NYHET Att erbjuda en fristad för individer i behov av asyl i den rådande flyktingkrisen är i huvudsak en humanitär fråga. Trots detta har debatten om invandringen kommit att i stor grad handla om ekonomi. Under ett seminarium vid Umeå universitet presenterar Lars-Fredrik Andersson och Sandro Scocco att invandringen sedan 1950 har varit ekonomiskt lönsam för Sverige.
Lars-Fredrik Andersson, docent vid UmeÄ universitet, och Sandro Scocco, chefsekonom vid tankesmedjan Arena Idé, har gjort en detaljerad berÀkning av kostnader och intÀkter för invandring sedan 1950 i en rapport som tankesmedjan Arena Idé presenterade i Almedalen 1 juli. Seminariet vid UmeÄ universitet belyste frÄgan igen och lÀt deltagarna stÀlla ytterligare frÄgor.
â Vi visar att invandringen har varit en bra affĂ€r för Sverige inte bara humanitĂ€rt utan Ă€ven pĂ„ annat sĂ€tt. Det har lett till en ökad arbetskraft och en yngre befolkning vilket Ă€r positivt för ekonomin, sĂ€ger Lars-Fredrik Andersson.
Antalet personer med utlĂ€ndsk bakgrund som har tillkommit sedan 1950 uppgick Ă„r 2014 till 2,5 miljoner â hĂ€r rĂ€knas Ă€ven barn till utrikesfödda in. Utan invandring skulle befolkningsutvecklingen ha varit svag. FolkmĂ€ngden skulle endast ha ökat med cirka 0,5 miljoner invĂ„nare mellan 1950 och 1975. Under perioden dĂ€refter skulle befolkningen i praktiken ha minskat med ca 0,2 miljoner till en total befolkning pĂ„ ungefĂ€r 7 miljoner personer Ă„r 2014.
Med utgÄngspunkt i den ekonomiska historien sedan 1950-talet konstaterar Lars-Fredrik Andersson och Sandro Scocco att invandringen har haft kraftigt positiva tillvÀxteffekter för Sverige. De anvÀnder sig av ett nytt sÀtt att tÀnka utifrÄn tvÄ scenarier.
I ett första scenario beskriver de ett Sverige bestÄende enbart av personer födda i Sverige med samma nivÄ pÄ kollektiva varor sÄsom grundforskning, försvar och viss infrastruktur som idag. Utan invandringen till Sverige sedan 1950 skulle befolkningen idag bestÄ av 2,5 miljoner fÀrre invÄnare. Landets nettoförmögenhet skulle i detta fall ha varit 900 miljarder kronor mindre Àn den Àr idag. Detta scenario innebÀr att staten skulle behöva generera ytterligare 65 miljarder kronor i skatteintÀkter för att behÄlla dagens nivÄ pÄ utgifter för bland annat försvar och infrastruktur.
I det andra scenariot har de antagit att Sverige utan invandring skulle ha satsat mindre pÄ grundforskning, försvar och infrastruktur och dÀrmed anpassas dessa faktorer utifrÄn storleken pÄ arbetskraften och vÄr minskade BNP. Nettoförmögenheten som kvarstÄr blir cirka 40 miljarder större med invandring och skattekvoten skulle bli marginellt lÀgre. Detta innebÀr att skillnaden mot dagens situation skulle bli marginell.
I ett sÄ glesbefolkat land som Sverige Àr det fördelaktigt att fler Àr med och delar pÄ kostnaderna för stora infrastruktursatsningar sÄsom Botniabanan och nationella forskningsprojekt. Utan invandring skulle BNP ha varit 22 % procent mindre idag.
â Skillnaden hade varit att utan invandringen hade fĂ€rre personer fĂ„tt dela pĂ„ kostnaderna. Ett glesbefolkat land som Sverige hade haft det svĂ„rt utan en vĂ€lfungerande infrastruktur, sĂ€ger Lars-Fredrik Andersson.
Invandring ska ses som en investering dÄ de kostnader som upptrÀder inledningsvis kommer att generera inkomster pÄ ett offentligt plan nÀr utrikesfödda arbetar och betalar skatt. NÀr mÄlet med invandringen Àr att den ska fÄ kosta sÄ lite som möjligt nÀr det gÀller exempelvis socialt stöd och utbildnings- och arbetsmarknadsstöd finns risk att investeringen i de mÀnniskor som flyttar hit blir för lÄg. Det i sin tur kan leda till att avkastningen reduceras mer Àn den ursprungliga kostnadsminskningen.
Lars-Fredrik Andersson Àr docent i ekonomisk historia vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid UmeÄ universitet. Sandro Scocco har varit ekonom pÄ LO och chefsekonom pÄ AMS. Nu Àr han chefsekonom pÄ Arenagruppens tankesmedja Arena Idé. De har samarbetat sedan 2007 bland annat vid Institutet för nÀringslivsforskning och samarbetar med underlag och analyser.
Delta vid nĂ€sta Vetenskapslunch pĂ„ temat ââ, torsdag den 29 oktober kl. 12.15â13.00 pĂ„ KafĂ© Station.
Redaktör: Anna Lawrence