtube.com/@ec2ualliance/streams">Livestreamas på Youtube (20 maj kl. 17:00–19:00)</a></p>/nyheter/hjalp-till-att-forma-ec2u-science-contest--skicka-in-din-fraga_12164064//nyheter/individanpassad-dosering-kan-kravas-for-god-effekt-av-nytt-als-lakemedel_12163720/Individanpassad dosering kan krävas för god effekt av nytt ALS-läkemedel Individuell dosering kan vara nödvändig vid behandling med nya läkemedlet tofersen för att uppnå önskad klinisk effekt. Det föreslår forskaren Laura Leykam som i en ny avhandling från Umeå universitet bland annat har undersökt SOD1-halten och enzymaktiviteten hos behandlade ALS-patienter med hjälp av en nyutvecklad och mer relevant analysmetod. Wed, 25 Feb 2026 09:53:23 +0100<p>Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en neurodegenerativ sjukdom som drabbar de nervceller som styr musklernas rörelser och som leder till muskelförtvining och förlamning. Patienterna avlider vanligtvis i koldioxidnarkos inom tre till fem år efter att de första symtomen uppträtt. Majoriteten av patienterna har ingen ärftlig bakgrund, medan cirka 3–5 procent har en mutation i SOD1-genen som sjukdomsorsak.</p><p>SOD1 är ett viktigt enzym som skyddar kroppens celler från skador orsakade av reaktiva syreföreningar ("fria syreradikaler"). Mutationerna destabiliserar SOD1:s naturliga struktur, vilket leder till felveckning av proteinmolekylerna som då ansamlas och bildar toxiska aggregat inne i nervceller.</p><p>Tofersen är det första läkemedlet som specifikt godkänts för behandling av ALS-patienter med en SOD1-mutation och är utformad för att minska mängden SOD1 i cellerna. Behandlingen innebär samtidigt att skyddet mot syreradikaler minskar eftersom nivån av SOD1 sjunker.</p><p>– Det finns sannolikt en gräns för hur lågt man kan trycka ned SOD1-mängden utan att orsaka problem. Barn som föds helt utan fungerande SOD1 utvecklar nämligen också motorneuronsjukdom, säger Laura Leykam. </p><h3>Mindre vanligt enzym än tidigare känt</h3><p>I arbetet med sin avhandling har Laura Leykam försökt fördjupa kunskapen om vilken roll SOD1 och dess enzymatiska funktion spelar i kroppen och i ALS. Hennes forskning visar att SOD1 finns i en tiondel så stor mängd i nervsystemet som man tidigare har trott. Mängden varierar mellan olika vävnader men i snitt utgör enzymet 0,16 procent av alla proteiner i centrala nervsystemet, vilket ändå gör det till ett vanligt förekommande protein.</p><p>– I ljuset av de nya behandlingar som tas fram som minskar mängden SOD1 är det mycket viktigt för läkemedelsutvecklingen och utvärderingen av effektiviteten att veta vad utgångsvärdet är när det gäller enzymets nivåer i centrala nervsystemet och i andra vävnader, säger Laura Leykam.</p><h3>Nyutvecklad analysmetod kompletterar bilden</h3><p>Vanligtvis mäts SOD1-mängden hos patienter i blod men forskargruppen kring Laura Leykam har utvecklat en metod för att kunna mäta enzymaktiviteten i ryggmärgsvätska, vilket ger en bättre inblick i vad som pågår i centrala nervssystemet.</p><p>Med metoden har hon i ett ännu pågående projekt undersökt ryggmärgsvätska från 20 ALS-patienter, med 15 olika SOD1-mutationer, som behandlades med tofersen 100 mg i månaden. Proven är skickade till Umeå universitet från neurologkliniker i andra europeiska länder där tofersen är godkänd för behandling av ALS. Mätningarna visar att aktiviteten minskade i olika grad hos alla behandlade patienter och att det tog mellan fyra och tolv månader innan behandlingen gav full effekt.</p><p>Hon kan visa att aktivitetsmätning är ett viktigt komplement som mer specifikt kan avgöra hur patienter svarar på behandling med Tofersen än bara nivåer av SOD1-protein och nervskadeindikatorn neurofilament (NfL). Detta eftersom olika ALS-orsakande mutationer i SOD1 påverkar den enzymatiska aktivieteten olika mycket.</p><h3>Verkar finnas utrymme för individuell dosering</h3><p>Intressant nog ser hon att enzymaktiviteten inte bara varierar mellan patienter med olika mutationer utan även mellan patienter med samma mutation i SOD1 och mellan olika mätningar under behandlingstiden. Dessa skillnader kan vara en del av förklaringen till att några patienter har en utmärkt effekt av tofersen (rätt dosering) medan enstaka andra patienter har sämre effekt och någon ingen effekt ("non-responders"). En viktig slutsats är det troligtvis finns utrymme för högre doser då ingen av patienterna var i närheten av en aktivitetsnivå som kan antas vara skadligt låg.</p><p>– Det här tyder på att individuell dosering kan vara nödvändig vid behandling av patienter med tofersen för att uppnå ännu bättre klinisk effekt och samtidigt undvika negativa sidoeffekter, säger Laura Leykam. Alltså personalized medicine!</p><p>– Min förhoppning är att SOD1-aktivitetsmätning ska bli rutin i uppföljningen av ALS-patienter som får tofersen och liknande SOD1-reducerande behandlingar som för närvarande är under utveckling. Det kan vara avgörande för effektiv behandling och visa vägen mot mer individanpassad läkemedelsdosering, säger Laura Leykam.</p><p>ALS-forskargruppen vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus som Laura Leykam ingår i är den första forskargruppen i världen som har lyckats utveckla en metod för precisionsmätning av SOD1 i ryggmärgsvätska och därmed i centrala nervsystemet.</p><p>Laura Leykam är övertygad om att ju mer forskare samarbetar och delar med sig av sina resultat, desto fortare och effektivare kan verksamma kombinationer av läkemedel identifieras som kan göra verklig skillnad för framtida ALS-patienter.   </p><h3>SOD1 – ett protein med en komplex roll</h3><p>Under arbetet med att undersöka SOD1 i patientprover kunde Laura Leykam också identifiera en variant av SOD1 där en liten peptid klyvs lös men stannar kvar associerad med resten av proteinet.</p><p>Varför och hur detta sker, och varför det tycks vara mer vanligt förekommande hos ALS-patienter trots att förändringen i sig inte tycks påverka felveckningen av SOD1 kvarstår att undersöka men det ger ytterligare insikt i hur komplex SOD1:s roll i kroppen är.</p>/nyheter/individanpassad-dosering-kan-kravas-for-god-effekt-av-nytt-als-lakemedel_12163720//nyheter/hogintensiv-traning-ar-bra-aven-for-65-plussare_12163728/Högintensiv träning är bra även för 65-plussareAtt fysisk träning är viktigt för hälsan – särskilt för äldre personer – är ingen nyhet, men hur vi tränar kan vara avgörande för resultaten. En ny avhandling från Umeå universitet visar att korta, högintensiva träningspass för äldre både sparar tid och kan vara mer effektivt än traditionell konditionsträning.Thu, 26 Feb 2026 17:06:22 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/sofi_sandstrom_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofi Sandström, Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt högintensiv träning för personer 65 år och äldre.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">En av de mest spännande upptäckterna i min forskning är kopplingen mellan muskelstyrka och hur hjärnan fungerar</p><p>– En av de mest spännande upptäckterna i min forskning är kopplingen mellan muskelstyrka och hur hjärnan fungerar. När man kortar ner passen och höjer intensiteten verkar äldre kunna få extra fördelar både för benstyrkan och arbetsminnet, säger Sofi Sandström, som utfört sitt doktorandarbete på Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet.</p><p>Fysisk träning medför flertalet positiva hälsoeffekter och för äldre är det särskilt viktigt att träna då många av de funktionerna som försämras med ålder istället kan förbättras. Ett stort folkhälsoproblem är dock att många äldre personer är fysiskt inaktiva.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Pulshöjande träning</h2><p>Högintensiv träning, HIT, som bygger på mycket korta men intensiva och pulshöjande intervaller, är en relativt ny träningsmetod som i tidigare studier har visat lovande hälsoeffekter hos yngre personer. Sofi Sandströms avhandling, baserad på den så kallade Umeå HIT‑studien, visar hur olika nivåer av träningsintensitet påverkar kondition, hjärnans funktion och muskelstyrka hos personer över 65 år.</p><p>I hennes studie deltog 68 personer, som vanligtvis inte tränade regelbundet, i åldrarna 66 till 79 år. Deltagarna lottades till två grupper som båda tränade två gånger i veckan i tre månader på stationära cyklar. Ena gruppen utförde medelintensiv konditionsträning (40-minuters pass) och den andra utförde högintensiv intervallträning (10 x 6-sekundersintervaller i 20-minuters pass).</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/aa4586ee5c6a4a4990cb0da0d1ee5328/hit-pass_3616_191125_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I Sofi Sandströms studie deltog 68 personer, som vanligtvis inte tränade regelbundet, i åldrarna 66 till 79 år. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Halva tiden – bättre resultat</h2><p>Resultaten visade att både kondition och blodtryck förbättrades i liknande omfattning i grupperna, oavsett om träningen var medel- eller högintensiv. Det högintensiva, och betydligt kortare, passet gav däremot bättre effekt på benstyrka och arbetsminne. Eftersom dessa funktioner ofta försämras med åldern menar Sofi Sandström att träningsmetoden är överraskande lovande.</p><p>– Tidigare har forskare varit osäkra på om äldre ens bör träna högintensivt, men mina resultat pekar på att det fungerar minst lika bra som medelintensiv träning. Därför kan högintensiva kontrollerade pass bli ett viktigt alternativ för äldre som vill variera sin träning, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Starkare ben kopplat till piggare hjärna</h2><p>Kognitiv funktion undersöktes med ett brett kognitivt batteri som inkluderade flertalet tester på arbetsminne. Hjärnans aktivering vid arbetsminne undersöktes även, då deltagarna fick genomföra ett arbetsminnestest vid en magnetkameraundersökning. Här visade det sig att ökad benstyrka var relaterad till både ökad aktivering i frontalloben vid arbetsminnestestet samt ökad prestation på testet. Detta tyder på att muskulär anpassning kan vara ett viktigt mål för träning som syftar till att skydda hjärnan.</p><p>Tidigare forskning har antytt att åldersrelaterade förändringar i hjärnans vitsubstans begränsar effekterna av traditionell konditionsträning på arbetsminnet. Personer med mer uttalade förändringar har ofta inte fått samma förbättringar. I denna avhandling visades däremot att högintensiv träning förbättrade arbetsminnet även hos deltagare med omfattande vitsubstansförändringar.</p><p>– Detta tyder på att högintensiv träning kan vara särskilt värdefull för personer med tidiga förändringar i hjärnans vitsubstans, säger Sofi Sandström.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Träna hemma med stol</h2><p>För att påbörja processen med att göra högintensiv träning tillgänglig för en bredare grupp undersökte Sofi Sandström också möjligheten att träna hemma utan avancerade motionscyklar. Detta gjordes i en samskapande studie, där forskare och deltagare arbetade tillsammans för att skapa ett alternativ.</p><p>Det högintensiva passet omarbetades till att använda "uppresningar från stol" i ett högt tempo, något som visade sig ge liknande omedelbar fysiologisk respons som intensiv träning på stationär cykel.</p><p>– Nästa steg är att utveckla en mobilapp som kan styra träningspassen och att testa träningsformen på en ny grupp äldre för att se om resultaten håller även för dem som saknar tidigare erfarenhet av HIT. Förhoppningen är att träningen i framtiden ska kunna genomföras i hemmiljön.</p>/nyheter/hogintensiv-traning-ar-bra-aven-for-65-plussare_12163728//nyheter/en-pitch-kan-vara-borjan-pa-ett-nytt-samarbete_12163703/En pitch kan vara början på ett nytt samarbeteNär säsongens första IceLab Lunch Pitch drog igång var det molekylärbiologen Johan Henriksson som tog scenen. Han behöver samarbetspartners som kan utveckla algoritmer för att hantera och komplettera miljontals mikrobiella gensekvenser. I hans forskning genererar ett enda provtagningstillfälle en datamängd som är så stor att dagens analysmetoder inte räcker till.Fri, 27 Feb 2026 07:49:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-134.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Henriksson tycker att Lunch Pitch-formatet är ett av de bättre sätten vi har för att skapa nya samarbeten mellan forskare från olika dscipliner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p class="quote-center">allt mer beroende av kompetens från andra discipliner</p><p>– Vår forskargrupp letar alltid efter samarbeten och våra problem sträcker sig från ganska tuff matematik till lika utmanande programmering. För nästa generations biologi kommer vi att bli allt mer beroende av kompetens från andra discipliner, eftersom vi helt enkelt inte kan rymma all nödvändig expertis i ett enda labb, säger Johan Henriksson, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Lunch Pitch-serien, som arrangeras av IceLab vid Umeå universitet, är utformad för att under en lunchpaus samla forskare från olika discipliner till korta, fokuserade presentationer som väcker samtal och driver fram nya samarbeten.</p><p>Johan Henriksson ser formatet som helt i linje med framtidens biologiska forskning. Han hänvisar till sociologen Max Weber, som redan i slutet av 1800‑talet menade att samhället skulle bli allt mer specialiserat – så specialiserat att individer inte längre skulle kunna överblicka helheten. Enligt Johan Henriksson har den utvecklingen bara accelererat.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Söker samarbete inom maskininlärning</h2><p>I centrum för Johans presentation stod en ny metod som hans team har utvecklat och som kan fånga många, men ändå bara en liten delmängd av, upp till en miljon bakteriella genomsekvenser samtidigt. Genom att kunna studera så många bakterier, en i taget, är det är möjligt att förstå exempelvis hur antibiotikaresistens utvecklas.</p><p>– Det här är en helt galen mängd data och vi behöver nya verktyg för att analysera den. Just nu studerar vi en cell i taget, och det fungerar inte särskilt bra när datan är så gles.</p><p>Målet är att utveckla en maskininlärningsmodell, algoritm eller datastruktur som kan representera den underliggande gemensamma genetiska variationen och fylla i den saknade informationen mellan de samplade cellerna.</p><p>– Därifrån kan vi kanske också annotera den genetiska sekvensen i ett enda steg, till exempel identifiera vilka gener som finns där och vad de gör.</p><p>Johan Henriksson vill gärna samarbeta med forskare inom maskininlärning, gles linjär algebra, vektordatabaser eller avancerade datastrukturer. Han ser också möjligheter inom federerad databehandling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0be7c5a4d0104b199e76588ea58b3a71/20260211_lunchpitch-02.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Icelab lunch-pitchen följs av livliga diskussioner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Koka ner problem till det viktigaste</h2><p>Att tala inför en bred tvärvetenskaplig publik är alltid en utmaning, påpekar han.</p><p>– Man måste destillera ner essensen av sitt problem. Det du själv tycker är mest intressant är inte nödvändigtvis det som fångar publikens uppmärksamhet. Men det är också just därför du pitchar. Du presenterar problem som andra kan tycka är spännande och som kräver annan sorts expertis.</p><p>Han fortsätter:</p><p>– Det kan till och med finnas användare (biologer) som nu inser vilka möjligheter vi har. Det här är ett lovande område där vi har chansen att ta täten, så alla med affärssinne borde haka på.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En pitch är en början</h2><p>Trots att det aldrig är enkelt att skapa nya samarbeten tror Johan Henriksson att Lunch Pitch-formatet är ett av de bättre sätten vi har för att tända gnistan.</p><p>– Ärligt talat är det inte lätt, men det är förmodligen det bästa vi kan åstadkomma. En pitch är bara början på ett samtal. Sedan börjar det hårda arbetet när båda sidor måste lära sig tillräckligt om problemet för att kunna bidra till en lösning. Djävulen är alltid i detaljerna.</p><p>För honom ligger den verkliga styrkan i evenemangets förmåga att samla öppensinnade forskare i samma rum.</p><p>– Nu måste vi bara omsätta ord i handling!</p>/nyheter/en-pitch-kan-vara-borjan-pa-ett-nytt-samarbete_12163703//nyheter/mixed-reality-okar-realismen-i-traning-for-masskadehandelser_12163265/Mixed reality ökar realismen i träning för stora olyckorEn ny avhandling från Umeå universitet visar hur ny virtuell teknologi kan komplettera traditionell katastrofträning och ge akutsjukvårdspersonal möjlighet att öva realistiskt på komplexa situationer – innan de inträffar i verkligheten. Thu, 19 Feb 2026 13:19:56 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/green_manikin_med1stmr.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fredrik Schulz avhandling visar hur ny virtuell teknologi kan komplettera traditionell katastrofträning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>MED1stMR</span></div></div><p class="quote-center">verkliga och digitala miljöer kombineras</p><p>– Mina resultat visar att simuleringsträning med m<em>ixed reality</em>-teknik, som innebär att verkliga och digitala miljöer kombineras, är en effektiv och pedagogisk robust metod för akutsjukvårdspersonal att med inlevelse kunna förbereda sig för att hantera stora olyckor med många skadade, säger Fredrik Schulz, nybliven doktor. Han utförde sina doktorandstudier på Institutionen för omvårdnad och Kunskapscentrum i katastrofmedicin vid Umeå universitet.</p><p>Stora olyckor innebär ofta att tillgängliga resurser inte räcker till i förhållande till antalet skadade. Det skapar kraftiga påfrestningar för akutsjukvårdspersonal, som under tidspress måste prioritera och fatta beslut där misstag kan få livsavgörande konsekvenser. För att kunna hantera både stressen och arbetsuppgifterna är effektiv och realistisk träning helt avgörande.</p><p>Tidigare forskning har visat att trots olika former av träning upplever många inom akutsjukvården att de är otillräckligt förberedda inför masskadehändelser. I takt med att sjukvårdens beredskapsutmaningar växer blir mixed reality ett allt viktigare verktyg för realistisk och flexibel träning.</p><p><em>Mixed reality</em>, eller blandad verklighet, är en teknik som kombinerar den fysiska världen med digitala inslag. Till skillnad från <em>virtual reality</em>, där användaren helt kliver in i en datorgenererad miljö och ofta använder handkontroller, sker <em>mixed reality</em> i den verkliga omgivningen. Man ser och interagerar samtidigt med både verkliga människor och virtuella objekt som projiceras in i rummet – till exempel patienter eller olycksscenarier. Det gör att deltagarna kan röra sig fritt och samarbeta som i verkligheten, samtidigt som de möter digitala händelser som annars vore svåra eller farliga att återskapa i träning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efc109b8dba34fad89ac84826d0225be/fredrik_schulz.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fredrik Schulz är legitimerad sjuksköterska och doktorerade på Institutionen för omvårdnad och Kunskapscenter i katastrofmedicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fredrik Sundvall / FotoINorr</span></div></div><p>Fredrik Schulz har i sin avhandling undersökt hur <em>mixed reality</em>-teknik kan användas som ett komplement till traditionell katastrofträning och har identifierat vilka faktorer som hjälper respektive hindrar inlärningen av de färdigheter som krävs vid stora olyckor. Med sin avhandling är han en av de första att studera både tekniska (medicinskt omhändertagande) och icke‑tekniska färdigheter (som kommunikation, stresshantering och situationsmedvetenhet) i en större grupp deltagare.</p><p>Data insamlades från akutsjukvårdsverksamheter i flera europeiska länder med hjälp av olika metoder, inklusive observationer vid fältövningar, intervjuer, självskattningsinstrument, enkäter och gruppdiskussioner.</p><p>Resultaten bekräftar att det fortfarande finns ett stort behov av nya metoder som kan stärka både den praktiska och den mentala beredskapen hos akutsjukvårdspersonal.</p><p>En tydlig faktor som främjar lärande av färdigheter med hjälp av <em>mixed reality</em> var den starka känslan av närvaro och inlevelse i scenariot.</p><p>– Genom att skadeplatsen presenteras virtuellt kan akutsjukvårdspersonal öva på att skapa sig en helhetsbild av situationen, samarbeta med andra aktörer på plats och förstå de olika roller och ansvarsområden som finns vid en stor olycka.</p><p>Samtidigt såg Fredrik Schulz att ökad realism inte automatiskt leder till bättre inlärning av tekniska färdigheter.</p><p>– För att den här tekniken ska nå sin fulla potential behöver simuleringsträningen i ännu högre grad spegla den kliniska vardagen för akutsjukvårdspersonal, säger han.</p><p>Förhoppningen är att forskningsresultaten i avhandlingen kan ligga till grund för vidare utveckling av träningsprogram baserade på mixed reality inom katastrofmedicinsk utbildning och därigenom stärka akutsjukvårdspersonalens beredskap inför framtida kriser.</p>/nyheter/mixed-reality-okar-realismen-i-traning-for-masskadehandelser_12163265//nyheter/miljovanlig-granbark-kan-ersatta-giftiga-kemikalier_12162693/Miljövänlig granbark kan ersätta giftiga kemikalierAvkok på granbark kan ersätta giftiga kemikalier för att hämma bakterier som annars bildar farliga gaser och slem i pappersbruk och avloppssystem. Det visar ett samarbetsprojekt vid SLU och Umeå universitet.Tue, 17 Feb 2026 07:35:28 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/maria_hedberg_final.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Hedberg, staff scientist på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet, har sett hur granbark kan hålla mikroberna i schack.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fotonord</span></div></div><p class="quote-center">en överraskning att så många arter var väldigt känsliga för granbarkextraktet</p><p>– Det var en överraskning att så många arter var väldigt känsliga för granbarkextraktet. Men med tanke på att samma ämnen i barken skyddar granen från angrepp av olika mikrober, så är det väl inte så konstigt, säger Maria Hedberg, staff scientist på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><p>I ”fabrikssoppan” med fiber som ska bli papper och kartong finns också mikroorganismer, som trivs utmärkt i det fingervarma vattnet. Särskilt med returpapper kommer det in en stor mängd bakterier. Om mikroberna får tillväxa bildas det explosiva, giftiga, illaluktande gaser och ett segt slem som sätter igen rör och gör kvaliteten på pappret sämre. För att begränsa mikroberna tillsätts idag en cocktail av kemikalier som biocider.</p><p>Nu har ett forskarlag i Umeå utvecklat en miljövänligare metod för att hålla bakterierna i schack. Genom att koka granbark i vatten och sedan pressa får man ett extrakt som kan blandas i processvattnet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">99 procent försvann</h2><p>I ett pilotprojekt vid pappersbruket i Obbola, söder om Umeå, försvann 99 procent av bakterierna efter 16 timmar när granbarkextrakt blandats i. Faktum är att resultaten tyder på att granbarksextrakt kan vara bättre än syntetiska kemikalier.</p><p>Initialt var den kemiska biociden visserligen vassare (giftigare), men under en lite längre tidsperiod fördröjde granbarksextraktet gasbildningen betydligt bättre. Just hållbarheten är viktig för att slippa problem efter stopp i produktionen.</p><p>Maria Hedbergs erfarenhet av att arbeta med humana bakterier och studera hur de reagerar på olika ämnen blev viktig i projektet. Hon ansvarade för den del av forskningen som undersökte granbarksextraktets antimikrobiella egenskaper. I studien analyserade hon prover från två typer av miljöer: pappersindustrin och kommunala avloppssystem. Ur dessa miljöer isolerades representativa, dominerande bakteriearter, och deras känslighet för granbarksextraktet testades.</p><p>– Vi ser framför allt en övervikt av sporbildande bakterier såsom <em>Bacillus</em>‑ och <em>Clostridium</em>arter, samt filamentbildande bakterier som <em>Thiothrix</em>. Samtidigt är det en mycket komplex bakterieflora i returpappersmassa, med många olika arter närvarande, säger Maria Hedberg.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9ea77e1a6264d13bd562f8fb435d703/rm24-20_sporer_kopiera.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Hedberg identifierade  framför allt en övervikt av sporbildande bakteriersporbildande bakterier, här <em>Clostridium</em> sp.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Maria Hedberg</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Svårare att utveckla resistens</h2><p>Bakterierna verkar också ha svårare att utveckla resistens mot granbarksextraktet, som har en betydligt mer komplex kemisk struktur än de rena kemikalier som vanligtvis används.</p><p>– Troligen är det helt enkelt mer ansträngande för bakterierna att ”överlista” granbarksextraktet än en traditionell biocid. Extraktet består av många olika komponenter med komplexa strukturer, vilket gör det svårare för mikroberna att utveckla resistens. Tanninerna spelar sannolikt en stor roll för extraktets antimikrobiella effekt, säger Maria Hedberg.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Restprodukt med potential</h2><p>Metoden har tagits fram i det SLU-ledda europeiska samarbetsprojektet CEforestry. Projektet syftar till att använda restprodukter från skogsbruket på ett effektivare sätt. Granbark finns det gott om eftersom allt virke barkas vid industrin. Barken har ett lågt värde och eldas upp. Men som råvara till ett antibakteriellt extrakt skulle barken få ett högre värde.</p><p>Förutom i pappersbruket skulle granbarksextrakt av allt att döma även kunna göra nytta kommunala avloppssystem där man har problem med bakterier som bildar frätande och illaluktande gaser, samt slem som sätter igen rör.</p><p>För att extrakt från granbark ska kunna användas i större skala krävs mer utveckling. Bland annat behövs det göras storskaliga försök i pappersbruken för att säkerställa effekten. Det behövs också en maskin som tillverkar extraktet, helst vid fabriken.</p><p>– Granbarksextrakt har alla förutsättningar att bli ett starkt och hållbart alternativ till syntetiska produkter i pappersbruk och reningsverk, säger Mehrdad Arshadi, projektansvarig vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.</p>/nyheter/miljovanlig-granbark-kan-ersatta-giftiga-kemikalier_12162693//nyheter/emmanuelle-charpentier-om-vetenskapens-roll-i-samhallet-_12161310/Intervju med Emmanuelle Charpentier om vetenskapens roll i samhället I en tid när vetenskapen ifrågasätts är det viktigare än någonsin för forskare att visa hur forskningen bidrar till att lösa samhällsutmaningar, säger professor Emmanuelle Charpentier, nobelpristagare och medicine doktor vid Umeå universitet, i en exklusiv intervju. Mon, 16 Mar 2026 15:59:02 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b01d70c347eb4e4fa76b921ea9e1b976/emmanuelle-charpentier-hedersmedborgare-1842-250926-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor, nobelpristagare och hedersdoktor Emmanuelle Charpentier i Umeå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi borde höja våra röster som en gemenskap, stanna upp och förklara vad vi gör, säger Emmanuelle Charpentier.</p><p>Klicka på länken nedan för att se den filmade intervjun.</p>/nyheter/emmanuelle-charpentier-om-vetenskapens-roll-i-samhallet-_12161310//nyheter/arftlig-cancertestning-kopplad-till-overgaende-oro_12160556/Ärftlig cancertestning kopplad till övergående oroAtt få besked om att man bär på en ärftligt ökad risk för att få cancer kan vara omtumlande. De flesta landar dock i situationen relativt snabbt. Inom ett halvår ligger både oro, ångest och livskvalitet nära samma nivåer som bland personer som inte fått något sådant besked. Det visar en studie vid Umeå universitet och Lunds universitet. Mon, 16 Feb 2026 12:58:10 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4fdf037f32894d54a917e2190c543128/ylva_heyman.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ylva Heyman, forskare vid Umeå universitet och Lunds universitet samt läkare vid Skåne universitetssjukhus</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Leyman</span></div></div><p>– Sammantaget ser vi att genetisk testning inte är förknippad med långvarig försämring av livskvalitet, utan för de flesta medför en övergående ökning av oro och ångest, även om vissa kan behöva särskilt stöd, säger Ylva Heyman, forskare vid Umeå universitet och Lunds universitet samt läkare vid Skåne universitetssjukhus och studiens första författare.</p><p>Genetisk testning för ärftlig bröst-, äggstocks- och tjocktarmscancer används allt oftare inom sjukvården. Testet består i regel av ett blodprov som kan visa om man bär på en ärftlig ökad risk att drabbas av dessa cancerformer. Den aktuella studien ger en mer nyanserad bild av hur deltagarna mår under det första halvåret efter testning. Det har tidigare funnits oro för att testningen och beskedet i sig kan leda till ökad ångest och sämre livskvalitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förbättrades över tid</h2><p>Studien visar att livskvaliteten förbättrades över tid inom samtliga områden. Ångest och cancerrelaterad oro var högre efter testbeskedet men minskade under uppföljningen och låg redan efter sex månader nära nivåerna i befolkningen som helhet.</p><p>En tydlig skillnad sågs mellan personer med och utan en cancerdiagnos under det senaste året. För personer utan en nylig cancerdiagnos var livskvaliteten redan från början nära befolkningsnivåer och förändrades endast marginellt. De som nyligen diagnostiserats med cancer rapporterade lägre livskvalitet och mer ångest och oro vid båda tidpunkterna, även om deras mående också förbättrades under uppföljningen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Förebyggande åtgärder</h2><p>– Det är viktigt att vården uppmärksammar att de som nyligen haft en cancerdiagnos kan behöva riktat psykosocialt stöd vid behov när de dessutom får besked om ärftligt ökad cancerrisk. Men testet kan också innebära en trygghet i form av förklaring till cancerinsjuknande och möjlighet till förebyggande åtgärder för både patienten och berörda släktingar, säger Ylva Heyman.</p><p>Studien visar också att yngre personer, kvinnor och de som nyligen genomgått cancer rapporterade mer oro och sämre livskvalitet än andra. Däremot hade testresultatet, oavsett om en ärftlig genförändring påvisades eller inte, ingen avgörande betydelse för deltagarnas mående.</p><p>Studien omfattar 254 personer som genomgått genetisk testning vid fyra svenska cancergenetiska mottagningar. Deltagarna besvarade enkäter kort efter testbeskedet och sedan igen efter sex månader. Resultaten jämfördes med data från den svenska befolkningen. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Quality of Life Research.</p>/nyheter/arftlig-cancertestning-kopplad-till-overgaende-oro_12160556//nyheter/forskarna-som-vill-se-virusens-innersta-maskineri_12161301/Forskarna som vill se virusens innersta maskineriVirus är bland de enklaste biologiska strukturer som finns. Ändå lyckas de gång på gång ta kontroll över några av de mest avancerade system vi känner till – levande celler. Hur det egentligen går till är en av de stora olösta frågorna inom modern biologi. Lars-Anders Carlson och hans forskargrupp ska försöka ta reda på svaret.Thu, 12 Feb 2026 17:51:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3e337f24564be681d1e73136295b81/lars-anders_carlson2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars-Anders Carlson ska ta tredimensionella ”närbilder” av insidan av en infekterad cell för att se hur virusfabrikerna faktiskt är organiserade, inte som tidigare, bara isolerade proteiner i ett provrör.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johan Gunséus</span></div></div><p>Med hjälp av några av världens mest avancerade mikroskop vill han bokstavligen kliva in i den virusinfekterade cellen och studera hur virus bygger om cellens inre till effektiva virusfabriker. Det handlar om ett projekt med fokus på två virus med målet att förstå infektionens mekanik på atomär nivå.</p><p>– Vi försöker förstå hur virus bygger om insidan av en infekterad cell. Trots att virus ofta har färre än ett dussin gener kan de ändå ta över en cell som har tiotusentals gener. Det är egentligen helt otroligt, säger Lars-Anders Carlson, professor vid Umeå universitet.</p><p>Jämfört med mänskliga celler är virus extremt enkla. De saknar egen ämnesomsättning, kan inte föröka sig själva och är helt beroende av att infektera en värdcell.</p><p>– Virusen kapar funktioner som redan finns i cellen. De bygger om cellens struktur och skapar något vi kallar virusfabriker – specialiserade miljöer där virus kan kopiera sitt arvsmaterial och bygga nya viruspartiklar.</p><p>Det är just dessa virusfabriker som står i centrum för Lars-Anders Carlsons forskning. Hur ser de ut? Hur är de uppbyggda? Och varför ser de likadana ut hos olika virus, trots att virusen använder helt olika strategier för att skapa dem?</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Läs hela nyheten</h2><p><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/forskarna-som-vill-se-virusens-innersta-maskineri" target="_blank" rel="noopener">Läs hela nyheten på KAW:s webbplats</a></p><p>Lars-Anders Carlson leder projektet ’Conserved concepts and divergent details of membrane-bound viral replication organelles’, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW).</p>/nyheter/forskarna-som-vill-se-virusens-innersta-maskineri_12161301//nyheter/konferens-om-kohorter-lockade-langvaga-deltagare_12161181/Konferens om kohorter lockade långväga deltagareForskning på stora kohorter kan ge oss kunskap om till exempel orsakssamband eller risk- och skyddande faktorer för olika sjukdomar. Men hur kan forskare använda den data som samlats in och vilka etiska, juridiska och praktiska aspekter behöver man tänka på? På konferensen "Large cohort studies: Success factors and methods" samlades över 70 forskare för att diskutera just det.Wed, 11 Feb 2026 16:04:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-2_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mingel och poster walk på konferensen "Large cohort studies: Success factors and methods".</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Umeå universitet och Region Västerbotten har en lång tradition av att arbeta med stora kohorter, alltså grupper av människor som man följer över tid för att studera till exempel förändringar eller samband. I höstas nådde man målet att rekrytera 10 000 gravida kvinnor till NorthPop, en kohort som följer barn och deras familjer från mitten av graviditeten och fram tills barnen är åtminstone 7 år. Som ett led i firandet bjöd man därför in till en konferens om hur man kan ta tillvara möjligheterna som finns med forskning på stora kohorter.</p><p>– Det har varit så inspirerande, framför allt de intensiva diskussionerna i pauserna och i panelsamtalen, säger Christina West som är professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap och en av arrangörerna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-4_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Poster walk.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Under konferensens andra dag riktades fokus särskilt mot yngre forskare, med bland annat föreläsningar om statistiska metoder och en så kallad poster walk där forskare visar resultat från sina studier. Totalt samlade konferensen drygt 70 deltagare från hela Sverige och ett antal andra länder, såväl seniora forskare som post docs och doktorander. Christina West är nöjd med både programmet och uppslutningen. Att samla forskare med olika bakgrund gör det enklare att utnyttja potentialen i forskning på stora kohorter.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c92037599d247e5b9787c15a84bd3ef/northpop-konf-1_260206-jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Poster walk.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– När vi har samlat in sådant fantastiskt material som i NorthPop vill vi möjliggöra för folk att använda det. Samarbete är nyckeln här. Och konferensen är ett utmärkt tillfälle att träffas och nätverka, säger Christina West.</p>/nyheter/konferens-om-kohorter-lockade-langvaga-deltagare_12161181//nyheter/mentorskap-starker-erfarna-sjukskoterskor_12160918/Mentorskap stärker erfarna sjuksköterskorEn ny avhandling från Umeå universitet visar att mentorskap inte bara hjälper nya sjuksköterskor, utan också är utvecklande för mentorerna själva. För att mentorskap ska fungera långsiktigt krävs tydligt stöd och struktur från arbetsgivare och ledning.Tue, 10 Feb 2026 13:36:01 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8680a5a6c6c84fac97206a9c4442125d/kallerhult-hermansson_stina_17122024_hkn-9.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stina Kallerhult Hermansson vid Institutionen för omvårdnad har i sin avhandling studerat sjuksköterskor och mentorskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">Mentorskap är verkligen en investering i hela arbetsgruppen</p><p>– När mentorer växer i sin yrkesroll gynnar det hela vården. Mentorskap är verkligen en investering i hela arbetsgruppen!, säger Stina Kallerhult Hermansson, Universitetsadjunkt vid Institutionen för omvårdnad.</p><p>Traditionellt har forskning om mentorskap inom vården främst belyst den nya sjuksköterskans (adeptens) upplevelser. I Stina Kallerhult Hermanssons forskning riktas i stället strålkastaren mot mentorerna.</p><p>Avhandlingen utgår från ett svensk-norskt samarbete där en gemensam modell för mentorskap utvecklades och testades i både Västerbotten och Nordland. Mentorerna fick en särskild utbildning och matchades med nyanställda sjuksköterskor. Syftet var att stärka mentorskapet som stödstruktur och bidra till ett mer hållbart yrkesliv.</p><p>I studien undersökte Stina Kallerhult Hermansson också sjuksköterskor i Västerbotten och Nordland i ett bredare perspektiv, med fokus på bland annat deras arbetstillfredsställelse och upplevda professionella kompetens.</p><p>Resultaten visar att mentorerna upplevde personlig och professionell utveckling, bland annat genom att reflektera över sin egen yrkesroll, stärka sitt ledarskap och känna stolthet över sitt kunnande.</p><p>Samtidigt framkom att sjuksköterskor som arbetat mellan ett och ett halvt och fem år var den grupp som hade lägst arbetstillfredsställelse, jämfört med både helt nya och mer erfarna kollegor.</p><p>– Denna grupp av sjuksköterskor kan därför ha särskilt stor nytta av mentorskap för att stanna i yrket, säger Stina Kallerhult Hermansson.</p><p>En annan viktig slutsats som hon drar är att för att mentorskap ska bli hållbart krävs att arbetsgivare tar ansvar för att göra det till ett etablerat arbetssätt i de dagliga rutinerna.</p><p>– Mentorskapet måste integreras i de dagliga rutinerna och stöttas organisatoriskt. Det gynnar både personalens utveckling och patientsäkerheten.</p><p>Stina Kallerhult Hermansson försvarade sin avhandling framgångsrikt vid Umeå universitet 5 december 2025.</p><p>Läs avhandlingen<a href="https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-246064" target="_blank" rel="noopener"> Being and becoming a mentor: personal and professional growth in a Swedish-Norwegian multicenter nurse mentorship intervention</a></p>/nyheter/mentorskap-starker-erfarna-sjukskoterskor_12160918//nyheter/fran-kemisk-kuriositet-till-viktig-pusselbit-i-cancerforskningen_12159066/Från kemisk kuriositet till viktig pusselbit i cancerforskningenDNA:s ikoniska dubbelspiral behärskar mer än att ”bara” bära genetisk information och kan tillfälligt knyta sig i ovanliga formationer. Nu visar forskare vid Umeå universitet att en sådan struktur, i-DNA, faktiskt finns i levande celler och fungerar som en reglerande flaskhals med koppling till cancer.Wed, 04 Feb 2026 11:06:12 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1622_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Postdoktor Pallabi Sengupta studerar <em>i-DNA</em> , en forskning som ännu är i sin linda.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">en sorts ”tittut‑struktur” i DNA-molekylen</p><p>– Vi kan likna <em>i‑DNA</em> vid en sorts ”tittut‑struktur” i DNA-molekylen. Den är strikt tidsreglerad och måste lösas upp vid exakt rätt ögonblick. Vi tror att den har en viktig roll i genreglering, eftersom strukturerna kan bildas och lösas upp i takt med att cellens tillstånd förändras, säger studiens förste-författare Pallabi Sengupta, postdoktor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet. Studien har nu publicerats i Nature Communications.</p><p>Man kan tänka sig DNA-molekylen som en tvinnad stege. Sidostolparna består av socker- och fosfatmolekyler medan stegpinnarna utgörs av baspar – kvävebaserna adenin (A) med tymin (T) samt cytosin (C) med guanin (G) – som hålls ihop av vätebindningar. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ovanlig DNA-struktur</h2><p><em>i-DNA</em>-strukturen liknar dock inte alls dubbelspiralen i DNA utan är snarare en förvriden stege som vikt ihop sig själv i en knut. Den består av en enkel DNA-sträng som viker tillbaka på sig själv och bildar ett slags fyrsträngad struktur. Om man zoomar in på molekylnivå ser man att i stället för de vanliga A–T- och C–G-stegpinnarna, så hålls i-DNA ihop av cytosin-baspar.</p><p>Den sällsynta och tillfälligt formade <em>i-DNA</em>-strukturen vecklar ut sig och försvinner beroende på miljön. Under lång tid har den betraktats för instabil för att över huvud taget förekomma i celler och avfärdats som en laboratorieartefakt. Med nya experimentella metoder kan forskare i Umeå nu visa att <em>i‑DNA</em> faktiskt uppstår men bara mycket kortvarigt, precis innan DNA‑kopieringen startar.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nyckelprotein styr upplösning av struktur</h2><p>Deras studie visar vidare att proteinet PCBP1 fungerar som en nyckelregulator. Det vecklar upp<em> i‑DNA</em> i rätt tid, så att cellens DNA‑kopieringsmaskineri kan fortgå utan hinder. Om strukturerna inte öppnas i tid blockerar de processen, vilket leder till att DNA lättare får skador – ett kännetecken för ökad sårbarhet för cancer.</p><p>Forskarna fann också att<em> i‑DNA</em> inte är enhetligt. Vissa strukturer är lätta att öppna, andra mycket motståndskraftiga, beroende på DNA‑sekvensen.</p><p>– Ju fler cytosinbaspar som håller ihop strukturen i knuten, desto svårare är den att veckla ut. I vissa fall bildas dessutom hybridstrukturer som gör <em>i‑DNA</em> extra stabilt, förklarar Nasim Sabouri, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet som har lett studien.</p><p>Intressant nog är många <em>i‑DNA</em> lokaliserade till reglerande områden i onkogener – gener som driver cancerutveckling – vilket pekar på en direkt koppling mellan <em>i‑DNA</em> och sjukdom.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_nasim_1644_230214_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bilden visar hur proteiner görs synliga i en gel efter att ha isolerats från celler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>För att kunna studera de flyktiga strukturerna kombinerade forskarna biokemiska analyser, datormodellering och cellbiologi. De lyckades både visualisera hur PCBP1 stegvis öppnar <em>i‑DNA</em> och fånga strukturerna i levande celler vid exakt rätt tidpunkt under cellcykeln.</p><p>– Genom att koppla molekylära mekanismer till faktiska effekter i celler kan vi visa att detta är biologiskt relevant, inte ett laboratoriefenomen, säger Ikenna Obi, staff scientist på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nya möjligheter att utveckla läkemedel</h2><p>Upptäckten förändrar synen på <em>i‑DNA</em> från en udda struktur till en möjlig sårbarhet i cancerceller. Eftersom cancerceller ofta lever under hög replikationsstress, det vill säga försöker dela sig så snabbt att deras DNA‑maskineri är nära ett sammanbrott, kan störningar i hanteringen av i‑DNA få allvarliga konsekvenser.</p><p>– Om vi kan påverka<em> i‑DNA</em> eller proteinet som öppnar dem kan vi driva cancerceller över gränsen för vad de klarar av. Det öppnar helt nya vägar för läkemedelsutveckling, säger Nasim Sabouri.</p><p>Studien utfördes i samarbete med Natacha Gillet, forskare vid Centre National de la Recherche Scientifique, CNRS, i Frankrike. Studien är finansierad av Cancerfonden, Wenner-Gren Stiftelserna och Knut och Alice Wallenbergs stiftelserna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6972f1ebfa5420089ebf965cdc6cea1/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nasim Sabouri, Pallabi Sengupta och Ikenna Obi. Teamet ska nu undersöka vilka förhållanden i celler som gynnar i‑DNA‑bildning och om dessa kortlivade strukturer kan användas som nya mål för diagnostik och cancerbehandling. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div>/nyheter/fran-kemisk-kuriositet-till-viktig-pusselbit-i-cancerforskningen_12159066//nyheter/vasterbottningar-provar-app-for-annu-battre-halsa_12157406/Västerbottningar prövar app för ännu bättre hälsaMed en app i telefonen hoppas Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, att kunna ta ytterligare ett steg mot en förbättrad folkhälsa. I ett forskningsprojekt som drivs av Umeå universitet och Region Västerbotten kommer västerbottningar att få testa en ”stjärn-app” som ger individanpassade råd om matvanor och fysisk aktivitet.Tue, 20 Jan 2026 10:14:07 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/wennberg-patrik-6039-250415-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Patrik Wennberg. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Hälsoundersökningarna och hälsosamtalen inom VHU har varit en viktig pusselbit för att kunna förbättra folkhälsan i Västerbotten. Det blir spännande att se om vi kan nå ännu längre när vi med digital teknik för in det konceptet i vardagsrutinerna, säger Patrik Wennberg, professor i allmänmedicin och koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tvärvetenskalig samverkan</h2><p>Den nya appen är utvecklad i ett tvärvetenskapligt projekt vid Umeå universitet i samverkan med Region Västerbotten, Star-C, som har engagerat allt från datavetare till forskare i folkhälsa. Appen är tänkt att fungera som en förlängning av hälsosamtalet med sjuksköterskan inom Västerbottens hälsoundersökningar, VHU.</p><p>I appen finns en digital coach som stöttar och motiverar med individuellt anpassade råd i vardagen. Utöver ämnen som matvanor, fysisk aktivitet, alkohol och tobak, ger appen även råd om exempelvis stresshantering. Appen är tänkt att fungera som en förlängning av hälsosamtalet med sjuksköterskan inom Västerbottens hälsoundersökningar, VHU.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tusen deltagare</h2><p>Under 2025–2026 får deltagare i VHU testa appen i en studie. Hälften av deltagarna lottas till att direkt kunna använda appens alla delar som fortsättning på hälsosamtalet. Den andra hälften av deltagarna fungerar som kontrollgrupp och får tillgång till hela appen först efter tre månader. Totalt räknar man med cirka ettusen deltagare i studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/372f83842ece492aa737d30bc2f4c041/carina_gustafsson_region_vasterbotten.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;">Carina Gustafsson.</span></div><p>– Individuella hälsoråd i den egna mobiltelefonen kan vara särskilt värdefullt i ett län som Västerbotten med långa avstånd. Vi hoppas att det kan bidra till stöd för god och jämlik hälsa oavsett var man bor, säger Carina Gustafsson, utvecklingsledare vid Region Västerbotten och sjuksköterska med mångårig erfarenhet av VHU-arbete i inlandet.  </p><p>Västerbottens hälsoundersökningar är det äldsta och största programmet i sitt slag. Fler än 125 000 västerbottningar har fått vägledning kring insatser mot hjärtinfarkt, stroke och diabetes och för en bättre hälsa i samband med att de har fyllt 40, 50 eller 60 år.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Spreds snabbt</h2><p>Från att i början av 1980-talet ha haft Sveriges högsta dödlighet i hjärtkärlsjukdomar, har hälsan i Västerbottens län tydligt förbättrats. Programmet började på försök i Norsjö 1985 och spreds sedan snabbt till hela länet. En majoritet bland Sveriges regioner har påbörjat eller är på väg att ta efter med liknande program.</p><p>Forskningsprogrammet Star-C finansieras av Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.</p>/nyheter/vasterbottningar-provar-app-for-annu-battre-halsa_12157406//nyheter/nar-klimatkrisen-blir-en-halsofraga_12157389/När klimatkrisen blir en hälsofrågaEtt extremt skyfall sätter ett helt samhälle ur spel. I en tvärvetenskaplig paneldiskussion möts forskare och Sveriges ambassadör för global hälsa för att diskutera hur vi hanterar klimatrelaterade kriser utifrån ett hälsoperspektiv och vilka konsekvenser de får för människor, miljö och samhälle. Ta del av det fiktiva scenariot och hela samtalet via UMU-play. Fri, 23 Jan 2026 10:05:02 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b468e2e252549498bd49bad1d7e1e8d/skyfallet_i_bergsvik_utri.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Samtal mellan forskare vid Umeå universitet och Sveriges ambassadör för global hälsa, under ledning av moderator Sverker Olofsson. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Inhousebyrån]</span></div></div><p>Regnet har öst ner i det lilla samhället Bergsvik i Sverige och när hela kvarter ligger under vatten slås även samhällsviktiga resurser ut. Mobilnätet svajar, elstationer översvämmas och dricksvattnet förorenas när avloppsystemet överbelastas. På äldreboenden evakueras de mest sköra i mörker och utan hissar och när vattnet når klassrummen stängs grundskolorna. Krisläget är ett faktum.</p><p>Även om detta är ett fiktivt scenario, är det en verklighet svenska städer kan stå inför när klimatförändringens effekter förstärks och lokala klimatanpassningar inte räcker till. I ett tvärvetenskapligt samtal möts forskare från ekologi, filosofi, medicin, global hälsa och virologi för att tillsammans utforska hur en sådan situation kan förstås och hanteras ur ett hälsoperspektiv. Samtalet kretsar kring vilka grupper som drabbas hårdast, vilka etiska, sociala och biologiska aspekter som måste beaktas, samt hur forskarsamhället kan bidra till ökad beredskap.</p><p>Tillsammans reflekterar de över klimatförändringar och samhälleliga sårbarheter, men också över tillit, ansvar och hur kunskap kan omsättas i praktisk krishantering. Genom olika perspektiv synliggörs komplexiteten i klimatrelaterade kriser och behovet av tvärvetenskapliga lösningar.</p><p>Diskussionen leds av Sverker Olofsson och i panelen medverkar:</p><ul><li>Magnus Evander, professor i virologi/One Health</li><li>Maria Furberg, läkare, specialist i allmänmedicin och infektionssjukdomar</li><li>Sofia Jeppsson, docent i filosofi</li><li>Daniel Metcalfe, professor i ekologi</li><li>Karin Tegmark Wisell, Sveriges ambassadör för global hälsa</li></ul><p>Ta del av hela samtalet (totalt 90 minuter) via Umu-play: <a href="https://play.ͯ��Ƶ/media/t/0_1ztv70rf">Skyfallet i Bergsvik 2035</a></p><p>Seminariet genomförs i samarbete mellan Umeå Transformation Research Initiative (UTRI) och <a href="https://ship.health/">Sustainable Health in Partnership</a> (SHIP) som en del i dialogserien: <em>New Perspectives on Sustainable Health</em>. Dialogens planering och facilitering har genomförts av Maria Nilsson, professor inom folkhälsovetenskap och Annika Egan Sjölander, professor inom medievetenskaper. </p>/nyheter/nar-klimatkrisen-blir-en-halsofraga_12157389//nyheter/utlysning-arctic-six-chairs-2026_12157000/Utlysning: Arctic Six Chairs 2026Vill du främja samarbete inom forskning för och inom de arktiska regionerna i Finland, Norge och Sverige? Ta då chansen och ansök om att bli en Arctic Six Chair. Sista ansökningsdag är den 20 mars 2026.Mon, 09 Mar 2026 15:10:15 +0100<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bli en Arctic Six Chair</h2><p>Chair-programmet är det primära formatet för forskningssamarbete inom The Arctic Six och omfattar forskare med vilja och kapacitet att bygga forskningsallianser mellan Arctic Six-universiteten, och därigenom skapa nya samarbeten eller stärka befintliga.</p><p>Målet är att:</p><ul><li>generera forskningssamarbeten inom The Arctic Six genom ett bottom-up-perspektiv, och</li><li>formulera bredare samarbetsområden.</li></ul><p>Det övergripande syftet är att stärka Arctic Six-universitetens framgång i att säkra extern finansiering och därigenom bidra till målet att hitta forskningsbaserade lösningar på de gemensamma utmaningar som våra nordliga samhällen står inför.</p><p>Tilltänkta Arctic Six Chairs är etablerade forskare vid ett Arctic Six-universitet, med antingen nyligen etablerade eller pågående forskningssamarbeten med andra Arctic Six-partneruniversitet, eller som planerar att utveckla sådana samarbeten. Som Arctic Six Chair får du möjlighet att bygga dessa samarbeten samtidigt som du ger stöd till utveckling av gemensamma projekt samt hjälp vid ansökningar till större finansieringsutlysningar.</p><p>Beviljade sökande kommer att arbeta med sina projekt på deltid, med en garanterad tidsallokering om minst 20 % (genomförandet bestäms av värduniversitetet) och en årlig budget på cirka 10 000 euro för att täcka operativa kostnader. Varje Chair-utnämning gäller i två år, med möjlighet till en ytterligare förlängning på ett år (utan garanterad finansiering).</p><p>Sökande från alla discipliner och forskningsområden är välkomna att ansöka!</p><p><strong>Ansök senast den 20 mars 2026.</strong></p><p>Besök Arctic Six webbplats för mer information om utlysningen och för att ansöka.</p><p><a href="https://projweb.ltu.se/arctic-six/news/news-archive/2026-03-05-call-for-arctic-six-chairs-2026">Arctic Six webbplats: Utlysning: Arctic Six Chairs 2026</a> (på engelska)</p>/nyheter/utlysning-arctic-six-chairs-2026_12157000//nyheter/arktis-ar-planetens-tidiga-varningssystem_12156848/Arktis är planetens tidiga varningssystem: Arctic Report Card 2025Med utgångspunkt i de senaste resultaten från NOAA:s Arctic Report Card (2025) visar rekordhöga temperaturer och nederbörd, minskande snötäcke tidigt på sommaren samt aldrig tidigare skådade glaciärförluster i Skandinavien att det arktiska systemet förändras snabbare och mer sammanlänkat än tidigare observerat. Tillsammans utgör dessa signaler en gemensam evidensbas för forskare som vill formulera nya frågor, stärka ansökningar och koppla lokala observationer till panarktiska processer.Mon, 19 Jan 2026 08:22:54 +0100<p><a href="https://arctic.noaa.gov/report-card/report-card-2025/"> NOAA:s Arctic Report Card 2025</a> (ARC 2025) är en sakkunniggranskad årlig ”lägesrapport” över Arktis klimat- och miljöförhållanden – nu inne på sitt 20:e år – som omfattar atmosfär, hav, kryosfär och tundra, samt tematiska essäer om framväxande fenomen.</p><p>Arktisk observation är globalt avgörande, eftersom ”att observera Arktis är att ta planetens puls”. Regionen värms upp flera gånger snabbare än det globala genomsnittet, med kaskadeffekter på ekosystem, försörjningsmöjligheter och den globala klimatdynamiken.</p><p>Rapporten dokumenterar ännu ett år av exceptionell värme och en förstärkt hydrologisk cykel. De arktisövergripande lufttemperaturerna vid markytan från oktober 2024 till september 2025 var de högsta i mätserien som sträcker sig tillbaka till 1900, och den totala nederbörden under samma period nådde en rekordnivå. Snöförhållandena understryker karaktären av ett ”snabbare, blötare och mer variabelt” Arktis i uppvärmning: snömängden var över det normala i stora delar av Arktis fram till maj, men snötäcket i juni låg ändå under det normala – en del av en långsiktig minskning där junis snötäcke nu är ungefär hälften så stort som för sex decennier sedan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">På land: smältande is, grönare tundra och rostfärgade vattendrag</h2><p>Glaciärerna i arktiska Skandinavien och på Svalbard upplevde sitt mest negativa massbalansår någonsin 2023/24, kopplat till ihållande värme över norra Skandinavien och Barents hav. Tundrans ekosystem fortsätter att förändras, med den cirkumpolära maximala tundragrönskan som den tredje högsta i den 26-åriga satellitserien – vilket förlänger en rad av nära rekordnivåer sedan 2020. Samtidigt blir permafrostdrivna biogeokemiska förändringar allt mer synliga: bara i Alaska visar nu över 200 avrinningsområden så kallade ”rostande floder”, där järn och andra ämnen som frigörs när permafrost tinar missfärgar vattendrag, ökar surheten och frigör giftiga metaller. Detta försämrar akvatiska livsmiljöer och väcker direkta farhågor för dricksvatten och försörjningsfiske.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hav och havsis: rekordlåga nivåer, försvinnande gammal is och aldrig tidigare uppmätt värme</h2><p>Den maximala utbredningen av havsis på vintern nådde den lägsta nivån i den 47-åriga satellitserien (mars 2025), och i september 2025 noterades den tionde lägsta minimiutbredningen. Detta fortsätter ett mönster där de 19 lägsta septemberminima alla inträffat under de senaste 19 åren. Den äldsta och tjockaste fleråriga isen har minskat med mer än 95 procent sedan 1980-talet, och den mest motståndskraftiga isen är nu främst koncentrerad norr om Grönland och den kanadensiska arkipelagen. I de atlantiska randhaven var havsytans temperaturer i augusti 2025 cirka 7 °C över genomsnittet för perioden 1991–2020 – en extraordinär marin värmeanomali. ARC 2025 lyfter också fram ”atlantifiering” – den nordliga utbredningen av varmare och saltare vatten med ursprung i Atlanten – som nu kan observeras även i centrala Norra ishavet, med konsekvenser för havsisbildning, oceanisk skiktning, väder och ekosystemens struktur.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En baslinje för ansökningar – och en katalysator för ny forskning</h2><p>Rapporten erbjuder en praktisk och citerbar syntes av de förhållanden som formar miljörisker, infrastrukturbehov, livsmedelssäkerhet och styrningsutmaningar. Den visar också hur kunskap produceras: urfolksledd och samhällsbaserad övervakning behandlas som en grundläggande del, inte som ett komplement, och rapporten påpekar tydligt att kvarstående observationsluckor fortfarande begränsar vad som kan bedömas och hanteras. För forskare som utvecklar ansökningar eller nya forskningsfrågor är Report Card både en baslinje av evidens och en idégenerator – en årlig referenspunkt för vad som förändras, var och varför det är viktigt.</p><p>Du kan ansluta dig till Arctic Centre som <a href="~/link/a1c619a0154647e486170f26f0f6f4f8.aspx">anknuten forskare</a> och få det veckovisa nyhetsbrevet Arctic Digest, där du kan ta del av möjligheter till samarbete, mobilitet, finansiering och mycket mer.</p><p>Läs höjdpunkterna, se filmer eller ta del av hela <a href="https://arctic.noaa.gov/report-card/report-card-2025/">Arctic Report Card</a> (<a href="https://arctic.noaa.gov/wp-content/uploads/2025/12/ArcticReportCard_full_report2025.pdf">PDF</a>).</p>/nyheter/arktis-ar-planetens-tidiga-varningssystem_12156848//nyheter/undersoker-tarmbakteriers-roll-vid-virussjukdomar_12156536/Undersöker tarmbakteriers roll vid virussjukdomar’Excellence by Choice’ postdoktor Nazar Beirag utforskar hur bakteriella membranvesiklar påverkar virusinfektioner – en nyskapande studie i skärningspunkten mellan virologi och tarmmikrobiota. Ursprungligen från Nederländerna har hans akademiska karriär fört honom till Storbritannien innan flytten till Umeå.Thu, 15 Jan 2026 15:11:31 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1680-260108-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>'EC' postdoktor Nazar Beirag arbetar tvärvetenskapligt vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Umeå har imponerat på mig med sin välkomnande atmosfär och internationella forskningsgemenskap</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är din akademiska bakgrund?</h2><p>– Jag har en doktorsexamen i immunologi och infektion från Brunel University London, där jag studerade mekanismer för medfödd immunövervakning i samband med covid-19. Min forskning identifierade hur komplementreglerande proteiner, såsom Faktor H och Properdin, kan modulera SARS-CoV-2-infektion, vilket resulterade i flera publikationer i Frontiers in Immunology och Viruses. Tidigare tog jag en masterexamen i immunhematologi och en kandidatexamen i biomedicinsk vetenskap vid Cardiff Metropolitan University, med fokus på immunreglering och koagulation i sjukdomskontext.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Varför valde du att söka dig till Umeå universitet?</h2><p>– Jag hittade annonsen för detta postdoktorprogram via Umeå universitets karriärportal. Betoningen på samarbetsinriktad infektionsbiologisk forskning fångade direkt mitt intresse. Umeå universitet tycker jag utmärker sig genom sitt starka tvärvetenskapliga arbetssätt och flera ledande forskare inom värd – patogeninteraktioner. Forskningsinfrastrukturerna och kulturen här uppmuntrar till experimentell innovation och högkvalitativ vetenskap så det kändes som ett utmärkt steg för att bygga vidare på min doktorsexamen.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad fokuserar din forskning på?</h2><p>– Mitt projekt undersöker hur bakteriella membranvesiklar (BMV), nanopartiklar som frisätts av bakterier, påverkar infektioner med humant adenovirus F40/41 i mag-tarmkanalen. Jag studerar hur BMV från ofarliga och patogena bakterier antingen kan främja eller hämma virusinfektion. Målet är att identifiera BMV-associerade faktorer som kan utnyttjas för nya mikrobiotabaserade antivirala strategier.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vad är utmanande och givande med att vara forskare?</h2><p>– Utmaningen ligger i osäkerheten inom experimentell vetenskap – resultaten överraskar ofta och tvingar dig att anpassa dig och tänka kritiskt. Men samma oförutsägbarhet är också belöningen: varje oväntad upptäckt kan öppna en helt ny forskningsväg. Under min doktorandtid var upptäckten att komplementreglerande proteiner fungerar som lösliga mönsterigenkänningsreceptorer för virus ett sådant ögonblick som påminde mig om varför vetenskaplig nyfikenhet är viktig.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Var ser du dig själv om fem år?</h2><p>– Om fem år hoppas jag leda en egen forskningsgrupp med fokus på virala och bakteriella koinfektioner, helst i gränslandet mellan akademisk forskning och translationell bioteknik. Jag skulle önska att mitt arbete ska bidra direkt till utveckling av terapier eller förbättring av vacciner.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Vilka är dina första intryck av Umeå och universitetet?</h2><p>– Umeå har imponerat på mig med sin välkomnande atmosfär och internationella forskningsgemenskap. Balansen mellan akademisk excellens och livskvalitet här är anmärkningsvärd, med en naturlig miljö som erbjuder en inspirerande kontrast till långa dagar i labbet.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Vad är din drivkraft för forskning inom life science?</h2><p>– Min motivation kommer från att förstå hur tarmfloran påverkar virusinfektioner. Möjligheten att grundläggande upptäckter kan leda till konkreta medicinska framsteg är det som driver mig varje dag.</p><h2 id="info7" data-magellan-target="info7">Vad gillar du att göra på fritiden?</h2><p>– På fritiden tycker jag om att vara aktiv utomhus. Jag är långdistanslöpare och tar ofta långa promenader i naturen för att rensa tankarna efter en dag i labbet. Jag har också nyligen börjat lära mig simma, vilket har blivit en ny och givande utmaning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05ebd620edcf4082beb4ce1864c5ccd3/nazar_beirag-1721-260108-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det som Nazar Beirag tycker är mest spännande med sitt ämne är möjligheten att avslöja hur tarmfloran påverkar virusinfektioner på molekylär nivå och omsätta den kunskapen till lösningar för människors hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/undersoker-tarmbakteriers-roll-vid-virussjukdomar_12156536//nyheter/toxin-fran-bakterie-kan-motverka-tillvaxt-av-kolorektalcancer_12156271/Toxin från bakterie kan motverka tillväxt av kolorektalcancerEtt toxin som utsöndrats av kolerabakterier kan hämma tillväxten av kolorektalcancer utan att ändå orsaka någon mätbar skada på kroppen. Det visar en ny studie av forskare vid Umeå universitet. Systematiskt tillförsel av substansen förändrar mikromiljön i tumörer. Resultatet kan öppna för forskning om en ny typ av cancerbehandling.Wed, 14 Jan 2026 08:10:29 +0100<p>– Ämnet inte bara dödar cancerceller direkt. Det omformar tumören och hjälper immunförsvaret att arbeta mot tumören utan att skada frisk vävnad, säger Sun Nyunt Wai, professor vid Umeå universitet och en av huvudförfattarna bakom studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/nyunt_wai_sun_9811_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sun Nyunt Wai. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarm och ändtarm, är den tredje vanligaste cancerformen i världen och den cancer som globalt har näst högst dödlighet. Cancern behandlas i dag i regel med kirurgi, strålning eller kemoterapi. Även om det i många fall är effektivt, har de metoderna också betydande biverkningar. Kolorektalcancer ökar dessutom i världen. Därför är det värdefullt att hitta alternativa behandlingsmetoder.</p><p>Forskarna i Umeå har studerat de cancerhämmande egenskaperna hos ämnet MakA, ett så kallat cytotoxin som utsöndras av kolerabakterien Vibrio cholerae. Vid försök med möss gick det att se att systematisk tillförsel med MakA påtagligt minskade tillväxten hos tumörerna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ökad celldöd</h2><p>Ämnet ackumulerades specifikt i tumörvävnaden, där det ökade celldöden hos tumörcellerna och minskade deras förmåga att öka i antal. Parallellt med detta förändrade MakA sammansättningen av cellmiljön i tumören och ökade antalet medfödda immunceller, särskilt makrofager och neutrofiler, som i sin tur bidrog till att hämma tumören.</p><p>Behandlingen ledde inte till någon skadlig inflammation hos mössen. Det gick inte att se negativa effekter på kroppsvikt, allmän hälsa eller funktionen hos vitala organ ens efter upprepad dosering. Det tyder på att effekten av MakA är lokal och specifikt riktad mot tumörer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Begränsar skador</h2><p>Ytterligare analyser bekräftade att MakA stimulerade bildandet av så kallade immunmediatorer i tumören som främjar celldöd, samtidigt som det upprätthöll regleringsmekanismer som begränsar skador på omkringliggande vävnad. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d8c4c1d0dc3f469b900794935abd7a79/erttmann-saskia-0070_230424_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Saskia Erttmann. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>–  Även om det krävs mer forskning, visar resultaten tydligt en intressant väg för att utveckla en ny typ av cancerbehandling, som utnyttjar ämnen som bakterier skapar för att både döda cancerceller och stärka kroppens eget försvar, säger Saskia Erttmann, en av studiens huvudförfattare.</p><p>Forskarna betonar att det behövs fler studier för att utforska MakA:s cancerhämmande potential även i andra modeller och för att bedöma lämpligheten för framtida klinisk användning. I försöken har forskarna tillfört enbart MakA, alltså inte själva kolerabakterien.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Death & Disease. Den har genomförts vid Umeå universitet genom nära samarbete mellan forskargrupper anslutna till enheterna UCMR och MIMS. Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Kempestiftelsen.</p>/nyheter/toxin-fran-bakterie-kan-motverka-tillvaxt-av-kolorektalcancer_12156271//nyheter/plastpartiklar-okar-inflammation-och-korsar-barriarer_12156283/Plastpartiklar ökar inflammation och korsar barriärerDet finns ett samband mellan att utsättas för mikroskopiska plastpartiklar och inflammationssjukdomar i tarmarna. Det visar en studie av forskare i Österrike och Sverige. Vid försök på möss påverkade plastpartiklar immunceller och tarmens mikroorganismer. Studien visar även att de minsta partiklarna också samlas i andra vitala organ. Tue, 13 Jan 2026 14:14:32 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d37a13fd37bc4a4697e58630383e6c92/lukas_kenner2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Medizinische Universität Wien</span></div></div><p>– Våra resultat visar att mikro- och nanoplaster är en underskattad faktor både i hur kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar utvecklas och att de kan påverka även andra kroppsorgan, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet, professor vid Wiens medicinska universitet och den som har lett studien.</p><p class="quote-left">underskattad faktor</p><p>Forskarna har undersökt ett möjligt samband mellan det ökande antalet personer med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och den ökade exponeringen för mikro- och nanoplaster, MNP.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vanlig sjukdom</h2><p>De skadliga effekterna av MNP undersöktes på möss med ulcerös kolit, en av de vanligaste formerna av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Studien fokuserade på partiklar av polystyren i olika storlekar som mössen matades med. Polystyren är en mycket vanlig plast som ofta används för matförpackningar som exempelvis yoghurtmuggar eller hämtmatslådor.</p><p>Molekylära och histologiska analyser i studien visade på interaktioner mellan MNP och tarminflammation. Upptaget av MNP i tarmslemhinnan ökade under inflammatoriska tillstånd. Exponering för MNP intensifierade även det inflammatoriska immunsvaret i tarmen genom att utlösa en proinflammatorisk aktivering av vissa immunceller, makrofager. Dessutom ledde exponering för MNP till en störning av mikrobiomet i tarmen; nyttiga bakteriearter minskade samtidigt som inflammationsdrivande och potentiellt skadliga bakteriearter ökade.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Bortom tarmen</h2><p>Studien visar effekter även bortom tarmarna. Det gick att se hur mikro- och nanoplaster samlades också i andra vitala organ hos mössen. Det var främst de mycket små nanoplastpartiklarna, mindre än 0,0003 millimeter, som kunde ses i lever, njurar och blod hos. Dessa resultat tyder på att de minsta partiklarna kan korsa kroppens biologiska barriärer och därmed ha effekter också långt bortom mage och tarm.</p><p>Forskningen har genomförts av forskare vid Universität Wien, CBMed GmbH i Graz, Medizinische Universität Wien och Umeå universitet. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Microplastics and Nanoplastics.</p>/nyheter/plastpartiklar-okar-inflammation-och-korsar-barriarer_12156283//nyheter/upptackt-om-hur-brostcancer-styr-tillverkning-av-protein_12156007/Upptäckt om hur aggressiv bröstcancer styr tillverkning av proteinEn tidigare okänd mekanism som gör det möjligt för aggressiv så kallad trippelnegativ bröstcancer att finjustera sin produktion av proteiner har upptäckts av forskare vid Umeå universitet. Upptäckten ökar förståelsen för hur tumörer växer och anpassar sig och den öppnar för forskning om nya framtida behandlingar.Thu, 15 Jan 2026 12:48:41 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21bb2964d93a4460ad523d127bb1531c/francesca-aguiolo-lab-9544-251215-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tre av forskarna bakom studien, Kanchan Kumari, Francesca Aguilo och Margalida Esteva, Institutionen för molekylärbiologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi har hittat en kritisk kontrollpunkt som när den störs, kan tippa balansen mot cancer, säger Francesca Aguilo, docent vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och som har lett den aktuella studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Komplexa strukturer</h2><p>Alla celler i kroppen använder ribosomer, små molekylära fabriker, för att översätta genetisk information från RNA till proteiner. Ribosomerna är komplexa strukturer som består av ribosomalt RNA och proteiner, och de har inbyggda kontrollsystem som säkerställer att allt fungerar som det ska. När dessa system rubbas kan sjukdomar som cancer uppstå.</p><p>Ribosomalt RNA är rikt på kemiska modifieringar som hjälper ribosomen att fungera optimalt. En sådan modifiering är 2′-O-metylation, Nm, som styrs av enzymet fibrillarin. Den nya, visar att fibrillarin spelar en nyckelroll i hur ribosomer byggs och vilka proteiner som tillverkas.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Obalans påverkar</h2><p>Forskarna upptäckte att fibrillarin samarbetar med ribosomproteinet RPS28 för att skapa specialiserade ribosomer med unika egenskaper. När fibrillarin saknas försvinner även RPS28, vilket leder till en blandning av olika ribosomtyper – så kallad ribosomal heterogenitet. Denna obalans påverkar vilka proteiner som produceras och kan driva utvecklingen av cancer.</p><p>– Cancer handlar inte bara om muterade gener, utan också om hur celler styr mängden och typen av proteiner som tillverkas, säger Francesca Aguilo.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Ny riktning</h2><p>Även om mer forskning krävs innan resultaten kan omsättas i behandlingar, pekar studien ut en ny riktning för forskning kring behandlingar; att angripa cancer som en sjukdom av felreglerad proteintillverkning.</p><p>Studien har genomförts i samarbete med flera europeiska universitet och publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cancer Letters. Den har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden samt Knut och Alice Wallenbergs och Kempes stiftelser.</p>/nyheter/upptackt-om-hur-brostcancer-styr-tillverkning-av-protein_12156007//nyheter/hogintensiv-intervalltraning-effektiv-medicin-vid-kol_12155917/Högintensiv intervallträning effektiv medicin vid KOLPersoner med KOL hade lättare att genomföra högintensiv intervallträning än konventionell träning med kontinuerlig ansträngning på måttlig intensitet. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Båda metoderna hade dock positiva effekter på både kroppen och hjärnan.Thu, 08 Jan 2026 11:24:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4bcb9b4fc8ee438eaeece02936601b47/jakobsson_johan_9583_230207_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Jakobsson, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– För den som fått KOL är det extra viktigt att hålla igång kroppen med träning för att förbättra livskvaliteten och bibehålla hälsan. I princip är all träning bättre än ingen träning, men träningsprogram som är lättare att följa ökar möjligheten att upprätthålla regelbunden fysisk aktivitet över tid, säger Johan Jakobsson, doktorand vid Umeå universitet.</p><p>I sin avhandling vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering redovisar Johan Jakobsson resultaten från en tvärsnittsstudie med 32 deltagare i ett internationellt och multidisciplinärt forskningsprojekt vid Umeå universitet där forskarna jämförde en grupp som träningscyklade med mycket hög intensitet i tio stycken intervall om sex sekunder med en grupp som cyklade kontinuerligt under 20 minuter i normal intensitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Positiva effekter</h2><p>Trots den mycket högre träningsintensiteten vid intervallträningen, ledde behandlingsformen till mindre andfåddhet än den kontinuerliga träningen. Det gick att se att båda träningsmetoderna gav positiva effekter som kunde mätas under och direkt efter träningen. Bland annat ökade nivåerna i blodet av BDNF, ett protein som främjar hjärnhälsan. De flesta deltagarna föredrog intervallträningen.</p><p>I en pågående internationell studie med 140 deltagare i Sverige och Belgien undersöker Johan Jakobsson och den forskargrupp han ingår i nu effekter och bakomliggande mekanismer av en vidareutvecklad version av intervallträningsmetoden, både över en tolvveckorsperiod och under två år.</p><p>– De preliminära resultaten visar god följsamhet och lovande effekter. För att veta mer exakt hur träningen påverkar fysisk funktion, hjärnhälsa och långsiktiga sjukdomsförlopp behöver studien slutföras och resultaten bekräftas i vidare forskning, säger Johan Jakobsson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Även lungfriska</h2><p>För att bättre förstå hur KOL påverkar förmågan att svara på träning inkluderas även lungfriska kontrollpersoner med samma ålder, kön och aktivitetsnivå. Preliminära data visar att personer med KOL har nedsatt konditionsstatus och muskelfunktion, men även nedsatt kognitiv funktion, jämfört med den lungfriska kontrollgruppen. Detta trots samma demografiska och aktivitetsmässiga förutsättningar. Detta understryker behovet av behandlingsmetoder som riktar in sig på hela sjukdomens påverkan.</p><p>Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en av vår tids dödligaste folksjukdomar. Fysisk träning är en rekommenderad behandling, men personer med KOL begränsas ofta av sin andfåddhet i samband med fysisk träning, vilket minskar effekten av behandlingen och viljan att träna. Därför är det viktigt att hitta träningsformer som är effektiva men inte känns avskräckande att delta i.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Sämre livskvalitet</h2><p>KOL är mer än en lungsjukdom. Sjukdomen är starkt kopplad till förändringar utanför lungorna, så kallade extrapulmonella manifestationer, De kan omfatta hjärtkärlsjukdom, muskeldysfunktion och kognitiva nedsättningar. Tillsammans leder de till sämre livskvalitet, minskad fysisk aktivitet, större vårdbehov och ökad dödlighet. Det finns därför ett stort behov av behandlingsmetoder som riktar sig mot hela sjukdomsbilden. Effektiva behandlingsmetoder som omfattar mer än andningsorganen är en stor utmaning inom KOL-vården.</p><p><em>Johan Jakobsson är uppvuxen i Röbäck och har en magisterexamen i idrottsmedicin från Umeå Universitet och masterexamen i Idrottsvetenskap från Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm.</em></p>/nyheter/hogintensiv-intervalltraning-effektiv-medicin-vid-kol_12155917//nyheter/umea-universitet-far-central-roll--i-forskarskola-i-katastrofmedicin_12155080/Umeå universitet får central roll i forskarskola i katastrofmedicinUmeå universitet är en av huvudaktörerna i DISASTER-CARE, en ny nationell forskarskola för lärare inom katastrof- och totalförsvarsmedicin. Fri, 19 Dec 2025 13:21:05 +0100<p>Satsningen, som leds av Centrum för Katastrofmedicin vid Göteborgs universitet och finansieras med 54 miljoner kronor från Vetenskapsrådet, ska stärka Sveriges förmåga att utbilda vårdpersonal för framtida kriser och katastrofer.</p><p>Umeå universitet, via Kunskapscentrum Katastrofmedicin (KCKM), Institutionen för Diagnostik och Intervention och Institutionen för Omvårdnad bidrar med expertis inom prehospital vård i komplexa miljöer och får en betydande roll i att utveckla forskarskolans utbildningsmoment, handledning och forskningsanknytning.</p><p>Satsningen stärker universitetet och KCKM:s position inom området och ökar möjligheterna att långsiktigt bygga kompetens för att möta stora skadehändelser, kriser och ett förändrat säkerhetsläge – inte minst i norra Sverige där robust beredskap är särskilt viktig.</p><p>DISASTER-CARE erbjuder kurser, seminarier, simuleringar och internationella utbyten, och knyts till organisationer som WHO:s Emergency Medical Teams och NATO:s forskningsstrukturer. Totalt ska 12–14 forskarstuderande rekryteras.</p><p>Ansvariga i Umeå vid KCKM är docent Anton Westman, narkosläkare och docent Lina Gyllencreutz, ambulanssjuksköterska.</p>/nyheter/umea-universitet-far-central-roll--i-forskarskola-i-katastrofmedicin_12155080//nyheter/mutationsmosaik-en-ledtrad-till-sporadisk-als_12155043/Mutationsmosaik en ledtråd till sporadisk ALSUnder lång tid har forskare försökt hitta en gemensam biologisk nämnare mellan olika former av sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros). Hittills har man identifierat över 50 gener som är kopplade till sjukdomen, men för majoriteten av alla som drabbas vet man inte orsaken. En ny studie visar nu att spontana mutationer i hjärnbarken kan vara en del av förklaringen.Thu, 18 Dec 2025 15:53:24 +0100<p>ALS är en sjukdom som bryter ner de celler i ryggmärgen och hjärnan som kontrollerar kroppens viljestyrda funktioner. Den som drabbas blir med tiden allt svagare i musklerna och till slut fungerar inte andningen längre. Mellan 10–15% av alla som drabbas av ALS har ärvt anlagen för sjukdomen. Men för majoriteten av alla som drabbas finns inga ärftliga samband och denna form brukar kallas sporadisk ALS. Orsaken till att någon drabbas av sporadisk ALS är än så länge okänd. I den nya studien har man därför velat undersöka om genetiska förändringar som uppstår i enskilda celler under en persons livstid kan bidra till sjukdomsutvecklingen.</p><p>I studien har man har jämfört vävnadsprov från hjärnbarken från 13 patienter med sporadisk ALS med motsvarande prov från fem patienter med ärftlig ALS och sex personer utan ALS-sjukdom. Resultaten har publicerats i den ansedda tidskriften Brain och visar att alla patienter med sporadisk ALS hade mutationer i minst två gener som kan kopplas till ALS. Bland patienterna med ärftlig ALS fanns betydligt färre mutationer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karin Forsberg, docent i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap, och Peter Andersen, professor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Resultaten tyder på att sporadisk ALS delvis kan orsakas av en ackumulering av mutationer i hjärnbarkens nervceller, och att även genetiska förändringar som bara finns i en begränsad del av hjärnans nervceller kan räcka för att starta sjukdomsprocessen. Det ger oss ny förståelse för varför ALS uppstår och varför sjukdomsförloppet kan skilja så mycket mellan olika individer, säger Peter Andersen, professor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><p>Vid ärftlig ALS finns de muterade generna i alla kroppens celler. Därför kan de upptäckas med ett vanligt blodprov. Hos patienter med sporadisk ALS har mutationerna uppstått spontant under personens liv, vilket innebär att de muterade generna bara finns lokalt i de drabbade cellerna. Det innebär att det idag inte finns några enkla tester att göra för att se om en individ bär på de muterade generna. Den aktuella studien är till exempel gjord på särskilt tillvaratagen obduktionsvävnad. Men studien kan ändå få stor betydelse för framtida diagnostik och behandling.</p><p>– Om den här typen av icke-ärftliga mutationer kan identifieras hos patienter via till exempel blod eller ryggmärgsvätska skulle det på sikt kunna öppna för mer individanpassad och genriktad behandling, även för patienter med sporadisk ALS, säger Karin Forsberg, docent i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><p>Studien är ett samarbete inom ett svensk-tyskt forskarkonsortium på universitetssjukhus i Umeå, Ulm och Mannheim-Heidelberg. Studien har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, ALS-Fonden, Hjärnfonden, Neuroförbundet, Vetenskapsrådet, Bertil Hållstens stiftelse, Region Västerbotten, Umeå universitets Insamlingsstiftelse, Fort Knox Välgörenhetsstiftelse, Olsson & Olssons Välgörenhetsstiftelse.</p>/nyheter/mutationsmosaik-en-ledtrad-till-sporadisk-als_12155043//nyheter/60-ar-av-arktisk-forskning-vid-umea-universitet_12154759/60 år av arktisk forskning vid Umeå universitetNär Umeå universitet invigdes den 17 augusti 1965 av kung Gustaf VI Adolf byggdes det på mark som bara ett decennium tidigare hade använts som vinterbetesland för Ran samebys renar. I skärningspunkten mellan Sápmi, den boreala skogen och det industrialiserande Norrland lades där grunden för universitetets akademiska framtid. När vi firar vårt 60-årsjubileum 2025 ser vi tillbaka på en resa som har förvandlat en regional utbildningsinstitution till en global ledare inom arktisk forskning.Thu, 18 Dec 2025 14:41:02 +0100<p>I dag fungerar Arktiskt Centrum vid Umeå universitet som ett tvärvetenskapligt nav för över 300 anknutna forskare, men berättelsen om den arktiska forskningen här handlar inte enbart om omfattning. Det är också en berättelse om utveckling. Från de tidiga, tydligt avgränsade disciplinerna biologi och medicin till det komplexa, tvärvetenskapliga systemtänkandet inom samarbetet ”The Arctic Six” har Umeå universitet kontinuerligt varit med och definierat vad det innebär att studera de Nordliga områdena.</p><p><em>Denna tillbakablick är inte avsedd att vara heltäckande, men lyfter fram många av de betydelsefulla arktiska händelserna samt forsknings- och utbildningsaktiviteter, liksom viktiga framgångar. Eventuella utelämnanden är oavsiktliga och speglar enbart författarens kunskapsbegränsningar.</em></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">1965–1974: Grundläggningen</h2><p>Under norra Sveriges första decennium formades forskningen av regionens grundläggande förutsättningar: stora avstånd, spridd bebyggelse, begränsad tillgång till specialistsjukvård och ett politiskt uppdrag att bygga kapacitet utanför Sveriges etablerade akademiska centra. Tidig medicinsk och odontologisk forskning tog sig an den praktiska utmaningen att erbjuda jämlik vård i glest befolkade län. Parallellt byggdes lärarutbildning och humaniora ut för att möta bristen på yrkesverksamma och för att skapa den vetenskapliga infrastruktur som krävdes för att dokumentera och tolka det nordliga samhället och dess historia.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ccc57293-c4e1-4237-b52b-0ed768e93d9d" data-contentname="PIC GLES">{}</div><p>Redan från början gjorde samhällsvetenskaperna (däribland statsvetenskap från 1965) glesbygd och centrum–periferi-relationer till centrala analytiska utgångspunkter. Forskningen undersökte hur politik, samhällsservice och ekonomisk omstrukturering påverkade kuststäder, inlandssamhällen och styrning över stora avstånd, och följde de historiska processer som format bosättning och regional utveckling. I detta bredare regionala sammanhang – där Umeå är beläget inom Sápmi – låg decenniets betydelse mindre i snäva ”lokalstudier” och mer i att etablera långsiktigt hållbara forsknings- och utbildningssystem som kunde bära upp de institutioner, arbetskraftsbehov och den kunskapsbas som de nordliga samhällena var beroende av.</p><p>Ledande i denna geografiska forskning var <strong>Erik Bylund</strong> (1922–2005), en av universitetets första tillsatta professorer och grundare av Institutionen för geografi. Känd som ”Norrlandsprofessorn” överbryggade Bylund i sitt arbete klyftan mellan historisk analys och samtida regionalpolitik. Han använde sin banbrytande forskning om kolonisationen av Pite lappmark för att bidra till moderna förståelser av avfolkning i inlandet och glesbygdens dynamik. Hans engagemang för regionen sträckte sig långt bortom undervisningen och lade grunden för det som senare blev <strong>Centrum för regionalvetenskap (CERUM)</strong>, samtidigt som han verkade som ordförande för Kungliga Skytteanska Samfundet. Han etablerade en forskningstradition som betraktade Norrland inte enbart som en resursfront, utan som ett komplext socialt landskap i behov av specifik, lokalt förankrad vetenskaplig kunskap.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">1975–1984: Vidgade horisonter – skog och historia</h2><p>I takt med att universitetet växte drev skogsindustrins expansion in i det nordliga inlandet på forskning om boreal ekologi och skogsskötsel.</p><p>Samtidigt skedde ett tydligt skifte inom humaniora. Historiker började utmana föreställningen om Norrland som en ”vildmark”. Lennart Lundmarks arbete <em>Uppbörd, utarmning, utveckling</em> (1982) erbjöd en kritisk socioekonomisk analys av övergången från jakt till rennomadism bland samerna (Lundmark, 1982). Detta decennium markerade början på Umeå universitets starka tradition inom samisk forskning, där fokus försköts från beskrivning till analys av koloniala maktstrukturer.</p><p>Inom ekologin initierade forskare som Christer Nilsson långsiktiga studier av strand- och svämvegetation längs norrländska vattendrag – forskning som senare skulle bli central i globala diskussioner om dammutrivning och restaurering av älvar och floder (Nilsson, 1984).</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="990ee1b6-9516-47d0-906f-ba82682cf9fa" data-contentname="PIC ÄLV">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">1985–1994: Institutionaliseringen av Norr – klimat och kultur</h2><p>År 1985 inledde universitetet och landstinget en banbrytande motoffensiv mot regionens mest alarmerande statistik: Västerbottens status som Sveriges huvudstad för dödliga hjärt- och kärlsjukdomar. Med start i den lilla kommunen Norsjö initierade <strong>Stig Wall</strong> <strong>Västerbottensinterventionen (VIP)</strong>, som ersatte den traditionella modellen ”vänta och behandla” med en proaktiv strategi baserad på bred hälsoundersökning och förebyggande hälsosamtal för personer i åldrarna 40, 50 och 60 år. <strong>Lars Weinehall</strong> var med och utvecklade samt samordnade VIP. Denna omfattande satsning bidrog inte bara till att vända regionens trend av förtida dödlighet – med hundratals förhindrade dödsfall som följd – utan ledde också till etableringen av <strong>Biobanken Norr</strong>, en av världens mest värdefulla populationsbaserade biobanker. Genom att koppla livsstilsdata till biologiska prover över flera decennier förvandlade VIP det glest befolkade norr till en global ”guldgruva” för epidemiologisk forskning och möjliggjorde banbrytande studier av de långsiktiga sambanden mellan genetik, livsstil och diabetes.</p><p>På det kulturella området etablerades <strong>Centrum för arktisk kulturforskning</strong>, som samlade forskning om nordliga identiteter. <strong>Roger Kvists</strong> antologier om samisk historia bidrog till att befästa universitetets roll inom forskning om nordligt kulturarv (Kvist, 1992).</p><p><strong>Sverker Sörlin</strong> disputerade i idéhistoria vid Umeå universitet 1988 med avhandlingen <em>Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet</em> (Sörlin, 1988). I arbetet visar han hur industrialiseringen av Norrland formades genom föreställningen om ett ”framtidsland”, där människor förväntades flytta till denna nya storskaliga industriregion, näringslivet skulle blomstra och rikedomarna skulle spridas över hela Sverige. Det var varken första eller sista gången Norrland tilldelades denna roll. Sverker Sörlin var professor i idéhistoria vid Humanistiska fakulteten mellan 1993 och 2007.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="613ab797-a440-4d7b-83cd-e8559c9a2dc5" data-contentname="PIC SVERKER">{}</div><p>Tidiga varningssignaler om klimatförändringar präglade detta decennium. <strong>Leif Kullmans</strong> övervakning av trädgränsen i Skanderna gav några av de första konkreta beläggen för vegetationsförändringar till följd av sommaruppvärmning, särskilt under 1930- och 1940-talen (Kullman, 1993). Hans arbete visade att trädgränsen – ofta använd som en gräns mellan boreala och arktiska regioner – inte är statisk, utan i ständig rörelse.</p><p>L<strong>ars-Erik Edlund</strong> har varit en central förvaltare av norra Sveriges språkliga identitet, inte minst som huvudredaktör för det monumentala fyrbandsverket <em>Norrländsk uppslagsbok</em> (1993–1996), som bidrog till att omvandla regionen från en upplevd periferi till ett dokumenterat kunskapscentrum. Hans forskning kartlade Norrlands ”språkliga landskap” genom analyser av hur ortnamn vittnar om århundraden av samspel mellan svenska och samiska befolkningar. Samtidigt speglar hans ledarskap som ordförande för Kungliga Skytteanska Samfundet den betydelse som regionens akademiska infrastruktur har haft och fortsatt har.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">1995–2004: Den mänskliga dimensionen och framväxten av Várdduo</h2><p>Millennieskiftet markerade en avgörande förändring i hur universitetet förhöll sig till urfolksfrågor. År 2000 etablerade Umeå universitet <strong>CeSam (Centrum för samisk forskning)</strong>, som senare utvecklades till <strong>Várdduo – Centrum för samisk forskning</strong>. Under ledning av forskare som förespråkade urfolksmetodologier började centrumet förskjuta forskningen från att handla <em>om</em> samer till att bedrivas <em>med</em> och <em>av</em> samer.</p><p>En nyckelperson under denna period var <strong>Peter Sköld</strong>, historisk demograf, vars inflytande kom att prägla Umeå universitets arktiska profil under flera decennier. Hans avhandlingsarbete gav viktig kunskap om smittkoppornas konsekvenser för nordliga befolkningar (Sköld, 1996), men Skölds betydelse sträckte sig snabbt långt bortom den egna disciplinen. Som föreståndare för <strong>CeSam</strong> (och senare grundande föreståndare för <strong>ARCUM</strong>) blev han den främsta arkitekten bakom Umeås satsning på den ”mänskliga dimensionen” inom arktisk forskning.</p><p>Han positionerade universitetet som ett globalt nav för arktisk samhällsvetenskap och kom senare att verka som ordförande för <strong>International Arctic Social Sciences Association (IASSA)</strong>. I sitt arbete betonade han konsekvent att Arktis är en levd plats – ett hem – snarare än enbart ett klimatlaboratorium, ett perspektiv som blev centralt i universitetets policynära engagemang.</p><p>Parallellt stärktes statsvetenskap och juridik. I takt med att EU började rikta blicken norrut började forskare vid Umeå universitet, som <strong>Carina Keskitalo</strong>, analysera hur ”Arktis” politiskt konstruerades. Hennes forskning om sårbarhet och anpassningsförmåga i nordliga samhällen utmanade bilden av Arktis som enbart ett offer för klimatförändringar och lyfte i stället fram lokal motståndskraft (Keskitalo, 2004).</p><p>I slutet av 1990-talet möjliggjorde etableringen av <strong>Climate Impacts Research Centre (CIRC)</strong> i Abisko en förskjutning från observation till prognos inom klimatforskningen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c308b3a2-f905-4b98-95bc-bd759b5fdedf" data-contentname="PIC ABISKO">{}</div><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">2005–2014: Ett globalt Arktis – turism och ”arktifiering”</h2><p>Den formella invigningen av <strong>Arktiskt Centrum (ARCUM)</strong> år 2012, med Peter Sköld som dess första föreståndare, markerade början på en expansionsfas. Arktis var inte längre bara ett forskningsobjekt, utan blev ett globalt varumärke.</p><p>Inom medicin försköts fokus mot skärningspunkten mellan klimatförändringar och infektionssjukdomar. <strong>Birgitta Evengård</strong> var med och ledde banbrytande tvärvetenskaplig forskning om ”klimatförändringar och infektionssjukdomar”, där hon varnade för spridningen av zoonotiska sjukdomar, såsom harpest, i takt med att vintrarna blev mildare (Evengård et al., 2011).</p><p>Från <strong>CIRC</strong> i Abisko omformade <strong>Jan Karlsson</strong> och hans kollegor ett sedan länge etablerat paradigm inom sötvattenekologi, enligt vilket näringstillgång betraktats som den främsta begränsningen för sjöars produktivitet. I en studie publicerad i Nature 2009 visade de att i många små, näringsfattiga sjöar är det i stället ljusförhållanden – snarare än tillgången på näringsämnen – som ofta begränsar ekosystemens produktivitet, med följdeffekter upp genom näringsväven till ryggradslösa djur och fisk (Karlsson et al., 2009). Arbetet omformade förståelsen av vad som styr energiflöden i lågproduktiva sjöar, särskilt i nordliga miljöer.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="eb17c1aa-8c42-4f5b-a1f5-2d07303c1c3b" data-contentname="PIC CAMILLA">{}</div><p>År 2009 tog den tvärvetenskapliga ambitionen konkret form i skogslandskapet genom lanseringen av <strong>Future Forests</strong>, ett samverkansprogram mellan Umeå universitet, <strong>Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)</strong> och <strong>Skogforsk</strong>. Genom att bryta med den traditionella uppdelningen där skogsbruk främst betraktats som en teknisk fråga omformulerade programmet den nordliga boreala skogen som ett komplext social-ekologiskt system. Genom att integrera statsvetenskap, historia och sociologi med skogsvetenskap adresserade satsningen de tilltagande konflikterna i Norrlands inland – där strävan efter intensifierad virkesproduktion i allt högre grad kom i konflikt med rennäring, biologisk mångfald och rekreativa värden. Under ledning av <strong>Annika Nordin</strong> vid SLU samt <strong>Camilla Sandström</strong> och senare <strong>Janina Priebe</strong> vid Umeå universitet tog Future Forests sig bortom låsningen mellan ”bevarande och produktion” och resulterade i över 350 publikationer som bidrog med evidensbaserade strategier för förvaltningen av skogens mångfunktionella landskap. Arbetet lade grunden för en mer nyanserad förståelse av den ”gröna omställningen” och visade att ett hållbart skogsbruk i norr inte enbart kräver nya planteringsmetoder, utan en grundläggande omförhandling av hur skogen värderas.</p><p>Samtidigt konceptualiserade <strong>Dieter Müller</strong> (1968–2025) Arktis som en ”nöjesperiferi” för globala marknader och analyserade de socioekonomiska och politiska krafter som driver turismen i regionen. Han diskuterade klimatförändringarnas dubbla roll – både som ett hot mot lokala ekosystem och som en drivkraft för så kallad ”last chance tourism” – samt belyste utmaningar kopplade till säsongsvariationer och konflikter mellan turismens tillväxt och urfolks markanvändning. Müller (2011a) drog slutsatsen att effektiv styrning är avgörande för att balansera ekonomisk utveckling med bevarandet av Arktis sköra miljö och sociala väv.</p><p>År 2014 fördjupades universitetets arktiska profil genom ett tydligare fokus på det ”europeiska Arktis” i och med lanseringen av forskningsprogrammet <strong>Mistra Arctic Sustainable Development</strong>, en omfattande tvärvetenskaplig satsning med <strong>ARCUM</strong> som värd. Programmet gick bortom den romantiserade bilden av Arktis som en avlägsen vildmark och analyserade i stället Norrland som en komplex, industrialiserad arena där global efterfrågan på naturresurser möter lokala livsvillkor. Under vetenskaplig ledning av <strong>Carina Keskitalo</strong> och <strong>Peter Sköld</strong> undersökte programmet friktionerna mellan konkurrerande markanvändningar – skogsbruk, gruvnäring, turism och renskötsel – och bidrog med centrala styrnings- och policystrategier för en region utsatt för starka geopolitiska och ekonomiska påtryckningar. Genom att integrera historisk analys med modern statsvetenskap etablerade projektet förståelsen av att hållbar utveckling i norr inte enbart är en miljöfråga, utan i hög grad handlar om att hantera motstridiga rättigheter och resurser i en globaliserad värld.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">2015–2024: Den geopolitiska och gröna omställningen</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7bfb84bd-6ac9-44cf-a969-abe425d6a634" data-contentname="PIC VÁRDUO">{}</div><p>Det senast avslutade decenniet har präglats av den ”gröna omställningen”, det nordliga områdets återmilitarisering och en tydlig förstärkning av urfolksforskningssuveränitet. År 2015 bytte <strong>CeSam</strong> formellt namn till <strong>Várdduo – Centrum för samisk forskning</strong>, med ett namn hämtat från umesamiskan som betyder ”en vy med vid horisont”. <strong>Várdduo</strong> är unikt i Sverige och bedriver forskning med fokus på avkolonisering, språkrevitalisering och urfolks markrättigheter i relation till skiftande koloniala, statliga och industriella sammanhang.</p><p>Forskningsprogrammet <strong>Mistra Arctic Sustainable Development</strong> fick ett varaktigt vetenskapligt genomslag genom tre centrala huvudpublikationer som tillsammans omformulerade förståelsen av det ”europeiska Arktis” som en komplex, industrialiserad arena. Under ledning av <strong>Carina Keskitalo</strong> utmanade den huvudsakliga syntesvolymen myten om regionen som en global ”ny front”, och begreppsliggjorde i stället området som det ”Old North” – ett landskap präglat av århundraden av integration snarare än avlägsenhet (Keskitalo, 2019). Som komplement visade <strong>Karin Beland Lindahl </strong>och kollegor hur regulatoriska ”stuprör” gör markanvändningskonflikter närmast oundvikliga, särskilt mellan skogsbruk och renskötsel (Beland Lindahl et al., 2018).</p><p>Parallellt visade forskning av <strong>Dieter Müller</strong> och <strong>Arvid Viken</strong> på de sociala friktioner som uppstår när urfolkskultur kommersialiseras för turistnäringen i en region som redan domineras av utvinningsintressen (Müller & Viken, 2017). Tillsammans visade dessa arbeten att hållbar utveckling i norr inte enbart är en miljöutmaning, utan i grunden handlar om att hantera motstridiga rättigheter i en globaliserad värld.</p><p>År 2017 gick Umeå universitet samman med UiT – Norges arktiska universitet, Luleå tekniska universitet, Uleåborgs universitet och Lapplands universitet för att bilda universitetsalliansen <strong>The Arctic Five</strong>, med målet att fungera som en motor för regional utveckling och innovation i det europeiska Arktis. Två år senare presenterade Europeiska unionen sin första strategi för den <strong>Europeiska Gröna Given</strong>, vilket skapade förutsättningar för ny forskning om gröna teknologier och industrier. Än viktigare var att detta gav upphov till en bredd av forskning med fokus på målkonflikter och rättvisefrågor.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6ce63cde-bc9e-405a-83c6-724a9e8b69ca" data-contentname="PIC LARS-ERIK">{}</div><p><strong>Lars-Erik Edlund</strong> publicerade <em>Minority Language Place-Names: A Practice-Oriented Study of the Establishment of the South Sami Kraapohke in Swedish Lapland</em> (Edlund, 2018), där han analyserar den administrativa och symboliska kamp som omgärdar det officiella återinförandet av det sydsamiska ortnamnet Kraapohke (Dorotea). Han argumenterar för att sådana toponymer är avgörande för att bekräfta urfolksidentitet i ett postkolonialt samhälle. Studien visar att det ”språkliga landskapet” – i synnerhet vägskyltar – inte enbart fungerar som orienteringshjälp, utan utgör en central arena för kulturell revitalisering och politiskt erkännande.</p><p><strong>Anna Zachrisson</strong> och medförfattare utmanar den dominerande diskursen om ”ekologisk modernisering” – föreställningen att ekonomisk tillväxt och miljöskydd utan större friktion kan förenas, vilket är en central tanke inom den gröna omställningen. <strong>Beland Lindahl</strong> et al. (2016) argumenterar för att denna konsensus ofta tystar alternativa perspektiv och djupt rotade konflikter, särskilt i frågor som rör naturresursförvaltning i norr, såsom skogsbruk och gruvnäring.</p><p>Med fokus på skogsbruk har <strong>Janina Priebe</strong> bidragit till en kritisk förståelse av varför miljöpolitiken ofta hamnar i låsningar trots bred enighet om klimatmålen. <strong>Priebe</strong> et al. (2022) tillämpar systemtänkande på den konfliktfyllda debatten om svenskt skogsbruk och klimatförändringar. Författarna visar att även om aktörer – från industrirepresentanter till miljörörelsen – delar uppfattningen om behovet av snabba åtgärder, tenderar de i huvudsak att rikta in sig på ”ytliga” hävstänger i systemet och därmed undvika de djupgående, strukturella paradigmskiften som krävs för verkligt hållbar omställning.</p><p>År 2024 utvidgades universitetsalliansen <strong>The</strong> <strong>Arctic Five</strong> till <strong>The Arctic Six</strong> genom Nord universitets fullvärdiga anslutning, vilket befäste ett starkt nordiskt forskningsblock. Samma period präglades också av etableringen av Sveriges första <strong>Arktiska forskarskola</strong>, med ambitionen att utbilda en ny generation doktorander i tvärvetenskapligt tänkande – över disciplinära gränser.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">2025 och framåt: Framtiden</h2><p>När vi nu står i 2025 är Umeå universitet ledande i utvecklingen av AI-baserade metoder och i förfiningen av kolbudgetmodeller för boreala och arktiska regioner. <strong>European Polar Board (EPB)</strong> och <strong>European Polar Coordination Office (EPCO)</strong> har flyttat från Nederländerna till hjärtat av campus, i direkt anslutning till Arktiskt centrum. EPB och EPCO samordnar arktisk och antarktisk forskning i hela Europa och skapar därmed nya möjligheter till samarbete.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f74950f7-112b-4f16-963c-be4683ead72d" data-contentname="PIC GERARD">{}</div><p>Som en fortsättning på CIRC:s arbete med att fördjupa förståelsen av klimatets påverkan på arktiska ekosystem har <strong>Gerard Rocher-Ros</strong> inlett sitt <strong>ERC Starting Grant</strong>-projekt ARIMETH (A mechanistic understanding of Arctic River methane emissions). Projektet syftar till att klarlägga de mekanismer som driver metanutsläpp från arktiska vattendrag – en betydande men i dag underskattad källa till växthusgaser. Forskningen är utformad för att minska kunskapsluckorna kring hur dessa utsläpp reagerar på klimatförändringar, med fokus på det komplexa samspelet mellan biogeokemiska processer och hydrologiska förändringar.</p><p>Resan från biologi till hälsa, urfolksrättigheter och global geopolitik fortsätter. Vi studerar inte längre bara Arktis – vi är med och formar dess framtid.</p>/nyheter/60-ar-av-arktisk-forskning-vid-umea-universitet_12154759//nyheter/anslag-fran-stratneuro_12154786/Anslag från StratNeuroForskare som tilldelats stöd av StratNeuro.Tue, 27 Jan 2026 09:06:23 +0100<p><strong>Silvia Remiseiro, 2025<br></strong>"Blocking Neuron-to-Glioma Synapses in Central Nervous System tumors"  (Svenska: "Blockering av neuron–gliom-synapser i tumörer i centrala nervsystemet"). Anslag 2025: 600.000 kronor</p><p>Läs mer om <a title="Silvia Remeseiro" href="~/link/d1b3ad8056c14b80b39c0312d100ee50.aspx" target="_blank" rel="noopener">Silvia Remeseiro</a></p><p><strong>Anna Överby, 2024<br></strong>"Prediction of virus infection patterns in whole brain with neural circuits to understand patogenesis" (Svenska: "Prediktion av virusinfektionsmönster i hela hjärnan med neurala kretsar för förståelse av patogenes"). Anslag 2024: 600.000 kronor</p><p>Läs mer om <a title="Anna Överby" href="~/link/e107b2a0a11344e0a02c5bbcd21c690e.aspx" target="_blank" rel="noopener">Anna Överby</a></p>/nyheter/anslag-fran-stratneuro_12154786//nyheter/miljoner-till-forskning-om-barncancer_12154529/Miljoner till forskning om barncancerSofie Degerman, Institutionen för klinisk mikrobiologi, får tre miljoner kronor av Barncancerfonden till sin forskning om individualiserad vård vid leukemi.Tue, 16 Dec 2025 10:33:10 +0100<p>Totalt beviljar Barncancerfonden i denna omgång nästan 145 miljoner kronor till 60 projekt vars inriktning tydligt visar på det stora behovet av nya effektiva behandlingar som kan vara skonsammare mot barnets friska celler men elakare mot cancercellerna. Av dessa går alltså tre miljoner kronor till Umeå universitet och Sofie Degermans projekt <em>DNA-metylering som ett verktyg för individualiserad vård vid T-cells akut lymfatisk leukemi/lymfom</em>.</p><p>Barncancerfonden använder sig av en peer review-process där prioriteringskommittéer bestående av forskare bedömer inkomna ansökningar utifrån kriterierna frågeställning, metodik, kompetens/genomförbarhet, barncancerrelevans samt i förekommande fall den vetenskapliga rapporten. För att bidra till barncancerperspektivet så deltar också en eller två patient- och närståenderepresentanter. Totalt finns det sex prioriteringskommittéer. Tre för biomedicin, en för vårdforskning och psykosocial forskning, en för medicinsk teknik, samt en för toxicitet och sena komplikationer. En forskningsnämnd koordinerar arbetet och tar fram beslutsunderlag.</p>/nyheter/miljoner-till-forskning-om-barncancer_12154529//nyheter/parasiter-i-kranvattnet-orsakar-bestaende-besvar-_12154153/Parasiter i kranvattnet orsakar bestående besvär och miljardkostnadPersoner som blev magsjuka i det stora parasitutbrottet i Östersunds dricksvatten 2010 har fortfarande många år efter utbrottet mer besvär än andra. Det handlar bland annat om kroniska tarminflammationer, värk och svullna leder. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att den totala samhällskostnaden för utbrottet under de år som har gått kan beräknas till 1,7 miljarder kronor.Tue, 16 Dec 2025 09:52:26 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Marije Boks, läkare i Jämtland Härjedalen och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Resultaten ökar kunskapen om långsiktiga effekter och hur viktigt det är att motverka framtida utbrott, inte minst med tanke på att risken för parasiter sannolikt ökar i takt med att klimatet blir varmare, säger Marije Boks, doktorand vid Umeå universitet och distriktsläkare vid Svegs hälsocentral i Härjedalen.</p><p class="quote-left">motverka framtida utbrott</p><p>Marije Boks visar i sin avhandling vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet resultat från ett forskningsprojekt som studerat långtidseffekter av utbrottet av magsjuka i Östersund 2010. 27 000 personer insjuknade då till följd av dricksvatten som var förorenat med parasiten <em>Cryptosporidium hominis</em>. Den är en vanlig orsak till diarré och buksmärtor över hela världen. I Sverige har den varit relativt sällsynt men den befaras bli vanligare i takt med att klimatet förändras.</p><p>Den akuta fasen av utbrottet i Östersund kostade samhället cirka 70 miljoner kronor i form av sjukfrånvaro, men de långsiktiga kostnaderna har varit svårare att bedöma. Tidigare forskning har visat att långvariga magtarmsymtom, ledsymtom, trötthet och huvudvärk kan förekomma upp till fem år efter infektionen, men det har saknats studier på längre sikt än så.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Långvariga magtarmsymtom</h2><p>Strax efter utbrottet skickades en enkät ut till 1500 slumpmässigt utvalda vuxna invånare samt till vårdnadshavare för ytterligare 500 barn i åldern 0–5 år. De som svarade att de hade haft nytillkommen diarré under utbrottet definierades som fall och de som inte hade varit sjuka som icke-fall. Uppföljningar gjordes vid flera tillfällen, bland annat fem och tio år efter utbrottet.</p><p>Det visade sig att vuxna som drabbades av Cryptosporidium-infektion 2010, oftare rapporterade symtom vid uppföljningarna än de som inte drabbades av utbrottet, framförallt från magen, där de tre gånger så ofta hade problem. Problem från kroppens leder var dubbelt så vanliga bland de drabbade.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Sjuka längre tid</h2><p>Personer som vid både fem- och tioårsuppföljningen rapporterade buksymptom hade i genomsnitt varit sjuka längre tid under själva utbrottet, cirka nio dagar, än de som inte rapporterade dessa besvär vid uppföljningarna. Barn som drabbades under utbrottet rapporterade lite oftare symtom från leder samt trötthet än barn som inte drabbats av utbrottet, men de sökte inte oftare vård.</p><p>För att kunna beräkna vad utbrottet har kostat samhället på längre sikt, har data samlats in för perioden 2011–2019 för alla som svarade på den första enkäten. Här ingick antalet dagar med sjukpenning och/eller vård av barn, antal besök till hälsocentral eller mottagning på sjukhus samt antalet dagar med vård inneliggande på sjukhuset i Östersund. Forskarna jämförde återigen fall med icke-fall och det visade sig att fler av de som blev sjuka vid utbrottet tog ut sjukpenning från Försäkringskassan under den studerade perioden jämfört med icke-fall. Det sammanlagda antalet dagar var också betydligt större, 8946 dagar med sjukpenning per 100 fall, jämfört med 4538 dagar per 100 icke-fall. Omräknat till hela Östersunds befolkning kan man därmed beräkna att utbrottet har kostat cirka 1.7 miljarder kronor enbart i ökat uttag av sjukpenning.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Dubbel risk</h2><p>Forskarna har även undersökt förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom. Det visade sig att de som var över 40 år vid utbrottet löpte en dubbelt så stor risk att få diagnosen Crohns sjukdom efter utbrottet jämfört med före. Även diagnosen mikroskopisk kolit ställdes sex gånger oftare efter utbrottet än innan.</p><p>– Resultaten bekräftar de iakttagelser som vårdpersonal i Jämtland Härjedalen har gjort, att antalet fall med tarmsjukdomar har ökat efter parasitutbrottet. Projektet ökar kunskaperna om långtidssymtom efter parasitutbrott, något som kan bidra till bättre förståelse och bemötande i vården, säger Marije Boks.</p><p>Utbrottet i Östersund 2010 berodde troligen på att privata avlopp hade kopplats fel och förorenade Storsjön och dricksvattnet. Den dåvarande reningen på vattenverket räckte inte för att få bort parasiten. Östersundsborna uppmanades i nästan tre månader att koka sitt dricksvatten tills kommunen kompletterat vattenverket med UV-filter så att parasiten försvann från dricksvattnet.</p><p><em>Marije Boks arbetar som läkare i Sveg, Region Jämtland Härjedalen.</em></p>/nyheter/parasiter-i-kranvattnet-orsakar-bestaende-besvar-_12154153//nyheter/kortison-eller-inte-vid-yrsel--ny-studie-ska-ge-svar_12153976/Kortison eller inte vid yrsel – ny studie ska ge svarVarje år drabbas ungefär 1 500 personer i Sverige av vestibularisneurit, ett tillstånd med plötslig, kraftig yrsel. Under lång tid har man behandlat med kortison, trots att man inte vet om det hjälper. Nu har ett projekt vid Institutionen för klinisk vetenskap beviljats 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att ta reda på hur det egentligen ligger till.Thu, 11 Dec 2025 15:18:43 +0100<p>Vestibularisneurit innebär att man drabbas av en kraftig yrsel, som ofta liknas vid känslan av att kliva av en karusell. Det är vanligt att må illa, kräkas och få balansstörningar. Symtomen når sin topp inom ett par dygn och börjar sedan långsamt gå tillbaka, men en relativt stor grupp får bestående problem med balansen eller yrsel som påverkar dem i vardagen. En central del i behandlingen är rehabilitering, där man tränar på att till exempel nicka eller vrida huvudet fram och tillbaka, men det har alltså länge funnits en tradition av att också behandla med kortison.</p><p>Att vestibularisneurit behandlas med kortison beror bland annat på en teori om varför tillståndet uppstår från första början. Man tror nämligen att en vanlig orsak är inflammation i balansnerven, och kortison är ett ämne som dämpar inflammation. Det finns också tillstånd som liknar vestibulatisneurit där kortison ger bra effekt. En internationell studie har visat att ungefär hälften av läkarna skriver ut kortison vid vestibularisneurit, men hälften gör det inte.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer är docent i neurovetenskap och lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrich Aydt</span></div></div><p>– Bara att det ser så olika ut mellan länder och inom länder visar att vi egentligen inte vet om det hjälper, säger Jonatan Salzer som är docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap och leder den nya studien <a href="~/link/6242fe3d46a54ac4a2df0ffde0de631a.aspx">PREVENT (Nordic Prednisolon for Vestibular Neuritis Study)</a>.</p><p>De studier som finns på området ger inget entydigt svar. Jonatan Salzer menar att de antingen är för små eller att de utfall som mäts inte är tillräckligt relevanta. I PREVENT-studien ska man därför inkludera minst 400 patienter med vestibularisneurit i Sverige, Norge och Danmark, där en grupp får kortison och en grupp får placebo. Det man främst är intresserad av är hur patienterna själva upplever att de mår efter behandlingen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer, docent i neurovetenskap, och Mariann Haapalahti, forskningssköterska, demonstrerar hur en undersökning vid yrsel kan gå till.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– I studien ska vi till exempel mäta hur balansnerven fungerar med hjälp av en kamera som följer ögonrörelser, men det allra viktigaste är hur patienterna mår. Man kan inte heller upptäcka tillräckligt stor skillnad mellan placebo och kortison med färre deltagare än de 400 som vi hoppas kunna rekrytera, säger Jonatan Salzer.</p><p>PREVENT-studien beräknas pågå till 2030 och resultaten kommer ha omedelbar effekt på klinisk praxis – alltså huruvida patienter med vestibularisneurit ska erbjudas kortison eller inte. Men Jonatan Salzer hoppas också att de prover som samlas in kommer leda till mer kunskap om sjukdomen.</p><p>– Vi vill dels att återhämtningen ska gå fortare, dels att färre ska få bestående problem. Är det så att kortison har effekt så förtjänar alla patienter att få den behandlingen, och kan vi bevisa att det inte fungerar så kan vi sluta behandla i onödan. Det finns ju biverkningar av kortisonbehandling och det är resurskrävande. Men tänk om vi också kan lista ut varför man får vestibularisneurit?</p>/nyheter/kortison-eller-inte-vid-yrsel--ny-studie-ska-ge-svar_12153976//nyheter/nationell-forskarskola-for-biomedicinska-analytiker_12153824/Nationell forskarskola för biomedicinska analytikerSveriges första nationella forskarskola för biomedicinsk analytiker, Forskarskolan Biomedicinsk analytiker för eXcellens, BioLabX, är ett samarbete mellan sju lärosäten – bland annat Umeå universitet - med Uppsala universitet som huvudansvarig. Syftet är att utbilda nästa generation forskare och lärare inom biomedicinsk laboratorievetenskap.Fri, 12 Dec 2025 09:06:16 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofie Degerman Professor i Biomedicinsk Laboratorievetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>- Vi ser mycket positivt på detta och hoppas att det kommer att bidra till att stärka lärarkompetensförsörjningen för Biomedicinsk analytiker-programmet, säger Sofie Degerman, professor inom biomedicinsk laboratorievetenskap, Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Vetenskapsrådet har beviljat 60 miljoner kronor över 5 år för att etablera forskarskolan BioLabX. Målet är att stärka forskningsanknytningen, säkra framtida lärarförsörjning och skapa en tydligare akademisk plattform för yrkesgruppen. Forskarskolan planeras starta redan i början av 2026. Under våren fördelas doktorandplatserna mellan lärosätena och de första projekten planeras utlysas före sommaren.</p><h3>2-3 doktorandplatser</h3><p>Vid Umeå universitet skapar satsningen möjlighet för 2-3 doktorandplatser, för de som har en bakgrund som biomedicinsk analytiker och som har kompletterat sin grundutbildning med masterutbildning.</p><p>- Doktorandtjänsterna kommer via anslaget och finansieras till 75 procent under 4 år, eller 60 procent under 5 år. Resterande del finansieras via forskargruppen, universitetet eller regionen. Doktoranderna kommer att delta i ett nätverk tillsammans med de totalt 17 doktorander som antas till programmet. De kommer ha gemensamma kurser, seminarier och nätverksträffar, säger Sofie Degerman.</p><p>Kurserna inom forskarskolan kommer handla om pedagogik, praktisk metodutveckling, handledning, projektledning och bedömning av kliniska moment. Doktoranderna ska också undervisa, vilket bidrar till ökad pedagogisk kompetens och långsiktigt stärker lärarrekryteringen till utbildningarna. Hälften av doktoranderna planeras också kombinera forskarutbildningen med klinisk tjänstgöring.</p><h3>En viktig satsning</h3><p>– Vi vill behålla den kliniska styrkan och därför vill vi se att hälften av doktoranderna ska kombinera forskarskolan med klinisk verksamhet. Det blir en utmaning, men det är ett mål, säger Dick Wågsäter, professor vid Institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och nationell koordinator för forskarskolan BioLabX.</p><p>- Det känns både roligt och viktigt att denna satsning görs för biomedicinska analytiker och ämnesområdet. Behovet av disputerade BMA är stort, inte minst i de norra länen; både inom forskning, klinik, och som lärare på BMA-utbildningen, säger Sofie Degerman.</p><h3>Avgörande roll inom hälso- och sjukvård</h3><p>Biomedicinska analytiker är legitimerade yrkespersoner som utför och kvalitetssäkrar laboratorieanalyser och fysiologiska undersökningar som ligger till grund för medicinska diagnoser och behandlingar. Yrkesgruppen har en avgörande roll inom modern hälso- och sjukvård.</p><p>- Under de senaste åren har utvecklingen av nya tekniker för diagnostik gått fort framåt, inte minst inom laboratoriemedicin där sekvenseringsbaserade metoder för genetiska analyser används allt mer. För att möta framtidens behov av precisionsmedicin krävs forskarutbildade biomedicinska analytiker som kan fortsätta driva utvecklingen och omsätta vetenskapliga innovationer till klinisk nytta både inom laboratoriemedicin och klinisk fysiologi, berättar Sofie Degerman.</p>/nyheter/nationell-forskarskola-for-biomedicinska-analytiker_12153824//nyheter/umeaforskare-prisas-for-banbrytande-studie-om-litiumbehandling_12153490/Umeåforskare prisas för banbrytande studie om litiumbehandlingForskare vid Umeå universitet har bidragit till nya insikter om litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Arbetet har lett till säkrare och mer individanpassad vård – och nu belönas Michael Ott med Guldpillret 2025 tillsammans med Ursula Werneke.Wed, 10 Dec 2025 16:00:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ursula Werneke och Mikael Ott tar emot Guldpillret 2025 för projektet "LiSIE - Långsiktig forskning om lithiumbehandling vid bipolär sjukdom" i Stockholm, december 2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pax Engström Nyström</span></div></div><p>Michael Ott, njurläkare och forskare vid Umeå universitet, har tillsammans med psykiatern Ursula Werneke vid Sunderby sjukhus tilldelats Guldpillret 2025 för sin forskning om litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Priset delas ut av Läkemedelsförsäkringen och uppmärksammar insatser som bidrar till säkrare läkemedelsanvändning.</p><p>Forskningsprojektet LiSIE (Lithium – Study into Effects and Side Effects) har pågått sedan 2010 och omfattar över 1 700 patienter i den norra sjukvårdsregionen. Genom att analysera journaldata från 1965 och framåt har forskarna kunnat ge nya insikter om både effekter och biverkningar av litium, ett läkemedel som länge varit centralt vid behandling av bipolär sjukdom.</p><p>Studien visar bland annat att försämrad njurfunktion, som ibland uppstår vid långvarig litiumbehandling, ofta kan bromsas eller stanna av om behandlingen avslutas. Resultaten har lett till mer individanpassad vård och bättre möjligheter för patienter att vara delaktiga i beslut om sin behandling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Ott, universitetslektor, överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vårt arbete visar att systematisk, kliniknära forskning verkligen kan förändra hur vi använder läkemedel – till större säkerhet och bättre resultat för patienterna. Att få Guldpillret för LiSIE-studien är ett oerhört hedrande erkännande och en stor motivation att fortsätta arbetet, säger Michael Ott.</p><p>Priset består av ett stipendium på 100 000 kronor och delades ut vid en ceremoni i Stockholm den 10 december.</p><p><a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4178444/ny-kunskap-om-litiumbehandling-far-guldpillret-2025" target="_blank" rel="noopener">Läs hela pressmeddelandet från Dagens medicin här.</a></p>/nyheter/umeaforskare-prisas-for-banbrytande-studie-om-litiumbehandling_12153490//nyheter/eu-pengar-sakrar-fortsatt-forskning-om-klamydia_12152269/Barbara Sixt får ERC Consolidator GrantEuropeiska forskningsrådet, ERC, ger säkrad finansiering i fem år med anslaget Consolidator Grant till Barbara Sixts forskning vid Umeå universitet om klamydia.Mon, 15 Dec 2025 10:57:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barbara Sixt, Institutionen för molekylärbiologi och gruppledare vid MIMS.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Barbara Sixt är gruppledare vid MIMS och knuten till Institutionen för molekylärbiologi. Hon får nu finansiering av sin forskning om klamydia säkrad i fem år framåt. <br><br>Klamydia är den vanligaste bakteriella sexuellt överförbara infektionen. Varje år smittas mer än 25 000 personer i Sverige och omkring 130 miljoner världen över av sjukdomen. Även om symtomen ofta är milda kan klamydia få allvarliga konsekvenser. Det kan orsaka infertilitet, kronisk smärta, komplikationer under graviditeten och till och med öka risken för livmoderhals- och äggstockscancer.</p><p>Idag behandlas klamydia med antibiotika, som dödar bakterierna och hjälper kroppen att återhämta sig. De flesta antibiotika har dock ett brett spektrum av verkan. Det innebär att de angriper inte bara skadliga bakterier utan även nyttiga, såsom de bakterier i tarmen som stödjer matsmältningen. Detta kan leda till biverkningar. Bredspektrumantibiotika påskyndar också ökningen av antibiotikaresistens, ett globalt hälsohot som gör infektioner svårare att behandla och till och med riskerar rutinmässiga ingrepp som kirurgi eller cancerbehandling.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förändra biologi</h2><p>Det finns en annan utmaning; bakterien som orsakar klamydia kan förändra cellernas biologi. Nuvarande antibiotika eliminerar bakterierna men inte dessa förändrade celler, vilket kan bidra till långsiktiga komplikationer.</p><p>För att övervinna dessa problem utforskar Barbara Sixts forskargrupp vid Umeå universitet nya strategier för att behandla klamydia mer selektivt. I det nuvarande projektet, som finansieras av ERC, fokuserar forskarna på bakteriens unika tillväxtnisch inuti mänskliga celler – ett fack som kallas inkludering. När bakterien som orsakar klamydia infekterar en person tar den sig in i cellerna och gömmer sig inom denna inkludering för att undkomma cellens försvarssystem. Dessa försvar skulle normalt förstöra inkräktaren eller till och med utlösa "cellulärt självmord" – den avsiktliga döden av den infekterade cellen – för att stoppa infektionen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Skyddande inkludering</h2><p>Forskarnas mål är att förstå hur bakterien upprätthåller integriteten hos denna skyddande inkludering. Genom att avslöja dessa mekanismer hoppas de hitta sätt att destabilisera inkluderingen, så att cellens naturliga försvar kan slå tillbaka. De siktar också på att lära sig hur man kan styra processen mot cellulärt självmord, en strategi som kan eliminera både bakterien och de manipulerade cellerna.</p><p>I slutändan kommer denna forskning att lägga grunden för innovativa behandlingar som är mer hållbara än traditionella antibiotika och kan också hjälpa till att bekämpa andra sjukdomsframkallande mikrober som använder liknande tillväxtnischer.</p>/nyheter/eu-pengar-sakrar-fortsatt-forskning-om-klamydia_12152269//nyheter/samspel-mellan-kake-och-nacke-utvecklas-fran-barndomen_12153056/Samspel mellan käke och nacke utvecklas från barndomenFrån barn till vuxen ålder utvecklas och anpassas samspelet mellan käkens och nackens rörelser. Käke och nacke är nära sammankopplade och bör därför bedömas tillsammans – både i klinisk praxis och i vetenskapliga studier. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.Mon, 08 Dec 2025 09:47:44 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Evelina Nilsson, doktorand vid Institutionen för odontologi.<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Resultaten kan bidra till ökad förståelse för hur käkens funktion är kopplad till resten av kroppen och hur vårt rörelsemönster kontinuerligt anpassas under uppväxten, säger Evelina Nilsson doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">fylla en kunskapslucka</p><p>Tidigare forskning på vuxna har visat att käke och nacke samverkar under naturliga käkrörelser och att en nackskada kan begränsa käkens rörelse. Kunskapen om detta samspel hos barn och ungdomar är däremot fortfarande begränsad.</p><p>Med hjälp av avancerad rörelseanalys kan man mäta både käkens och huvudets rörelser under käkfunktion med hög precision och observera detaljer i samordningen mellan käke och nacke, något som inte alltid går att se vid en vanlig klinisk undersökning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Gapa och tugga</h2><p>I sin avhandling vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet har Evelina Nilsson följt en grupp barn över tid för att studera samspelet mellan käke och nacke vid rörelser som att gapa och tugga. 20 barn följdes från sex till 13 års ålder och de fick vid tre tillfällen utföra käkrörelser i ett rörelselaboratorium vid Institutionen för odontologi, Umeå Universitet. Vuxna deltagare rekryterades som kontrollgrupp.</p><p>Resultaten visar att käkens och huvudets rörelser är integrerade redan vid sex års ålder, men att rörelsemönstret hos barn är mer omoget än hos vuxna. Barnens rörelser vid sex års ålder uppvisar större variation, mer involvering av huvudrörelse och längre rörelsecykler. Från sex till 13 år sker en kontinuerlig utveckling. Vid 13 års ålder liknar rörelsemönstret det som ses hos vuxna. Utifrån detta är det viktigt att bedöma både käke och nacke tillsammans och att ta hänsyn till åldersrelaterade skillnader vid klinisk bedömning och eventuell behandling av rörelsesvårigheter i käke och nacke.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Olika professioner</h2><p>– Genom att fylla en kunskapslucka om typiskt utveckling ger avhandlingen viktiga insikter för framtida bedömning och behandling av barn och ungdomar med rörelsebegränsningar och smärta i käke-nackområdet. Ett samarbete mellan olika professioner är värdefullt för ett optimalt omhändertagande, säger Evelina Nilsson.</p><p><em>Evelina Nilsson är tandläkare med examen från Umeå universitet. Hon planerar att fortsätta forska om hur smärta kan påverka käkfunktion.</em></p>/nyheter/samspel-mellan-kake-och-nacke-utvecklas-fran-barndomen_12153056//nyheter/arctic-six-starker-forskningen-vid-umea-universitet_12152698/The Arctic Six stärker forskningen vid Umeå universitetÅr 2022 lanserade Arctic Six ett nytt tvåårigt fellowship-program för forskare i mitten och senare delen av karriären, med syftet att utveckla nya samarbeten i den nordiska regionen. Genom Chairs-programmet har forskare från alliansen av sex universitet fått stöd att bygga nya nätverk och projekt, vilket ytterligare har stärkt den arktiska forskningsmiljön.Fri, 16 Jan 2026 13:28:25 +0100<p class="quote-center">The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En strategisk plattform i norr</h2><p>The Arctic Six är ett samarbete mellan sex nordliga universitet som tillsammans verkar för att stärka forskning, utbildning och samverkan i Arktis. Genom initiativ som Chairs-programmet har alliansen fördjupat det akademiska utbytet och lagt grunden för nya projekt och partnerskap. På så sätt har samarbetet stärkt Umeå universitets internationella position och skapat bättre förutsättningar för fortsatt gemensam utveckling.</p><p>Det tvååriga fellowship-programmet Arctic Six Chairs (2022–2024) innebar att fjorton forskningsledare organiserade fler än sextio workshoppar och deltog i över hundra möten. De samarbetade kring femtioåtta gemensamma forskningsansökningar och beviljades tillsammans cirka 35 miljoner euro i extern finansiering. Varje euro som investerats i programmet har därmed genererat drygt trettio euro i nya medel – ett tydligt uttryck för programmets hävstångseffekt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/norberg_cathrine_9424_230426_mpn5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, Simon Jönsson</span></div></div><p>Cathrine Norberg, vicerektor, understryker:<br>– The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis. Chairs-programmet visar hur långsiktigt samarbete kan främja akademisk samverkan och stärka vår internationella närvaro. Det hjälper oss att skapa förutsättningar för ny kunskap som gagnar regionen och det vidare arktiska samhället.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Resultat som ger riktning framåt</h2><p>Chairs-programmet har lett till betydande vetenskapliga resultat och etablerat en växande struktur för samverkan inom arktisk hälsa, utbildning, turism, urfolksstudier och styrning. Dessutom har flera deltagare utvecklat gemensamma kurser, publikationer och långsiktiga partnerskap som fortsätter att stärka det nordliga samarbetet.</p><p>– För forskarna vid Umeå universitet har Arctic Six Chairs öppnat nya vägar till internationella samarbeten och extern finansiering. Satsningen har gjort det möjligt att driva större och mer tvärvetenskapliga projekt, vilket i sin tur stärker både forskningskvaliteten och universitetets arktiska profil, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt Centrum.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Från erfarenheter till utveckling</h2><p>Arktiskt Centrum har haft en nyckelroll i att samordna Umeå universitets engagemang inom The Arctic Six och i att stärka universitetets synlighet i det nordliga forskningslandskapet. Genom att skapa kopplingar mellan forskare, fakulteter och ledning har centret stärkt den interna samverkan och den strategiska närvaron i nätverket.</p><p class="quote-center">Den första omgången av Arctic Six Chairs visar att nordligt samarbete inte bara är möjligt – det är kraftfullt.</p><p>Utvärderingen pekar nu på nästa steg – tydligare stödstrukturer och mer riktad kommunikation – vilket sammantaget lägger grunden för nästa utvecklingsfas.</p><p>– Den första omgången av Arctic Six Chairs visar att nordligt samarbete inte bara är möjligt – det är kraftfullt. Nu bygger vi vidare på erfarenheterna för att utveckla nästa fas med en starkare struktur och fortsatt fokus på att ge forskarna bästa möjliga stöd, säger Johanne Raade, föreståndare för The Arctic Six.</p><p>Genom arbetet inom The Arctic Six har det blivit tydligt hur internationellt samarbete kan omsättas i konkreta resultat – för forskarna och för universitetet. Erfarenheterna från Chairs-programmet visar värdet av långsiktiga strukturer, gemensamt lärande och ömsesidigt förtroende – faktorer som nu formar grunden för den fortsatta utvecklingen av samarbetet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1fbc4cdfb5ff47eb99c59931c274d823/pettersson_hans_0498_200131_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hans Pettersson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Hans Pettersson var Arctic Six Chair 2022–2024 och beskriver värdet så här:</p><p>– Under min tid som Chair för The Arctic Six slog det mig hur snabbt genuint samarbete växer fram när forskare får möjlighet att mötas regelbundet. Förtroende byggs upp, idéer tar form och plötsligt arbetar man tillsammans med en ansökan som ingen av oss hade kunnat skapa på egen hand. Det är den verkliga styrkan i Chairs-programmet – att det ger oss tid och kontinuitet att förvandla gemensamma idéer till något substantiellt.</p><p>Med cirka 41 500 studenter och 4 600 medarbetare är Umeå universitet det största arktiska universitetet i Norden och ett av de mest produktiva universiteten globalt inom arktisk forskning. Genom The Arctic Six och initiativ som Chairs-programmet fördjupar universitetet sin roll som en drivande aktör i det internationella samarbetet och stärker därigenom förutsättningarna för ny kunskap om och för Arktis.</p>/nyheter/arctic-six-starker-forskningen-vid-umea-universitet_12152698//nyheter/lovande-resultat-for-flera-typer-av-als_12152835/Lovande resultat för flera typer av ALSEn ny internationell fas 2-studie ger lovande resultat för flera typer av ALS. Läkemedlet är en antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein. Forskargruppen vid Umeå universitet och NUS medverkade med 18 patienter, fler än något annat medverkande sjukhus.Sat, 06 Dec 2025 00:04:36 +0100<p>En internationell experimentell läkemedelsprövning med stark svensk medverkan visar gynnsam effekt. Läkemedlet är en monoklonal antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein men har effekt även på patienter med så kallad sporadisk ALS och inte enbart på patienter med ALS-sjukdom till följd av en genförändring i SOD1-genen. Resultaten styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.</p><p>Läkemedelsstudien är den största som hittills utförts i Norden. ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) och Umeå universitet – som i drygt 30 år forskat på ALS orsakad av förändringar i SOD1-genen – medverkade med 18 patienter i studien vilket var fler än något annat medverkande sjukhus. Även patienter från Karolinska universitetssjukhuset deltog.</p><p>Resultat från studien presenterades på fredagen vid en årlig konferens för ALS och andra motorneuronsjukdomar – <em>The International ALS/MND Symposium</em> i San Diego i USA – och de indikerar att SOD1-antikroppen bromsade sjukdomsutvecklingen. Bland annat mättes effekt på rörelseförmåga, lungfunktion och överlevnad. Även mätningar av halten av neurofilament, en viktig biomarkör för graden av pågående nervskada, visade positiv effekt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Andersen, överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, var huvudansvarig forskare i Sverige för den aktuella fas 2-studien. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Professorn och ALS-neurologen Peter Andersen vid NUS är huvudansvarig forskare i Sverige för studien.</p><p>– Detta är den första fas 2-studien som utvärderar ett läkemedel riktat mot SOD1-sporadisk ALS och ALS-patienter med mutationer i SOD1-genen. Studien gjorde det möjligt för oss att noggrant bedöma patientsäkerhet, farmakokinetik och samtidigt inhämta tidiga signaler om biologisk effekt på sjukdomen. Studien markerar ett viktigt steg i utvärderingen av den terapeutiska potentialen hos läkemedlet för möjlig användning hos patienter med olika varianter av ALS. Resultaten stöder hypotesen att felveckat SOD1-protein kan spela en mer generell roll vid flera typer av ALS-sjukdom, säger Peter Andersen.</p><p>– Resultaten är intressanta men behöver reproduceras i en större patientgrupp för att bekräftas. Det är min förhoppning att en större fas 3-studie som innefattar fler patienter och över längre tid snart kommer att genomföras. Den kommer att ge oss bättre kunskap om långtidseffekterna av läkemedlet och omfattningen av den kliniska effekten vi observerar i den genomförda fas 2-studien. I dag finns inga offentliga uppgifter om en eventuell kommande fas 3-studie. Vi kommer meddela så fort vi får ny information som kan delas med allmänheten, fortsätter Peter Andersen.</p><p>Det nya läkemedlet är en så kallad monoklonal antikropp som är specifik för felveckat SOD1-protein. I drygt 15 år har schweiziska biotechbolaget Neurimmune forskat för att ta fram en ny behandling inriktad mot ALS orsakad av felveckat SOD1-protein. Forskargruppen vid Umeå universitet och NUS har i perioder fungerat som rådgivare.</p><p>Den specifika SOD1-antikroppen som använts i studien (AP-101) upptäcktes när forskare i Schweiz sökte en förklaring till varför vissa personer blir mycket gamla utan att utveckla sjukdom i nervsystemet. Forskarna upptäckte att en liten grupp kärnfriska äldre människor hade bildat olika så kallade auto-antikroppar mot felveckade former av proteiner som kan orsaka några av våra vanligaste hjärnsjukdomar. De presenterade teorin att dessa auto-antikroppar skulle kunna ha en skyddande effekt mot ALS, Alzheimers, Parkinsons med flera sjukdomar.</p><p class="foldable">Bakgrund om läkemedelsstudien</p><p>Under 2022–2025 har en precisionmedicinsk fas 2-läkemedelsprövning utförts vid ett mindre antal universitetsjukhus i Europa, Korea, Kanada och USA. Sponsor av studien är bolaget AL-S Pharma AG som ägs av schweiziska biotechföretaget Neurimmune och amerikanska läkemedelsbolaget Lilly.</p><p>Studien inkluderade drygt 70 ALS patienter. Under studiens första sex månader fick patienterna placebo eller aktiv antikropp (AP-101) genom en intravenös spruta i armen var tredje vecka. Under de efterföljande sex månaderna fick alla inkluderade patienter antikroppen.</p><p>En tredjedel av de medverkande patienterna hade mutation (genförändring) i genen som kodar för SOD1 och två tredjedelar hade diagnosen sporadisk ALS-sjukdom.</p><p>Studieresultaten visar en gynnsam effekt av behandling mot felveckat SOD1-protein. Effekten observeras både hos patienter där ALS-sjukdomen orsakas av en mutation i SOD1-genen och hos patienter som inte har en ärftlig förändring i SOD1-genen och så kallad sporadisk ALS-sjukdom (sALS).</p><p>Effekten är störst hos patienter med en mutation i SOD1-genen. Ytterligare och längre studier behövs för att bekräfta resultaten.</p><p>Resultaten av studien presenterades den 5 december 2025 vid ALS-konferensen <em>The International ALS/MND Symposium</em> i San Diego i USA.</p><p class="foldable">Bakgrund om SOD1-ALS</p><p>Det finns många typer av ALS-sjukdom med många olika orsaker. 1993 visades att en genförändring (mutation) i genen som kodar för proteinet SOD1 kan orsaka ALS. Nu vet man att 2–5 procent av alla ALS-fall orsakas av SOD1-mutationer. Ytterligare cirka 52 ALS-gener har hittats hos patienter men fortfarande är orsaken till merparten av olika typer av ALS okänd, så kallad sporadisk ALS (sALS). Mycket forskning pågår för att hitta sjukdomsorsaken hos dessa.</p><p>För drygt 20 år sedan observerade forskare vid forskningsobduktioner på Norrlands universitetssjukhus i Umeå att ALS-patienter med mutation i SOD1-genen har klumpar av felveckat SOD1-protein inne i motorneuronen (de nervceller som främst drabbas vid ALS) och att sådana SOD1-aggregat spelar en avgörande roll för sjukdomsutveckling.</p><p>Kort därefter upptäckte forskargruppen att även ALS-patienter som inte har en mutation i SOD1-genen också har SOD1-aggregat i motorneuron i ryggmärgen. Forskare i bland annat Kanada, Tyskland och USA har senare bekräftat av sALS-patienter kan ha inlagringar av felveckat SOD1 men tills nyligen har det varit en gåta om dessa SOD1-aggregat driver sjukdomsutvecklingen eller bara är en konsekvens av en ALS-sjukdom. Den aktuella studiens resultat styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.</p><p class="foldable">Jävsdeklaration</p><p>Professorerna <strong>Thomas Brännström</strong>, <strong>Peter M Andersen</strong> och <strong>Stefan L Marklund</strong>, alla vid medicinska fakulteten på Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus, har i omgångar sedan 2010 fungerat som vetenskapliga rådgivare för Neuroimmune AG. Ingen av dem har tagit emot personlig ekonomisk kompensation från Neurimmune eller något annat bolag för denna service. I dag finns även ett samarbete där man studerar antikroppens interaktioner med olika varianter av SOD1 som kan orsaka eller bidra till ALS.</p>/nyheter/lovande-resultat-for-flera-typer-av-als_12152835//nyheter/medel-for-pedagogiskt-utvecklingsarbete-2026_12152710/Medel för pedagogiskt utvecklingsarbete 2026Utbildningsnämnden vid Medicinska fakulteten utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt 2026. Projektmedlen syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå.Thu, 04 Dec 2025 10:55:43 +0100<p>Utbildningsnämnden vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet, utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt 2026. Projektmedlen syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå.</p><p>För ansökningsomgång 2026 finns 600 000 kronor att fördela. Det är möjligt att söka medel för projekt som varar upp till två år. Ansökningsperioden startar den 2026-01-01. Ansök senast 2026-03-02. Projektet ska påbörjas senast 2026-09-01 och slutredovisas senast 2028-09-30. Beviljade medel kan disponeras till och med 2028-06-30.</p><h3>Behörighet</h3><p>Huvudsökande ska vara anställd vid, eller anknuten till, UMU och ha en pedagogisk funktion inom grundnivå eller avancerad nivå vid Medicinska fakulteten.</p><h3>Anvisningar för ansökan</h3><ul><li>Ansökan ska innehålla:</li><li>Uppgifter på sökande inklusive institution som administrerar projektet</li><li>Projektbeskrivning (maximalt 5 sidor inklusive illustrationer och maximalt 10 000 tecken)</li><li>Projekttitel</li><li>Bakgrund och aktuellt kunskapsläge</li><li>Arbetsplan (frågeställning, syfte, projektdesign, analysmetod(er) och tidsplan)</li><li>Etiska överväganden och eventuellt behov av etikprövning</li><li>Plan för införande av projektets resultat, utvärdering och rapportering</li><li>Projektets betydelse för utveckling av utbildning</li><li>Budget inklusive universitets- och fakultetsgemensamma kostnader, samt möjlighet till medfinansiering</li><li>Godkännande av prefekt eller motsvarande</li></ul><p>Ansökan skickas in som en sammanhållen PDF till <a title="e-post till UN.medfak@ͯ��Ƶ" href="mailto:UN.medfak@ͯ��Ƶ" target="_blank" rel="noopener">UN.medfak@ͯ��Ƶ</a> senast 2026-03-01. Märk e-post i ärenderaden med "Pedagogisk utvecklingsresurs". Enbart ansökningar som är kompletta, skrivna enligt instruktioner och inkomna i tid, kommer att beaktas.</p><p>En ansökan per huvudsökande får insändas men huvudsökande kan även vara medsökande i andra sökta projekt. Om andra medel har sökts och/eller erhållits för det föreslagna projektet ska detta uppges i ansökan.</p><h3>Prioritering och bedömning</h3><p>Projekt prioriteras som är mer omfattande och som handlar om pedagogiskt utvecklingsarbete inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och som är av stort värde för flera av utbildningarna på medicinsk fakultet samt består av samarbete med flera program. Exempel på detta är utveckling av nya undervisningsformer såsom studentcentrerad och aktiverande pedagogik, examinationsformer eller utvärdering. Om projektet har fokus inom ett utbildningsprogram bör kunskapen vara användbar även på fakultetens andra utbildningar. Likaså premieras projekt med syfte att bidra till utveckling av medicinsk pedagogisk forskning.</p><p>Projektmedlen är inte avsedda för att utveckla utbildnings- och kursplaner eller för fortlöpande kvalitetssäkringsarbete. Beviljade medel får inte användas till stipendier eller utbildningsbidrag.</p><h3>Beslut</h3><p>Beslut om fördelning av medel fattas av Utbildningsnämnden efter förslag av en bedömarkommitté som utses av Utbildningsnämnden. Beviljade medel överförs till institutionen där huvudsökande är verksam efter beslut. Tilldelning av medel från Medicinska fakulteten avser samtliga kostnader, d.v.s. även medel för gemensamma kostnader. Detta innebär att beviljade medel ska täcka kostnader för både satsningens kärnverksamhet och dess stödverksamhet på samtliga tre nivåer.</p><h3>Projektrapportering</h3><p>Projektrapport inklusive ekonomisk redovisning ska lämnas in till Utbildningsnämnden senast tre månader efter projektets avslut. Slutresultatet av genomförda projekt ska tillgängliggöras för att komma hela fakultetens utbildningsverksamhet till nytta, företrädesvis genom publikation i pedagogisk tidskrift. Sökanden redovisar projektet på Utbildningsnämndens sammanträde samt utifrån övriga anvisningar från Utbildningsnämnden.</p><h3>Kontaktpersoner</h3><p>Frågor kring utlysningen besvaras av vicedekan Magnus Hultin magnus.hultin@ͯ��Ƶ eller utbildningsledare Anna Fahlgren <a title="e-post till Anna fahlgren" href="mailto:anna.fahlgren@ͯ��Ƶ." target="_blank" rel="noopener">anna.fahlgren@ͯ��Ƶ.</a></p>/nyheter/medel-for-pedagogiskt-utvecklingsarbete-2026_12152710//nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-2026_12152697/Medicinska fakultetens Pedagogiska pris 2026Anställda vid Medicinska fakulteten och studenter är välkomna att nominera pristagare till Medicinska fakultetens Pedagogiska pris 2026. Nominera senast den 28 februari.Thu, 04 Dec 2025 10:49:38 +0100<p>Syftet med priset är att uppmuntra lärare att göra goda pedagogiska insatser i grundutbildningen. Priset kan delas ut till en enskild eller flera lärare. Med lärare avses professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter, timlärare, gästlärare och annan undervisande personal.</p><p>Pristagaren/na ska ha gjort en väl dokumenterad pedagogisk insats och ha en omvittnad skicklighet inom följande områden:</p><ul><li>pedagogiskt utvecklingsarbete</li><li>mötet med studenter</li><li>arbetet bland kollegor</li></ul><p>Beslut om pris fattas av en bedömningskommitté bestående av ordförande och en lärarrepresentant från Utbildningsnämnden, en lärarrepresentant utsedd av Fakultetsnämnden samt en studeranderepresentant från Umeå Medicinska studentkår.</p><p><strong>Prissumma</strong>: 65 000 kronor</p><p><strong>Nominering</strong> till Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2026 – <a title="Nominering pedagogiska priset" href="https://forms.office.com/pages/responsepage.aspx?id=-aZLWjH1Mk-UZzmPGead5DYKvK9f41hOlQ_Tzz2ZVnlUREczSUtIMDg4V1JQVjlUMDFSM0tDNjFaQy4u&route=shorturl" target="_blank" rel="noopener">fyll i detta formulär</a></p><p><strong>Kontaktperson</strong><br>Frågor besvaras av Vicedekan för utbildning på grundnivå och avancerad<br>nivå, <a title="e-post till Magnus Hultin" href="mailto:magnus.hultin@ͯ��Ƶ" target="_blank" rel="noopener">magnus.hultin@ͯ��Ƶ</a> till Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2026</p>/nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-2026_12152697//nyheter/tre-umeaforskare-utsedda-till-wallenberg-academy-fellows_12152121/Tre Umeåforskare utsedda till Wallenberg Academy FellowsDe tre forskarna Andreas Kohler, biträdande universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, och Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen, samt Markus Ludwig, som för närvarande är verksam vid Université du Luxembourg i Luxemburg, är alla tre utsedda till Wallenberg Academy Fellows, vilket innebär finansierad forskning i fem år.Wed, 03 Dec 2025 19:32:23 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Jag tycker att dessa tre unga forskare står för mycket av det som är Umeå universitet när det är som bäst – deras forskning är nytänkande, ambitiös och inom forskningsfält som har framtiden för sig. Det är både hedrande och glädjande att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses uppmärksammar och ger dessa unga stjärnor arbetsro i flera år. Satsningen kommer att leda till högkvalitativ forskning som också bidrar till en bättre värld, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Anslaget ger unga forskare i karriären en möjlighet att bidra med ny, banbrytande kunskap genom att angripa svåra och långsiktiga forskningsfrågor. Det är Kungliga Vetenskapsakademiens ledamöter som bistår Stiftelsen genom att granska ansökningarna och hjälpa till med urvalet. Kungliga Vetenskapsakademien håller också i det mentorsprogram som de utvalda forskarna får delta i.</p><p>Cellers energikraftverk kallas mitokondrier och Andreas Kohler ska undersöka hur celler upprätthåller kvaliteten på mitokondrierna. Målet är att förstå varför de börjar fungera sämre när vi åldras och vid vissa åldersrelaterade åkommor, som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andreas Kohler, biträdande universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Foto: Verena Kohler</p></div></div><p>– Jag är väldigt glad över att ha blivit utsedd till Wallenberg Academy Fellow! Det här stödet gör det möjligt för vårt team att starta ett projekt som vi länge har planerat: att förstå hur mitokondrier håller sina proteiner i gott skick. Dessa processer är avgörande för cellernas energiförsörjning och för deras allmänna hälsa. Genom att kombinera detta arbete med våra pågående studier om hur mitokondrier förlorar funktion vid åldrande och åldersrelaterade sjukdomar vill vi skapa en helhetsbild av mitokondriell hälsa och dess nedbrytning. Tack vare Knut och Alice Wallenberg Stiftelsen kan vi förena nyfikenhetsdriven forskning med samhällsnytta och lägga grunden för upptäckter som kan förändra vår förståelse av åldrande och sjukdom, säger Andreas Kohler.</p><p>Max Renner kommer att kartlägga i 3D hur ett respiratoriskt virus som drabbar barn kapar våra lungceller och bildar molekylära fabriker som massproducerar nya virus. Målet är att utveckla strategier för att stänga av virusproduktionen och förhindra att viruset sprids vidare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Stödet är avgörande för vårt team och gör det möjligt för oss att ta itu med hur virusreplikation fungerar i realistiska vävnader på molekylär nivå – och var den är sårbar för terapeutisk intervention, säger Max Renner.</p><p>Den tredje forskaren Markus Ludwig är för närvarande verksam vid Université du Luxembourg i Luxemburg, men kommer att ansluta till Umeå universitet och med sin forskning utforska ett nytt sätt att driva elektronik, där ultrakorta pulser av laserljus genererar elektriska strömmar inuti nanomaterial. Projektets syfte är att lägga grunden för en helt ny typ av elektronik, vars potential vida överstiger den som finns i dagsläget.</p>/nyheter/tre-umeaforskare-utsedda-till-wallenberg-academy-fellows_12152121//nyheter/databasen-critical-microbes-tar-fart-med-dansk-forebild_12151786/Databasen Critical Microbes tar fart med dansk modell som förebildInfektionsforskaren Anne-Marie Fors Connolly, får 500 000 kronor i investeringsmedel av Alf-kommittén för att fortsätta utveckla en nationell databasinfrastruktur som ska göra det möjligt för fler att forska på viktiga infektionssjukdomar. Fri, 28 Nov 2025 07:30:08 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anne-Marie Fors Connolly forskningsfokus är akuta och långvariga komplikationer efter infektioner genom att analysera helbefolkningsdata.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">hoppas att fler forskargrupper får upp ögonen för hur viktigt det är med forskning om infektioners påverkan på folkhälsan</p><p>Att förbättra för patienterna är det som driver mig, säger Anne-Marie Fors Connolly, ST-läkare och universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Forskningsinfrastrukturen Critical Microbes integrerar testresultat från kliniska mikrobiologilaboratorier med utfall av infektionssjukdomar i hela Sverige. Genom att samla och samordna helbefolkningsdata, inklusive socioekonomiska, demografiska och kliniska variabler, blir det möjligt att kartlägga hur infektionssjukdomar påverkar folkhälsa, arbetsförmåga och samhällsekonomiska kostnader.</p><p>– Det är ett tvärvetenskapligt arbete som kombinerar avancerade statistiska metoder med klinisk expertis för att identifiera riskfaktorer, optimera behandlingsstrategier och generera robust, evidensbaserad kunskap, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förbättring för patienter i fokus</h2><p>Idén till infrastrukturen fick hon från Danmark, där alla provsvar centraliseras i realtid i en övervakningsdatabas. Det gör det möjligt att se hur infektioner påverkar landet.</p><p>– I Sverige har vi inte samma möjlighet, eftersom bara positiva provsvar på anmälningspliktiga infektioner centraliseras. Jag vill skapa en infrastruktur där provsvar från alla kliniska mikrobiologiska laboratorier i Sverige samlas in i historiskt. Det läggs på den populationsdatabas som redan finns hos min forskargrupp och skapar en koppling mellan infektionsprovsvar och patientutfall i hela befolkningen, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><p>Andra forskargrupper som har etikgodkänt projekt ska kunna begära ut data för sin forskning. Det kommer att göra det möjligt att forska på viktiga infektionssjukdomar i många år framåt.</p><p>– Jag hoppas att fler forskargrupper får upp ögonen för hur viktigt det är med forskning om infektioners påverkan på folkhälsan. Det är en viktig grund för att kunna utforma riktade förebyggande insatser och förbättra patientvården, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Lära från Danmark</h2><p>Investeringsmedlen gör det möjligt att fortsätta utveckla Critical Microbes. Anne-Marie Fors Connolly kommer även att besöka Statens Serum Institut i Danmark för att lära sig av hur de gjort.</p><p>– Det är enda stället i världen som har en sådan infektionsdatabas, så deras erfarenheter är mycket värda.</p><p>Critial Microbes stöds också av<a href="https://www.scilifelab.se/news/four-collaborative-projects-selected-in-the-rdcp-call/" target="_blank" rel="noopener"> Scilifelab/RDCP</a> med 1 Msek och <a href="https://www.scilifelab.se/strategic-areas/pandemic-laboratory-preparedness/" target="_blank" rel="noopener">Pandemic lboratory Preparedness</a> med 1,98 Msek.</p>/nyheter/databasen-critical-microbes-tar-fart-med-dansk-forebild_12151786//nyheter/ny-kunskap-om-man-som-soker-hjalp-for-sexuellt-intresse-for-barn_12151363/Ny kunskap om män som söker hjälp för sexuellt intresse för barnDet är möjligt att nå män med sexuellt intresse för barn för utredning, behandling och forskning. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Sexuellt intresse för barn är en känd riskfaktor för att begå sexuella övergrepp eller barnpornografibrott. Kunskaperna har hittills varit begränsade om personer som själva söker hjälp för sexuella intressen riktade mot barn, trots att det är kunskap som är avgörande för att förebygga övergrepp. Wed, 26 Nov 2025 08:03:49 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Roberth Adebahr, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>RTW Photography</span></p></div></div><p>– Detta utmanar tidigare föreställningar om att vård för denna grupp enbart kan ges anonymt eller inom kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete. Ur ett sexualbrottsförebyggande perspektiv är det ett viktigt resultat, säger Roberth Adebahr, doktorand i psykiatri vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">utmanar tidigare föreställningar</p><p>Roberth Adebahrs avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet handlar om hjälpsökande män med sexuellt intresse för barn som frivilligt vänt sig till öppenvården. Studierna har genomförts vid mottagningen Anova på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Syftet har varit att öka kunskapen om denna grupp genom att undersöka deras psykiska hälsa och kliniska profiler samt möjliga utvecklingsrelaterade faktorer som kan påverka uppkomsten av det sexuella intresset. Avhandlingen inkluderar också utveckling av metoder för att utvärdera behandling, samt en studie om hur partners påverkas när en man utreds för brott relaterade till övergreppsmaterial.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Komplexa behov</h2><p>Männen som deltog uppvisade komplexa psykiatriska behov, med hög förekomst av depression, ångest, självmordstankar och symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Användning av övergreppsmaterial var vanligt, vilket understryker vikten av att identifiera och hantera även olagliga beteenden i vårdsammanhang</p><p>Resultat från hjärnavbildning, kliniska undersökningar och kognitiva tester tyder på att utvecklingsneurologiska faktorer kan påverka uppkomst av det sexuella intresset, men fler studier behövs för att förstå dessa samband bättre.</p><p>– Med tanke på den komplexa psykiatriska profilen och den höga förekomsten av olagliga beteenden bör vård för personer med sexuellt intresse för barn bedrivas inom specialiserad öppenvård med både psykiatrisk kompetens och kunskap om riskfaktorer för att begå brott, säger Roberth Adebahr.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Öppnar för behandling</h2><p>Avhandlingen visar också att det är möjligt att genomföra kliniska behandlingsstudier i denna grupp, något som tidigare betraktats som svårt. Detta öppnar för vidare utveckling av både psykologiska och medicinska behandlingsformer.</p><p>I avhandlingen ingår en studie där deltagare lottas till att pröva behandling med ett antidepressivt preparat eller kognitiv beteendeterapi för att minska sexuella problembeteenden. Rekrytering pågår och slutresultat väntas 2028.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Påverkar partner</h2><p>I det sista delarbetet i avhandlingen riktas fokus mot närstående till män med sexuellt intresse för barn. Studien visar att kvinnliga partners till män som utreds för barnpornografibrott ofta drabbas av betydande psykisk belastning och att många har svårt att få stöd, både från familj och vänner, men också inom hälso- och sjukvården.</p><p>– Att erbjuda stöd även till närstående är en central del av ett helhetsinriktat omhändertagande. För att förbättra omhändertagandet av närstående behöver de verksamheter dit anhöriga först vänder sig, oftast vårdcentraler eller onlinepsykologer, mer kunskap om hur anhöriga drabbas och om sexuellt avvikande intressen och associerade beteenden, säger Roberth.</p><p><em>Robert Adebahr är legitimerad psykolog och arbetar vid Anova-mottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm där olika sexualitetsrelaterade problem utreds och behandlas. Anova driver också hjälplinjen PrevenTell (preventell.se) dit personer som är oroliga för sin sexualitet och närstående kan ringa för rådgivning och upprätta en vårdkontakt vid behov.</em></p>/nyheter/ny-kunskap-om-man-som-soker-hjalp-for-sexuellt-intresse-for-barn_12151363/