Alla nyheter

Alla nyheter/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usFri, 12 Dec 2025 13:21:40 +0100/nyheter/umea-universitet-har-flest-antagna-till-varterminen-2026_12154107/Umeå universitet har flest antagna till vårterminen 2026Antagningsbeskeden till vårterminen 2026 skickas nu ut till de sökande. Statistiken visar att antalet antagna har minskat på flera av landets högskolor och universitet – medan vissa lärosäten bryter mot trenden och ökar. Däribland finns Umeå universitet, som även denna termin antar flest studenter i hela landet.Fri, 12 Dec 2025 08:54:21 +0100<p>Antalet sökande till vårens utbildningar har ökat jämfört med året innan – liksom antalet behöriga, visar ny statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR. Samtidigt har antalet antagna minskat i landet i stort.</p><p>Men ungefär en tredjedel av landets lärosäten bryter den trenden. Av totalt 38 universitet och högskolor tar 13 in fler studenter vårterminen 2026 jämfört med förra vårterminen.</p><p>Ett av dem är Umeå universitet, som ökat med 4,3 procent, vilket motsvarar 1214 antagna. Totalt är det 29 722 studenter som antagits till vårterminens kurser och program vid universitetet.  <br> <br>Detta innebär att Umeå universitet är det lärosäte som antagit flest studenter till vårterminen 2026 bland landets alla högskolor och universitet. Strax efter kommer Stockholms universitet och Uppsala universitet, följt av Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Umeå åter i topp</h2><p>Detta är en trend som känns igen från antagningsomgången inför höstterminen 2025, då Umeå universitet också låg i topp när det gäller antalet antagna.  <br> <br><a title="tidigare nyhet" href="~/link/da3fee89b9f246b39e002674425f1dda.aspx">Läs tidigare nyhet på ͯ��Ƶ  </a><br> <br>– Det är fantastiskt att det gång på gång är så många som söker sig till Umeå universitet. Nu hoppas vi att alla som antagits också tackar ja, så att vi får hälsa såväl nya som redan kända studenter välkomna till vårterminen 2026, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet.  </p><p>Sista svarsdag för alla som erbjudits plats är den 15 december. Det andra antagningsbeskedet går ut den 18 december och då får reserverna veta om de kommer in på sökta utbildningar våren 2026. <br> <br><a title="uhr.se" href="https://uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/2025-pressmeddelanden/urval1-vt2026/">Se mer statistik på uhr.se. </a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="08c650c0-718c-440d-9c30-623ec9ff9f7e" data-contentname="Statistik vt 2026">{}</div>/nyheter/umea-universitet-har-flest-antagna-till-varterminen-2026_12154107//nyheter/kortison-eller-inte-vid-yrsel--ny-studie-ska-ge-svar_12153976/Kortison eller inte vid yrsel – ny studie ska ge svarVarje år drabbas ungefär 1 500 personer i Sverige av vestibularisneurit, ett tillstånd med plötslig, kraftig yrsel. Under lång tid har man behandlat med kortison, trots att man inte vet om det hjälper. Nu har ett projekt vid Institutionen för klinisk vetenskap beviljats 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att ta reda på hur det egentligen ligger till.Thu, 11 Dec 2025 15:18:43 +0100<p>Vestibularisneurit innebär att man drabbas av en kraftig yrsel, som ofta liknas vid känslan av att kliva av en karusell. Det är vanligt att må illa, kräkas och få balansstörningar. Symtomen når sin topp inom ett par dygn och börjar sedan långsamt gå tillbaka, men en relativt stor grupp får bestående problem med balansen eller yrsel som påverkar dem i vardagen. En central del i behandlingen är rehabilitering, där man tränar på att till exempel nicka eller vrida huvudet fram och tillbaka, men det har alltså länge funnits en tradition av att också behandla med kortison.</p><p>Att vestibularisneurit behandlas med kortison beror bland annat på en teori om varför tillståndet uppstår från första början. Man tror nämligen att en vanlig orsak är inflammation i balansnerven, och kortison är ett ämne som dämpar inflammation. Det finns också tillstånd som liknar vestibulatisneurit där kortison ger bra effekt. En internationell studie har visat att ungefär hälften av läkarna skriver ut kortison vid vestibularisneurit, men hälften gör det inte.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer är docent i neurovetenskap och lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrich Aydt</span></div></div><p>– Bara att det ser så olika ut mellan länder och inom länder visar att vi egentligen inte vet om det hjälper, säger Jonatan Salzer som är docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap och leder den nya studien <a href="~/link/6242fe3d46a54ac4a2df0ffde0de631a.aspx">PREVENT (Nordic Prednisolon for Vestibular Neuritis Study)</a>.</p><p>De studier som finns på området ger inget entydigt svar. Jonatan Salzer menar att de antingen är för små eller att de utfall som mäts inte är tillräckligt relevanta. I PREVENT-studien ska man därför inkludera minst 400 patienter med vestibularisneurit i Sverige, Norge och Danmark, där en grupp får kortison och en grupp får placebo. Det man främst är intresserad av är hur patienterna själva upplever att de mår efter behandlingen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer, docent i neurovetenskap, och Mariann Haapalahti, forskningssköterska, demonstrerar hur en undersökning vid yrsel kan gå till.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– I studien ska vi till exempel mäta hur balansnerven fungerar med hjälp av en kamera som följer ögonrörelser, men det allra viktigaste är hur patienterna mår. Man kan inte heller upptäcka tillräckligt stor skillnad mellan placebo och kortison med färre deltagare än de 400 som vi hoppas kunna rekrytera, säger Jonatan Salzer.</p><p>PREVENT-studien beräknas pågå till 2030 och resultaten kommer ha omedelbar effekt på klinisk praxis – alltså huruvida patienter med vestibularisneurit ska erbjudas kortison eller inte. Men Jonatan Salzer hoppas också att de prover som samlas in kommer leda till mer kunskap om sjukdomen.</p><p>– Vi vill dels att återhämtningen ska gå fortare, dels att färre ska få bestående problem. Är det så att kortison har effekt så förtjänar alla patienter att få den behandlingen, och kan vi bevisa att det inte fungerar så kan vi sluta behandla i onödan. Det finns ju biverkningar av kortisonbehandling och det är resurskrävande. Men tänk om vi också kan lista ut varför man får vestibularisneurit?</p>/nyheter/kortison-eller-inte-vid-yrsel--ny-studie-ska-ge-svar_12153976//nyheter/prisregn-over-cybersakerhetsforskare_12148976/Prisregn över cybersäkerhetsforskare vid Umeå universitet Dataintrång och avancerade cyberattacker kostar samhället miljarder. En som tidigt förstod riskerna och framgångsrikt utvecklar effektiva lösningar är professor Alexandre Bartel som leder forskagruppen programvaruteknik och datasäkerhet vid Umeå universitet. Nu får han fem internationellt prestigefulla utmärkelser för sina insatser. – Det är glädjande att se hur vår forskning hjälper företag, utvecklare och användare över hela världen, säger Alexandre Bartel. Fri, 12 Dec 2025 08:56:08 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alexandre Bartel, professor i programvaruteknik och datasäkerhet vid Umeå universitet har erhållit en rad prestigefyllda priser bara under det senaste året. Nu rekryterar han både doktorander och postdoktorer till WASP och nya Cybercampus, ett nationellt initiativ för att stärka både kompetensförsörjning och forskning inom cybersäkerhet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Victoria Skeidsvoll</span></div></div><p>Världen står inför ett växande digitalt hot. Cyberattacker mot företag, myndigheter och kritisk infrastruktur har ökat betydligt, vilket medför enorma kostnader. Robust programvara och tillförlitliga datasäkerhetssystem är avgörande – och det är en kompetens som <a href="~/link/478b1b120fde457abcb1159e38ddda69.aspx">Alexandre Bartel</a>, professor i programvaruteknik och datasäkerhet vid institutionen för datavetenskap behärskar till fullo. Nu tilldelas han flera ansedda internationella priser för sin forskning, samt ett hederspris för sitt utmärkta akademiska ledarskap. <br>– Det här är naturligtvis mycket glädjande och ett bevis på att jag och mina kollegor runt om i världen skapar lösningar som uppskattas av såväl akademi som i samhället i stort, och är relevanta och användbara, säger professor Bartel. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hemliga inspelningar </h2><p>Hans forskning har utlöst en mindre revolution inom data- och cybersäkerhet, vilket har lett till utvecklingen av helt nya och avancerade verktyg som upptäcker sårbarheter, avvikelser och attacker på digitala system i ett tidigt skede. Ett internationellt genombrott kom redan 2015, när Bartel och hans kollegor analyserade den populära Android-appen <em>Shake Them All</em>, som hade laddats ner miljontals gånger över hela världen. <br>Med hjälp av sitt analysverktyg IccTA avslöjade forskarteamet att appen i hemlighet spelade in användarnas konversationer.<br>– Det var ett tydligt och allvarligt säkerhetsproblem som vi lyckades lösa. Det var också ett genombrott inom forskarvärlden. Vår teknik har sedan dess påverkat hela området för analys av Android-applikationer, säger Alexandre Bartel. Android är ett operativsystem som används på miljarder enheter, bland annat v stora tillverkare som Samsung. </p><h3>Betydande samhällsinverkan </h3><p>För denna prestation har professor Bartel tilldelats det prestigefyllda priset <em>Most Influential Research Paper Award ICSE 2025</em>, ett hedersbetyg som delas ut till forskning som haft betydande inverkan under en längre tid. Alexandre Bartel har också erhållit årets <em>ACM Sigsoft Distinguished Paper Award</em> för sin analys av sårbarheter i Java, ett av världens största programmeringsspråk, tillsammans med WASP-doktoranden <a href="~/link/02109ee24ff34a10b8cb4b4c73419562.aspx">Bruno Kreyssig</a>. </p><p>Professor Bartel belönades också med <em>Most Influential PLDI Paper Award</em> 2024 för sitt arbete med FlowDroid, ett verktyg som används globalt för att upptäcka säkerhetsbrister i Java och Android-program. Det har citerats över 2 000 gånger och används flitigt av forskare och utvecklare för att testa och förbättra sina egna verktyg.<br>– Vår forskning har gjort det möjligt för företag att granska kod och förhindra attacker genom tekniker som fuzzing och reverser engineering. På så sätt bidrar vi i Umeå med verktyg som kan analysera kod både i utvecklingsfasen och körning. Detta gör det möjligt att upptäcka och åtgärda mer komplexa sårbarheter, säger professor Bartel. </p><h3>Erkänd expertgranskare </h3><p>Utöver sina forskningsutmärkelser har professor Bartel även hedrats med <em>ACM CCS 2025 Top Reviewer Award</em>, samt <em>IEEE SecDev 2024 Distinguished Reviewer Award, – </em>vilket är utmärkta bevis på hans arbete som expertgranskare av vetenskapliga artiklar. <br>– Granskningsprocessen är en komplex men avgörande process. Om den misslyckas hotas både forskningens kvalitet och allmänhetens förtroende så detta är ett erkännande som jag kan dela med mina fantastiska kollegor, vars insatser har haft avsevärd betydelse.  </p><h3>Framtida säkerhet och AI</h3><p>Alexandre Bartel leder forskargruppen <a href="~/link/65e3403c35f24ad0b5c4154c2dced97b.aspx">Programvaruteknik och datasäkerhet</a> vid Umeå universitet, som finansieras av <a href="https://www.kempe.com/">Kempestiftelserna</a> och <a href="https://wasp-sweden.org/sv/ai-autonoma-system-och-mjukvara/">WASP</a>. För närvarande rekryterar han doktorander och postdoktorer till ett flertal projekt inom WASP, Sveriges enskilt största forskningsprogram, och <a href="https://www.cybercampus.se/">Cybercampus</a>. Vid Umeå universitet har han erhållit ett pedagogiskt pris för sin undervisning i cybersäkerhet – en mycket populär kurs som lockar många studenter i Sverige.  <br>Forskargruppen följer noga utvecklingen inom artificiell intelligens och är väl medvetna om riskerna med AI-genererad kod. <br>– De kan innehålla dolda sårbarheter. AI är ett kraftfullt verktyg men det kräver mänsklig övervakning, annars riskerar vi att bygga system med inneboende svagheter som till exempel kan utnyttjas i attacker mot leverantörskedjan, säger professor Bartel. </p><h3>Uppskattad expertis inom cybersäkerhet</h3><p>Alexandre Bartels arbete har stort värde både inom akademisk forskning och i praktiska tillämpningar, menar Frank Drewes, professor och prefekt vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet.<br>– Hans expertis inom cybersäkerhet är ett tydligt exempel på den uppskattning som våra forskare åtnjuter inom det internationella vetenskapssamhället. Mycket glädjande för oss, Umeå och samhället i stort, säger Frank Drewes. </p>/nyheter/prisregn-over-cybersakerhetsforskare_12148976//nyheter/umea-leder-nationell-forskarskola-om-framtidens-cementmaterial_12153819/Umeå universitet leder nationell forskarskola om framtidens cementmaterialVetenskapsrådet har beviljat 35 miljoner kronor till Markus Broström och Nils Skoglund för att leda en forskarskola inom materialvetenskap inriktad på cementbaserade material. Umeå universitet etablerar forskarskolan i samarbete med Luleå tekniska universitet, Chalmers tekniska högskola och synkrotronen MAX IV vid Lunds universitet.Thu, 11 Dec 2025 15:26:55 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nils Skoglund och Markus Broström leder satsningen på en forskarskola som ska samla expertis inom cementbaserade material.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Mikaelsson</span></div></div><p>Temat för forskarskolan, som går under akronymen RECEM, är hur mineraler kan bearbetas för att utveckla nästa generations cementbaserade material och hur mineralavfall kan återvinnas. Forskningen täcker hela kedjan – från utvunna eller återvunna mineraler, via mineralbearbetning till koldioxidsnåla cementbaserade byggmaterial.</p><p>– Vårt mål är att skapa ett nationellt nätverk av framstående experter med starka internationella kopplingar. Det gör vi genom att samla ledande akademiska miljöer med kompetenser som kompletterar varandra, säger Markus Broström vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kunskap som kan användas i industrin</h2><p>Forskarskolan kommer, med utgångspunkt i materialvetenskap, att ta upp kritiska frågor inom mineralbearbetning för hållbar cementproduktion. Målet är också att ge doktoranderna avancerade analytiska färdigheter som kan användas inom mineral- och gruvibearbetningsindustrin.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cement är ett av våra mest använda byggmaterial.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Mikaelsson</span></div></div><p>– Det här är ett fantastiskt tillfälle att samla nationell kompetens inom materialvetenskap för cementbaserade material och knyta ihop det med världsledande analytiska tekniker. Mina erfarenheter från PRISMAS forskarskola, som leds av MAX IV, visar tydligt hur doktorander sporras av att verka i en större kontext. Precis som det framgår av Vetenskapsrådets beslut tror jag att RECEM kommer att bli ett nationellt flaggskeppsprojekt, säger Nils Skoglund.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Följer den tekniska utvecklingen</h2><p>RECEM kommer att verka inom fem fokusområden och engagera 14 doktorander. Sex av dessa kommer att antas vid Umeå universitet och övriga fördelas jämnt mellan Luleå tekniska universitet och Chalmers tekniska högskola. MAX IV bidrar i avancerade kurser men även i roller som biträdande handledare, vilket säkerställer att forskarskolan följer den senaste utvecklingen i avancerade analytiska tekniker.</p><p>– Nu ser vi fram mot att dra igång arbetet med rekrytering under våren 2026 och hitta bra kandidater för att bygga en framgångsrik forskarskola tillsammans, säger Markus Broström.</p>/nyheter/umea-leder-nationell-forskarskola-om-framtidens-cementmaterial_12153819//nyheter/nationell-forskarskola-for-biomedicinska-analytiker_12153824/Nationell forskarskola för biomedicinska analytikerSveriges första nationella forskarskola för biomedicinsk analytiker, Forskarskolan Biomedicinsk analytiker för eXcellens, BioLabX, är ett samarbete mellan sju lärosäten – bland annat Umeå universitet - med Uppsala universitet som huvudansvarig. Syftet är att utbilda nästa generation forskare och lärare inom biomedicinsk laboratorievetenskap.Fri, 12 Dec 2025 09:06:16 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofie Degerman Professor i Biomedicinsk Laboratorievetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>- Vi ser mycket positivt på detta och hoppas att det kommer att bidra till att stärka lärarkompetensförsörjningen för Biomedicinsk analytiker-programmet, säger Sofie Degerman, professor inom biomedicinsk laboratorievetenskap, Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Vetenskapsrådet har beviljat 60 miljoner kronor över 5 år för att etablera forskarskolan BioLabX. Målet är att stärka forskningsanknytningen, säkra framtida lärarförsörjning och skapa en tydligare akademisk plattform för yrkesgruppen. Forskarskolan planeras starta redan i början av 2026. Under våren fördelas doktorandplatserna mellan lärosätena och de första projekten planeras utlysas före sommaren.</p><h3>2-3 doktorandplatser</h3><p>Vid Umeå universitet skapar satsningen möjlighet för 2-3 doktorandplatser, för de som har en bakgrund som biomedicinsk analytiker och som har kompletterat sin grundutbildning med masterutbildning.</p><p>- Doktorandtjänsterna kommer via anslaget och finansieras till 75 procent under 4 år, eller 60 procent under 5 år. Resterande del finansieras via forskargruppen, universitetet eller regionen. Doktoranderna kommer att delta i ett nätverk tillsammans med de totalt 17 doktorander som antas till programmet. De kommer ha gemensamma kurser, seminarier och nätverksträffar, säger Sofie Degerman.</p><p>Kurserna inom forskarskolan kommer handla om pedagogik, praktisk metodutveckling, handledning, projektledning och bedömning av kliniska moment. Doktoranderna ska också undervisa, vilket bidrar till ökad pedagogisk kompetens och långsiktigt stärker lärarrekryteringen till utbildningarna. Hälften av doktoranderna planeras också kombinera forskarutbildningen med klinisk tjänstgöring.</p><h3>En viktig satsning</h3><p>– Vi vill behålla den kliniska styrkan och därför vill vi se att hälften av doktoranderna ska kombinera forskarskolan med klinisk verksamhet. Det blir en utmaning, men det är ett mål, säger Dick Wågsäter, professor vid Institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och nationell koordinator för forskarskolan BioLabX.</p><p>- Det känns både roligt och viktigt att denna satsning görs för biomedicinska analytiker och ämnesområdet. Behovet av disputerade BMA är stort, inte minst i de norra länen; både inom forskning, klinik, och som lärare på BMA-utbildningen, säger Sofie Degerman.</p><h3>Avgörande roll inom hälso- och sjukvård</h3><p>Biomedicinska analytiker är legitimerade yrkespersoner som utför och kvalitetssäkrar laboratorieanalyser och fysiologiska undersökningar som ligger till grund för medicinska diagnoser och behandlingar. Yrkesgruppen har en avgörande roll inom modern hälso- och sjukvård.</p><p>- Under de senaste åren har utvecklingen av nya tekniker för diagnostik gått fort framåt, inte minst inom laboratoriemedicin där sekvenseringsbaserade metoder för genetiska analyser används allt mer. För att möta framtidens behov av precisionsmedicin krävs forskarutbildade biomedicinska analytiker som kan fortsätta driva utvecklingen och omsätta vetenskapliga innovationer till klinisk nytta både inom laboratoriemedicin och klinisk fysiologi, berättar Sofie Degerman.</p>/nyheter/nationell-forskarskola-for-biomedicinska-analytiker_12153824//nyheter/bkc-satter-utvecklingsmiljon-i-fokus_12153480/BKC sätter utvecklingsmiljön i fokusHelgen den 12–14 december samlas Sveriges badmintonelit i Halmstad för Grand Prix-tävlingen. Bland deltagarna finns flera av studenterna vid Badmintons kompetenscentrum (BKC), en miljö där elitidrott kombineras med studier vid Umeå universitet. Thu, 11 Dec 2025 08:00:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Hannes Andersson, verksamhetsledare BKC, tillsammans med tidigare BKC-studenten Selma Arvidsson på Lag-EM i Tyskland.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Selma Arvidsson</span></div></div><p>Helgens Grand Prix tävlingar sätter punkt för höstterminen. Hannes Andersson, verksamhetsledare för BKC, ser framemot fartfyllda matcher och att följa sina studenter när de kliver in i årets sista stora utmaning innan julledigheten. </p><p>–Vi har ett riktigt härligt BKC-gäng. Gruppen består av olika personligheter, men med en fin och positiv gruppkultur. Vi har några förändringar i gruppen jämfört med tidigare år. Selma Arvidsson blev uttagen till Badminton Sweden Elitcenter och flyttade till Uppsala i somras. Samtidigt har vi fått tillbaka två hemvändare, Johan Azelius och Romina Olyaee, som återvänder efter ett par säsonger på centret i Uppsala. Det tillför både erfarenhet och energi till gruppen.</p><h3>Säsongens mål: utveckling och delaktighet</h3><p>Årets BKC-grupp består av sju antagna studenter med olika ambitioner och resor framför sig. För många av dem är hemma-SM i Umeå 2026 det stora målet, medan andra siktar på att ta steget ut på den internationella touren.</p><p>–Denna säsong fokuserar vi extra mycket på att skapa en god utvecklingsmiljö. Jag vill att gruppen ska vara en plats där man trivs, känner sig delaktig och tar ansvar både för sin elitsatsning och för sina studier. Det kräver att alla i gruppen är med och bär kulturen, inte bara jag som tränare, säger Hannes Andersson.</p><p>För att stärka detta har BKC dagliga träningsavstämningar där studenterna reflekterar över insats, utveckling och hur de kan hjälpa varandra att bli bättre - korta och informella möten som blivit en naturlig del av träningen.</p><h3>BKCs roll i svensk badminton</h3><p>Hannes betonar att BKC fyller en viktig funktion i svensk badminton.</p><p>–Jag tror mycket handlar om att skapa utvecklingsmiljöer där idrottare trivs, utvecklas och känner meningsfullhet oavsett ambitionsnivå. För att lyckas behövs kompetens, struktur och engagemang hos ledare, föreningar och förbund. BKC erbjuder en väg för att genomföra en elitidrottssatsning efter gymnasietiden – en dröm för många, men också en vardag med höga krav. Träningen ska fungera i kombination med studier eller arbete, och det kräver struktur, stöd och en miljö som gör det möjlighet att få livet som helhet att gå ihop, säger Hannes Andersson. </p><h3>BKC fostrar framtidens stjärnor</h3><p>Hannes Andersson har nyligen kommit hem från ett uppdrag som förbundskapten vid Lag-EM i Tyskland, där två tidigare BKC-studenter var uttagna till det svenska laget. Det är ännu ett bevis på att BKC och Idrottshögskolan fortsätter att spela en central roll i svensk badmintonutveckling.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b3440abf-f4e2-4057-b0a0-53cb1078d569" data-contentname="Hannes Andersson">{}</div>/nyheter/bkc-satter-utvecklingsmiljon-i-fokus_12153480//nyheter/umeaforskare-prisas-for-banbrytande-studie-om-litiumbehandling_12153490/Umeåforskare prisas för banbrytande studie om litiumbehandlingForskare vid Umeå universitet har bidragit till nya insikter om litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Arbetet har lett till säkrare och mer individanpassad vård – och nu belönas Michael Ott med Guldpillret 2025 tillsammans med Ursula Werneke.Wed, 10 Dec 2025 16:00:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ursula Werneke och Mikael Ott tar emot Guldpillret 2025 för projektet "LiSIE - Långsiktig forskning om lithiumbehandling vid bipolär sjukdom" i Stockholm, december 2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pax Engström Nyström</span></div></div><p>Michael Ott, njurläkare och forskare vid Umeå universitet, har tillsammans med psykiatern Ursula Werneke vid Sunderby sjukhus tilldelats Guldpillret 2025 för sin forskning om litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Priset delas ut av Läkemedelsförsäkringen och uppmärksammar insatser som bidrar till säkrare läkemedelsanvändning.</p><p>Forskningsprojektet LiSIE (Lithium – Study into Effects and Side Effects) har pågått sedan 2010 och omfattar över 1 700 patienter i den norra sjukvårdsregionen. Genom att analysera journaldata från 1965 och framåt har forskarna kunnat ge nya insikter om både effekter och biverkningar av litium, ett läkemedel som länge varit centralt vid behandling av bipolär sjukdom.</p><p>Studien visar bland annat att försämrad njurfunktion, som ibland uppstår vid långvarig litiumbehandling, ofta kan bromsas eller stanna av om behandlingen avslutas. Resultaten har lett till mer individanpassad vård och bättre möjligheter för patienter att vara delaktiga i beslut om sin behandling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Ott, universitetslektor, överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vårt arbete visar att systematisk, kliniknära forskning verkligen kan förändra hur vi använder läkemedel – till större säkerhet och bättre resultat för patienterna. Att få Guldpillret för LiSIE-studien är ett oerhört hedrande erkännande och en stor motivation att fortsätta arbetet, säger Michael Ott.</p><p>Priset består av ett stipendium på 100 000 kronor och delades ut vid en ceremoni i Stockholm den 10 december.</p><p><a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4178444/ny-kunskap-om-litiumbehandling-far-guldpillret-2025" target="_blank" rel="noopener">Läs hela pressmeddelandet från Dagens medicin här.</a></p>/nyheter/umeaforskare-prisas-for-banbrytande-studie-om-litiumbehandling_12153490//nyheter/76-miljoner-till-fyra-nya-samverkansprojekt_12153561/7,6 miljoner till fyra nya samverkansprojektFyra nya forskningsprojekt har nu tilldelats medel inom ULF – Utbildning Lärande och Forskning. De får 1,9 miljoner vardera under en tvåårsperiod. Wed, 10 Dec 2025 17:23:08 +0100<p>Totalt inkom 7 ansökningar som granskades av externa sakkunniga med god kännedom om praktiknära forskning i samverkan.</p><p>– De beviljade ULF-projekten adresserar angelägna frågor för såväl skola som lärarutbildning. Nu tar vi ytterligare steg mot en gemensam kunskapsutveckling och fortsätter skapa broar mellan forskning och praktik, säger Ola Lindberg biträdande föreståndare vid Lärarhögskolan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Det här är projekten som får medel</h2><ul><li><strong>Betydelse av samspel mellan matematiska uttrycksformer för elevers lärande av taluppfattning<br></strong>Huvudsökande Magnus Österholm, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik i samverkan med Örnsköldsviks kommun.</li><li><strong>Normer och relationer för social hållbarhet i yrkesutbildning</strong><br>Huvudsökande Annika Wiklund Engblom, Pedagogiska institutionen i samverkan med Skellefteå kommun</li><li><strong>Evidensbaserad undervisning på kognitionsvetenska plig grund – från kartläggning till implementering</strong><br>Huvudsökande Bert Jonsson, Institutionen för tillämpad utbildningsveten skap i samverkan  Skellefteå kommun</li><li><strong>Tillgänglig matematik för alla – om matematikens uttryck i de tidiga skolåren</strong><br>Huvudsökande: Helena Vennberg, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik i samverkan med Umeå kommun</li></ul><p> </p>/nyheter/76-miljoner-till-fyra-nya-samverkansprojekt_12153561//nyheter/juriststudent-belonad-med-dubbla-stipendier_12153485/Juriststudent belönad med dubbla stipendier för sitt examensarbeteSimon Hallin, tidigare juriststudent, har tilldelats inte bara ett, utan två stipendier för sitt examensarbete på juristprogrammet. Simon känner en stor stolthet och tacksamhet över detta. Wed, 10 Dec 2025 14:10:13 +0100<p>Simon har både tilldelats Vingestipendiet på 23 500 kronor och Stiftelsen Ackordscentralens stipendium på 25 000 kronor för sitt examensarbete på juristprogrammet. Han beskriver känslan som surrealistisk samtidigt som han känner en stor stolthet och tacksamhet över stödet han fått på vägen.  </p><p>– Givet att jag inte hade kunnat föreställa mig att mitt examensarbete skulle bli uppmärksammat på något sätt när jag började juristprogrammet som en osäker 18-åring, känns det till viss del surrealistiskt att ha tilldelats dessa stipendier. Samtidigt är det förstås otroligt hedrande och jag känner stor stolthet. Jag känner också tacksamhet och ödmjukhet över att jag har haft turen att få bolla frågor med duktiga vänner, ha en stöttande familj och sambo samt att jag hade en mycket engagerad och kompetent handledare i Anders Bergman, säger Simon.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="32e759c6-87ea-4d36-86f5-0b1b9e0a279b" data-contentname="Bild">{}</div><p>Simons uppsats ”<em>Om lokalhyresavtal vid hyresgästens konkurs och företagsrekonstruktion: En genomgång av regelverkens ändamåls- och regelrationalitet</em>” är en komparativ kartläggning av regleringen av lokalhyresavtal vid hyresgästens konkurs respektive företagsrekonstruktion.</p><p>– Eftersom det finns skillnader mellan regelverken analyserar och problematiserar jag dessa i uppsatsen utifrån tanken att regelverken bör harmoniera för att undvika att enskilda borgenärer ges incitament att sträva efter det ena förfarandet framför det andra, berättar Simon.</p><p>I uppsatsen föreslår också Simon konkreta förändringar av regelverken för att de dels ska harmoniera, dels fortsatt tjäna syftet med respektive förfarande.</p><p>Efter sin examen har Simon fått jobb på Mannheimer Swartling Advokatbyrå, som är en affärsjuridisk byrå. Där arbetar han i verksamhetsgruppen bank och finans och i slutet av januari kommer han att rotera till verksamhetsgruppen finansiell reglering.</p><p><strong>Vad har du för tips till andra studenter som ska skriva sin uppsats?</strong></p><p>– Förutom de klassiska tipsen om att man ska skriva om något man tycker är intressant och inte välja ämne utifrån hur lätt eller svårt det kommer att vara, eller spekulera i hur framtida arbetsgivare skulle se på valet, tycker jag personligen att det roligaste med att skriva uppsatser är att identifiera brister med gällande rätt, kritisera dessa och därefter föra de lege ferenda-resonemang. Med det sagt uppmuntrar jag andra att testa den infallsvinkeln under skrivandets gång och att inte stanna vid en traditionell rättsdogmatisk ansats, säger Simon.</p><p> </p>/nyheter/juriststudent-belonad-med-dubbla-stipendier_12153485//nyheter/nominera-till-lararhogskolans-pedagogiska-pris-2026_12153521/Nominera till Lärarhögskolans pedagogiska pris 2026Nu kan du nominera lärare som du tycker har gjort en särskilt god insats i en utbildning inom Lärarhögskolan. Både studenter och anställda liksom medverkande förskolor och skolor i exempelvis verksamhetsförlagd utbildning, inbjuds att lämna förslag till pristagare.Wed, 10 Dec 2025 13:37:27 +0100<p>Syftet med priset är att uppmuntra lärare som gör särskilt goda insatser i utbildningar inom Lärarhögskolans ansvarsområde. Priset kan tilldelas en enskild lärare eller en grupp av lärare. Priset kan också tilldelas förskolans och skolans lärare verksamma inom verksamhetsförlagd utbildning/praktik.</p><p>Förslaget ska vara väl motiverat och innehålla en argumentation om varför läraren/lärarlaget skall få utmärkelsen. Motiveringen ska omfatta minst en halv A4 och får gärna innehålla konkreta exempel. Alla lärarkategorier kan komma i fråga; även doktorander som utför undervisning.</p><p>Bedömningskommittén består av biträdande föreståndare för utbildning, en utbildningsledare, föregående års pristagare och en studentrepresentant. Bedömningskommittén kommer att utgå från lärarens/lärarnas pedagogiska förmåga som den visas i:</p><p>•  undervisningsinsatser och mötet med studerande,</p><p>•  arbetet bland kollegor,</p><p>•  pedagogiskt utvecklingsarbete inom Lärarhögskolans område.</p><p>Bedömningskommittén kommer vidare att beakta jämställdhet i bedömningen av nomineringarna till Lärarhögskolans Pedagogiska pris.</p><p>Motiverade förslag ska vara kansliet för Lärarhögskolans tillhanda senast den 27 februari 2026.</p><p>Skicka din nominering till <a href="mailto:marie.oskarsson@ͯ��Ƶ">marie.oskarsson@ͯ��Ƶ</a> </p><p>Prissumman är 30 000 kronor. Om den tas ut i form av ett arvode/lön kommer ett skatteavdrag på 30 % att göras. Beslut om pristagare kan inte överklagas.</p>/nyheter/nominera-till-lararhogskolans-pedagogiska-pris-2026_12153521//nyheter/ec2u-think-tank-om-rattvis-tillgang-till-utbildning_12153494/Umeå universitet höll sin första EC2U Think Tank om rättvis tillgång till utbildningHur kan vi säkerställa att utbildning är tillgänglig för alla, oavsett bakgrund eller förutsättningar? Den frågan stod i centrum när Umeå universitet den 3 december arrangerade sin allra första European Campus of City Universities (EC2U) Think Tank. Under eftermiddagen samlades forskare, lärare, doktorander, studenter och samhällsrepresentanter för att dela erfarenheter, utbyta idéer och diskutera hur utbildning kan bli mer rättvis och inkluderande.Wed, 10 Dec 2025 13:26:13 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vicerektor Cathrine Norberg talar vid Umeå universitets första EC2U Think Tank den 3 december.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>David Meyers</span></div></div><p>Think Tanken inleddes av vicerektor Cathrine Norberg som lyfte fram hur EC2U-samarbetet stärker både forskning och samhällsutveckling. Hon beskrev nätverket som en katalysator för nya idéer och samarbete mellan universitet och samhällsaktörer i Europa. Umeå universitet deltar i alla fokusområden och arbetar med att sprida forskningsbaserad kunskap till regionen, utveckla tvärvetenskapliga projekt och ge policyförslag. Målet är att bidra till lösningar på de utbildningsutmaningar som dagens samhälle står inför.</p><p>Årets Think Tank hade temat "<strong>rättvis och universell tillgång till utbildning</strong>" och fokuserade på två områden:</p><ul><li>digital inkludering</li><li>språkliga och kulturella kompetenser. </li></ul><p>Diskussionerna kretsade kring frågor som hur vi kan skapa inkluderande digitala lärmiljöer, säkerställa tillgång till digitala resurser och stärka kritiskt tänkande i en digital tidsålder. Deltagarna utforskade också hur språk och kultur kan fungera som resurser för delaktighet, med särskild uppmärksamhet på minoritetsspråk och mångkulturella lärmiljöer.</p><p>Syftet med Think Tanken är att identifiera praktiska och hållbara lösningar, utveckla nya samarbeten och bidra till policyrekommendationer inom EC2U och EU. Resultaten från diskussionerna kommer att samlas och presenteras vid EC2U Forum i Åbo den 18–21 maj 2026, under temat “Shaping European Futures through Quality Education.”</p>/nyheter/ec2u-think-tank-om-rattvis-tillgang-till-utbildning_12153494//nyheter/eu-pengar-sakrar-fortsatt-forskning-om-klamydia_12152269/Barbara Sixt får ERC Consolidator GrantEuropeiska forskningsfonden, ERC, ger säkrad finansiering i fem år med anslaget Consolidator Grant till Barbara Sixts forskning vid Umeå universitet om klamydia.Thu, 11 Dec 2025 11:55:01 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barbara Sixt, Institutionen för molekylärbiologi och gruppledare vid MIMS.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Barbara Sixt är gruppledare vid MIMS och knuten till Institutionen för molekylärbiologi. Hon får nu finansiering av sin forskning om klamydia säkrad i fem år framåt. <br><br>Klamydia är den vanligaste bakteriella sexuellt överförbara infektionen. Varje år smittas mer än 25 000 personer i Sverige och omkring 130 miljoner världen över av sjukdomen. Även om symtomen ofta är milda kan klamydia få allvarliga konsekvenser. Det kan orsaka infertilitet, kronisk smärta, komplikationer under graviditeten och till och med öka risken för livmoderhals- och äggstockscancer.</p><p>Idag behandlas klamydia med antibiotika, som dödar bakterierna och hjälper kroppen att återhämta sig. De flesta antibiotika har dock ett brett spektrum av verkan. Det innebär att de angriper inte bara skadliga bakterier utan även nyttiga, såsom de bakterier i tarmen som stödjer matsmältningen. Detta kan leda till biverkningar. Bredspektrumantibiotika påskyndar också ökningen av antibiotikaresistens, ett globalt hälsohot som gör infektioner svårare att behandla och till och med riskerar rutinmässiga ingrepp som kirurgi eller cancerbehandling.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förändra biologi</h2><p>Det finns en annan utmaning; bakterien som orsakar klamydia kan förändra cellernas biologi. Nuvarande antibiotika eliminerar bakterierna men inte dessa förändrade celler, vilket kan bidra till långsiktiga komplikationer.</p><p>För att övervinna dessa problem utforskar Barbara Sixts forskargrupp vid Umeå universitet nya strategier för att behandla klamydia mer selektivt. I det nuvarande projektet, som finansieras av ERC, fokuserar forskarna på bakteriens unika tillväxtnisch inuti mänskliga celler – ett fack som kallas inkludering. När bakterien som orsakar klamydia infekterar en person tar den sig in i cellerna och gömmer sig inom denna inkludering för att undkomma cellens försvarssystem. Dessa försvar skulle normalt förstöra inkräktaren eller till och med utlösa "cellulärt självmord" – den avsiktliga döden av den infekterade cellen – för att stoppa infektionen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Skyddande inkludering</h2><p>Forskarnas mål är att förstå hur bakterien upprätthåller integriteten hos denna skyddande inkludering. Genom att avslöja dessa mekanismer hoppas de hitta sätt att destabilisera inkluderingen, så att cellens naturliga försvar kan slå tillbaka. De siktar också på att lära sig hur man kan styra processen mot cellulärt självmord, en strategi som kan eliminera både bakterien och de manipulerade cellerna.</p><p>I slutändan kommer denna forskning att lägga grunden för innovativa behandlingar som är mer hållbara än traditionella antibiotika och kan också hjälpa till att bekämpa andra sjukdomsframkallande mikrober som använder liknande tillväxtnischer.</p>/nyheter/eu-pengar-sakrar-fortsatt-forskning-om-klamydia_12152269//nyheter/ny-bok-om-romantikens-morker_12153286/Ny bok om romantikens mörker"Dark romanticism: Literature, Art, and the Body" är en ny bok av Silvia Riccardi vid Umeå universitet. Boken utforskar de mörka delarna i romantikens föreställningar i slutet av 1700-talet och början av 1800-talets litteratur och konst. Fri, 12 Dec 2025 10:16:31 +0100<p><a href="~/link/c47291a05256448e93700a10445da02b.aspx">Silvia Riccardi</a> berättar hur hon har en bakgrund i litteraturvetenskap, med en betoning på visuell kultur och jämförande studier mellan text och bild.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fb7ae8f0-f991-46fb-afc2-f3df4adecb77" data-contentname="Silvia Riccardi">{}</div><p>– Mina arkivstudier som genomfördes i Schweiz, Tyskland och Storbritannien, introducerade en konsthistorisk dimension till mitt arbete, något som format hur jag närmar mig forskning. Det väckte också mitt intresse för hur den materiella närvaron av böcker och konstverk omdefinieras inom digitala miljöer.</p><p>På frågan om vad som inspirerade henne att skriva boken säger hon att den första gnistan kom från William Blake.</p><p>– Hur kunde det vara så att jag såg mörker i hans mest strålande visioner, men ljus i bildspråket som brottades med döden? Den kontrasten fanns där, utdragna och olösta. Jag ville förstå hur han höll ihop dessa motsatser, och den frågan blev utgångspunkten för boken. Kan mörker vara synligt?</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="274c8305-ee1e-40eb-93fe-1cd0e1ecabe9" data-contentname="SIlvias bok">{}</div><h3>Att arbeta med tre olika karaktärer</h3><p>När det gäller bokserien: <em>Palgrave Studies in the Enlightenment, Romanticism and Cultures of Print</em>, säger Silvia Riccardi att serien lyfter fram de materiella och kulturella dimensionerna av tryckt material under 1700- och 1800-talen, där litteratur och andra discipliner, inklusive konst, medicin och vetenskap strålade samman.</p><p>– Min bok bidrar till detta genom att undersöka hur produktionsmetoder formar litteraturens och konstens former och betydelser, och titta närmare på den livliga intellektuella diskursen kring anatomi och estetik vid sekelskiftet.</p><p>Hon fortsätter att säga att en av de största utmaningarna var att arbeta med tre olika karaktärer: Henry Fuseli, en målare, Mary Shelley, en romanförfattare, och William Blake, en gravör, poet och målare.</p><p>– Blake är särskilt svår att placera tillsammans med de andra, och ett tag övervägde jag till och med att skriva en bok om Blake enbart. Att föra honom i samtal med Fuseli och Shelley var konceptuellt vettigt, men att forma dessa samtal var inte lätt.</p><p>– I efterhand blottar detta tillvägagångssätt en känslighet för mörker, som framträder hos dessa pregnanta författare och konstnärer, och processen lärde mig mycket om att låta kopplingar dem emellan utvecklas gradvis, samtidigt som jag förblivit öppen för oväntade insikter och att återbesöka vissa kapitel längs vägen.</p><h3>Flytta sig bortom gränser</h3><p>Silvia Riccardi tillägger att boken är avsedd för forskare och studenter inom 1700- och 1800-talets litteratur och visuella kultur, samt forskare som är intresserade av bokhistoria, medieteori och romantikens konst.</p><p>– Den riktar sig också till läsare som arbetar med Henry Fuseli, William Blake och Mary Shelley. Snarare än att presentera en genre erbjuder boken ett ramverk för att förstå mörk romantik som ett estetiskt mod som överskrider kategorier som gotik eller fantasy.</p><p>– Mer allmänt uppmanar boken läsarna att röra sig bortom disciplinernas gränser och att fundera över hur en tydlig känslighet för mörker verkar i medier, i en tid då estetik och empirisk kunskap båda omfattade skarp intellektuell debatt, ideologiska påståenden och revolutionärt nytänkande.</p>/nyheter/ny-bok-om-romantikens-morker_12153286//nyheter/samspel-mellan-kake-och-nacke-utvecklas-fran-barndomen_12153056/Samspel mellan käke och nacke utvecklas från barndomenFrån barn till vuxen ålder utvecklas och anpassas samspelet mellan käkens och nackens rörelser. Käke och nacke är nära sammankopplade och bör därför bedömas tillsammans – både i klinisk praxis och i vetenskapliga studier. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.Mon, 08 Dec 2025 09:47:44 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Evelina Nilsson, doktorand vid Institutionen för odontologi.<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Resultaten kan bidra till ökad förståelse för hur käkens funktion är kopplad till resten av kroppen och hur vårt rörelsemönster kontinuerligt anpassas under uppväxten, säger Evelina Nilsson doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">fylla en kunskapslucka</p><p>Tidigare forskning på vuxna har visat att käke och nacke samverkar under naturliga käkrörelser och att en nackskada kan begränsa käkens rörelse. Kunskapen om detta samspel hos barn och ungdomar är däremot fortfarande begränsad.</p><p>Med hjälp av avancerad rörelseanalys kan man mäta både käkens och huvudets rörelser under käkfunktion med hög precision och observera detaljer i samordningen mellan käke och nacke, något som inte alltid går att se vid en vanlig klinisk undersökning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Gapa och tugga</h2><p>I sin avhandling vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet har Evelina Nilsson följt en grupp barn över tid för att studera samspelet mellan käke och nacke vid rörelser som att gapa och tugga. 20 barn följdes från sex till 13 års ålder och de fick vid tre tillfällen utföra käkrörelser i ett rörelselaboratorium vid Institutionen för odontologi, Umeå Universitet. Vuxna deltagare rekryterades som kontrollgrupp.</p><p>Resultaten visar att käkens och huvudets rörelser är integrerade redan vid sex års ålder, men att rörelsemönstret hos barn är mer omoget än hos vuxna. Barnens rörelser vid sex års ålder uppvisar större variation, mer involvering av huvudrörelse och längre rörelsecykler. Från sex till 13 år sker en kontinuerlig utveckling. Vid 13 års ålder liknar rörelsemönstret det som ses hos vuxna. Utifrån detta är det viktigt att bedöma både käke och nacke tillsammans och att ta hänsyn till åldersrelaterade skillnader vid klinisk bedömning och eventuell behandling av rörelsesvårigheter i käke och nacke.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Olika professioner</h2><p>– Genom att fylla en kunskapslucka om typiskt utveckling ger avhandlingen viktiga insikter för framtida bedömning och behandling av barn och ungdomar med rörelsebegränsningar och smärta i käke-nackområdet. Ett samarbete mellan olika professioner är värdefullt för ett optimalt omhändertagande, säger Evelina Nilsson.</p><p><em>Evelina Nilsson är tandläkare med examen från Umeå universitet. Hon planerar att fortsätta forska om hur smärta kan påverka käkfunktion.</em></p>/nyheter/samspel-mellan-kake-och-nacke-utvecklas-fran-barndomen_12153056//nyheter/manadens-humanist-daniel-wetterskog_12153084/Månadens humanist: Daniel WetterskogI januari 2026 börjar han som museichef för Hallwylska museet i Stockholm och är alumn vid Umeå universitet.Mon, 08 Dec 2025 10:40:47 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel Wetterskog, fr o m januari 2026 chef för för Hallwylska museet i Stockholm.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><h3>Hur ser din väg till humaniora ut?</h3><p>– Min väg in i humaniora började som riktigt liten. Mina föräldrar läste otroligt mycket för mig fast de inte hade något eget intresse. Där upptäckte jag litteraturen. I litteraturen upptäckte jag sen konsten och musiken. Fasch<br>Fascinerades av det historiska.</p><p>– Trots detta gick jag hotell och restaurang på gymnasiet och jobbade sedan inom det tills jag på en vandring på Madeira insåg att det var inom humaniora jag ville arbeta. Åkte hem och sa upp mig och sökte in till universitetet. Funderade på att läsa religionsvetenskap eller museologi men valet föll på det senare. Har aldrig ångrat det en enda sekund.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Humaniora är för mig den plats där världen får djup. Det är där vi lär oss att se människan bakom orden, tanken bakom handlingen och historien bakom varje ögonblick. Det är ett sätt att förstå både andra och oss själva, att upptäcka hur våra erfarenheter binds samman över tid och rum.</p><p>– Humaniora ger mig språk för det som känns, perspektiv på det som sker och mod att ställa frågor som saknar självklara svar. Det är ett hem för nyfikenhet, en bro mellan då och nu – och en ständig påminnelse om att det mänskliga alltid är värt att utforska.</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Jag har under 20 år arbetat som chef inom museer, konsthallar och kulturhus. Både kommunalt, regionalt, stiftelse och stat. Har just slutat som museichef för Riksidrottsmuseum där jag arbetat med ett projekt för att inrätta ett Svenskt Olympiskt Museum. Den 12 januari 2026 börjar jag som museichef för Hallwylska museet.</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Min drivkraft i jobbet bottnar i en genuin vilja att förstå, fördjupa och göra skillnad. Jag är nyfiken och nöjer mig inte med bara ytan, samt en känsla för mening som gör att jag söker sammanhang, kvalitet och riktning i det jag gör.</p><p>– Det som får mig att gå till jobbet är inte bara uppgifter som ska utföras, utan möjligheten att bidra till något större – att skapa klarhet, utveckla idéer och ge andra människor möjlighet att växa.</p><p>– Jag drivs av att se resultat som har värde, att känna integritet i det jag gör och att använda mina styrkor för att forma något som känns både viktigt och riktigt.</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Det jag tycker är roligast är att jag varje dag lär mig något nytt och får bidra till att sprida kunskap till andra. Att hitta olika sätt att få även de som säger sig inte vara intresserade är fantastiskt.</p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Att oavsett om man tänker sig att arbeta inom humaniora eller inte så är det bra att ta kurser. Det breddar ens sinne och gör att man kan samtala med fler. Genom att läsa humaniora ser man också mönster hur saker hänger ihop oavsett om det är inom andra inriktningar.</p>/nyheter/manadens-humanist-daniel-wetterskog_12153084//nyheter/arctic-six-starker-forskningen-vid-umea-universitet_12152698/The Arctic Six stärker forskningen vid Umeå universitetÅr 2022 lanserade Arctic Six ett nytt tvåårigt fellowship-program för forskare i mitten och senare delen av karriären, med syftet att utveckla nya samarbeten i den nordiska regionen. Genom Chairs-programmet har forskare från alliansen av sex universitet fått stöd att bygga nya nätverk och projekt, vilket ytterligare har stärkt den arktiska forskningsmiljön.Mon, 08 Dec 2025 09:15:58 +0100<p class="quote-center">The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En strategisk plattform i norr</h2><p>The Arctic Six är ett samarbete mellan sex nordliga universitet som tillsammans verkar för att stärka forskning, utbildning och samverkan i Arktis. Genom initiativ som Chairs-programmet har alliansen fördjupat det akademiska utbytet och lagt grunden för nya projekt och partnerskap. På så sätt har samarbetet stärkt Umeå universitets internationella position och skapat bättre förutsättningar för fortsatt gemensam utveckling.</p><p>Det tvååriga fellowship-programmet Arctic Six Chairs (2022–2024) innebar att fjorton forskningsledare organiserade fler än sextio workshoppar och deltog i över hundra möten. De samarbetade kring femtioåtta gemensamma forskningsansökningar och beviljades tillsammans cirka 35 miljoner euro i extern finansiering. Varje euro som investerats i programmet har därmed genererat drygt trettio euro i nya medel – ett tydligt uttryck för programmets hävstångseffekt.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2b49e637-e98b-46c8-a930-fcaebdb81e42" data-contentname="Cathrine Norberg">{}</div><p>Cathrine Norberg, vicerektor, understryker:<br>– The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis. Chairs-programmet visar hur långsiktigt samarbete kan främja akademisk samverkan och stärka vår internationella närvaro. Det hjälper oss att skapa förutsättningar för ny kunskap som gagnar regionen och det vidare arktiska samhället.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Resultat som ger riktning framåt</h2><p>Chairs-programmet har lett till betydande vetenskapliga resultat och etablerat en växande struktur för samverkan inom arktisk hälsa, utbildning, turism, urfolksstudier och styrning. Dessutom har flera deltagare utvecklat gemensamma kurser, publikationer och långsiktiga partnerskap som fortsätter att stärka det nordliga samarbetet.</p><p>– För forskarna vid Umeå universitet har Arctic Six Chairs öppnat nya vägar till internationella samarbeten och extern finansiering. Satsningen har gjort det möjligt att driva större och mer tvärvetenskapliga projekt, vilket i sin tur stärker både forskningskvaliteten och universitetets arktiska profil, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt Centrum.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Från erfarenheter till utveckling</h2><p>Arktiskt Centrum har haft en nyckelroll i att samordna Umeå universitets engagemang inom The Arctic Six och i att stärka universitetets synlighet i det nordliga forskningslandskapet. Genom att skapa kopplingar mellan forskare, fakulteter och ledning har centret stärkt den interna samverkan och den strategiska närvaron i nätverket.</p><p class="quote-center">Den första omgången av Arctic Six Chairs visar att nordligt samarbete inte bara är möjligt – det är kraftfullt.</p><p>Utvärderingen pekar nu på nästa steg – tydligare stödstrukturer och mer riktad kommunikation – vilket sammantaget lägger grunden för nästa utvecklingsfas.</p><p>– Den första omgången av Arctic Six Chairs visar att nordligt samarbete inte bara är möjligt – det är kraftfullt. Nu bygger vi vidare på erfarenheterna för att utveckla nästa fas med en starkare struktur och fortsatt fokus på att ge forskarna bästa möjliga stöd, säger Johanne Raade, föreståndare för The Arctic Six.</p><p>Genom arbetet inom The Arctic Six har det blivit tydligt hur internationellt samarbete kan omsättas i konkreta resultat – för forskarna och för universitetet. Erfarenheterna från Chairs-programmet visar värdet av långsiktiga strukturer, gemensamt lärande och ömsesidigt förtroende – faktorer som nu formar grunden för den fortsatta utvecklingen av samarbetet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="76c32add-c398-4dcd-a846-740a690fd5be" data-contentname="Hans Pettersson">{}</div><p>Hans Pettersson var Arctic Six Chair 2022–2024 och beskriver värdet så här:</p><p>– Under min tid som Chair för The Arctic Six slog det mig hur snabbt genuint samarbete växer fram när forskare får möjlighet att mötas regelbundet. Förtroende byggs upp, idéer tar form och plötsligt arbetar man tillsammans med en ansökan som ingen av oss hade kunnat skapa på egen hand. Det är den verkliga styrkan i Chairs-programmet – att det ger oss tid och kontinuitet att förvandla gemensamma idéer till något substantiellt.</p><p>Med cirka 41 500 studenter och 4 600 medarbetare är Umeå universitet det största arktiska universitetet i Norden och ett av de mest produktiva universiteten globalt inom arktisk forskning. Genom The Arctic Six och initiativ som Chairs-programmet fördjupar universitetet sin roll som en drivande aktör i det internationella samarbetet och stärker därigenom förutsättningarna för ny kunskap om och för Arktis.</p>/nyheter/arctic-six-starker-forskningen-vid-umea-universitet_12152698//nyheter/lovande-resultat-for-flera-typer-av-als_12152835/Lovande resultat för flera typer av ALSEn ny internationell fas 2-studie ger lovande resultat för flera typer av ALS. Läkemedlet är en antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein. Forskargruppen vid Umeå universitet och NUS medverkade med 18 patienter, fler än något annat medverkande sjukhus.Sat, 06 Dec 2025 00:04:36 +0100<p>En internationell experimentell läkemedelsprövning med stark svensk medverkan visar gynnsam effekt. Läkemedlet är en monoklonal antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein men har effekt även på patienter med så kallad sporadisk ALS och inte enbart på patienter med ALS-sjukdom till följd av en genförändring i SOD1-genen. Resultaten styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.</p><p>Läkemedelsstudien är den största som hittills utförts i Norden. ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) och Umeå universitet – som i drygt 30 år forskat på ALS orsakad av förändringar i SOD1-genen – medverkade med 18 patienter i studien vilket var fler än något annat medverkande sjukhus. Även patienter från Karolinska universitetssjukhuset deltog.</p><p>Resultat från studien presenterades på fredagen vid en årlig konferens för ALS och andra motorneuronsjukdomar – <em>The International ALS/MND Symposium</em> i San Diego i USA – och de indikerar att SOD1-antikroppen bromsade sjukdomsutvecklingen. Bland annat mättes effekt på rörelseförmåga, lungfunktion och överlevnad. Även mätningar av halten av neurofilament, en viktig biomarkör för graden av pågående nervskada, visade positiv effekt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Andersen, överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, var huvudansvarig forskare i Sverige för den aktuella fas 2-studien. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Professorn och ALS-neurologen Peter Andersen vid NUS är huvudansvarig forskare i Sverige för studien.</p><p>– Detta är den första fas 2-studien som utvärderar ett läkemedel riktat mot SOD1-sporadisk ALS och ALS-patienter med mutationer i SOD1-genen. Studien gjorde det möjligt för oss att noggrant bedöma patientsäkerhet, farmakokinetik och samtidigt inhämta tidiga signaler om biologisk effekt på sjukdomen. Studien markerar ett viktigt steg i utvärderingen av den terapeutiska potentialen hos läkemedlet för möjlig användning hos patienter med olika varianter av ALS. Resultaten stöder hypotesen att felveckat SOD1-protein kan spela en mer generell roll vid flera typer av ALS-sjukdom, säger Peter Andersen.</p><p>– Resultaten är intressanta men behöver reproduceras i en större patientgrupp för att bekräftas. Det är min förhoppning att en större fas 3-studie som innefattar fler patienter och över längre tid snart kommer att genomföras. Den kommer att ge oss bättre kunskap om långtidseffekterna av läkemedlet och omfattningen av den kliniska effekten vi observerar i den genomförda fas 2-studien. I dag finns inga offentliga uppgifter om en eventuell kommande fas 3-studie. Vi kommer meddela så fort vi får ny information som kan delas med allmänheten, fortsätter Peter Andersen.</p><p>Det nya läkemedlet är en så kallad monoklonal antikropp som är specifik för felveckat SOD1-protein. I drygt 15 år har schweiziska biotechbolaget Neurimmune forskat för att ta fram en ny behandling inriktad mot ALS orsakad av felveckat SOD1-protein. Forskargruppen vid Umeå universitet och NUS har i perioder fungerat som rådgivare.</p><p>Den specifika SOD1-antikroppen som använts i studien (AP-101) upptäcktes när forskare i Schweiz sökte en förklaring till varför vissa personer blir mycket gamla utan att utveckla sjukdom i nervsystemet. Forskarna upptäckte att en liten grupp kärnfriska äldre människor hade bildat olika så kallade auto-antikroppar mot felveckade former av proteiner som kan orsaka några av våra vanligaste hjärnsjukdomar. De presenterade teorin att dessa auto-antikroppar skulle kunna ha en skyddande effekt mot ALS, Alzheimers, Parkinsons med flera sjukdomar.</p><p class="foldable">Bakgrund om läkemedelsstudien</p><p>Under 2022–2025 har en precisionmedicinsk fas 2-läkemedelsprövning utförts vid ett mindre antal universitetsjukhus i Europa, Korea, Kanada och USA. Sponsor av studien är bolaget AL-S Pharma AG som ägs av schweiziska biotechföretaget Neurimmune och amerikanska läkemedelsbolaget Lilly.</p><p>Studien inkluderade drygt 70 ALS patienter. Under studiens första sex månader fick patienterna placebo eller aktiv antikropp (AP-101) genom en intravenös spruta i armen var tredje vecka. Under de efterföljande sex månaderna fick alla inkluderade patienter antikroppen.</p><p>En tredjedel av de medverkande patienterna hade mutation (genförändring) i genen som kodar för SOD1 och två tredjedelar hade diagnosen sporadisk ALS-sjukdom.</p><p>Studieresultaten visar en gynnsam effekt av behandling mot felveckat SOD1-protein. Effekten observeras både hos patienter där ALS-sjukdomen orsakas av en mutation i SOD1-genen och hos patienter som inte har en ärftlig förändring i SOD1-genen och så kallad sporadisk ALS-sjukdom (sALS).</p><p>Effekten är störst hos patienter med en mutation i SOD1-genen. Ytterligare och längre studier behövs för att bekräfta resultaten.</p><p>Resultaten av studien presenterades den 5 december 2025 vid ALS-konferensen <em>The International ALS/MND Symposium</em> i San Diego i USA.</p><p class="foldable">Bakgrund om SOD1-ALS</p><p>Det finns många typer av ALS-sjukdom med många olika orsaker. 1993 visades att en genförändring (mutation) i genen som kodar för proteinet SOD1 kan orsaka ALS. Nu vet man att 2–5 procent av alla ALS-fall orsakas av SOD1-mutationer. Ytterligare cirka 52 ALS-gener har hittats hos patienter men fortfarande är orsaken till merparten av olika typer av ALS okänd, så kallad sporadisk ALS (sALS). Mycket forskning pågår för att hitta sjukdomsorsaken hos dessa.</p><p>För drygt 20 år sedan observerade forskare vid forskningsobduktioner på Norrlands universitetssjukhus i Umeå att ALS-patienter med mutation i SOD1-genen har klumpar av felveckat SOD1-protein inne i motorneuronen (de nervceller som främst drabbas vid ALS) och att sådana SOD1-aggregat spelar en avgörande roll för sjukdomsutveckling.</p><p>Kort därefter upptäckte forskargruppen att även ALS-patienter som inte har en mutation i SOD1-genen också har SOD1-aggregat i motorneuron i ryggmärgen. Forskare i bland annat Kanada, Tyskland och USA har senare bekräftat av sALS-patienter kan ha inlagringar av felveckat SOD1 men tills nyligen har det varit en gåta om dessa SOD1-aggregat driver sjukdomsutvecklingen eller bara är en konsekvens av en ALS-sjukdom. Den aktuella studiens resultat styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.</p><p class="foldable">Jävsdeklaration</p><p>Professorerna <strong>Thomas Brännström</strong>, <strong>Peter M Andersen</strong> och <strong>Stefan L Marklund</strong>, alla vid medicinska fakulteten på Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus, har i omgångar sedan 2010 fungerat som vetenskapliga rådgivare för Neuroimmune AG. Ingen av dem har tagit emot personlig ekonomisk kompensation från Neurimmune eller något annat bolag för denna service. I dag finns även ett samarbete där man studerar antikroppens interaktioner med olika varianter av SOD1 som kan orsaka eller bidra till ALS.</p>/nyheter/lovande-resultat-for-flera-typer-av-als_12152835//nyheter/kemist-far-anslag-for-ny-forskningsmiljo-inom-karnteknik_12152930/Kemist får anslag för ny forskningsmiljö inom kärnteknikMichael Holmboe, universitetslektor vid Kemiska institutionen, får tillsammans med forskare vid Kungliga Tekniska högskolan, 27 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Anslaget ska gå till att bygga upp en ny forskningsmiljö inom kärnteknik, den första i sitt slag i Sverige. Tue, 09 Dec 2025 09:14:19 +0100<p>– Det är jättekul att vi får chansen att öka kunskapen på detta område, samt att vi fått ett anslag som sträcker sig över så många år, säger Michael Holmboe.</p><p>Många steg i kärnbränslecykeln, från uranbrytning till slutförvaring, innebär hantering av radioaktiva material i kontakt med vatten. När vattnet bestrålas av joniserande strålning bryts det ned till olika reaktiva radikaler och molekylära produkter, som kan förändra ytkemin för olika material och potentiellt förkorta deras livslängd.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Holmboe.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Cropcision</span></div></div><p>För att hantera detta är förståelse för strålningskemi vid gränsytor mellan vatten och oxider avgörande. I forskningsprojektet som nu får bidrag från Vetenskapsrådet ska en ny forskningsmiljö etableras. Genom att kombinera både avancerade experimentella och teoretiska metoder, ska forskarna kartlägga de mekanismer som styr strålningsdrivna reaktioner på molekylär nivå.</p><p>Den nya forskningsmiljön ska fungera som en kunskapsnod för både doktorander och postdoktorer, och tilldelas ett anslag på 27 miljoner kronor över sex år från Vetenskapsrådet. Projektet leds av professor Mats Jonsson, Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Övriga forskare i projektet är förutom Michael Holmboe i Umeå, Eric Tyrode och Cláudio Lousada, båda vid KTH.</p><p><a title="Läs mer om Michael Holmboes forskning" href="~/link/5c5c26343b1844f08cedf7dc327a698b.aspx">Läs mer om Michael Holmboes forskning</a></p>/nyheter/kemist-far-anslag-for-ny-forskningsmiljo-inom-karnteknik_12152930//nyheter/nar-tunga-lyft-blir-medicin_12152825/När tunga lyft blir medicinHöstens sista Idrottslunch lockade många deltagare som ville lära sig mer om styrketräningens betydelse för hälsa och rehabilitering. Föreläsningen hölls av Lars Berglund, lektor i fysioterapi och legitimerad fysioterapeut, med lång erfarenhet av både forskning och praktiskt arbete inom området.Fri, 05 Dec 2025 11:05:37 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars Berglund, nybliven docent, höll höstens sista föreläsning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Emma-Sofia Olsson</span></div></div><p>Under föreläsningen betonade Lars Berglund, nybliven docent, att styrketräning inte bara handlar om att bygga muskler eller prestera på elitnivå. Den spelar en avgörande roll för att förebygga skador, hantera smärta och till och med behandla sjukdomar.</p><p>– Styrketräning har positiva effekter på både kropp och hjärna och är särskilt viktig för att hålla oss i god form genom hela livet, förklarar Berglund.</p><h3>Myten om att träna tungt och ofta</h3><p>Det finns många myter kring styrketräning. En vanlig missuppfattning är att man måste träna väldigt tungt eller ofta för att få resultat. Lars Berglund vill slå hål på den myten.</p><p>–I själva verket krävs det relativt liten insats, både i ansträngning och tid, för att uppnå många positiva effekter.  Cirka 40–60 minuter per vecka kan räcka väldigt långt. Med mer tid och ansträngning kan man förstås nå ännu större resultat på sikt, beroende på målsättning.</p><h3>Individanpassning – nyckeln till rehabilitering</h3><p>Styrketräning är också en viktig del av rehabilitering vid smärta eller skador. Lars Berglund betonade att träningen måste anpassas efter individens förutsättningar.</p><p>– För mig är styrketräning, precis som all annan behandling, något som behöver individanpassas utifrån personens syfte, förutsättningar och mål. Det fina med styrketräning är att övningar, belastning och dos går att skala upp eller ner på ett mycket kontrollerat sätt. Till skillnad från passiva behandlingar är träning ofta en nödvändig och avgörande del i rehabiliteringen vid många skador och tillstånd. Därför måste träningen anpassas ur flera perspektiv – både vad gäller belastning, progression och hur den upplevs.</p><h3>Så kommer du igång som nybörjare</h3><p>För den som är helt ny på styrketräning är Lars Berglunds råd tydligt.</p><p>–Sök en miljö där du känner dig bekväm och vågar prova olika typer av övningar – oavsett om det är med maskiner, fria vikter eller den egna kroppen. Att känna sig trygg i miljön är ofta avgörande för att kunna hålla i träningen över tid och våga ta i när det behövs. Undvik att träna för tungt eller för mycket – det gäller faktiskt alla som tränar, oavsett träningsform, säger Berglund.</p><p>Idrottslunchen avslutades med en frågestund där deltagarna fick möjlighet att ställa frågor om allt från träningsupplägg till rehabilitering.</p><p>Missade du föreläsningen? Se den i efterhand <a title="Se föreläsningen När tunga lyft blir medicin" href="~/link/8ecf909965a8472eb3d02fe34a17e53e.aspx">här</a>.</p>/nyheter/nar-tunga-lyft-blir-medicin_12152825//nyheter/nar-kriser-forstarker-varandra-blir-tvarvetenskap-avgorande_12152792/När kriser förstärker varandra blir tvärvetenskap avgörandeFör andra året i rad samlade Umeå Transformation Research Initiative forskare från olika discipliner till en heldagskonferens om hållbarhet och omställning. Årets tema kretsade kring polykriser, hur samtidens sammanflätade kriser påverkar och förstärker varandra och varför tvärvetenskaplig forskning är avgörande för att möta dessa globala utmaningar.Fri, 05 Dec 2025 13:00:51 +0100<p>Konferensen inleddes av Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet, som betonade allvaret i hur den globala uppvärmningen fortsätter öka, krig och säkerhetskriser skakar världen och demokratin ifrågasätts där den tidigare varit självklar.</p><p>– Akademin har en viktig roll i den komplexa värld vi befinner oss i. Vetenskapen har inte alla svar, men vårt uppdrag är att ifrågasätta, utveckla kunskap och bidra med lösningar, i en tid av polykriser och nödläge måste vi peka på nya vägar framåt. Förtroendet för vetenskap är högt i Sverige, och det måste vi ta tillvara genom att sprida kunskap och belysa problem ur olika perspektiv. Denna typ av konferenser är ett sätt att göra just det, sa Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d828e3b7-057f-483e-98d7-3515d4c45494" data-contentname="Tora">{}</div><h3>Små förändringar och stora konsekvenser</h3><p>Anne-Sophie Crépin från Beijerinstitutet var konferensens huvudtalare och lyfte fram att vi lever i komplexa adaptiva system där förändringar sker i olika takt, och små skiften kan få stora konsekvenser.</p><p>– Pandemin var en snabb omställning med omedelbar påverkan, men vi måste också vara vaksamma på långsamma förändringar som sker i det tysta. Exempelvis kan ökad nederbörd i regnskogar leda till artförluster och på sikt skapa helt nya ekosystem, förklarade Crépin och underströk vidare att osäkerhet är en grundläggande faktor att ta hänsyn till.  </p><p>– Vi kan inte förutse alla förändringar eller kontrollera alla processer och just därför blir tillit avgörande. Förtroende mellan stater, organisationer och människor är en nyckel för att kunna dela kunskap, agera snabbt och samordnat när kriser uppstår. Utan det riskerar vi att tappa helheten av våra insatser, sa Anne-Sophie Crépin.</p><h3>Olika perspektiv på kriser</h3><p>Tillit blev också ett återkommande tema i den efterföljande paneldiskussionen där fyra forskare från olika discipliner deltog. I panelen deltog Heidi Burdett, Universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Kristina Sehlin Macneil, docent och biträdande föreståndare för Várdduo, Niklas Eklund, Professor vid Statsvetenskapliga institutionen och Maria Nilsson, Professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0cac93af-091f-4c28-ac5d-30b4d9db11f0" data-contentname="Panelister">{}</div><p>Under sina inledande presentationer lyfte de fram olika perspektiv utifrån sina respektive forskningsfält.</p><p>– För urfolk är kriser nära sammanflätade med kulturen. I Australien pågick det stora bränder samtidigt som pandemin lamslog landet. Urbefolkningen fick väldigt lite stöd från staten och studier har visat på ökat lidande och minskat förtroende. Liknande scenario pågår nu i Kiruna där rennäringens framtid och dess kulturella betydelse utmanas av gruvindustrin för den så kallade ”gröna” omställningen, sa Kristina Sehlin Macneil.</p><p class="quote-center">Jag är orolig för den akademiska friheten på samma sätt som jag är orolig för klimatet</p><p>Moderator Ola Nordebo ställde frågan kring hur panelen såg på framtidens akademiska frihet och hur forskningsfinansieringens villkor påverkar den. Både Heidi Burdett och Maria Nilsson berättade att de, liksom många kollegor, drabbats av att projektfinansiering dragits in abrupt mitt i pågående projekt.</p><p>– Jag är orolig för den akademiska friheten på samma sätt som jag är orolig för klimatet. Det är komplext, och vi har ett alltmer centraliserat system som styr vad som anses viktigt för finansiering och innovationer. Den här utvecklingen riskerar att begränsa mångfalden i forskningen och på sikt påverka vår förmåga att hantera globala utmaningar, förklarade Niklas Eklund.</p><h3>En bred bild av forskningsläget</h3><p>Under konferensen presenterades även forskningspostrar från olika discipliner. En av dessa kom från Lieuwe Jan Hettema, doktorand i språkvetenskap, som visade på komplexiteten i att utveckla språkpolicy för samiska i svenska kommuner.</p><p>– Jag insåg under huvudtalaren hur nära kopplat mitt arbete är till diskussionen om polykriser. Genom att fokusera på lokala språkpolicyprocesser ser jag att klimat, språk och politik är tätt sammanlänkade. För att bygga resiliens och social hållbarhet är det avgörande för kommuner att ge urfolket samerna inflytande i verksamheterna som berör dem.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="621d1fbf-439f-4d43-b3e1-e2e21bd2a6f8" data-contentname="Posters">{}</div><p>Eftermiddagen ägnades åt parallella sessioner där konferensdeltagarna valde spår. Bland annat erbjöds möjligheten att djupdyka i hur vi kan förstå konkursen av Northvolts som en polykris, hur klimatförändringar påverkar våra upplevelser av väder och årstider, eller hur sjukdomsutbrott kan förstås i relation till klimat och ekonomi.</p><p>Tillsammans gav sessionerna en bred bild av polykriser och hur de hanteras ur olika forskningsperspektiv samt spänner från lokala samhällsutmaningar till globala systemförändringar.</p>/nyheter/nar-kriser-forstarker-varandra-blir-tvarvetenskap-avgorande_12152792//nyheter/feministisk-kritik-i-var-tid---vad-kan-forandras_12152757/Feministisk kritik i vår tid - Vad kan förändras?Normkritik har under det senaste decenniet blivit ett av Sveriges mest använda verktyg för jämlikhet, från skolor och myndigheter till företag och kultursektorn. Men vad händer när ett verktyg som ska utmana normer i stället riskerar att återskapa dem? En ny avhandling undersöker hur dagens feministiska politik skildras i praktiken, och vilka följder det får.Thu, 04 Dec 2025 16:14:09 +0100<p class="quote-center">Om feminismen ska vara ett kraftfullt politiskt projekt måste den också våga granska sina egna antaganden, begär och interna orättvisor</p><p>Josefin Olsson, doktorand vid Umeå Centrum för Genusstudier vid Umeå universitet, tar i sin avhandling avstamp i att feministisk politik ända sedan 1970-talet haft en stark ställning i Sverige. Hon placerar sin studie i den tradition av intern självkritik som länge funnits inom svensk feministisk forskning.</p><p>Det verktyg hon undersöker är normkritik. Det är ett perspektiv som under de senaste tio åren fått stort genomslag i Sverige. Normkritik handlar i grunden om att synliggöra och ifrågasätta det som uppfattas som ”normalt”, för att minska diskriminering och ojämlikhet. Olsson visar hur normkritik tagit form i praktiken inom nationell jämställdhetspolicy, feministiska rörelser och forskning.</p><p>– Jag anser att normkritikens nära koppling till feministisk teori, liksom andra teorier vilka ofta associeras med det genusvetenskapliga fältet, erbjuder en möjlighet att analysera feministiska diskurser i Sverige idag och på så sätt utforska den feministiska kritikens gränser och möjligheter, säger hon.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En av de viktigaste slutsatserna</h2><p>Trots att normkritiken skapats för att utmana rådande normer visar Olsson att det ofta riskerar att leda till motsatsen. En av hennes viktigaste slutsatser är att normkritiken bygger på samma typer av argument och normer som den försöker utmana. Hon pekar på hur dessa argument knyts till ideologiska fantasier om utveckling, upplysning och frihet. Det riskerar att dölja hur nya hierarkier och uteslutningar samtidigt växer fram.</p><p class="quote-center">Jag argumenterar i stället för en feministisk politik som tillåter konflikt, motsägelsefullhet och skillnad snarare än att söka samförstånd och inkludering till varje pris</p><p>Olsson analyserar också hur normkritikens popularitet hänger samman med bredare politiska förändringar, där fokus i allt högre grad riktas mot individen snarare än mot en analys av ojämlika strukturer. Hon menar att resultatet blir att normkritik tenderar att reduceras till ett individualistiskt verktyg som riktar fokus mot personliga känslor och attityder, snarare än strukturella orättvisor.</p><p>– Jag argumenterar i stället för en feministisk politik som tillåter konflikt, motsägelsefullhet och skillnad snarare än att söka samförstånd och inkludering till varje pris, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Intresset växte ur en frustration</h2><p>Olsson beskriver att hennes intresse växte ur en frustration över att normkritik så ofta presenteras som ett självklart gott och positivt inslag. Samtidigt diskuteras sällan dess politiska och teoretiska konsekvenser.</p><p>– Avhandlingen bidrar därför både till feministisk teoriutveckling och till en bredare samhällsdebatt om hur vi arbetar med social rättvisa och förändring i praktiken, säger hon.</p><p>Hon pekar också på risken för att feministiska aktörer sluter sig när forskningen angrips av anti-genusrörelser och högerpopulistiska grupper. Josefin Olsson lyfter att det kan bidra till ökad polarisering.</p><p>– Jag menar att detta gör kritiken inifrån den egna traditionen extra nödvändig och viktig. Om feminismen ska vara ett kraftfullt politiskt projekt måste den också våga granska sina egna antaganden, begär och interna orättvisor, avslutar hon.</p>/nyheter/feministisk-kritik-i-var-tid---vad-kan-forandras_12152757//nyheter/medel-for-pedagogiskt-utvecklingsarbete-2026_12152710/Medel för pedagogiskt utvecklingsarbete 2026Utbildningsnämnden vid Medicinska fakulteten utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt 2026. Projektmedlen syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå.Thu, 04 Dec 2025 10:55:43 +0100<p>Utbildningsnämnden vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet, utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt 2026. Projektmedlen syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå.</p><p>För ansökningsomgång 2026 finns 600 000 kronor att fördela. Det är möjligt att söka medel för projekt som varar upp till två år. Ansökningsperioden startar den 2026-01-01. Ansök senast 2026-03-02. Projektet ska påbörjas senast 2026-09-01 och slutredovisas senast 2028-09-30. Beviljade medel kan disponeras till och med 2028-06-30.</p><h3>Behörighet</h3><p>Huvudsökande ska vara anställd vid, eller anknuten till, UMU och ha en pedagogisk funktion inom grundnivå eller avancerad nivå vid Medicinska fakulteten.</p><h3>Anvisningar för ansökan</h3><ul><li>Ansökan ska innehålla:</li><li>Uppgifter på sökande inklusive institution som administrerar projektet</li><li>Projektbeskrivning (maximalt 5 sidor inklusive illustrationer och maximalt 10 000 tecken)</li><li>Projekttitel</li><li>Bakgrund och aktuellt kunskapsläge</li><li>Arbetsplan (frågeställning, syfte, projektdesign, analysmetod(er) och tidsplan)</li><li>Etiska överväganden och eventuellt behov av etikprövning</li><li>Plan för införande av projektets resultat, utvärdering och rapportering</li><li>Projektets betydelse för utveckling av utbildning</li><li>Budget inklusive universitets- och fakultetsgemensamma kostnader, samt möjlighet till medfinansiering</li><li>Godkännande av prefekt eller motsvarande</li></ul><p>Ansökan skickas in som en sammanhållen PDF till <a title="e-post till UN.medfak@ͯ��Ƶ" href="mailto:UN.medfak@ͯ��Ƶ" target="_blank" rel="noopener">UN.medfak@ͯ��Ƶ</a> senast 2026-03-01. Märk e-post i ärenderaden med "Pedagogisk utvecklingsresurs". Enbart ansökningar som är kompletta, skrivna enligt instruktioner och inkomna i tid, kommer att beaktas.</p><p>En ansökan per huvudsökande får insändas men huvudsökande kan även vara medsökande i andra sökta projekt. Om andra medel har sökts och/eller erhållits för det föreslagna projektet ska detta uppges i ansökan.</p><h3>Prioritering och bedömning</h3><p>Projekt prioriteras som är mer omfattande och som handlar om pedagogiskt utvecklingsarbete inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och som är av stort värde för flera av utbildningarna på medicinsk fakultet samt består av samarbete med flera program. Exempel på detta är utveckling av nya undervisningsformer såsom studentcentrerad och aktiverande pedagogik, examinationsformer eller utvärdering. Om projektet har fokus inom ett utbildningsprogram bör kunskapen vara användbar även på fakultetens andra utbildningar. Likaså premieras projekt med syfte att bidra till utveckling av medicinsk pedagogisk forskning.</p><p>Projektmedlen är inte avsedda för att utveckla utbildnings- och kursplaner eller för fortlöpande kvalitetssäkringsarbete. Beviljade medel får inte användas till stipendier eller utbildningsbidrag.</p><h3>Beslut</h3><p>Beslut om fördelning av medel fattas av Utbildningsnämnden efter förslag av en bedömarkommitté som utses av Utbildningsnämnden. Beviljade medel överförs till institutionen där huvudsökande är verksam efter beslut. Tilldelning av medel från Medicinska fakulteten avser samtliga kostnader, d.v.s. även medel för gemensamma kostnader. Detta innebär att beviljade medel ska täcka kostnader för både satsningens kärnverksamhet och dess stödverksamhet på samtliga tre nivåer.</p><h3>Projektrapportering</h3><p>Projektrapport inklusive ekonomisk redovisning ska lämnas in till Utbildningsnämnden senast tre månader efter projektets avslut. Slutresultatet av genomförda projekt ska tillgängliggöras för att komma hela fakultetens utbildningsverksamhet till nytta, företrädesvis genom publikation i pedagogisk tidskrift. Sökanden redovisar projektet på Utbildningsnämndens sammanträde samt utifrån övriga anvisningar från Utbildningsnämnden.</p><h3>Kontaktpersoner</h3><p>Frågor kring utlysningen besvaras av vicedekan Magnus Hultin magnus.hultin@ͯ��Ƶ eller utbildningsledare Anna Fahlgren <a title="e-post till Anna fahlgren" href="mailto:anna.fahlgren@ͯ��Ƶ." target="_blank" rel="noopener">anna.fahlgren@ͯ��Ƶ.</a></p>/nyheter/medel-for-pedagogiskt-utvecklingsarbete-2026_12152710//nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-2026_12152697/Medicinska fakultetens Pedagogiska pris 2026Anställda vid Medicinska fakulteten och studenter är välkomna att nominera pristagare till Medicinska fakultetens Pedagogiska pris 2026. Nominera senast den 28 februari.Thu, 04 Dec 2025 10:49:38 +0100<p>Syftet med priset är att uppmuntra lärare att göra goda pedagogiska insatser i grundutbildningen. Priset kan delas ut till en enskild eller flera lärare. Med lärare avses professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter, timlärare, gästlärare och annan undervisande personal.</p><p>Pristagaren/na ska ha gjort en väl dokumenterad pedagogisk insats och ha en omvittnad skicklighet inom följande områden:</p><ul><li>pedagogiskt utvecklingsarbete</li><li>mötet med studenter</li><li>arbetet bland kollegor</li></ul><p>Beslut om pris fattas av en bedömningskommitté bestående av ordförande och en lärarrepresentant från Utbildningsnämnden, en lärarrepresentant utsedd av Fakultetsnämnden samt en studeranderepresentant från Umeå Medicinska studentkår.</p><p><strong>Prissumma</strong>: 65 000 kronor</p><p><strong>Nominering</strong> till Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2026 – <a title="Nominering pedagogiska priset" href="https://forms.office.com/pages/responsepage.aspx?id=-aZLWjH1Mk-UZzmPGead5DYKvK9f41hOlQ_Tzz2ZVnlUREczSUtIMDg4V1JQVjlUMDFSM0tDNjFaQy4u&route=shorturl" target="_blank" rel="noopener">fyll i detta formulär</a></p><p><strong>Kontaktperson</strong><br>Frågor besvaras av Vicedekan för utbildning på grundnivå och avancerad<br>nivå, <a title="e-post till Magnus Hultin" href="mailto:magnus.hultin@ͯ��Ƶ" target="_blank" rel="noopener">magnus.hultin@ͯ��Ƶ</a> till Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2026</p>/nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-2026_12152697//nyheter/catherine-bellini-tilldelas-rosens-linnepris-i-botanik_12152386/Catherine Bellini tilldelas Roséns Linnépris i botanikI tisdags mottog Catherine Bellini Roséns Linnépris i botanik från Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund. Hon får priset för sin forskning om utvecklingen av adventivrötter och kolfördelning i växter samt för sitt starka engagemang för att främja internationellt vetenskapligt samarbete. Catherine Bellini delar priset med Alexandre Antonelli, professor vid Göteborgs universitet.Wed, 03 Dec 2025 17:43:43 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Catherine Bellini kombinerar forskning i Sverige och Frankrike för att öka förståelsen av växters tillväxt och anpassning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Catherine Bellinis forskning spänner över två huvudområden, vilket speglar hennes dubbla tillhörighet: hon är professor vid Umeå universitet och forskare i Sylvie Dinants grupp vid Jean-Pierre Bourgin-institutet (IJPB) i Versaille, som är en del av INRAE, Frankrikes nationella forskningsinstitut för jordbruk, livsmedel och miljö.</p><p>Vid Umeå universitet studerar Catherine Bellini och hennes team hur växter utvecklar adventivrötter – rötter som inte kommer från växtens huvudrot utan från stjälkar eller blad. Ett vanligt exempel är när en stickling sätts i jord och utvecklar nya rötter. Gruppen har identifierat viktiga gener som styr denna process i den lilla modellväxten Arabidopsis thaliana och tillämpat kunskapen på träd som hybridasp, hybridpoppel och gran, arter som är viktiga för skogsbruket.</p><p>I Frankrike fokuserar hennes forskning på hur växter transporterar socker och fördelar kol, processer som är avgörande för tillväxt och överlevnad. Hon undersöker hur dessa mekanismer påverkar växternas utveckling och hjälper dem att anpassa sig till sin miljö.</p><p class="quote-center">Priset är ett erkännande av mer än tjugo års lagarbete. Jag vill därför tacka alla studenter och postdoktorer som har varit med i min grupp och bidragit.</p><p>Genom sina dubbla roller har Catherine Bellini samordnat ett långsiktigt samarbete mellan Umeå Plant Science Centre och INRAE. Detta samarbete utvidgades senare till det trilaterala INUPRAG-samarbetet, som även omfattar Centre for Research in Agricultural Genomics i Barcelona. Dessa partnerskap har stärkt det internationella forskningssamarbetet, möjliggjort utbyte av unga forskare och resulterat i mer än 200 vetenskapliga publikationer.</p><p>- Jag känner mig mycket hedrad över att få detta pris, säger Catherine Bellini.</p><p>- Priset är ett erkännande av mer än tjugo års lagarbete. Jag vill därför tacka alla studenter och postdoktorer som har varit med i min grupp och bidragit. Jag vill också tacka Umeå Plant Science Centre samt IJPB vid INRAE för den utmärkta forskningsmiljö de har gett oss.</p><p>Roséns Linnépris i botanik och zoologi har delats ut vart tredje år sedan 1935 till forskare bosatt i Sverige som anses vara mycket förtjänstfull av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund. Årets priser delades ut vid sällskapets årsmöte i Lund den 2 december.</p>/nyheter/catherine-bellini-tilldelas-rosens-linnepris-i-botanik_12152386//nyheter/johan-trygg-vald-till-ledamot-i-vetenskapsakademi_12152271/Johan Trygg vald till ledamot i vetenskapsakademiJohan Trygg, professor i kemometri vid Umeå universitet, har valts in som ny ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.Wed, 03 Dec 2025 15:33:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Trygg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Billy Lindberg</span></div></div><p>Johan Trygg arbetar vid Kemiska institutionen med att utveckla kemometri, det vill säga hur statistiska och matematiska metoder kan användas för att förstå kemiska data. Nu är han en av de forskare som representerar Umeå universitet i IVA.</p><p>IVA är världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi och består av drygt 1300 ledamöter med bred kompetens inom teknik, ekonomi och näringsliv.</p><p>– Det känns både hedrande och väldigt inspirerande. Hedrande eftersom min mentor, professor Svante Wold, var invald i samma IVA-avdelning, och inspirerande eftersom IVA samlar några av Sveriges mest inflytelserika personer inom forskning, teknik och industri. Att få vara en del av det nätverket ger mig möjlighet att bidra i samtal där framtidens innovationer och forskningssystem formas. Det känns stort – både professionellt och personligt, säger Johan Trygg.</p><p>Som ledamot i IVA kommer han att ingå i avdelningen Kemiteknik – en av akademins tolv avdelningar. Den arbetar med att analysera och driva frågor kring hur kemibaserad kunskap kan hjälpa till att skapa en hållbar utveckling, både ekonomiskt och miljömässigt.</p><p>– Vi befinner oss mitt i en teknisk revolution där AI, simuleringar och datadrivna modeller snabbt förändrar hur vi utvecklar nya material, designar industriella processer och tar fram morgondagens läkemedel, säger han.</p><p>Johan Trygg menar att IVA har en viktig roll i att samla akademin, industrin och tekniksektorn och skapa en gemensam riktning. Med sin erfarenhet från både akademin och den internationella läkemedels- och biotekniksektorn vill han bygga broar och se till att forskningen kommer till verklig nytta för patienter.</p><p>– Jag vill bidra med ett tydligt framtidsperspektiv där AI, digitala biosimuleringar och omics-teknologier blir en naturlig del av vardagen och skapar innovation inom kemiteknik, life science och läkemedelsutveckling, säger han.</p><p><a href="https://www.iva.se/publicerat/iva-forstarker-med-nya-ledamoter--har-ar-listan">Hela listan över IVA:s nya ledamöter</a></p>/nyheter/johan-trygg-vald-till-ledamot-i-vetenskapsakademi_12152271//nyheter/tre-umeaforskare-utsedda-till-wallenberg-academy-fellows_12152121/Tre Umeåforskare utsedda till Wallenberg Academy FellowsDe tre forskarna Andreas Kohler, biträdande universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, och Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen, samt Markus Ludwig, som för närvarande är verksam vid Université du Luxembourg i Luxemburg, är alla tre utsedda till Wallenberg Academy Fellows, vilket innebär finansierad forskning i fem år.Wed, 03 Dec 2025 19:32:23 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Jag tycker att dessa tre unga forskare står för mycket av det som är Umeå universitet när det är som bäst – deras forskning är nytänkande, ambitiös och inom forskningsfält som har framtiden för sig. Det är både hedrande och glädjande att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses uppmärksammar och ger dessa unga stjärnor arbetsro i flera år. Satsningen kommer att leda till högkvalitativ forskning som också bidrar till en bättre värld, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Anslaget ger unga forskare i karriären en möjlighet att bidra med ny, banbrytande kunskap genom att angripa svåra och långsiktiga forskningsfrågor. Det är Kungliga Vetenskapsakademiens ledamöter som bistår Stiftelsen genom att granska ansökningarna och hjälpa till med urvalet. Kungliga Vetenskapsakademien håller också i det mentorsprogram som de utvalda forskarna får delta i.</p><p>Cellers energikraftverk kallas mitokondrier och Andreas Kohler ska undersöka hur celler upprätthåller kvaliteten på mitokondrierna. Målet är att förstå varför de börjar fungera sämre när vi åldras och vid vissa åldersrelaterade åkommor, som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andreas Kohler, biträdande universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Foto: Verena Kohler</p></div></div><p>– Jag är väldigt glad över att ha blivit utsedd till Wallenberg Academy Fellow! Det här stödet gör det möjligt för vårt team att starta ett projekt som vi länge har planerat: att förstå hur mitokondrier håller sina proteiner i gott skick. Dessa processer är avgörande för cellernas energiförsörjning och för deras allmänna hälsa. Genom att kombinera detta arbete med våra pågående studier om hur mitokondrier förlorar funktion vid åldrande och åldersrelaterade sjukdomar vill vi skapa en helhetsbild av mitokondriell hälsa och dess nedbrytning. Tack vare Knut och Alice Wallenberg Stiftelsen kan vi förena nyfikenhetsdriven forskning med samhällsnytta och lägga grunden för upptäckter som kan förändra vår förståelse av åldrande och sjukdom, säger Andreas Kohler.</p><p>Max Renner kommer att kartlägga i 3D hur ett respiratoriskt virus som drabbar barn kapar våra lungceller och bildar molekylära fabriker som massproducerar nya virus. Målet är att utveckla strategier för att stänga av virusproduktionen och förhindra att viruset sprids vidare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Stödet är avgörande för vårt team och gör det möjligt för oss att ta itu med hur virusreplikation fungerar i realistiska vävnader på molekylär nivå – och var den är sårbar för terapeutisk intervention, säger Max Renner.</p><p>Den tredje forskaren Markus Ludwig är för närvarande verksam vid Université du Luxembourg i Luxemburg, men kommer att ansluta till Umeå universitet och med sin forskning utforska ett nytt sätt att driva elektronik, där ultrakorta pulser av laserljus genererar elektriska strömmar inuti nanomaterial. Projektets syfte är att lägga grunden för en helt ny typ av elektronik, vars potential vida överstiger den som finns i dagsläget.</p>/nyheter/tre-umeaforskare-utsedda-till-wallenberg-academy-fellows_12152121//nyheter/akademisk-frihet-i-fokus-nar-vetenskapsradets-podcast-gastade_12152101/Akademisk frihet i fokus när Curie Talks gästade Umeå universitetAkademisk frihet och dess utmaningar diskuterades när ”Curie Talks” gästade Umeå universitet. Samtalet spelades in och går att höra i Curiepodden som produceras av tidningen Curie. – När Trump säger att nu är det för mycket woke-verksamhet på universiteten, dröjer det ju inte särskilt länge innan vi har en minister i Sverige som säger precis samma sak, säger Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet och en av deltagarna i panelsamtalet.Thu, 04 Dec 2025 08:33:19 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna Christer Nordlund, Carina Keskitalo och Andrei Chabes deltog i Curie Talks under rubriken "Friheten krymper i akademin – vad gör vi åt det?". Samtalsserien Curie Talks är ett samarbete mellan Vetenskapsrådets tidning Curie, Sveriges unga akademi och landets lärosäten och gästade Umeå univeristet i november 2025. Foto: Natalie von der Lehr</p></div></div><p>Samtalet ägde rum vid Umeå universitet i november 2025 under rubriken ”Friheten krymper i akademin – vad gör vi åt det”. I panelen deltog tre forskare från Umeå universitet - Carina Keskitalo, professor vid Institutionen för geografi, Christer Nordlund, professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, och Andrei Chabes, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Samtalsledare var Helena Bornholm från Sveriges unga akademi och samtalet tog avstamp i den globala utvecklingen där demokratiska värden och yttrandefrihet är under press. </p><p>– Den akademiska världen och den akademiska friheten överlag är satt under väldigt hård press i USA just nu, säger Christer Nordlund och pekar på att politisk inblandning och misstro mot universitet har ökat, något som även påverkar tonen i svensk debatt.</p><h3>Organisationsformen diskuterades</h3><p>Carina Keskitalo lyfte bland mycket annat fram praktiska begränsningar som påverkar forskningen och forskarna i Sverige och att det kanske inte egentligen behöver påverka organisationsformen.   </p><p>– Jag vet inte riktigt om organisationsform i sig är lösningen på akademisk frihet, det kan ju till exempel leda till att man blir sämre finansierad. Jag tror snarare att man möjligen ska fundera på hur man kan göra undantag från de krav vi har som myndigheter, och då tänker jag främst på att forskningsdata inte behöver vara allmän handling som kan begäras ut, vilket kan skapa stora problem.</p><p>Andrei Chabes betonade även att administrationen har blivit en indirekt inskränkning:  <br>– Det är så mycket administration som vi måste göra själva nu. Etiska ansökningar har blivit mycket mer komplicerade och det leder till att vissa forskningsområden undviks, säger han.</p><p>Samtalet berörde även den utredning som pågår om akademisk frihet i Sverige. Panelen efterlyste bland annat bättre skydd för utbildning, mindre politisk styrning och tydligare grundlagsskydd. Samtalsserien Curie Talks är ett samarbete mellan Vetenskapsrådets tidning Curie, Sveriges unga akademi och landets lärosäten.</p><p><a href="https://www.tidningencurie.se/nyheter/curie-talks-friheten-krymper-till-akademin---vad-gor-vi-at-det">Hela samtalets spelades in för Curiepodden, som du kan höra här</a>.</p><p>Sveriges unga akademi söker just nu nya ledamöter, <a href="https://sverigesungaakademi.se/ledamoter/bli-ledamot/">besök deras webb och ansök senast 12 januari 2026</a>. </p>/nyheter/akademisk-frihet-i-fokus-nar-vetenskapsradets-podcast-gastade_12152101//nyheter/framrostad-av-studenterna-for-sin-varme-och-pedagogik_12152045/Framröstad av studenterna för sin värme och pedagogikI år tilldelades det pedagogiska priset universitetsadjunkt Eva Kjellin. Hon beskrivs av studenterna som en engagerad, varm och exceptionellt pedagogisk lärare. Eva känner sig glad och hedrad i både kropp och själ över att ha blivit framröstad av studenterna på juristprogrammet. Mon, 01 Dec 2025 14:24:38 +0100<p>Den juridiska föreningen delar varje år ut det pedagogiska priset till en lärare som visat extra engagemang och pedagogiska förmågor. Det är studenterna på juristprogrammet som röstar fram läraren och i år gick utmärkelsen till Eva Kjellin.</p><p>– Det är svårt att beskriva i ord hur det känns att få priset. Att få pedagogiskt pris är det bästa jag som lärare kan få. Känns så hedrande och glädjen finns i både kropp och själ, säger Eva.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a9d707e4-ca31-464f-8b4c-8fa95d2fcabe" data-contentname="Eva">{}</div><p>Eva tycker att det roligaste med läraryrket är att få vara en del i studenternas lärande och att känna studenternas framtidstro och förväntan på ett arbetsliv som jurist. Eva tycker också att det känns väldigt nära att undervisa i just juridik eftersom den finns runt omkring oss i det mesta vi människor gör. På så sätt blir juridiken en mycket allmänbildande vetenskap.</p><p>Det finns också utmaningar med att undervisa i juridik då juridiken är i ständig förändring. Eva menar att det gäller att följa med i den dagliga samhälleliga utvecklingen för att på så sätt både förstå juridiken i sin aktuella kontext och ha koll på ny lagstiftning och praxis.</p><p>I motiveringen till priset beskriver studenterna Eva som en inspirerande och tydlig lärare med förmåga att göra även svåra ämnen begripliga. Hon skapar också trygghet och en studiemiljö där lärande och välmående står i centrum. Detta gör att studenterna känner sig inspirerade och får en genuin känsla av att verkligen förstå. Läs hela motiveringen till priset i rutan längst ned.</p><p>Eva har med sig lång erfarenhet in i läraryrket då hon jobbat som jurist både inom rättsväsendet och inom olika bolag. På Juridiska institutionen har hon jobbat som universitetsadjunkt sedan hösten 2020. Hon är också studierektor sedan hösten 2024.</p><p>– Jag började med notarietjänstgöring vid Lycksele tingsrätt, fortsatte med domarbanan i Hovrätten för Övre Norrland. Vidare har jag arbetat som kronofogde och som jurist vid tre olika finansbolag, berättar Eva.  </p>/nyheter/framrostad-av-studenterna-for-sin-varme-och-pedagogik_12152045//nyheter/umeaforskare-ska-avsloja-hur-virus-bygger-sina-fabriker_12152022/Umeåforskare ska avslöja hur virus bygger sina fabrikerMax Renner vid Umeå universitet får 10 miljoner kronor från Vetenskapsrådet till ett projekt som ska visa hur farliga virus bygger små fabriker inuti våra celler. Med hjälp av kryoelektronmikroskopi vill forskarna förstå hur dessa virus kopierar sig själva – kunskap som kan bli avgörande för att bekämpa framtida utbrott.Mon, 01 Dec 2025 15:06:37 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Vissa virus som pneumovirus, som orsakar luftvägsinfektioner, och de mer ovanliga men dödliga henipavirusen bygger små ”virusfabriker” inuti mänskliga celler. Där samlas allt som viruset behöver för att föröka sig och spridas. Men vad som faktiskt sker i dessa fabriker är fortfarande till stor del okänt.</p><p>Det är något som Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen, nu vill ändra på med sitt nyfinansierade projekt.</p><p>– Vi försöker förstå hur de här virusen fungerar, ända ner på molekylnivå. Med avancerad kryoelektronmikroskopi vid kryogena temperaturer kan vi studera processerna i 3D inuti frusna celler i extremt hög upplösning, säger han.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Syntetiska proteiner kan bromsa viruset</h2><p>Projektet ska kartlägga hur virusfabrikerna är uppbyggda och fungerar, hur deras nyckelkomponenter rör sig och samverkar, samt hur strukturerna skiljer sig mellan olika typer av virus. Forskarna kommer även att använda syntetiska proteiner – framtagna med hjälp av maskininlärning – för att stoppa eller bromsa virusens maskineri.</p><p>– Vi har bara precis börjat förstå virusfabrikernas interna struktur och hur viruset förökar sig inuti mänskliga celler. Den här kunskapsluckan gör det svårt att utveckla riktade antivirala läkemedel när vacciner saknas, säger Max Renner.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Stärker beredskapen mot framtida utbrott</h2><p>Genom att visa hur virus kopierar sig, gömmer sig från immunförsvaret och kapar våra celler kommer projektet att stärka vår förmåga att bekämpa framtida virushot. Samtidigt kan arbetet leda till upptäckten av helt nya biologiska strukturer.</p><p>– Utforskandet av virusfabriker är fortfarande i sin linda. Det innebär att vi kan upptäcka mekanismer som ingen tidigare har sett, säger Max Renner.</p><p>Stödet från Vetenskapsrådet gör att forskargruppen nu kan ta nya, viktiga steg mot att förstå hur virus fungerar och i förlängningen hur vi kan stoppa dem.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Max Renner tillsammans sin forskargrupp: Rupesh Balaji Jayachandran, Erwan Quignon, Marcus Sundqvist, Kajsa Westberg och Jane Corwin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/umeaforskare-ska-avsloja-hur-virus-bygger-sina-fabriker_12152022//nyheter/mojligheterna-mote--nya-vagar-for-samverkan-_12151683/Möjligheterna möte – nya vägar för samverkan mellan idrott och akademi Den 26 november samlades lärare från Umeå universitets idrottsprogram och representanter från idrottsrörelsen i Umeå för årets Möjligheternas möte. Fokus låg på att utveckla idéer som gör att studenter i sina utbildningar får möjlighet att möta idrottens behov – och därigenom skapa ömsesidig nytta för akademi och idrott.Mon, 01 Dec 2025 08:00:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Lärare från Umeå universitets idrottsutbildningar mötte representanter från idrottsrörelsen under årets Möjligheternas möte – för att skapa nya samarbetsformer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Joel Kärrman</span></div></div><p>Under eftermiddagen deltog lärare från universitetets idrottsrelaterade utbildningar tillsammans med några av Idrottshögskolans samarbetsföreningar, RF-SISU Västerbotten, Umeå fritid och andra idrottsföreningar som vill utveckla samarbetet med utbildningarna.</p><h3>Konkreta idéer för framtidens idrottsutbildningar</h3><p>Genom diskussioner identifierades nya möjligheter att integrera praktiska inslag i utbildningarna. Målet är att studenter ska kunna bidra med sin kompetens i idrottsverksamheter samtidigt som de får värdefull erfarenhet.</p><p>Mötet genomfördes i form av en ”speeddating” där deltagarna enkelt kunde utbyta tankar och diskutera konkreta samverkansaktiviteter.</p><h3>"Alla vinner på att stärka kopplingen"</h3><p>Pernilla Eriksson, biträdande föreståndare vid Idrottshögskolan, betonar vikten av mötet:</p><p>–Möjligheternas möte handlar om att skapa långsiktiga och strukturerade samarbeten mellan idrotten i Umeå och våra idrottsutbildningar. Alla vinner på att stärka kopplingen mellan akademi och idrott.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="654d521b-3bd5-4b9b-956f-3b84d46877b5" data-contentname="Deltagare Möjligheternas möte 2025">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1cd0c45d-717e-415e-abb8-f9b42e99cb8a" data-contentname="Kontakt Pernilla Eriksson">{}</div>/nyheter/mojligheterna-mote--nya-vagar-for-samverkan-_12151683//nyheter/polisforskning-om-vald-mot-kvinnor-far-projektbidrag-fran-vr_12151796/Forskning om polisens arbete mot våld mot kvinnor får projektbidrag från VRArian Rostami och Monica Burman vid Enheten för polisiärt arbete har beviljats 3 658 000 kronor i projektmedel från Vetenskapsrådet för ett treårigt forskningsprojekt om polisens arbete med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Projektet finansieras inom utlysningen för forskning om brottslighet. Fri, 28 Nov 2025 08:06:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arian Rostami och Monica Burman vid Enheten för polisiärt arbete får projektbidrag från Vetenskapsrådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">Det här är en väldigt viktig möjlighet, både för forskningsfältet och för Polismyndigheten.</p><p>Forskningsprojektet har titeln ”Inomorganisatoriska utmaningar i svenskt polisiärt arbete med mäns våld mot kvinnor i nära relationer” och kommer undersöka vilka underliggande faktorer som skapar utmaningar i Polismyndighetens arbete att hantera, förebygga och utreda våldet. Projektet kommer utforska utmaningar och normer inom fyra områden: ingripande, utredning, brottsofferskydd och brottsförebyggande arbete.</p><p>– Jag förväntade mig inte att få finansieringen, så jag är väldigt glad. Det här är en väldigt viktig möjlighet, både för forskningsfältet och för Polismyndigheten. Det känns värdefullt att kunna bedriva projektet i nära samarbete med Polismyndigheten, säger Arian Rostami.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nära samverkan med Polismyndigheten</h2><p>En viktig del av projektet är att identifiera vilka delar av verksamheten som upplevs som mest betydelsefulla att utveckla ur polisens eget perspektiv. Genomförandet av projektet kommer ske i nära dialog med Polismyndigheten och involverar både Polisregion Nord och Polisregion Syd. Genom samverkan och praktiknära forskning säkerställs relevans och användbarhet i resultaten.</p><p>– Det här projektbidraget ger oss möjlighet att göra något mer ambitiöst än tidigare. Polismyndigheten har gjort vissa egna satsningar, men fördjupad forskning inom området har varit mycket begränsad, säger Monica Burman.</p><p>Att samverka med två geografiskt skilda polisregioner tillför ett viktigt perspektiv. Det ger möjlighet att både identifiera gemensamma mönster och synliggöra regionala behov och skillnader.</p><p>Forskarna hoppas att projektet ska kunna åstadkomma systemisk förändring för att stärka polisens kapacitet att förebygga våld och öka skyddet för våldsutsatta kvinnor.</p>/nyheter/polisforskning-om-vald-mot-kvinnor-far-projektbidrag-fran-vr_12151796//nyheter/databasen-critical-microbes-tar-fart-med-dansk-forebild_12151786/Databasen Critical Microbes tar fart med dansk modell som förebildInfektionsforskaren Anne-Marie Fors Connolly, får 500 000 kronor i investeringsmedel av Alf-kommittén för att fortsätta utveckla en nationell databasinfrastruktur som ska göra det möjligt för fler att forska på viktiga infektionssjukdomar. Fri, 28 Nov 2025 07:30:08 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anne-Marie Fors Connolly forskningsfokus är akuta och långvariga komplikationer efter infektioner genom att analysera helbefolkningsdata.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">hoppas att fler forskargrupper får upp ögonen för hur viktigt det är med forskning om infektioners påverkan på folkhälsan</p><p>Att förbättra för patienterna är det som driver mig, säger Anne-Marie Fors Connolly, ST-läkare och universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Forskningsinfrastrukturen Critical Microbes integrerar testresultat från kliniska mikrobiologilaboratorier med utfall av infektionssjukdomar i hela Sverige. Genom att samla och samordna helbefolkningsdata, inklusive socioekonomiska, demografiska och kliniska variabler, blir det möjligt att kartlägga hur infektionssjukdomar påverkar folkhälsa, arbetsförmåga och samhällsekonomiska kostnader.</p><p>– Det är ett tvärvetenskapligt arbete som kombinerar avancerade statistiska metoder med klinisk expertis för att identifiera riskfaktorer, optimera behandlingsstrategier och generera robust, evidensbaserad kunskap, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förbättring för patienter i fokus</h2><p>Idén till infrastrukturen fick hon från Danmark, där alla provsvar centraliseras i realtid i en övervakningsdatabas. Det gör det möjligt att se hur infektioner påverkar landet.</p><p>– I Sverige har vi inte samma möjlighet, eftersom bara positiva provsvar på anmälningspliktiga infektioner centraliseras. Jag vill skapa en infrastruktur där provsvar från alla kliniska mikrobiologiska laboratorier i Sverige samlas in i historiskt. Det läggs på den populationsdatabas som redan finns hos min forskargrupp och skapar en koppling mellan infektionsprovsvar och patientutfall i hela befolkningen, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><p>Andra forskargrupper som har etikgodkänt projekt ska kunna begära ut data för sin forskning. Det kommer att göra det möjligt att forska på viktiga infektionssjukdomar i många år framåt.</p><p>– Jag hoppas att fler forskargrupper får upp ögonen för hur viktigt det är med forskning om infektioners påverkan på folkhälsan. Det är en viktig grund för att kunna utforma riktade förebyggande insatser och förbättra patientvården, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Lära från Danmark</h2><p>Investeringsmedlen gör det möjligt att fortsätta utveckla Critical Microbes. Anne-Marie Fors Connolly kommer även att besöka Statens Serum Institut i Danmark för att lära sig av hur de gjort.</p><p>– Det är enda stället i världen som har en sådan infektionsdatabas, så deras erfarenheter är mycket värda.</p><p>Critial Microbes stöds också av<a href="https://www.scilifelab.se/news/four-collaborative-projects-selected-in-the-rdcp-call/" target="_blank" rel="noopener"> Scilifelab/RDCP</a> med 1 Msek och <a href="https://www.scilifelab.se/strategic-areas/pandemic-laboratory-preparedness/" target="_blank" rel="noopener">Pandemic lboratory Preparedness</a> med 1,98 Msek.</p>/nyheter/databasen-critical-microbes-tar-fart-med-dansk-forebild_12151786//nyheter/glenn-sandstrom-tilldelas-samverkanspris-2024_12151733/Glenn Sandström tilldelas Humanistiska fakultetens samverkanspris 2025Fakultetsnämnden för Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet inrättade 2024 ett nytt samverkanspris som delas ut årligen. Den andre att tilldelas priset är Glenn Sandström, historiker med inriktning mot samtida demografi.Wed, 03 Dec 2025 17:53:07 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Glenn Sandström, Institutionen för idé- och samhällsstudier</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Syftet med priset är att stimulera och uppmärksamma goda insatser inom samverkan där samverkan kan förstås som såväl innovation som nyttiggörande, samverkan inom ramen för forskning, forskningskommunikation med omgivande samhälle och kunskapsförmedling till allmänheten.<br> <br><strong>Ur motiveringen:</strong><br><em>Humanistiska fakultetens samverkanspris 2025 tilldelas Glenn Sandström för att han regelbundet och under lång tid axlat rollen som expert i frågor rörande befolkningsutvecklingen och familjelivets historia och dynamik. Glenn Sandström har på det viset påtagligt bidragit till att ge en stundom politiskt laddad debatt en historievetenskaplig förankring, till gagn för såväl allmänheten som berörda politiker och myndigheter.</em><br> <br>Glenn Sandström säger att han blev både överraskad och jätteglad över att bli uppmärksammad för det han gjort på det här området.</p><h3>Vad betyder det för dig att få ett sådant här pris?</h3><p>– Det är uppmuntrande eftersom ”den tredje uppgiften” – att informera allmänheten om hur forskningen kan bidra till att belysa och begripliggöra olika samhällsfrågor – formellt ingår i vårt uppdrag. <br> <br>– Samtidigt är det en del som lätt prioriteras bort till förmån för forskning, publikationer och undervisning, där kraven vad gäller våra prestationer är mycket mer konkret definierade. Så därför är det kul med ett sådant här pris.<br> <br>Han säger vidare att det stora intresset från medier och politiska aktörer för befolkningsfrågor de senaste åren har varit avgörande för att han ska få den här utmärkelsen. <br> <br>– Det har gett mig möjlighet att visa hur ett historiskt perspektiv kan bidra med viktiga insikter i aktuella samhällsfrågor. Mitt mål är att tydliggöra historieämnets relevans – och jag hoppas att det kan bidra till historisk kunskap får ett genomslag i samhällsdebatten.</p><h3>Bidra med kunskap </h3><p>Glenn Sandström betonar även att demografi och befolkningshistoria är nära kopplade till familjen och mäns och kvinnors villkor – vilket inte sällan kan vara politiskt laddade frågor. <br> <br>– Därför tycker jag det är viktigt att bidra med kunskap om drivkrafter bakom förändringar i familjedynamiken och deras samhällskonsekvenser som är baserade på empirisk forskning, men också att tydliggöra osäkerheter. Särskilt i tider där informationslandskapet blivit mer komplext. Ur det perspektivet är det särskilt glädjande att fakulteten uppmuntrar detta arbete.<br> <br>Glenn Sandström utbildade sig till gymnasielärare här i Umeå under 1990-talet och arbetade som lärare under många år. 2008 återvände han till akademin för att börja forskarutbildningen. <br> <br>– Min avhandling behandlade hur skilsmässa gick från att vara mycket ovanligt i början av 1900-talet till att i dag drabba ungefär hälften av alla äktenskap – och hur denna beteendeförändring kan förstås. <br> <br>– Efter disputationen har jag deltagit i flera externt finansierade projekt om drivkrafter bakom långsiktiga förändringar i familjedynamiken i Sverige och andra västländer sedan 1800-talet. Jag har särskilt studerat barnafödande, parbildning, ensamboende och andra aspekter av familjeliv. <br> <br>– Utöver forskningen har jag undervisat i historia, vilket har tagit en större del av min tid sedan jag blev lektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier.<br>Dekanen för Humanistiska fakulteten beslutar om vem som tilldelas priset efter beredning i fakultetens ledningsgrupp och prissumman är 30 000 kr.</p><p><strong>Årets samverkanspris delas ut vid Humanistiska fakultetens terminsavslutning, tisdag 16 december kl. 14.00, Vardagsrummet i Humanisthuset.</strong></p>/nyheter/glenn-sandstrom-tilldelas-samverkanspris-2024_12151733//nyheter/umea-universitet-fortsatter-som-riksidrottsuniversitet_12151725/Umeå universitet fortsätter som RiksidrottsuniversitetRiksidrottsförbundet har beslutat att Umeå universitet får förlängt uppdrag som Riksidrottsuniversitet (RIU) för perioden 2026–2030. RIU-satsningen är en del av en nationell modell som ska stärka elitidrottares möjligheter att kombinera högre studier med idrott på toppnivå.Thu, 27 Nov 2025 15:33:03 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vid Umeå universitet, ett av landets Riksidrottsuniversitet, är det möjligt att kombinera elitidrott med studier. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Totalt föreslås åtta lärosäten fortsätta som RIU och 16 lärosäten bli Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL). RIU fungerar som kunskapsnav där forskning och utbildning bidrar till nya träningsmetoder, bättre utvecklingsmiljöer och evidensbaserat stöd för elitidrottare. Arbetet med RIU/EVL har vuxit kraftigt sedan starten 2015 och är idag en strategiskt viktig del av svensk elitidrottsutveckling.</p><h3>Umeå universitet – en stark miljö för framtidens elitidrottare</h3><p>– Det är glädjande att Umeå universitet får fortsatt förtroende som Riksidrottsuniversitet. Det visar att vi har en stark miljö för att stödja elitidrottare i deras dubbla karriärer, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Även Pernilla Eriksson, projektledare för RIU Umeå, gläds åt beslutet och ser stora möjligheter framåt:</p><p>– Genom detta beslut kan vi fortsätta utveckla det fina arbete som görs inom hela idrottsområdet på Umeå universitet för att stärka stödet till elitidrottare och utveckla samarbetet med idrottsrörelsen.</p><p>Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan, instämmer och lyfter blicken mot nästa steg:</p><p>–Beslutet innebär att Umeå universitet kan ta nästa steg i utvecklingen av idrottsområdet. Målet är att skapa en stark kunskapsmiljö där forskning, utbildning och praktik möts för att bidra till idrottens utveckling.  </p><h3>Fyra fokusområden i RIU-uppdraget</h3><p>RIU-uppdraget omfattar fyra utvecklingsdelar:</p><ol><li>Särskilda utbildningssatsningar inom elitidrott.</li><li>Individuellt anpassade studier för elitidrottare.</li><li>Starka elitidrottsmiljöer vid lärosätet.</li><li>Praktiknära elitidrottsforskning i samverkan med idrottsrörelsen.</li></ol><p>Läs hela pressmeddelandet från Riksidrottsförbundet:<br><a title="Riksidrottsförbundet: Nya RIU- och EVL-utnämningar för 2026–2030" href="https://www.rf.se/nyhetsarkiv/pressmeddelanden/2025-11-27-riksidrottsforbundet-foreslar-nya-riu--och-evl-utnamningar-for-2026-2030">Riksidrottsförbundet föreslår nya RIU- och EVL-utnämningar för 2026–2030</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f6e064eb-c219-4153-90e6-456067ad27ac" data-contentname="Pernilla Eriksson">{}</div>/nyheter/umea-universitet-fortsatter-som-riksidrottsuniversitet_12151725//nyheter/tecsam-natverket-besoker-norra-sverige-_12151649/TECSAM-nätverket besöker norra Sverige för stärkt samverkan inom psykisk hälsaEfter cirka 1,5 års kontakter mellan SOLH och systerprojektet i Katalonien, Xarxa Tecsam, välkomnades en delegation på 13 personer till norra Sverige. Veckan innehöll ett omfattande program med möten, forskningsutbyten och studiebesök i Umeå, Skellefteå och Luleå inom fokusområdet mental hälsa med målet att stärka framtida samarbeten. Fri, 28 Nov 2025 08:06:09 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tecsam-nätverket besöker Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Innovation inom hälsa, stress och kognitivt åldrande i Umeå</h2><p>Besöket inleddes vid Umeå universitet med en presentation av SOLH och Norra Sveriges innovationsstödsystem. Därefter presenterade professor Lars Nyberg det välkända Betulaprojektet, en flerårig studie om minne, demens och åldrande, med särskilt fokus på fenomenet super-agers, personer som bibehåller god kognitiv förmåga även efter 80 års ålder. <br> <br>Delegationen fick även ta del av flera projekt fokuserade på stress, neuropsykologi och åldrande, såsom initiativet Ageing, Cognition and Other Study, ett digitalt verktyg för vuxenutbildning som syftar till motivation och reflektion. Dagen avslutades med ett besök vid MT-FoU vid Norrlands universitetssjukhus.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Lässvårigheter och AI:s påverkan inom utbildning</h2><p>Under den andra dagen fördjupade sig delegationen i utbildningsforskningsprojekt ledda av forskarna Maria Levlin och Eva Lindgren vid Umeå universitet. Bland dessa fanns Cracking the Alphabetic Code, en studie som visar effektiviteten av att kombinera fonetiska och morfologiska metoder för att förbättra läsförmågan hos barn med inlärningssvårigheter. Besöket vid Umeå Universitet avslutades med en gemensam lunch med representanter från ledningarna på Umeå universitet, Region Västerbotten, och företag samt Spaniens honorärkonsul i Umeå. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Katrine Riklund, dekan för Medicinska fakulteten vid Umeå universitet, deltog på nätverklunch.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span><span style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif;"> </span></div></div><p>På eftermiddagen besökte delegationen det nya lärcentret för omsorgen i Skellefteå, där forskningsnära arbetssätt och samverkan med kommunala tjänster visades som ett konkret exempel på hur norra Sverige utvecklar framtidens vårdmodeller.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Innovation, AI och precisionshälsa vid Luleå tekniska universitet</h2><p>Den tredje dagen, vid Luleå tekniska universitet, fokuserade på pågående forskning inom fysisk aktivitet, välbefinnande och precisionshälsa. I rörelselabbet och aktivitetslabbet fick delegationen ta del av initiativ som fokuserar på fysisk aktivitet, egenvård och personanpassad hälsa. <br> <br>Delegationen fick också ta del av AI-projekt inom hälsa och utbildning samt programmet BRIDGE, som främjar välbefinnande i grundskolan. Dagen avslutades med presentation av projektet Natureach, som arbetar för att göra naturen tillgänglig för alla, samt sessioner om återhämtningsmetoder inom psykisk hälsa och onlineterapi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Presentation om forskning inom psykologi under Tecsam-nätverkets besök i norra Sverige.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Integration av forskning och klinisk praxis i Region Norrbotten</h2><p>Studiebesökets sista dag fokuserade på hur Region Norrbotten organiserar forskning, utbildning och innovation nära den kliniska vardagen. Johanna Törmä, chef för forskning, utbildning och innovation, presenterade tillsammans med Ann-Charlotte Kassberg och Anneli Nyman, Research School for Precision Health and Near Care, som kombinerar personcentrerad vård med forskning och utveckling. <br> <br>Under besöket presenterades flera projekt med territoriell påverkan, såsom initiativet Feel Good Conversations, som kopplar fysisk och psykisk hälsa, studier om exekutiva funktioner och hälsosamt åldrande, transdiagnostiska interventioner i enstaka sessioner för stress och ångest samt nya perspektiv inom psykisk hälsoforskning i regionen. </p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">En insats för att stärka samarbeten</h2><p>Besöket markerar starten på ett fördjupat internationellt samarbete mellan norra Sverige och Katalonien. För SOLH innebär det en möjlighet att både dela och ta del av kunskap, med ambitionen att främja innovativa projekt inom psykisk hälsa med ett globalt perspektiv. </p>/nyheter/tecsam-natverket-besoker-norra-sverige-_12151649//nyheter/till-minne-av-dieter-k.-muller_12151593/Till minne av Dieter MüllerDen 20 november gick professor Dieter Müller hastigt och oväntat bort. Han var verksam vid Institutionen för geografi och under nio år var han vicerektor vid Umeå universitet. Kollegorna vid institutionen har skrivit en runa till minne av honom.Thu, 27 Nov 2025 16:41:25 +0100<p>Det är med stor sorg och saknad vi konstaterar att Professor Dieter K. Müller (1968-2025) inte längre finns med oss.</p><p>Dieter har arbetat på Institutionen för Geografi vid Umeå universitet sedan 1993. Han kom till Umeå som utbytesstudent från Tyskland och tog sin examen vid Umeå universitet 1992. Därefter påbörjade han sina dokorandstudier i kulturgeografi. Hans avhandling kom att handla om tyskars fritidshusköp i Sverige. Han doktorerade 1999 och blev sedermera docent 2004. Han installerades som professor i kulturgeografi 2007. Dieter blev senare dekan för Samhällsvetenskapliga fakulteten 2011-2016 och därefter vicerektor vid Umeå universitet 2016-2025.</p><p>Dieter hade en sällsynt förmåga att se människor och bry sig om andra. I sin roll som handledare var han väldigt mån om sina doktorander och tog sig alltid tid att diskutera, resonera och prata om forskningen, men även om livet i stort. I sin gärning var han prestigelös. Dieter hade ett sällsynt driv som forskare och intresserade sig för samhället i stort och drevs av en vilja att påverka och förändra samhället till det bättre. Inom forskningen etablerade han sig som ett respekterat namn och har idag ett stort internationellt erkännande för sina bidrag till utvecklingen av forskning inom turism och geografi.</p><p>Han var under åtta år ordförande för internationella geografiska unionens kommission för turism, fritid och global förändring. 2018 fick han utmärkelsen Roy Wolfe Award av American Association för Geographers, för sina framstående insatser inom turismgeografin. 2023 valdes han in som ny ledamot vid Kungliga vetenskapsakademin.</p><p>Han byggde en kreativ forskningsmiljö runt sig och etablerade Institutionen för geografi vid Umeå universitet som en av de stora miljöerna inom turismforskningen i Sverige och Norden. Han talade alltid väl om Umeå och Umeå universitet och han blev en ambassadör, inte bara för Umeå, men för hela Norrland. Hans kontaktnät inom akademin och det omgivande samhället var stort och det är många som kommer sakna hans enkelhet, tydlighet och skarpa intellekt.</p><p>Sorgen är stor, men vi minns med tacksamhet den tid vi fick tillsammans. Tack för allt du gav oss som kollega och vän.</p><p><em>Kollegorna vid institutionen för geografi, Umeå Universitet</em></p><p> </p><h3>Minnesstund</h3><p>En minnesstund kommer att hållas torsdag den 4 december klockan 16.00 i Rotundan, Umeå universitet. Ingen anmälan krävs. Det kommer vara möjligt att dela ett minne på plats. Kan du inte närvara men önskar visa ditt deltagande med exempelvis blommor och telegram, kontakta Sara Rambe, universitetsledningens sekreterare.</p><p>Kontaktuppgifter: sara.rambe@ͯ��Ƶ, 090-786 63 78</p>/nyheter/till-minne-av-dieter-k.-muller_12151593//nyheter/militarhistoriepodden-firar-sex-ar-_12151552/Militärhistoriepodden firar sex år Efter sex år och hela 160 avsnitt är Militärhistoriepodden sedan länge Sveriges största podcast om militärhistoria. Bakom mikrofonerna finns Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och Peter Bennesved, alumn vid UMU och filosofie doktor, verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).Wed, 26 Nov 2025 13:55:21 +0100<p>Sedan starten 2019 har programledarna <strong>Martin Hårdstedt</strong> och <strong>Peter Bennesved</strong> guidat lyssnarna genom krigets, strategins och den militära utvecklingens historia – från antiken till modern tid. Nya avsnitt publiceras varannan vecka.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6693ac7b-8fd7-4107-8657-2ff8524b5429" data-contentname="Hårdstedt">{}</div><p>– I podden handlar om att sätta in krig i större sammanhang och förstå betydelsen av olika konflikter. Podden har i snitt 40 000 lyssningar i veckan, säger Martin Hårdstedt.</p><p>– Militärhistoriepodden vill visa att militärhistoria är mer än bara slagfält och taktik – det handlar också om samhällsutveckling, teknik, idéer och den enskilda människan. Det är glädjande att så många lyssnare delar den synen, säger Peter Bennesved.</p><p>För Martin Hårdstedt var det ett naturligt val att redan från början bjuda in Peter Bennesved som poddkollega. De två hade tidigare mötts i rollerna som lärare och student, och Martin uppfattade Peter som en ifrågasättande och krävande elev – en egenskap som visade sig bli en styrka i deras samtal.</p><p class="quote-center">Det är fantastiskt att få sjunka ner i läsfåtöljen med en ny packe böcker om ett nytt ämne i krigens historia och sedan diskutera det med Peter</p><p>– Jag tror att vi kompletterar varandra perfekt. Olika åldrar, bakgrund, erfarenheter och kanske även syn på tillvaron, säger Martin Hårdstedt.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7c3969cf-8406-4ca7-9f96-51a575f998ae" data-contentname="Bennesved">{}</div><p>Martin Hårdstedt är professor i historia vid Umeå universitet och en av Sveriges mest välrenommerade experter på militärhistoria. Peter Bennesved är idéhistoriker och verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Tillsammans för de djupgående samtal som förenar tillgänglighet med hög akademisk nivå. I varje avsnitt utforskar de hur konflikter och krig genom tiderna har påverkat samhällen och individer – från statsbildningar och stadsgränser till enskilda människors liv.</p><p>– Det är fantastiskt att få sjunka ner i läsfåtöljen med en ny packe böcker om ett nytt ämne i krigens historia och sedan diskutera det med Peter, säger Martin Hårdstedt.</p><p>Militärhistoriepodden har genom åren belyst en lång rad avgörande konflikter och historiska händelser. </p><h3>Bland tidigare avsnitt återfinns:</h3><ul><li>Det första arabisk-israeliska kriget 1948</li><li>Kubakrisen 1962</li><li>Finlands Lapplandskrig 1944–45</li><li>Det tredje puniska kriget och Kartagos förstörelse</li><li>Jacob Valter och katastrofen i Ryssland 1812</li><li>Slagen vid Sävar och Ratan 1809</li></ul>/nyheter/militarhistoriepodden-firar-sex-ar-_12151552//nyheter/har-hjalper-ai-vardpersonalen-att-planera-efter-operationer_12151480/Här hjälper AI vårdpersonalen att planera efter operationerPå postoperativa avdelningen på Norrlands universitetssjukhus blir det tydligt hur forskning kan göra konkret nytta. Här hjälper en AI-modell, som utvecklats inom ett projekt i Företagsforskarskolan, till att förutse behovet av eftervårdsplatser och underlätta för personalen.Mon, 01 Dec 2025 13:55:28 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskare har tagit fram en AI-modell som används på Norrlands universitetssjukhus sedan 2024.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara-Lena Brännström</span></div></div><p>Region Västerbotten står inför många utmaningar kopplat till bland annat åldrande befolkning, glesbygd och bemanning inom sjukvården. Ett sätt att möta dessa är nya tekniska lösningar och samarbete med forskare på universitetet.</p><p>– Vi har ett uppdrag från politiken att vi ska jobba mer evidensbaserat och bredda vår forskning. Vårt mål är att vi ska ha ungefär tre aktiva doktorander inom IT-området, säger Nils-Petter Augustsson, chef på Centrum för informationsteknik och medicinsk teknik vid Region Västerbotten.</p><p>Sedan ett par år tillbaka har regionen ett forskningsprojekt inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet tillsammans med doktoranden Lars Mattsson och handledaren Patrik Rydén. De har tagit fram en AI-modell som kan förutsäga hur lång tid en viss patient behöver vård efter en operation – något som leder till bättre resursanvändning och i förlängningen kortare vårdköer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Så används modellen på avdelningen</h2><p>I mitten av november besökte Lars Mattsson, tillsammans med en grupp andra doktorander inom Företagsforskarskolan, sjukhuset för att se hur AI-modellen används i praktiken. Studiebesöken är en viktig del av forskarutbildningen; de stärker kopplingen mellan akademin och samhället och ger doktoranderna en inblick i varandras projekt som genomförs ihop med företag, organisationer och myndigheter inom vitt skilda områden.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fcd40a7c-b3a1-4ba8-b79c-bb32fb3fc932" data-contentname="Bildspel avdelning">{}</div><p>Det är fredag förmiddag och extra lugnt på postoperativa avdelningen. Den stundande helgen innebär färre schemalagda operationer. Deltagarna på studiebesöket samlas utanför en barnsal och tittar upp mot en datorskärm på väggen. Sara Lundsten, specialistsjuksköterska och doktorand i samma projekt som Lars, förklarar hur skärmen i realtid visar när patienter förväntas anlända till avdelningen. Personalen får sedan stöd av ett AI-baserat planeringsverktyg som hjälper till att förutsäga hur länge de förväntas stanna och vilka resurser de kommer att kräva. Ett arbete som tidigare gjordes manuellt.</p><p>– Operationsflödet är komplext och det kan snabbt blir flaskhalsar som leder till problem. På det här sättet kan man se i förväg om det till exempel kommer att bli ont om platser i eftermiddag och säkerställa att man kan möta behovet med tillgängliga sängar och personal, säger Sara Lundsten.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Data som förbättrar vårdflödet</h2><p>Planeringsverktyget har varit i drift i form av ett pilotprojekt sedan 2024 och förenklat arbetet på avdelningen. För att avgöra en enskild patients eftervårdstid behövs en mängd information, i detta fall klinisk data om allt från patientens sjukdomshistorik till bedömning inför operationen och planerade åtgärder. Just nu består AI-modellen av 282 variabler. Den är tränad på att hitta samband och mönster som påverkar vårdtiden. Ambitionen framöver är att behandla ännu mer data och förbättra träffsäkerheten ytterligare. Lars Mattsson arbetar bland annat med att utöka modellen med data som samlas in under och efter operationen, för att uppdatera modellens förutsägelser i realtid allt eftersom patienten behandlas.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="175d444d-01ca-4b20-866a-150b3cbc6fc7" data-contentname="Bildspel studiebesök">{}</div><p>AI-modellen kan inte ersätta sjukvårdspersonalens kunskaper och erfarenhet, men Lars projekt visar att forskning och teknisk utveckling kan bidra till att optimera resurserna i sjukvården.</p><p>– Förhoppningen är att tillvägagångssättet vi jobbar med ska kunna appliceras även på andra avdelningar och regioner. Det är så vi kommer att få den största nyttoeffekten för samhället, säger han.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="74b92039-6a80-4930-ba4f-6ad48cdf6752" data-contentname="Fakta Företagsforskarskolan (standard)">{}</div>/nyheter/har-hjalper-ai-vardpersonalen-att-planera-efter-operationer_12151480//nyheter/fjarrundervisning-utmanar-skolans-styrdokument_12151483/Fjärrundervisning utmanar skolans styrdokumentEn ny avhandling visar hur styrdokumenten för grund- och gymnasieskolan begränsar möjligheterna att utföra fjärrundervisning. Doktoranden Simon Skog vid pedagogiska institutionen menar att mer flexibla regler skulle ge skolorna bättre chans att möta lokala behov och frigöra resurser till pedagogisk utveckling.Thu, 27 Nov 2025 11:10:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Simon Skog, Pedagogiska institutionen</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Sahlén</span></div></div><p class="quote-center">Undervisningen kan organiseras på många olika sätt beroende på ämne, elevernas ålder eller om undervisningen sker i hybridform. Policyn tar inte alltid hänsyn till dessa variationer</p><p>Fjärrundervisning är en växande undervisningsform i grund- och gymnasieskolan. Den bidrar till ökad likvärdighet, särskilt i glesbygdsområden där urbanisering, långa avstånd och lärarbrist medför utmaningar. Men utvecklingen innebär också att skolans styrning och arbetssätt behöver anpassas till en helt ny verklighet.</p><p>– Fjärrundervisningen erbjuder skolor behöriga lärare och ett bredare kursutbud. Samtidigt skiljer sig denna undervisningsform markant från traditionell klassrumsundervisning, vilket ställer nya krav på beslutsfattare, organisation och pedagogik, säger Simon Skog.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hårda regler trots lokala skillnader</h2><p>Fjärrundervisning är hårt reglerad av skolans styrdokument. Syftet är att säkerställa kvaliteten, men reglerna innebär ofta höga krav på skolorna.</p><p>– Styrdokumenten är omfattade och mycket detaljerade. De kräver bland annat att eleverna måste vara i en lokal som deras skolenhet disponerar, undervisningen ska ske i realtid och en handledare måste vara tillsammans med eleverna under lektionstid.</p><p>Avhandlingen pekar på att regleringen i vissa delar förbiser lokala behov och organisatoriska skillnader, exempelvis elevgruppers storlek och samarbeten mellan fjärrlärare och handledare, som befinner sig tillsammans med eleverna på skolan.</p><p>– Undervisningen kan organiseras på många olika sätt beroende på ämne, elevernas ålder eller om undervisningen sker i hybridform. Policyn tar inte alltid hänsyn till dessa variationer, säger Simon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Handledaren – en nyckelperson</h2><p>Handledaren har en avgörande roll i fjärrundervisning och fungerar inte bara</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Johnér Bildbyrå AB, Cecilia Möller</span></p></div></div><p>som ett praktiskt stöd, utan även som en pedagogisk och social resurs för både lärare och elever. Handledaren får ofta ta ansvar som egentligen ligger hos läraren.</p><p>– Det handlar om allt från att skapa arbetsro och besvara frågor till att lösa sociala konflikter och uppmärksamma elever som har kört fast. Dessutom behöver handledaren hjälpa eleverna att anpassa sig till det digitala formatet.</p><p>Avhandlingen visar även att fjärrundervisning ställer höga krav på elevernas självständighet. För att lyckas behöver de anpassa sitt sätt att lära sig till undervisningens digitala form, där kommunikationen sker via distansteknik.</p><p>– Vissa elever kan gynnas medan andra missgynnas – exempelvis de som lätt distraheras av den digitala tekniken, har svårt att navigera på digitala ytor, eller de som har en högre tröskel att interagera via digitala kanaler.</p><p>Som lärarens förlängning i det fysiska rummet stöttar handledaren eleverna på plats. Ett nära samarbete mellan lärare och handledare är därför centralt för att nå den kvalitet som policyregleringen eftersträvar, konstaterar avhandlingen. Simon Skog ser i detta sammanhang konkreta lösningar på hur fjärrundervisningen skulle kunna förbättras.</p><p>– En förändring av policyregleringen skulle kunna handla om att minska den administrativa bördan på skolenheterna så att resurser kan läggas på att fortbilda fjärrlärare, handledare och att skapa en god organisatorisk överbyggnad som är viktig, säger Simon Skog.</p><p> </p><p>Läs hela avhandlingen:</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2010796&dswid=7684">https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2010796&dswid=7684</a></p>/nyheter/fjarrundervisning-utmanar-skolans-styrdokument_12151483//nyheter/ny-kunskap-om-man-som-soker-hjalp-for-sexuellt-intresse-for-barn_12151363/Ny kunskap om män som söker hjälp för sexuellt intresse för barnDet är möjligt att nå män med sexuellt intresse för barn för utredning, behandling och forskning. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Sexuellt intresse för barn är en känd riskfaktor för att begå sexuella övergrepp eller barnpornografibrott. Kunskaperna har hittills varit begränsade om personer som själva söker hjälp för sexuella intressen riktade mot barn, trots att det är kunskap som är avgörande för att förebygga övergrepp. Wed, 26 Nov 2025 08:03:49 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Roberth Adebahr, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>RTW Photography</span></p></div></div><p>– Detta utmanar tidigare föreställningar om att vård för denna grupp enbart kan ges anonymt eller inom kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete. Ur ett sexualbrottsförebyggande perspektiv är det ett viktigt resultat, säger Roberth Adebahr, doktorand i psykiatri vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">utmanar tidigare föreställningar</p><p>Roberth Adebahrs avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet handlar om hjälpsökande män med sexuellt intresse för barn som frivilligt vänt sig till öppenvården. Studierna har genomförts vid mottagningen Anova på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Syftet har varit att öka kunskapen om denna grupp genom att undersöka deras psykiska hälsa och kliniska profiler samt möjliga utvecklingsrelaterade faktorer som kan påverka uppkomsten av det sexuella intresset. Avhandlingen inkluderar också utveckling av metoder för att utvärdera behandling, samt en studie om hur partners påverkas när en man utreds för brott relaterade till övergreppsmaterial.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Komplexa behov</h2><p>Männen som deltog uppvisade komplexa psykiatriska behov, med hög förekomst av depression, ångest, självmordstankar och symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Användning av övergreppsmaterial var vanligt, vilket understryker vikten av att identifiera och hantera även olagliga beteenden i vårdsammanhang</p><p>Resultat från hjärnavbildning, kliniska undersökningar och kognitiva tester tyder på att utvecklingsneurologiska faktorer kan påverka uppkomst av det sexuella intresset, men fler studier behövs för att förstå dessa samband bättre.</p><p>– Med tanke på den komplexa psykiatriska profilen och den höga förekomsten av olagliga beteenden bör vård för personer med sexuellt intresse för barn bedrivas inom specialiserad öppenvård med både psykiatrisk kompetens och kunskap om riskfaktorer för att begå brott, säger Roberth Adebahr.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Öppnar för behandling</h2><p>Avhandlingen visar också att det är möjligt att genomföra kliniska behandlingsstudier i denna grupp, något som tidigare betraktats som svårt. Detta öppnar för vidare utveckling av både psykologiska och medicinska behandlingsformer.</p><p>I avhandlingen ingår en studie där deltagare lottas till att pröva behandling med ett antidepressivt preparat eller kognitiv beteendeterapi för att minska sexuella problembeteenden. Rekrytering pågår och slutresultat väntas 2028.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Påverkar partner</h2><p>I det sista delarbetet i avhandlingen riktas fokus mot närstående till män med sexuellt intresse för barn. Studien visar att kvinnliga partners till män som utreds för barnpornografibrott ofta drabbas av betydande psykisk belastning och att många har svårt att få stöd, både från familj och vänner, men också inom hälso- och sjukvården.</p><p>– Att erbjuda stöd även till närstående är en central del av ett helhetsinriktat omhändertagande. För att förbättra omhändertagandet av närstående behöver de verksamheter dit anhöriga först vänder sig, oftast vårdcentraler eller onlinepsykologer, mer kunskap om hur anhöriga drabbas och om sexuellt avvikande intressen och associerade beteenden, säger Roberth.</p><p><em>Robert Adebahr är legitimerad psykolog och arbetar vid Anova-mottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm där olika sexualitetsrelaterade problem utreds och behandlas. Anova driver också hjälplinjen PrevenTell (preventell.se) dit personer som är oroliga för sin sexualitet och närstående kan ringa för rådgivning och upprätta en vårdkontakt vid behov.</em></p>/nyheter/ny-kunskap-om-man-som-soker-hjalp-for-sexuellt-intresse-for-barn_12151363//nyheter/vetenskapsradet-satsar-nara-15-miljoner-pa-samhallsforskning_12151408/Vetenskapsrådet satsar nära 15 miljoner på samhällstrygghet och motståndskraftSverige befinner sig i en tid där frågor om trygghet, våld, beredskap och samhällelig motståndskraft står högt på dagordningen. Samtidigt ökar behovet av forskningsbaserad kunskap som kan vägleda myndigheter, beslutsfattare och lokala aktörer. Fyra forskningsprojekt inom samhällsvetenskap får sammanlagt nära 15 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.Tue, 25 Nov 2025 15:32:59 +0100<p>För att möta behovet av kunskap om samhällsutmaningar fortsätter Vetenskapsrådet sin strategiska satsning på forskning om samhällelig beredskap och säkerhet. Genom att stödja projekt som fördjupar förståelsen av hur samhället kan hantera komplexa hot och utmaningar vill man stärka både kunskap och praktik.</p><p>Bedömningen görs av nationellt och internationellt erkända forskare inom säkerhet och samhällsvetenskap. Detta visar både den vetenskapliga höjden och det tvärvetenskapliga perspektiv som området kräver.</p><p>Inom samhällsvetenskap vid Umeå universitet har följande projekt beviljats medel:</p><ul><li><strong>Arian Rostami</strong> – Inomorganisatoriska utmaningar i svenskt polisiärt arbete med mäns våld mot kvinnor i nära relationer – 3 658 000 kronor</li><li><strong>Linda Sandberg</strong> – Beredskapsintegrering? Planering för beredskap i policy och praktik – 4 994 000 kronor</li><li><strong>Veronica Strandh</strong> – Rural krisberedskap – resursökning eller motståndskraft? – 4 716 000 kronor</li><li><strong>Therese Enarsson</strong> – Crisis, Control, and Content Moderation: Democratic Oversight of Social Media Platforms – 1 588 912 kronor</li></ul>/nyheter/vetenskapsradet-satsar-nara-15-miljoner-pa-samhallsforskning_12151408//nyheter/pris-till-studenter-vid-programmet-i-statistik-och-data-science_12151405/Pris till studenter vid Programmet i Statistik och Data ScienceTue, 25 Nov 2025 15:31:14 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oskar Hultstrand och Erik Bülow vid prisutdelningen av FMS uppsatspris 2025. Anton Jernberg kunde tyvärr inte delta och saknas på bilden.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Marie Eriksson</span></div></div><p>Två studenter vid <a href="~/link/e08ef280f590402494d5c77ff9292af1.aspx">Programmet i Statistik och Data Science</a>, Oskar Hultstrand och Anton Jernberg, har tilldelats <a href="https://statistikframjandet.se/fms/start/">Föreningen för Medicinsk Statistiks (FMS)</a> uppsatspris 2025 för sin kandidatuppsats ”Sambandet mellan BMI, metabol hälsa och risk för stroke: En prospektiv kohortstudie med tidsuppdaterade kovariater”. I motiveringen lyfter FMS styrelse fram uppsatsen som ett föredöme i tillämpning av statistiska metoder på en medicinskt relevant frågeställning, med tydlig presentation, rigorös analys och balanserad diskussion:</p><p>”Arbetet utmärker sig genom en föredömlig tillämpning av etablerade statistiska metoder på en medicinskt relevant och väl avgränsad frågeställning. Den medicinska bakgrunden och de valda metodologiskaangreppssätten är noggrant motiverade och presenteras med stor tydlighet. Uppsatsen är mycket välskriven och präglas av ett rigoröst analysarbete, liksom av en klar och balanserad diskussion av resultaten. Författarna visar en imponerande mognad i både metod och vetenskaplig framställning.”</p><p>Uppsatsen baseras på data från Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS) och Riksstroke och har handletts av Marie Eriksson, professor vid Enheten för Statistik, i samarbete med David Darehed och Eva-Lotta Glader, överläkare och forskare vid Sunderby sjukhus respektive enheten för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet.</p><p>Priset delades ut vid FMS höstmöte av ordförande Erik Bülow 24 november. </p>/nyheter/pris-till-studenter-vid-programmet-i-statistik-och-data-science_12151405//nyheter/nominera-arets-idrottsalumn-och-arets-elitidrottsstudent-2025_12151352/Nominera Årets Idrottsalumn och Årets Elitidrottsstudent 2025Det är dags att uppmärksamma förebilder inom idrott och akademi. Idrottshögskolan bjuder in till nomineringar för Årets Idrottsalumn och Årets Elitidrottsstudent 2025 – två utmärkelser som hyllar personer som inspirerar och gör skillnad. Skicka in din nominering senast 16 januari 2026.Tue, 25 Nov 2025 13:21:24 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Diplom vid promotion</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Andreas Nilsson</span></div></div><p>Sedan 2015 har Idrottshögskolan uppmärksammat inspirerande personer genom utmärkelserna Årets Idrottsalumn och Årets Elitidrottsstudent. Oavsett som du är lärare, vän, familjemedlem eller kollega – din nominering kan bidra till att lyfta fram förebilder som inspirerar dagens och framtidens idrotts- och elitidrottsstudenter.</p><p>Förutom äran får vinnarna ett diplom och en plats på Idrottshögskolans Wall of Fame. Årets Idrottsalumn får möjlighet att gästföreläsa vid ett av Idrottshögskolans arrangemang och Årets Elitidrottsstudent får ett stipendium på 10 000 kronor.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Årets Idrottsalumn 2025</h2><p>Utmärkelsen tilldelas en tidigare student (alumn) från en idrottsrelaterad utbildning vid Umeå universitet som i sitt nuvarande arbete gör något gott för svensk idrott. Personen ska vara en förebild för nuvarande och framtida idrottsstudenter.</p><h3>Nomineringskriterier:</h3><ul><li>Personen måste ha en examen från en idrottsrelaterad utbildning vid Umeå universitet.</li><li>Personen ska ha utmärkt sig i sin karriär och gjort en värdefull insats för svensk idrott efter avslutade studier.</li></ul><p class="foldable">Tidigare alumner som tilldelats utmärkelsen</p><p><strong>2024: Malin Andersson</strong>, utvecklingschef Svenska Ishockeyförbundet</p><p><strong>2023: Susanne Jidesten</strong>, ledamot i Riksidrottsstyrelsen/Förbundsstyrelsen RF SISU, tidigare generalsektreterare för Friskis & Svettis.</p><p><strong>2022: John Gröntvedt</strong>, driver Hjälteföreningen vars verksamhet vänder sig till personer med funktionsvariation.</p><p><strong>2021: Ola Svensson</strong>, verksamhetschef på RR-SISU Västerbotten samt under åren 2021-2022 även projektledare på Umeå Kommun.</p><p><strong>2020: Tatiana Håkansson</strong>, Akademichef Dalkurd FF. Tatiana skriver historia som den första kvinnliga akademichefen inom svensk elitfotboll och är en förebild som samhällsdebattör och eldsjäl för såväl jämlikhetsfrågor som i sitt arbete mot rasism inom idrotten. </p><p><strong>2019: Jenny Svender</strong>, Riksidrottsförbundets sakkunnige i jämställdhetsfrågor och ansvarig för Riksidrottsförbundets forsknings- och utvecklingsarbete.</p><p><strong>2018: Caroline Jönsson</strong>, en av grundarna till organisationen FairPay Foundation som arbetar med att göra idrotten mer jämlik.</p><p><strong>2017: Linda Andersson</strong>, förbundskapten för längdskidåkare och skidskyttar inom Svenska parasportförbundet och huvudansvarig för samtliga grupper från rekrytering till landslag.</p><p><strong>2016: Samuel Lund</strong>, förenings- och förbundsutvecklare på Svenska Brottningsförbundet.</p><p><strong>2015: Anders Wahlström</strong>, ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Årets Elitidrottsstudent 2025</h2><p>Utmärkelsen tilldelas en student som framgångsrikt kombinerar akademiska studier vid Umeå universitet med en elitidrottssatsning. Personen ska vara en god förebild för nuvarande och framtida elitidrottsstudenter.</p><h3>Nomineringskriterier:</h3><ul><li>Personen har utvecklat en hållbar strategi för balans mellan sin idrott och sina studier.</li><li>Personen måste vara student under 2025 samt studerat minst ett år vid Umeå universitet.</li></ul><p class="foldable">Tidigare elitidrottsstudenter som tilldelats utmärkelsen</p><p><strong>2024: Evelina Henriksson</strong>, elitidrottsstudent vid Ämneslärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa samt friidrottare (långdistanslöpare)</p><p><strong>2023: Emma Schiöler</strong>, elitidrottsstudent vid Läkarprogrammet samt VM-bronsmedaljör i MMA.</p><p><strong>2022: Maja Viström</strong>, elitidrottsstudent vid Psykologprogrammet med inriktning mot idrott, samt världens tredje bästa innebandyspelare på damsidan.</p><p><strong>2021: Johannes Eklöf</strong>, elitidrottsstudent på Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik och en av världens främsta långloppsåkare i längdskidor.</p><p><strong>2020: Linus Holmgren</strong>, elitidrottsstudent på Juristprogrammet och landslagsspelare i innebandy.</p><p><strong>2019: Amanda Delgado Johansson</strong>, elitidrottsstudent på Magisterprogrammet i medie- och kommunikationsvetenskap samt en nyckelspelare i det svenska damlandslaget i innebandy.</p><p><strong>2018: Karl-Johan Dyvik</strong>, elitidrottsstudent vid Högskoleingenjörsprogrammet inom byggteknik och har bland annat åkt 7 världscupstävlingar i längdskidor.</p><p><strong>2017: Frida Nordström</strong>, elitidrottsstudent som tagit examen från Personalvetarprogrammet och som studerat vidare på Magisterprogrammet i ledarskap och organisation. Kapten i världens bästa klubblag och assisterande kapten i det svenska damlandslaget.</p><p><strong>2016: Frida Sandberg</strong>, elitidrottsstudent vid Civilingenjörsprogrammet i bioteknik samt landslagsskidorienterare.</p><p><strong>2015: Karl Dahlgren</strong>, elitidrottsstudent vid Läkarprogrammet samt tävlande i jujutsu.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Så nominerar du</h2><p>Skicka din nominering till <a title="pernilla.eriksson@ͯ��Ƶ" href="mailto:pernilla.eriksson@ͯ��Ƶ">pernilla.eriksson@ͯ��Ƶ</a>, <strong>senast 16 januari 2026</strong>. Nomineringen ska innehålla:</p><ul><li>Namn och kontaktuppgifter till kandidaten</li><li>En motivering till varför personen bör få utmärkelsen</li></ul><p>Beslut om vinnarna fattas av en jurygrupp från Idrottshögskolans råd.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="82086d30-b695-4d67-8bd0-4e95e7cfb609" data-contentname="Pernilla Eriksson">{}</div>/nyheter/nominera-arets-idrottsalumn-och-arets-elitidrottsstudent-2025_12151352//nyheter/kalciumkanslig-switch-forbattrar-effekten-av-cancerlakemedel_12151385/Kalciumkänslig switch förbättrar effekten av cancerläkemedelAntikroppsläkemedel mot cancer är konstruerade för att ta sig in i tumörceller och frigöra ett toxiskt ämne djupt inne i cellen. Men i praktiken når de ofta inte ända fram. En ny studie visar hur denna ”trojanska häst”-strategi kan göras mer effektiv genom att utnyttja skillnaderna i kalciumkoncentration utanför och inne i celler.Tue, 25 Nov 2025 12:58:38 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det calciumreglerade läkemedlet (grönt) har fäst vid receptorerna (rött) på tumörcellerna, och nu börjar cellerna ta upp det – bara 40 sekunder efter att det gavs.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>KTH</span></div></div><p class="quote-center">Kalciumswitchen är inbyggd i läkemedelsdesignen</p><p>Ett forskarteam från Kungliga Tekniska högskolan, KTH, Stanford University och Umeå universitet har utvecklat ett kalciumaktiverat leveranssystem med målet att möjliggöra mer riktad behandling, lägre läkemedelsdoser och mindre påverkan på frisk vävnad. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.</p><p>Det nya konceptet adresserar ett vanligt problem med målsökande läkemedel: de binder alltför hårt till tumörernas receptorer, vilket hindrar dem från att nå sitt mål. Den starka bindningen kan visserligen blockera receptorns tumörtillväxtsignaler, men ADC:er (Antibody–Drug Conjugates) är egentligen avsedda att transportera sitt giftiga läkemedel till cellens egentliga mål – lysosomen, den organell där det målsökande proteinet bryts ned och toxinet frigörs, vilket är nödvändigt för att den avsedda celldöden ska ske.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Känner av kalciumnivån</h2><p>För att lösa detta har forskarna utvecklat en kalciumkänslig molekylär “switch” som binder starkt till cancercellens receptor utanför cellen, där kalciumhalterna är relativt höga.</p><p>När det läkemedelsbärande proteinet (CaRA; calcium-regulated affinity) har bundit till EGFR (Epidermal Growth Factor Receptor) på cellytan tas komplexet in i cellen och förs in i små intracellullära blåsor där kalciumhalten gradvis sjunker. Eftersom bindningen är kalciumberoende lossnar CaRA från receptorn när koncentrationen av kalcium blir tillräckligt låg. Receptorn kan då återföras till cellytan, medan CaRA fortsätter sin färd mot lysosomen, som fungerar som cellens nedbrytningsstation, med sin läkemedelslast.</p><p>– Kalciumswitchen är inbyggd i läkemedelsdesignen. Den känner av kalciumnivån och anpassar sin bindning automatiskt, säger Sophia Hober, professor vid KTH som lett studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Från Umeå universitet är det professor Magnus Wolf-Watz grupp som deltagit i studien som publicerats i PNAS.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Mycket selektiv molekyl</h2><p>De experimentella studierna gjordes på levande mänskliga cancercellinjer med det cytotoxiska ämnet mertansin DM1 kopplat till proteinet. Läkemedelskonjugatet visade mycket hög potens och var mycket selektivt – det dödade bara celler som uttrycker höga nivåer av EGFR och lämnade friska eller lågt EGFR-uttryckande celler opåverkade. Forskarna betonar att det visar på att läkemedlet känner igen målcellerna mycket bra och ger ett brett terapeutiskt fönster, vilket är avgörande för att begränsa biverkningar.</p><p>Leon Schierholz, som är doktorand i Magnus Wolf-Watz forskargrupp vid Umeå universitet, har bestämt en lågupplöst struktur av komplexet mellan CaRA; och den extracellulära domänen hos EGFR-receptorn. Strukturen har bestämts till en upplösning av cirka 6 Å med tekniken single particle cryoEM på data insamlade på <a href="~/link/fb48be8ddb6347308d7622d64012b103.aspx" target="_blank" rel="noopener">Umeå Centre for Electron Microscopy, UCEM</a>, vid Umeå universitet.</p><p>Strukturen ger en grundläggande molekylär förståelse av den höga affiniteten för komplexet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktoranden Léon Schierholz har tillbringat många timmar vid det stora mikroskopet vid teknikplattformen UCEM vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nästa steg en atommodell</h2><p>– Nu går vi vidare och siktar på att komma fram med en högupplöst struktur med en upplösning under 3.5 Å som kan tillåta oss att göra en atomär modell som kan användas för att ytterligare förbättra egenskaperna hos CaRA. Data är av mycket bra kvalitet för detta förhållandevis lilla komplex, säger Leon Schierholz som i sammanhanget vill rikta spotlight på kollegan Max Renner som är högst delaktig i slutförandet av den atomära modellen.</p>/nyheter/kalciumkanslig-switch-forbattrar-effekten-av-cancerlakemedel_12151385//nyheter/vardduo-firar-25-ar-som-forskningscenter-med-oppet-symposium-_12151357/Várdduo firar 25 år som forskningscenter med öppet symposium Várdduo firar 25 år och bjuder in till Elsa Laula-symposium den 28:e november. Symposiet håller till på Bildmuseet och innehåller ett program som bjuder på keynoteföreläsning, panelsamtal och presentationer.  Tue, 25 Nov 2025 11:00:41 +0100<p>I ett kvarts sekel har framgångsrik samisk forskning bedrivits och koordinerats vid Várdduo – Centrum för samisk forskning på Umeå universitet. För att uppmärksamma detta har Várdduo genomfört en seminarieserie som sträckt sig över hela året. Totalt har det blivit åtta seminarier som följer de åtta samiska årstiderna.  <br><br>Elsa Laula-symposiet är den sista delen i denna seminarieserie. Symposiet äger rum på Bildmuseet under eftermiddagen fredag 28 november och är öppet för alla intresserade. Programmet innehåller intressanta panelsamtal och presentationer samt en keynoteföreläsning av professor emerita Asta Mitkija Balto. <br><br><strong>Keynoteföreläsning om utbildning och självbestämmande</strong></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3bc0da91-a230-429d-a99f-f8d3614d0dbe" data-contentname="Asta">{}</div><p>Asta Mitkijá Balto har under lång tid varit med och byggt upp Sámi allaskuvla/Samiska högskolan i Kautokeino. Hennes forskning, som kombinerar akademisk kunskap med traditionell samisk kunskap, har gett värdefulla perspektiv för skolor, förskolor och andra utbildningsinstitutioner. 2018 tilldelades Asta Mitkijá Balto ett hedersdoktorat av The World Indigenous Nations University (WINU) för sitt livslånga arbete inom samisk och urfolksutbildning.  <br><br>Under sin föreläsning kommer Asta tala om samisk forskning och högre utbildning, med särskilt fokus på självbestämmande och dess inflytande på utbildning, politik och samhälle. Vidare kommer Asta att undersöka utvecklingen av urfolksforskningens paradigmer och lyfta fram relationer som en grundläggande princip.  <br> <br><strong>Forskarpresentationer och panelsamtal  </strong><br>Andra programpunkter under Elsa Laula-symposiet är forskarpresentationer av Ylva Jannok Nutti och Gudrun Norstedt. Ylva Jannok Nutti, professor i pedagogik, Sámi allaskuvla och ordförande för rådgivande organet vid Várdduo, kommer att föreläsa under rubriken Rum för samiskt kunskapande.  Gudrun Norstedt, forskare vid Várdduo, kommer att presentera sitt nya projekt Sesame — bygdesamernas dolda historia i bondesamhället, vilket hon i höstas fick prestigefulla ERC-medel för.  <br>  <br>I programmet ryms även två panelsamtal med blicken fäst såväl bakåt i tid som framåt. Det blir en fullspäckad eftermiddag och alla intresserade är varmt välkomna!</p><h3><br><a href="~/link/e8934912acdc4e53ae0cd2c68157253b.aspx">Programmet för symposiet hittar ni här!</a></h3>/nyheter/vardduo-firar-25-ar-som-forskningscenter-med-oppet-symposium-_12151357//nyheter/de-representerar-universitetet-i-programmeringstavling_12149645/De representerar Umeå universitet vid internationell programmeringstävlingOm några dagar åker tre studenter från Institutionen för datavetenskap till Karlsruhe i Tyskland för att representera Umeå universitet på programmeringstävlingen NWERC (North-Western European Regional Contest). Tävlingen arrangeras den 28-30 november och är en deltävling inom ICPC (International Collegiate Programming Contest).Thu, 27 Nov 2025 12:51:59 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Simon, Ture och Algot förbereder sig för programmeringstävlingen NWERC.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">När man har suttit och klurat på något länge och till slut får det att fungera, det är det bästa med programmering.</p><p>Ture Goldkuhl, Algot Heimerson och Simon Cederfjärd studerar vid Umeå universitet och alla tre arbetar även som amanuenser vid Institutionen för datavetenskap. Nyligen deltog de i Programmerings-SM, som även fungerar som nordiskt mästerskap. Efter tävlingen beslutade de att bilda ett lag för att anmäla sig till NWERC och kommer därmed representera Umeå universitet i Tyskland.</p><p>NWERC är en programmeringstävling där lag från universitet i hela nordvästra Europa löser en serie algoritmiska problem. Målet för varje lag är att lösa så många problem som möjligt inom en tidsgräns på fem timmar. Lösningarna skickas in till ett bedömningssystem som automatiskt utvärderar svaren. Svårighetsgrad för respektive problem framgår inte i uppgiftsbeskrivningen, vilket innebär att strategi spelar stor roll.</p><p>– Problemen är inte sorterade, så det gäller att skanna igenom allt och försöka börja med de enklaste uppgifterna för att vara tidseffektiv, säger Ture.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förberedelser inför tävlingen</h2><p>Gruppen förbereder sig genom att försöka hitta en gemensam metod och att ta vara på sina olika styrkor på ett effektivt sätt. Simon som har en bakgrund i matematik tar ofta hand om de delar som kräver mer teoretisk problemlösning, medan Algot och Ture fokuserar på programmeringen.</p><p>– När man har suttit och klurat på något länge och till slut får det att fungera, det är det bästa med programmering, säger Ture och får medhåll av Algot och Simon.</p><p>– Vi löser alltid problemen på papper först, innan vi börjar skriva koden, säger Simon när han beskriver deras tillvägagångssätt. Om man sätter sig vid datorn direkt är det lätt att fastna och behöva skriva om mycket i efterhand. På papper kan vi diskutera idéer, testa logiken och hitta den bästa strategin tillsammans.</p><p>Inför tävlingen tränar de genom att arbeta med tävlingsuppgifter från tidigare år. De framhåller också att de har haft stor nytta av att ha läst kursen Tillämpad algoritmisk problemlösning, eftersom den innehåller verktyg och uppgifter som liknar tävlingens upplägg. Alla tre ser fram emot att resa till Tyskland och sätta sina kunskaper på prov i en internationell miljö.</p><p>– Det känns väldigt spännande! Vi har inte några särskilda förväntningar på resultat, utan åker mest för upplevelsen och erfarenheten, säger Algot.</p>/nyheter/de-representerar-universitetet-i-programmeringstavling_12149645//nyheter/vad-betyder-mangfald-i-svensk-forskola_12151241/Vad betyder mångfald i svensk förskola?Hur ser mångfald ut i svenska förskolor? En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur policyn kring olika språk och kulturer används i praktiken och hur den påverkar vardagen i förskolorna. Resultaten visar hur möten mellan barn och vuxna formas av både styrdokument och det dagliga arbetet. Resultaten visar också hur det påverkar barns möjligheter att delta och känna delaktighet.Tue, 25 Nov 2025 07:15:00 +0100<p>Doktorand Maria Papakosma vid Umeå universitet har genom policyforskning undersökt hur olika språk och kulturer lyfts fram i förskolepolicy, och hur det påverkar vardagen i förskolearbetet. Hennes studien visar att mångfald i förskolan inte är statisk. Den är dynamisk och formas i möten mellan olika språk och kulturer i vardagen. Samtidigt pekar studien på en tydlig policyförskjutning. Nationella riktlinjer lägger stor vikt vid kompetensutveckling och barns svenska språkutveckling som avgörande för deras framtida möjligheter.</p><p>– Jag kallar det 'villkorad flerspråkighet' - flerspråkighet stöds retoriskt, men i praktiken under villkoret att den främjar integrationsmål och svenska språkutveckling, säger Maria Papakosma.</p><p>Hon berättar vidare att flerspråkighet ofta framställs positivt i policydiskursen. Trots det blir stödet för flerspråkiga barn ofta beroende av hur snabbt de lär sig svenska. Det skapar dubbla förväntningar och visar hur komplext flerspråkighet är i praktiken.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Navigerar mellan flera begränsningar</h2><p>Genom förskolerektorernas berättelser visar studien hur lokala aktörer ständigt måste navigera mellan olika begränsningar. Personalresurser och kompetensbrister är vanliga utmaningar, särskilt i socialt utsatta områden, även när ekonomiskt stöd finns. Resultaten pekar på en resursparadox: policy, resurser och praktiska villkor går inte alltid hand i hand. Socioekonomiska faktorer och hinder för barns närvaro får direkta konsekvenser för utbildningsjämlikheten.</p><p>– Förskolerektorer utvecklar strategier och förtroendebyggande strukturer för att skapa trygga miljöer för familjer med mångfaldsbakgrund, säger Papakosma.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett utvidgat uppdrag för förskolan</h2><p>Studien visar också att förskolans uppdrag har blivit bredare. Förskolan är inte längre bara en omsorgsinstitution. Den är också en plats för skolförberedelse, integration och demokratisk värdegrund, nära knuten till frågor om mångfald och social sammanhållning.</p><p>Forskningen ger beslutsfattare stöd i att förstå varför mångfald och likvärdighet kräver breda och samordnade strategier. För förskollärare och förskolerektorer erbjuder studien verktyg för förtroendebyggande arbete och för att stärka barns delaktighet och närvaro.</p><p>– Förskolan har fått ett mycket bredare och mer komplext uppdrag. Det är viktigt att vara medvetna om vad den innebär för hur vi arbetar med mångfald, säger Papakosma.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nödvändig förståelse</h2><p>Sveriges ökade kulturella och språkliga mångfald gör det viktigt att förstå hur policy fungerar i praktiken. Forskningen bidrar till debatter om integration, språkutveckling och barns deltagande. Resultaten visar att jämlikhet kräver långsiktiga och samordnade insatser som tar hänsyn till lokala förutsättningar och sträcker sig bortom språkfrågan.</p><p>– Forskningen visar att mångfalds och likvärdighetsfrågor i förskolan inte kan lösas med enkla lösningar. Det krävs en helhetssyn som tar hänsyn till hur olika faktorer samverkar, avslutar Maria Papakosma.</p>/nyheter/vad-betyder-mangfald-i-svensk-forskola_12151241//nyheter/ny-bok-why-do-christian-churches-build-congregations-online_12151265/Ny bok: ”Why Do Christian Churches Build Congregations Online?”Boken är skriven av Stefan Gelfgren, Institutionen för idé- och samhällsstudier och Humlab vid Umeå universitet, och undersöker hur olika kristna kyrkor och samfund uppfattar och använder digitala medier i främst sin utåtriktade kommunikation. Mon, 24 Nov 2025 15:36:16 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3d245970-2ffe-463f-a2d9-bce1d368a6ef" data-contentname="bokom">{}</div><p>Detta studeras genom tre fallstudier, genom vilka kyrkornas och samfundens olika förhållningssätt till digitala medier blir synliga. Fallstudierna är:</p><p>Den karismatiska rörelsen (med ursprung i pingströrelsen)</p><p>Den Svenska kyrkan</p><p>Den laestadianska rörelsen</p><p>Dessa fall inrymmer såväl en positiv inställning till digitala medier, som en mer tveksam och motvillig hållning. Det sekulariserade och genomdigitaliserade svenska samhället utgör det sammanhang till vilket de religiösa institutionerna förhåller sig.</p><p>Genom att utgå ifrån ett antal fallstudier som alla relaterar till samma kontext synliggörs hur externa (samhälleliga) och interna faktorer (såsom teologi och historiskt ursprung) samverkar när användandet av digitala medier förhandlas. </p><p>Boken avser att bredda förståelsen av fältet ”digital religion” samt betonar behovet av att diskutera samtida religion i termer av ”religion i en digital tidsålder”. Genom boken synliggörs också att digital kommunikation, för både religiösa och andra aktörer, kan se olika ut beroende på vilka syften den avser att fylla. </p><p>Boken publiceras i bokserien “Routledge Research in Religion, Media and Culture”. </p><p><a href="https://www.routledge.com/Why-Do-Christian-Churches-Build-Congregations-Online/Gelfgren/p/book/9781032718996" target="_blank" rel="noopener">Läs mer </a></p>/nyheter/ny-bok-why-do-christian-churches-build-congregations-online_12151265//nyheter/synen-pa-skrivande-och-skrivprocesser-behover-uppdateras_12151242/Synen på skrivande och skrivprocesser behöver uppdaterasHistoriskt sett har skrivande uppfattats som en aktivitet som oftast sker i en skribents hjärna. Hur blir det då med skrivprocessen när skrivandet sker med flera personer och med olika verktyg? En ny doktorsavhandling av Mindy Svenlin, vid Umeå universitet och Åbo Akademi, pekar på att det är nödvändigt att uppdatera synen på skrivande och skrivprocesser.Mon, 24 Nov 2025 13:17:46 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mindy Svenlin, doktorand, Institutionen för språkstudier</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Daniela Streng</span></div></div><p class="quote-center">Den framtida publiken är väldigt närvarande redan under skrivprocessen</p><p>Mindy Svenlin säger att i en samtid där såväl skola som samhälle präglas av frammarschen av generativ AI och stora språkmodeller, behövs uppdaterade sätt att närma sig synen på skrivande och vad en skrivprocess är och tillägger:</p><p>– Skrivande behöver närmas som något som sker kollaborativt, tillsammans med flera olika deltagare – både mänskliga och materiella.</p><p>I sin doktorsavhandling har Svenlin undersökt hur skrivprocessen ser ut när gymnasieelever skriver ett manus till en skolmusikal.</p><p>– En skrivprocess omfattar alla skeden från en idé till en färdigskriven produkt och den processen består i grova drag av planering, skrivande och redigering. Denna syn på skrivprocessen är rätt etablerad i skola och samhälle.</p><p>Men, menar hon, när skrivandet delas upp mellan flera olika deltagare blir skrivandet en betydligt mer rörig process.</p><p>– Eleverna i mitt projekt skrev manuset i både mindre och större grupper. Samtidigt växte text fram i ett gemensamt online-dokument som alla trettiofem elever hade tillgång till samtidigt. Det var en fascinerande process att följa.</p><h3>Begrepp och teorier inom skrivforskning behöver uppdateras</h3><p>Mindy Svenlin berättar vidare att eftersom avhandlingen handlar om ett skolmusikalprojekt riktas även fokus mot kreativt skrivande och de spänningar som uppstår när det kreativa skrivandet möter ett skolsammanhang.</p><p>– Ett musikalmanus är spännande som genre eftersom slutprodukten egentligen är den som uppförs på scen framför en publik. Den framtida publiken är alltså väldigt närvarande redan under skrivprocessen. På så sätt flyter processen och produkten in i varandra och kan inte separeras.</p><p>Sammanfattningsvis tar Svenlins avhandling avstamp i tidigare etablerad skrivforskning men vidareutvecklar den både i teori och praktik.</p><p>– För att olika begrepp och teorier inom skrivforskning ska hållas relevanta behöver de uppdateras för att ha ett mervärde i vår samtid. Jag tror att vi gynnas av att närma oss kollaborativa och kreativa skrivprocesser som något rörigt, rörligt och flytande.</p><p>Avhandlingens viktigaste bidrag, säger Svenlin, handlar därför om att tillåta skrivprocessen att vara utforskande, ta omvägar och också otippade vändningar.</p><p>– Även om jag ser ett behov av att uppdatera synen på skrivande och skrivprocessen i min avhandling, vill jag lyfta fram att det finns orsak att lita på processen. Av den anledningen heter doktorsavhandlingen “Trusting the process in collaborative writing”, avslutar Mindy Svenlin.</p>/nyheter/synen-pa-skrivande-och-skrivprocesser-behover-uppdateras_12151242//nyheter/digitala-verktyg-forandrar-hur-musik-skapas-i-skolan_12151207/Digitala verktyg förändrar hur musik skapas i skolanDen alltmer utbredda användningen av digitala verktyg i högstadiets musikskapande aktiviteter förändrar hur elever lär sig att skapa musik. En ny doktorsavhandling av Jonas Nilsson vid Umeå universitet, visar att när musikskapande sker med hjälp av datorer och musikprogram, snarare än traditionella instrument, förändras både undervisningens utformning och innehåll, liksom elever och lärares arbetssätt.Mon, 24 Nov 2025 10:13:31 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonas Nilsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Digitala verktyg kan ge elever fler sätt att uttrycka sig på, men alla valmöjligheter som dessa verktyg medför kan också upplevas som överväldigande</p><p>Jonas Nilsson säger att studien visar att pop- och rockbandet som förebild för högstadiets musikskapande aktiviteter håller på att ersättas av nya arbetssätt och lärandeideal som hämtar sin inspiration från modern musikproduktion.</p><p>– Användningen av digitala musikprogram – så kallade Digital Audio Workstations (DAWs) – minskar kravet på elever att behärska traditionella musikinstrument och gör det möjliggör för dem att skapa musik som de själva lyssnar till, vilket kan öka deras motivation, säger Jonas Nilsson, och fortsätter:</p><p>– Samtidigt medför de digitala verktygen att musikskapandet i högre utsträckning organiseras som en individuell aktivitet, trots att tekniken möjliggör för samarbeten, och att undervisningen blir mer tekniskt krävande, vilket kan utmana både elever och lärare. </p><h3>Kommersiella aktörer försöker påverka</h3><p>Vidare visar avhandlingen att digitaliseringen innebär nya utmaningar för musiklärare eftersom kommersiella aktörer försöker påverka vilka program och verktyg som används i skolan, samtidigt som skolors olika ekonomiska förutsättningar kan skapa ojämlikhet när det kommer till likvärdighet i undervisningen.</p><p>– Digitala verktyg kan ge elever fler sätt att uttrycka sig på, men alla valmöjligheter som dessa verktyg medför kan också upplevas som överväldigande och utgöra ett hinder i elevers musikskapande process.</p><p>– Användningen av hörlurar medför dock att eleverna kan skapa musik i en trygg miljö, men detta medför samtidigt att elever och lärare avskärmas från varandra, vilket förändrar det sociala samspelet och kommunikationen i klassrummet. </p><p>Forskningsresultaten bygger på intervjuer med musiklärare, observationer i klassrum samt gruppintervjuer med högstadieelever. Studien ger ny kunskap om hur digital teknik förändrar musikundervisningens innehåll, arbetssätt och sociala samspel.</p>/nyheter/digitala-verktyg-forandrar-hur-musik-skapas-i-skolan_12151207//nyheter/dieter-muller-har-hastigt-och-ovantat-avlidit-_12151130/Dieter Müller har hastigt och oväntat avlidit Dieter Müller, professor vid Institutionen för geografi och tidigare vicerektor vid Umeå universitet, avled hastigt och oväntat torsdagen den 20 november. Fri, 21 Nov 2025 12:46:35 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Dieter Müller avled hastigt och oväntat den 20 november 2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Dieter Müller var verksam som professor i kulturgeografi vid Institutionen för geografi, där hans fokus varit på turism och regionala utvecklingsfrågor. </p><p>Han har varit dekan för Samhällsvetenskapliga fakulteten 2011–2016 och därefter vicerektor i Universitetsledningen med ansvar för forskning och utbildning på forskarnivå inom samhällsvetenskap och humaniora 2016–2025. </p><p>Utöver det har han suttit i en rad olika styrelser, nätverk och redaktionsråd såväl inom universitetet som utanför. </p><p>– Det är med stor sorg vi tagit emot beskedet att Dieter inte finns med oss längre. Jag vet att Dieter var en väldigt engagerad och omtyckt medarbetare, som gjorde avtryck såväl inom universitetets väggar som i det omgivande samhället. Mina tankar går särskilt till Dieters närmast anhöriga och till alla som samarbetat med honom i någon av hans roller här på universitetet, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.  </p><p>På måndag den 24 november kommer flaggan att hissas på halv stång på Campus Umeå. </p><p>Dieter Müller blev 57 år gammal.  </p>/nyheter/dieter-muller-har-hastigt-och-ovantat-avlidit-_12151130//nyheter/ny-influensavariant-kan-ge-tuffare-sasong-_12151119/Ny influensavariant kan ge tuffare säsong En ny variant av influensaviruset, kallad K-varianten, har börjat spridas i Europa och har redan påträffats i Sverige. Varianten är en undertyp av influensa A (H3N2) och väcker oro eftersom den verkar ge kraftigare symtom och spridas snabbare än tidigare varianter. Dessutom är årets influensavaccin inte fullt anpassat för att skydda mot just denna variant, enligt Folkhälsomyndigheten och Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC).Fri, 21 Nov 2025 13:55:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Arnberg, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, säger att K-varianten gör att det är lite extra viktigt i år för äldre och personer i riskgrupper att vaccinera sig inför årets influensasäsong. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p class="quote-center">det finns extra fog för att man ska vaccinera sig</p><p>– Symtomen liknar klassisk influensa med hög feber, frossa, huvudvärk, torrhosta och muskelvärk, men kan bli mer uttalade med den här varianten, säger Niklas Arnberg professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>K-varianten har kopplats till en tidig start på influensasäsongen i flera länder, och experter varnar för att säsongen kan bli tuffare än normalt. Även om vaccinet ger ett sämre skydd mot infektion med K-varianten, framhåller Arnberg att det fortfarande är viktigt att vaccinera sig:</p><p>– Vaccinet skyddar sannolikt något sämre mot K-varianten än vad vi skulle önska, men det är absolut inte verkningslöst, och det skyddar även mot andra cirkulerande influensatyper och minskar risken för svår sjukdom, vilket är särskilt viktigt för äldre och personer i riskgrupper.</p><p>För att minska smittspridningen rekommenderas god handhygien, att nysa i armvecket och att undvika nära kontakt med äldre och sköra personer om man har symtom, men det är ingenting som kommer leda till att samhället behöver införa restriktioner eller vidta andra åtgärder, tror Niklas Arnberg.</p><p>– Men jag tycker jag att det finns extra fog för att man ska vaccinera sig, alltså lite extra fog för det jämfört med tidigare år.</p>/nyheter/ny-influensavariant-kan-ge-tuffare-sasong-_12151119//nyheter/sa-vill-studenterna-att-livskvalitet-och-hallbarhet-kombineras_12151108/Så vill studenterna att livskvalitet och hållbarhet kombinerasEn busslinje längs ringleden, kajaker i älven och en spolad isbana för rörelse i vardagen vintertid. Det var några av förslagen som kom fram när studenter engagerade i Sustainergies tog sig an ett case om hur framtidens hållbara mobilitet kan utformas. Fri, 28 Nov 2025 16:22:59 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Under dagen fanns ett flertal organisationer representerade. Från vänster: Sandrine Enbuska Rivoire, Umeå kommun, Marcus Larsson, Umeå kommunföretag, Ebba Sundström, Umeå kommun, Lisa Redin, Umeå universitet, Karin Modig, Region Västerbotten samt Oskar Ekelöf och Axel Lindgren Hemmingsson, projektledare Sustainergies. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Alexandra Haglund]</span></div></div><p>Under en eftermiddag samlades ett 30-tal studenter för att djupdyka i frågan: Hur kan vi förverkliga visionen om ett Umeå där hållbar mobilitet och livskvalitet går hand i hand? Uppdragsgivare var Umeå universitet, Umeå kommun och Umeå kommunföretag, som tillsammans delar en målbild där öppenhet, lyhördhet och livskvalitet står i centrum för framtidens mobilitetslösningar.</p><h3>Kreativa idéer</h3><p>Studenterna fick fria händer att utveckla förslag och bedöma dem utifrån tre kriterier: livskvalitet, klimatnytta och genomförbarhet. Bland idéerna fanns allt från en linbana mellan Mariehem och universitetsområdet till cykelmotorvägar med raka leder och värmeslingor för att möjliggöra cykling året runt samt spolade isbanor vid sidan av sandade vägar vintertid. </p><p>Andra förslag handlade om mindre bussar som kan leverera basvaror och byggmaterial till boende i både stad och kransområden, likt dagens bokbuss eller glassbil. För att minska bilresor från kransområden under helgerna föreslogs även arrangerade bussresor till populära destinationer som Avion shoppingområde. Ett förslag som väckte igenkänning.</p><p>— Det här känner jag verkligen igen mig i. Varje helg ser man hur alla grannar backar ut sina bilar och kör in till stan, och så möts vi där. Om det här förslaget fanns hade jag själv använt det, säger Susannah Öttenius, fastighetsförvaltare på Akademiska hus, som satt med i publiken.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Studenterna i Sustainergies presenterade sina olika lösningsförslag. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alexandra Haglund</span></div></div><p>Studenterna identifierade även utvecklingsområden för redan befintlig infrastruktur. Bland annat lyftes korsningen vid Gösta Skoglunds väg och Tvistevägen som problematisk, där tydligare regler för företräde efterfrågades. Många nyinflyttade studenter upplevde också svårigheter att navigera vid busshållplatserna. Ett förslag var att komplettera hållplatserna med bokstavsmarkeringar som visar vilken sida av vägen bussen går åt.</p><p>— Det är alltid inspirerande att ta del av studenters förslag på lösningar. De har en förmåga att tänka mer kreativt och okonventionellt än vad vi som jobbat med frågorna länge gör, säger Lisa Redin, miljö- och hållbarhetsstrateg vid Umeå universitet.</p><p>Studenternas förslag kommer sammanställas och presenteras på Umeå klimatfärdplans toppmöte den 27 November där årets tema även är transporter och mobilitet.</p>/nyheter/sa-vill-studenterna-att-livskvalitet-och-hallbarhet-kombineras_12151108//nyheter/tavlingspremiar-for-lkc-studenterna-i-gallivare_12151095/Tävlingspremiär för LKC-studenterna i GällivareDen 21–23 november inleds tävlingssäsongen 2025/2026 för de svenska längdskidåkarna. Bland de som står på startlinjen finns studenter knutna till Längdskidåkningens kompetenscentrum (LKC) vid Idrottshögskolan. Premiären äger rum i Gällivare och direktsänds av SVT. Fri, 21 Nov 2025 09:35:45 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Beskrivning saknas</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Vid LKC, som är en del av Idrottshögskolan vid Umeå universitet, får längdskidåkare på elitnivå möjlighet att kombinera sin idrottssatsning med akademiska studier. Årets LKC-grupp består både av erfarna åkare och yngre talanger som siktar mot framtida mästerskap.</p><h3>Mål för säsongen</h3><p>Inför säsongen 2025/2026 arbetar LKC med flera strategiska satsningar. Ett av de viktigaste målen är att höja nivån på gruppens prestationer.</p><p>– Utveckling är huvudfokus. Vi ska utvärdera satsningen på den utökande lägerverksamheten, säger Elbert Karlsson, verksamhetsledare för LKC.</p><h3>Gällivare – en viktig startpunkt</h3><p>Tävlingspremiären i Gällivare är ett viktigt moment för LKCs aktiva. Den fungerar både som en idrottslig värdemätare och som ett tillfälle för lärande.</p><p>–Premiären är viktigast för de aktiva som ligger närmast att kvalificera sig för världscupstävlingar. För de yngre åkarna är cuptävlingarna i december viktigare, säger Elbert Karlsson.</p><p>Premiären ger en första indikation på hur försäsongsträningen har fungerat, men den är långt ifrån slutmålet. Snarare är den en del av en längre utvecklingsresa.</p><p>– Det absolut viktigaste med försäsongsträningen är att få kontinuitet i sin träning och vardag. Det har visat sig vara det mest effektivaste sättet att skapa utveckling, säger han.</p><p>För att följa och utvärdera prestationerna under säsongen använder LKC flera metoder. Den mest konkreta är att följa utvecklingen av de aktivas FIS-punkter, som fungerar som en rankinglista.</p><h3>LKCs roll i svensk längdskidåkning</h3><p>LKC är ett samarbete mellan Umeå universitet, Umeå Kommun och Svenska Skidförbundet, med syfte att stärka svensk längdskidåkning.</p><p>–En viktig roll är att skapa komptensväxling mellan förbund, elitmiljöer, gymnasier, distrikt och föreningsliv. LKC:s bidrag vore kanske närmast att jobba mot de gymnasier som finns i närområdet, säger Elbert Karlsson.</p>/nyheter/tavlingspremiar-for-lkc-studenterna-i-gallivare_12151095//nyheter/slu-umea-blir-en-del-av-halsa-pa-campus-2026-_12150829/SLU Umeå blir en del av Hälsa på campus 2026 Idrottshögskolan och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Umeå har nyligen skrivit ett avtal som gäller under 2026 om friskvårdsdagarna Hälsa på Campus. Efter perioden görs en gemensam utvärdering inför en eventuell fortsättning. Fri, 21 Nov 2025 08:00:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Illustration av människor som motionerar</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Ida Åberg</span></div></div><p>Hälsa på campus är ett universitetsövergripande friskvårdsinitiativ som funnits vid Umeå universitet sedan hösten 2017. Målet är att främja hälsa och välmående bland både studenter och medarbetare. Skogshögskolans studentkår har länge uppmärksammat dagarna och uttryckt en önskan om att delta – något som nu blir verklighet under 2026.</p><p>Under 2026 arrangeras Hälsa på campus den 18 februari samt den 16 september.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Röster om samarbetet</h2><p><strong>Pernilla Eriksson, projektledare för Hälsa på campus:</strong></p><p>–Att SLU kliver in i Hälsa på campus är väldigt positivt. De fick frågan att medverka redan 2017 men valde då att avvakta. Nu innebär deras engagemang att vi kan nå fler studenter och medarbetare. Eftersom vi har två lärosäten på samma campusområde är det naturligt att ta detta steg tillsammans. Vi ser framemot att utveckla aktiviteter som engagerar och inspirerar – med fokus på fysisk aktivitet och hälsa.</p><p><strong>Per Olofsson, fakultetsdirektör för Fakulteten för skogsvetenskap:</strong></p><p>– Det är viktigt att SLU kan erbjuda friskvård för sina studenter och medarbetare för att öka medvetandet om hälsofrågor för att på så sätt erhålla en bättre hälsa och välbefinnande.</p><p><strong>Arvid Jönsson, SLU:s kommande studeranderepresentant i projektgruppen Hälsa på campus:</strong></p><p>– Vi i Skogshögskolans studentkår fick upp ögonen för Hälsa på campus genom studenter som tidigare deltagit, samt via anslag och marknadsföring på sociala medier. När vi insåg att SLU inte medverkade kände vi att detta måste ändras!</p><p>–Vi tycker att det är viktigt att SLU i Umeå är med på Hälsa på campus av flera anledningar. Under en mörk årstid, i en mörk studentstad anser vi att Hälsa på campus är en viktig händelse som främjar och informerar om studenthälsa samt kan vara en ljusglimt under en mörk tid för stadens studenter. Eftersom SLU är en del av campusområdet borde det vara givet att delta i ett campusövergripande evenemang. Genom att hela campus samarbetar öppnas möjligheter att knyta kontakter och stärka känslan av gemenskap – något som i längden gör Umeå mer attraktivt som studentstad.</p>/nyheter/slu-umea-blir-en-del-av-halsa-pa-campus-2026-_12150829//nyheter/fran-labb-i-umea-till-byggbranschens-stora-scen_12150901/Från labbet i Umeå till byggbranschens stora scenJosé Aguirre Castillo, forskare vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik har tilldelats ett prestigefyllt pris på Betonggalan – byggbranschens stora mötesplats. Utmärkelsen uppmärksammar hans innovativa arbete för att utveckla mer hållbara lösningar inom betong, en nyckelfråga för framtidens byggandeFri, 21 Nov 2025 10:28:25 +0100<p>Så sent som i mars i år försvarade José sin avhandling "Cement clinker formation in concentrated carbon dioxide atmospheres" och nu tilldelas han priset som årets betongforskare på det stora branscheventet Betonggalan.</p><p>Galan är en årlig händelse som samlar hundratals aktörer inom bygg och betong. Under galan delas priser ut i flera kategorier - bland annat Årets Miljöpris och Årets Jämställdhetspris - för att hylla framstående prestationer och projekt. Att José prisas visar på den växande betydelsen av forskning som kombinerar teknisk innovation med miljöansvar.</p><h3>Forskning med samhällsnytta</h3><p>José Aguirre Castillos arbete handlar om att utveckla metoder som minskar klimatpåverkan från betongproduktion och förbättrar materialets livslängd. Genom att kombinera avancerad materialteknik med hållbarhetsprinciper bidrar hans forskning till en mer cirkulär byggbransch. </p><p>Den namnkunniga juryn bestod av Johan Silfwerbrand från KTH, Niklas Johansson från Mapei, Rikard Hellgren från Linotol och Katarina Malaga från RISE.</p>/nyheter/fran-labb-i-umea-till-byggbranschens-stora-scen_12150901//nyheter/oerhort-riskfyllt-umeaforskaren-om-sankt-straffbarhetsalder-_12149769/"Oerhört riskfyllt" – Umeåforskaren om sänkt straffbarhetsålderRegeringens förslag om att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 13–14 år för barn som begår allvarliga brott har väckt reaktioner. – Forskningen är enig om att repressiva åtgärder inte är lösningen, säger Monica Burman, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet. Thu, 20 Nov 2025 13:10:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Monica Burman, som fokuserat på straffrätt i sin forskning, menar att fängelser är en institution som fungerar stigmatiserande och kan driva barn in i fortsatt kriminalitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det absolut vanligaste argumentet som politikerna trycker på är att en sänkning av straffmyndighetsåldern närmast är oundviklig för att minska problemen. Man säger att det är bäst för barnen att tas ur en eskalerande kriminell situation och att det blir svårare att rekrytera till kriminella nätverk när barnen är frihetsberövade. Men forskningen är enig om att repressiva åtgärder inte är lösningen. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det fungerar, säger Monica Burman, professor i rättsvetenskap på Enheten för polisiärt arbete vid Umeå universitet.</p><p>I sin forskning har hon fokuserat på straffrätt, mäns våld mot kvinnor samt genus och rätt. Monica Burman har även under lång tid intresserat sig för kriminalpolitik ur ett ideologiskt perspektiv och parallellt med forskningen har hon engagerat sig i barnrättsfrågor, och är ledamot i Rädda Barnens riksstyrelse. I båda roller har hon haft möjlighet att fördjupa sig i hur kriminalpolitik och politiska beslut påverkar barns rättigheter.  </p><p class="quote-center">Fängelser är en typ av institution som i sig fungerar stigmatiserande och kan driva barn in i fortsatt kriminalitet.  </p><p>I ljuset av att Sverige haft 15 år som straffbarhetsålder under mycket lång tid har hon med förvåning tagit del av <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2025/09/utkast-till-lagradsremiss-sankt-straffbarhetsalder-for-allvarliga-brott/">regeringens förslag om att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern</a> till 13 år för vissa allvarliga brott samt <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/10/komplettering-av-uppdrag-till-kriminalvarden-om-att-forbereda-for-ungdomsfangelser/">uppdraget till Kriminalvården att förbereda inrättandet av särskilda ungdomsfängelser</a> för barn 13–14 år. Regeringen har tidigare föreslagit att straffbarhetsåldern sänks till 14 år och gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda för att inrätta särskilda ungdomsfängelser för barn i åldern 15–17 år som döms för grov brottslighet.<br> <br>– Det finns en föreställning om att brottsoffer kräver hårdast möjliga straff för att känna upprättelse, men forskningen bekräftar inte den hypotesen. På gruppnivå håller det inte – brottsoffer är inte så blodtörstiga som man får det att framstå.   </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Risk att barn far illa</h2><p>– Forskning visar att det är oerhört riskfyllt med den här typen av straffrättsliga ingripanden. Vi vet att de bara gör situationen värre för barn. Risken för att barnet far illa i sin utveckling ökar ju yngre barnet är och att barnet påverkas negativt i sin medborgerliga fostran och hur det ser på sig själv i relation till samhället. Fängelser är en typ av institution som i sig fungerar stigmatiserande och kan driva barn in i fortsatt kriminalitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Straffrättsliga ingripanden kan påverka barnets utveckling negativt och ökar ju yngre barnet är, menar Monica Burman.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mickes fotosida/Mostphotos</span><span style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif;"> </span></div></div><p>Det finns stora rättssäkerhetsproblem med förslaget med sänkt straffbarhetsålder eftersom det kan vara svårt att avgöra brottsrubricering tidigt i processen, vilket riskerar felaktiga beslut såsom häktningar, enligt Burman.  </p><p class="quote-center">Det finns barn som är rädda och förtvivlade och ropar efter sin mamma. Det är viktigt att det förs fram motbilder av barn som hårdhudade ligister i de här sammanhangen.</p><p>Hon menar att det talas allt för lite i dag om hur det är för barn att sitta i häkte vilket kan upplevas värre än att sitta i fängelse. </p><p>– Många barn får slentrianmässigt kraftfulla restriktioner och får inte ha kontakt med någon annan än häktespersonal och försvarare. Det finns barn som är rädda och förtvivlade och ropar efter sin mamma. Det är viktigt att det förs fram motbilder av barn som hårdhudade ligister i de här sammanhangen.</p><p>Barn som dras in i kriminalitet har oftast någon form av sårbarhetsfaktor som inte nödvändigtvis är socioekonomisk. Barn kan känna utanförskap eller bristande tillit till samhället av andra skäl och därför lättare lockas in i destruktiva miljöer. Det är också vanligt att en dysfunktionell familjesituation på grund av våld eller missbruk bidrar till att barn söker sig till kriminella miljöer. En repressiv åtgärd kan i det läget vara kontraproduktiv eftersom barnet inte är intellektuellt och utvecklingsmässigt moget på samma sätt som en vuxen, menar Burman.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Förslagen i förhållandet till barnkonventionen </h2><p>Barnkonventionen föreskriver att frihetsberövande av barn bara ska användas som en sista utväg och under så kort tid som möjligt. Men om det kommer att efterlevas återstår att se.  </p><p class="quote-center">Det här förslaget skulle innebära ett gigantiskt experiment med barn för det finns inga framtagna metoder i Sverige för barn i fängelse.</p><p>– I den här frågan har man gjort det lätt för sig politiskt. Man pekar på att konventionen förbjuder ju inte det här, att det saknas en uttrycklig bestämmelse. Och det visar att man inte riktigt har full respekt för barnkonventionen och hur den är tänkt att fungera. </p><p>– Det här förslaget skulle innebära ett gigantiskt experiment med barn, för det finns inga framtagna metoder i Sverige för barn i fängelse. Nu utreds exempelvis om det ska göras undantag för 13–14-åringarnas skolgång, för kriminalvården kommer helt enkelt inte att kunna uppnå vissa krav. Det är det tydligaste exemplet på att det här inte riktigt går ihop. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barn som utnyttjas i kriminella syften kan känna utanförskap av olika skäl. Bra skolor och tillit till samhället är exempel på viktiga skyddsfaktorer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pexels</span></div></div><p>Barnrättskommittén som övervakar hur länder följer barnkonventionen har tidigare riktat kritik mot utvecklingen i Sverige gällande barn som utnyttjas i kriminalitet i förhållande till barns rättigheter. </p><p>– Barnrättskommittén har uttryckt stor oro över att Sverige går mot en mer auktoritär barnsyn och mindre respekt för barn som rättighetsbärare. De pekar också på att man inte får åberopa barnkonventionen för att försämra för barn – vilket är precis det politikerna gör när de säger att de här förslagen är det bästa för barnen.  </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Efterlyser forskningssatsning </h2><p>Monica Burman efterlyser en välunderbyggd diskussion om förebyggande arbete som alternativ till förslagen om hårdare straff för barn som begår allvarliga brott. </p><p>– Det som saknas är en seriös debatt om vad vi ska göra i stället. Vi vet ganska väl vad som är skyddsfaktorer – bland annat bra skolor, tillit till myndigheter – men det är politiskt jobbigare att ta tag i det än att sänka straffbarhetsåldern. Tänk om vi kunde göra en gigantisk forskningssatsning på den här typen av frågor, gärna i samarbete med praktiken, då tror jag vi skulle kunna åstadkomma väldigt mycket.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Rättsliga påföljder för barn inget nytt</h2><p>Frågan om rättsliga påföljder för barn som begår brott är inte ny som man kanske kan tro. En titt i backspegeln visar att redan på 1820-talet diskuterades behov av särbehandling av barn placerade i kriminalvårdens inrättningar. </p><p>– Historiskt har lagstiftningen gått i vågor och pendlat mellan kontroll och stödinsatser. På 1920-talet fick Sverige vad som då ansågs vara en modern barnavårdslag, men med dagens ögon innehöll den ganska tuffa åtgärder mot barn, säger Monica Burman.  </p><p>Sverige ratificerade Barnkonventionen 1990 – med ratificera menas att binda sig till en (internationell) överenskommelse – vilket haft stor betydelse för ett ökat barnperspektiv inom en mängd områden i samhället, inte minst vid myndighetsbeslut och kommunala beslut som rör barn. Barnkonventionen blev – efter många års påtryckningsarbete från bland annat barnrättsorganisationer – lag i Sverige 2020. </p><p>– I takt med att vi lärt oss mer om barns utveckling och mognad har vi med tiden gått över till en lagstiftning som går ut på att vi ska skydda barn och ge dem stöd när det går fel.  </p><p>Det har också funnits en samsyn om att det inte går att göra samma juridiska bedömningar och avvägningar för barn som för vuxna. Men i och med en ökad gängkriminalitet och skjutningar långt ner i åldrarna har vi sett en repressiv vändning i svensk kriminalpolitik, enligt Burman.  </p><p> Hon ser förslagen som en del av en större trend som gått mot allt hårdare straff. </p><p>– Vi har sett en ökad politisk argumentation för att repressionsnivån behöver höjas i Sverige. Exempelvis har minimistraffen och att inte tillåta villkorlig frigivning lika tidigt diskuterats. Det har gått väldigt fort på slutet, men tendensen och tilltron till ett tuffare straffsystem har funnits i minst 15 år. Att ett strängare straffsystem skulle avskräcka människor från att begå brott finns det inga vetenskapliga belägg för, det är helt andra processer i ett samhälle som påverkar varför människor begår brott. </p>/nyheter/oerhort-riskfyllt-umeaforskaren-om-sankt-straffbarhetsalder-_12149769//nyheter/fossilt-till-elektriskt--forskning-forandrar-cementtillverkning_12150775/Från fossilt till elektriskt – ny forskning förändrar cementtillverkningCementindustrin står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Nu tar forskare vid Umeå universitet tillsammans med bland annat Heidelberg Materials Cement Sverige täten i ett banbrytande projekt som ska lösa några av de återstående flaskhalsarna för att i industriell skala elektrifiera produktionen och bana väg för mer klimatsmarta byggmaterial.Wed, 19 Nov 2025 19:03:24 +0100<p>Att bygga hållbart börjar vid grunden; bokstavligen. Cement är ett av världens mest använda byggmaterial men dess tillverkning är också en av de största källorna till koldioxidutsläpp.</p><p>Genom att ersätta fossila bränslen med elektrifierade processer kan dessa utsläpp elimineras och samtidigt öppnas nya möjligheter för effektiv infångning av CO₂.</p><p class="quote-left">Vi får nu också möjlighet att satsa långsiktigt på ytterligare kompetensuppbyggnad</p><h3>Nära samarbete med näringslivet</h3><p>Det nya forskningsprojektet SEEC: Spårelement vid Elektrifierad Cementtillverkning, är ett nära samarbete koordinerat av Heidelberg Materials Cement Sverige och med forskare från Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet och från Föreningen mineralteknisk forskning.</p><h3>Gemensam innovationssatsning finansierar</h3><p>Med finansiering beviljad från programmet Impact Innovation: Swedish Metals and Minerals - en gemensam innovationssatsning för Energimyndigheten, Formas och Vinnovas – ska grundläggande och direkt tillämpbar kunskap om hur elektrifiering påverkar cementens egenskaper skapas.</p><h3>Nästa generations cementprodukter</h3><p>SEEC-projektet utvecklar avancerade modeller och genomför experiment i labb-, pilot- och industriskala; en avgörande del blir att förstå spårelementens beteende och hur detta påverkar viktiga egenskaper i framtidens betong. Projektet är en del av den globala omställningen mot koldioxidneutrala byggmaterial och ligger helt i linje med Agenda 2030:s klimatmål.</p><p>Resultaten kommer att stödja den industriella uppskalningen av elektrifierad cementproduktion och bidra till utvecklingen av nästa generations cementprodukter.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3bb6ff9c-15f3-424e-a074-13d90f58e4f5" data-contentname="Markus Broström">{}</div><p>– Det är mycket glädjande att ha fått förnyat förtroende från både samarbetspartner och finansiären att tillsammans fortsätta bidra till denna viktiga utveckling. Vi får nu också möjlighet att satsa långsiktigt på ytterligare kompetensuppbyggnad i för industrin relevant oorganisk högtemperaturkemi där Umeå Universitet varit starkt i en obruten kedja ända sedan 60-talet, säger Markus Broström, professor i energiteknik vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik på Umeå universitet.</p>/nyheter/fossilt-till-elektriskt--forskning-forandrar-cementtillverkning_12150775//nyheter/sverker-sorlin-om-snons-betydelse_12150769/Sverker Sörlin om snöns betydelse – Från barndomsminnen till klimatkrisFrån barndomsminnen i Åsele till smältande glaciärer på Island, snön bär på berättelser om både människa och planet. Idéhistorikern och författaren Sverker Sörlin besökte Umeå universitet för att dela sina tankar om snöns kulturella betydelse och dess plats i klimatförändringarnas skede. Utgångspunkten var hans bok Snö: En historia, som nyligen översatts till engelska.Thu, 20 Nov 2025 15:56:49 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/43e38475daec4168a020e569b574e3b4/sverker_sorlin_img_4343-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43e38475daec4168a020e569b574e3b4/sverker_sorlin_img_4343-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43e38475daec4168a020e569b574e3b4/sverker_sorlin_img_4343-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/43e38475daec4168a020e569b574e3b4/sverker_sorlin_img_4343-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43e38475daec4168a020e569b574e3b4/sverker_sorlin_img_4343-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43e38475daec4168a020e569b574e3b4/sverker_sorlin_img_4343-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sverker Sörlin föreläser om sin bok Snö:En Historia under ett Transformation Talk arrangerat av Umeå Transformation Research Initiative (UTRI)</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Umeå Transformation Research Initiative välkomnade Sverker Sörlin som talare vid ett Transformation Talk. Moderator för dagen var Erland Mårald, professor i idé-och samhällsstudier och tidigare medlem i UTRI:s styrgrupp.</p><p>Sörlin beskrev inledningsvis snön som något betryggande, ett element som präglat hans uppväxt i Åsele och där hans passion för skidåkning föddes och tog fart. Han lyfte fram hur olika händelser präglat hans relation till snön, och om hur bevittandet av den snabba isbildningen på små vattenpölar under en skidresa format hans syn på snön som ett kraftfullt och fascinerande fenomen.</p><h3>Snöängeln som symbol</h3><p>Snöängeln ges både under seminariet och i boken en alldeles speciell betydelse som en stark symbol för när människan befinner sig mellan himmel och jord. Snöängeln blir en metafor för vår relation till naturen, men också för förlusten vi upplever när snön försvinner. Han drar kopplingar till Walter Benjamins målning Angelus Novus som ser historiens grymheter medan den långsamt flyger bakåt, till att snöängeln nu under den antropocena eran ser människans påverkan på planeten. Snöängeln bildar därför både en nostalgisk bild av barndomens lek och en varningssignal om en hotad framtid.</p><h3>Sanningens platser</h3><p>Som en effekt av människans påverkan menade Sörlin att det finns olika truth spots, platser där globala förändringar blir synliga och får symbolisk kraft. Ett exempel är den isländska glaciären Okjökull, som dödförklarades 2014. Snön fungerar som en indikator på dessa förändringar och är en del av berättelsen om vår framtid.</p><p>Avslutningsvis betonade Sörlin att snön borde ges större uppmärksamhet, och inte bara is och glaciärer, både i forskning, politik och kultur.</p>/nyheter/sverker-sorlin-om-snons-betydelse_12150769//nyheter/forte-medel-till-fardplan-for-framtidens-digitala-behandlingar_12149646/Forte-medel till färdplan för framtidens digitala behandlingarMed en åldrande befolkning ökar belastningen på en redan pressad hälso- och sjukvård. En del av lösningen kan vara digitala självhjälpsverktyg, men att införa dem på bred front är en utmaning. Jonatan Salzer, docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap, deltar i ett nytt projekt som bland annat ska hitta effektiva sätt att implementera digitala behandlingar i primärvården.Mon, 08 Dec 2025 15:49:10 +0100<p>Utgångspunkten för det nya projektet SHIFT-EU är att det behövs innovativa hälso- och sjukvårdsmodeller som minskar vårdbehovet utan att göra avkall på kvalitet. Många länder i Europa brottas med samma problem och i projektet ska man därför genomföra parallella implementeringsstudier i Nederländerna, Polen, Spanien och Sverige. De verktyg som ska implementeras är två beprövade, evidensbaserade och kostnadseffektiva digitala behandlingar för urininkontinens respektive yrsel. Jonatan Salzer, docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap, är ansvarig för den svenska delen av projektet där man ska implementera appen Yrselträning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f2293d48b68b4d6795c3625df25abf4b/salzer_portrait_2019.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer är docent i neurovetenskap och lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrich Aydt</span></div></div><p>– Yrsel är ganska vanligt och kan få stora effekter i form av nedsatt arbetsförmåga, isolering och förstås lidande för den som drabbas. Men relativt enkel träning, vestibulär rehabilitering, kan lindra symtomen, berättar Jonatan Salzer.</p><p>Möjligheten till vestibulär rehabilitering är ofta beroende av att det finns en tillgänglig fysioterapeut. Tillgången till behandlingen varierar över landet, men är generellt sett låg. I tidigare forskningsprojekt har Jonatan Salzer därför utvärderat och anpassat appen Yrselträning för svenska förhållanden. Att göra verktyget tillgängligt för patienter på bred front är dock en utmaning.</p><p>– Det är både regulatoriskt och administrativt komplicerat med sådan här medicinteknik, bland annat när det gäller att data ska hanteras säkert. Det är så pass komplicerat att man måste ha ett företag med på båten, det går inte att göra själv som enskild forskare. Nu har vi ett avtal med ett holländskt bolag men vi ska försöka hitta något sätt att göra det långsiktigt hållbart, inte bara under de tre år som projektet pågår, säger Jonatan Salzer.</p><p>En stor del av utmaningen ligger i finansieringen. Därför är det viktigt att kunna visa att verktygen är kostnadseffektiva, och där har det svenska projektet unika förutsättningar jämfört med många andra länder. Här finns fler och mer omfattande register som gör det möjligt att följa patienterna utifrån flera parametrar.</p><p>– Tanken är att göra en så omfattande och fullständig hälsoekonomisk utvärdering som möjligt. Om jag får sia så tänker jag att det kommer vara en viktig komponent för att hitta en långsiktig finansieringslösning, säger Jonatan Salzer.</p><p>En del av projektet handlar om att hitta en generisk modell för implementering av digitala hälsolösningar i primärvården. Det tror Jonatan Salzer kommer vara viktigt för att fler verktyg som Yrselträning ska kunna tas fram och användas i stor skala.</p><p>– Gissningsvis är systemet för att lansera sådana här produkter så komplext och så pass specifikt för varje land att man inte kan göra en plan som passar alla. Men eftersom vi är flera länder som ska implementera samma app så kan vi nog täcka en hel del av de bekymmer man kan stöta på och sedan göra en färdplan baserat på det, säger Jonatan Salzer.</p><p>Projektet <a href="~/link/0c0f12c80742455ca90ce13f890002ca.aspx">"Breddinförande av hälsoinnovationer för framtidens transformativa digitala egenbehandling i europeisk primärvård (SHIFT-EU)"</a> har beviljats 3 000 000 kronor från Forte och beräknas pågå mellan 2025–2028.</p>/nyheter/forte-medel-till-fardplan-for-framtidens-digitala-behandlingar_12149646//nyheter/ai-skapar-parallell-studiemiljo-och-nya-arbetssatt-i-foretagen_12149613/AI skapar parallell studiemiljö och nya arbetssätt i företagenPå universiteten har kunskapslandskapet förändrats i grunden i och med studenters tillgång till AI. Vad lär de sig egentligen på riktigt och vilken AI-verklighet möter dem när de kommer ut i arbetslivet? Det diskuterades när lärare vid Civilingenjörsprogrammet i teknisk kemi mötte företag i branschen för en strategidag fokuserad på AI.Tue, 18 Nov 2025 08:00:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Med AI kan studenter skapa sig en parallell studiemiljö vid sidan av föreläsningar och kurslitteratur. Det ställer samtidigt större krav på utbildningarna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Jag vill inte ha en student från Umeå universitet som inte har lärt sig att använda AI, säger Emil Byström, vd för Spinchem i Umeå. AI är en grym möjlighet om man använder det rätt. Vi använder det till precis allt vardagligt vi gör, all administration som har med text att göra, marknadsföring, produktutveckling, projekthantering och kvalitetssäkring.</p><p>Risker och möjligheter med artificiell intelligens är just nu på allas läppar. På universitetet har landskapet för lärande förändrats, konstaterar Oskar Gedda, universitetslektor vid Universitetspedagogik och lärandestöd, UPL, vid Umeå universitet.</p><p>Vid sidan av det traditionella, där lärare, kurslitteratur, seminarier och grupparbeten stått i fokus för lärandet, kan studenterna i dag med hjälp av AI bygga upp en parallell studiemiljö. Där kan de ställa sina frågor och ta hjälp i allt från skrivande till analys och programmering – dygnet runt.</p><h3>Studentdriven lärmiljö</h3><p>Det ställer nya krav på universiteten, inte minst i hur man ska bedöma studenternas kunskaper. Man har varit van vid att kunna läsa en uppsats och vara hyfsat säker på att de tankar som texten förmedlar är studentens egna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Oskar Gedda. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Nu kan vi inte göra det antagandet längre, säger Oskar Gedda.</p><p>AI innebär samtidigt spännande möjligheter, tycker han. Det blir en studentdriven lärmiljö, eftersom studenter när de promptar har en idé om vad de behöver hjälp med. De kan ställa sina egna frågor, sådana de kanske inte frågar läraren om. Samtidigt färgas det de får ut alltid av hur de frågar. Vilken bakgrundsinformation och föreställningar de matar AI:s med förstärker resultatet.</p><p>– Man kan se AI som en ”lismande assistent”, den är ju programmerad att alltid bekräfta mig. Vad jag än säger till den, svarar den ”vilken bra idé”. Så om jag kommer med en viss inställning, kommer den inte att ifrågasätta hur jag tänkt på ett sätt som en lärare kanske skulle ha gjort.</p><h3>Mer fokus på förhållningssätt</h3><p>Universiteten behöver ändra sitt sätt att arbeta med utbildning, menar han. Ha större fokus på att lära studenterna förhållningssätt, samtidigt som man visar på när och hur de kan använda AI och till vad. Blivande civilingenjörer behöver träna sig på att bli problemlösare och klara att ställas inför problem de aldrig tidigare stött på.</p><p>– En AI kommer att kunna lösa vilket problem vi än ger den, men den kommer aldrig att kunna bedöma vad som är det egentliga problemet i en viss situation. En AI har inget förhållningssätt, för den är inte värdegrundsarbetande.</p><h3>Hjälp att hantera datamängder</h3><p>Företagen i kemi- och biotechbranschen då, hur pratar de om AI, hur använder de AI och vilka knäckfrågor ställs de inför? De medverkande på strategidagen konstaterar att deras industriers maskiner, instrument och processer genererar hiskeliga mängder data. Dessa skulle de behöva hjälp att sortera i och att processa informationen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Emil Byström, vd på Spinchem i Umeå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Spinchem</span></div></div><p>– I dag sitter vi med mastodontiska excelblad och rapporter från flera år tillbaka, vilket är ett pilligt manuellt arbete att analysera. Det skulle vara bra att kunna ställa en fråga till materialet och få ut en analys, säger Anton Ek på bioteknikföretaget Nordic Biomarker.</p><p>På Nouryon i Örnsköldsvik används cellulosa för att tillverka en konsistensgivare som används i tillverkning av färg och murbruk. Kristina Öhlund, Process and Quality Control manager ser en potential i AI som hjälp att analysera trender, optimera produktion och göra simuleringar av kemiska processer.</p><p>Det krävs kunskap för att veta vilken data man ska stoppa in i sina AI-verktyg och för att granska de analyser man får ut, konstaterar Emil Byström, Spinchem. Deras huvudprodukt är en roterande bäddreaktor som används för att göra kemiska reaktioner snabbare, mer effektiva och enklare att hantera. Reaktorn kan liknas vid en avancerad elvisp som kan användas till allt från läkemedelsforskning till att rening av kärnkraftsavfall. På företaget används AI som hjälp i många arbetsuppgifter.</p><h3>”Jag skulle ha lärt mig så mycket mer”</h3><p>Medan Emil Byström berättar om företaget låter han ett AI-verktyg spela in. Sedan kan det kvickt spotta ur sig en sammanfattning av det som sagts i rummet – och generera tre snärtiga inlägg att publicera på Linkedin.</p><p>– Alla i dag måste börja använda AI, och förstå att det finns olika AI-verktyg. Jag önskar att jag hade haft det när jag studerade, jag skulle ha lärt mig så mycket mer!</p><p><em>Hur skulle du ha använt AI då tror du?</em></p><p>– I stället för att jag bara träffade en lärare tio procent av tiden under min utbildning hade jag haft den med i fickan hela tiden. I dag när jag går kvällspromenader kan jag snacka med en språkmodell, utveckla nya affärsmodeller och marknadsföringsplaner som jag annars tycker att det är astråkigt att göra. Och jag kan skapa en riktigt bra plan på tre timmar i stället för på tre veckor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Lisa Lundin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Strategidagen blev en väldigt intressant dag med många bra diskussioner kring möjligheter och utmaningar med AI, tycker Lisa Lundin, programansvarig för Civilingenjörsprogrammet i teknisk kemi.</p><p>– Vi som lärare har fått med oss att användningen av olika typer av AI skiljer sig rejält mellan de företag som våra studenter kan jobba hos i framtiden, säger hon. Vi behöver utbilda studenterna i vikten av att kunna förhålla sig kritisk till det som produceras av AI och för att kritiskt kunna granska något måste man själv besitta rigida kunskaper.</p>/nyheter/ai-skapar-parallell-studiemiljo-och-nya-arbetssatt-i-foretagen_12149613//nyheter/styr-gamla-anknytningsteorier-synen-pa-dagens-foraldraskap_12149620/Styr gamla anknytningsteorier synen på dagens föräldraskap?Trots ett starkt jämställdhetsfokus i Sverige under 2000-talet fortsatte anknytningsteorin att beskriva mamman som barnets främsta omvårdnadsperson, och pappan som den sekundära. Det visar psykologen och forskaren Katarina Blume i sin doktorsavhandling vid Umeå universitet.Tue, 18 Nov 2025 07:30:00 +0100<p>När Katarina Blume började granska hur anknytningsteorin tolkades och användes i Sverige under 2000-talet, upptäckte hon ett tydligt mönster. Trots att Sverige samtidigt drev en aktiv jämställdhetspolitik framställdes modern som barnets huvudsakliga anknytningsperson i såväl psykologisk litteratur som inom behandlingspraktik.</p><p>– Jag såg att mamman i de flesta texter beskrevs som barnets “huvudförälder”, medan pappan snarare blev “andraförälder”. Det här gick på tvärs mot den samtida politiska diskursen om jämn fördelning av omsorgsansvar, säger Katarina Blume.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Stark i både forskning och samhällsdebatt</h2><p>Anknytningsteorin, som började utvecklas på 1950-talet, har haft stort inflytande över hur vi förstår barns utveckling och föräldraskap. Teorin betonar vikten av en trygg relation mellan barnet och dess omvårdnadsperson. Det är en tanke som fått starkt fäste i både forskning och samhällsdebatt.</p><p>Runt millennieskiftet ökade anknytningsteorins närvaro i Sverige. Den syntes inte bara i psykologisk praktik utan även i myndighetsrapporter, statliga utredningar och populärvetenskapliga medier.</p><p>– Det var tydligt att teorin användes som förklaringsmodell i många sammanhang, men sällan ifrågasattes. Jag ville undersöka vad som händer när vi betraktar den genom ett feministisk-psykologiskt perspektiv, säger Katarina Blume.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">“Mother-blaming” – en risk i praktiken</h2><p>I sin avhandling har Blume analyserat svensk anknytningsteoretisk litteratur från 2002 till 2012 och intervjuat psykologer som arbetar med föräldrar och barn. Resultatet visar att behandling och rådgivning ofta riktas till mammor, och betydligt mer sällan till pappor.</p><p>Katarina Blume menar att konsekvensen blir att mamman riskerar att framstå som den som bär huvudansvaret för barnets välmående. Därmed också skulden när något inte fungerar.</p><p>– Inom feministisk psykologi kallas detta “mother-blaming”. Det innebär att mamman görs till bärare av barnets psykiska hälsa eller ohälsa, även när det finns strukturella eller relationella faktorer som spelar in, säger hon.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Fortfarande stort inflytande</h2><p>Även om studien fokuserar på 2000-talet menar Blume att frågorna är fortsatt aktuella. Anknytningsteorin har fortfarande stort inflytande både i forskning och i praktiskt psykologiskt arbete.</p><p>– Psykologin som disciplin påverkar hur vi tänker om människor och relationer. Därför är det viktigt att vi också granskar våra egna teoretiska utgångspunkter. Min förhoppning är att avhandlingen bidrar till en mer reflekterande psykologi, säger Katarina Blume.</p><p>Avhandlingen visar hur självklara teorier kan formas av sin tid och sina könsnormer.</p><p>– Jag tror att psykologi som ämne behöver kunna rymma den här typen av självreflekterande studier. Bara då kan vi utveckla både teori och praktik i takt med samhället, avslutar Katarina Blume.</p>/nyheter/styr-gamla-anknytningsteorier-synen-pa-dagens-foraldraskap_12149620//nyheter/traningens-effekt-pa-hjarnan--vad-vet-vi-egentligen_12149574/Träningens effekt på hjärnan – vad vet vi egentligen?Vid Idrottshögskolans Idrottslunch den 12 november samlades en stor publik för att lyssna till Carl-Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns Universitet. Under sin föreläsning delade han med sig av aktuell forskning om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnans åldrande.Mon, 17 Nov 2025 14:55:52 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/42dde98018fb492e91cda7f8aa5ff75c/carl-johan_boraxbekk.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/42dde98018fb492e91cda7f8aa5ff75c/carl-johan_boraxbekk.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/42dde98018fb492e91cda7f8aa5ff75c/carl-johan_boraxbekk.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/42dde98018fb492e91cda7f8aa5ff75c/carl-johan_boraxbekk.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/42dde98018fb492e91cda7f8aa5ff75c/carl-johan_boraxbekk.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/42dde98018fb492e91cda7f8aa5ff75c/carl-johan_boraxbekk.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Carl-Johan</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat bild</span></div></div><p>Carl-Johan Boraxbekk, som påbörjade sin forskarkarriär vid Umeå universitet och är anknuten till Idrottshögskolans forskningsnätverk, har ett särskilt forskningsfokus på den åldrande hjärnan. Under sin Idrottslunch presenterade han både forskningsresultat och nyanserade perspektiv på träningens effekter.</p><p>–Det finns interventionsstudier som tyder på att träning kan ha en effekt, men det starkaste beviset är nog att om det finns en effekt så är den liten. I de mest positiva studierna så är effekterna små – men det betyder inte att de är oviktiga. Små effekter kan ha stor betydelse, säger Carl-Johan Boraxbekk.</p><h3>Aktiv livsstil kopplas till bättre minne</h3><p>Boraxbekk lyfte även fram populationsbaserade studier som visar att personer som är fysiskt aktiva tenderar att behålla minnesfunktioner bättre än inaktiva. Samtidigt betonade han vikten av att se på forskningen med nyanserade glasögon:</p><p>–Jag är positiv till träning för hjärnan, men jag hoppas vi kan få en lite mer nyanserad bild av dess effekter.</p><h3>Kondition eller styrka – olika påverkan på hjärnan</h3><p>Valet av träningsform spelar också roll. Enligt Boraxbekk har konditions- och styrketräning olika effekter på hjärnan.</p><p>–Man brukar prata om den kardiovaskulär hypotesen, som främst gäller konditionsträning, och myokin-hypotesen för styrketräning. Den senare handlar om vilka substanser som utsöndras från muskeln och sedan transporteras till hjärnan, antingen via blodet eller muskel-nerv-kontakten, förklarar han.</p><p>De två hypoteserna samverkar och träningsformerna överlappar – de är inte helt åtskilda. Träning kan påverka hjärnans struktur, kemi och funktion, men resultaten varierar stort mellan individer.</p><p>–Ibland ser vi förändringar som inte förklarar eventuella effekter på minnesfunktioner, vilket gör det hela mer svårtolkat. I andra fall ser vi effekter på till exempel struktur eller funktionell aktivitet som faktiskt kan relateras till förbättrat minne, säger Boraxbekk.</p><p>På frågan om det finns någon särskild träningsform som är extra bra för hjärnan svarar han:</p><p>–Det är många faktorer som spelar in för att kunna göra en sådan rekommendation. Jag tror inte att det finns en universallösning – det är inte one-size-fits-all.</p><h3>Vanliga missförstånd om träning och hjärnhälsa</h3><p>Avslutningsvis lyfte Boraxbekk ett vanligt missförstånd:</p><p>–Många tror att det är så enkelt som att träning påverkar hjärnhälsan, men så fungerar det inte. Bara för att man börjar träna innebär det inte att man automatiskt får effekter på hjärnan.</p><p>Han betonade att människors respons på fysisk aktivitet skiljer sig åt.</p><p>–Effekterna varierar stort mellan individer. Vissa får resultat medan andra inte får någon effekt – en aspekt jag belyste under föreläsningen, avslutar Carl-Johan.</p><p>Missade du föreläsningen?</p><p><a title="Se föreläsningen Träna! Hjärna?" href="~/link/8ecf909965a8472eb3d02fe34a17e53e.aspx">Du kan ta del av Träna! Hjärna? med Carl-Johan Boraxbekk i efterhand via denna länk.</a></p>/nyheter/traningens-effekt-pa-hjarnan--vad-vet-vi-egentligen_12149574//nyheter/rikspolischefen-lyfter-universitetets-arbete-med-polisforskning-_12149520/Rikspolischefen lyfter universitetets arbete med polisforskning När Enheten för polisiärt arbete firade 25 år i ett fullsatt Rotundan den 14 november deltog flera framstående personer från Polismyndigheten. Bland gästerna fanns rikspolischef Petra Lundh, som under sitt inledningstal uppmärksammade Umeå universitets framstående arbete med polisforskning. I samband med jubileumsfirandet möttes akademi och polisväsendet för att uppmärksamma och diskutera utvecklingen av forskning och forskarutbildning inom polisvetenskap. Mon, 17 Nov 2025 14:50:38 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/262f6db7d6024cbe87d1026295ffe2e2/251114-jubileum-124.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/262f6db7d6024cbe87d1026295ffe2e2/251114-jubileum-124.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/262f6db7d6024cbe87d1026295ffe2e2/251114-jubileum-124.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/262f6db7d6024cbe87d1026295ffe2e2/251114-jubileum-124.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/262f6db7d6024cbe87d1026295ffe2e2/251114-jubileum-124.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/262f6db7d6024cbe87d1026295ffe2e2/251114-jubileum-124.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Petra Lundh, rikspolischef deltar i panelsamtal vid Enheten för Polisiärt arbetes 25-årsjubileum.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskning i fokus på jubileumsdagen</h2><p>Firandet inleddes av Xavier de Luna, prodekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, följt av rikspolischef Petra Lundh. I sitt tal lyfte rikspolischefen betydelsen av Umeå universitets arbete med att etablera och utveckla polisvetenskap som forskningsområde. </p><p>– Jag vill understryka hur välkommet och viktigt det är att ni här i Umeå är så framåtlutade när det gäller dels att satsa på grundutbildningen, men också vidareutbildning, och nu även forskarutbildning, säger Petra Lundh i inledningstalet.</p><p>Rikspolischefen gratulerade enheten till att ha inrättat den första forskarutbildningen i Norden och skickade en särskild hälsning till Anna Elmquist som är Sveriges första doktorand inom polisvetenskap. Hon framhäver också att universitetets forskning spelar en central roll för att stärka polisens förmåga att möta samhällets utmaningar.</p><p>– Som brottsligheten ser ut idag behöver vi kroka arm i hela samhället, och vi behöver också hitta de metoder som har bäst effekt för att bekämpa brottsligheten, och där gör ni ett otroligt viktigt jobb, säger Petra.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Panelsamtal om samverkan och utveckling</h2><p>I samband med jubileumsfirande hölls ett panelsamtal där samverkan mellan forskning och praktik stod i fokus. I panelen deltog Petra Lundh, rikspolischef, Lars Wahlberg, biträdande regionpolischef Nord, och Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie, samtliga från Polismyndigheten, tillsammans med Oscar Rantatalo, professor vid Enheten för Polisiärt arbete.</p><p>Panelen diskuterade hur den moderna brottsligheten ställer högre krav på polisens arbete och hur akademin kan bidra med evidensbaserad kunskap. Samtalet belyste att komplexa och snabbt föränderliga brottstrender kräver praktiknära forskning och snabb återkoppling av resultat till den operativa verksamheten. Panelsamtalet visade vikten av att stärka relationen mellan Polismyndigheten och akademin genom nära samarbete och öppenhet, för att gemensamt utveckla metoder som kan förbättra polisens arbete. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Bilder från evenemanget</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="03011946-b23f-4de2-bdf7-b8b5f1e16b40" data-contentname="Bildspel">{}</div>/nyheter/rikspolischefen-lyfter-universitetets-arbete-med-polisforskning-_12149520//nyheter/ett-forsta-steg-mot-narmare-samerkan-med-larcentra-i-norr_12149158/Närmare samverkan med lärcentra i norrNär avstånden är stora och möjligheten att flytta liten blir stödet på hemmaplan avgörande för att både börja och orka studera vidare. Umeå universitet tar nu steg mot ett närmare samarbete med lärcentra i norra Sverige – för att fler ska kunna lyckas med sina studier, oavsett var de bor.Mon, 17 Nov 2025 10:31:28 +0100<p>Den 28 oktober bjöd Umeå universitet in representanter från lärcentra mellan Gällivare i norr och Kramfors i söder till campus. Samtalen tog avstamp i en gemensam övertygelse: att norra Sverige behöver fler som utbildar sig, och att det kräver närmare samverkan mellan universitet och kommuner.</p><p>– Gnistan tändes när jag träffade kommunledningarna på Akademi Norrs direktionsmöte i Lycksele i somras. Det blev tydligt att vi måste ta tag i frågorna tillsammans, sade universitetsdirektör Hans Wiklund när han välkomnade deltagarna.</p><p>Han lyfte också lärcentras betydelse för de många som studerar vid sidan av familj och arbete:</p><p>– Omkring 30 procent av Umeå universitets utbildningar ges på distans. Många av de studenterna varken kan eller vill flytta. Där är ni viktiga möjliggörare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Umeå universitet är ett av landets fullbreddsuniversitet. Väljer man Umeå kan man bli nästan vad som helst – det är något ni gärna får föra vidare till presumtiva studenter, hälsade universitetsdirektör Hans Wiklund.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">”Vi är ett campus för mitt-i-livarna”</h2><p>Lärcentra berättade hur lokala studiemiljöer kan sänka trösklarna för dem som tar sina första steg in i högre utbildning. Ett socialt sammanhang kan vara avgörande när man studerar på distans – inte minst för dem utan tidigare erfarenhet av högskolestudier.</p><p>– Steget till högre utbildning kan kännas stort, särskilt om man inte har någon i sin närhet som studerat. Det är lätt att känna sig ensam. Därför har vi satsat på att ordna miljöer där studenter kan mötas och plugga tillsammans. Det gör stor skillnad, sade Johan Danielsson, rektor för nystartade Campus Lycksele och Lycksele Lärcentrum.</p><p>Kollegan Charlotte Jansson fyllde i:</p><p>– Vi är ett campus för dem jag kallar ’mitt-i-livarna’. De som vill stanna kvar och bygga sin framtid i kommunen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/johan_danielsson_campus_lycksele.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/johan_danielsson_campus_lycksele.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/johan_danielsson_campus_lycksele.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/johan_danielsson_campus_lycksele.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/johan_danielsson_campus_lycksele.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/johan_danielsson_campus_lycksele.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> – Den här dagen ger oss fortsatt inspiration till att samverka mer för att sprida möjligheten till högre utbildning i inlandet, sade Johan Danielsson, rektor för Campus Lycksele och Lycksele Lärcentrum.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Digital tentamen på annan ort – en viktig fråga</h2><p>En av dagens mest engagerande diskussioner handlade om möjligheten att skriva digitala tentor på hemorten. I dag måste studenter resa till Umeå – något som inte alltid går ihop med arbete, familj eller ekonomi.</p><p>Universitetet utreder nu vad som krävs för att kunna erbjuda digital tentamen på annan ort. Det handlar om allt från säkerhet och rutiner till utbildning av personal, tekniska lösningar och support.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Kan hjälpas åt att nå ut</h2><p>Även kommunikation stod högt på agendan. Hur når man potentiella studenter som inte ser högre utbildning som ett självklart alternativ? Och hur får man dem som börjar att fortsätta hela vägen?</p><p>– Det har aldrig varit enklare att välja att studera, sade Anna Dahlgren, områdeschef vid Kommunikationsenheten, när hon presenterade upplägget för Umeå universitets nya utbildningswebb.</p><p>Webbplatsen sorterar kurser och program efter intresseområden för att göra det lättare för dem som inte riktigt vet var de ska börja att hitta rätt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/traff_med_larcentra3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Umeå universitet är landets mest populära lärosäte sett till förstahandssökande gällande distansutbildning, berättade Anna Dahlgren, områdeschef på Kommunikationsenheten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><p>Samtidigt konstaterade flera deltagare att tröskeln ut också är låg. Här uttryckte lärcentra och kommuner en vilja att bidra mer aktivt, exempelvis genom att ordna möten med arbetsgivare eller lokala informationsträffar.</p><p>– Kanske kan vi hjälpa till att visa vilka utsikter utbildning skapar och vilka jobbmöjligheter som faktiskt finns i norr? Med förenade krafter tror jag att vi kan stärka både motivation och genomströmning, menade Ida Lindh, ansvarig för avdelningen Högre utbildning och forskning på Skellefteå kommun.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">En början på något större</h2><p>Vid dagens slut var känslan tydlig: detta var startskottet för ett långsiktigt samarbete.</p><p>– Vi samverkar redan med vissa utbildningsprogram, men det här öppnar för något större. Det är jättebra att vi tar ett mer organiserat grepp. Utan bra samverkan med lärosäten saknas möjligheter till högre utbildning i vår kommun, sade Johan Danielsson från Campus Lycksele.</p><p>Arbetet fortsätter under våren – med målet att skapa mer tillgängliga studievägar för hela norra Sverige.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/magdalena_ahnqvist_olsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/magdalena_ahnqvist_olsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/magdalena_ahnqvist_olsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/magdalena_ahnqvist_olsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/magdalena_ahnqvist_olsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2d8e4319299041d285c5d074d78ac15b/magdalena_ahnqvist_olsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Det här känns som en bra start! Vi behöver bygga vidare tillsammans för att främja kompetensförsörjningen och bidra till en hållbar utveckling. Som det är nu ligger många inlandskommuner långt efter storstäderna i eftergymnasial nivå, sade Magdalena Ahnqvist Olsson, utbildningsledare på Lapplands lärcentra.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div>/nyheter/ett-forsta-steg-mot-narmare-samerkan-med-larcentra-i-norr_12149158//nyheter/harshit-malhotra-utvecklar-nya-verktyg-for-syntetisk-biologi_12149484/Utvecklar nya verktyg för syntetisk biologiEfter att ha disputerat i Indien har Harshit Malhotra tagit steget till Umeå, där han som 'Excellence by Choice' postdoktor utvecklar avancerade kemo-optogenetiska verktyg. Målet med hans forskning är att styra bakteriers cellulära processer och omprogrammera dem för att producera värdefulla kemikalier.Wed, 26 Nov 2025 15:45:33 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1179-251103-mpn4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1179-251103-mpn4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1179-251103-mpn4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1179-251103-mpn4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1179-251103-mpn4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1179-251103-mpn4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Harshit Malhotra är 'Excellence by Choice' postdoktor i professor Yaowen Wu lab på Kemiska institutionen och Anita Sellstedt lab vid Umeå Plant Science centre, UPSC, vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är din akademiska bakgrund?</h2><p>— Min doktorsavhandling handlade om att genetiskt modifiera en specifik bakterie som heter<em> Pseudomonas bharatica</em> CSV86T så att den kan bryta ner ett skadligt bekämpningsmedel som kallas karbaryl. Bakterien kommer från jord som är förorenad med bensin och den kan utföra många olika kemiska reaktioner för att bryta ner ämnen. Det gör den idealisk för biodegradering och tillämpningar inom metabol ingenjörskonst.</p><p>— Genom detta arbete har jag fått stora kunskaper inom mikrobiologi, molekylärbiologi, biokemi och metabol ingenjörskonst.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur hamnade du vid Umeå universitet i norra Sverige?</h2><p>— Det som lockade var professor Yaowen Wus forskargrupp vid Umeå universitet som har utvecklat unika verktyg som används inom metabol ingenjörskonst och har enorm potential att revolutionera syntetisk biologi.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad fokuserar din forskning på?</h2><p>— Min forskning fokuserar på utvecklingen av kemo-optogenetiska verktyg för att kontrollera cellulära processer i bakterier. Dessa system kombinerar kemiska molekyler, optik och genetiskt modifierade proteiner för att med hjälp av ljuskänsliga små molekyler exakt styra proteinaktiviteter på specifika platser i celler.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vad är utmanande respektive givande med att vara forskare? </h2><p>— Utmaningen med att vara forskare ligger i det ihärdiga arbete, tålamod och den uthållighet som krävs för att avslöja naturens sanningar. Men denna strävan är väldigt tillfredsställande eftersom den bidrar till mänsklighetens kunskapsutveckling och framsteg.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vilka är dina första intryck av Umeå stad och universitetet? </h2><p>— Umeå ligger nära naturen och är en fridfull stad. Arbetsmiljön är gynnsam för ens karriärutveckling och erbjuder ett brett utbud av forskningsinfrastrukturer för att utföra projekt.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Vad är din drivkraft för att forska inom life science?</h2><p>— Min drivkraft skulle jag säga är att bidra till samhället genom att utnyttja potentialen hos syntetisk biologi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1324-251103-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1324-251103-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1324-251103-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1324-251103-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1324-251103-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d6ee7c0d98441cc82bfd957d5f65f50/harshit-malhatra-1324-251103-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Harshit Malhotras drivkraft för att forska inom life science är att bidra till samhället genom att utnyttja potentialen hos syntetisk biologi. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/harshit-malhotra-utvecklar-nya-verktyg-for-syntetisk-biologi_12149484//nyheter/42-miljoner-till-forskarskola-om-undervisning-och-matematik_12149420/42 miljoner till forskarskola om undervisning och matematikAnna Ida Säfström vid Umeå universitet kommer leda den nya forskarskolan.Fri, 14 Nov 2025 13:01:12 +0100<p>Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats inom utlysningen Forskarskolor för lärarutbildare. Totalt beviljar Vetenskapsrådet 494 miljoner kronor för åren 2025–2030 till tolv projekt i landet.</p><p>Ett av projekten som får bidrag  är AMTLR – En forskarskola för att avancera forskningen om relationen mellan undervisning och lärande i matematik, som leds av Anna Ida Säfström  vid Umeå universitet. Projektet får 42 miljoner kronor under fem år.</p><p>Vetenskapsrådets bidrag ska användas för att anordna och bedriva utbildning på forskarnivå. Målet är att stärka forskningsanknytningen i lärarutbildningen med dess olika inriktningar och att utöka utbildningskapaciteten med bibehållen kvalitet. Satsningen grundar sig på ett regeringsuppdrag.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"><strong>Varför behövs forskarskolan?</strong></h2><p>En central fråga för utbildningssystem över hela världen är hur matematiklärare bättre kan stödjas i sitt uppdrag att främja elevers matematiklärande.</p><p>– Utbildning för lärare kan leda till bättre undervisning om den bygger på förståelse för vad i matematikundervisningen som leder till lärande – och varför. En sådan förståelse gör det möjligt att anpassa undervisningen till olika elevgrupper och förutsättningar, säger Anna Ida Säfström.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1"><strong>Forskningsbehovet</strong></h2><p>Idag handlar en övervägande del av forskningen inom matematikdidaktik om andra saker, till exempel att beskriva vanliga svårigheter elever stöter på och vad elever gör i specifika klassrumssituationer.</p><p>– Denna typ av forskning är också viktig och ger andra insikter, men räcker inte för att faktiskt leda till vägledning för hur undervisning ska utformas för att främja elevers matematiklärande," säger Säfström.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Så ska AMTLR bidra</h2><p>Forskarskolan AMTLR syftar till att både förbättra och öka mängden forskning som direkt studerar sambanden mellan undervisning och lärande i matematik.</p><p>– Vi vill få bättre kunskap om detta samband och därmed bättre grund för lärarutbildning och fortbildning som faktiskt leder till att elever lär sig matematik bättre, säger Säfström.</p><p>En central del av satsningen är att utbilda doktorander i att utforma, genomföra och granska forskning om hur och varför matematikundervisningens påverkar lärandet.</p><p>Forskarutbildningen kommer innehålla fem specifikt utvecklade kurser som behandlar centrala aspekter av forskning om sambandet mellan undervisning och lärande i matematik. Doktoranderna kommer knytas till befintliga forskningsprogram som bedrivs av forskargrupper vid Linnéuniversitetet, Mälardalens universitet och Umeå universitet.</p><p><a href="https://www.vr.se/5.56265b50197a1f657b69a92.html">Läs mer på Vetenskapsrådets hemsida om bidragen till forskarskolorna</a></p>/nyheter/42-miljoner-till-forskarskola-om-undervisning-och-matematik_12149420//nyheter/framtidens-kriskommunikation-mycket-mer-an-bara-teknik_12149335/Umeå-forskare studerar framtidens kriskommunikation: Rakel G2 - mer än teknikSedan 2006 har Rakel-systemet varit ryggraden för robust och krypterad kommunikation mellan polis, räddningstjänst, ambulans, Försvarsmakten och drygt 650 andra samhällsviktiga aktörer. Men mycket hinner hända på närmare 20 år så nu är det dags för driftsättning av nästa generations system.Fri, 14 Nov 2025 08:49:35 +0100<p>I juni 2020 fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) uppdrag av regeringen att uppgradera såväl tjänsteutbud som infrastruktur för att svara upp mot nya krav från användarorganisationerna.</p><p class="quote-center">Vår forskning ska bidra till att förstå både möjligheter och utmaningar</p><p>Med nya versionen av Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) – Rakel G2 – blir kommunikationen både mer flexibel och dessutom framtidssäkrad. Förutom röstsamtal möjliggör systemet delning av data, video och lägesbilder i realtid, vilket är avgörande för effektiv samverkan vid kriser och störningar.</p><h3>Forskning följer förändringen</h3><p>För att förstå hur denna övergång påverkar användare, organisationer och myndigheter genomförs ett forskningsprojekt vid Umeå universitet, Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dbd2c096eafd4e83ad3c890543813004/leif_rakel.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Leif Sundberg, docent i informatik</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Mikaelsson</span></div></div><p>– Införandet av Rakel G2 är inte bara en teknisk uppgradering – det är ett bredare förändringsarbete och en process som påverkar hur aktörer samverkar i kritiska situationer. Vår forskning ska bidra till att förstå både möjligheter och utmaningar med denna utveckling, säger Leif Sundberg, docent vid Institutionen för informatik på Umeå universitet, som bl a forskar om digital förvaltning och riskhantering i samhällskritiska miljöer.</p><h3>Varför är Rakel G2 viktigt?</h3><p>Systemet är avgörande för att säkerställa trygg och robust kommunikation när samhället utsätts för störningar, kriser eller krig. Genom modern mobilteknologi och ett robust kärnnät får aktörerna tillgång till bredbandstjänster som dagens system saknar.</p><p>Detta stärker Sveriges totalförsvarsförmåga och gör kommunikationen mer säker och framtidssäker.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e6de389b-7e7f-4248-944e-d441babab586" data-contentname="Fakta om Rakel">{}</div>/nyheter/framtidens-kriskommunikation-mycket-mer-an-bara-teknik_12149335//nyheter/det-finaste-jag-har-fatt-pa-lange_12149293/"Det finaste jag har fått på länge"Allas lika värde, att få vara just den man är, har alltid varit viktigt för Medicinska fakultetens Lika Villkorspristagare Anne Möller Thysell, instruktionssjuksköterska vid kliniskt träningscentrum Clinicum Betula.Fri, 14 Nov 2025 13:29:12 +0100<p>- Det är mycket viktigt för den som arbetar inom vården att vara medveten om normer och fördomar – hur dessa påverkar oss och samhällslivet i stort, säger Anne Möller Thysell, som uppvaktades med blommor och diplom av Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor och mångfald.</p><p>Anne berättar att hon har gått en yrkesmässigt krokig väg fram till dagens arbete på Clinicum Betula.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1547-251111-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor och mångfald. Anne Möller Thysell, instruktio</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>- Jag började läsa till lärare i 20-årsåldern, men hoppade av och blev till slut sjuksköterska i stället, och cirkeln slöts när jag fick jobbet som instruktionssjuksköterska för drygt fem år sedan.</p><p>Nu läser Anne parallellt med jobbet en master i omvårdnad, där hon valt att kombinera kurser i medicinsk pedagogik med kurser som har med normmedvetenhet att göra. Det handlar om kurser vid olika lärosäten, inom områdena genus, normkritik, intersektionalitet och HBTQ.</p><p>- Min tanke är att kombinera synliggörande och reflektion kring normer med det praktiska lärandet, där studenterna även ska öva på bemötande av patienter.</p><p>Anne säger att hon alltid haft en grundmurad värdering och ett intresse för allas lika värde.</p><p>- Jag har uppfostrat mina barn att de får vara som de vill, att det är OK att älska den man vill - det är värderingar jag har med mig hemifrån. Jag har alltid haft människor i min närhet, både vänner och familjemedlemmar, som på olika sätt bryter mot normer för sexualitet och könsuttryck. Jag tror det har bidragit till att mina värderingar är vad de är och att jag tycker det här är viktigt.</p><p><strong>Normer och fördomar</strong></p><p>Inte minst inom vården är det, säger Anne, viktigt med kunskap och medvetenhet om normer och och deras påverkan på oss själva och andra.</p><p>- Vi kan inte eliminera normer och fördomar, men vi kan genom att vara medvetna om dem också hantera dem.</p><p>För att lyfta frågor om allas lika värde med såväl studenter som kollegor, använder hon gärna det vardagliga pratet och undviker stereotyper. Det handlar om att våga prata om ämnen som sexism, rasism, homo- och funkofobi, ålderism och andra typer av förtryck, när dessa kommer upp i samtal. Anne har också planer kring hur patientfall kan utvecklas på enkla sätt utan att behöva ändra själva syftet med övningen, som att ge en patient ett icke-svenskklingande namn eller att en manlig patient är gift med en man.</p><p>På Clinicum Betula har det köpts in dockor och attrapper med mörk hudton, dels för att representera en mångfald men också för att studenterna exemeplvis ska lära sig att känna igen trycksår på brun hud.</p><p><strong>Förståelse och respekt</strong></p><p>- Vår verklighet är verkligen mångfacetterad och studenterna idag är mycket medvetna och har ett öppet synsätt. Jag upplever att det finns en större variation bland studenterna än tidigare, exempelvis fler utrikesfödda och transpersoner. Jag tror de studenterna känner sig mer inkluderade om de kan känna igen sig i utseendet på övningsdockor eller i patientfall. När vi jobbar kliniskt träffar vi patienter av alla slag - då behöver vi förstå och respektera dem oavsett kultur och sexuell läggning.</p><p>Anne ger som ett exempel när hon skulle hjälpa en nyförlöst kvinna duscha.</p><p>- Hon ville inte ha min hjälp, hon ville att hennes mamma skulle hjälpa henne tvätta sig. Jag förstod inte först, jag försäkrade att hennes mamma inte behövde göra det, att vi i personalen gärna hjälpte till. Men när kvinnan förklarade att det i hennes kultur är tradition att det är mormodern som hjälper den nyförlösta mamman tvätta sig efter förlossningen, förstod jag att det var viktigt och att det bästa för henne var att få hjälp av mamman, och då blev det så.</p><p><strong>Sällan bara ett ”rätt” sätt</strong></p><p>Anne menar att det inte handlar om att känna till alla traditioner och kulturer i världen, utan att lyssna och respektera när man möter sätt att se på saken som är obekanta för en själv. Att förstå att det sällan finns ett ”rätt” sätt utan att det handlar om olika perspektiv.</p><p>Ett annat exempel på något Anne skulle vilja se mer av i utbildningen är att bemöta personer som tillhör HBTQ-gruppen.</p><p>- Psykisk ohälsa och suicid är vanligt hos transpersoner, och jag skulle vilja att studenterna fick öva på bemötande av dessa patienter för att skaffa sig beredskap inför verkliga patientmöten. Att få träna på att möta en patient i kris i en simulerad övning i kontrollerad miljö, där det är någon som agerar patient ökar tryggheten, vilket också stöds av forskningen.</p><p><strong>Forskning ett nästa steg</strong></p><p>Framåt i tiden vill Anne jobba för större jämställdhet och lyfta de som trycks ned av normerna. Hon har siktet inställt på att kanske så småningom börja forska kring intersektionalitet och normer i vården och hur de påverkar vårdpersonal, studenter och patienter. Det finns fortfarande mycket att synliggöra och arbeta med, men mycket är också bättre nu än tidigare.</p><p>-  Jag vill tro att vi är på god väg mot en jämställd yrkeskår.</p><h3>Nomineringen</h3><p>Anne sprider kunskap och medvetenhet i frågor rörande kön, sexuell läggning och etnicitet i sitt arbete som instruktionssjuksköterska på det kliniska träningscentrumet Clinikum Betula. Hon läser också ett masterprogram i omvårdnad där fokus delvis ligger på vård med ett HBTQ-perspektiv som hon lär ut till kollegor, lärare och studenter. Hon är både normkritisk och inkluderande och belyser olika perspektiv om hur man kan tolka och förstå andra människor. Anne utvecklar undervisningen på enheten bland annat genom övningsmodeller med melaninrik hud och genom patientfall med inte enbart svenskklingande namn eller cis-personer, samt väcker kritiskt tänkande och medvetenhet kring inkludering hos studenterna.  Anne tar diskussioner och bemöter åsikter som uttrycker rasism, homofobi eller funkofobi och svarar på frågor pedagogiskt och med vänlighet. Hennes arbete leder till att alla som möter studenter ska kunna göra det med respekt och förståelse.  Anne är en förebild i arbetet för lika villkor och bidrar till att alla studenter ska kunna delta i undervisning och utbilda sig efter sina egna förutsättningar.</p><h3>Mer om Likavillkorspriset</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bd5e9550bf640c58d8bd6a2b8e3c82a/lika-vilkor_anne_moller_thysell-1496-251111-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anne Möller Thysell, årets Likavillkorspristagare, uppvaktades med blommor och diplom av Christina Ljungberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Det var i samband med att Institutionen för omvårdnad träffade universitetsledningen, som årets Lika Villkorspris delades ut av Christina Ljungberg, vicedekan för lika villkor och mångfald.</p><p>-  Vi fick 11 nomineringar i år, som beskriver många fina insatser. Vi hoppas därför att de som nominerat gör ett nytt försök nästa år igen och att många tar chansen att uppmärksamma det viktiga arbete som våra pristagare gör! Nomineringen öppnar i början av september, säger Christina Ljungberg.</p><p>Syftet med priset är att uppmuntra medarbetare och studenter vid Medicinska fakulteten att verka för lika villkor inom fakulteten. Pristagaren/-na ska ha gjort en betydelsefull insats för främjandet av lika villkor inom fakulteten/universitetet. Den som får utmärkelsen får 15 000 kronor och ett fint diplom.</p>/nyheter/det-finaste-jag-har-fatt-pa-lange_12149293//nyheter/fran-nato-till-landsbygd--manga-perspektiv-pa-arets-perspectives_12149327/Från Nato till landsbygd – många perspektiv på årets PerspectivesDet var fullsatt i Rotundan på Umeå universitet då årets Perspectives samlade forskare, samhällsaktörer och näringsliv för att diskutera geopolitisk och ekonomisk osäkerhet. Perspectives är en årligt återkommande konferens- och eventserie som utforskar olika perspektiv på aktuella ämnen och i år fick publiken fick ta del av allt från OECD:s syn på Sveriges statsskuld till kulturens stora betydelse som budbärare i svåra tider.Fri, 14 Nov 2025 09:00:12 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4056-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4056-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4056-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4056-12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4056-12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4056-12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Eklund, professor i statsvetenskap och föreståndare för Europeiska CBRNE-centret, var förste talare på Perspectives 2025 inför ett fullsatt Rotundan på Umeå universitet. Foto: Per Melander</p></div></div><p>– Vi har en tänkbar konflikt mellan att investera i militär upprustning när vi även behöver spendera pengar på civil upprustning för att stärka försvarskraften, som till exempel viktig infrastruktur, påpekade Niklas Eklund, professor i statsvetenskap och föreståndare för Europeiska CBRNE-centret, som var först ut på talarlistan efter att publiken hälsats välkomna av Patrik Danielsson, prorektor vid Umeå universitet och moderator Elin Leyonberg, kommunikatör vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum).</p><p>I publiken fanns representanter från bland annat Umeå kommun, Skellefteå kraft, Polarbröd, Uminova Holding, Komatsu Forest, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, OECD, Samforma, Pro&Pro och Algoryx, för att bara nämna några. Niklas Eklund gav i sitt inledande anförande under rubriken ”Natomedlemskapet och den nya geopolitiken” flera andra exempel på utmaningar med Natomedlemskapet som samhället måste adressera framåt, till exempel vilken roll landsbygden kommer att spela i händelse av en upptrappad konflikt.</p><h3>Viktiga landsbygdsfrågor</h3><p>Landsbygdsfrågor var också i fokus när Veronica Strandh, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, talade under rubriken ”Civilsamhällets kraft – lokal beredskap i en osäker tid”.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4061-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4061-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4061-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4061-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4061-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4061-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Veronica Strandh, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, gav exempel från Jämtland och Härjedalen där lokala trygghetspunkter fungerar som nav för information och service vid störningar. Foto: Per Melander</p></div></div><p>– Motståndskraft kan inte bara kretsa runt hot och risker, det handlar också om att identifiera lokala resurser och styrkor. Det finns till exempel ofta en outnyttjad kunskap och engagemang i våra landsbygder, berättade Veronica Strandh bland annat.</p><p>Efter hennes anförande var det dags för ett panelsamtal mellan Lennart Eriksson, bataljonschef för Västerbottensbataljonen inom Hemvärnet, Magnus Hansson, beredskapsdirektör Länsstyrelsen Västerbotten och Andrea Kickinger, beredskapssamordnare på Region Västerbotten.</p><p>De båda senare, som representerade offentlig sektor, pratade mycket om att den civila beredskapen behöver höjas men att försvarsviljan nog är relativt stark redan nu. Lennart Eriksson från Hemvärnet berättade om hur deras uppgift delvis förändrades med Natointrädet när Sveriges gräns blev mindre viktig och Natos yttre gränser desto viktigare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4143-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4143-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4143-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4143-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4143-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/perspectives2025_img_4143-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En panel bestående av från vänster Andrea Kickinger, beredskapssamordnare på Region Västerbotten, Lennart Eriksson, bataljonschef för Västerbottensbataljonen inom Hemvärnet samt Magnus Hansson, beredskapsdirektör Länsstyrelsen Västerbotten diskuterade hur deras organisationer förbereder sig för olika kriser. Hela Perspectives 2025 leddes av moderator Elin Leyonberg, kommunikatör vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (Cerum), vars rygg vi ser i bilden. Foto: Per Melander</p></div></div><p>Andrea Kickinger fick även en fråga från en i publiken, som själv kommer från Ukraina, hur förberedd vår sjukvård är på att ta emot stora antal skadade om vi skulle råka ut för samma sak som Ukraina?</p><p>– Masskador är ett av de områden vi prioriterat för att säkerställa kompetensen inom området och det finns utbildningar om så kallad krigskirurgi, men det handlar inte heller bara om det eller att bygga buffertlager, det är större än så. Vi behöver kunna samverka med övriga aktörer i samhället och all övrig sjukvård kan heller inte avstanna i händelse av en konflikt, förklarade Andrea Kickinger bland annat.</p><h3>De ekonomiska hoten</h3><p>Efter fikapausen var det dags att blicka mot de ekonomiska hoten och Tomas Sjögren, professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, inledde med att tala om hur bland annat tullarna, den ökade protektionismen samt växande statskulder och en eventuell AI-bubbla skapar en stor ekonomisk osäkerhet just nu.</p><p>Nästa på tur var Erik Frohm, som är ekonom och policyrådgivare vid den internationella Organization for Economic Co-operation and Development, mer känd som OECD.</p><p>– För att skapa utrymme för nästa kris, för det kommer alltid nya kriser, talar vi med våra medlemsländer om att få ordning på statsfinanserna, se till att inflationsmålen hålls och arbeta för lägre handelshinder samt se till att pensions- och skattesystem är välfungerande, summerade Erik Frohm som följdes av en panel med Karin Bodin, vd Polarbröd och Mats Bergman, rektor Handelshögskolan vid Umeå universitet, samt Annelie Persson, brand & global communication manager på Komatsu Forest.</p><p>Karin Bodin berättade bland mycket annat om hur Polarbröds hållbarhetsarbete kan sammanfalla med Natos intresse eftersom båda parter vill ha en fungerande järnväg medan rektor Mats Bergman talade om att han har ett forskningsprojekt om offentlig upphandling tillsammans med forskarkollegor i Kiev i krigets Ukraina.</p><p>– Trots att de befinner sig i brinnande krig måste offentlig upphandling fungera, och även forskningen om detta rullar faktiskt på, vilket förstås är ett tecken på ett samhälles stora resiliens i krigstider, berättade Mats Bergman.</p><h3>Pandemin gav viktiga lärdomar</h3><p>Anneli Persson från Komatsu Forest berättade bland annat om hur svårt det kan vara att säkra leveranskedjor vid kriser även om hon menar att de lärde sig massor under pandemin som de kommer att ha nytta av framåt.</p><p>Slutligen var det kulturens tur att ta plats i form av musikern och författaren Viktor Krutrök som påminde om kulturens roll i kris och beredskap.</p><p>– Kultur är en budbärare i både goda och svåra tider. Den ger röst åt dem som står längst bort från makten och skapar gemenskap, förklarade Viktor Krutrök och citerade även nyligen bortgångne Ted Ströms sång ”Du och jag” innan han sjöng och spelade två melodier som avslutning på en innehållsrik förmiddag i ett fullsatt Rotundan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/img_7644_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/img_7644_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/img_7644_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/img_7644_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/img_7644_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/950eaba45e7b43fd9bba968eadd3de8e/img_7644_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Musik och sång är bra sätt att skapa samhörighet, stärka demokratin och bidra till integration och gemenskap, oavsett om det är på en hembygdsgård, en pub eller en fotbollsmatch, menade sångaren och författaren Viktor Krutrök, som avslutade årets Perspectives. Foto: Jakob Mjöbring</p></div></div>/nyheter/fran-nato-till-landsbygd--manga-perspektiv-pa-arets-perspectives_12149327//nyheter/ny-sasong-av-halla-campus--forsta-avsnittet-ute-nu_12149278/Ny säsong av Hallå campus – första avsnittet ute nu!Vill du se hur andra studenter har det? Nu kommer säsong tre av Hallå campus – Umeå universitets egen realityserie som följer fyra studenter i deras vardag, på riktigt. Thu, 13 Nov 2025 15:08:42 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/kollage_halla_campus.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/kollage_halla_campus.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/kollage_halla_campus.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/kollage_halla_campus.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/kollage_halla_campus.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/kollage_halla_campus.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel, Linnéa, Lollo och Wisdom är de fyra Umeåstudenterna som vi får följa i säsong tre av Hallå campus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></div></div><p>Hallå campus första två säsonger hade premiär under pandemin, för att skapa meningsfullt studentinnehåll under en tid då många inte hade möjlighet att träffas, och då Umeå universitet inte heller kunde möta studieintresserade på exempelvis mässor.</p><p>Målet med serien är att visa upp det härliga studentlivet vid Umeå universitet och hur det verkligen är att plugga i Umeå.</p><p>– Vi vill ge en äkta och ärlig bild av studentlivet – och sticka ut i bruset. Många blivande studenter söker genuint innehåll i sina flöden, och med Hallå campus kan vi visa åtminstone fyra olika perspektiv på hur det är att plugga här, säger Susanna Löfgren, kommunikations- och marknadsföringsansvarig för nationell studentrekrytering vid Kommunikationsenheten på Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/linnea_batrace-8633-250910-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/linnea_batrace-8633-250910-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/linnea_batrace-8633-250910-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/linnea_batrace-8633-250910-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/linnea_batrace-8633-250910-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fbbe82c649f243c58d85d8c1f039a717/linnea_batrace-8633-250910-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Säsongen spelades in under tidiga hösten i Umeå 2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vilka får du följa?</h2><ul><li>Linnéa – förskollärarstudent från Stockholm</li><li>Lollo – polisstudent från Malmö</li><li>Wisdom – psykologstudent från Stockholm</li><li>Daniel – fysioterapeutstudent med elitidrottsavtal från Sundsvall</li></ul><p>Säsongen är inspelad under hösten 2025 och består av fyra avsnitt som släpps löpande på Umeå universitets Youtube-kanal. Avsnitt 1 finns redan ute – missa inte det!</p><p>– Hallå campus har varit väldigt uppskattat, så det känns fantastiskt att kunna göra en ny säsong, säger Susanna Löfgren.</p><p><a href="https://www.youtube.com/@umeauniversitet">Se första avsnittet nu på Umeå universitets Youtube-kanal – och följ hela säsongen!</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="67fc3cf3-d4d2-4069-afd4-210533ed07de" data-contentname="Faktaruta">{}</div>/nyheter/ny-sasong-av-halla-campus--forsta-avsnittet-ute-nu_12149278//nyheter/snabbare-och-sakrare-utveckling-av-car-t-celler-mot-cancer_12149253/Snabbare och säkrare utveckling av CAR T-celler mot cancerJohan Henriksson vid Umeå universitet arbetar med att ta fram genmanipulerade immunceller, CAR T-celler, som kan bota cancer. Han är en av tolv forskare i Sverige som fått tio miljoner kronor av Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla nya instrument, teknologier och metoder.Thu, 13 Nov 2025 15:33:32 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fc3ea728820649979ff75b27aabca84b/henriksson_johan_5585-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc3ea728820649979ff75b27aabca84b/henriksson_johan_5585-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc3ea728820649979ff75b27aabca84b/henriksson_johan_5585-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fc3ea728820649979ff75b27aabca84b/henriksson_johan_5585-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc3ea728820649979ff75b27aabca84b/henriksson_johan_5585-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc3ea728820649979ff75b27aabca84b/henriksson_johan_5585-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Henriksson och hans kollegor bygger en stor databas som ska hjälpa till att förbättra framtidens cancerbehandling.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Cancerceller är skickliga på att gömma sig bland vanliga celler, vilket gör dem svåra för immunförsvaret att hitta och bekämpa. En metod som redan används inom vården är så kallade CAR T-celler. Det är T-celler som plockats ut ur patientens blod och programmerats om för att angripa cancerceller, innan de sätts tillbaka in i kroppen.</p><p>För att ta fram bättre och mer effektiva CAR T-celler har forskare hittills gjort försök på möss, men resultaten går inte alltid att överföra till människor.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">"Nålar i en höstack"</h2><p>Johan Henrikssons forskargrupp jobbar med en ny teknik som kallas single-cell-analys. Den går ut på att man sållar ut CAR T-celler där en gen av misstag slagits ut under produktionen. Genom att studera dem lär sig forskarna vilka gener som är mest effektiva vid cancerbehandling. Metoden är en moderniserad variant av en äldre screeningteknik som Johan Henriksson fick upp ögonen för genom ett samarbete med Laura Carroll som studerar bakterier på Institutionen för klinisk mikrobiologi.</p><p>– Vi letar efter nålar i en höstack. Men den teknik vi utvecklat gör att det här projektet nu äntligen är möjligt, säger han.</p><p>För att hitta dessa fåtal celler kommer Johan Henriksson och hans kollegor att behöva bygga den största single-cell-databasen någonsin: 20 gånger större än den välkända Human Cell Atlas, som byggts av nästan 1000 laboratorier tillsammans.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Billigare cancerbehandling</h2><p>– Tekniken är oerhört dyr så det här är egentligen bara ett pilotförsök. När vi visat att metoden levererar användbar data hoppas vi att företag kan ta vid för att skala upp tekniken. Mycket av forskningen på Umeå universitet är endast möjlig genom generösa bidrag från Kempestiftelserna, som i sin tur kommer från MoDo och pappersindustrin. Det vore fantastiskt om den data vi genererar kan leda till nya företag i Västerbotten och ge något åter, säger Johan Henriksson.</p><p>Projektet har enligt honom stor potential att snabba på utvecklingen av framtidens CAR T-celler. Behovet av effektiva, och framför allt billigare, behandlingar av cancer är enormt. Idag kostar behandlingen med CAR T-celler av en enda patient uppemot fem miljoner kronor.</p><p>– Kan vi öka effektiviteten och minska biverkningarna skulle det kunna leda till att fler får cancerbehandling med den här metoden. CAR T-celler kan även bota andra sjukdomar som är svåra att komma åt med vanliga läkemedel, säger Johan Henriksson.</p>/nyheter/snabbare-och-sakrare-utveckling-av-car-t-celler-mot-cancer_12149253//nyheter/fem-miljoner-till-digitala-behandlingsmetoder-vid-ptsd-hos-unga_12149146/Fem miljoner till digitala behandlingsmetoder vid PTSD hos ungaKan en app hjälpa barn med PTSD? Inga Dennhag, docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap, har beviljats fem miljoner kronor i anslag från Forte för att testa en mixad form av traumafokuserad KBT med app, videokonferens och besök på mottagning. Målet är att hitta effektiva behandlingsmetoder som också ökar tillgängligheten för den som bor i glesbygd.Wed, 12 Nov 2025 12:27:35 +0100<p>PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, kan uppstå som reaktion på ett trauma. Det kan bland annat innebära att man får en negativ självbild, att man inte litar på andra människor, och att man upplever sitt trauma igen på olika sätt genom mardrömmar eller flashbacks. Ett trauma kan vara många olika saker, men för de flesta handlar det om sexuella övergrepp eller någon form av våld. De barn som Inga Dennhag arbetar med i sin forskning har måttlig till svår problematik och har ofta varit med om många olika traumatiska händelser, så kallad komplex PTSD. I förlängningen kan de här problemen leda till självskadebeteende, depressioner och suicidförsök.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/inga_dennhag3_221109_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Inga Dennhag är docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Det vi testar i det här projektet är en behandling med compassion, vilket inte har prövats för ungdomar förut. Formen är också ny, att det är en mixad behandling där vi använder en app som vi tagit fram. Via text, filmer och interaktiva moment i appen får man lära sig mer om hur känslor och trauman fungerar, och man får öva på att reglera sina känslor. Det har man stor nytta av när man sedan ska prata om traumatiska händelser, förklarar Inga Dennhag.</p><p>Compassion innebär att vara vänlig mot sig själv, vara vänlig mot andra och att ta emot vänlighet från andra. Det är ett sätt att möta negativa tankar om sig själv. Inga Dennhag berättar att det kan vara särskilt användbart när det handlar om erfarenheter av sexuella övergrepp.</p><p>– Efter sexuella övergrepp är det vanligt att man skäms och känner skuld, och det gäller även föräldrarna till den som utsatts. Det blir en negativ spiral. Vi har också så mycket fokus på oss själva i dagens samhälle via till exempel sociala medier, att man hela tiden jämför sig med andra. Den jämförelsen kan göda den negativa självbilden och självhat. Då kan compassion vara ett effektivt sätt att möta dessa känslor, säger Inga Dennhag.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Digitala verktyg gör vården tillgänglig</h2><p>Projektet ska också ta fram en app som föräldrar och andra nära vuxna kan använda under behandlingen, som följer samma innehåll som appen för ungdomarna men är anpassad efter den vuxna närståendes perspektiv. Att använda digitala verktyg i behandlingen är ett sätt att tillgängliggöra vården för fler, berättar Inga Dennhag.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd3c56dcb470409eae4353ea98765ca5/amni_care_bild_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Exempel från appen med en andningsövning.</p></div></div><p>– Vi har ett starkt glesbygdsperspektiv i vår forskning, att det ska vara lika vård för alla. Dessutom är det en effektiv behandlingsform när det gäller resurser. Vi vill också att materialet ska kunna användas av alla, oavsett kultur och bakgrund. Det är till exempel viktigt att både killar och tjejer kan känna igen sig och tycka att det här materialet är bra, även om det är fler tjejer som söker vård. Därför har vi tittat på materialet med genusglasögon och intersektionella ögon.</p><p>Projektet "För jämlik och nära vård: två digitala interventioner för ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom" startade 2024 och beräknas pågå till åtminstone 2028.</p>/nyheter/fem-miljoner-till-digitala-behandlingsmetoder-vid-ptsd-hos-unga_12149146//nyheter/tva-nobelsymposier-till-umea-universitet-under-2026_12148986/Två Nobelsymposier till Umeå universitet under 2026Under 2026 kommer Umeå universitet att stå värd för två prestigefyllda Nobelsymposier, ett inom medicin och ett inom fysik. Nobelsymposierna är internationella konferenser på högsta vetenskapliga nivå, initierade av Kungliga Vetenskapsakademien och Nobelstiftelsen, med syfte att främja forskningsdialog i Nobelprisets anda.Wed, 12 Nov 2025 09:51:22 +0100<p>Det medicinska symposiet under rubriken <em>Decoding Microproteins – From Basic Biology to Biotechnological Innovations</em>, leds av professor Stephan Wenkel, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet. Det fokuserar på mikroproteiner – små men betydelsefulla regulatorer – och deras potentiella tillämpningar inom bioteknik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/wenkel_stephan_8764_230405_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stephan Wenkel, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, hoppas att Nobelsymposiet i september nästa år vid Umeå universitet ska skapa nya perspektiv på hur man kan närma sig grundläggande och tillämpad forskning inom mikroproteiner. Foto Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Symposiet kommer att samla en bred och tvärvetenskaplig grupp forskare vars arbete spänner över växtbiologi, cancerbiologi, beräkningsmetoder, proteinmasspektrometri och strukturbiologi. Denna mångfald av expertis kommer att berika diskussionerna och inspirera till nya perspektiv på hur man kan närma sig grundläggande och tillämpad forskning inom mikroproteiner, säger Stephan Wenkel, och fortsätter:</p><p>– Nobelsymposiet vid Umeå universitet kommer att utgöra en viktig plattform för att lyfta fram framstegen inom detta nya forskningsområde och visa upp vår universitets roll inom det. Genom att samla ledande forskare från några av världens bästa universitet vill vi främja nya samarbeten och etablera Umeå som ett erkänt centrum för mikroproteinforskning på den globala arenan.</p><h3>Metamaterial som manipulerar</h3><p>Det fysikinriktade symposiet, <em>Metamaterials science and technology: structuring light and sound in space and time</em>, organiseras av docent Nicolò Maccaferri, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, Umeå universitet. Här samlas forskare för att diskutera hur metamaterial kan användas för att manipulera ljus och ljud på nya sätt, med möjliga tillämpningar inom allt från kommunikation till medicinsk teknik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6e6f18892c248c58164bcc26edd0da9/nicolo_maccaferri_2906_240215_mgg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nicolò Maccaferri, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, hoppas på fördjupad kunskaper om hur metamaterial kan användas för att manipulera ljus och ljud på nya sätt, när det är dags för Nobelsymposium i hans regi vid Umeå universitet i juli nästa år. Foto: Malin Grönborg.</p></div></div><p>– Under de senaste åren har vi sett en explosion av forskning inom materialvetenskap vid Umeå universitet, särskilt inom ramen för Wallenberg Initiative for Materials Science for Sustainability (WISE). Umeå universitet är inte officiellt partner i detta initiativ, men tack vare finansiering från Kempestiftelserna och externa organ som ERC finns det nu forskningsgrupper vid vårt universitet som har anslutit sig till WISE som en del av dess excellensgrupp. Forskningen om metamaterial har också ökat betydligt, särskilt vid Institutionen för fysik, där flera grupper fokuserar på både grundläggande och tillämpade aspekter av metamaterialforskning, säger Nicolò Maccaferri.</p><p>– När jag började kontakta kollegor som arbetar inom området i Sverige var reaktionerna mycket positiva. Eftersom många ser oss som ledande inom området kändes det naturligt att placera evenemanget här i Umeå. </p><p>Totalt arrangeras fem Nobelsymposier under nästa år och att två av dessa hamnar i Umeå är förstås ett bevis för att universitetet har såväl starka forskningsmiljöer som goda internationella nätverk. <a href="https://www.kva.se/utlysningar/nobelsymposier/">Läs gärna mer om nobelsymposierna på Kungliga Vetenskapsakademins webbplats</a>.</p><p> </p>/nyheter/tva-nobelsymposier-till-umea-universitet-under-2026_12148986//nyheter/skoldkorteln-nytt-mojligt-mal-for-behandling-av-prostatacancer_12148877/Sköldkörteln nytt möjligt mål för behandling av prostatacancerEtt hormon som produceras i sköldkörteln kan spela en nyckelroll i utvecklingen av prostatacancer. Det visar en ny studie av en internationell forskargrupp som leds av Umeå universitet och Wiens medicinska universitet. Genom att blockera en receptor för hormonet hämmades tillväxten av tumörceller i prostata. Upptäckten kan på sikt öppna för ett nytt sätt att angripa vissa typer av aggressiv prostatacancer.Mon, 10 Nov 2025 16:15:19 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a6797bd21f447b6b4b555a56cc20209/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Medizinische Universität Wien</span></div></div><p>– Resultaten tyder på att den aktuella receptorn är en drivkraft i cancerns tillväxt. Ämnen som blockerar den skulle därmed kunna vara ett mål för framtida läkemedel mot prostatacancer, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet och den som har lett studien som publiceras i Molecular Cancer.</p><p class="quote-left">mål för framtida läkemedel</p><p>Den receptor det handlar om heter tyroidhormonreceptor Beta, TRβ. Den binder sköldkörtelhormonet trijodtyronin, T3. I laboratorieförsök har aktivering av T3 till en kraftig ökning av antalet prostatacancerceller. Men när receptorn TRβ hämmades med hjälp av en aktiv substans, NH-3, minskade tillväxten av cancerceller påtagligt. NH-3 är en substans som enbart används inom forskning för att just blockera TRβ.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tumörer förblev mindre</h2><p>Substansens effekt på cancer bekräftades sedan i djurförsök på möss. Tumörer som behandlades med NH-3 förblev mindre eller utvecklades betydligt långsammare. Detta visades sig särskilt effektivt i modeller av prostatacancer som är så kallat kastrationsresistent. Den innebär att tumören fortsätter att växa trots behandling som minskar mängden manligt könshormon testosteron vilket ofta driver cancertillväxten. Denna form är idag svår att behandla kliniskt.</p><p>Blockering av TRβ med hjälp av NH-3 fungerade genom att det ledde till en eliminering av en särskild signal, androgenreceptorsignalen, som annars aktiveras av testosteron och då spelar en central roll i utvecklingen av prostatacancer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Förhöjda nivåer</h2><p>En genomgång av data från grupper av patienter med prostatacancer stöder dessa fynd. I vävnadsprover gick det att se förhöjda nivåer av TRβ i tumörer i prostata jämfört med i frisk vävnad. Dessutom visar genetiska analyser att mutationer hos många prostatacancerpatienter förändrar signalvägarna för sköldkörtelhormon. Det talar för att blockering av sköldkörtelhormonet och dess receptor kan vara ett mål för fortsatt forskning för att hitta nya behandlingar av prostatacancer.</p><p>– Naturligtvis är det en balansgång att inte förändra hormonbalansen i sköldkörteln mer än nödvändigt för att bekämpa cancer i en annan del av kroppen, och det blir förmodligen inte en lösning för alla typer av prostatacancer. Fortsatt forskning får svara på hur en behandling skulle kunna se ut eventuellt i kombination med andra behandlingar. Klart är att detta är ett intressant spår, säger Lukas Kenner.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vanligaste cancern</h2><p>Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och den näst vanligaste i världen. Ungefär var tionde svensk man drabbas av prostatacancer, cirka 2200 män per år avlider i sjukdomen. Vid upptäckt tidigt behandlas sjukdomen vanligen genom att minska mängden testosteron. Många patienter blir dock resistenta mod denna behandling, vilket gör att antalet tillgängliga behandlingar då blir begränsat. </p>/nyheter/skoldkorteln-nytt-mojligt-mal-for-behandling-av-prostatacancer_12148877//nyheter/sakrare-mejeriprodukter-med-mindre-kemikalier_12148827/Säkrare mejeriprodukter med mindre kemikalierBakterier i mejeriindustrin kan leda till sjukdom och matsvinn. Ett nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet ska hitta enklare sätt att upptäcka och bli av med bakterierna, utan att använda stora mängder kemikalier.Thu, 13 Nov 2025 14:50:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/cul32has0020rf.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/cul32has0020rf.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/cul32has0020rf.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/cul32has0020rf.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/cul32has0020rf.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/cul32has0020rf.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mejeriprodukter, som mjölk och ost, kan innehålla sjukdomsframkallande bakterier.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér Bildbyrå AB</span></div></div><p>Rå mjölk, mejeriprodukter och hela produktionslinjer i mejeriindustrin blir ofta kontaminerade av <em>Bacillus</em>-bakterier. Dessa finns naturligt i miljön men kan, om de hamnar i livsmedel, orsaka allvarlig sjukdom. Bacillus-bakterier är mycket svåra att bli av med eftersom de kan bilda sporer som överlever både pastörisering och vanliga rengöringsmedel.</p><p>Nu vill forskare ta reda på mer om <em>Bacillus</em>-bakterierna och hitta nya bekämpningsmetoder. Dmitry Malyshev, staff scientist vid Institutionen för fysik, har fått sex miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas till sitt forskningsprojekt.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förebygga kontaminering</h2><p>Ett av målen med projektet är att förstå hur och var bakterierna fastnar – till exempel i lagringstankar, rör och kopplingar – och under vilka förhållanden det sker. Kunskapen kan användas för att välja material och designa utrustning som minskar risken för bakterietillväxt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/dsc02652.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/dsc02652.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/dsc02652.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/dsc02652.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/dsc02652.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ae8c8847ccd949cb808f8e27d5bba715/dsc02652.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Dmitry Malyshev, Institutionen för fysik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Daniel Nilsson</span></div></div><p>Ett annat mål är att ta fram en högkänslig metod som med stor tillförlitlighet kan avgöra om ett system eller en produkt är kontaminerad.</p><p>– För att förebygga kontaminering krävs frekventa och kemikalieintensiva rengöringsprocedurer i industrin, samtidigt som hela partier av förorenade livsmedel måste slängas för att minska risken för sjukdom. Det är dyrt och dessutom onödigt svinn ur miljösynpunkt, säger Dmitry Malyshev.</p><p>Därför vill forskarna även ta fram en industrivänlig metod som kräver så lite kemikalier som möjligt för att få bort eller oskadliggöra bakterierna och deras tåliga sporer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Formas ger långsiktighet</h2><p>– Det här anslaget från Formas gör att jag kan arbeta långsiktigt med projektet, skaffa den utrustning vi behöver och samarbeta med experter inom andra forskningsområden, säger Dmitry Malyshev.</p><p>Det mest spännande med projektet är enligt honom den direkta kunskapsöverföreningen från akademin till verkligheten. På sikt kan resultaten bidra till säkrare mejeriprodukter, miljövänligare produktion och mindre matsvinn.</p><p>– Forskning inom akademin kan vara svår och tidskrävande att omvandla till praktiska produkter. I det här projektet finns flera samarbeten med industrin och jag hoppas få se att resultaten faktiskt kommer till nytta snabbare, säger Dmitry Malyshev.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8c78a263-df42-4316-ac08-4a892d5d53e5" data-contentname="Om Dmitry">{}</div>/nyheter/sakrare-mejeriprodukter-med-mindre-kemikalier_12148827//nyheter/sa-paverkas-sverige-av-en-ekonomiskt-osaker-varld_12148813/Så påverkas Sverige av en ekonomiskt osäker världOmvärlden är i gungning på flera plan. Vad är det som påverkar det ekonomiskt osäkra läget mest just nu, vad är Sveriges svagheter och hur blir vi mindre sårbara? Tomas Sjögren, professor vid Handelshögskolan, Umeå universitet, ger sina perspektiv. Fri, 07 Nov 2025 11:07:42 +0100<p>Tomas Sjögren forskar främst om offentlig ekonomi, makroekonomi och finansiell ekonomi. Han är en av talarna under konferensen Perspectives den 13 november, som i år har temat ”Geopolitisk och ekonomisk osäkerhet”. Där kommer han bland annat att fokusera på hur den amerikanska politiken påverkar det ekonomiska läget, såväl globalt som i Sverige. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6482eab6-014e-4dba-9ae2-6b8dc97299df" data-contentname="Fakta Detta är Perspectives">{}</div><p>USA har världens största och starkaste ekonomi, vilket gör landet till en viktig pusselbit för hela världens ekonomier. Men med president Donald Trump vid styret har spelreglerna ändrats en hel del.</p><p>– De flesta är överens om att det politiska systemet i USA i dag är dysfunktionellt. Tidigare var den mest liberala republikanen mer vänster än den mest konservativa demokraten. Det var alltid ett överlapp mellan partierna och då gick det att hitta kompromisser. Men nu är partierna som två stuprör, man kör sitt eget race, säger Tomas Sjögren. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tomas Sjögren, professor i ekonomi vid Handelshögskolan</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p>USA har just nu ett stort underskott i den federala budgeten. Om partierna inte kommer överens om hur det ska lösas krävs lån och landet bygger upp en statsskuld, vilket kan få konsekvenser även utanför landets gränser. </p><p>– USA kan hamna i en situation där statsskulden på federal nivå börjar närma sig den vi såg i Grekland och Sydeuropa för 10–15 år sedan. Frågan vi ställer oss nu är: Vad händer om USA inte tar tag i detta?</p><p>En konsekvens är en ökad osäkerhet bland investerare, som tidigare har sett USA som en säker plats för att placera pengar under tider av finanskriser.</p><p>– Men om man nu får ett misstroende mot systemet i USA kommer investerarna kanske inte se USA som en safe haven längre, och vad händer då? Det är frågor som är aktuella att ställa nu, säger Tomas Sjögren.  </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Beroendet är en svaghet</h2><p>Trumps och USA:s pågående tullkrig, som bland annat innebär höga importavgifter på varor från bland annat Kina, EU och Mexiko, är en annan betydande pusselbit som skapar ekonomisk osäkerhet i omvärlden. </p><p class="quote-center">Om vi i slutändan hamnar i ett permanent läge med höga tullar så kommer Sverige att drabbas rejält.</p><p><strong>Hur påverkas Sverige av högre tullar? </strong></p><p>– Sverige är en liten öppen ekonomi – med öppen menar vi att vi har omfattande handel med omvärlden, vi är väldigt export- och importberoende. Om vi får en sådan här situation som med Trump som bedriver handelskrig och inför tullar, så hämmar det vår möjlighet att exportera till vissa länder. Om vi i slutändan hamnar i ett permanent läge med höga tullar så kommer Sverige att drabbas rejält. Mindre export till USA innebär att vi inte kan sälja lika mycket och det kan leda till nedskärningar.   </p><p>– Ett litet land som Sverige är i händerna på vad de stora elefanterna gör.</p><p><strong>Vore det bara dåligt att vi inte exporterar till USA? </strong></p><p>– När det handlar om restriktioner så blir det ofta inte bättre. Men vi är anpassningsbara, så om vi skulle hitta nya marknader, antingen inom EU eller andra länder utanför EU som inte påverkas av tullar, så tror jag inte att det behöver bli så dåligt, på lång sikt. Men det kan ta tid och under den tiden kan företag och individer bli lidande.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Krig i omvärlden påverkar Sveriges ekonomi</h2><p>Även det geopolitiska läget med krig och konflikter påverkar Sveriges ekonomi. Ett exempel som vi sett i närtid är minskad handel mellan EU och Ryssland.  </p><p>– Nu har EU försökt avskärma oss från Ryssland, men innan dess var ju Ryssland en jättestor exportör av olja och gas. På kort sikt ledde den minskade importen av olja och gas från Ryssland till höga elpriser, vilket vi såg för något år sedan, säger Tomas Sjögren.  </p><p class="quote-center">Men det är på ett sätt väldigt improduktivt att bygga stridsvagnar och stridsflygplan i stället för att satsa på exempelvis vård, skola och omsorg.  </p><p>En mer osäker värld påverkar även den svenska budgeten. I och med Natointrädet, som var en konsekvens av större hot från omvärlden, har Sverige ökat de statliga anslagen till det militära försvaret. År 2025 ökade anslaget till försvaret med nästan 13 miljarder kronor jämfört med 2024. Planen är att anslagen ska öka ständigt de kommande åren.  </p><p>– I och med de geopolitiska spänningarna lägger vi mer pengar på försvaret. Missförstå mig inte, jag tänker att det nog inte går att göra på så många andra sätt i den riskfyllda värld vi har nu, men det är på ett sätt väldigt improduktivt att bygga stridsvagnar och stridsflygplan i stället för att satsa på exempelvis vård, skola och omsorg.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95a6b0ef32e641759d1c096a442883fb/tomas_sjogren_5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tomas Sjögren är en av talarna under konferenensen Perspectives. Där kommer han bland annat att prata om hur det politiska läget i USA påverkar ekonomin i omvärlden liksom i Sverige.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Mindre sårbar med större självständighet </h2><p>Den osäkra omvärlden kan också bidra till ett systemskifte i produktion och handel, något som man såg tecken av redan under Coronapandemin. </p><p>– Vi har haft en globaliseringsprocess som försökt ta bort så mycket handelshinder som möjligt. Tanken var att det land som är mest effektivt att producera en vara ska göra det, så kan vi i Sverige producera något annat, och så handlar vi mellan varandra. Det leder till ökad effektivitet i produktionen på en global nivå, säger Tomas Sjögren.  </p><p>Men under pandemin blev det väldigt tydligt hur skört ett sådant system kan vara. </p><p>– Om vi importerar jättemycket ifrån exempelvis Kina och de stänger ned, som det blev på grund av Covid, och att transportkostnaderna blev mycket dyrare, ja då är vi väldigt sårbara med den här globaliseringsprocessen. Och det är en trend som vi ser nu också. Vi måste kanske vara lite mer självständiga och producera mer inom Sverige och EU. Fördelen med det är att om de globala handelskedjorna bryts på något sätt har vi en egen produktion. </p><p class="quote-center">Vi kan minska vårt beroende, men vi kan aldrig gå över till att vara helt oberoende av andra.</p><p>Men nackdelen är högre priser. Om Sverige ska börja tillverka sådant som tidigare har gjorts i länder med låg produktionskostnad, så finns det risk att varorna blir dyrare.  </p><p>Sverige är också ett förhållandevis litet land och kan inte producera allt själv. Viss import från andra länder är nödvändigt.  </p><p>– Vi kan minska vårt beroende, men vi kan aldrig gå över till att vara helt oberoende av andra. Är man ett stort land har man större möjligheter att sluta sig, men för ett litet land som Sverige skulle det vara tufft. </p>/nyheter/sa-paverkas-sverige-av-en-ekonomiskt-osaker-varld_12148813//nyheter/elitidrottsstudent-tavlade-i-world-university-games_12148787/Elitidrottsstudent tävlade i World University GamesErik Farmakas, elitidrottsstudent vid Umeå universitet, kombinerar studier på Programmet i statistik och data science med en elitidrottssatsning i Taekwondo. Under sommaren 2025 fick han möjligheten att representera Sverige vid World University Games i Tyskland – en minnesvärd upplevelse både på och utanför tävlingsmattan. Fri, 07 Nov 2025 08:40:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5ab00b8a3bcf4c8fa1b0f9220ce46bb9/farmakas-erik.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5ab00b8a3bcf4c8fa1b0f9220ce46bb9/farmakas-erik.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5ab00b8a3bcf4c8fa1b0f9220ce46bb9/farmakas-erik.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5ab00b8a3bcf4c8fa1b0f9220ce46bb9/farmakas-erik.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5ab00b8a3bcf4c8fa1b0f9220ce46bb9/farmakas-erik.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5ab00b8a3bcf4c8fa1b0f9220ce46bb9/farmakas-erik.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Farmakas satsar på Dubbla karriärer vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, Ida Åberg</span></div></div><p>Redan i april fick Erik Farmakas besked om att han blivit uttagen till det svenska universitetslandslaget som skulle delta i mästerskapet World University Games, ofta kallat Universiaden. Tävlingen är ett internationellt multisportevenemang som samlar studentidrottare från hela världen. Väl på plats i Tyskland fick Erik ta emot sin tävlingsutrustning och landslagskläder, och började förbereda sig för invägning och match.</p><p>– Det var en fantastisk upplevelse. Det var också roligt att träffa de andra svenska idrottarna från olika sporter under samma tävling, säger Erik, som var den ende svensken som tävlade i taekwondo.</p><h3>Match mot världseliten</h3><p>Erik, som är niofaldig svensk mästare i Taekwondo, tävlade i -87 kg-klassen och ställdes mot en motståndare från Uzbekistan, tidigare rankad topp 20 i världen.</p><p>–Tyvärr blev det ingen vinst och jag fick åka hem från Tyskland utan medalj, berättar han.</p><h3>Siktet inställt på Korea</h3><p>Nästa World University Games arrangeras i Sydkorea 1-12 augusti 2027, taekwondons hemland.</p><p>–Att få tävla i Korea vore en dröm. Det är taekwondons hemland och jag strävar verkligen efter att få vara med där, säger Erik Farmakas.</p><p><a title="Reseberättelse Erik Farmakas" href="~/link/dca3e1cc683d448f9a2b7b21c08dc0d6.aspx">Ta del av hela Eriks reseberättelse här:</a></p>/nyheter/elitidrottsstudent-tavlade-i-world-university-games_12148787//nyheter/ny-samarbetsforening-umea-triathlon-och-multisport_12148743/Ny samarbetsförening: Umeå Triathlon och MultisportIdrottshögskolan har tecknat ett samarbetsavtal med Umeå Triathlon och Multisport. Genom samarbetet skapas bättre förutsättningar för studenter att kombinera elitidrott inom triathlon med akademiska studier vid Umeå universitet.Thu, 06 Nov 2025 11:43:14 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/01b7508e0a8e46d7b4defc103060e036/triathlon.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/01b7508e0a8e46d7b4defc103060e036/triathlon.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/01b7508e0a8e46d7b4defc103060e036/triathlon.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/01b7508e0a8e46d7b4defc103060e036/triathlon.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/01b7508e0a8e46d7b4defc103060e036/triathlon.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/01b7508e0a8e46d7b4defc103060e036/triathlon.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Triathlonlöpare</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mats Lagerberg</span></div></div><p>Umeå Triathlon ansluter till Idrottshögskolans nätverk av lokala föreningar med elitidrottsverksamhet, som tillsammans stärker den mångsidiga idrottsmiljön i Umeå.</p><p>–Vi ser fram emot att utveckla samarbetet och stötta våra elitidrottsstudenter inom triathlon i deras dubbla karriärer. Vi vet också att Umeå har fina förutsättningar för att bedriva triathlon på hög nivå, säger Pernilla Eriksson, områdeschef för Idrottshögskolan.</p><p>Tomas Seco från Umeå Triathlon och Multisport instämmer i vikten av samarbetet:</p><p>–Vi är väldigt glada över samarbetet med Idrottshögskolan. Vi tror och hoppas att det kommer att stärka utvecklingen av elitidrottsaktiva inom triathlon här i Umeå. Vår förhoppning är också att det ska bidra till en positiv idrottsutveckling i norra Sverige. </p><h3>Satsning på triathlon från ungdom till elitnivå</h3><p>Föreningen Umeå Triathlon och Multisport har både kortsiktiga och långsiktiga mål med samarbetet. På kort sikt vill föreningen stötta de aktiva som redan kombinerar elitidrott med studier. Samtidigt vill de skapa möjligheter för unga att satsa på triathlon från tidig ålder, genom gymnasietiden och vidare in i universitetslivet.</p><p>–Vi tycker det är viktigt att stödet finns hela vägen. På lång sikt hoppas vi kunna erbjuda bra träningsmöjligheter för elitaktiva från andra delar av Sverige, så att de kan välja Umeå för att kombinera satsningen på elitidrott inom triathlon med högre utbildning, säger Tomas Seco.</p><h3>Umeå – en idealisk plats för dubbla karriärer</h3><p>Tomas Seco lyfter fram Umeå som en idealisk plats för att kombinera elitidrott med akademiska studier. Stadens storlek och närheten mellan träningsanläggningar och universitet är en stor fördel, liksom tillgången till naturområden och lågtrafikerade vägar som möjliggör effektiv utomhusträning.</p><p>–Umeå är en fantastisk plats när det gäller både utbildning och idrott. Genom möjligheten till dubbla karriärer finns det få andra platser med lika goda möjligheter för elitidrottare, säger han.</p><p>Umeå universitet, med över 40 000 studenter, erbjuder ett brett utbud av utbildningar och är ett av Sveriges Riksidrottsuniversitet. Universitet satsar aktivt på att möjliggöra dubbla karriärer för elitidrottare, med flexibla och anpassade studier utifrån individuella behov.</p><p>Idrottshögskolan har kompetenscentrum inom bland annat orientering, skidor och friidrott – idrotter som delar flera egenskaper med triathlon, såsom uthållighet och löpning.</p><p>–I vintertriathlon kombineras till exempel längdskidåkning, mountainbike och löpning, vilket skapar naturliga kopplingar mellan idrotterna. Med fler aktiva inom triathlon i framtiden finns goda möjligheter till samarbete, erfarenhetsutbyte, sparring och gemenskap, avslutar Tomas Seco.</p><p><a title="Umeå Triathlon och Multisport" href="https://www.svenskalag.se/utm">Läs mer om Umeå Triathlon och Multisport</a></p>/nyheter/ny-samarbetsforening-umea-triathlon-och-multisport_12148743//nyheter/sveriges-forsta-doktorand-i-polisvetenskap_12148608/Sveriges första doktorand i polisvetenskapEnheten för Polisiärt arbete välkomnar Anna Elmquist som den allra första doktoranden på forskarutbildningen i polisvetenskap vid Umeå universitet. Hennes forskning kommer fokusera på polisens utredningsarbete och vad som möjliggör kvalitativt och effektivt utredningsarbete. Tue, 11 Nov 2025 10:13:26 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c6304022c061467e91318debd9728b49/anna-elmquist.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6304022c061467e91318debd9728b49/anna-elmquist.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6304022c061467e91318debd9728b49/anna-elmquist.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c6304022c061467e91318debd9728b49/anna-elmquist.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6304022c061467e91318debd9728b49/anna-elmquist.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6304022c061467e91318debd9728b49/anna-elmquist.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Elmquist ny doktorand på forskarutbildningen i polisvetenskap</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Annika Engström</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från yttre tjänst till forskarutbildning</h2><p>Anna Elmquist är polis och beteendevetare med en bred bakgrund inom både polisyrket och akademin. Hon har arbetat i yttre tjänst, arbetat som utredare, förundersökningsledare och chef inom Polisen och Ekobrottsmyndigheten innan hon 2015 började som lärare vid Södertörns Högskola. Där undervisar Anna i brottsutredningens juridik, förhör och psykologi samt arbetar inom SMOB (Sverige mot organiserad brottslighet). </p><p>Sedan oktober är Anna antagen som doktorand på forskarutbildningen i polisvetenskap och blir därmed först i Sverige. Hon bedriver sina forskarstudier med koppling till Institutionen för polisiärt arbete vid Södertörns högskola, men kommer under doktorandtiden regelbundet att besöka Umeå universitet.</p><p>– Jag har länge varit forskningsintresserad, särskilt kring hur vi förvaltar och bygger polisutbildningen framåt. Att forska i polisvetenskap känns som ett naturligt nästa steg, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vill bidra till förbättrad brottsutredning</h2><p>Annas forskningsprojekt tar sin utgångspunkt i hennes stora intresse för brottsutredning. Forskningen kommer undersöka individuella och organisatoriska faktorer som påverkar polisens möjligheter att utreda ekonomisk brottslighet, exempelvis bedrägerier.</p><p>– Jag brinner för utredningsarbetet. Det är av stor betydelse för medborgarna att polisen kan arbeta både kvalitativt och effektivt i brottsutredningar, säger hon.</p><p>Hon lyfter vikten av att förstå polisens arbete ur olika perspektiv. Vad tycker brottsoffer om polisens möjligheter, förmåga och tillvägagångssätt att kunna bedriva rättssäkra utredningar? Vad tycker utredarna själva?</p><p>– Det är viktigt med rättstrygghet för brottsutsatta. Det ska inte vara ett lotteri vilka ärenden som utreds, det ska vara likvärdigt överallt i landet, säger Anna.</p><p>För Anna handlar doktorandtiden både om att utvecklas och att få bidra till polisens framtida arbete. Hon ser positivt på att vara den första doktoranden på forskarutbildningen i polisvetenskap.</p><p>– Det känns väldigt roligt, äntligen! Det är klart att en helt ny utbildning har sina fördelar och nackdelar, men jag känner mig väldigt tacksam och positiv inför den här möjligheten, säger hon.</p>/nyheter/sveriges-forsta-doktorand-i-polisvetenskap_12148608//nyheter/och-de-nominerade-spin-off-foretagen-pa-umeagalan-ar_12148709/Och de nominerade spin-off företagen på Umeågalan är…Tre forskningsbaserade företag med rötterna i Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har nominerats till utmärkelsen Årets University Spin-off på Umeågalan 2025. Gemensamt för dem är att de är goda exempel på hur akademisk innovation kan bidra till en mer hållbar och mänsklig framtid.Fri, 07 Nov 2025 08:53:03 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/nil_medical_martin_hanberger_malin_walfridsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/nil_medical_martin_hanberger_malin_walfridsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/nil_medical_martin_hanberger_malin_walfridsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/nil_medical_martin_hanberger_malin_walfridsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/nil_medical_martin_hanberger_malin_walfridsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/nil_medical_martin_hanberger_malin_walfridsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Martin Hanberger, vd, och Malin Walfridsson, vice vd, på företaget Nil Medical, som är nominerade till Årets University Spin-off på Umeågalan 2025. Foto: Tomas Ruut<span style="color: #666666;"><span style="font-size: 10.6667px; text-wrap-mode: nowrap;">h</span></span></p></div></div><p>Nil Medical startades av Martin Hanberger när han studerade vid Designhögskolan vid Umeå universitet. Martin har sedan fortsatt att utveckla en patenterad väst som ger patienter ökad rörelsefrihet under infusionsbehandling. Barn som behöver dropp slipper helt enkelt gå omkring med en stor ställning utan bär istället allt i en väst på ryggen. Produkten används redan kliniskt och Nil Medical visar hur design och innovation från Umeå universitet kan göra stor skillnad för små patienter.</p><p>– Allt började med mitt examensprojekt vid Umeå Institute of Design. Utbildningen har en väldigt praktisk inriktning. Vi studenter tränades i ett tankesätt och en process som syftar till att på djupet förstå användarnas behov och upplevda problem. Därför har detta varit en central utgångspunkt i all utveckling från idé till produktionsanpassning av västen Vestpack.</p><p>– När jag mötte barn och föräldrar i en så trängd situation och att detta potentiellt skulle kunna underlätta, var det som drev mig att fortsätta. Sedan finns fantastisk stöttning att få inom innovationssystemet inom och runtom Umeå universitet, avslutar Martin Hanberger.</p><h3>Nästa generations gödningssystem</h3><p>Cropcision är ett spin-off-företag från Umeå universitet som utvecklar nästa generations gödningsmedelssystem för jord-, skog- och trädgårdsbruk. Med en patenterad teknologi som visat starka resultat i fältförsök erbjuder företaget en lösning som är både effektiv och plastfri – något som gynnar både miljön och människors hälsa. Grundarna med vd Jonathan Love i spetsen säger att de har haft stor nytta av Umeå universitet på vägen till färdig produkt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/cropcision.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/cropcision.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/cropcision.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/cropcision.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/cropcision.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6a987a6138a94c02858a35c4055f543a/cropcision.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Från vänster i bild står Cropcisions medgrundare Michael Holmboe, universitetslektor vid Kemiska institutionen på Umeå universitet, och Jonathan Love, vd på Cropcision, som också är nominerade som <em>Årets University Spin-off</em> på Umeågalan 2025. Foto: Tomas Ruuth</p></div></div><p>– Ja, det har vi absolut! Min medgrundare, docent Michael Holmboe, universitetslektor vid Kemiska institutionen på Umeå universitet, har varit en nyckelperson i utvecklingen av den teknik som ligger till grund för vår produkt. Han är också meduppfinnare och har gett oss tillgång till flera av universitetets resurser, såsom röntgendiffraktion och andra tekniker, vilket har genererat stödjande data som är avgörande för patenten, förklarar Jonathan Love, vd på Cropcision.</p><p>– Vårt pågående samarbete fortsätter att vara produktivt och ger även trovärdighet i kommunikationen med externa intressenter och kunde.</p><h3>Digitalisering av skogsbruk från SLU</h3><p>Det tredje nominerade bolaget är Ecotype, en snabbväxande spin-off från SLU i Umeå som på kort tid blivit en nyckelspelare inom digitalisering av skogsbruket. Med olika digitala tjänster gör de skogsdata tillgängligt för både näringsliv och allmänhet. Genom att kombinera teknik, hållbarhet och användarvänlighet bidrar Ecotype till ett mer transparent och effektivt skogsbruk.</p><p>Vem som slutligen vinner utmärkelsen <em>Årets University Spin-off</em> avgörs på Umegalan den 20 november 2025 och Jonathan Love från Cropcision får sista ordet med ett tips till såväl studenter som medarbetare inom akademin:</p><p>– Även om jag tror på vetenskapens slumpmässiga upptäckter, föreslår jag att en entreprenörsorienterad akademiker börjar med att identifiera ett stort problem och försöker hitta den enklaste möjliga lösningen, snarare än att försöka anpassa en lösning till ett problem. Se till att du förstår vem din kund är och hur din forskning potentiellt kan hjälpa dem på konkreta sätt.</p><p> </p>/nyheter/och-de-nominerade-spin-off-foretagen-pa-umeagalan-ar_12148709//nyheter/nu-kan-adato-anvandas-igen--manga-atgarder-har-gjorts_12148636/Nu kan Adato användas igen – ”Många åtgärder har gjorts”En risk- och sårbarhetsanalys är gjord, rutiner för gallring och arkivering ses över och leverantören har gjort flera åtgärder för att öka säkerheten. Den 12 november öppnas Adato upp för användning igen. – Det har gjorts ett gediget arbete både från leverantören och våra egna funktioner för att säkra universitetets personuppgiftshantering, säger Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör och ordförande i universitetets krisledningsgrupp. Thu, 06 Nov 2025 14:20:23 +0100<p>Systemstödet Adato som används i rehabiliteringsprocessen för anställda har varit nedstängt hos Umeå universitet sedan cyberattacken mot leverantören Miljödata den 23 augusti. </p><p>– Vi har inte velat öppna upp systemet innan det har gjorts analyser och åtgärder för att systemet ska kännas säkert. Men det står klart att vi har ett behov av ett systemstöd i de här ärendena. Det känns skönt att kunna öppna upp systemet igen, det har varit efterfrågat av våra användare, säger Per Ragnarsson.  <br><br>I universitetets avtal med Miljödata finns högt ställda krav när det gäller säkerhet och hantering av personuppgifter. I och med cyberattacken har Miljödata sett över dem och gjort ytterligare åtgärder för att säkra systemet mot angrepp. Enheten för IT-stöd och systemutveckling (ITS) vid Umeå universitet har granskat åtgärderna och ger dem väl godkänt.  <br> <br>– Miljödata har bland annat implementerat nya arbetsrutiner och bevakningssystem, samt vidtagit en rad tekniska åtgärder för att höja säkerheten. Vi anser att de har gjort ett gediget arbete efter cyberattacken, säger Emilio Perez Iznaga, IT-ledare vid ITS.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Åtgärder från universitetet</h2><p>Utöver det har Personalenheten gjort en risk- och sårbarhetsanalys av systemet. Universitetet har också vidtagit egna åtgärder kring personuppgiftshantering.  </p><p>– I och med cyberattacken har vi uppmärksammat ett behov av att se över våra rutiner kring arkivering och gallring av personuppgifter samt övrig dokumentation i Adato. Det har vi nu gjort, säger Per Ragnarsson.  </p><p>Alla personuppgifter som hör till tidigare anställda och där det inte finns några rehabiliteringsärenden kommer att gallras från Adato. En rutin införs om att personuppgifter som hör till medarbetare som avslutat sin anställning vid universitetet tas bort från systemet, förutsatt att det inte pågått ett rehabiliteringsärende. Enligt universitetets dokumenthanteringsplan ska all dokumentation kring ett rehabiliteringsärende bevaras. Denna dokumentation ligger i dagsläget i Adato. </p><p>– Vi håller nu på att undersöka möjligheten att arkivera dessa ärende internt, säger Per Ragnarsson.  </p><p>Alla åtgärder sammantaget gör att universitetet nu anser att det känns säkert nog att börja använda systemet igen. Den 12 november kommer det åter vara tillgängligt.  </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Minimera antalet uppgifter</h2><p>ITS undersöker också vilka personuppgifter som måste finnas i Adato. Ett önskemål är att endast föra över de uppgifter som behövs för att chefer och HR ska kunna bedriva ett förebyggande och efterhjälpande rehabiliteringsarbete. </p><p>– Vi har som mål att minimera antal personuppgifter i systemet i syfte att öka tryggheten och säkerheten för våra medarbetare, säger Per Ragnarsson.  </p><p>Nyligen meddelade Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att den beslutat att inleda granskningar med anledning av IT-angreppet mot Miljödata.  <br><br><a title="IMYs webb" href="https://www.imy.se/nyheter/imy-inleder-granskningar-utifran-miljodata-lackan/">Läs nyhet på IMY:s webb</a><br> <br>Den som är anställd eller tidigare anställd vid Umeå universitet och har frågor som rör Adato eller universitetets hantering av ärendet kan kontakta Personalenheten genom att mejla: <a href="mailto:ah.adm@ͯ��Ƶ">ah.adm@ͯ��Ƶ</a>. </p>/nyheter/nu-kan-adato-anvandas-igen--manga-atgarder-har-gjorts_12148636//nyheter/kliniskt-forskarnatverk-samlade-forskare-for-inspiration-och-samverkan_12147812/Kliniskt forskarnätverk samlade forskare för inspiration och samverkanNätverket för kliniska forskare, KlinForsk Norr, höll sin årliga konferens där forskare fick mötas, dela erfarenheter och träffa flera av de stödfunktioner som är viktiga för klinisk forskning. Thu, 06 Nov 2025 09:12:28 +0100<p>Ett 60-tal forskare och kliniker samlades för en nätverksdag på Elite Hotel Mimer för att samtala om den kliniska forskningens villkor. Dagen inleddes med att nätverkets grundare, Anne-Marie Fors Connolly, hälsade deltagarna välkomna och berättade om bakgrunden till varför nätverket startades – ett initiativ för att stärka och synliggöra den kliniska forskningen i regionen.</p><p>Ronnie Berntsson, prodekan vid Medicinska fakulteten, och Göran Larsson, FOUI-direktör vid Region Västerbotten, betonade båda betydelsen av klinisk forskning och vikten av att skapa goda förutsättningar för forskare att bedriva och utveckla sin forskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13965f64d51a4696bc365718f9b3e754/dsc008082.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ronnie Berntsson, prodekan och Anne-Marie Fors Connolly, grundare av KlinForsk Norr</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>Under dagen presenterade flera nätverksmedlemmar sina forskningsprojekt genom korta pitchar. De delade med sig av sina erfarenheter, möjligheter och de utmaningar som många kliniska forskare möter i vardagen.</p><p>Deltagarna hade även möjlighet att mingla och knyta nya kontakter med olika stödfunktioner. På plats fanns bland andra universitetsjurister, biobanken, BRS och ITS, som erbjöd rådgivning och svarade på frågor kring forskningsstöd och samverkan.</p><p>- Jag är väldigt tacksam för att t.ex. universitetsjuristerna insåg hur viktigt det var att kliniska forskare på ett förutsättningslöst sätt kunde ställa juridiska frågor angående klinisk forskning. ITS var närvarande och det var flera forskare som var tacksamma för att få mera input om hur man kan förvara data på ett säkert sätt. Research and Support Office (tidigare Grants Office) hade representanter närvarande för att svara på frågor om hur man kan förbättra sina anslagsansökningar. Så det fungerade otroligt bra, säger Anne-Marie Fors Connolly. </p><p>Konferensen, och nätverket i stort, gynnar kliniska forskare för att det samlar liknande profiler som har en bredd av erfarenheter som de kan dela med sig av till varandra. Dessutom skapar nätverket möjlighet att utöka sin kliniska forskning genom nya samarbeten eftersom de får en inblick i varandras projekt. Något många uppskattade och en av anledningarna att nätverket startade.</p><p>- Kliniska forskare känner sig ofta isolerade och ensamma. De hör hemma båda på sin klinik på regionen men även på Umeå universitet, som har helt olika verksamhetskulturer. Det kan kännas övermäktigt och ensamt. Därför är det viktigt att skapa en mötesplats där man kan träffa andra i exakt samma situation för att kunna känna samhörighet och få råd om de olika hinder som finns för att utföra sin forskning. Utöver det, skapar det också möjlighet för samarbeten och därmed ökar på den kliniska forskning som pågår i norra sjukvårdsregionen, förklarar Anne-Marie Fors Connolly. </p><p>En av de forskare som presenterade under dagen var Ruth Wickelgren, som åkte ända från Norrbotten för att delta. Hon tycker nätverket är viktigt för att få kontakt med andra forskare i samma situation.</p><p><span style="text-align: center;">- Jag är ganska nyinflyttad till Norrbotten, så det är ett sätt att lära känna personerna här, vad man gör och vilken forskning so</span><span style="text-align: center;">m finns. Sedan är det ju roligt att prata om den egna stu</span><span style="text-align: center;">dien som man har ansökt pengar för också, förklarar Ruth Wickelgren. </span></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5780d3b9-914a-49d3-bed2-728f3e3a7a65" data-contentname="Bildspel från KlinForsk Norr konferens 2025">{}</div><p>En annan forskare som presenterade sitt projekt under dagen var professor André Nyberg, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. För honom var det självklart att delta, för att få inspiration och dela med sig av sin kliniska forskning. Men också att få chansen att träffa alla stödfunktionerna som fanns på plats. </p><p>- Det här är ett utmärkt tillfälle när alla infrastrukturer som är kopplade till klinisk forskning finns på plats. Vi har representanter från regionen, från norra sjukvårdsregionen plus att vi har representanter från universitetet. Så om det är något tillfälle man ska vara med på så är det idag om man bedriver klinisk forskning, säger André Nyberg.</p><p>En av de stödfunktionerna som fanns representerade var ITS. För de var det en självklarhet att finnas på plats för att hålla sig ajour med vad som händer ute i verksamheterna.</p><p>- Hela ITS existensberättigande är att stödja kärnverksamheten. Och vi kan inte göra det utan att känna till lite grann om vad som pågår ute i verksamheten och vilka frågor man verkligen har ute på golvet. Så därför känns det väldigt angeläget för oss att vara med, förklarar Patrik Jonasson, områdeschef vid Enheten för IT-stöd och systemutveckling (ITS).</p><p>Han hoppas att forskarna tar med sig att ITS är till för att hjälpa i den allt mer komplicerade teknik och juridikdjungeln som många upplever, samt vikten av att våga samarbeta mer. </p><p>- Vi vill vara lösningsorienterade. Sen är vi ju som alla andra bundna av de här hårda regelverken som mer och mer stramas upp. Och vi måste gemensamt försöka navigera fram genom den här snåriga djungeln. Arbeta ihop mer, samarbeta och gör det även med oss inom stödfunktionerna, säger Patrik Jonassson. </p><p class="quote-left">Vilka fantastiska kliniska forskare vi har i Norra sjukvårdsregionen!</p><p>Anne-Marie Fors Connolly var mycket nöjd med dagen, alla duktiga föreläsare och mingeltimmen med just stödfunktionerna. Konferensen och nätverket möjliggörs mycket tack vare den finansiering som Region Västerbotten - ALF Norra bidrar med. </p><p>- Jag är så tacksam för de personer som gjorde det möjligt att genomföra dagen. Särskilt vill jag lyfta Kristina Lindblom och Heléne Andersson, som tillsammans skapade en otroligt proffsig konferens. Det hade inte varit möjligt utan dem – och utan ALF Norra:s beslut att finansiera administrativt stöd till nätverket, säger Anne-Marie Fors Connolly. </p><p>Nu blickar nätverket framåt, med kommande lunchseminarier, och redan nu börjar tanken gro om nästa års konferens. </p><p>- Vilka fantastiska kliniska forskare vi har i Norra sjukvårdsregionen! Till nästa konferens vill jag möjliggöra för alla kliniska forskare att kunna närvara fysiskt, för jag tror det är ännu viktigare för kliniska forskare ute i R3-regionerna att få en möjlighet att känna samhörighet, nätverka och inspireras då de rent fysiskt är mera isolerade, säger Anne-Marie Fors Connolly. </p><p> </p><p><em>Är du intresserad av att vara en del av KlinForsk Norr? Tveka inte att kontakta oss, och kika in på vår hemsida så kan du läsa mer om våra lunchseminarer.</em></p><p> </p>/nyheter/kliniskt-forskarnatverk-samlade-forskare-for-inspiration-och-samverkan_12147812//nyheter/vr-beviljar-medel-till-bram-vaassen_12148452/VR beviljar medel till Bram VaassenVetenskapsrådet har beviljat 4 530 000 kr till Bram Vaassen, universitetslektor i filosofi.Mon, 03 Nov 2025 17:02:17 +0100<p>Projektbidraget som sträcker sig över tre år har titeln <em>Naturliga Egenskaper: en kausalitetsbaserad ansats</em>.</p>/nyheter/vr-beviljar-medel-till-bram-vaassen_12148452//nyheter/vr-beviljar-medel-till-anna-hegardt-kallen-_12148448/VR beviljar medel till Anna Hegardt Källén Vetenskapsrådet har beviljat 4 809 000 kr till, Anna Hegardt Källén, professor i museologi.Mon, 03 Nov 2025 16:32:23 +0100<p>Projektbidraget som sträcker sig över tre år har titeln <em>DNA i tiden: förhandlingar om identitet och tillhörighet bland den svenska allmänheten</em>.</p><p> </p>/nyheter/vr-beviljar-medel-till-anna-hegardt-kallen-_12148448//nyheter/250-ar-av-judiskt-liv-i-sverige-uppmarksammades-pa-universitetet_12148365/250 år av judiskt liv i Sverige uppmärksammades på universitetetDen judiska minoriteten har en historisk närvaro i Sverige sedan långt tillbaka. Men det var först för exakt 250 år sedan som judar fick bosätta sig i landet utan att tvingas konvertera till kristendomen. Detta historiska genombrott uppmärksammas runt om i landet. – Judisk historia är en del av Sveriges historia och har påverkat vår historia väldigt mycket, säger historikern och författaren Carl Henrik Carlsson, som deltog i ett samtal i Rotundan under ett av arrangemangen på Umeå universitet. Mon, 03 Nov 2025 14:38:30 +0100<p>Det är det Judiska centralrådet, som är en sammanslutning av alla judiska församlingar i Sverige, som ligger bakom samt samordnar jubileet av 250 år av judiskt liv i Sverige. Regeringen ser jubileumsåret som ett särskilt tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet och har därför uppdragit åt svenska myndigheter att bidra med arrangemang.  </p><p><a title="Judisktliv.se" href="https://www.judisktliv.se/">Läs mer om initiativet på jubileumssidan judisktliv.se</a></p><p>Under lunchtid onsdag den 29 oktober anordnade Umeå universitet och Folkuniversitetet en barockkonsert med Umeå Barockensamble i Ljusgården i Lärarutbildningshuset. Konserten lyfte fram den judiska traditionens närvaro i den europeiska barockmusiken.</p><p>– Vi utgår från texter ur den hebreiska bibeln, som haft en central plats även i den kristna musiken under barocktiden. På så sätt speglar konserten hur judisk tradition, språk och berättelser har levt vidare och fått nytt konstnärligt uttryck i den europeiska barockmusiken, säger Iris Ridder, som stod för sång under konserten.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="466900d3-b1f1-475d-83f1-6831498e3209" data-contentname="judiskt liv barock">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Filmvisning och samtal</h2><p>Under eftermiddagen samma dag arrangerade universitetet en visning av dokumentären "Shul: Den svenska synagogans historia". Filmen är en timmes genomflygning av 250 år av svensk-judisk historia som producerats av Umeåbolaget Red carpet media.  </p><p>Därefter följde ett samtal mellan Anna Ekström, ordförande för Umeå universitets styrelse samt medlem i Svenska kommittén mot antisemitism och Carl Henrik Carlsson, docent i historia vid Uppsala universitet, föreläsare och författare, som skrivit flera böcker på temat judisk historia – bland annat den rykande färska ”Aaron Isaac: Sveriges förste jude”. </p><p><strong>Varför är det viktigt att lyfta jubileumet? </strong></p><p>– Judisk historia är en del av Sveriges historia och har påverkat vår historia väldigt mycket, säger Carl Henrik Carlsson, och fortsätter: </p><p>– Även om den judiska befolkningsgruppen är och alltid har varit ganska liten har den haft stor betydelse för Sveriges historia. Att lyfta jubileumet kan också motverka antisemitism, om man berättar om allt positivt med judiskt liv, och inte bara det som är kopplat till elände. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Ekström och Carl Henrik Carlsson i samtal om 250 år av judiskt liv i Sverige.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Styrelseordföranden har mångårigt engagemang</h2><p>Anna Ekström blev engagerad i frågor om antisemitism redan under statsminister Göran Perssons tid, då hon deltog i arbetet med skolmaterialet ”Om detta må ni berätta” om Förintelsen. När hon sedan arbetade på Skolverket arbetade hon med undervisning och om undervisningens roll när det gäller Förintelsen och andra folkmord. När hon sedan satt i regeringen blev hon ansvarig för Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism, som var ett stort toppmöte med världsledare som diskuterade åtaganden för att bekämpa antisemitism och hålla minnet av Förintelsen levande.  </p><p>Hon anser att genombrottet för 250 år sedan har stor betydelse.  </p><p>– Det var en stor händelse i svensk historia, att vi gick från att förbjuda utövning av andra religioner än den kristna. Det var liksom ett första steg som sedan följdes av många fler. Men också eftersom den judiska minoriteten har lyckats behålla en judisk identitet utan att ställa sig utanför samhället, säger hon, och fortsätter:  </p><p>– Det vi snarare har upptäckt är att samhället har gjort det väldigt svårt att bevara den judiska identiteten, säger hon.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christer Nordlund, Anna Ekström och Carl Henrik Carlsson i samtalet som hölls i Rotundan. Arrangemanget hölls på initiativ av universitetsledningen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p><strong>Varför är det viktigt att universitetet lyfter jubileumet? </strong></p><p>– Jag tycker att alla ska göra det, men universitetet har en roll att bidra med forskning och grundutbildning som ska genomsyras av en total icke-acceptans av diskriminering av olika slag, och som ska genomsyras av det som gäller för hela samhället, nämligen att de nationella minoriteterna, där judar är en, ska ha sin plats. Sen har universitetet den tredje uppgiften att sprida forskningsresultat, och här bedrivs det viktig forskning och det finns samarbeten som folk förtjänar att få veta mer om, säger hon. </p><p>Samtalet leddes av Christer Nordlund, dekan vid Humanistiska fakulteten.</p><p>– Det här jubileet är ett utmärkt tillfälle att lyfta fram judiskt liv och det judiska kulturarvet i Sverige liksom den senaste forskningen på området. Den judiska minoriteten är en självklar del av det svenska samhället, och därför är det också självklart för universitetet att uppmärksamma jubileet, säger han.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f21fb33132f04a0bb186d682a413829d/250_ar_av_judiskt_liv_i_sverige3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Samtalet leddes av Christer Nordlund, dekan vid Humanistiska fakulteten. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Fredriksson</span></div></div><p>Söndag den 9 november kommer konstvetaren och kulturjournalisten Paulina Sokolow att föreläsa om svensk-judisk konsthistoria på Bildmuseet, som är en del av Umeå universitet. </p><p><a title="Länk till kalenderevent" href="https://www.bildmuseet.ͯ��Ƶ/kalender/stromkarlar-och-orkestrar-av-glas_12130344/">Se kalenderevent: "Strömkarlar och orkestrar av glas".  </a></p>/nyheter/250-ar-av-judiskt-liv-i-sverige-uppmarksammades-pa-universitetet_12148365//nyheter/143-miljoner-till-utbildning--och-funktionshinderhistoria_12148373/14,3 miljoner till utbildnings- och funktionshinderhistoriaBarn med funktionsnedsättningar utgör en försummad grupp i utbildning, forskning och samhälle. Och det saknas kunskap om hur funktionsnedsättning och utbildning har samverkat genom historien. För att belysa detta och komma vidare i utvecklingen har Vetenskapsrådet beviljat 14,3 miljoner för forskningsmiljön Education and disability in history (EDUDIS) vid Umeå universitet.Thu, 20 Nov 2025 16:19:52 +0100<p><strong>Utbildning ses idag som nyckeln</strong> till en jämlik start i livet och är en central mänsklig rättighet för alla barn, inklusive de med funktionsnedsättningar. Men barn med funktionsnedsättningar utgör en försummad grupp i utbildning, forskning och samhälle, såväl förr som nu. Inte minst saknas kunskap om hur funktionsnedsättning och utbildning har samverkat genom historien.</p><p><strong>EDUDIS är en ny forskningsmiljö</strong> som kombinerar expertis från utbildningshistoria och funktionshinderhistoria samt verkar för att stärka nationellt och internationellt samarbete. Målet är att utöka kunskapen om relationen mellan utbildning och funktionsnedsättning från mitten av 1800-talet till nutid samt om hur utbildning har påverkat det efterföljande livet för barn med funktionsnedsättningar.</p><p><strong>Tre frågor vägleder forskningen:</strong></p><ul><li>Hur har skolgång för barn med funktionsnedsättningar diskuterats och motiverats i debatt och policy, och vilka särskilda organisatoriska lösningar har detta lett till?</li><li>Vilka sorteringsmetoder har skolor använt för att avgöra vilka barn som ska få vanlig respektive specialundervisning?</li><li>Vilken utbildning har barn med funktionsnedsättningar faktiskt fått, och vilka konsekvenser har detta haft för deras senare liv?</li></ul><p>Detta kommer att ge ny kunskap om inkludering och exkludering av barn med funktionsnedsättningar i skolan och hur utbildning påverkat på deras senare liv.</p><p><strong>Medverkande är Anna Larsson</strong>, huvudsökande, <strong>Lotta Vikström</strong>, <strong>Emma Vikström</strong>, samtliga vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, <strong>Björn Norlin</strong> Pedagogiska institutionen, <strong>Emil Marklund</strong>, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, samt internationella partners.</p>/nyheter/143-miljoner-till-utbildning--och-funktionshinderhistoria_12148373//nyheter/miljovetenskapsstudenters-ideer-for-ett-mer-hallbart-campus_12148191/Miljövetenskapsstudenters idéer för ett mer hållbart campusEn smart app för bokning av grupprum för studenter – kopplad till sensorer som styr ventilation, värme och belysning just när rummen används. Det är en av idéerna för ett mer hållbart campus som studenter på masterprogrammet i miljövetenskap och hållbarhet kläckt under ett projektarbete.Mon, 03 Nov 2025 10:43:51 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4697.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4697.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4697.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4697.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4697.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4697.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Att låta naturen sköta sig själv när grönytor inte används är ett sätt att främja biologisk mångfald på campus, föreslår Nadine Peels och Jenny Ojala.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div></div><p>– Vi tänker att universitetet kan ta hjälp av till exempel ingenjörsstudenter för att utveckla en sådan app, säger studenten Tuva Elingstam. Precis som vi kollat på hållbarhet på campus, kan man involvera fler utbildningar i det arbetet. Det känns som att man gör något viktigt när man får vara med och påverka på riktigt.</p><p>Under en kurs på masterprogrammet i miljövetenskap och hållbarhet får studenterna gruppvis borra djupare i olika aspekter på hållbarhet på campus. Under en postersession redovisade de sina arbeten, bland annat inför universitetets miljösamordnare.</p><p>En grupp har undersökt hur den biologiska mångfalden på campusområdet skulle kunna främjas.</p><p><em>Många skulle nog säga att Umeå universitets campus är grönt, men hur kan den biologiska mångfalden bli större?</em></p><p>– Jag hade nog samma åsikt när vi började projektet att campus är väldigt grönt, säger Nadine Peels. Men, flera av de gröna områdena är stora fält närmast skogen som inte används särskilt mycket, det är bara öppna gräsytor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4714.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4714.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4714.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4714.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4714.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4714.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>På masterprogrammet i miljövetenskap och hållbarhet har studenterna fått arbeta i projekt med olika aspekter på hållbarhet på campus. Fr v Selma Skoglund ställer frågor under redovisningen, till höger om henne Ilse Olsson, Heidi Burdett, programansvarig, och Lisa Redin, miljösamordnare på Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div></div><p class="quote-left">Det är viktigt att studenter och forskare kan använda naturen på området integrerat i lärandet</p><h3>Låta naturen sköta sig själv mer</h3><p>Där skulle man kunna låta fälten växa fritt som blommande ängar och bara klippa ytorna när de ska användas till sport- och studentevent, föreslår studenterna. Deras förslag handlar mycket om att göra mindre, att låta naturen sköta sig själv på utvalda områden. Det behöver inte vara prydliga rabatter och gräsmattor överallt. Genom att till exempel lämna en del löv och pinnar på marken, och lägga ut stockar här och där, kan fler växter och insekter trivas.</p><p>– En av utmaningarna är att få alla intressenter att dra åt samma håll, säger Nadine Peels. Akademiska Hus vill hålla campus fint och prydligt, samtidigt som det är viktigt att studenter och forskare kan använda naturen på området integrerat i lärandet. Campus ska ju inte se ut som en vildmark, så frågan är hur vi ändå kan använda alla ytor för biologisk mångfald.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4740.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4740.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4740.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4740.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4740.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4740.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– När studenter tillfrågas om lokaler tycker de att större bord, whiteboards och utrymmen att äta lunch i är viktiga, säger Ilse Olsson. Till vänster Jasmin Mannelqvist.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div></div><p>Många studenter klagar över brist på grupprum, där de kan plugga tillsammans. Det är ofta fullbokat, men också vanligt att rum inte utnyttjas för att de som bokat inte dyker upp.</p><p>Tuva Elingstam, Jum Krolikowski och Selma Skoglund tog del av statistik över bokningarna – och fann till sin förvåning att grupprummen på campus bara utnyttjas till 50 procent. Trycket på rummen är högt mitt på dagen, men morgnar, sena eftermiddagar och kvällar står många rum tomma.</p><p>– Vi har gjort en massa research och pratat både med studenter och de på universitet som styr hur bokningssystemet funkar och hur vi använder våra hus, berättar Tuva.</p><h3>Smart app och sensorer i rummen</h3><p>En enkät visade att många studenter önskar större variation i rumsstorlek, bekvämare möbler, fler rum nära där de har sina lektioner, bättre ventilation och framför allt ett smidigare bokningssystem. Det senare skulle en lösning med ”internet of things” kunna fixa, föreslår gruppen.</p><p>Sensorer i rummen skulle kunna känna av när människor är där och anpassa ventilation och värme efter det, liksom belysning utifrån hur ljust eller mörkt det är utanför. Sammankopplat med bokning via en app, där man snabbt kan hitta tomma rum på en karta, skulle det göra att rummen utnyttjas mer effektivt. Ett system som på något sätt belönar studenter som bokar på mindre attraktiva tider, skulle också kunna sprida användningen bättre över dagen, resonerar de.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4768.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4768.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4768.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4768.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4768.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4768.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Att investera i smarta system för grupprumsbokning kan också lösa andra problem i byggnaderna som ventilation, säger Selma Skoglund. Till vänster Tuva Elingstam.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div></div><p>En tredje grupp har fokuserat på byggnaderna på campus. Om Umeå universitet ska klara att bli klimatneutralt till 2045, måste utsläppen av koldioxid från byggnaderna minska i betydligt högre takt än hittills, konstaterar de.</p><h3>”Många medvetna val”</h3><p>Renovering av befintliga byggnader är utsläppssynpunkt att föredra framför att bygga nytt. Men, campus senaste tillskott Aurora som bland annat rymmer tentamenslokaler, kan ses som en förebild, tycker gruppen. Materialval, ventilations- och energilösningar har renderat byggnaden högsta miljöcertifiering, Miljöbyggnad Gold.</p><p>– Det har gjorts väldigt många medvetna val för att öka hållbarheten på kort och lång sikt, både ur sociala och miljömässiga perspektiv, säger studenten Ilse Olsson.</p><p>Att sätta sig in i vilket klimatavtryck de olika byggnaderna på campus innebär och vilka utsläppskällorna är har varit den största utmaningen i projektet, säger hon. Många byggnader är i behov av renovering framöver. Det innebär stora kostnader, men samtidigt en chans att hitta mer effektiva lösningar för värme och ventilation som tar universitetet snabbare mot klimatmålen.</p><p>I projektet har grupperna också identifierat att studenter generellt behöver få större kunskaper om hållbarhet och vad universitetet gör för ökad biologisk mångfald och hållbarhet.</p><p>– När vi gjorde vår enkät svarade många att de gärna lär sig mer om det via skyltar och informationstavlor, säger Ilse Olsson. Jag tror att det är viktigt att man får lära sig mer om byggnaden man är i kopplat till något större, ett globalt hållbarhetsmål eller mål som universitetet har.</p><p><a title="Läs mer om masterprogrammet i miljövetenskap och hållbarhet" href="~/link/d3374daf1f01468ca72b4193c6879ea6.aspx">Läs mer om masterprogrammet i miljövetenskap och hållbarhet</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4742.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4742.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4742.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4742.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4742.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e334b2350494573b7ff43fa73be5d1d/sustainable_campus_251030_all_img_4742.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jum Krolikowski och Jurgi Irurieta har djupdykt i hur byggnader på campus kan bli mer hållbara, till exempel när det gäller energieffektivitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div></div>/nyheter/miljovetenskapsstudenters-ideer-for-ett-mer-hallbart-campus_12148191//nyheter/bjorklov-och-jordnotter-forvandlas-till-avancerad-laserteknik_12147932/Björklöv och jordnötter förvandlas till avancerad laserteknikFysiker vid Umeå universitet har i samarbete med forskare i Kina utvecklat en laser helt i biomaterial, tillverkad av björklöv och jordnötskärnor. Den miljövänliga lasern kan bli ett billigt och lättillgängligt verktyg för bland annat medicinsk diagnostik och bildteknik.Mon, 03 Nov 2025 10:17:45 +0100<p>Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften <em>Nanophotonics</em> och visar hur en så kallad random laser kan framställas helt av biologiska material.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/wang_jia_3851_220628_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/wang_jia_3851_220628_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/wang_jia_3851_220628_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/wang_jia_3851_220628_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/wang_jia_3851_220628_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/wang_jia_3851_220628_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jia Wang, Institutionen för fysik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vår studie visar att det går att tillverka avancerad optisk teknik på ett enkelt sätt med enbart lokala, förnybara material, säger Jia Wang, universitetslektor vid Institutionen för fysik, Umeå universitet, och en av studiens författare.</p><p>En random laser är en typ av laser där ljuset sprids många gånger inuti ett oordnat material innan det kommer ut som en fokuserad stråle. Tekniken har stor potential för bland annat medicinsk avbildning och för att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, och har därför rönt stor uppmärksamhet inom forskningen. Men sådana lasrar innehåller idag ofta material som är giftiga, dyra eller komplicerade att tillverka.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kolprickar av björklöv</h2><p>Jia Wang och hennes kollegor skapade sin laser med hjälp av två vanliga naturmaterial: björklöv och jordnötskärnor. Av björklöven tillverkade de kolprickar på nanometerskala som fungerar som förstärkningsmedium, och jordnötterna skars i små kuber, vars grova och ojämna ytor hjälper till att fånga och sprida ljuset.</p><p class="quote-center">Istället för att använda komplicerad teknik, gör jordnötskärnans naturliga mikrostruktur jobbet på egen hand</p><p>Själva lasern drivs fortfarande av en extern ljuskälla, men de funktionella delarna som sprider och förstärker ljuset är helt framställda av biomaterial.</p><p>– Tillverkningen av kolprickarna är enkel, i princip en tryckkokningsprocess i ett steg. Istället för att använda komplicerad teknik, gör jordnötskärnans naturliga mikrostruktur jobbet på egen hand, säger Jia Wang.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kan vidareutvecklas till optisk tagg</h2><p>Forskarna testade hur mycket energi som krävdes för att få lasern att sända ut ljus, och resultaten visade att den fungerar lika bra som konstgjort framställda lasrar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/samples_i.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/samples_i.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/samples_i.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/samples_i.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/samples_i.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/095335de5d3c4d87b28e8da58e2ae344/samples_i.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Överst: Den biomaterialsbaserade lasern när den är aktiverad. Nederst: Samma laser sedd i dagsljus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Zhihao Huang</span></div></div><p>– Potentialen hos den här biomaterialbaserade random lasern sträcker sig längre än till biomedicinska tillämpningar. Tack vare sin låga kostnad, förnybarhet och säkerhet skulle den också kunna utvecklas till en optisk tagg som kan användas för att verifiera äkthet hos värdefulla dokument, lyxvaror och elektroniska produkter, säger Jia Wang.</p><p>Jia Wangs forskargrupp har länge jobbat med att utnyttja lokala, förnybara resurser till ny teknik. För två år sedan publicerade de en studie som visade hur björklöv, plockade på Umeå universitets campus, kan användas för att tillverka organiska halvledare som bland annat finns i tunna tv- och mobiltelefonskärmar.</p>/nyheter/bjorklov-och-jordnotter-forvandlas-till-avancerad-laserteknik_12147932//nyheter/anslag-till-nordiskt-konsortium-och-forskningsprojekt_12148035/Anslag till nordiskt konsortium och forskningsprojekt EP PerMed har beviljat ett anslag på 1,6 miljoner euro till ett gemensamt konsortium och projekt. Mon, 03 Nov 2025 11:08:37 +0100<p>Anslaget går till projektet NordicPCPMForum, med forskningsledare Andreas Josefsson vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet som koordinerande forskare.</p><p>Projektet är ett internationellt samarbete mellan forskare i Sverige, Norge, Danmark och Finland.</p><p>Projektets mål är att utnyttja metoder för analys av gener och dess uttryck, tillsammans med andra molekyler i vävnaden, utgående från exakt lokalisering i vävnadsstrukturen (så kallad spatiell multi-omics) för att förbättra och omforma precisionsmedicinska verktyg som tidigare utvecklats av medlemsteamen i konsortiet. Dessa förbättrade verktyg utvärderas sedan i redan tillgänglig data, samt i  specifika studier med neoadjuvant behandling för lokalt avancerad och metastaserad prostatacancer.</p>/nyheter/anslag-till-nordiskt-konsortium-och-forskningsprojekt_12148035//nyheter/prestigefyllt-pris-till-forskare-i-informatik_12147908/Prestigefyllt pris till forskare i informatikAdrian Bumann, postdoc vid Institutionen för informatik, får det prestigefyllda Börje Langefors-priset 2025 för sin avhandling om hur kunskap formas och delas i digitala innovationsnätverk.Fri, 31 Oct 2025 13:39:43 +0100<p>Adrian Bumann, postdoktor vid Institutionen för informatik vid Umeå universitet, har tilldelats Börje Langefors-priset 2025. Priset delas varje år ut av Svenska informationssystemföreningen (SISA) till den bästa doktorsavhandlingen inom ämnet informationssystem. </p><h3>Samarbeten driver innovation</h3><p>I sin avhandling “Generating Architectural Knowledge in Digital Innovation Networks” (Chalmers Tekniska högskola 2024) undersöker Adrian hur samarbeten mellan olika aktörer driver digital innovation – och hur ny kunskap uppstår när teknik, organisationer och människor möts.</p><h3>Utveckling över tid</h3><p>Genom att följa två digitala innovationsnätverk inom den maritima sektorn har han kunnat visa hur idéer, erfarenheter och tekniska lösningar utvecklas över tid.</p><p class="quote-left">Jag är ytterst tacksam för det stöd jag fått från kollegor och forskar-communityt i Umeå</p><p>– Det känns fantastiskt att få den här utmärkelsen och jag är ytterst tacksam för det stöd jag fått från kollegor och forskar-communityt i Umeå. Jag hoppas att jag med min forskning kan bidra till en djupare förståelse för hur vi kan skapa hållbara och framgångsrika samarbeten i en digitaliserad värld, säger Adrian Bumann, postdoc vid Institutionen för informatik.</p><h3>Flera tidigare pristagare från Umeå</h3><p>Börje Langefors-priset delas ut till minne av professor Börje Langefors (1915–2009), som var en pionjär inom svensk och internationell informatikforskning. Senast Börje Langeforspriset gick till en forskare verksam vid Umeå universitet var 2020 när Daniel Skog vid Institutionen för informatik tilldelades utmärkelsen.</p><p>Mer information om priset finns på organisationens webbplats <a href="https://sisa-org.se/borje-langeforspriset/" target="_blank" rel="noopener">www.sisa-org.se</a>.</p>/nyheter/prestigefyllt-pris-till-forskare-i-informatik_12147908//nyheter/ombud-och-medarbetare-skapar-arbetsmiljo-som-funkar_12147721/Ombuden som tar strid för en bättre arbetsmiljöArbetsmiljöombud spelar en nyckelroll i att skapa en trygg och hållbar arbetsplats. På Institutionen för klinisk mikrobiologi får Mikaela Lagerqvist, Carin Wibom och Ylva Hedberg Fransson hantera allt från vardagliga utmaningar till komplexa situationer – och de ser att deras arbete gör skillnad.Fri, 31 Oct 2025 10:44:25 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9991-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ylva Hedberg Fransson, Mikaela Lagerqvist och Carin Wibom är arbetsmiljöombud på Institutinen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Arbetsmiljöarbetet behöver lyftas fram som en central och strategisk del av verksamheten</p><p>–  Arbetsmiljöarbetet behöver lyftas fram som en central och strategisk del av verksamheten och inte som något som sker vid sidan av det dagliga arbetet, säger Mikaela Lagerqvist, laboratorieassistent på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>I rollen som arbetsmiljöombud får Mikaela Lagerqvist, Carin Wibom och Ylva Hedberg Fransson hantera frågor som till exempel rör ergonomi, arbetsro och störningsmoment i arbetsmiljön. En annan vanlig uppgift för arbetsmiljöombudet är att stötta medarbetare i att göra anmälningar i IA-systemet – ett webbaserat verktyg för att rapportera avvikelser i arbetsmiljön. Därefter handlar arbetet ofta om att följa upp anmälningarna, till exempel genom att skapa åtgärder. Allt i syfte att förebygga olyckor och tillbud.</p><p>– En gång kom det till exempel in ett ärende om trasiga gångjärn på fyra frysar som håller -80 °C vilket medförde en risk i arbetsmiljön. Det ledde till att alla gångjärn byttes ut innan en olycka skedde, säger Ylva Hedberg, universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Hon fortsätter:</p><p>– Vi brukar säga att vi hanterar ”Oj! och Aj! ”Oj” betyder att det hade kunnat bli farligt men det gick bra jämfört med ”Aj” där olyckan verkligen har varit framme. Vi lär av våra misstag, arbetsmiljöarbetet bidrar till att vidta åtgärder som gör att saker inte ska upprepas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9908-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lärdomar från arbetsmiljöarbetet leder till förändring.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Positiva förändringar</h2><p>När Ylva Hedberg Fransson började som arbetsmiljöombud för ungefär tio år sedan var uppdraget relativt begränsat. Det som främst genomfördes då var en årlig arbetsmiljörond på institutionen.</p><p>Sedan Mikaela Lagerqvist och Carin Wibom anslöt som ombud under våren 2023 har flera positiva förändringar skett. Trion har aktivt arbetat med att lyfta vikten av en god arbetsmiljö, bland annat genom återkommande diskussioner och presentationer på institutionens arbetsplatsträffar. Dessa möten hålls numera fysiskt i stället för digitalt via Teams, vilket har bidragit till ett bättre samtalsklimat och mer engagemang.</p><p>– Sedan ifjol har vi, tillsammans med HR och representanter för lika villkor, samarbetat i en gemensam arbetsgrupp, ALV-gruppen. Tillsammans hanterar vi frågor som rör både arbetsmiljö, jämlikhet och diskriminering, vilket har stärkt vårt arbete, säger Mikaela Lagerqvist.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Trygg både fysiskt och psykiskt</h2><p>För Mikaela Lagerqvist handlar en god arbetsmiljö om att ha rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete och att känna sig trygg, både fysiskt och psykiskt. Hon betonar vikten av ett arbetsklimat som är öppet, tillåtande och tolerant, där man vågar ta upp även svåra frågor.</p><p>– Det ska också kännas säkert att komma till jobbet, särskilt i labbmiljö där vi hanterar kemikalier och teknisk utrustning. Det är viktigt att vi följer de lagar och regler som finns för att skydda både hälsa och säkerhet, säger Carin Wibom, forskningsingenjör vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hon lyfter även ergonomin som en viktig aspekt, då repetitiva arbetsmoment och felaktiga arbetsställningar kan vara mycket belastande för kroppen.</p><p>Sedan pandemin har det systematiska arbetsmiljöarbetet halkat efter, en naturlig följd av en period präglad av krishantering. Nu vill Carin Wibom se en förändring.</p><p>– Min drivkraft är att etablera rutiner för hur vi systematiskt ska arbeta med både säkerhet i labbet och ergonomi på kontoren. Men minst lika viktigt är den psykosociala arbetsmiljön kring hur vi bemöter varandra och skapar en kultur där alla känner sig inkluderade och sedda, säger hon.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Mer struktur och rutiner</h2><p>Trots goda intentioner och ett växande fokus på arbetsmiljöfrågor, finns det fortfarande stora utmaningar, särskilt när det gäller att omsätta ambitioner till konkreta och hållbara rutiner i vardagen.</p><p>Mikaela Lagerqvist önskar mer systematiska sätt att arbeta med arbetsmiljön med tydligare strukturer och ett ökat stöd från institutionens ledning.</p><p>–  Vi skulle såklart gärna vilja att arbetsmiljöfrågor prioriterades högre på agendan. Vi arbetar för att ha ett närmare samarbete med ledningen och vi upplever att vi har en bra dialog som förhoppningsvis driver arbetsmiljöarbetet framåt på institutionen, säger hon.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Ett uppdrag som tar tid</h2><p>Det finns i dag ingen fastställd tidsram för hur mycket arbete ett arbetsmiljöombud får lägga på sitt uppdrag.</p><p>– I teorin har vi rätt till den tid som krävs, men i praktiken är det ofta svårt att hinna med både arbetsmiljöarbetet och våra ordinarie arbetsuppgifter, såsom laborativt arbete eller undervisning, säger Carin Wibom.</p><p>Institutionen växer så det knakar och när personalstyrkan blir tillräckligt stor skulle rollen som arbetsmiljöombud kunna tillsättas som en tjänst – utan att belasta forskningsmedel. Detta skulle möjliggöra att tillräckligt med tid avsätts för det viktiga arbete som arbetsmiljöombuden driver.</p><p><strong><em>Hur kontaktar man er om man behöver hjälp?</em></strong></p><p>– Du är alltid välkommen att komma förbi kontoret, skicka ett mejl eller kontakta oss via Teams. Vi återkopplar så snart vi har möjlighet!, säger Mikaela Lagerqvist.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cc0dc5daf140403fbd293b466f33ec11/arbetsmijoombud-ucmr-9842-251020-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Carin Wibom, Mikaela Lagerqvist och Ylva Hedberg Fransson välkomnar medarbetarna att ta kontakt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/ombud-och-medarbetare-skapar-arbetsmiljo-som-funkar_12147721//nyheter/pengar-fran-vetenskapsradet_12147977/Tre områden har fått tilldelning från VetenskapsrådetVetenskapsrådet har tilldelat medel för områdena Medicin och hälsa, Natur- och teknikvetenskap samt Utbildningsvetenskap. Totalt tilldelades Umeå universitet drygt 195 miljoner kronor för 41 olika projekt.Mon, 03 Nov 2025 13:28:43 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/697d9f27d65a4047a8544b6aa338b241/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/697d9f27d65a4047a8544b6aa338b241/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/697d9f27d65a4047a8544b6aa338b241/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/697d9f27d65a4047a8544b6aa338b241/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/697d9f27d65a4047a8544b6aa338b241/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/697d9f27d65a4047a8544b6aa338b241/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lika säkert som att löven på Campus Umeå byter färg på hösten meddelar Vetenskapsrådet tilldelningar för kommande forskningsprojekt. Denna gång var det Utbildningsvetenskap, Natur- och Teknikvetenskap samt Medicin och hälsa. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>Medicin och hälsa beviljades 14 projekt med sammanlagt 71 850 000 miljoner kronor. Det placerar Umeå universitet på en femte plats i landet med cirka sex procent av de utdelade medlen, vilket är ganska exakt samma nivå som i fjol. Samtliga var så kallade <em>Projektbidrag</em> som fick 5 400 000 kronor per projekt. <a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2025-07-02-medicin-och-halsa.html">Se hela listan på Vetenskapsrådets webbplats</a>.</p><p>Natur- och teknikvetenskap beviljades 21 projekt med sammanlagt 87 574 000 miljoner kronor vilket innebär en åttonde placering i landet och drygt sex procent av medlen, även den ungefär samma som i fjol. Här fanns tre <em>Etableringsbidrag</em> och resten var <em>Projektbidrag</em> och beloppen varierar från 3 225 000 kronor till 4 960 000 kronor. <a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2025-07-02-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html">Ta del av samtliga projekt på Vetenskapsrådets webbplats</a>.</p><p>Inom Utbildningsvetenskap beviljades sex projekt med sammanlagt 35 884 193 miljoner kronor. Där hamnade vi på andra plats efter Linköpings universitet med drygt 15 procent av medlen, en ökning med knappt två procent jämfört med 2024.</p><p>Det högsta beloppet inom Utbildningsvetenskap var på hela 14 272 929 kronor över fem år, som är ett <em>Bidrag till forskningsmijö</em> för "Utbildning och funktionshhinder i historien (EDUDIS)" där Anna Larsson, professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet står som ansvarig. I övrigt var det ett <em>Etableringsbidrag</em> och övriga var <em>Projektbidrag</em>. <a href="https://www.vr.se/5.56265b50197a1f657b698c2.html">Här finns samtliga projekt inom Utbildningsvetenskap på Vetenskapsrådets webbplats</a>.</p><p> </p>/nyheter/pengar-fran-vetenskapsradet_12147977//nyheter/tusentals-ungdomar-valkomnas-till-arets-oppet-hus_12147793/Tusentals ungdomar välkomnas till årets "Öppet hus"Den 5 november kommer Umeå universitet att fyllas med runt 4 000 ungdomar som vill veta allt om hur det är att studera vid ett universitet. Det är dags för det årligen återkommande arrangemanget Öppet hus då bussar med gymnasieelever och andra studieintresserade samt lärare och studie- och yrkesvägledare, rullar in från Ljusdal till Kalix. Wed, 29 Oct 2025 14:34:56 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/54fd105653c84a4098b9b639765d6ab1/karimi_tomadj_1448_230509_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/54fd105653c84a4098b9b639765d6ab1/karimi_tomadj_1448_230509_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/54fd105653c84a4098b9b639765d6ab1/karimi_tomadj_1448_230509_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/54fd105653c84a4098b9b639765d6ab1/karimi_tomadj_1448_230509_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/54fd105653c84a4098b9b639765d6ab1/karimi_tomadj_1448_230509_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/54fd105653c84a4098b9b639765d6ab1/karimi_tomadj_1448_230509_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tomadj Karimi, kommunikatör vid Umeå universitet och ansvarig för arrangemanget. Foto: Hans Karlsson</p></div></div><p>– Huvudpoängen är förstås att visa upp alla olika utbildningar som finns vid Umeå universitet, men det finns även en rad andra uppskattade aktiviteter och saker som guidade turer till Konstnärligt campus, träningsanläggningen Iksu samt grannuniversitetet Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Det kommunala bostadsbolaget Bostaden finns på plats för att berätta om hur man löser boendesituationen och studie- och yrkesvägledare och annan personal får också egen kompetensutveckling, säger Tomadj Karimi, kommunikatör vid Umeå universitet och ansvarig för arrangemanget.</p><p>Redan dagarna innan börjar arrangörerna att stöka runt i till exempel Universum och Lindelhallen för att bereda plats åt montrar och skyltar med mera och onsdag den 5 november strömmar besökarna in. </p><p>Besökarna från Umeå börjar dagen med ett pass i Aula Nordica kl 9.30 medan de som kommer inresande med buss istället får information på bussen och går till ett infopass direkt när de kommer till Campus Umeå. Totalt genomförs 140 informationspass om allt från Apotekarprogrammet till Teologprogrammet och allt däremellan tills alla vänder hem igen efter sista passet som startar 14.30.</p><p>Till sin hjälp har alla besökare numera den smarta digitala kartan Mazemap. <a href="~/link/5b0ecc1e01504ce2b1881d4b65a6fffb.aspx">I schemat på webbplatsen ͯ��Ƶ</a> finns länkar till Mazemap som visar var de olika infopassen och montrarna finns på campus, men där finns även annan information, som närmaste café, toalett eller hiss. </p><p><a href="~/link/c46040a851ea49b0b825d61b876facd0.aspx">Här kan du läsa mer om Öppet hus 2025</a>.</p>/nyheter/tusentals-ungdomar-valkomnas-till-arets-oppet-hus_12147793//nyheter/2025-ars-mims-clinical-research-fellowship-har-officiellt-tilldelats_12147750/2025 års MIMS Clinical Research Fellowship har officiellt tilldelatsThe Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) har tillkännagivit 2025 års mottagare av det nationella Clinical Research Fellowship (CRF)-programmet.Wed, 29 Oct 2025 08:27:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b26223fc3c8d4f42948fd3e8feb556da/lind-alicia-0436-241203-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alicia Lind vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet tilldelas 2025 års MIMS Clinical Research Fellowship (CRF).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>En internationell expertpanel bestående av kliniska och prekliniska forskare har tilldelat stipendiet till <strong>Alicia Lind</strong> vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, för hennes forskningsprojekt som syftar till att förbättra diagnostik och behandlingsresultat vid postcovidsyndrom (PCC).</p><p>Alicia Lind är specialistläkare inom anestesi och intensivvård vid Norrlands universitetssjukhus. Hon är även verksam som forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet. Hennes forskning fokuserar på samspelet mellan ämnesomsättning och immunsystemet vid svåra infektioner såsom sepsis och covid-19. Hon innehar en läkarexamen samt en doktorsexamen i klinisk mikrobiologi från Umeå universitet. Lind är också aktiv inom området för precisionsdiagnostik vid Umeå universitet.</p><p>Inom ramen för sitt MIMS CRF-projekt avser Alicia Lind att undersöka kliniska varianter av PCC samt de bakomliggande mekanismerna för olika resttillstånd efter genomgången covid-19. Mer specifikt avser hon att identifiera undergrupper av PCC för att möjliggöra individanpassad rehabilitering och behandling. Hon strävar även efter att utveckla prediktiva algoritmer baserade på högupplöst immunmetabolisk profilering, i syfte att stärka diagnostiken, fördjupa den patofysiologiska förståelsen och förbättra prognostiken vid PCC.</p><p>Alicia säger</p><p><em>- Varför vissa individer utvecklar långvariga komplikationer efter covid-19, medan andra återhämtar sig snabbt, är fortfarande en avgörande och obesvarad fråga. Hittills har bristen på högkvalitativa kliniska kohorter och biobanker försvårat framstegen inom detta viktiga forskningsområde. Vår kliniska kohortstudie, CoVUm, kan komma att förändra detta. Med sin stora omfattning, breda spektrum av sjukdomsgrad och exceptionellt låga bortfallsfrekvens är den en av få studier i världen som har kapacitet att ge långsiktiga insikter om postcovidsyndrom(PCC). Detta skapar en unik möjlighet att koppla metabola och immunologiska förändringar till långsiktiga kliniska utfall. Genom breda, tvärvetenskapliga samarbeten genomför vi fördjupade studier av immunmetabola signaturer i kombination med konventionella biomarkörer för immunrespons och organdysfunktion. Vår forskargrupp innefattar expertis inom klinisk medicin, analytisk kemi och datadriven vetenskap – med potential att utveckla nya metoder och kunskap som är relevanta inte bara för covid-19, utan även för andra postinfektiösa tillstånd. Jag valde att samarbeta med professor Martin Rosvall, eftersom han och hans forskargrupp är specialiserade på multivariat dataanalys med maskininlärningsmetoder inom biologiska system – en expertis som är avgörande för detta projekt med komplexa och omfattande datamängder på flera nivåer.</em></p><p>Inom sitt MIMS CRF-projekt samarbetar Alicia med professor Martin Rosvall vid IceLab, Institutionen för fysik vid Umeå universitet, där hon får tillgång till maskininlärningsmetoder som är särskilt utvecklade för att identifiera mönster i komplexa biologiska data.</p><p>Martin säger</p><p><em>- Alicias arbete med postcovid-tillstånd adresserar en komplex utmaning som tydligt illustrerar vikten av tvärvetenskapligt samarbete. CoVUm-kohorten genererar omfattande, flerskiktade datamängder som ingen enskild metod kan belysa i sin helhet. Min forskargrupp bidrar med maskininlärningsmetoder som är utformade för att identifiera mönster i komplexa biologiska data, men dessa metoder ger endast meningsfulla insikter när de kombineras med djup klinisk och biokemisk förståelse. MIMS Clinical Research Fellowship erbjuder just den skyddade forskningstid och de resurser som Alicia behöver för att utveckla projektet. Med dessa förutsättningar kan vi gå bortom att enbart beskriva postcovid-symtom, och istället identifiera immunmetabola signaturer som särskiljer olika patientgrupper – signaturer som kan ge svar på varför vissa individer utvecklar långvariga komplikationer medan andra återhämtar sig helt.</em></p><p>MIMS Clinical Research Fellowships erbjuder en garanterad forskningstid och finansierar forskarens projekt med upp till 3,2 miljoner kronor.</p><p>Oliver Billker, föreståndare för MIMS, säger,</p><p><em>- Vi är mycket glada över att kunna välkomna Alicia till MIMS-gemenskapen. Hennes projekt är ett utmärkt exempel på den typ av tvärvetenskaplig och samarbetsinriktad forskning som vi strävar efter att främja. Det skapar möjligheter till internationellt samarbete inom molekylär medicin, vilket är en central del av vårt partnerskap med European Molecular Biology Laboratory (EMBL) och dess nordiska samarbetsnätverk.</em></p><p>MIMS erhåller finansiering från Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna samt Umeå universitet för att främja nästa generation framstående forskare inom infektionsmedicin. MIMS utgör den svenska noden i EMBL-nätverket och är ansluten till detta genom Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine.</p>/nyheter/2025-ars-mims-clinical-research-fellowship-har-officiellt-tilldelats_12147750//nyheter/femarig-finansiering-till-forskning-om-hjarntumor_12147702/Femårig finansiering till forskning om hjärntumörerSilvia Remeseiro, Institutionen för medicinsk och translationell biologi, får Consolidator Grant från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Det betyder säkrad finansiering i fem år till hennes projekt om aggressiv hjärntumör.Mon, 03 Nov 2025 07:53:03 +0100<p>SSMF Consolidator Grant är ett femårigt anslag som ger framstående forskare möjligheten att stärka sin position som självständiga forskare.</p><p>Projektet <em>Nya mål för att hindra neuron-till-gliom-synapser i glioblastom genom att blockera mali</em><em>gna genregulatoriska nätverk </em>får nu finansiering i fem år genom anslaget.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om projektet</h2><p>Glioblastom, GB, är den vanligaste och mest aggressiva formen av primär hjärntumör. Trots intensiv forskning finns det ännu inga effektiva botemedel. Senare studier har visat att mutationer i icke-kodande DNA i regulatoriska sekvenser kan leda till skadliga förändringar i genuttrycket, vilket kan öka risken för cancer. DNA:s tredimensionella organisation påverkar kommunikationen mellan regulatoriska sekvenser och de gener som de kontrollerar. Större omstruktureringar i DNAkan därmed leda till förändrad funktion hos regulatoriska sekvenser.</p><p>Nya data har visat att neuroner kan signalera till hjärntumörceller genom synapser och att detta främjar tumörprogression. I projektet har Silvia Remeseiros grupp identifierat viktiga transkriptionsfaktorer och genregulatoriska nätverk som styr denna synaptisk-kommunikation mellan neuroner och hjärntumörceller.</p><p>Målet är nu att utveckla metoder för att hindra synapser mellan neuroner och hjärntumörer genom att blockera maligna genregulatoriska nätverk. Genom att använda vår expertis inom genregulatoriska nätverk, regulatoriska element, transkriptionfaktorer och DNA:s 3D-organisation i GB kommer forskningen att belysa hur blockering av maligna genregulatoriska nätverk kan hämma tumörtillväxten. Resultatet av detta arbete kommer att ge funktionellt stöd för nya terapeutiska strategier som syftar till att störa dessa relevanta neuro-cancerinteraktioner i glioblastom, en av de mest utmanande cancerformerna att behandla.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om anslaget</h2><p>Syftet med SSMF Consolidator Grant är att ge framstående forskare inom medicin möjlighet att stärka sin position som självständiga forskare.</p><p>SSMF Consolidator Grant söks av en enskild forskare som är verksam vid ett svenskt lärosäte och endast svenska universitet och högskolor kan anges som anslagsförvaltare i ansökan. Innan utlysningen öppnar tänk på att diskutera villkor med din tänkta anslagsförvaltare för att försäkra dig om att du har ett långsiktigt stöd för din forskning.</p><p>Anslaget kan användas för forskning inom alla medicinska områden. SSMF stödjer grundforskning såväl som tillämpad forskning. Det totala anslagsbeloppet är 11 000 000 kronor inklusive indirekta kostnader. </p>/nyheter/femarig-finansiering-till-forskning-om-hjarntumor_12147702//nyheter/ny-bok-om-samisk-utbildningshistoria-och-missionshistoria_12147645/Ny bok om samisk utbildningshistoria och missionshistoria av UmeåforskareBjörn Norlin, forskare vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, är aktuell med en ny open access-bok om tidiga utbildningsinitiativ riktade mot Sveriges samiska befolkning.Wed, 29 Oct 2025 08:15:25 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/2025_bokomslag.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/2025_bokomslag.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/2025_bokomslag.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/2025_bokomslag.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/2025_bokomslag.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/2025_bokomslag.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Björn Norlin är författare till den nyutgivna boken om tidiga utbildningsinitiativ riktade mot Sveriges samiska befolkning.</p></div></div><p>I boken studeras en central aktör på utbildningsområdet, nämligen Svenska missionssällskapet eller SMS. SMS grundades med hjälp av brittiska metodister i Stockholm 1835 och startade missionsskolor och barnhem i Jämtland samt i Västerbottens och Norrbottens inland från slutet av 1830-talet. Verksamheten bedrevs fram till omkring 1920 då skolorna avvecklades eller ombildades till att bli folkskolor eller nomadskolor. Till skillnad från flera andra skolformer riktade mot samiska barn och ungdomar har SMS:s utbildningsverksamhet inte studerats uttömmande.</p><h3>Missionens idéer bakom skolorna</h3><p>I boken visas hur skolverksamheten växte fram som en sidogren av den pietistiska, evangeliska, missionsrörelsen och dess globala intentioner att verka för kristendomens spridande bland vad som framställdes vara hedniska folkgrupper. Detta skedde både på hemmaplan och i externa koloniala områden. Konkreta exempel när det gäller SMS är involveringen i mission i Indien och Afrika, och i den svenska kolonin i Västindien, Sankt Barthélemy. Samerna och den så kallade Lappmarken blev tidigt av intresse som ett inre missionsfält, och speciellt stationär skolverksamhet med internat blev en huvudfråga.</p><h3>Från religiös påverkan till skolreformer</h3><p>Den tidiga undervisningen präglades av pietismens världsbild och ideologiska grundsatser, där individuell omvändelse och idén om arvsynd stod i centrum. Denna omvändelseinriktade pedagogik klingade successivt av till förmån för mer nationella, rationella och utilitaristiska utbildningsideal. Det hade dels att göra med förändringar av sällskapets inre ideologiska bas, dels med de nya krav på vad masskolning skulle vara som följde parallellt med folkskoleväsendets etablering. I boken analyseras denna förändringsprocess och även de kyrkliga och politiska strömningar som bidrog till att skolorna lades ner. Framför allt inriktar sig boken på skolpraktiken och på lärares, missionärers och skolinspektörers berättelser om den verksamhet som bedrevs. Det är i första hand en kulturhistorisk studie.</p><h3>Skolans roll i mötet med samerna</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/bn-o-ald-16-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/bn-o-ald-16-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/bn-o-ald-16-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/bn-o-ald-16-9.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/bn-o-ald-16-9.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4ae0c738a0e645d89255cfca88c79f03/bn-o-ald-16-9.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Björn Norlin svarar på några frågor.</p></div></div><p>Studien sätter vidare fingret på utbildningens centrala roll under en period då olika former av institutionaliserad masskolning etablerades i Sverige, och då mötet mellan sådana kyrkligt och statligt administrerade maktstrukturer och den samiska befolkningen intensifierades. Det är också en berättelse om skolverksamhet som utspelar sig i det fördemokratiska samhället, och inom ett utpräglat socialt segmenterat utbildningsväsende.</p><p><em>Boken är kopplad till ett forskningsprojekt som finansierats av Vetenskapsrådet och Lärarhögskolan vid Umeå universitet.</em></p>/nyheter/ny-bok-om-samisk-utbildningshistoria-och-missionshistoria_12147645//nyheter/anslag-till-forskning-om-immunterapi-mot-pancreascancer_12147628/Anslag till forskning om immunterapi mot pancreascancerErling-Perssons stiftelse bidrar med sex miljoner kronor till forskning vid Umeå universitet om att väcka immunförsvaret mot cancer i bukspottskörteln.Wed, 12 Nov 2025 10:23:51 +0100<p>Det är Daniel Öhlund vid Institutionen för diagnostik och intervention som får finansiering till projektet <em>Målstyrd behandling mot galektiner för att öka effekten av immunterapi vid pankreascancer. </em></p><p>Projektet syftar till att utveckla nya immunterapier för behandling av pankreascancer genom att blockera galektiner, proteiner i tumörens mikromiljö som bidrar till att immunceller elimineras. Genom att hindra dessa interaktioner kan tumören göras mottaglig för immunterapi. Arbetet innefattar utveckling av nya blockerande antikroppar, avancerade modellstudier och biomarkörutveckling för framtida klinisk tillämpning.</p>/nyheter/anslag-till-forskning-om-immunterapi-mot-pancreascancer_12147628//nyheter/forskare-far-formas-finansiering-for-hallbar-utveckling_12147525/Forskare får 16 miljoner för projekt om hållbar utvecklingTre forskare vid Umeå universitet får tillsammans närmare 16 miljoner kronor till projekt som bidrar till hållbar utveckling.Mon, 03 Nov 2025 10:45:05 +0100<p>Forskningsrådet Formas, som finansierar forskning inom miljö, areella näringar och samhällsbyggnad, beviljar i år 65 forskare tidigt i karriären stöd för nya forskningsprojekt. Tre av dessa projekt leds av forskare vid Umeå universitet.</p><p>Beviljade projekt vid Umeå universitet:</p><ul><li>Andreas Back, Institutionen för geografi – Zombier på landsbygdens bostadsmarknad: Övergivna hus, kommunal planering och framtiden för landsbygdens bostäder, 4 434 998 kronor.</li><li>Elias Isaksson, Statsvetenskapliga institutionen – Hållbar urban omställning bortom tillväxt? Möjligheter och utmaningar i att använda alternativa ekonomiska modeller i lokal planering, 5 435 200 kronor.</li><li>Dimitry Malyshev, Institutionen för fysik – Detektion och avlägsning av bakteriesporer för en säker och miljövänlig mejeriindustri, 5 996 000 kronor.</li></ul><p>Formas betonar att samhället har ett stort behov av forskare med kvalificerade ämneskunskaper och pedagogiska färdigheter i arbetet för hållbar utveckling – både nationellt och globalt. Utlysningen Karriärstöd för forskare tidigt i karriären ger lovande forskare möjlighet att ta nästa steg i sin karriärutveckling och stärka sin självständighet som forskare.</p><p><a title="Läs mer om beviljade projekt på Formas webbplats" href="https://formas.se/kunskap-och-fordjupning/nyheter/nyheter/2025-10-21-forskare-tidigt-i-karriaren-satsar-pa-hallbar-utveckling.html?utm_medium=email&utm_source=Ungapped&utm_campaign=Formas+nyhetsbrev+-+ny+gd%2c+massor+av+beslut+och+en+klimatfrukost">Läs mer om beviljade projekt på Formas webbplats</a></p>/nyheter/forskare-far-formas-finansiering-for-hallbar-utveckling_12147525//nyheter/bildspel-arshogtiden-2025_12147418/Bildspel: Årshögtiden 2025Installation av professorer, promotion av hedersdoktorer och utdelande av förtjänstmedaljer. Den 18 oktober ägde en av universitetets mest högtidliga arrangemang rum – Årshögtiden. Se bildspel från ceremonin, minglet och röda mattan. Fri, 24 Oct 2025 15:04:25 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a3b00020-58a8-4c12-b07e-6b254b53109c" data-contentname="Bildspel Årshögtiden 2025">{}</div><p>Mattias Pettersson är fotograf på samtliga bilder. Klicka på pilarna i nedre hörnet för att se bilderna i större format. </p>/nyheter/bildspel-arshogtiden-2025_12147418/