ͯÑÕÊÓƵ

Boken Reindeer Husbandry and Global Environmental Change är ett resultat av ett fyraårigt forskningsprojekt om renskötsel som har involverat forskare från Norge, Sverige och Finland.

BildTim Horstkotte

Hur kom idén upp att skriva en bok?

– Under projektet lade vi märke till att även vi som är insatta i forskning om renskötseln ibland hade kunskapsluckor kring hur renskötseln i andra länder fungerar, hur anpassningsstrategier kan skiljer sig eller vilka institutionella skillnader präglar hur renskötare (inte) kan interagerar med staten. Därför insåg vi att det behövdes en bok som jämför den aktuella situationen i alla tre länderna och samtidigt ger en introduktion till renskötseln, till exempel dess historia och interaktion med den naturliga och sociala omvärlden. En sådan bok finns inte sedan inte tidigare, framför allt inte på engelska.

Tim Horstkotte är en av författarna till den nya boken om renskötsel i norr.

BildIngrid Söderbergh

Vilken är målgruppen för boken?

– Boken riktar sig främst till en akademisk publik, alltså forskare från olika discipliner och studenter. Eftersom boken omfattar många olika vetenskapsgrenar, från naturvetenskap till politik- och samhällsvetenskap, hoppas vi att vi når ut till en stor publik. Den är dock skriven på ett lättillgängligt sätt och därför hoppas vi att boken blir även relevant och intressant för läsare utanför universitetet, till exempel i förvaltning, av beslutfattare och resursförvaltare. Även för renskötare som är intresserade i forskning och hur samverkan mellan renskötare och forskare skulle kunna stärkas för att kombinera olika former av kunskap för en bättre förståelse hur olika omvärldsförändringarna skulle kunna bemötas. Och så klart allmänheten som är intresserad i renskötseln.

Vad handlar boken om, i stora drag? Vilka utmaningar står renskötseln inför?

– Boken tar en jämförande ansats och i de olika kapitlen belyser vi skillnader och likheter mellan Norge, Sverige och Finland. Vi vill alltså belysa hur renskötseln i norr påverkas av utmaningar från miljön så som klimatförändring och rovdjur och av samhälleliga utmaningar, till exempel delad markanvändning med exploatörer som skogsbruk eller gruvor, eller hur statens policyer kan komma i konflikt med renskötseln eller renskötarens rättigheter. Det ingår även kapitel om renens produktivitet och genetiska anpassningar, sjukdomar eller ekonomiska avvägningar. Även vikten att inkludera renskötarnas traditionella kunskap i policyer och beslutsfattandet för att säkerställa rättvisheten förtydligas. Ofta hänger alla dessa utmaningar ihop, och det är just det vi vill visa med boken: att det oftast inte går att peka ut en särskild utmaning, utan att det krävs en helhetsbild för att förstå renskötseln som socioekologiskt system. Alla kapitel har därmed ett starkt framåtblickande perspektiv.

Vad har varit en utmaning längst vägen?

– Helt klart så var pandemin ett hinder för oss. Eftersom vi inte kunde träffas, så kunde vi inte avstämma mellan enskilda kapitel på lika bra sätt som det hade varit önskvärt. Därför är de olika kapitlen kanske mindre knutna till varandra än det var planerat från början, eftersom samarbetet inte var möjligt på ett optimalt sätt.   

Var kan den som är intresserad få tag på boken?

– Det är viktigt för oss att möjliggöra tillgång till boken för alla som är intresserade. Därför finns boken fritt tillgänglig på förlagets Routledge webbplats. Men så klart finns den också att köpa som tryckt exemplar.

ReiGN-projektets avslutsmöte i april 2022, där ett antal deltagarna från Norge, Sverige och Finland var närvarande. Från vänster: Kjell-Åke Aronsson (vetenskapliga kommittén för projektet), Asko Mäki-Tanila, Knut Røed, Simo Sarkki, Øystein Holand (redaktör), Tim Horstkotte (redaktör), Birgitta Åhman, Antti-Juhanni Pekkarinen, Jon Moen (redaktör) , Bård-Jørgen Bårdsen, Marius Warg Næss och Annette Löf.

BildKyösti Lempa