Alla nyheter

Alla nyheter/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usMon, 27 Oct 2025 09:42:28 +0100/nyheter/forskare-far-formas-finansiering-for-hallbar-utveckling_12147525/Forskare får 16 miljoner för projekt om hållbar utvecklingTre forskare vid Umeå universitet får tillsammans närmare 16 miljoner kronor till projekt som bidrar till hållbar utveckling.Fri, 24 Oct 2025 16:39:45 +0200<p>Forskningsrådet Formas, som finansierar forskning inom miljö, areella näringar och samhällsbyggnad, beviljar i år 65 forskare tidigt i karriären stöd för nya forskningsprojekt. Tre av dessa projekt leds av forskare vid Umeå universitet.</p><p>Beviljade projekt vid Umeå universitet:</p><ul><li>Andreas Back, Institutionen för geografi – Zombier på landsbygdens bostadsmarknad: Övergivna hus, kommunal planering och framtiden för landsbygdens bostäder, 4 434 998 kronor.</li><li>Elias Isaksson, Statsvetenskapliga institutionen – Hållbar urban omställning bortom tillväxt? Möjligheter och utmaningar i att använda alternativa ekonomiska modeller i lokal planering, 5 435 200 kronor.</li><li>Dimitry Malyshev, Institutionen för fysik – Detektion och avlägsning av bakteriesporer för en säker och miljövänlig mejeriindustri, 5 996 000 kronor.</li></ul><p>Formas betonar att samhället har ett stort behov av forskare med kvalificerade ämneskunskaper och pedagogiska färdigheter i arbetet för hållbar utveckling – både nationellt och globalt. Utlysningen Karriärstöd för forskare tidigt i karriären ger lovande forskare möjlighet att ta nästa steg i sin karriärutveckling och stärka sin självständighet som forskare.</p><p><a title="Läs mer om beviljade projekt på Formas webbplats" href="https://formas.se/kunskap-och-fordjupning/nyheter/nyheter/2025-10-21-forskare-tidigt-i-karriaren-satsar-pa-hallbar-utveckling.html?utm_medium=email&utm_source=Ungapped&utm_campaign=Formas+nyhetsbrev+-+ny+gd%2c+massor+av+beslut+och+en+klimatfrukost">Läs mer om beviljade projekt på Formas webbplats</a></p>/nyheter/forskare-far-formas-finansiering-for-hallbar-utveckling_12147525//nyheter/bildspel-arshogtiden-2025_12147418/Bildspel: Årshögtiden 2025Installation av professorer, promotion av hedersdoktorer och utdelande av förtjänstmedaljer. Den 18 oktober ägde en av universitetets mest högtidliga arrangemang rum – Årshögtiden. Se bildspel från ceremonin, minglet och röda mattan. Fri, 24 Oct 2025 15:04:25 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a3b00020-58a8-4c12-b07e-6b254b53109c" data-contentname="Bildspel Årshögtiden 2025">{}</div><p>Mattias Pettersson är fotograf på samtliga bilder. Klicka på pilarna i nedre hörnet för att se bilderna i större format. </p>/nyheter/bildspel-arshogtiden-2025_12147418//nyheter/30-nya-forte-miljoner-till-forskning-vid-umea-universitet_12147429/30 nya Forte-miljoner till forskning vid Umeå universitetSex forskningsprojekt vid Umeå universitet får tillsammans nästan 30 miljoner kronor ur Fortes tilldelning om forskning för framtidens välfärdssamhälle.Fri, 24 Oct 2025 11:20:27 +0200<ul><li>Linda Arnell, Institutionen för socialt arbete, får 4 992 000 kr till projektet <em>Våldet och verkställigheten – dömda tjejers och unga kvinnors livsvillkor innan och under anstaltsvistelse.</em></li><li>Frida Jonsson, Institutionen för socialt arbete, får 4 992 000 till <em>Hur kan det kommunala aktivitetsansvaret stötta unga med ofullständig skolgång på lika villkor?</em></li><li>Inga Dennhag, Institutionen för klinisk vetenskap, får 4 993 000 till <em>För jämlik och nära vård: två digitala interventioner för ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom.</em></li><li>Masoud Vaezghasemi, Institutionen för epidemiologi och global hälsa får 4 998 000 till <em>Att lägga grunden för att övervinna övervikt och fetma: En väg till precisionshälsa för blivande föräldrar och barn genom realistisk utvärdering.</em></li><li>Anders Johansson, Institutionen för klinisk mikrobiologi, får 4 999 000 till <em>Från äldreomsorg till sjukhus: Hur vårdens övergångar och personalen kunskap påverkar antibiotikaresistens och infektionsbörda.</em></li><li>Anne-Marie Fors Connolly, Institutionen för klinisk mikrobiologi, får 5 000 000 till <em>CRITICAL Äldre – Omfattande forskning om infektioner som utlöser akuta kritiska komplikationer hos de äldre.</em></li></ul><p>Totalt delar Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, i denna omgång ut 361 miljoner kronor till 74 forskningsprojekt runt om i landet.</p><p><a title="Till Forte" href="https://forte.se/nyheter-och-evenemang/nyheter/2025-10-24-361-miljoner-till-forskning-for-framtidens-valfardssamhalle" target="_blank" rel="noopener">Till hela tilldelningen på Fortes webb</a><br><br></p>/nyheter/30-nya-forte-miljoner-till-forskning-vid-umea-universitet_12147429//nyheter/eu-satsar-pa-umeaforskning--16-projekt-moter-samhallsutmaningar_12146879/EU satsar på Umeåforskning – 16 projekt möter stora samhällsutmaningarHur påverkar miljögifter hjärnan? Kan AI hjälpa lärare i klassrummet? Och hur kan självkörande maskiner bidra till en grönare industri? Forskare vid Umeå universitet får över 10 miljoner euro i EU-finansiering för att ta sig an några av vår tids mest angelägna frågor.Fri, 24 Oct 2025 14:32:33 +0200<p>Umeå universitet deltar i 16 nya forskningsprojekt som tillsammans beviljats drygt 10,2 miljoner euro – motsvarande cirka 112 miljoner kronor – genom EU:s utlysningar 2024.</p><p>– Den här finansieringen stärker universitetets internationella forskningssamarbeten och visar hur kunskap som utvecklas i Umeå bidrar till att flytta forskningsfronten framåt, säger Agneta Hånell Plamboeck, områdeschef vid Enheten för forskningsstöd och samverkan, Umeå universitet.</p><p>Stöd från program som Horisont Europa och Erasmus+ gör det möjligt för universitetets forskare att samarbeta med kollegor, företag och organisationer runtom i Europa. Tillsammans utvecklar de ny kunskap – om allt från livets minsta byggstenar till lösningar på stora samhällsutmaningar inom hälsa, hållbarhet och teknik.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dcf1ee7fe611465fbac5264a581bf01e/marta-bally-5538-250325-mpn8.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En av dem som beviljats EU-medel är Marta Bally vid Institutionen för klinisk mikrobiologi (till höger, här tillsammans med postdoktorn Malgorzata Graul). Hon utforskar våra cellers osynliga och tämligen okända skyddshölje, som när det rubbas kan bidra till cancer, autoimmuna och neurodegenerativa sjukdomar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nyfiken på vad forskarna arbetar med?</h2><p>Klicka på de utfällbara rubrikerna nedan för att läsa mer om projekten och hur forskarna bidrar till vetenskaplig utveckling och samhällsnytta.<br><br></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">HORISONT EUROPA</h2><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Pelare I: Vetenskaplig spetskompetens</h2><h3><br>Europeiska forskningsrådet – Starting Grant</h3><p class="foldable">ARIMETH – spårar metanutsläpp från Arktis floder</p><p><strong>Metan är en av de mest kraftfulla växthusgaserna – många gånger starkare än koldioxid. Arktis floder kan vara en dold källa, men forskningen vet ännu lite om hur dessa utsläpp uppstår och varierar. Projektet ARIMETH vill fylla den kunskapsluckan.</strong></p><p>Forskarna kombinerar fältexperiment, högupplösta mätningar med avancerade sensorer, isotopanalyser och modellering för att förstå de processer som styr metanets resa från land till flod och vidare ut i atmosfären. Genom att koppla ihop lokala studier med pan-arktiska jämförelser ska projektet utveckla nya modeller som bättre kan förutsäga både dagens och framtidens utsläpp.</p><p>Resultaten kan ge banbrytande insikter i Arktis kolcykel och avgöra om våra klimatmodeller hittills har underskattat flodernas roll i den globala uppvärmningen.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/f7439a65265c41869a7b464e080e2d3b.aspx">Gerard Rocher-Ros</a>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 1 902 360 euro</p><p class="foldable">MicroIMMUNE – kartlägger små proteiner med stor betydelse</p><p><strong>Vårt immunförsvar skyddar oss varje dag – men många av de minsta proteinerna som styr det är fortfarande en vit fläck i forskningen. MicroIMMUNE vill ändra på det.</strong></p><p>I vårt DNA finns gener som ger upphov till mycket små proteiner – så kallade mikroproteiner – som länge har förblivit oupptäckta. Forskarna i MicroIMMUNE utvecklar nya metoder för att identifiera dessa proteiner, kartlägga var de finns i immunceller och förstå hur de påverkar kroppens försvar under olika förhållanden.</p><p>Genom att systematiskt bygga en atlas över mikroproteinernas roll och interaktioner vill projektet synliggöra det som tidigare varit dolt. Upptäckterna kan ge helt ny kunskap om hur immunförsvaret fungerar – och bana väg för nya behandlingar. Till exempel antibiotika som efterliknar mikroproteiner för att stärka kroppens försvar mot infektioner.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/71e2c62213f84c0ba36f9991a428fefc.aspx">Iker Valle Aramburu</a>, Institutionen för molekylärbiologi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 1 500 000 euro</p><h3>Europeiska forskningsrådet – Synergy Grant</h3><p class="foldable">RESYDE – återskapar livets byggstenar</p><p><strong>Hur blir en blomma till? Och varför får levande organismer just de former och mönster vi ser i naturen? Det vill forskningsprojektet RESYDE förstå genom att studera de biologiska processer som bryter symmetrin i celler och vävnader – ett av livets stora mysterier.</strong></p><p>I projektet använder forskarna växten Arabidopsis som modell. Genom att kombinera genanalyser, avancerad mikroskopi, experiment där de påverkar proteiners funktion och datormodellering undersöker de hur molekyler, signaler och mekaniska krafter styr cellernas utveckling. Med hjälp av en virtuell ”4D-cellmall” kan de simulera dessa processer och testa hypoteser om hur former uppstår och förändras.</p><p>Målet är att nå en förutsägbar förståelse av hur organismer utvecklar sina former. På sikt kan kunskapen få stor betydelse för allt från medicin till jordbruk – till exempel genom att styra hur vävnader byggs upp eller hur växter formas.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/7fa34837022c4fdeb6932a274829a3b0.aspx">Stephan Wenkel</a>, Institutionen för fysiologisk botanik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 2 413 756 euro</p><h3>Marie Skłodowska-Curie Actions – Doctoral Networks</h3><p class="foldable">ENGAGE – banar väg för framtidens gröna och AI-styrda arbetsmaskiner</p><p><strong>Grävmaskiner, skogsmaskiner och hamnkranar är viktiga i samhället – men de behöver bli säkrare, smartare och mer miljövänliga. ENGAGE utbildar nästa generation forskare som ska skapa AI-styrda arbetsmaskiner för framtidens behov.</strong></p><p>I projektet samarbetar europeiska industrijättar som Volvo, Bosch och Liebherr med forskare inom AI, robotik och fysik från universitet i Sverige, Finland, Tyskland och Österrike, samt teknikbolag som Algoryx. Tillsammans utbildar parterna tretton doktorander i simulering och AI för att utveckla maskiner som kan arbeta mer autonomt, med lägre klimatavtryck och högre säkerhet.</p><p>Satsningen kombinerar teknisk spetskompetens med praktisk förståelse för mobila arbetsmaskiner inom anläggningsarbete, jordbruk och skogsbruk. På så sätt vill ENGAGE stärka Europas industri och göra vardagliga arbetsmaskiner till en del av den gröna omställningen.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/e4bf4710029341f895bd7364fe9c0802.aspx">Martin Servin</a>, Institutionen för fysik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 108 210 euro</p><p class="foldable">GLYCOCALYX – blottar cellernas osynliga skyddshölje</p><p><strong>Varje cell i kroppen är täckt av ett tunt ”sockerskal” – glykokalyx. Det skyddar cellen och hjälper den att kommunicera med omgivningen. Trots sin centrala roll i immunförsvaret, hjärnans funktion och vävnaders läkning är mycket fortfarande okänt.</strong></p><p>Det europeiska doktorandnätverket GLYCOCALYX samlar 15 unga forskare som vill ta reda på hur detta känsliga lager är uppbyggt, hur det fungerar – och vad som händer när det slutar fungera. När systemet rubbas kan det bidra till sjukdomar som cancer, autoimmuna tillstånd och neurodegeneration. Nedbrytning av glykokalyxen kan också göra kroppen mer sårbar för allvarliga infektioner.</p><p>Forskarna kombinerar kemi, fysik, biologi och medicin för att kartlägga glykokalyx och utveckla nya verktyg som gör det osynliga synligt. Resultaten kan bana väg för innovativa diagnostiska metoder och behandlingar – och ge en djupare förståelse för våra celler och deras osynliga skydd.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/1c0a359d7b484a57887181ad3ee98fab.aspx">Marta Bally</a> och <a href="~/link/b57dd5a6ea894941a99e05b60515339a.aspx">Anne-Marie Fors Connolly</a>, Institutionen för klinisk mikrobiologi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 649 260 euro</p><p class="foldable">MIPrecise – utvecklar en snabbare & mer jämlik cancerdiagnostik</p><p><strong>Var du bor ska inte avgöra hur snabbt du får en cancerdiagnos. Men dagens dyra och känsliga tester kräver ofta specialistkliniker. MIPrecise vill utveckla enkla och miljövänliga tester som gör diagnoser snabbare och mer tillgängliga, även på mindre mottagningar.</strong></p><p>Istället för ömtåliga biologiska reagenser använder forskarna smarta plastmolekyler, så kallade imprintade polymerer. De fungerar som konstgjorda antikroppar och kan skräddarsys för att känna igen biomarkörer – molekyler i kroppen som signalerar cancer. Med tekniken vill forskarna utveckla tester som både är robusta och träffsäkra, och som kan användas för vätskebiopsier, hemtester och mer precis cancerbehandling.</p><p>I det europeiska doktorandnätverket MIPrecise får unga forskare en tvärvetenskaplig utbildning som förenar materialvetenskap, cellanalyser och kliniska tester. Målet är att ta fram nya diagnostiska plattformar och bidra till mer hållbar cancerdiagnostik – till nytta för patienter, vården och miljön.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/ff3d0a52d56a45d8b10cb1301ab338cf.aspx">Jenny Persson</a>, Institutionen för molekylärbiologi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 324 630 euro</p><h3>Marie Skłodowska-Curie Actions – Postdoctoral Fellowships</h3><p class="foldable">CORALS – bygger blixtsnabb datateknik med ljus</p><p><strong>Dagens digitala teknik är både energikrävande och på väg att nå sin hastighetsbegränsning. CORALS undersöker om ljus kan ta över efter elektricitet – och bana väg för snabbare, mer energieffektiva datorer.</strong></p><p>Projektet fokuserar på så kallade polaritoner – hybridpartiklar där ljus och materia samverkar. Dessa partiklar kan växla mellan ljus- och materiatillstånd i extremt hög takt, ett fenomen som kallas Rabi-oscillation. Hittills har sådana svängningar varit alltför kortlivade för att kunna användas i praktiken, men CORALS vill undersöka om det går att skapa mer stabila signaler.</p><p>Lyckas forskarna kan resultatet bana väg för optiska switchar som gör datorer både betydligt snabbare och mer energisnåla än dagens – och på sikt för helt nya former av kvant- och ljusbaserad informationsteknik.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/873f450f972b440383861538726a54e6.aspx">Ben Johns</a> och <a href="~/link/5ea5c52cb8224f18944630d14e7e799a.aspx">Nicolò Maccaferri,</a> Institutionen för fysik<br><strong>Beviljat belopp: </strong>252 180 euro</p><p class="foldable">Cryo-GraPoTSS – avslöjar hur bakterier sprider antibiotikaresistens</p><p><strong>Multiresistens hos bakterier är ett växande hot mot vår hälsa. En viktig orsak är att bakterier kan överföra gener för antibiotikaresistens mellan varandra med hjälp av små proteinmaskiner – så kallade typ 4-sekretionssystem (T4SS).</strong></p><p>Systemen fungerar ungefär som mikroskopiska tunnlar som överlämnar gener från en bakterie till en annan. I projektet Cryo-GraPoTSS ska forskarna för första gången kartlägga hur dessa system ser ut i grampositiva bakterier, en grupp som ofta orsakar svåra sjukhusinfektioner.</p><p>Med hjälp av kryoelektronmikroskopi och tomografi ska de ta fram högupplösta bilder av T4SS i bakterien Enterococcus faecalis – direkt i dess naturliga miljö. Genom att avslöja hur dessa molekylära maskiner är uppbyggda och fungerar hoppas forskarna kunna identifiera nya måltavlor för antibiotika. Kunskapen kan bli en viktig pusselbit i kampen mot antibiotikaresistens.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/74c44e57660641bba0b41ffe53be4bd4.aspx">Kieran Deane-Alder</a> och <a href="~/link/a88ab036b4fa4de7877561480f0ae3ba.aspx">Ronnie Berntsson</a>, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 236 340 euro</p><h3>Forskningsinfrastruktur</h3><p class="foldable">SoGreen – lyfter den gröna omställningens sociala dimension</p><p><strong>Klimatomställningen handlar inte bara om teknik – den påverkar också hur vi lever, arbetar och bor. SoGreen utvecklar metoder för att studera hur de sociala aspekterna av omställningen kan bidra till att göra den mer rättvis och inkluderande.</strong></p><p>Genom att samla kunskap om människors livsvillkor och attityder kan forskarna bidra med viktiga perspektiv på hur omställningen påverkar olika grupper i samhället, beroende på ålder, ekonomi och andra faktorer. Forskare vid Umeå universitet medverkar i utvecklingen av metoder för att samla in sociala data som ska ge bättre underlag för analyser och beslut.</p><p>SoGreen vill ge beslutsfattare verktyg att bättre förstå de sociala utmaningarna – och stödja en grön omställning som tar hänsyn till människors olika erfarenheter.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/a748b03f92c348c282f54b65937c4027.aspx">Gunnar Malmberg</a>, Institutionen för geografi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 29 625 euro</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Pelare II: Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft</h2><h3><br>Kluster 1: Hälsa</h3><p class="foldable">EXPOSIGNALZ – undersöker miljögifters koppling till Alzheimer</p><p><strong>Kan luftföroreningar och andra miljögifter bidra till demenssjukdomar som Alzheimer? EXPOSIGNALZ vill ta reda på hur hjärnan påverkas av kemikalier vi omges av i vardagen.</strong></p><p>Genom laboratorieforskning, avancerade hjärnmodeller och studier i olika befolkningsgrupper undersöker forskarna vilka ämnen som är farliga, hur de påverkar hjärnan över tid och om de kan bidra till sjukdomsförlopp.</p><p>Målet är dels att ta fram nya biomarkörer för tidig diagnos, dels att ge beslutsfattare verktyg och kunskap för att minska människors exponering och på så sätt förebygga sjukdomar.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/32112574837542c9acbb60aedeca3c95.aspx">Anna Oudin</a>, Institutionen för epidemiologi och global hälsa<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 475 090 euro</p><h3>Kluster 4: Digitala frågor, industri och rymden</h3><p class="foldable">XSCAVE – utvecklar smarta maskiner för arbete i skog och mark</p><p><strong>Självkörande maskiner som kan förstå och anpassa sig efter sin omgivning – det är visionen för XSCAVE. Projektet utvecklar AI-lösningar som ska göra tunga arbetsfordon smartare, mer miljövänliga och till hjälp i branscher med brist på arbetskraft.</strong></p><p>Forskarna kombinerar djupinlärning med fysikaliska modeller och data från maskiner i drift för att skapa autonoma styrsystem som är snabba och tillförlitliga. Systemen ska kunna anpassa rörelser och manövrering efter både uppgift och underlag – köra, gräva och lasta i lös jord, stenig mark, ojämn skogsterräng och snö.</p><p>I samarbete med industripartners som Algoryx, Komatsu, Novatron och Toshiba kommer tekniken att testas i verkliga miljöer. Målet är maskiner som kan arbeta effektivt, bränslesnålt och säkert – även utan förare.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/e4bf4710029341f895bd7364fe9c0802.aspx">Martin Servin</a>, Institutionen för fysik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 714 625 euro</p><h3>Kluster 6: Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö</h3><p class="foldable">ArcticKnows – formar Arktis framtid med lokal kunskap</p><p><strong>Hur kan arktiska samhällen och urfolk själva vara med och styra utvecklingen i sina regioner? ArcticKnows samlar forskare, företag och samhällsaktörer för att stärka lokala röster i omställningen till ekonomier som både är hållbara och rättvisa.</strong></p><p>Projektet bygger broar mellan forskning, traditionell kunskap och praktiskt arbete. I nära samarbete med lokala aktörer utvecklas pilotprojekt inom naturturism, småskaligt jordbruk och fiske i Sverige, Norge, Finland och Grönland. Särskilt fokus ligger på att inkludera kvinnor och ungdomar, samt att lyfta urfolks perspektiv i beslutsprocesser.</p><p>Målet är att bana väg för nya arbetssätt där människor i Arktis själva kan forma sin framtid – och där deras erfarenheter blir en resurs i den globala omställningen.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/6f100d6a98684f2da25d15c6c807c513.aspx">Linda Lundmark</a>, Institutionen för geografi<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 363 075 euro</p><p class="foldable">CoCo – främjar samexistens mellan lantbruk och rovdjur</p><p><strong>Hur kan lantbrukare och vilda djur leva sida vid sida? Projektet CoCo tar sig an den växande konflikten mellan betesdrift och ökande populationer av rovdjur och klövvilt i Europa.</strong></p><p>Projektet engagerar tusentals lantbrukare med betande djur samt jägare i tolv europiska länder för att tillsammans utveckla nya sätt att hantera konflikter mellan människa och djur. Genom policyanalyser, intervjuer, fältbesök, fokusgrupper och modellering undersöker forskarna olika aktörers erfarenheter av befintliga och möjliga lösningar – och hur dessa kan påverka beslutsfattande på flera nivåer.</p><p>Målet är att ta fram en färdplan för samexistens som kan minska konflikter, stärka samarbetet mellan berörda parter och bidra till hållbara landskap – för både människor och djur.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/b912ff988f754c4eb82ebec2eb23e87d.aspx">Camilla Sandström</a>, Statsvetenskapliga institutionen<br><strong>Beviljat belopp: </strong>246 380 euro</p><p class="foldable">FlavourFerm – gör växtbaserad mat godare och nyttigare</p><p><strong>Varför väljer inte fler växtbaserad mat? Ofta faller det på smaken och konsistensen. FlavourFerm vill ändra på det – genom att utveckla fermenteringstekniker som gör gröna alternativ både godare och mer näringsrika.</strong></p><p>Forskarna kombinerar traditionella metoder med modern precisionsfermentering, där jästsvampar programmeras att producera specifika proteiner – till exempel mjölkprotein utan animaliskt ursprung. De använder också baljväxter för att odla svampmycel med köttliknande egenskaper.</p><p>De nya ingredienserna ska testas i växtbaserad ost, kött och mjölk – och skalas upp i pilot- och förkommersiell nivå tillsammans med livsmedelsföretag i Europa. Målet är att ta fram växtbaserad mat som är lika smakrik och näringsrik som animaliska alternativ, men mer hållbar för både människor och planeten.</p><p><strong>Forskare: </strong><a href="~/link/0034b495c740417e93862321442afc71.aspx">Armando Perez-Cueto</a>, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, och <a href="~/link/4fc80be3f056492eb675ee2202eedb33.aspx">Danielle Wilde</a>, Designhögskolan<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 393 392 euro</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">ÖVRIGA PROGRAM</h2><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Erasmus+</h2><p class="foldable">AI2PI – rustar lärare för AI i klassrummet</p><p><strong>Hur kan skolan och lärarutbildningarna tillsammans möta samhällsutvecklingen med AI-verktyg som ChatGPT? AI2PI Teacher Academy utvecklar kurser, nätverk och praktiska modeller som hjälper lärare att förstå och använda AI på ett ansvarsfullt sätt.</strong></p><p>Digitaliseringen påverkar både hur undervisning bedrivs och vilka kunskaper elever kommer att behöva i framtiden. Förutom teknisk förståelse blir kritiskt tänkande, samarbete och empati allt viktigare – särskilt när AI-teknik tar plats i klassrummet.</p><p>För att stötta lärare i den här omställningen samarbetar sju universitet, skolor och lärarfortbildare runtom i Europa. Tillsammans utvecklar de korta kursmoduler (mikromeriter), ett gemensamt ramverk för AI-kompetens i skolan och praktikgemenskaper där lärare kan dela erfarenheter.</p><p>Målet är en trygg, forskningsbaserad undervisning med fokus på AI – ett stöd för eleverna att navigera klokt som samhällsmedborgare i en digitaliserad värld.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/7ff58d2ae47a41de84e38f7cff128387.aspx">Maria Rönnlund</a>, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 152 319 euro</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Kol- och stålforskningsfonden</h2><p class="foldable">AUSNANITE – bakar starkare och klimatsmartare stål</p><p><strong>Stål är ett av våra viktigaste konstruktionsmaterial. Men tillverkningen kräver enorma mängder energi och orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu testar forskare en ny metod för att procucera stål som både är starkare och mer klimatsmart – genom att ”baka” det.</strong></p><p>I projektet AUSNANITE undersöker forskarna om den etablerade härdningsmetoden <em>austemperering</em> kan kombineras med en kontrollerad ”bakning” för att skapa en ny typ av ausferritisk struktur. Strukturen ger stålet en unik kombination av hög styrka och seghet – egenskaper som gör det särskilt motståndskraftigt mot slag och nötning, till exempel i entreprenad- och gruvutrustning.</p><p>Metoden kan också göra tillverkningen av stångstål och smidesstål betydligt mer energieffektiv. Till skillnad från dagens processer behöver stålet inte värmas upp en andra gång, vilket minskar både kostnader och koldioxidutsläpp.</p><p>Om tekniken visar sig fungera i industriell skala kan redan en delvis övergång minska utsläppen med hundratusentals ton koldioxid varje år. Resultatet kan bli stål som håller längre, är billigare att producera och stärker Europas omställning till en mer hållbar och konkurrenskraftig industri.</p><p><strong>Forskare:</strong> <a href="~/link/8dc84e451ed7496e8cfd907388115792.aspx">Richard Larker,</a> Institutionen för tillämpad fysik och elektronik<br><strong>Beviljat belopp:</strong> 254 171 euro</p>/nyheter/eu-satsar-pa-umeaforskning--16-projekt-moter-samhallsutmaningar_12146879//nyheter/vesna-busic-medverkar-i-antologi_12147400/Vesna Busic medverkar i antologiVesna Busic, universitetsadjunkt i svenska som andraspråk, har skrivit kapitel 14: Grammatikundervisning genom skönlitteratur – varför och hur? i antologin: Skönlitteratur i andraspråksundervisningen, Symposium 2025 som kommer ut i december. Fri, 24 Oct 2025 08:49:23 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f1dfe77bede84fbd94d5c582f850c911/busic_vesna_8697_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f1dfe77bede84fbd94d5c582f850c911/busic_vesna_8697_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f1dfe77bede84fbd94d5c582f850c911/busic_vesna_8697_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f1dfe77bede84fbd94d5c582f850c911/busic_vesna_8697_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f1dfe77bede84fbd94d5c582f850c911/busic_vesna_8697_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f1dfe77bede84fbd94d5c582f850c911/busic_vesna_8697_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Vesna Busic. Universitetsadjunkt vid Institutionen för språkstudier Enhet: Svenska som andraspråk</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Boken vänder sig till lärare i svenska som andraspråk och svenska samt till lärarstudenter med denna inriktning. Den ges ut av Liber och på deras webb kan du <a href="https://www.liber.se/webshop/product/skonlitteratur-i-andraspraksundervisningen-symposium-2025-9789147156788">läsa ett smakprov</a>.</p>/nyheter/vesna-busic-medverkar-i-antologi_12147400//nyheter/umeastudent-tilldelas-arbetsrattsliga-foreningens-uppsatspris-_12146990/Umeåstudent tilldelas Arbetsrättsliga föreningens uppsatspris Erik Sandström har tilldelats den Arbetsrättsliga föreningens uppsatspris för sitt examensarbete på juristprogrammet. Han tycker att utmärkelsen känns väldigt hedrande och han lyfter vikten av en bra och engagerad handledare. Thu, 23 Oct 2025 12:18:07 +0200<p>Varje år delar den Arbetsrättsliga föreningen ut ett uppsatspris till en student som skrivit ett examensarbete om 30 hp inom arbetsrätt, vinsten är 15 000 kronor. I år stod Erik Sandström som vinnare med sitt examensarbete ”<em>Ett rättssäkert säkerhetsskydd? - Avvägningen mellan det statliga intresset av nationell säkerhet genom säkerhetsprövningar och arbetstagares rättigheter</em>”. Erik tog sin examen från juristprogrammet i Umeå med just denna uppsats hösten 2024. Handledare var docent <a href="~/link/3698c722584e4bbf83fe3ce180b02fc7.aspx">Carin Ulander-Wänman</a>, som också är meriterad excellent lärare.</p><p>– Jag känner mig väldigt hedrad över att Arbetsrättsliga föreningen har tilldelat mig denna utmärkelse för mitt arbete. Det känns verkligen superkul, säger Erik.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="285b5d58-e54e-4e61-8720-8a96881a9bdc" data-contentname="Erik">{}</div><p><strong>Vad handlar ditt examensarbete om?</strong> <br>– Under juristprogrammets gång har jag alltid tyckt bäst om juridik som har en stor påverkan på människor, exempelvis arbetsrätt och straffrätt. Uppsatsen handlar därför om säkerhetsprövningar och om hur avvägningen mellan statens intresse av nationell säkerhet och arbetstagares rättigheter ska balanseras. Initialt kändes det som ett spännande och aktuellt ämne, inte minst för att det finns mycket rättspraxis från Arbetsdomstolen de senaste åren som gäller uppsägningar till följd av säkerhetsprövningsbeslut. Både bestämmelser om sekretess och bristen på möjligheten att överklaga beslut leder regelbundet till stora problem för parterna i processen. Det var därför jag tyckte att det var intressant att undersöka regleringen på ett djupare plan. </p><p><strong>Hur ser dina planer för framtiden ut och var jobbar du?</strong> <br>– För närvarande jobbar jag med arbetsrätt på Arbetsrättsbyrån MBL 11 i Malmö. Målbilden är att fortsätta meritera mig inom juridik och processföring framöver. </p><p><strong>Eriks tips till andra som ska skriva sitt examensarbete</strong> <br>– Välj ett ämne som intresserar dig och där du kan se något rättsligt problem eller en potentiell lucka. Det leder säkerligen till en mer intressant diskussion. Ett annat tips är att, om möjligt, faktiskt önska en handledare du har haft under tidigare kurser som du vet kommer att ställa höga krav på arbetet. Enligt min mening var min handledare Carins kurs i arbetsrätt nog en av juristprogrammets mest krävande, men just därför kunde hon också vägleda mig på samma noggranna och skickliga sätt. </p><p> </p>/nyheter/umeastudent-tilldelas-arbetsrattsliga-foreningens-uppsatspris-_12146990//nyheter/fran-journalstress-till-ai-losning_12147261/Från journalstress till AI-lösning – läkarstudentens idé blev succéLäkarstudenten Edvin Tidevall sommarjobbade som läkarassistent och häpnade över hur mycket tid som gick åt till dokumentation. Han upptäckte snart att en av de största tidstjuvarna var journalföringen. Lösningen blev en AI-tjänst som i sin tur blev företaget Leapscribe som snabbt köptes av Nordens största leverantörer inom e-hälsa. Och på företagsresan fick Edvin Tidevall god hjälp av innovationssystemet vid Umeå universitet.Fri, 24 Oct 2025 11:33:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d67ad76cf49d433c9c2c2889a87fd8d3/leapscribe_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Samtliga medgrundare till bolaget Leapscribe samlade; Arvid Östlund, Samir Jamehdar, Edvin Tidevall och Adrian Bagger Toräng. Fotograf: Fanny Berglund ( Studioformbar).</p></div></div><p>– När Leapscribe fortfarande befann sig i ett väldigt tidigt skede pitchade jag idén för inkubatorn Uminova innovation, men eftersom jag hade en anknytning till universitetet kopplades jag ihop med Innovationskontoret vid Umeå universitet istället och affärsutvecklaren Christopher Frisk, berättar Edvin Tidevall som idag arbetar på Cambio som var bolaget som köpte hans företag.</p><h3>Affärscoachen blev ett viktigt bollplank</h3><p>– När vi kom in i Innovationskontoret fanns ingen färdig produkt – Leapscribe var fortfarande i sin linda. Stödet handlade mycket om generella frågor kring företagande och entreprenörskap, men också om regulatoriska frågeställningar, vilket var helt avgörande för oss innan vi kunde börja arbeta med kunder. Vår affärscoach blev ett viktigt bollplank och hjälpte oss att hantera de många utmaningar som dyker upp när man är ny som entreprenör. Det stödet var väldigt värdefullt.</p><p>Idén, som Edvin Tidevall fick hjälp att skapa bolag av, är en AI-assistent som under ett patientsamtal automatiskt genererar journalanteckningar. Det frigör mycket tid och förenklar för vårdpersonal utan att kompromissa med patientsäkerhet och integritet. Idén och företaget blev så lyckat att det i somras såldes till Cambio där Edvin Tidevall nu arbetar med att utveckla och implementera systemet.</p><h3>Vad vill du skicka med till andra studenter eller medarbetare vid Umeå universitet som har en idé?</h3><p>– Våga prova. Att starta företag är en utmaning, men det är också en fantastisk utbildning i sig. Man lär sig otroligt mycket längs vägen. Det finns bra stöd att få via Innovationskontoret – både för att validera sin idé och för att hitta rätt team. Så tveka inte, ta med din idé till Innovationskontoret och testa!</p>/nyheter/fran-journalstress-till-ai-losning_12147261//nyheter/hur-paverkas-foraldrar-av-sina-vuxna-barns-arbetsliv_12147238/Hur påverkas föräldrar av sina vuxna barns arbetsliv?Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka hur föräldrars hälsa påverkas av deras vuxna barns situation på arbetsmarknaden – och hur detta skiljer sig mellan olika europeiska länder.Thu, 23 Oct 2025 11:21:49 +0200<p class="quote-center">Genom att sätta föräldrarnas information i centrum för vår analys undersöker vi sambandet mellan barnens arbetsmarknadsstatus och föräldrarnas psykiska hälsa</p><p>Den europeiska arbetsmarknaden förändras, och en tydlig effekt är att arbetslivet blir alltmer diversifierat – kontinuerlig heltidsanställning är inte längre lika vanligt eller självklart. För individen kan kopplingen till arbetsmarknaden påverka sådant som ekonomi, självständighet och hälsa. Men hur påverkas föräldrar av sina vuxna barns anknytning till arbetsmarknaden? Det är vad ett nytt forskningsprojekt vill studera. </p><h3>Internationell jämförelse för att förstå variation</h3><p>Projektet, som har titeln <em>Adult children's labor market attachment and parental health in international comparative perspective</em>, kommer att jämföra olika europeiska länder för att förstå hur olika välfärdssystem påverkar sambandet mellan barns arbetsliv och föräldrars hälsa.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a12f6971-a4d4-46ae-81d0-b3f6f59181e3" data-contentname="Bild Jordi">{}</div><p>– Arbetsmarknadens struktur, välfärdssystemens utformning och familjens roll varierar avsevärt mellan europeiska länder. Dessa faktorer kan påverka hur föräldrar upplever sina barns arbetslöshet, säger Jordi Gumà-Lao.</p><h3>Vad kan välfärdsstaten betyda?</h3><p>Tidigare forskning visar att barns arbetslöshet kan ha negativ effekt på föräldrars psykiska hälsa. Däremot är det mindre känt vilken roll välfärdsstatens skydd för arbetslösa spelar som möjlig dämpande faktor i olika europeiska välfärdsregimer.<br><br>– I princip kan boende i ett land där välfärdsstaten garanterar grundläggande ekonomisk trygghet och erbjuder stöd för återanställning mildra den negativa effekten. Omvänt kan arbetslöshet i ett sammanhang med låg nationell arbetslöshet förstärka känslor av stigmatisering hos både den arbetslöse och dennes familjemedlemmar, säger Anna Baranowska-Rataj.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2223db73-512a-41f7-87f8-ae77839550b2" data-contentname="Bild Anna">{}</div><h3>Europeiska intervjudata möjliggör studier av olika generationer</h3><p>För att kunna studera dessa samband använder forskarna data från den stora europeiska studien Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE). Inom SHARE undersöks hur hälsa, sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer påverkar personer över 50 år under hela livet. <br><br>Informationen i SHARE inkluderar även data om respondenternas barn. Denna data om flera generationer inom samma familj möjliggör studier av hur individer påverkas av händelser som drabbar deras nära anhöriga.<br><br>– Genom att sätta föräldrarnas information i centrum för vår analys undersöker vi sambandet mellan barnens arbetsmarknadsstatus och föräldrarnas psykiska hälsa, säger Jordi Gumà-Lao.</p><h3>Enskilt fall – projektets andra fas</h3><p>I projektets andra fas riktas fokus mot Spanien – ett land där familjen fungerar som ett kompletterande element till välfärdsstaten.<br><br>– I vår forskning är Spanien särskilt intressant. Landet har haft hög arbetslöshet under lång tid och familjen spelar en stor roll som stöd, både ekonomiskt och socialt. Genom att jämföra med andra europeiska länder kan vi bättre förstå hur sådana strukturer påverkar relationen mellan barns arbetsliv och föräldrars hälsa, säger Jordi Gumà-Lao.</p><p class="quote-center">Jag är mycket glad över att detta samarbete är så fruktbart och fortsätter att ge resultat i form av fantastiska publikationer och nya forskningsprojekt</p><h3>Fortsatt samarbete mellan CEDAR och CED</h3><p>Projektet har utvecklats av Jordi Gumà-Lao tillsammans med Anna Baranowska-Rataj under Jordis gästforskarvistelse vid CEDAR. Det gemensamma arbete bidrog till att etablera ett bredare samarbete mellan två framstående forskningscentrum: CED (Centre d'Estudis Demogràfics ) i Barcelona, där Jordi för närvarande är verksam, och CEDAR – Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet. Forskare från båda institutionerna organiserar regelbundna besök och utbyten, vilket är till ömsesidig nytta. <br><br>– Jag är mycket glad över att detta samarbete är så fruktbart och fortsätter att ge resultat i form av fantastiska publikationer och nya forskningsprojekt, säger Anna Baranowska-Rataj.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"><a href="~/link/1066b4d6b24d46188d9cf7d5cabbaef6.aspx">Läs mer om forskningsprojektet här</a></h2>/nyheter/hur-paverkas-foraldrar-av-sina-vuxna-barns-arbetsliv_12147238//nyheter/improvisationsovningar-som-verktyg-i-utbildningar_12147125/Improvisationsövningar som verktyg i utbildningarRummet är fullt av studenter. Alla har olika instrument i händerna. De förväntas musicera ihop. Men ingen vet vad de ska spela. Under hösten har musikstudenter vid Umeå universitet fått öva sig i konsten att improvisera. Både tillsammans med andra musiker från det norska Nord universitetet i Levanger och med studenter från arkitekthögskolan. Wed, 22 Oct 2025 15:18:09 +0200<p>Att spela musik ensam eller tillsammans med andra utan att ha övat eller repeterat är inget nytt. Det anses allmänt som svårt och avancerat och inte ens alla musiker gillar genren. Och har du dessutom aldrig gjort det förut är det lätt att bli lite skakis.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5bf782c3-f5b7-43ff-89fb-4b4c0b9f5df8" data-contentname="bildspel">{}</div><p>– Det kändes läskigt, jag var illamående innan. Bara man hör någon säga improvisation tänker man på mega gitarrsolon, eller jazzmusiker som är helt otroligt skickliga, och så ska man själv komma in där som en pinne och börja improvisera, säger Vega Marklund, en av studenterna i Umeå och tillägger:</p><p>– Men när vi väl kom igång så var det väldigt kul. Vi lärde ju oss olika knep som man kan ta till för att det ska bli lättare, så det var enklare än jag trodde. Både lärarna från Norge och våra lärare här i Umeå är väldigt lättsamma, så när man väl skakat av sig den värsta nervositeten så gick det bra till slut.</p><h3>Improvisation mer än bara en musikgenre</h3><p>Sondre Nygaard, en av studenterna från Levanger, säger att improvisation är ett ”kempestort begrepp”.</p><p>– Men det vi har gjort under de här dagarna går att likna vid att rita i sand. Fast här kan vi kalla det att måla med ljud och röster, för att tillsammans bygga ljudbilder; det är verkligen ett skapande i ögonblicket, säger Sondre Nygaard, och fortsätter:</p><p>– Bara det att få jobba med musik på ett annat sätt än när du får noter, att få spela på ett mer utforskande sätt, är utvecklande.</p><p>Samarbetet med Levanger har sin upprinnelse i ett föredrag som Rolf Martin Snustad från Nord universitetet höll tillsammans med en kollega vid en konferens i Trondheim. Där på konferensen var även Carlos de Rada Moniz, en av lärarna från Umeå.</p><p class="quote-center">Vi vill visa att improvisation är någonting som vi alla gör, konstant, hela tiden, inte bara inom musiken</p><p>De började tala om hur improvisation inom musik lätt kan bli något som är kopplat till en väldigt snäv och konstnärlig aktivitet. Något man måste vara mycket skicklig för att lyckas med.</p><p>– Vi började prata om hur det borde gå att göra improvisation till något mer lekfullt, som en ingång och öppning för att närma sig musik rent generellt. Också som ett tankesätt i våra utbildningar, att bli lite mer närvarande här och nu, leka lite mer; bli mer ”dialogisk”, så vi kan höra varandras röster i rummet, säger Rolf Martin Snustad.</p><p>Carlos de Rada Moniz säger att det finns olika anledningar varför man valt att ha ett moment med improvisation i utbildningen.</p><p>– Ordet improvisation är mycket laddat, ”jag får panik eftersom jag aldrig har spelat jazz”, är nåt jag hört flera gånger. Improvisation som begrepp har ofta blivit kidnappat av vissa genrer. Men vi vill radera bort det perspektivet. Vi vill visa att improvisation är någonting som vi alla gör, konstant, hela tiden, inte bara inom musiken.</p><p>– Det handlar om ett förhållningssätt till kontexten. Man kommer in i rummet med jättemycket kunskaper, med jättemånga egna referenser och erfarenheter. Men sen när man är i rummet, då händer är det någonting som inte är planerat, det vet alla lärare genom hela historien. Allt blir som en jättestor verktygslåda som jag bara kan öppna och börja leka med.</p><p>Carlos ser förmågan till improvisation som en viktig och fundamental del av jobbet som lärare. Att det är viktigt att förstå hur improvisation är ett större fenomen än något som bara har med musik att göra.</p><h3>Möte med arkitektstudenter</h3><p>Om improvisationsövningarna med kamraterna från Norge i början gjorde en del nervösa, så blev nästa steg snarast ångestframkallande och förvirrande.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="288debc2-2976-4ac5-8679-16e4a5441430" data-contentname="bildspel 2">{}</div><p>Musikstudenterna skulle med hjälp av improviserad musik, framförd i stunden, ackompanjera studenterna vid arkitektutbildningen. När de i sin tur presenterade projektet ”Un-fashion Show”, som handlade om att gestalta såväl form, som rum och tomrummen där emellan. Allt frambringat med deras egna kroppar, i koreograferade rörelser, dessutom ihopkopplade med olika formationer gjorda av smala böjbara plaströr.</p><p>Men Carlos kände och förmedlade lugnet. Han ville att musikstudenterna skulle hålla sig till en fråga: hur kan jag bidra vid det här specifika tillfället genom att göra det som jag är bra på?</p><p>– Det är ju jätteintressant för våra studenter att få komma till Arkitekthögskolan och interagera i den kontexten utan att i förväg veta vad de ska göra. Poängen blir att vara i stunden och se vad det är som behöver göras.</p><p>– Och det här samarbetet har vi ju gjort tidigare, för två år sedan, och det blev jättelyckat. Nästan 80 procent av studenterna nämnde det här samarbetet som en av höjdpunkterna under hela utbildningen.</p><p>Avslutningsvis säger Carlos att han visserligen ser på framträdandet på Arkitekthögskolan i sin roll som lärare, men betonar att han framför allt gör det som en i publiken.</p><p>– För mig är det ett jättespännande perspektiv, eftersom det inte var jag som ansvarade för uppgiften, utan lärare från Arkitekturutbildningen. På något sätt kunde jag ha lite distans och se på det som hände framför mina ögon utifrån ett publikt perspektiv och det var en jättefin upplevelse för mig personligen.</p>/nyheter/improvisationsovningar-som-verktyg-i-utbildningar_12147125//nyheter/protein-kan-motverka-viss-cancer-hos-barn_12147086/Specifikt protein kan motverka viss cancer hos små barnHöga nivåer av ett specifikt protein, HIF2α, kan minska tillväxten av tumörceller vid neuroblastom, en form av cancer som drabbar nervsystemet hos små barn. Det visar en ny studie av forskare vid Umeå universitet och Karolinska Institutet. Det aktuella proteinet verkar även få cancercellerna att förändras till mindre aggressiva celler.Sat, 25 Oct 2025 10:24:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/644b116b36404a479d202e4ad67127ad/johan_holmbergs_grupp.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskargrupppen i Umeå bakom studien. Från vänster Eirini Antoniou, Subhamita Maitra, Johan Holmberg och Caroline Lindehell. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Olof Jansson </span></p></div></div><p>– Fynden ökar förståelsen hur neuroblastom utvecklas och kan förhoppningsvis på sikt bidra till nya behandlingar, säger Johan Holmberg, professor i molekylär tumörbiologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.</p><p>Neuroblastom är en cancerform som drabbar det sympatiska nervsystemet hos små barn och är ofta svårbehandlad, särskilt när tumörcellerna har många kopior av en gen med beteckningen MYCN. I den nya studien har forskarna fokuserat på ett protein med beteckningen HIF2α.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Uttryck av gener</h2><p>När forskarna prövade att öka mängden HIF2α i neuroblastomceller med många kopior av MYCN-genen, kunde de se en kraftig minskning av det protein som uttrycks av MYCN-genen. Samtidigt ökade uttrycket av gener som är typiska för celler som producerar noradrenalin i binjuremärgen. Det tyder på att tumörcellerna började likna mer mogna celler i det sympatiska nervsystemet. Cellerna slutade också att dela sig lika snabbt och de utvecklade långa utskott; ett tecken på att de håller på att mogna.</p><p>I försök på möss med neuroblastom minskade tumörernas tillväxt tydligt när HIF2α aktiverades. Vid analys av patientprover från barn med neuroblastom såg forskarna att höga nivåer av den gen, EPAS1, som kodar för proteinet HIF2α hängde ihop med låga nivåer av MYCN och med gener som är typiska för mer mogna celler. Dessutom hade patienter med höga nivåer av EPAS1 generellt en bättre prognos.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Bromsande funktion</h2><p>Studien utmanar därmed en tidigare uppfattning att HIF2α skulle fungera som en pådrivare av cancer i neuroblastom. I stället tyder resultaten på att proteinet i vissa fall kan ha en bromsande funktion och främja mognande till mindre aggressiva celler.</p><p>– Upptäckten kan visa sig betydelsefull men det är dock långt kvar till det kan bli aktuellt med nya behandlingar som baseras på detta, säger Johan Holmberg.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Sämre överlevnad</h2><p>Neuroblastom utgör cirka sex procent av cancerfallen bland barn. Det finns flera olika svårighetsgrader av sjukdomen som påverkar prognosen. Behandlingarna har under de senaste årtiondena förbättrats så att tre av fyra barn som drabbas överlever sjukdomen. Dock är överlevnaden tyvärr sämre för patienter med många kopior av MYCN genen.</p><p>Studien som stöds av Barncancerfonden, Cancerfonden, Kempefonden och den medicinska fakultetens Strategiska Forskningsresurs vid Umeå universitet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS. </p>/nyheter/protein-kan-motverka-viss-cancer-hos-barn_12147086//nyheter/unga-forskare-bygger-broar-over-disciplingranser_12147041/Unga forskare bygger broar över disciplingränserNär tre unga forskare från olika discipliner möttes genom UTRI:s nätverk, var det gemensamma intresset för hållbar omställning starkare än de disciplinära olikheterna. Nu har deras samarbete lett till en studieresa, nya forskningskontakter och en kommande vetenskaplig artikel som presenteras på UTRI:s årliga konferens den 27 november. Tue, 21 Oct 2025 15:52:53 +0200<p>Med ett intresse för hållbarhet och omställningsfrågor träffades Natxo García López, Pamela Bachmann-Vargas och Irina Mancheva genom sitt engagemang i Umeå Transformation Research Initiatives (UTRI) nätverk för forskare tidigt i karriären (UTRI-YRN).</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fe38d5d6-a487-45f3-98cf-78e13077be3e" data-contentname="utri logo">{}</div><p>Med sina olika forskningsbakgrunder; energiteknik, miljöpolitik och statsvetenskap, var samverkan inte självklar från början.</p><p>– När vi först träffades trodde vi att våra olika akademiska bakgrunder skulle göra samarbete svårt. Men med tiden blev vårt gemensamma intresse för hållbar omställning grunden för samarbetet i stället. Det är otroligt viktigt, särskilt som ung forskare, att hitta sammanhang och personer som delar ens intresse, säger Natxo García López.</p><h3>UTRI som möjliggörare</h3><p>UTRI:s nätverk för unga forskare satsar särskilt på unga forskares möjligheter till nätverkande, karriärutveckling och erfarenhetsutbyte med särskilt fokus på det tvärvetenskapliga samarbetet. En samverkansform som det ställs allt högre krav på i utlysningar.</p><p>Natxo, Pamela och Irina deltog sedan UTRI:s start 2020 i framväxten av det unga nätverket, vilket även ledde fram till deras eget forskningsprojekt.</p><p>– Efter att ha organiserat flera evenemang och uppmuntrat andra unga forskare att ta fram projektidéer, utvecklade vi vårt eget projektförslag med titeln: Capacity building for transformative research, Natxo García López.</p><p>Under 2024 ansökte de om finansiellt och praktiskt stöd från UTRI för att kunna genomföra en studieresa till Nederländerna inom ramen för sitt projekt.</p><h3>Från studieresa till artikel</h3><p>Under sex dagar reste Natxo och Pamela med tåg från Umeå till Nederländerna där de besökte ett flertal lärosäten och forskningsinitiativ som på olika sätt arbetar med hållbarhet och transformation. Syftet med resan var att samla erfarenheter och verktyg kopplade till aktuella frågor inom transformativ forskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pamela Bachmann-Vargas och Natxo García López valde att resa hållbart från Umeå till Nederländerna. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Natxo García López</span></div></div><p>– Att få besöka så många olika universitet och initiativ på kort tid, inom ett relativt litet geografiskt område, var väldigt inspirerande. Det blev en fördjupad och intensiv upplevelse av transformativ forskning. Vi reste och arbetade långa dagar, och diskuterade många aspekter av forskningen både inför och efter besöken, förklarar Pamela Bachmann-Vargas.</p><p>Hon fortsätter beskriva hur det är otroligt värdefullt att som ung forskare ta möjligheten när den finns.</p><p>– Studiebesök-och resor är väldigt viktiga för att bygga såväl nationella som internationella nätverk och få inspiration till ny forskning och nya samarbeten.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d849a3fd-1367-4246-a57c-69bd86d1bcf1" data-contentname="Studieresa PBV NGL">{}</div><p>Studieresan ledde inte bara till nya erfarenheter och insikter, utan blev också startpunkten för ett vetenskapligt samarbete. Tillsammans med Maria Kauffmann från Radboud University, som de lärde känna under resan, arbetar de nu med en jämförande artikel. Irina, som inte hade möjlighet att följa med på studieresan, är också medförfattare till artikeln som analyserar två olika universitetsinitiativ för hållbar omställning: UTRI vid Umeå universitet och <a href="https://transact-ru-fm.hub.arcgis.com/">TransAct</a> vid Radbound university i Nederländerna.</p><p>– Det är intressant att se likheterna mellan de båda initiativen och att de har liknande mål. Samtidigt skiljer de sig åt på flera sätt, både vad gäller kontext, organisation och vilka resultat initiativen har lett till. Artikeln har även som ambition att kritiskt diskutera dessa initiativs roll och bidra till debatten om hur universitetens insatser bör riktas mot en mer hållbar framtid, säger både Pamela and Natxo.</p><p>Författarna hoppas att artikeln ska inspirera forskare på andra lärosäten att samlas kring omställningsfrågor, och att fler universitet ska möjliggöra etableringen av liknande initiativ.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60e9221bddce475fb8cca83aa68d1a23/studieresa_utri2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Under studieresan besöktes ett flertal lärosäten där transformativ forskning diskuterades. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Natxo García López</span></div></div><h3>Stort engagemang</h3><p>Att stödet från UTRI varit avgörande är de överens om.</p><p>– Utan den ekonomiska och praktiska hjälpen från UTRI hade studieresan inte varit möjlig. Vi fick även stöd när vi bjöd in vår kollega från Nederländerna till fjolårets UTRI-konferens, vilket också gav oss möjlighet att arbeta vidare med vår analys och artikel, säger Natxo.</p><p>Pamela tillägger:  </p><p>– Vi har också fått otrolig uppmuntran från UTRI. Våra idéer har alltid fått gehör och vi har fått möjlighet att utveckla dem.</p><p>Artikeln är nu under färdigställande och kommer att skickas in till en vetenskaplig tidskrift för peer review. Natxo och Pamela har avslutat sina respektive doktorand-och postdoktorsjänster, men tillsammans med Irina, som är kvar på Umeå universitet som universitetslektor, kommer de presentera sin artikel i posterformat på UTRI:s årliga konferens den 27 november.</p>/nyheter/unga-forskare-bygger-broar-over-disciplingranser_12147041//nyheter/satellitarrangemang-lyfter-infrastrukturer-inom-digital-humaniora_12146994/Satellitarrangemang lyfte infrastrukturer inom digital humanioraForskare inom samhällsvetenskap, konst och humaniora använder i allt större utsträckning forskningsinfrastrukturer. Detta uppmärksammades under ett satellitarrangemang vid Swedish e-Science Academy 2025 i Umeå, där InfraVis, Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL) och Humlab stod som värdar.Tue, 21 Oct 2025 16:46:46 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="005f2daf-6985-411e-b7e8-7cc45e202abb" data-contentname="Bildspel e-Science">{}</div><p>I Sverige har samspelet mellan humaniora och digitala metoder, verktyg och infrastrukturer utforskats i över två decennier inom fältet Digital Humanities. Satellitprogrammet erbjöd en mötesplats för forskare att diskutera gemensamma utmaningar och synliggöra digitala forskningsinfrastrukturer som stödjer samhällsvetenskap, konst och humaniora.</p><p>Under halvdagsarrangemanget presenterades tre nationella infrastrukturer:</p><p><a href="https://infravis.se"><strong>InfraVis</strong></a> - <em>Sveriges nationella infrastruktur för avancerad visualisering av forskningsdata från alla vetenskapsområden. InfraVis-teamet vid Umeå universitet utgår från Humlab och bygger på över 20 års erfarenhet inom digital humaniora.</em></p><p><a href="https://swedigarch.se"><strong>SweDigArch</strong></a> - <em>En nationell infrastruktur för digital arkeologi, med målet att främja datadriven forskning om samspelet mellan människa och miljö. SweDigArch är baserad vid Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL).</em></p><p><a href="https://www.huminfra.se"><strong>Huminfra</strong> </a>- <em>En nationell infrastruktur som stödjer digital och experimentell forskning inom humaniora.</em></p><p>Deltagarna kunde ta del av interaktiva showcases på skärmar, där infrastrukturerna presenterades på ett tillgängligt och visuellt sätt.</p><p>Dagen avslutades med en keynote av docent <a href="~/link/86d5b4a7e3e64c2e9b6ceaa771027a80.aspx">Per Axelsson</a>, som belyste CARE-principerna och hur dessa kan bidra till ett mer ansvarsfullt och rättvist dataekosystem.</p>/nyheter/satellitarrangemang-lyfter-infrastrukturer-inom-digital-humaniora_12146994//nyheter/personlighetens-roll-i-relationer--sa-paverkas-vi-av-konsnormer_12146999/Personlighetens roll i relationer – så påverkas vi av könsnormerSkillnader mellan män och kvinnor i nära relationer handlar kanske mindre om biologi och mer om förväntningar. Det visar en ny studie av forskarna och sociologerna Filip Fors Connolly och Mikael Goossen vid Umeå universitet, som undersökt hur personlighet och könsnormer samspelar i kärlek, familj och vänskap.Tue, 21 Oct 2025 13:20:11 +0200<p>Idén till studien föddes vid ett kaffesamtal. De hade redan data från tre länder om människors tillfredsställelse i olika relationer. Goossen och Fors Connolly såg en möjlighet att undersöka hur personlighetens roll i olika relationer varierar mellan kvinnor och män.</p><p>– Filip och jag hade tidigare arbetat tillsammans på en studie om jämställdhetsparadoxen, och vi tyckte att även denna fråga var spännande att ta sig an. I grund och botten är vi nog bara två nördar som gillar att arbeta tillsammans. Filip har forskat mycket på välbefinnande, och jag har god kunskap om sociala och psykologiska könsskillnader, säger Mikael Goossen.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Romantiska relationer skiljer sig från vänskap</h2><p>Forskarna breddade perspektivet från parrelationer till även familje- och vänskapsrelationer. De ville se om kön påverkar sambandet mellan personlighetsdrag och hur nöjd man är i sina relationer. Hypotesen var att könsnormer spelar större roll i romantiska relationer än i vänskap.</p><p>– Både män och kvinnor går till jobbet idag, men i många fall är det fortfarande mammor som ser till att barnens gympapåse är packad. Kort och gott har jämställdheten, och därmed våra förväntningar på kvinnor och män, kommit att gå i olika takt beroende på om vi talar om familj eller resten av samhället, säger Mikael Goossen.</p><p>Resultaten stödjer den bilden. Deras analys visar att det finns tydliga könsskillnader i vilka personlighetsdrag som är kopplade till sannolikheten att ha en partner. Däremot finns det nästan inga motsvarande skillnader när det gäller vänskap.</p><p>– Detta styrker våra teoretiska förväntningar där vi alltså förväntade oss att finna större skillnader just i romantiska relationer kontra vänskapsrelationer, säger Mikael Goossen.</p><p>När människor väl är i en parrelation minskar dock skillnaderna. Både vänlighet och utåtriktning hänger samman med högre relationsnöjdhet för både män och kvinnor i ungefär lika hög grad.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Könsnormer formar hur vi upplever oss själva</h2><p>Goossen och Fors Connolly ser att mäns nöjdhet med romantiska relationer är starkare kopplat till låg neuroticism, alltså emotionell stabilitet, än kvinnors. Det kan delvis förklaras av hur män och kvinnor bedöms utifrån sociala förväntningar.</p><p class="quote-center">Om ens personlighet inte passar in i könsnormerna kan det skapa inre spänningar</p><p>En självsäker man får ofta positiv respons, medan en självsäker kvinna kan mötas av ambivalens. En man som visar känslomässig oro kan uppfattas som svag, medan samma drag är mer accepterat hos kvinnor.</p><p>– För det andra kan vi internalisera dessa normer själva. Känsliga män kan uppleva sin emotionella sårbarhet som särskilt problematisk eftersom de har absorberat budskapet att män bör vara oberörda. Kvinnor som har tillmötesgående personlighetsdrag kan däremot få extra tillfredsställelse från att vara varma och omhändertagande, eftersom de har internaliserat att just detta gör dem till bra partners och familjemedlemmar, säger Mikael Goossen.</p><p>Om ens personlighet inte passar in i könsnormerna kan det skapa inre spänningar. En introvert man kan tvinga sig att agera självsäkert. En självständig kvinna kanske i stället sätter andras behov före sina egna, något som kan leda till utmattning och känslan av att inte vara sig själv i nära relationer.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Små skillnader men tydliga effekter</h2><p>Personlighet är normalfördelad och de flesta människor befinner sig nära mitten av fördelningen på varje personlighetsdrag. Forskarna påminner om att drag som extraversion, vänlighet och neuroticism är breda kategorier.</p><p>– Det är också viktigt att komma ihåg att de egenskaper vi studerar – extraversion, vänlighet och neuroticism – fångar breda, generella drag i människors personlighet. De ger oss inte alla nyanser och detaljer som blir särskilt viktiga när vi tänker på en specifik individ, säger Filip Fors Connolly.</p><p>I praktiken ser de ändå tydliga effekter. En blygsam person kan behöva längre tid för att hitta en partner, medan vänlighet och empati generellt gynnar kvaliteten i nära relationer.</p><p>– Personlighet spelar alltså en betydande roll, men samtidigt avgör den inte allt. Hur väl två personers personligheter matchar varandra, och vilken kontext relationen utvecklas i, påverkar också relationskvaliteten, säger Filip Fors Connolly.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Ny kunskap för relationer</h2><p>Resultaten kan ge värdefull kunskap för terapeuter och andra som arbetar med relationer. De visar hur kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt kan påverka sambandet mellan personlighet och relationskvalitet.</p><p>– Av någon anledning känns frågor om likheter och skillnader mellan män och kvinnor nästan alltid lika engagerande att diskutera. Kanske beror det på att vi alla har personliga erfarenheter att relatera till, vi har alla stött på dessa förväntningar i våra egna liv, säger Mikael Goossen.</p><p>Men Goossen och Fors Connolly betonar att studien visar samband, inte orsak. För att dra säkrare slutsatser behövs långsiktiga studier som följer samma individer över tid.</p><p>– Man bör alltid vara försiktig med att dra för stora slutsatser från en enskild studie, säger Filip Fors Connolly.</p><p>Tidigare forskning antyder att relationer också kan påverka personlighet, om än i liten utsträckning. En meta-analys har visat att parbildning kan öka samvetsgrannhet men minska öppenhet. De personlighetsdrag Fors Connolly och Goossen fokuserar på, neuroticism, extraversion och tillmötesgående, verkar däremot förändras mycket lite.</p><p>– Detta tyder på att personlighet påverkar relationer mer än relationer påverkar personlighet. Mycket forskning återstår dock för att förstå hur detta fungerar mer i detalj, säger Filip Fors Connolly.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Fler kulturer och djupare förståelse</h2><p>I framtiden vill forskarna använda experimentella studier och beteendeobservationer för att bättre förstå hur könsnormer påverkar relationer. De vill också arbeta med mer nyanserade mått på kön. På så sätt kan man se variationer i hur centralt könsidentitet är för individen, snarare än att bara mäta man eller kvinna.</p><p>De hoppas även kunna genomföra studien i länder som skiljer sig mer i synen på jämställdhet och individualism.</p><p>– I mer jämställda och individualistiska kulturer är barriärerna för kvinnors och mäns deltagande i olika delar av samhället lägre. Samtidigt kan det innebära att individer känner ett större personligt ansvar för att leva upp till föreställningar om manligt och kvinnligt, säger Mikael Goossen.</p><p>Goossen och Fors Connolly menar att i länder där det finns en tydligare uppdelning mellan manliga och kvinnliga sociala sfärer kan sambandet mellan personlighet och könsnormer spela en mer undanskymd roll.</p><p>– Det vore verkligen intressant att kunna pröva i en framtida studie, tillägger Mikael Goossen.</p>/nyheter/personlighetens-roll-i-relationer--sa-paverkas-vi-av-konsnormer_12146999//nyheter/sa-paverkas-vi-av-en-geopolitisk-och-ekonomiskt-osaker-varld_12146983/Perspectives 2025 – Så påverkas vi av en geopolitisk och ekonomiskt osäker världÖkad geopolitisk instabilitet och ekonomisk osäkerhet påverkar både samhällen och individer – såväl globalt som här i Sverige, i Västerbotten, i Umeå. Hur ser utvecklingen ut, hur inverkar det på samhället och hur kan vi agera? Det är frågor som kommer att diskuteras under Perspectives den 13 november på Umeå universitet. Tue, 21 Oct 2025 16:49:27 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/perspectives_puffbild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/perspectives_puffbild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/perspectives_puffbild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/perspectives_puffbild2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/perspectives_puffbild2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/perspectives_puffbild2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ett sönderbombat hus och ett lastfartyg. Detta montage symboliserar ett geopolitiskt och ekonomiskt osäkert läge, som är temat på Perspectives 2025.<span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Marlene Lathi</span></p></div></div><p>Krig och konflikter i Ukraina och Mellanöstern, ökande stormaktsrivaliteter mellan USA och Kina, Nato och Ryssland, klimatförändringar med naturkatastrofer och missväxt, inflation, högra räntor och sårbara globala leveranskedjor. </p><p>Detta är bara några exempel på geopolitiska och ekonomiska förändringar som har stor betydelse och påverkar samhället och vardagen för människor, företag och organisationer, på såväl global som regional och lokal nivå.  </p><p>Den 13 november bjuder Umeå universitet in till konferensen "Perspectives – Geopolitisk och ekonomisk osäkerhet" för att skapa utrymme åt diskussioner och samtal om vart vi befinner oss nu, hur vi påverkas, vad vi kan göra i nuläget samt hur vi kan och bör skapa beredskap.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/strandh_veronica_8961_230111_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/strandh_veronica_8961_230111_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/strandh_veronica_8961_230111_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/strandh_veronica_8961_230111_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/strandh_veronica_8961_230111_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/strandh_veronica_8961_230111_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Veronica Strandh är universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen och en av dem som kommer att hålla föredrag under Perspectives. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Krisberedskap en pågående process. Jag vill inte låta alarmistisk, men vi är just nu i ett skede där den behöver utvecklas ganska snabbt, säger Veronica Strandh, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. </p><p>Hon forskar om krisberedskap, civilsamhället och frivilligas roll vid kriser och kommer vara en av föreläsarna under konferensen.  </p><p><a title="Veronika strandhs forskning" href="~/link/0b8137b6917e42c59ba535634f67bea5.aspx">Läs en artikel om hennes forskning.</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En mötesplats för förändring</h2><p>Perspectives är en mötesplats där forskare, samhällsaktörer, beslutsfattare, näringsliv och andra intressenter får utrymme att utbyta erfarenheter, perspektiv och kanske förslag på lösningar på aktuella samhällsfrågor.</p><p>Programmet varvas med föredrag av experter, panelsamtal, tid för mingel och utbyten mellan alla deltagare samt kulturellt inslag. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/danielson_patrik_0011_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/danielson_patrik_0011_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/danielson_patrik_0011_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/danielson_patrik_0011_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/danielson_patrik_0011_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f8002f2a7b28435ea5e65ffc895bc17f/danielson_patrik_0011_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Patrik Danielson, prorektor vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– I strävan efter en bättre värld är det viktigt att skapa utrymme för olika perspektiv och ge förutsättningar för möten mellan olika aktörer och experter. Umeå universitet vill vara den mötesplatsen, Perspectives är ett exempel på det, säger Patrik Danielson, prorektor vid Umeå universitet, som kommer att öppna konferensen.  </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Alla intresserade kan delta</h2><p>Under årets Perspectives deltar forskare från Umeå universitet, representanter från länsstyrelsen, hemvärnet, Region Västerbotten, företag som Polarbröd och Komatsu Forest och globala organisationer som OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development. </p><p>Alla som har intresse av temat är välkommen att delta. Till skillnad från tidigare år är årets arrangemang konstadsfritt och kräver ingen anmälan, notera även att det äger rum under en halvdag. <br> <br><a title="kalenderevent" href="~/link/f71bc0adc4d44e2da07a58b3e56442fa.aspx">Se kalenderevent för plats och tid.</a> </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="862b15df-a09b-4c28-a547-5c153c66154e" data-contentname="Detta är Perspectives">{}</div>/nyheter/sa-paverkas-vi-av-en-geopolitisk-och-ekonomiskt-osaker-varld_12146983//nyheter/tropiska-floder-slapper-ut-mindre-vaxthusgaser-an-man-trott_12146952/Tropiska floder släpper ut mindre växthusgaser än man trottTropiska inlandsvatten producerar mindre växthusgaser än man tidigare trott, visar en internationell studie ledd av Charles Darwin University i samarbete med forskare från Umeå universitet.Tue, 21 Oct 2025 09:06:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/58083124892e48afa02f5e92a80ce24e/picture1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/58083124892e48afa02f5e92a80ce24e/picture1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/58083124892e48afa02f5e92a80ce24e/picture1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/58083124892e48afa02f5e92a80ce24e/picture1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/58083124892e48afa02f5e92a80ce24e/picture1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/58083124892e48afa02f5e92a80ce24e/picture1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tropiska låglänta floder släpper ut stora mängder växthusgaser, som påverkas av årstidsbundna översvämningar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Davis</span></div></div><p>Studien, som publicerats i Nature Water, syftade till att öka förståelsen för utsläpp av växthusgaser från tropiska floder, sjöar och reservoarer. Forskarna har samlat in och analyserat ett stort antal observationer från tropiska områden världen över – inklusive många ekosystem som tidigare var underrepresenterade i globala datamängder.</p><p>Forskare vid Umeå universitet har haft en viktig roll i arbetet genom att uppskatta flodernas yta och bidra till den dataanalys som ligger till grund för studiens slutsatser.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Upp till 79 procent mindre utsläpp</h2><p>Resultaten visar att dessa vatten fortfarande släpper ut betydande mängder växthusgaser, men att utsläppen är 29 till 79 mindre än vad man tidigare har uppskattat. Tropiska rinnande vatten (bäckar och floder) stod för uppskattningsvis 46 procent av de globala utsläppen från inlandsvatten, medan tropiska stillastående vatten (sjöar, reservoarer och dammar) stod för omkring 8 procent.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4447dcff-4a0a-45a0-b54a-f438f4748c9a" data-contentname="Fakta växthusgaser">{}</div><p>Huvudförfattaren Clément Duvert, senior forskare vid Charles Darwin University i Australien, säger att det utökade datamaterialet ger en mer tillförlitlig bild av utsläppen och kan bidra till bättre metoder för förvaltning och bevarande.</p><p>– Vi kom fram till att tropikerna inte kan betraktas som ett enda stort utsläppsområde på grund av dess komplexitet och mosaiken av olika ekosystem, landskap, morfologier och nivåer av mänsklig aktivitet, säger Clément Duvert.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya insikter om tropiska flodsystem</h2><p>Gerard Rocher-Ros, biträdande universitetslektor från Umeå universitet och en av artikelns medförfattare, lyfter fram de nya insikter som studien ger om tropiska flodsystem.</p><p>– Den stora betydelse som floder i tropikerna har för utsläppen av växthusgaser står i kontrast till vad vi vet om deras drivkrafter. Den här studien öppnar verkligen dörren för nästa utmaning: att bättre kunna förutsäga kolets kretslopp i floder, säger han.</p><p>Clément Duvert framhåller att nästa steg i forskningen kan vara att bättre kvantifiera vilka delar av dessa utsläpp som är naturliga och vad som beror på mänskliga aktiviteter:</p><p>– Vi såg i den här studien att mänskliga aktiviteter är en stark drivkraft bakom utsläpp av växthusgaser. Där du har fler aktiviteter, som jordbruk, kommer du att ha större tillförsel av organiskt material och näringsämnen till bäckar, floder, sjöar och reservoarer – vilket leder till ökade utsläpp av växthusgaser. Att förstå när och hur mänskliga aktiviteter påverkar dessa utsläpp är viktigt för framtida förvaltning, säger han.</p><p><em>Studien genomfördes av forskare i Australien, Sverige, Brasilien, Singapore, Kina, Belgien, Schweiz, Tyskland, Österrike, Kanada, Frankrike, USA och Nederländerna.</em></p><p><em>Text: Sara-Lena Brännström, Umeå universitet, och Charles Darwin University</em></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6f150b0b-4e14-4fbf-9ec5-5740c7babd35" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/tropiska-floder-slapper-ut-mindre-vaxthusgaser-an-man-trott_12146952//nyheter/natverk-ska-oka-samverkan-inom-cancerforskning_12146945/Nätverk ska öka samverkan inom cancerforskningEtt nytt nätverk samlar forskare på universitetet och i regionen för att stärka samarbeten och lägga grunden för fortsatt utveckling inom cancerområdet.Tue, 21 Oct 2025 15:37:24 +0200<p>Cancerforskningen i Umeå är stark både vad gäller spets och bredd. Här finns forskare med olika bakgrunder, expertis och perspektiv, vilket skapar goda förutsättningar för tvärvetenskapliga samarbeten. Men trots den geografiska närheten mellan prekliniska och kliniska forskningsmiljöer på universitetet och inom regionen har naturliga mötesplatser för forskare ofta saknats.</p><p>– Det har funnits önskemål om att bygga relationer, dela erfarenheter och hitta nya vägar framåt tillsammans och därför har ett forskarnätverk inom cancerområdet skapats, berättar Lotta Edvinsson, projektledare för Umeå Comprehensive Cancer Centre.</p><p>Den första träffen hölls i förra veckan och fungerade som kick-off för forskare inom alltifrån omvårdnad till molekylärbiologi. Forskningsledare, blivande forskningsledare och representanter för stödfunktioner samlades för att lyssna på inspirationsföreläsningar och korta presentationer av infrastruktur, följt av mingel.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14142.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tufve Nyholm, prefekt vid Institutionen för diagnostik och intervention. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anja Hansen Knutsson</span></div></div><p>– Samverkan, samarbete och ett tvärvetenskapligt tänk ger möjlighet att både ytterligare stärka befintliga projekt och att skapa nya ingångar och möjligheter att beforska områden inom cancer. En förutsättning för att hitta synergier är att forskare lär känna varandra, pratar och utforskar möjligheter, säger Tufve Nyholm, prefekt vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><h3>Gemensamma behov och krav</h3><p>Förutom forskarnas egna önskemål finns formella krav. För att bli ett Comprehensive Cancer Center (CCC) krävs ökad samverkan mellan preklinisk och klinisk forskning.</p><p>– Vi har mycket att vinna på att samla våra resurser och kompetenser. Det handlar både om att möta våra egna behov av närmare samarbete, samtidigt som vi uppfyller externa krav, säger Tufve Nyholm.</p><h3>Gott exempel kan inspirera fler</h3><p>Ett gott exempel på framgångsrikt samarbete över gränserna står Daniel Öhlund och Erik Chorell för.</p><p>–Forskning inom life science är idag så komplex att ingen kan ha alla kompetenser inom ett lab. För att säkerställa genomslag och kvalitet i projekt krävs ofta extra hjälp. Infrastrukturer erbjuder detta stöd och är därför viktiga att använda, säger Erik Chorell, docent vid Kemiska institutionen och ansvarig för Umu-noden av den nationella infrastrukturen Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS).</p><p>Daniel Öhlund, docent vid Institutionen för diagnostik och intervention och onkolog på Cancercentrum, vände sig till CBCS med en konkret frågeställning, men menar att man genom ett bredare kontaktnät kan forma nya samarbeten redan i planeringsstadiet.</p><p>– Genombrott inom cancerforskning kräver samarbeten mellan olika discipliner. Fler samarbeten kan faciliteras genom nätverk som detta och där har Umeå CCC en viktig roll, säger han.</p><p>Målet är ett livskraftigt forskarnätverk inom cancerområdet i Umeå. Nu fortsätter arbetet med att utveckla formatet och skapa fler möjligheter till utbyte och samverkan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1197e4b9004e4f72ad007e760f8787be/img_14022.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Chorell, docent vid Kemiska institutionen och Daniel Öhlund, docent vid Institutionen för diagnostik och intervention .</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anja Hansen Knutsson</span></div></div>/nyheter/natverk-ska-oka-samverkan-inom-cancerforskning_12146945//nyheter/rymdvader-i-fokus-nar-experter-samlas-i-umea_12146892/Rymdväder i fokus när experter samlas i UmeåEuropean Space Weather Week 2025 samlar forskare, ingenjörer, beslutsfattare och representanter från industrin runt om i världen i Umeå från 27 till 31 oktober. Konferensen fokuserar på de senaste rönen inom rymdväderforskning och dess tillämpningar inom prognoser, modellering och försvar.Mon, 20 Oct 2025 12:50:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/befa2ac153cc4ad38b09385bf8c200f7/ima2098123.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/befa2ac153cc4ad38b09385bf8c200f7/ima2098123.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/befa2ac153cc4ad38b09385bf8c200f7/ima2098123.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/befa2ac153cc4ad38b09385bf8c200f7/ima2098123.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/befa2ac153cc4ad38b09385bf8c200f7/ima2098123.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/befa2ac153cc4ad38b09385bf8c200f7/ima2098123.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå står värd för årets European Space Weather Week.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér Bildbyrå AB, Jonas Gunnarsson</span></div></div><p>Årets European Space Weather Week (ESWW) hålls för första gången i Sverige – något som understryker Sveriges växande roll inom rymdforskning och innovation. Värd för konferensen är Umeå universitet i samarbete med Belgian Solar-Terrestrial Centre of Excellence och Institutet för rymdfysik (IRF).</p><p>Temat för ESWW2025 är ”Technological Expansion of the Arctic: The New Frontiers of Space Weather”. Det belyser vikten av samarbete mellan discipliner för att bättre förstå och minska effekterna av solstormar och geomagnetiska störningar – fenomen som kan påverka satelliter, flygtrafik, elnät och kommunikationssystem.</p><p>– Att arrangera konferensen i norra Sverige ger oss möjlighet att lyfta fram Arktis som en nyckelregion för att förstå hur rymdväder samspelar med både den naturliga miljön och tekniska system, säger Audrey Schillings, ordförande i organisationskommittén.</p><p>Programmet innehåller föreläsningar, vetenskapliga sessioner, paneldiskussioner och en prisceremoni. Ämnena spänner från solfysik och geomagnetiska stormar till satellitdrift, flygsäkerhet och samhällsberedskap.</p><p>Utöver det vetenskapliga programmet erbjuder ESWW2025 flera aktiviteter som är öppna för allmänheten, med syftet att väcka nyfikenhet kring rymdforskning hos personer i alla åldrar:</p><ul><li>Skolföreläsning: En presentation för elever på gymnasiet och i årskurs 9 om rymden och rymdväder med inslag av sonifiering av rymddata.</li><li>Rymdväderaktiviteter på Curiosum: Öppet hela veckan 27-31 oktober, bland annat med den nyinstallerade planeterellan (en 3D-simulator för norrsken).</li><li>Allmän föreläsning: Kvällspresentation om rymdväder och dess tillhörande ljud.</li></ul><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Rymdväderträning Kiruna 23-25 oktober</h2><p>Utbildning för studenter och yrkesverksamma i början av karriären inom rymdväder, prognoser och tillämpningar. Äger rum i Kiruna på Institutet för rymdfysik och Kiruna stadsbibliotek. Inkluderar ett publikt evenemang och prisutdelning i en norrskensfototävling på lördagen kl. 11.00-14.00 i Kiruna stadsbibliotek.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Skolföreläsning fredag 24 oktober 13.30-14.30</h2><p>Presentation och aktivitet för elever i årskurs 9 och gymnasiet i Rotundan, Umeå universitet. Föredrag av Sara Nesbit-Östman (Umeå universitet) och Klaus Nielsen (DTU Space, Danmark).</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Invigning måndag 27 oktober 9.45-10.45</h2><p>Äger rum på Folkets Hus i Umeå med medverkan av Västerbottens landshövding och representanter för Umeå universitet, Rymdstyrelsen, MSB och Institutet för rymdfysik.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Panelsamtal</h2><p>Tre paneldiskussioner på temat rymdväder:<br>Måndag 27 oktober kl. 10.45-12.15: Rymdväderutmaningarna i Arktis<br>Onsdag 29 oktober kl. 11.30-12.15: Rymdvädrets framtid i Europa<br>Fredag 31 oktober kl. 10.45-12.15: Rymdväder på månen, Mars och bortom</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Öppen föreläsning onsdag 29 oktober 19.45-21.00</h2><p>Föreläsning för allmänheten (från 12 år) i Idun, Folkets Hus, på svenska och skandinaviska, om rymdväder och ljud i rymden. Talare är Alice Wallner (IRF) och Klaus Nielsen (DTU Space, Danmark) och evenemanget modereras Gabriella Stenberg Wieser (IRF – Fråga Lund).</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Curiosumvecka 27-31 oktober</h2><p>Curiosum erbjuder flera aktiviteter kring rymden och rymdväder, bland annat en planeterella-show och en kväll – tisdag - med experter under konferensveckan. Alla åldrar är välkomna.</p><p><a href="https://esww.eu/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer på European Space Weather Weeks webbplats</a></p>/nyheter/rymdvader-i-fokus-nar-experter-samlas-i-umea_12146892//nyheter/lasermetod-kan-upptacka-kemiska-vapen-och-bakterier-pa-sekunder_12146658/Lasermetod kan upptäcka kemiska vapen och bakterier på sekunderForskare vid Umeå Universitet och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har utvecklat nya lasermetoder som snabbt kan upptäcka kemiska vapen och farliga bakterier direkt på plats – utan att prover behöver skickas till labb.Mon, 20 Oct 2025 12:51:23 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/laser_cube_-_blue2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/laser_cube_-_blue2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/laser_cube_-_blue2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/laser_cube_-_blue2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/laser_cube_-_blue2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/laser_cube_-_blue2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laserljus som interagerar med kemikalier ger ifrån sig ett “fingeravtryck” – en signal som kan användas för att detektera och identifiera kemikalien i fråga.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Daniel Nilsson</span></div></div><p>Hälsofarliga kemikalier kan dyka upp i många former. De kan vara föroreningar i vattendrag, bekämpningsmedel i vår mat eller syntetiska ämnen designade för att göra skada – som narkotika och kemiska vapen. För att minska risken att dessa ämnen hamnar i våra kroppar är det viktigt att kunna upptäcka dem snabbt och säkert.</p><p>En ny avhandling från Umeå universitet visar hur laserljus kan användas till just detta.</p><p>– Alla hälsofarliga kemikalier består av molekyler med specifika utseenden och egenskaper som gör dem farliga. När dessa kemikalier interagerar med ljus, till exempel från en laser, ger de ifrån sig ett ”fingeravtryck” – en ljussignal som är unik för just den kemikalien, säger Rasmus Öberg, doktorand vid Institutionen för fysik och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En första indikation i konfliktzoner</h2><p>Rasmus Öberg har utvecklat mätmetoder som med hjälp av dessa fingeravtryck kan upptäcka mycket små mängder kemikalier. Metoderna kan till exempel användas i konfliktzoner eller vid miljöövervakning för att ge en första indikation på fara, som senare kan kompletteras med mer djupgående och tidskrävande undersökningar i laboratoriemiljö.</p><p>– Traditionella metoder för att upptäcka farliga kemikalier är ofta ganska klumpiga och svåra att använda utanför labbet. Med portabla instrument och ytor som förstärker ljussignalerna från kemikalierna kan vi ta de här metoderna ut i verkligheten. Samarbetet med FOI, som har stor erfarenhet av att arbeta med farliga ämnen, har varit ovärderligt i det här arbetet, säger han.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Detekterar bakteriesporer</h2><p>Avhandlingen visar också att liknande metoder kan användas för att upptäcka farliga bakterier och bakteriesporer. Det är värdefullt bland annat inom livsmedelsindustrin, och på sjukhus där multiresistenta bakterier är ett stort problem.</p><p>– Biologiska ämnen är ofta mer komplicerade att detektera, men genom att isolera karaktäristiska kemikalier från dessa bakterier och bakteriesporer kan vi upptäcka även dem i relativt små mängder. Detta är ett spännande komplement till etablerade biologiska detektionsmetoder som bakterieodling och PCR, säger Rasmus Öberg.</p><p>Forskarna hoppas nu att tekniken ska kunna utvecklas vidare och användas i fler sammanhang där snabb och tillförlitlig analys är avgörande. På sikt kan metoderna bidra till att stärka både beredskap och säkerhet inom områden som miljö, försvar och hälsa.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/sample_pic3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/sample_pic3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/sample_pic3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/sample_pic3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/sample_pic3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dff2e069d8144895b9f2080f81f11c42/sample_pic3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Små mängder av farliga kemikalier kan göra stor skada i både naturen och människokroppen. Med hjälp av känsliga och effektiva detektionsmetoder är det möjligt att upptäcka dessa kemikalier innan de gör skada.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Daniel Nilsson</span></div></div><p><em>Rasmus Öberg är född och uppvuxen i Umeå. Han har tidigare studerat Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik, varav en utbytestermin i Hong Kong. De senaste fem åren har han bedrivit forskarstudier i experimentell fysik via Företagsforskarskolan vid Umeå Universitet och FOI.</em></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1a1c1295-5e39-461f-afdb-0980a8983218" data-contentname="Om disputationen">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="74b92039-6a80-4930-ba4f-6ad48cdf6752" data-contentname="Fakta Företagsforskarskolan (standard)">{}</div>/nyheter/lasermetod-kan-upptacka-kemiska-vapen-och-bakterier-pa-sekunder_12146658//nyheter/digitaliseringens-dubbla-ansikte---specialpedagogens-roll_12146684/Digitaliseringens dubbla ansikte - specialpedagogens roll i förändringDigitaliseringen har förändrat många yrken och skolans specialpedagogiska arbete är inget undantag. Trots att den svenska skolan digitaliserats i över 50 år saknas det fortfarande studier på hur digitalisering påverkat specialpedagoger och speciallärare i deras arbete. Nu presenteras en ny studie vid Umeå universitet som bidrar till att fylla kunskapsluckan och visar på flera sidor digitaliseringen fört med sig.Mon, 20 Oct 2025 07:00:00 +0200<p>I en ny avhandling från Umeå universitet undersöker Martin Holmgren, doktorand vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, hur specialpedagoger och speciallärare upplever att deras arbetsuppgifter har påverkats av den digitala utvecklingen.</p><p class="quote-center">Resultaten bidrar med uppdaterad kunskap</p><p>I det svenska utbildningssystemet finns två yrkeskategorier med ansvar för specialpedagogisk verksamhet, specialpedagoger och speciallärare. Men det saknas tydliga riktlinjer för hur deras respektive ansvar ska fördelas. Forskning visar att båda grupperna i olika omfattning undervisar elever i behov av stöd, kartlägger och dokumenterar elevers utveckling, handleder kollegor och bidrar till skolutveckling vilket är ett komplext och mångsidigt uppdrag.</p><p>– Syftet är att fördjupa förståelsen för den specialpedagogiska yrkesrollen i digitaliserade skolor. Resultaten bidrar med uppdaterad kunskap om vad det innebär att arbeta som specialpedagog och speciallärare i dagens skola, säger Martin Holmgren.</p><p>Den svenska skolan har digitaliserats i över femtio år och forskning har visat att specialpedagoger och speciallärare upplever en brist på kunskap gällande möjligheter och utmaningar med digital teknik i skolan.</p><p>– Jag ville göra ett bidrag i relation till tidigare forskning genom att undersöka vad kunskapsbristen beror på och hur den skulle kunna åtgärdas, säger han.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Resultat och bidragande kunskap</h2><p>Resultaten pekar på bristande systemiska förutsättningar. Det innebär att avsaknad av utbildningsinnehåll, brist på riktad kompetensutveckling och stöd, samt otydlig policystyrning bidrar till den problematiska situation som många specialpedagoger och speciallärare upplever. För att få förutsättningarna till att kunna skapa förändring, behövs uppdaterad kunskap om vad det innebär att arbeta som specialpedagog och speciallärare i dagens skola menar Holmgren.</p><p class="quote-center">Med den betydligt mer kritiska ”från-skärm-till-pärm”-hållning som för närvarande råder</p><p>Digitaliseringen upplevs både möjliggörande och utmanande. Enkät- och intervjudata från tre svenska kommuner visar att arbetsuppgifterna har utökats och omdefinierats. Att arbetsuppgifterna har utökats handlar inte om fler uppgifter, utan om ett bredare innehåll och ansvar i takt med att digital teknik integreras i skolans pedagogiska, fysiska och psykosociala miljö.</p><p>– Med den betydligt mer kritiska ”från-skärm-till-pärm”-hållning som för närvarande råder, där användandet av digital teknik ska ske selektivt och baserat på vetenskaplig grund, tror jag att kunskap inom området blir av ännu större vikt. Hur ska beslut kunna tas på vetenskaplig grund om denna kunskap inte finns? säger han.</p><p>Martin Holmgren hoppas att hans avhandling kan bidra till att visa vad en sådan kunskap behöver innehålla, så att specialpedagoger och speciallärare ska ges bättre förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete.</p>/nyheter/digitaliseringens-dubbla-ansikte---specialpedagogens-roll_12146684//nyheter/stort-intresse-for-varens-utbildningar-vid-umea-universitet-_12146834/Stort intresse för vårens utbildningar vid Umeå universitet Intresset för vårens utbildningar är högt. När ansökan till Umeå universitet stängde på onsdagen hade över 52 000 personer sökt – en uppgång med 8,5 procent jämfört med i fjol. Särskilt stor är tillströmningen till Sjuksköterskeprogrammet, som sticker ut både lokalt och nationellt. Fri, 17 Oct 2025 16:42:24 +0200<p>På onsdagen den 15 oktober stängdes ansökan till kurser och program för vårterminen 2026. Då hade 52 307 personer sökt utbildningar vid Umeå universitet, en ökning på 8,5 procent jämfört med vårterminen 2025 med 48 210 sökande totalt.</p><p>Av dessa hade 24 402 personer Umeå universitet som sitt förstahandsval, varav 3 069 till program och 21 333 till kurser.</p><p>De program med flest förstahandssökande vid Umeå universitet är sådana som ofta renderar höga söktal, i fallande ordning: socionom, läkare, psykolog, tandläkare och sjuksköterska.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Populärt plugga till sjuksköterska</h2><p>Sjuksköterskeprogrammet ges på olika studieorter: Umeå, Örnsköldsvik och Skellefteå. Totalt har antalet sökande till dessa sjuksköterskeprogram ökat med 20 procent till våren 2026 jämfört med våren innan, vilket är mer än i riket som helhet där ökningen låg på 17,6 procent för samma period.</p><p>Umeå universitet har också det mest populära Socionomprogrammet i landet, med 942 sökande till vårterminens programstart 2026.</p><p>De mest sökta kurserna, varav många ges på distans, är följande, i popularitetsordning:</p><ol><li>HR-arbete i teori och praktik</li><li>Nybörjarkurs i spanska (steg 1-2)</li><li>Företagsekonomi A1:2</li><li>Ledarskap och ledarskapsutveckling A</li><li>Examensarbete i företagsekonomi för civilekonomexamen</li></ol><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fler sökte vårens utbildningar i landet</h2><p>I landet som helhet har knappt 264 000 personer anmält sig till program och kurser – en ökning med 4,6 procent jämfört med vårterminen 2025.</p><p>– Vi ser att intresset för högre utbildning fortsätter att vara starkt. Det följer den trend vi sett under flera år, där allt fler väljer att satsa på studier och kompetensutveckling, säger Jenny Twana, enhetschef på Universitets- och högskolerådet (UHR), i ett pressmeddelande.</p><p><a href="https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/2025-pressmeddelanden/fler-sokande-till-varens-hogskoleutbildningar/">Läs mer i pressmeddelandet och statistiken på UHR:s webbplats.</a></p>/nyheter/stort-intresse-for-varens-utbildningar-vid-umea-universitet-_12146834//nyheter/lararstudenten-evelina-eriksson-prisad-for-examensarbete-_12146844/Lärarstudenten Evelina Eriksson prisad för examensarbete om hållbarhetEvelina är en av tre pristagare som vinner Linköping universitets NATDID-pris för bästa examensarbete vid lärarutbildningar 2025. Fri, 17 Oct 2025 15:12:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a347494915164719b60dc663e2ed3585/forestandare-andreas-larsson-delar-ut-diplom-till-evelina-eriksson-fotograf-thor-balkhed2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a347494915164719b60dc663e2ed3585/forestandare-andreas-larsson-delar-ut-diplom-till-evelina-eriksson-fotograf-thor-balkhed2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a347494915164719b60dc663e2ed3585/forestandare-andreas-larsson-delar-ut-diplom-till-evelina-eriksson-fotograf-thor-balkhed2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a347494915164719b60dc663e2ed3585/forestandare-andreas-larsson-delar-ut-diplom-till-evelina-eriksson-fotograf-thor-balkhed2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a347494915164719b60dc663e2ed3585/forestandare-andreas-larsson-delar-ut-diplom-till-evelina-eriksson-fotograf-thor-balkhed2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a347494915164719b60dc663e2ed3585/forestandare-andreas-larsson-delar-ut-diplom-till-evelina-eriksson-fotograf-thor-balkhed2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andreas Larsson, föreståndare vid NATDID, delar ut dipom till Evelina Eriksson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Thor Balkhed</span></div></div><p>Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID) vid Linköpings universitet har nu delat ut sitt pris för bästa examensarbete vid lärarutbildningar 2025. Bland pristagarna finns Evelina Eriksson, student vid ämneslärarprogrammet vid Umeå universitet.</p><p>Evelina Erikssons examensarbete handlar om ämneslärare på gymnasiet och hållbarhetsfrågor. Hon har undersökt hur lärare tänker att de kan bidra till att ge elever hopp och handlingskraft i frågor om hållbar utveckling. Examensarbetet berör även känslor och hållbar utveckling  i läromedel och i undervisning. Här visar hennes studie att lärarna uppskattar positiva exempel i läromedel.</p><p>– Det har varit stärkande att se att jag som lärare faktiskt kan göra skillnad, och jag tar med mig många kunskaper om hur jag kan bidra till elevernas handlingskraft. Jag tar också med mig lärdomen att de naturvetenskapliga ämnena gynnas av, och till och med kräver, att känslor får ta plats, säger Evelina Eriksson</p><p>Helena Näs, universitetslektor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik var handledare för examensarbetet. Hon säger:</p><p>– Gymnasielärares brist på tid att analysera läromedel gör arbetet upplysande. Hållbarhet är ett komplext och föränderligt ämnesområde som jag tror att många lärare känner i igen sig i, och att de därför kan ta till sig och reflektera över resultaten.</p><p>Evelina Eriksson tog emot sitt pris vid NATDID:s konferens FobasNT25 15 oktober, där hon också fick presentera sitt examensarbete för runt 100 lärare och forskare.</p><p><strong>Motivering till priset</strong></p><p>"Ett väl genomtänkt och engagerande arbete som ger känslorna en tydlig och meningsfull plats i NO-undervisningen. Evelina Eriksson visar med stor lyhördhet hur hopp och handlingskraft kan bli avgörande för elevers förståelse av hållbar utveckling. Genom att förena läromedelsanalys och lärarintervjuer växer en helhetsbild fram där teori och praktik samspelar. Resultatet inspirerar till undervisning som inte bara förmedlar kunskap, utan också väcker engagemang och framtidstro."</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Här kan du läsa examensarbetet</h2><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1978230/FULLTEXT01.pdf">”Handlingskraften och känslorna – En kvalitativ studie av läroböcker och lärares tankar om hållbar utveckling”</a><br>Evelina Eriksson, Umeå universitet</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kontaktinformation</h2><p>Evelina Eriksson</p><p>E-post: <a href="mailto:ewe97eriksson@gmail.com">ewe97eriksson@gmail.com</a></p>/nyheter/lararstudenten-evelina-eriksson-prisad-for-examensarbete-_12146844//nyheter/ett-brinnande-engagemang-for-undervisning-och-larande_12144941/Ett brinnande engagemang för undervisning och lärandeUnder årshögtiden delade Umeå studentkår ut sitt pedagogiska pris till docent Therese Enarsson vid Juridiska institutionen. Hon tilldelas priset bland annat för sin förmåga att väcka nyfikenhet i ett komplext ämne. – Jag är väldigt öppen med att jag älskar att undervisa och jag tror att den glädjen smittar, säger Therese. Fri, 17 Oct 2025 07:30:23 +0200<p>Umeå studentkårs pedagogiska pris delas årligen ut till en universitetslärare som uppvisat en stor pedagogisk skicklighet och ett starkt engagemang för sina studenter. Pristagaren utses från kandidater som studenterna själva nominerat.</p><p>Det är andra gången Therese får detta fina pris av studentkåren och hon känner sig väldigt hedrad och lite omtumlad.</p><p> – Att få priset en gång var fantastiskt, men att få det en andra gång hoppas jag verkligen betyder att studenterna uppskattar det jag försöker åstadkomma med den undervisning jag bedriver, säger hon.</p><h3>Undervisningen – både rolig och utmanande</h3><p>Det roligaste med undervisningen tycker Therese är när samtalet med, och mellan, studenterna tar fart.</p><p>– När studenterna inte bara återger vad de läst, utan börjar reflektera, ifrågasätta och se saker på nya sätt. Då får jag känslan av att vi verkligen lär oss tillsammans där på plats, säger hon.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="17854a4c-4217-42e5-8294-a25be55b9ae2" data-contentname="Therese">{}</div><p>Therese får priset bland annat för sin förmåga att skapa en trygg och inkluderande atmosfär som motiverar studenterna. För att kunna skapa en sådan lärmiljö är det viktigt att alla studenter blir sedda, och att möta alla studenter där just de är kan vara en utmaning, menar Therese.</p><p>– I en studentgrupp finns det oftast några som är ivriga och vill rusa framåt, och andra som behöver mer tid för att våga ta plats. Som lärare måste jag hitta sätt att inkludera alla, skapa ett tryggt klimat och samtidigt utmana dem, förklarar hon.</p><p>En annan utmaning som Therese ser med att undervisa är att hinna stanna upp och låta kunskapen landa.</p><p>– Det är så lätt att rusa på, men om studenterna inte får tid att reflektera blir lärandet lätt ganska flyktigt och ytligt, säger hon.</p><h3>Pedagogiska knep</h3><p>Therese tycker att det är viktigt att skapa en nyfikenhet och energi i rummet för att göra undervisningen både meningsfull och rolig. Prismotiveringen visar också att hon verkligen lyckas med det: att engagera och väcka nyfikenhet hos studenterna.</p><p> – Jag älskar att få visa varför jag själv tycker det jag just då undervisar om är så spännande. Jag är väldigt öppen med att jag älskar att undervisa och jag tror att den glädjen smittar, säger hon.</p><p>Ett annat knep som Therese använder sig av i undervisningen är att ge tid för reflektion.</p><p>– Jag pausar ibland undervisningen och ställer frågor som: ’Varför sitter vi här idag och pratar om det här?’ Det tvingar oss alla att lyfta blicken och gör att vi hela tiden kopplar ihop kunskapen med den större bilden, berättar hon.</p><p>Det hoppas hon också gör att undervisningen känns mer relevant, även för studenter som kanske inte tycker att ämnet i sig är så roligt. Hon arbetar också mycket med att bygga ett öppet samtalsklimat, där alla ska kunna känna sig trygga att bidra.</p><p>– Det får gärna vara roligt och avslappnat, det behöver inte bli rätt hela tiden, för lärandet handlar om att vi tar oss dit tillsammans, avslutar hon.</p><h3>17 års erfarenhet</h3><p>Therese har jobbat på Juridiska institutionen sedan 2008 och är utnämnd till meriterad lärare. Hon undervisar främst på Juristprogrammets sjätte termin och inom straffrätt och mänskliga rättigheter. Sedan sommaren 2024 är hon också biträdande prefekt vid Juridiska institutionen med särskilt ansvar för forskning.</p>/nyheter/ett-brinnande-engagemang-for-undervisning-och-larande_12144941//nyheter/bygga-med-is_12144231/Bygga med is: Umeåforskare utforskar låg-teknologisk arktisk arkitekturKan is bli ett hållbart byggmaterial för framtiden? Forskare vid Umeå arkitekthögskola undersöker just det. Genom att kombinera avancerade digitala designverktyg med enkla, återanvändbara material utvecklar de nya sätt att forma is till starka, temporära strukturer – med potentiella användningsområden både inom arktisk arkitektur och vid nödsituationer.Wed, 22 Oct 2025 15:33:02 +0200<p class="quote-center">Vår metod kombinerar parametrisk design med enkla byggmetoder, vilket visar att hållbarhet och innovation kan gå hand i hand.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hållbara formverk för arktiska förhållanden</h2><p>I århundraden har människor i kalla klimat använt is och snö för att skapa skydd och tillfälliga byggnader. Inspirerade av denna tradition ville Umeågruppen undersöka hur sådana metoder kan omtolkas för dagens behov. Deras arbete, som stöds av UmArts program Small Visionary Projects, fokuserar på ett modulärt formverkssystem byggt av trä och textil. I stället för att gjuta betong fylls formarna med fiberförstärkt is, så kallad Pykrete, som är både stark och förvånansvärt mångsidig.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att pröva idéer i praktiken</h2><p>I januari 2025 byggde och monterade forskarna sina prototyper utanför Umeå arkitekthögskola. Träramar, förstärkta med specialanpassade textilmembran, fungerade som flexibla formar som gav isen dess form. Processen visade att systemet kan byggas med enkla verktyg och anpassas till olika designlösningar. Naturen var dock inte helt samarbetsvillig: mild vinterväderlek försvårade storskaliga experiment.</p><p>– Vädret i Umeå gav oss utmaningar, men också värdefulla insikter i hur denna teknik kan vidareutvecklas för arktiska miljöer, säger Julio Diarte, biträdande lektor och projektledare.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="565e2fbc-2e27-40ee-aa8c-6521ece3bef8" data-contentname="BILD JULIO">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Innovation genom enkelhet</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="42f43baf-0743-4ff9-b50a-b76ee8a96028" data-contentname="BILD illustration">{}</div><p>Bakom den till synes enkla konstruktionen finns ett lager av digital innovation. Med hjälp av beräkningsbaserad design och strukturella simuleringar testade teamet hur textilier töjs, hur kurvor kan formas och hur ismaterialet beter sig när det väl fryser. Denna kombination av högteknologisk planering och lågteknologiska byggmetoder visar att hållbar design inte alltid kräver avancerad maskinpark – ibland är de mest innovativa lösningarna just de som kan genomföras med minimala resurser.</p><p>– Vår metod kombinerar parametrisk design med enkla byggmetoder, vilket visar att hållbarhet och innovation kan gå hand i hand, säger Elena Vazquez, universitetslektor med ansvar för digital design och strukturella simuleringar.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Framåt</h2><p>Projektet har redan visat att is kan vara mycket mer än en tillfällig attraktion vid vinterfestivaler. Med fortsatt forskning kan det bli en del av verktygslådan för att skapa nödbostäder eller temporära strukturer i regioner där konventionella byggmaterial är en bristvara. Nästa vinter planerar teamet att fortsätta sina experiment, förfina formverket och pröva dess potential i större skala. De två forskarna bakom projektet har även presenterat sina resultat vid den 43:e Education and Research in Computer Aided Architectural Design in Europe (eCAADe)-konferensen i Ankara, Turkiet, där de delade sina slutsatser med en internationell publik.</p>/nyheter/bygga-med-is_12144231//nyheter/att-omprova-arktis-sakerhet-i-en-tid-av-spanning-och-forandring_12145019/Att ompröva Arktis säkerhet i en tid av spänning och förändringDen 18 september samlades forskare, beslutsfattare och experter i Oslo för Arctic Security Conference 2025 för att diskutera en central fråga: hur kan polarisering och fragmentering i Arktis hanteras? Programmet spände över klimatförändringar, geopolitiska spänningar, urfolkskunskap och hybridhot – och betonade det akuta behovet av samarbete och forskning som kan stödja beslut på alla nivåer i samhället.Tue, 21 Oct 2025 11:10:54 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Unga forskare satte tonen</h2><p>Dagen före huvudkonferensen organiserade och ledde unga forskare en serie workshoppar som lade grunden för de kommande diskussionerna. Även om dessa sessioner formellt var separata kändes de som en första konferensdag – fyllda av energi, utbyte och engagemang – och lockade en stor och uppmärksam publik. Deras sessioner täckte ett brett spektrum av ämnen och visade hur nästa generation av Arktisforskare redan är med och formar debatten, samtidigt som de banade väg för de mer etablerade röster som tog plats dagen därpå. En återkommande fråga var de växande hybridhoten, där deltagarna betonade att endast starka demokratiska institutioner, social sammanhållning och tillit kan hindra sådana hot från att underminera samhällen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4ac5d820-031b-4e81-a9a1-3b520cd042eb" data-contentname="BILD Paul">{}</div><p>– Det var inspirerande att se hur unga forskare inte bara deltog utan också drev samtalet framåt. Deras initiativ gav hela konferensen en energi som levde kvar, säger Paul Schmidt, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen och del av Arctic Graduate School vid Umeå universitet. Hans reflektioner understryker värdet av internationella arenor som denna för att knyta kontakter mellan forskare över gränser och discipliner.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Politiken i fokus</h2><p>Den officiella konferensdagen öppnade inför en fullsatt sal, vilket visade det stora intresset för arktisk säkerhet. Norges utrikesminister Espen Barth Eide, Samerådets representant Gunn-Britt Retter, riksdagsledamoten Ine Eriksen Søreide och USA:s tidigare Arctic Ambassador-at-Large Michael Sfraga delade sina perspektiv på läget i regionen. Panelen målade upp en nyanserad bild av både samarbete och konflikt. Särskilt uppmärksammad blev Sfragas tydliga uttalande om att USA aldrig kommer att försöka köpa eller annektera Grönland, utan respektera gränser och rättsstatens principer – ett budskap som väckte gensvar för både sin tydlighet och symbolik.</p><p class="quote-center">Säkerhet och miljö hänger samman, och båda kräver starkare forskning och samarbete.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Demokrati och försvar</h2><p>Senare under dagen höll Norges överbefälhavare, general Erik Kristoffersen, ett anförande som gjorde starkt intryck. Han betonade att även om länder måste vara vaksamma är det varken möjligt eller önskvärt att försvara sig mot varje tänkbart hot. Framför allt underströk han att demokratin alltid måste stå i centrum:</p><p>– Ingen vill leva i ett land där försvarschefen och polischefen styr vardagen. Vi vill leva i en demokrati, sade Kristoffersen.<br>Hans ord speglade den tidigare diskussionen om vikten av motståndskraft byggd på starka institutioner och medborgerlig tillit, och påminde om att arktisk säkerhet i grunden handlar om vilket samhälle vi vill bevara.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Klimatutmaningar i skymundan</h2><p>Även om mycket av diskussionen kretsade kring geopolitik och försvar varnade flera talare för den tilltagande nedgången i klimatforskning i Arktis. Med färre möjligheter till gränsöverskridande samarbete har nästan hälften av Arktis blivit en ”vetenskaplig blind fläck”. Denna brist på data försvagar tillförlitligheten i klimatmodeller och gör det svårare för samhällen och beslutsfattare att förbereda sig för långsiktiga miljöförändringar. När deltagarna steg ut i 20 graders septembervärme i Oslo blev verkligheten svår att bortse från: klimatförändringarna har inte pausats bara för att uppmärksamheten har skiftat.</p><p>– Vi får inte tappa bort klimatdimensionen. Säkerhet och miljö hänger samman, och båda kräver starkare forskning och samarbete, reflekterar Paul Schmidt. Hans ord understryker den roll som universitet som Umeå kan spela i att bygga broar mellan vetenskap och samhälle, och säkerställa att arktisk forskning fortsätter att vägleda beslut i en snabbt föränderlig värld.</p>/nyheter/att-omprova-arktis-sakerhet-i-en-tid-av-spanning-och-forandring_12145019//nyheter/designhogskolan-visar-vagen-kranmarker-internationellt-event_12146623/Designhögskolan visar vägen: kranmärker internationellt eventNär Designhögskolan stod värd för det internationella designeventet Cirrus Network Meeting var det inte bara ett tillfälle för regional kunskapsdelning inom konst- och designutbildning. Det blev också ett viktigt steg i universitetets hållbarhetsarbete. Eventet är det första vid Umeå universitet som officiellt kranmärks.Wed, 15 Oct 2025 15:59:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/634092e4477c4db8a0c1bd0fdfbb046d/img_4681_kranmarkt_19.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/634092e4477c4db8a0c1bd0fdfbb046d/img_4681_kranmarkt_19.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/634092e4477c4db8a0c1bd0fdfbb046d/img_4681_kranmarkt_19.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/634092e4477c4db8a0c1bd0fdfbb046d/img_4681_kranmarkt_19.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/634092e4477c4db8a0c1bd0fdfbb046d/img_4681_kranmarkt_19.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/634092e4477c4db8a0c1bd0fdfbb046d/img_4681_kranmarkt_19.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elin Kolterjahn</span></div></div><p>Att <em>kranmärka</em> ett event innebär ett aktivt ställningstagande för miljön genom att välja kranvatten framför flaskvatten. Miljövinsterna när kranvatten väljs framför flaskvatten är stora då det krävs mycket energi att producera och leverera en liter förpackat vatten jämfört med att tappa upp en liter vatten från kranen. Genom samarbetet med <em>Kranmärkt</em>, en hållbarhetsmärkning framtagen av Svenskt Vatten, vill Designhögskolan visa att även små val kan göra stor skillnad.</p><p>"Detta initiativ ligger helt i linje med vår vision om att forma framtidens ansvarsfulla designpraktik. Det är ett konkret sätt att visa att hållbarhet genomsyrar både våra utbildningar, vår forskning och våra evenemang", säger Demian Horst, prefekt vid Designhögskolan.</p><p>Kranmärkningen är en del av Designhögskolans långsiktiga arbete med att integrera hållbarhet i alla delar av verksamheten. Det gäller såväl utbildning och forskning som samverkan och kommunikation.</p><p>”Vi är glada att Designhögskolan kranmärker eventet. I Umeå har vi ett fantastiskt kranvatten. Vi vill genom vårt engagemang lyfta fram värdet av rent dricksvatten som är ett av våra viktigaste livsmedel och som vi måste använda på ett hållbart sätt”, säger Anna-Lena Fomin, kund- och kommunikationschef på Vakin.</p>/nyheter/designhogskolan-visar-vagen-kranmarker-internationellt-event_12146623//nyheter/jojksamling-har-utsetts-till-varldsminne-av-unesco_12145027/Jojksamling har utsetts till världsminne av UnescoKarl Tirén samlade in närmare 300 jojkar inspelade under 1913–1915. Inspelningarna finns hos Svenskt visarkiv och har nu utsetts till ett världsminne av Unesco. Wed, 15 Oct 2025 10:54:33 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/unesco_diplom_2025-09-29.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/unesco_diplom_2025-09-29.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/unesco_diplom_2025-09-29.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/unesco_diplom_2025-09-29.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/unesco_diplom_2025-09-29.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/unesco_diplom_2025-09-29.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bild från utdelandet av UNESCOS diplom till Karl Tiréns arkiv och Ravensbrück arkivet som världsminne. Representanter från Lunds U, UmU, Riksarkivet och Scenkonstmuseet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Emre Olgun</span></div></div><p class="quote-center">Det är väldigt glädjande att Tirénsamlingen fått den status den förtjänar</p><p>– Samlingen har stor betydelse för forskningen och för det samiska folket som genom den kan lyssna till sina anfäder och anmödrar. Det är väldigt glädjande att Tirénsamlingen fått den status den förtjänar, säger Krister Stoor, Várdduo - Centrum för samisk forskning, som forskar om immateriellt kulturarv där jojken ingår och själv är en välkänd jojkare. </p><p>Karl Tiren gjorde flera resor i den svenska delen av Sápmi för att dokumentera och spela in den samiska jojken. Till sin hjälp hade han den ansedda jojkaren Maria Persson-Johansson som var informant och vägvisare åt Tirén. Med sig på resorna hade de den då moderna inspelningsutrustningen fonograf och vaxrullar. Under år 1913–1915 samlades närmar 300 jojkar in.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="68ac6996-e6e5-472d-8a8c-e60757328d77" data-contentname="Karl t">{}</div><p><br>Redan för 10 år sedan började arbetet med att nominera Karl Tiréns arkiv som UNESCO:s världsminne. Tiréns material hade funnits i Umeå på det nu nedlagda DAUM. I samlingar finns vaxrullar, fältböcker, notskrifter, dagböcker.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/kpc_stouris_balddonas_img_6539_170206_ubs2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/kpc_stouris_balddonas_img_6539_170206_ubs2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/kpc_stouris_balddonas_img_6539_170206_ubs2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/kpc_stouris_balddonas_img_6539_170206_ubs2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/kpc_stouris_balddonas_img_6539_170206_ubs2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/057ba95e36d745c1916270bbb97eda6f/kpc_stouris_balddonas_img_6539_170206_ubs2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Krister Stoor, här med bandet Stouris och Balddonas (Stoor och skrämmande). </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Bergfors</span></div></div><p>– Jag som representant för Várdduo – Centrum för samisk forskning har fungerat som bollplank i processen, det är främst Dan Lundberg och Visarkivet som drivit frågan, berättar Krister.</p><p>Numer finns Karl Tiréns samling hos Svenskt visarkiv som 2013, tillsammans med Institutet för språk och Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum publicerade arkivet på webbsidan Samiska röster. Nu finns hela arkivet tillgängligt via webbsidan <a href="https://katalog.visarkiv.se/lib/views/kt/HitList.aspx?s=2_1">Svenskt visarkiv/Katalog</a><br><br>På hemsidan för Svenskt visarkiv kan du även läsa mer om Tiréns samling och se en trevlig film där Statens musikverks generaldirektör, Dan Lundberg, berätta om vad utnämningen till världsminne innebär.<br><a href="https://svensktvisarkiv.se/aktuellt/jojkinspelningar-utsedda-till-varldsminne/">Svenskt visarkiv/ Aktuell</a></p>/nyheter/jojksamling-har-utsetts-till-varldsminne-av-unesco_12145027//nyheter/stina-boden-gjorde-ett-utlandsar-i-forskningens-tjanst_12146503/Stina Bodén gjorde ett utlandsår i forskningens tjänstStina Bodén, är dietist och anknuten som postdoktor till Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. Hon har nyligen publicerat en uppmärksammad studie om blåbär som genomfördes i Denver, Colorado, och berättar här själv om hur det var att tillbringa ett år som forskare i USA. Wed, 15 Oct 2025 09:05:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stina Bodén genomförde under sin tid i USA bland annat en studie om att blåbär i spädbarnsåldern kan kopplas till färre allergisymtom som uppmärksammades av flera utländska medier. Du kan läsa mer om studien via länk längst ner.</p></div></div><h3>Vad gav ditt årslånga utbyte för din forskning och din personliga utveckling?</h3><p>– Det var både spännande och utmanande att ingå i en ny forskargrupp på andra sidan av Atlanten. Jag var hemtam i forskningsområdet sedan tidigare och i gruppen fanns tydliga roller samtidigt som jag själv till en början inte visste riktigt vad min roll var. Det uttalades inte så tydligt men med tiden lärde jag mig hantera det och kunde också känna mig tryggare i vad just jag kunde bidra med i den forskning vi gjorde tillsammans i gruppen.</p><p>– En stor tillgång var att jag fick jobba nära två statistiker. För min egen personliga utveckling var nog den amerikanska mentaliteten rätt bra faktiskt, det vill säga att tro på sig själv och den positiva inställningen till arbetet. Det lyftes jag av och jag hoppas att jag har kunnat ta mig med en bit av det hem.</p><h3>Varför blev det just Denver?</h3><p>– Tack vare Christina West, professor i pediatrik här i Umeå och barnallergolog, så fick jag redan 2022 kontakt med forskaren och dietisten Carina Venter i Denver. Mitt postdokprojekt inom NorthPop låg väldigt nära de frågeställningar som Carina ägnat en stor del av sin forskarkarriär åt. Hon är ett känt namn inom forskningen som rör mat och allergier hos barn, med ett särskilt intresse för prevention. Så det var en ynnest att få åka och jobba med henne. Att Denver dessutom ligger intill de vackra Klippiga Bergen i Colorado, var en stor bonus. Där hade jag lätt kunnat bo kvar för den fantastiska miljöns skull.</p><h3>Vad fick du för hjälp från Umeå universitet?</h3><p>– Den forskningsfinansiering jag haft i form av både ALF (karriärtjänst på Region Jämtland Härjedalen under fyra år) liksom så kallade <em>strategiska medel</em> under ett par år innan jag åkte till USA, var definitivt avgörande för att jag sedan kunde åka dit. Jag fick även en mindre summa så kallade internationaliseringsmedel som möjliggjorde att jag kunde åka till Denver och besöka universitet och reka boendeplats och skolor för mig och min familj, eftersom jag åkte dit med man och tre barn i skolåldern. Det var oerhört värdefullt. Sedan hade jag stipendiemedel från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) som finansierade hela året vi bodde där.</p><h3>Skulle du rekommendera andra forskare att göra postdok utomlands?</h3><p>– Utan tvekan! Jag ska inte sticka under stol med att det var väldigt speciellt att befinna sig i USA när Trump-administrationen tillträdde med tanke på allt som hänt inom akademin sedan dess. Jag är väldigt glad att jag kom dit innan allt började falla i bitar. För sedan jag kom hem så är forskargruppen jag jobbade med där mer eller mindre trasig och vissa kollegor är utan både forskningsfinansiering och anställning. Men med det sagt, det finns fortfarande välfungerande forskningsmiljöer både i USA och i andra delar av världen. Så den som har en ingång tycker jag absolut ska försöka!</p><h3>Om någon blir inspirerad, vad är första steget mot en postdok i utlandet?</h3><p>– Ta kontakt med potentiella samarbetsparters och våga bjud in dig själv om det är en forskare eller forskargrupp som du finner särskilt intressant. Nästa steg är förstås att söka forskningsmedel. Sök allt du bara kan och ge inte upp om du får avslag. Sök igen!</p><p>Läs gärna mer om studien som Stina Bodén genomförde tillsammans med de nya forskarkollegorna i Denver: <a href="~/link/f79aefd0415049199d77e50551e79e32.aspx">Blåbär i spädbarnsåldern kan kopplas till färre allergisymtom</a>.</p>/nyheter/stina-boden-gjorde-ett-utlandsar-i-forskningens-tjanst_12146503//nyheter/cirrus-mote-pa-uid-utforskade-design-genom-skapande2_12146394/CIRRUS-möte på Designhögskolan utforskade design genom skapandeDen 8–10 oktober stod Designhögskolan värd för 2025 års CIRRUS Network Meeting. Evenemanget samlade lärare, koordinatorer, verkstadsledare och administratörer från konst- och designutbildningar i Norden och Baltikum. Temat, MAKING…, bjöd in deltagarna att reflektera över det generativa, praktiska skapandet som en väg till att förstå, forma och förändra världen genom design.Wed, 15 Oct 2025 08:00:27 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_3632-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_3632-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_3632-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_3632-23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_3632-23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_3632-23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Under CIRRUS-nätverksmötet fick deltagarna utforska 4D-labben på Designhögskolan under ledning av forskningsingenjör David Risberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jens Persson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Keynote: skapande som väg till hållbarhet</h2><p>Mötet inleddes med en keynote av professor Cindy Kohtala, programansvarig för masterprogrammet i interaktionsdesign vid Designhögskolan. Hennes forskning förenar designforskning med vetenskaps- och teknologistudier, med fokus på hur gräsrotsinitiativ som makerspaces, medborgarforskning och urban aktivism möjliggör praktisk hållbarhet och lokalt kunskapsutbyte. I sin presentation visade hon på olika sätt att förstå "making" inom design, med exempel från både praktik och hållbarhetsforskning. Föreläsningen satte tonen för ett program som kretsade kring samarbetsdrivna, designledda arbetssätt och det transformativa i att skapa.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att utforska skapande genom praktik</h2><p>Under två intensiva dagar deltog besökarna i guidade visningar, workshops och samtal som belyste skapande ur flera perspektiv: som förändringsverktyg, som materiell praktik och som en kritisk fråga om syfte och handlingskraft. Programmet innehöll bland annat ett besök på Bildmuseet, en av norra Europas främsta arenor för internationell samtidskonst, samt en rundtur på Designhögskolan och Konstnärligt campus.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_37052.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_37052.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_37052.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_37052.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_37052.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_37052.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagarna fick arbeta praktiskt i Designhögskolans verkstäder där de tillverkade sina egna traditionella nordiska träkåsor.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jens Persson</span></div></div><p>Torsdagens eftermiddagsworkshops erbjöd olika ingångar till temat. I 'Analogue Making and Digitised Workflow' fick deltagarna utforska hybrida processer genom att tälja sin egen traditionella nordiska träkåsa. I 'Making Things from the Future' klev deltagarna in i en spekulativ framtidsbasar där de skapade artefakter som speglade klimatvisioner, teknologiska utopier och sociala transformationer. Andra sessioner tog upp globala perspektiv i 'Making Internationalisation Happen!', undersökte samarbetsbaserade forskningsmetoder i 'Collaborative Sense-Making: Sitting on the Same Side', medan utterligare workshops diskuterade färgteori och designbedömning i AI-eran.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Samarbetsdrivet skapande i utbildningen</h2><p>Fredagen inleddes med nätverkets formella möte och styrelseval, följt av en keynote av Designhögskolans lärarlag. Presentationen belyste olika aspekter av samarbetsprojekt inom utbildningen, med exempel på samarbeten med näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Tillsammans visade de hur skapande är en integrerad del av Designhögskolans pedagogiska modell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_35852.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_35852.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_35852.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_35852.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_35852.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/828a79799297478b9bc33edd3785898b/img_35852.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Besökare tog del av Designhögskolans forskningsmiljö, här representerad av Heather Wiltse, universitetslektor i design.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jens Persson</span></div></div><p>Under eftermiddagen och kvällen erbjöds deltagarna kulturella aktiviteter, däribland guidade turer av Umeås Genuslandskap, Kvinnohistoriskt museum och Guitars – The Museum, samt en slöjdworkshop på Västerbottens museum.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">En plattform för reflektion och framtidstänkande</h2><p>Evenemanget speglade Designhögskolans långsiktiga engagemang för praktisk, inkluderande och framtidsinriktad designutbildning. Det blev en plattform för kritisk reflektion, kreativt utbyte och gemensamt framtidsskapande, och visade hur skapande fortsatt formar designens roll i samhället.</p>/nyheter/cirrus-mote-pa-uid-utforskade-design-genom-skapande2_12146394//nyheter/25-ar-av-polisutbildning-och-polisforskning_12146378/Umeå universitet firar 25 år av polisutbildning och polisforskningDen 14 november firar Enheten för Polisiärt arbete vid Umeå universitet 25 år. Enheten var först i landet med att införa polisiärt arbete som akademiskt huvudområde och erbjuder i dag Nordens första forskarutbildning i polisvetenskap. Bland annat gästar Sveriges rikspolischef Petra Lundh firandet.Wed, 15 Oct 2025 15:26:01 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/425e8ec6812f4d81b9f46c24fffeeb41/pol-programrad.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/425e8ec6812f4d81b9f46c24fffeeb41/pol-programrad.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/425e8ec6812f4d81b9f46c24fffeeb41/pol-programrad.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/425e8ec6812f4d81b9f46c24fffeeb41/pol-programrad.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/425e8ec6812f4d81b9f46c24fffeeb41/pol-programrad.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/425e8ec6812f4d81b9f46c24fffeeb41/pol-programrad.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Jenny Karlsson</span></p></div></div><p>Sedan starten år 2000 har Umeå Universitet varit en drivande kraft i att utveckla svensk polisutbildning och polisvetenskaplig forskning. Jubileet uppmärksammar utvecklingen av forskning och forskarutbildning i polisvetenskap med ett program som samlar framstående företrädare från både polisväsendet och akademin. </p><p>- Brottsutvecklingen är i dag enormt snabb och den ställer stora krav på oss inom polisen när det gäller att lika snabbt kunna ställa om och helst ligga steget före. Forskningen som bedrivs här i Umeå är viktig för att vi samtidigt ska se att vi ligger rätt i våra metoder över tid, säger rikspolischef Petra Lundh. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Delta i jubileumsfirandet</h2><p>Jubileumsdagen inleds av samhällsvetenskapliga fakultetens prodekan Xavier de Luna. Därefter följer föreläsningar och samtal om polisvetenskapens utveckling, forskningens betydelse och framtida utmaningar. Bland talarna finns rikspolischef Petra Lundh, rikspolischef samt Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie vid Polismyndigheten. Båda bidrar med erfarenheter och perspektiv från olika delar av polisverksamheten.</p><p>Enheten för Polisiärt arbete välkomnar alla att vara med och fira 25 år av svensk polisutbildning och polisvetenskaplig forskning.</p><p><strong>Tid och plats:</strong><br>Fredag 14 november 2025, kl. 13.00–17.00<br>Rotundan, Umeå universitet</p><p><a href="~/link/0c278892d53e4ed6887345809a1d79b3.aspx"><strong>Se program och anmälan</strong></a></p>/nyheter/25-ar-av-polisutbildning-och-polisforskning_12146378//nyheter/ny-gastprofessor-berikar-institutionens-forskning_12146348/Ny gästprofessor berikar institutionens forskningBente Heggem Kojan, som till vardags undervisar och forskar i Trondheim, är ny gästprofessor vid Institutionen för socialt arbete. Hennes kompetens stärker institutionens forskning på området utsatta barn, unga, familj.Tue, 14 Oct 2025 11:28:15 +0200<p class="quote-center">Känslan efter Bentes första veckor hos oss är oerhört positiv!</p><p>– När vi på institutionen bestämt att vi ville rekrytera en gästprofessor gjorde vi en kartläggning av främst professorer i socialt arbete i de nordiska länderna. Vi sökte efter en person med expertis på området och med vissa personliga egenskaper. Bente fastande snabbt på vår radar, hon har en djup expertis på området och flera kollegor hade mycket positiva erfarenheter av henne som person. Så när hon tackade ja blev vi mycket glada, säger professor Urban Markström, som ansvarar för forskningsverksamheten vid Institutionen för socialt arbete.</p><p>Han förklarar att professuren i ett första läge innebär att Bente Heggem Kojan blir navet i två doktorandprojekt där även kollegor från institutionen ingår i handledargruppen. Vidare är förhoppningen att bygga upp en bred grupp av intresserade forskare kring tematiken, där seminarier och utvecklandet av forskningsansökningar och ytterligare en forskningsprofil är planerade.<br>– Känslan efter Bentes första veckor hos oss är oerhört positiv! På sikt hoppas vi att satsningen kan innebära att vi (återigen) blir en nationellt och internationellt stark forskningsmiljö på området barn, unga, familj, säger Urban Markström.</p><h3>Förhoppning om ett stärkt samarbete: ”Da kan det bli krutt”</h3><p>Det är vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU) i Trondheim som Bente Heggem Kojan har sin huvudanställning som professor. Där undervisar och handleder hon studenter, är programkoordinator för forskarutbildningen inom socialt arbete, och ordförande för forskarskolan NORWEL. Hennes forskning fokuserar främst på barn och familjer i utsatta livssituationer, särskilt inom det formella barnavårdssystemet i Norge. Samtidigt understryker hon att barnavård är mycket mer än formaliserade system.<br>– Barnevern er også deg og meg, ressurser i nærmiljø, nabolag og sivilsamfunn. Jeg er opptatt at vi trenger en mer sosial forståelse av barnevern, og ser vi innad i det formelle barnevernet er det helt klart behov for mer sosioøkonomisk sensitivitet med tanke på de sterke sammenhengene mellom sosioøkonomiske forhold og barnevernsrater, säger professor Bente Heggem Kojan.</p><p>Urban Markström och Bente Heggem Kojan ser gästprofessuren som en möjlighet att fördjupa samarbetet mellan NTNU och Umeå universitet.<br>– Jeg ser frem til å konkretisere samarbeidet fremover. I tillegg til at det kan gi meg noe, håper jeg også at jeg får med noen av mine gode kollegaer ved NTNU inn i slike samarbeidsrelasjoner. Da kan det bli krutt, säger Bente Heggem Kojan.</p><p><strong><em>Vad hoppas du bidra med?</em></strong><br>– Jeg kommer jo ikke med noen tryllestav, men oppdraget som ligger bak er at jeg skal bidra til å utvikle forskningsområdet utsatte barn, unge og familier sammen med andre interesserte ved kollegiet. Så det vil bli ulike forskningsaktiviteter, og jeg håper blant annet at vi får utviklet et prosjekt som har et komparativt element.  Selv om Norge og Sverige er naboer, er politikk og praksis også ulik når det gjelder utfordringer og løsninger knyttet til utsatte barn, unge og familier. </p><p><strong><em>Hur känns det att nu vara gästprofessor här?</em></strong><br>– Sjelden har jeg opplevd å komme inn i et så varmt miljø som hos dere. Så det kjennes veldig fint ut, og jeg må bare takke alle som stikker innom kontoret og hilser på, og for korte og lengre samtaler. </p><p>Bente Heggem Kojan tillträdde sin femåriga gästprofessur i september, samtidigt som Malia Shir Mohammad och Gvantsa Tvaliashvili påbörjade sin forskarutbildning vid Institutionen för socialt arbete. Tillsammans utgör de tre en central del i institutionens satsning på området barn, unga, familj.</p>/nyheter/ny-gastprofessor-berikar-institutionens-forskning_12146348//nyheter/bidrar-till-demokratiutveckling_12146213/Bidrar till demokratiutvecklingPer-Åke Rosvall, Umeå universitet, är en av författarna bakom flera informationssidor för SALTO, Participation & Information, som är en del av Europakommissionens "Training strategy" och stöttar bland annat Erasmus+ och European Solidarity Corps programmes (ESC). Han står även tillsammans med Kristina Ledman och Maria Rönnlund bakom en rapport från Europarådet om att utveckla demokratiska kompetenser inom yrkesutbildning.Thu, 16 Oct 2025 10:20:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b3ed857f19f94d4ca85ec37be203e236/per-ake_rosvall_img_1068.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3ed857f19f94d4ca85ec37be203e236/per-ake_rosvall_img_1068.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3ed857f19f94d4ca85ec37be203e236/per-ake_rosvall_img_1068.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b3ed857f19f94d4ca85ec37be203e236/per-ake_rosvall_img_1068.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3ed857f19f94d4ca85ec37be203e236/per-ake_rosvall_img_1068.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3ed857f19f94d4ca85ec37be203e236/per-ake_rosvall_img_1068.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Per-Åke Rosvall</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>SALTO vill lyfta hur demokratiskt deltagande är av största vikt och strävar därför att vara en pålitlig källa av information. Som ett led i detta arbete har man skapat det man kallar ”Participation Resource Pool”, för att t.ex. vägledare, lärare och ungdomsledare, ska få tillgång till de bästa och mest aktuella online-verktygen.</p><p>Där presenteras nytt material och de senaste trenderna för att aktivt kunna delta i demokratiska processer, kunskap om medier och strategisk kommunikation och digital närvaro.</p><p><a href="https://participationpool.eu/about/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om SALTO:s Participation Resource Pool</a></p><p><strong>Per-Åke Rosvall</strong> medverkar även i en nyligen publicerad rapport från Europarådet: <em>Guidance document for Vocational Education and Training</em>.</p><p>Syftet är att samla kunskaper och riktlinjer om hur man kan arbeta för att utveckla demokratiska kompetenser inom yrkesutbildning.</p><p>I slutet av publikationen rekommenderar man texter till fortsatt läsning. 4 av de 17 texter som rekommenderas kommer från projektet <em>Kritisk yrkesämnesundervisning</em> som leddes från Umeå universitet av Per-Åke Rosvall. I projektet deltog flera forskare från Umeå universitet, <strong>Kristina Ledman</strong> och <strong>Maria Rönnlund</strong>. Projektet var finansierat av Vetenskapsrådet. </p><p><a href="https://www.coe.int/en/web/reference-framework-of-competences-for-democratic-culture/-/new-publication-rfcdc-guidance-document-for-vocational-education-and-training" target="_blank" rel="noopener">Läs publikationen</a></p>/nyheter/bidrar-till-demokratiutveckling_12146213//nyheter/starker-yrkesutbildningar-i-armenien_12146204/Stärker yrkesutbildningar i ArmenienI slutet av september samlades Europarådets kontor i Jerevan, i samarbete med Armeniens ministerium för utbildning, vetenskap, kultur och idrott, för att diskutera en rapport om inkludering i Armeniens yrkesutbildningssystem. Rapporten är författad av Per-Åke Rosvall, Umeå universitet och Tatevik Manukyan, universitetet i Jerevan.Mon, 13 Oct 2025 16:03:44 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/per-ake_rosvall_dsc_9070.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/per-ake_rosvall_dsc_9070.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/per-ake_rosvall_dsc_9070.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/per-ake_rosvall_dsc_9070.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/per-ake_rosvall_dsc_9070.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/per-ake_rosvall_dsc_9070.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Per-Åke Rosvall och Mariam Aleksanyan</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Europarådet</span></div></div><p>Mötet samlade en varierad grupp av intressenter: representanter från olika ministerier, Human Rights Defender’s Office, granskningsorgan, fackföreningar, arbetsgivare och civilsamhällesorganisationer.</p><p>Deltagarna delade aktivt med sig av sina insikter, feedback och förslag och betonade vikten av att skapa ett utbildningssystem som är tillgängligt, rättvist och lyhört för alla elevers behov.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/jervan_dsc_9001-pano.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/jervan_dsc_9001-pano.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/jervan_dsc_9001-pano.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/jervan_dsc_9001-pano.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/jervan_dsc_9001-pano.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4448e2ce170c4a789a03774f05f1ec71/jervan_dsc_9001-pano.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Konferensdeltagare vid Europarådets kontor i Jerevan</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Europarådet</span></div></div><p>Utkastet till rapporten fick stor uppskattning för sitt omfattande tillvägagångssätt och de omfattande rekommendationer som gavs.Som ett nästa steg kommer utkastet till rapporten att färdigställas och presenteras för en bredare allmänhet.</p><p>Vid mötets slut intygade deltagarna återigen sitt engagemang för att skapa ett utbildningssystem där varje elev ges möjlighet att växa och lyckas.</p>/nyheter/starker-yrkesutbildningar-i-armenien_12146204//nyheter/forelasning-med-peter-steggo_12146154/Föreläsning med Peter Steggo under Giällavahkkuo / Samisk språkveckaFör att uppmärksamma Giällavahkkuo / Samisk språkvecka v 43 bjuder Várdduo in Peter Steggo att föreläsa. Thu, 16 Oct 2025 08:01:57 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="301837b7-d171-440c-a334-b84534d324f6" data-contentname="logga">{}</div><p>Giällavahkkuo / Samisk språkvecka genomförs varje år under vecka 43 för att lyfta de samiska språken.</p><p><strong>2025 vill Várdduo - Centrum för samisk forskning uppmärksamma Giällavahkkuo / Samisk språkvecka genom att bjuda in Peter Steggo som föreläsare. Föreläsningen sker på Tráhppie onsdag 22/10 kl 13.00-15.00.</strong><br><a href="~/link/03d91617c784496f85ea573931277022.aspx">Läs mer om eventet</a><br><br></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d2b6a3b78e7d4ebaa3a6fa1a38da30f4/peter_steggo.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2b6a3b78e7d4ebaa3a6fa1a38da30f4/peter_steggo.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2b6a3b78e7d4ebaa3a6fa1a38da30f4/peter_steggo.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d2b6a3b78e7d4ebaa3a6fa1a38da30f4/peter_steggo.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d2b6a3b78e7d4ebaa3a6fa1a38da30f4/peter_steggo.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d2b6a3b78e7d4ebaa3a6fa1a38da30f4/peter_steggo.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Steggo, projektledare på Samiskt språkcentrum.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jim Källerholm</span></div></div><p><strong>Hej Peter Steggo, inbjuden föreläsare:<br></strong><br><em><strong>Vem är du och vad jobbar du med?</strong></em></p><p>Jag heter Peter Steggo och arbetar som projektledare på Samiskt språkcentrum. Språkcentrum arbetar med revitalisering av de samiska språken som talas på svensk sida av Sábme, det vill säga syd-, ume-, pite-, lule- och nordsamiska. I min tjänst fokuserar jag mestadels på pitesamiska, eftersom det är mitt språk. Språkcentrums viktigaste målgrupper är barn och unga och därför tar vi bland annat fram material till förskolor, skolor, familjer och alla som är intresserade av att stärka sitt samiska språk. För ett par månader sedan lanserade språkcentrum en ny webbsida med namnet Giällavuassa (Språksäcken på umesamiska) där allt material är samlat.</p><p><strong>Varför är språkveckan så viktig?</strong></p><p>Giellavahkko är viktig då den kan öka medvetenheten och engagemanget för våra samiska språk, både hos samer själva och i hela samhället. Under Giellavahkko försöker vi få samiskan att höras och synas i alla områden i samhället. Förra året invigdes veckan i Skellefteå som då var ny kommun i förvaltningsområdet för samiska och i år samarbetar vi med Piteå kommun. Giellavahkko är ett bra tillfälle att synliggöra våra språk, men vi vill naturligtvis att det ska vara Giellavahkko hela året om.</p><p><strong>Hur ser din egen resa ut när det gäller relationen till de samiska språken?</strong></p><p>Jag kommer från en generation som inte fick lära sig samiska, trots att många av oss har föräldrar som är modersmålstalare i samiska. Däremot har jag alltid haft ett intresse för språket och när jag började studera vid Umeå universitet på 90-talet började jag läsa samiska. Jag fick ta omvägar via nord-, lule- och umesamiska för att lära mig pitesamiska, eftersom det inte fanns några kurser i mitt språk. Sedan 15 år har jag undervisat i pitesamiska, översatt böcker och arbetat med godkännandet av det pitesamiska skriftspråket.</p><p><strong>Hur står det till med de samiska språken och deras revitalisering idag?</strong></p><p>Det finns ett växande engagemang och vilja i det samiska samhället att behålla och utveckla de samiska språken. För många handlar det om att ta språket tillbaka då många har förlorat samiskan. Förutsättningarna ser olika ut för respektive samiskt språk, men en gemensam utmaning är utbildningskedjan. Många elever har inte tillgång till undervisning eller läser inte samiska hela vägen. För pitesamiskan beror det till stor del på bristen på lärare, kursutbud och läromedel. Utvecklingen ser ändå positiv ut och samhället har en större medvetenhet om språkets vikt än tidigare. Fler föräldrar återtar språket idag än tidigare och för vidare det till sina barn. En fördel med min anställning på Samiskt språkcentrum är att det ger mig större möjligheter att bidra till att stärka pitesamiskan och de andra samiska språken.</p>/nyheter/forelasning-med-peter-steggo_12146154//nyheter/forskning-och-innovation-pa-varldsutstallningen-expo-2025-i-japan_12145968/Forskning och innovation på världsutställningen Expo 2025 i JapanDen 9 oktober deltog Umeå universitet i världsutställningen Expo 2025 i Osaka, Japan, som samordnande universitet för MIRAI-samarbetet mellan 17 svenska och japanska universitet. Under temat ”Innovating for the Future: Strengthening Sweden–Japan Collaboration Across Academia and Industry” hölls en heldag med aktiviteter i den nordiska paviljongen.Mon, 13 Oct 2025 11:08:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/updated_pavilion_image-sunny4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/updated_pavilion_image-sunny4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/updated_pavilion_image-sunny4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/updated_pavilion_image-sunny4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/updated_pavilion_image-sunny4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/updated_pavilion_image-sunny4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Den nordiska paviljongen på World Expo 2025 i Osaka, Japan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Nordic Circle</span></div></div><p>Evenemanget, som stöds av Umeå kommun och Business Sweden, samlade representanter från akademi, näringsliv och finansiärer från båda länderna. Programmet innehöll paneldiskussioner, tal och nätverksträffar som syftade till att skapa nya samarbeten och stärka relationen mellan Sverige och Japan.<br>Målet är att främja samarbeten mellan akademi, industri och finansiärer inom forsknings- och innovationsområdet och fördjupa banden mellan Sverige och Japan. Genom samarbetet strävar MIRAI till att skapa en mer inkluderande och hållbar framtid.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/mirai_day_world_expo_2025_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/mirai_day_world_expo_2025_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/mirai_day_world_expo_2025_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/mirai_day_world_expo_2025_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/mirai_day_world_expo_2025_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5e204f8639f3401d823a2ba3fb1d94aa/mirai_day_world_expo_2025_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Natalie Konomi, vicerektor för internationella relationer vid Kyushu University and Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet på World Expo 2025 i Osaka tillsammans med en delegation från MIRAI där 17 svenska och japanska universitet ingår.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jörgen Boström</span></div></div><p>– Det här är ett unikt tillfälle att visa hur internationellt samarbete kan driva verklig förändring, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>– Vi är glada över att vara en del av denna globala plattform och att få lyfta fram forskningens roll i att hantera gemensamma utmaningar.</p><h3>Världsutställningen Expo 2025: En global plattform för innovation och samarbete</h3><p>Expo 2025 Osaka Kansai hölls i Osaka, Japan, mellan den 13 april och 13 oktober 2025, under temat “Designing Future Society for Our Lives.” Utställningen ägde rum på den konstgjorda ön Yumeshima och samlade över 150 länder och internationella organisationer för att ta itu med globala utmaningar inom hälsa, hållbarhet och mänskliga relationer.</p><p> </p><h3>Om MIRAI</h3><p>MIRAI är ett samarbete mellan 17 svenska och japanska universitet som syftar till att främja FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG) genom långsiktiga, tvärvetenskapliga forskningspartnerskap. Initiativet fokuserar på angelägna globala utmaningar såsom hälsa och åldrande, klimatanpassning, hållbara städer och förnybar energi. MIRAI koordineras av Umeå universitet och Kyushu University. <br><br>Läs mer: </p><p><a href="https://thenordics-expoosaka.com/en">Nordic Circle, EXPO 2025 Osaka</a><br><br><a href="http://Nordic Circle at EXPO 2025 Osaka MIRAI homepage">MIRAI:s webb</a></p><p> </p>/nyheter/forskning-och-innovation-pa-varldsutstallningen-expo-2025-i-japan_12145968//nyheter/umea-universitet-i-topp-bland-utbildningar-med-goda-jobbchanser-_12146066/Umeå universitet i topp bland utbildningar med goda jobbchanser Efterfrågan på högre utbildning är rekordstor i Sverige, visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR). Umeå universitet är det lärosäte som erbjuder flest av de analyserade utbildningarna med extra goda arbetsmarknadsutsikter, bland annat inom vård och omsorg. Mon, 13 Oct 2025 08:53:36 +0200<p>Vid första urvalet för hösten 2025 hade nästan 456 300 personer sökt minst en högskoleutbildning i Sverige. Det var 1,4 procent fler jämfört med förra hösten, och det högsta antalet sökande till högre utbildning i Sverige någonsin. Vid Umeå universitet antogs över 38 000 studenter till höstens kurser och program. Det var en ökning med hela 7,3 procent jämfört med föregående år.</p><p>Den ökade efterfrågan på utbildning tros bero på stora barnkullar i de sökande åldersgrupperna, och en försämrad arbetsmarknad i lågkonjunkturens spår.</p><p>Den demografiska utvecklingen i landet pekar mot en fortsatt hög efterfrågan på högskoleutbildning under en tioårsperiod, för att sedan stabiliseras i några år och därefter sannolikt gå ned i mitten av 2030-talet, enligt UHR:s rapport. Detta på grund av det minskade barnafödandet i Sverige.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Umeå universitet har flest utbildningar med goda jobbchanser</h2><p>UHR har även analyserat utvecklingen för ett antal yrkesutbildningar som Arbetsförmedlingen bedömt har extra goda arbetsmarknadsutsikter. Det gäller utbildningar till arbetsterapeut, biomedicinsk analytiker, civilingenjör, fysioterapeut, högskoleingenjör, läkare, optiker, psykolog, receptarie, sjuksköterska, socionom, tandhygienist, tandläkare och yrkeslärare.</p><p>Av dessa 14 erbjuder Umeå universitet utbildningar till alla utom optiker.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7c94ba9a92754a1589ca5662d1e34204/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c94ba9a92754a1589ca5662d1e34204/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c94ba9a92754a1589ca5662d1e34204/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7c94ba9a92754a1589ca5662d1e34204/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7c94ba9a92754a1589ca5662d1e34204/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7c94ba9a92754a1589ca5662d1e34204/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är mycket positivt att intresset för högre utbildning fortsätter att växa. När fler söker sig till universitet och högskolor stärker det både individens framtidsmöjligheter och samhällets förmåga att möta behovet av kvalificerad kompetens framöver. Det är en viktig investering för framtiden, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fler internationella sökande</h2><p>Intresset för att studera i Sverige ökar även bland internationella studenter. Till höstterminen 2025 hade både internationella kurser och program på grundnivå (IK) och masterutbildningar det största antalet sökande sedan dessa antagningsomgångar inrättades hösten 2009.</p><p>– Det gläder mig att se. Jag hoppas förstås att många väljer att stanna i Sverige eller Umeå efter sina studier, och kan bli en resurs i framtidens kompetensförsörjning. Om inte annat att man tar med sig fina erfarenheter från Sverige och kan agera ambassadörer för våra utbildningar ute i världen, säger Cathrine Norberg.</p><p>UHR har också analyserat konsekvenserna av Handelshögskolan i Stockholms ändrade behörighetskrav: Ett högskoleprovsresultat på minst 1,25 i kombination med meritpoäng. Rapporten visar att andelen behöriga sökande minskade med 44 procent hösten 2025 jämfört med året innan, och att andelen kvinnor minskade kraftigt: från 39 procent till 29 procent. Mer om det står att läsa i rapporten.</p><p><a href="https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/2025-pressmeddelanden/sokrekord-till-hostens-hogskoleutbildningar/">Läs pressmeddelande om rapporten på UHR:s hemsida.</a></p><p><a href="https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2025/antagning-till-hogre-utbildning-ht-2025---trender.pdf">Läs hela rapporten (pdf) här.</a></p>/nyheter/umea-universitet-i-topp-bland-utbildningar-med-goda-jobbchanser-_12146066//nyheter/tavla-med-din-norrskensbild_12146117/Tävla med din norrskensbildDelta i norrskensfototävlingen som kommer att avgöras i samband med rymdväderaktiviteter på Kiruna stadsbibliotek lördagen den 25 oktober 2025.Mon, 13 Oct 2025 08:42:16 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6938fdfe31b748dea97d61a1f7f48434/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6938fdfe31b748dea97d61a1f7f48434/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6938fdfe31b748dea97d61a1f7f48434/ima179193.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6938fdfe31b748dea97d61a1f7f48434/ima179193.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6938fdfe31b748dea97d61a1f7f48434/ima179193.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6938fdfe31b748dea97d61a1f7f48434/ima179193.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Johnér Bildbyrå AB, Matilda Holmqvist</span></p></div></div><p>Bilderna ska vara tagna i Norrbottens län och inlämnade <strong>senast 15 oktober 2025</strong>. Ett urval av bidrag kommer visas på biblioteket den 25 oktober. Tre vinnare kommer utses av en jury bestående av anställda vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna och presenteras den 25 oktober.</p><p>Tävlingen organiseras av Umeå universitet och Institutet för rymdfysik. Den är sponsrad av Sparbanken Nord. Aktiviteten arrangeras i samband med den europeiska rymdväderveckan (European Space Weather Week) 2025 som äger rum 27-31 oktober 2025 på Folkets Hus, Umeå.</p><p>För mer information om reglerna och för att inlämna bidrag, <a href="https://forms.irf.se/index.php/238843" target="_blank" rel="noopener">klicka här</a>.</p>/nyheter/tavla-med-din-norrskensbild_12146117//nyheter/klimatforandringar-kan-oka-spridningen-av-nervgift-i-haven_12145837/Klimatförändringar kan öka spridningen av nervgift i havenKlimatdriven syrebrist i Svarta havet för tusentals år sedan ledde till en kraftig ökning av mikroorganismer som kan producera det starka nervgiftet metylkvicksilver. Det visar en ny studie i tidskriften Nature Water, ledd av Eric Capo vid Umeå universitet, som pekar på att liknande processer kan uppstå i dagens varmare hav.Fri, 10 Oct 2025 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Forskarnas resultat väcker oro för hur klimatförändringar kan påverka halterna av metylkvicksilver i fisk och skaldjur.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér Bildbyrå AB</span></div></div><p>Metylkvicksilver är en mycket giftig förening som ansamlas i fisk och skaldjur och utgör en allvarlig hälsorisk för människor. Ämnet bildas när vissa mikrober omvandlar oorganiskt kvicksilver i syrefattiga miljöer.</p><p>I dag gör klimatförändringarna att sådana syrefattiga områden breder ut sig i kustnära havsområden, inklusive delar av Östersjön. Varmare och mer stillastående vatten blandas sämre, och ökade algblomningar bidrar till att syret tar slut på djupet, vilket skapar idealiska förhållanden för dessa mikrober.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Spår av forntida mikrober</h2><p>Genom att analysera DNA från sediment i Svarta havet från de senaste 13 500 åren upptäckte forskarna gener (<em>hgcA</em>) kopplade till mikroorganismer som producerar metylkvicksilver. Förekomsten var som störst under den varma och fuktiga perioden för omkring 9 000 till 5 500 år sedan. Då ökade syrebristen i vattnet kraftigt – en situation som har många likheter med de trender som observeras i dagens hav och kustområden.</p><p>– Våra resultat visar att klimatuppvärmning och syrebrist i sig, utan industriella kvicksilverutsläpp, kan skapa ”hotspots” för produktion av metylkvicksilver, säger Eric Capo, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och huvudförfattare till studien.</p><p>– Det här väcker allvarlig oro inför framtiden, eftersom växande områden med syrebrist kan öka människors exponering för nervgift via konsumtion av fisk och skaldjur, säger Meifang Zhong, försteförfattare till studien och doktorand i Eric Capos forskargrupp.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Syrebrist och utsläpp av kvicksilver</h2><p>I studien jämförde forskarna mikrobiella signaler från forntida sediment med dem från dagens vattenpelare och fann både likheter och slående skillnader. Medan moderna metylkvicksilverproducerande mikrober i Svarta havet påverkas av industriell kvicksilverförorening och övergödning, drevs de som levde för tusentals år sedan främst av klimatdriven syrebrist och ansamling av organiskt material.</p><p>Resultaten understryker vikten av att förstå hur mikroorganismer reagerar på miljöförändringar, både idag och historiskt. Genom att studera uråldrigt mikrobiellt DNA visar forskarna hur klimatdriven syrebrist har format – och fortsätter att forma – riskerna för metylkvicksilverföroreningar i marina ekosystem.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e72ac1e2-670d-45ed-9b39-cbfab4ea93d8" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/klimatforandringar-kan-oka-spridningen-av-nervgift-i-haven_12145837//nyheter/peter-henning-forst-ut-nar-samlaren-far-ny-form_12145982/Peter Henning först ut när Samlaren fått ny plattformDen första text som publiceras när Samlaren – Sveriges äldsta litteraturvetenskapliga tidskrift, grundad 1880 – i dagarna lanserat sin nya publiceringsplattform, är Peter Hennings, litteraturvetare vid Umeå universitet, studie över Ellen Keys och C.J.L. Almqvists gemensamma tankevärld: ”Livet efter romantiken”.Thu, 09 Oct 2025 16:56:05 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/897ecd5f529a40b291245231442ec198/peter_henning_docentdagen_ht_2022_img_8774.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/897ecd5f529a40b291245231442ec198/peter_henning_docentdagen_ht_2022_img_8774.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/897ecd5f529a40b291245231442ec198/peter_henning_docentdagen_ht_2022_img_8774.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/897ecd5f529a40b291245231442ec198/peter_henning_docentdagen_ht_2022_img_8774.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/897ecd5f529a40b291245231442ec198/peter_henning_docentdagen_ht_2022_img_8774.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/897ecd5f529a40b291245231442ec198/peter_henning_docentdagen_ht_2022_img_8774.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Henning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p><strong>Peter Henning</strong> beskriver studien över Keys och Almqvists texter som 100 procent klassisk svensk litteraturvetenskap ”… men på den publiceringstekniska frontlinjen”.</p><p>– Studien handlar om hur den romantiska epokens idégods fick nytt liv vid sekelskiftet, men hur dessa tankar också omformades i ljuset av nya vetenskapliga förhoppningar – och en ny förståelse av vad en människa är, säger Peter Henning.</p><p>Han beskriver vidare hur denna lansering av Samlaren skett under <a href="https://www.uu.se/kontakt-och-organisation/personal?query=N8-715">Ingeborg Löfgrens</a>, Uppsala universitet och <a href="~/link/fb0ecbdf7c3e476fa26cc3b0ec49196e.aspx">Tim Berndtssons</a>, Umeå universitet, ledning och där de båda lagt ned stor möda på att varsamt förnya ett gammalt format.</p><p>Samlaren har tidigare utkommit i form av en årsbok, dvs en gång per år. Årsboken kommer kvarstå, men artiklarna kommer hädanefter att publiceras löpande online, fritt tillgängliga.</p><p><a href="https://publicera.kb.se/samlaren/index" target="_blank" rel="noopener">Läs Samlaren</a></p>/nyheter/peter-henning-forst-ut-nar-samlaren-far-ny-form_12145982//nyheter/nya-intressen-och-vanskaper---halsa-pa-campus-gor-skillnad_12145853/Nya intressen och vänskaper - Hälsa på campus gör skillnadDen 17 september fylldes campus av rörelse, gemenskap och inspiration när Hälsa på campus återigen arrangerades. Med över 2 600 deltagare i aktiviteter och nära 700 i föreläsningarna blev dagen en stor succé – och ett tydligt bevis på att evenemanget gör verklig skillnad för både studenter och personal.Mon, 13 Oct 2025 10:03:57 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a4184aa5-124b-4941-8395-a1ae84c7f739" data-contentname="HPC HT 25">{}</div><p>Hälsa på campus bjöd på ett brett och inspirerande program med hela 70 olika programpunkter. Deltagarna kunde ta del av aktiviteter som bland annat strömbad, grön träslöjd, matlagning, mountainbike, långgolf, löpning, vandring, dans i olika former, körsång och paddling. Föreläsningarna lyfte aktuella teman som trender inom fysisk aktivitet, mat för hälsa och träning samt sömnens betydelse för välmående och prestation.</p><p>Evenemanget sammanföll dessutom med ett särskilt jubileum – samma dag fyllde Umeå universitet 60 år. Det blev därmed inte bara en dag för hälsa och gemenskap, utan också ett tillfälle att uppmärksamma universitetets långa tradition av utbildning, forskning och samhällsengagemang.</p><h3>År av hälsa och gemenskap</h3><p>Sedan starten hösten 2017 har Hälsa på campus aktiverat över 30 000 deltagare. Projektet är en uppskattad del av universitetslivet, där fysisk aktivitet kombineras med gemenskap.</p><p>–Bakom siffrorna finns berättelser som visar hur Hälsa på campus skapar verklig förändring, säger Pernilla Eriksson, projektledare för Hälsa på campus.</p><h3>Framgångssagor som gör skillnad</h3><p>Flera deltagare har delat med sig av om hur dagen bidragit till nya vänskaper, väckta intressen och engagemang. Under fjolårets vandring kom en internationell student att lära känna en av instruktörerna från IKSU Frilufts – en kontakt som utvecklades till en vänskap som fortsatt sedan dess. En annan deltagare från samma aktivitet inspirerades så mycket att hon i år återvände som ledare för IKSU Frilufts.</p><p>Under höstens arrangemang deltog en norsk utbytesstudent i orienteringsaktiviteten. Genom den fick hon tips om lokala orienteringsföreningar och tränar nu regelbundet med Myggans OS, en studentinriktad orienteringsförening.</p><p>–Det är otroligt roligt att höra om dessa berättelser – hur du kan komma till Sverige och genom universitetets friskvårdssatsning få nya bekantskaper och engagemang, säger Tove Mårs, projektsamordnare.</p><p>Under tidigare års arrangemang har flera medverkande aktörer – däribland Umeå bågskytteklubb, Umeå Biljard, Kyrkan på campus och IFK Umeå Badminton – hört av sig med glädjande besked om nya medlemmar och deltagare i sin ordinarie verksamhet tack vare sin medverkan i Hälsa på campus.</p><p>Ett aktuellt exempel är Umeå Kallbad, som arrangerade isbad under Hälsa på campus i februari och strömbad under höstens upplaga. Föreningen berättar att det blev en dag fylld av roliga möten mellan människor, mellan stad och natur samt utmaning och återhämtning. Genom bastu, kallbad och en fin gemenskap erbjuder de en plats där människor kan koppla av, återhämta sig eller helt enkelt ha kul tillsammans och lära känna nya människor.</p><p>–Vi mötte både studenter och universitetsanställda, många som aldrig tidigare provat kallbad. Flera har sedan dess blivit återkommande besökare, bland annat på våra Söndagsdopp. För internationella studenter blev det också ett sätt att få uppleva en bit av vår kultur och våra traditioner här i norr. Hälsa på campus är verkligen ett fint initativ som visar hur många möjligheter det finns i Umeå för att främja välmående under studietiden och i vardagen. Vi är jätteglada att få vara en del av det samarbetet och ser redan fram emot nästa gång, säger Elvira Lundgren från Umeå Kallbad. </p><p>–Vi blir verkligen glada när vi får den här typen av återkoppling. Det blir ett tydligt exempel på hur projektet främjar ett aktivt liv, säger Pernilla Eriksson.</p><h3>Ett samverkansprojekt med bredd</h3><p>Bakom framgången med Hälsa på campus står ett stort antal engagerade medspelare. Deras insatser är avgörande för att skapa ett brett och inkluderande program.</p><p>– Utan våra fantastiska medverkande aktörer hade Hälsa på campus inte varit möjligt. Det är deras engagemang, kreativitet och vilja att bidra som gör att vi kan erbjuda så många olika aktiviteter och skapa en dag som verkligen gör skillnad, säger Pernilla Eriksson och fortsätter:</p><p>–Att många medspelare och instruktörer väljer att medverka år efter år är också ett kvitto på att Hälsa på campus upplevs som meningsfullt och givande – även för dem. Det är en framgångssaga i sig.</p><h3>Hälsa på campus 18 februari 2026</h3><p>Om några veckor startar planeringen inför nästa upplaga av Hälsa på campus, som äger rum 18 februari 2026. Redan nu har flera spännande och inspirerande förslag kommit in till det kommande programmet.</p><p>–Vi ser framemot att utveckla ett innehåll som engagerar brett. Självklart är både studenter och medarbetare välkomna att höra av sig mer fler önskemål, säger Tove Mårs.</p><p>Även Pernilla Eriksson ser också framemot vinterarrangemanget av Hälsa på campus.</p><p>–Vi hoppas på att ännu fler framgångssagor får ta form. Vinterupplagan brukar bjuda på uppskattade inslag som längdskidåkning och andra vinteraktiviteter, vi ser framemot att kunna erbjuda både välkända favoriter och helt nya upplevelse, säger hon och fortsätter:</p><p>–Lägg onsdag 18 februari på minnet - då välkomnar vi alla studenter och medarbetare till en ny dag fylld av rörelse, gemenskap och inspiration!</p>/nyheter/nya-intressen-och-vanskaper---halsa-pa-campus-gor-skillnad_12145853//nyheter/nobelpriset-i-litteratur-2025_12145896/Nobelpriset i litteratur 2025Litteraturvetarna vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper bjöd in till en gemensam sittning i samband med kungörandet av vem som får årets Nobelpris i litteratur.Thu, 09 Oct 2025 14:40:17 +0200<p><strong>László Krasznahorkai</strong>, född 5 januari 1954 i Gyula, ungersk författare, tilldelas 2025 års Nobelpris i litteratur.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="87114ab6-badb-4d29-8e5b-d36472704bc7" data-contentname="bild">{}</div><p><strong>Peter Henning</strong>, docent i litteratuvetenskap, har läst honom och är mycket nöjd med valet, och beskriver hans böcker som groteska, färgrika och mustiga, ”… ett klassiskt val”.</p><p>Han tipsar om att läsa Krasznahorkais senaste bok <em>Herscht 07769</em> som en början för att närma sig hans författarskap.  </p><p>– Hans böcker har varit svåra att få tag på, och betingar höga priser, men nu kommer det ju att tryckas nya upplagor, vilket är bra, säger Peter Henning.</p><p><a href="https://www.svenskaakademien.se" target="_blank" rel="noopener">Läs mer</a></p>/nyheter/nobelpriset-i-litteratur-2025_12145896//nyheter/molekylar-livvakt-gor-infektioner-svara-att-bli-av-med_12145023/”Molekylär livvakt” gör infektioner svåra att bli av medForskare vid Umeå universitet har identifierat en viktig molekyl som hjälper bakterier att överleva den fientliga miljön inuti kroppen. Deras studie avslöjar hur proteinet RfaH fungerar som en skyddande sköld för bakteriegener – och pekar på nya strategier för att bekämpa ihållande infektioner.Thu, 16 Oct 2025 12:15:18 +0200<p>– Människokroppen är en mycket stressig plats för bakterier. Under infektion attackerar immunförsvaret, näringsämnen är knappa och bakterierna exponeras för gallsalter, syror och värme. Vi har upptäckt hur RfaH hjälper bakterier att hantera den stressen genom att aktivera rätt överlevnadsgener vid rätt tidpunkt, säger Kemal Avican, forskare på Institutionen för molekylärbiologi och Icelab vid Umeå universitet som lett studien.</p><p>Ihållande bakterieinfektioner utgör en stor utmaning inom sjukvården: bakterier kan finnas kvar i kroppen långt efter att de akuta symtomen avtar, de undviker immunförsvaret och överlever antibiotikabehandling. Vid sjukdomar som tuberkulos leder detta till återfall och försvårar behandlingen.</p><h3>Håller kritiska gener påslagna</h3><p>Med hjälp av tarmbakterien <em>Yersinia pseudotuberculosis</em> som modell visar Kemal Avican och hans team att molekylen RfaH är avgörande för att en bakteriell infektion blir ihållande.</p><p>– RfaH fungerar som en slags ”molekylär livvak”t och ser till att transkriptionen – steget där DNA kopieras till en budbärarmolekyl som styr proteinproduktionen – fullföljs till slutet. Proteinet hoppar på transkriptionsmaskineriet och hjälper det att hålla sig på rätt spår så att hela genuppsättningen läses av. Detta gör RfaH till en anti-terminator – det förhindrar att transkriptionen avbryts i förtid, förklarar Kemal Avican.</p><p>– När vi tog bort RfaH minskade bakteriernas förmåga att etablera en långvarig infektion dramatiskt!, tillägger han.</p><p>Många bakteriella gener är arrangerade i en följd av besläktade gener, kallade operoner, vilka tillsammans reglerar genuttrycket i ett koordinerat sätt. RfaH säkerställer att bakterier kan producera ytstrukturer, utsöndra gifter och motstå stress från kroppens försvar.</p><h3>Överlever stress i en fientlig miljö</h3><p>Forskarna fann att RfaH-produktionen ökar just när bakterier behöver det som mest – i sena tillväxtstadier och när förhållandena blir ogästvänliga.</p><p>I mössförsök var skillnaden markant: nästan alla djur blev infekterade med normala bakterier, men bara ungefär ett av fem blev infekterade när bakterier saknade RfaH. Detta ledde till mycket högre överlevnadsnivåer bland mössen.</p><p>Forskningen visade att RfaH styr produktionen av en nyckelkomponent på bakteriers yta – O-antigenet. Utan RfaH blir detta yttre lager defekt. Men RfaHs effekter sträcker sig längre än så och aktiverar många ”nedströms” gener involverade i vidhäftning, rörelse och näringstransport.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Atomkraftsmikroskopibilder av Yersinia pseudotuberculosis-celler som saknar proteinet RfaH och växer under högsaltförhållanden. Utan RfaH får bakterierna defekta ytor som gör att de klumpar ihop sig i den stressiga, saltrika miljön.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kemal Avican</span></div></div><h3>Lovande mål för antimikrobiell behandling</h3><p>RfaH i sig finns i många bakterier, inklusive ofarliga sådana i mikrobiotan. Men det är just dessa ”nedströmsgener”, gener som aktiveras av en annan gen eller signal tidigare i en biologisk process, som skulle kunna bli lovande nya selektiva mål för att stoppa ihållande infektioner, menar forskarna.</p><p>– En sådan antimikrobiell metod skulle kunna avväpna patogena bakterier utan att störa de nyttiga, säger Joram Kiriga Waititu, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och förstaförfattare till studien.</p><p>Medan <em>Yersinia pseudotuberculosis</em> vanligtvis orsakar en infektion som kroppen kan hantera och läka ut på egen hand hos oss, fungerar den som en värdefull modell för tarmbakterier som orsakar långvariga eller återkommande sjukdomar, till exempel <em>Escherichia coli</em>, <em>Salmonella</em> och <em>Helicobacter</em>. Resultaten kan därmed bidra till utvecklingen av nya strategier för att bekämpa långvariga tarminfektioner.</p><p> </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e5e74599-5e42-43a1-8e3d-5a0dec6acbf5" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/molekylar-livvakt-gor-infektioner-svara-att-bli-av-med_12145023//nyheter/ny-upptackt--bakteriella-bubblor-surfar-in-till-cellens-yta_12145601/Ny upptäckt – bakteriella ”bubblor” surfar till cellens ytaForskare vid Umeå universitet har upptäckt att de mikroskopiska ”bubblor” som utsöndras från bakterier i vår kropp inte bara driver omkring på måfå. I stället använder de cellers tunna utskott som transportväg för att snabbt och effektivt nå målet med sitt innehåll. Wed, 08 Oct 2025 14:02:48 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Arnqvist är professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">ökar förståelsen för hur bakterier och celler samspelar</p><p>– Detta är en mekanism som ökar förståelsen för hur bakterier och celler samspelar och i förlängningen hur vi förstår och bekämpar infektioner, säger Anna Arnqvist, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, som lett studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Drönare med leverans</h2><p>Alla levande celler kan utsöndra nano-stora vätskefyllda strukturer som liknar ”bubblor”, så kallade vesiklar, Även bakterier frisätter sådana vesiklar och trots sin ringa storlek kan de bära med sig allt från toxiner till proteiner och DNA som påverkar hur den mottagande värdcellen reagerar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Zia Ur Rehman, postdoktor i Anna Arnqvists grupp när studien gjordes. Han forskar numera vid  Kohat University i Pakistan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><p>– Vesiklarna fungerar som budbärare mellan varandra och till celler ungefär som pyttesmå drönare som levererar sitt innehåll, förklarar Zia Ur Rehman, förstaförfattare. Han postdoktor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet när studien utfördes.</p><p>Medan tidigare forskning har fokuserat på en bättre förståelse av hur celler tar upp vesiklar och vilka effekter de orsakar där, har det förblivit en obesvarad fråga hur vesiklarna når cellkroppens yta där upptaget sker.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Rör sig inte på måfå</h2><p>Den nya studien visar att vesiklar nära värdceller inte bara driver omkring slumpmässigt. I stället liftar de på tunna, trådliknande utskott på cellens yta, så kallade filopodier.</p><p>Filopodierna, som är rika på aktinproteiner, spelar en viktig roll när celler rör sig, drar ihop sig eller känner av omgivningen. Anna Arnqvist och hennes kollegor upptäckte att vesiklarna utnyttjar filopodier antingen genom att "surfa" längs dem, ungefär som att glida nerför ett räcke, eller genom att aktivt dras med inåt när filopodierna drar ihop sig.</p><p>Detta transportsätt fångar effektivt upp vesiklarna från den omgivande miljön och flyttar dem från cellens ytterkant till cellkroppen, där de kan tas upp och därigenom leverera sitt innehåll till värdcellen.</p><p>Med hjälp av avancerade mikroskopitekniker med hög upplösning kunde forskarna i realtid observera vesiklar som interagerar med filopodier och till och med mäta deras hastighet när de surfade fram eller drogs inåt.</p><p>–  Hastigheten när de surfar framåt var igenomsnitt 1 nanometer per sekund. Då de dras inåt gick det fortare, i genomsnitt 30 nanometer per sekund vilket innebär att den rör sig ungefär sin egen längd på en till två sekunder, säger Zia Ur Rehman.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Universell strategi hos bakterier</h2><p>– Viktigast av allt var att vi såg att vesiklarna använder samma transportmekanism oavsett vilken bakterie som vesiklarna kom ifrån eller vilken vävnad mottagande celler tillhörde. Det tyder på att det här är en universell strategi som bakterier använder sig av, säger Anna Arnqvist.</p><p>Eftersom vesiklar efterliknar ytan på sina moderbakterier och bär ett brett spektrum av molekyler, kan de påverka värdceller på många sätt. Förutom att leverera skadliga ämnen kan vesiklarna fungera som "lockbeten" för att skydda bakterier från attacker från immunsystemet.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Förebygga och behandla infektioner</h2><p>Eftersom bakteriella vesiklar redan spelar en nyckelroll i infektionsbiologi inom sjukvården, till exempel som leveranssystem för läkemedel eller vacciner, ger denna studie viktig ny kunskap om den allra första kontakten med värdcellen.</p><p>– Vårt långsiktiga mål med forskningen är att förstå hur bakteriella vesiklar kapar värdceller och omsätta denna kunskap till nya metoder som kan förebygga eller behandla infektioner, säger Anna Arnqvist.</p><p>Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Extracellular Vesicles. Den har finansierats av Cancerfonden. Analyserna genomfördes vid Biochemical Imaging Centre Umeå (BICU) and Umeå Centre for Electron Microcopy (UCEM) vid Umeå universitet.</p>/nyheter/ny-upptackt--bakteriella-bubblor-surfar-in-till-cellens-yta_12145601//nyheter/hitta-laddplatser-for-ditt-cykelbatteri_12145539/Hitta laddplatser för ditt cykelbatteriHar du en elcykel, elsparkcykel eller liknande som laddas med litiumjonbatteri? Det finns laddplatser på campus – och fler planeras. Thu, 09 Oct 2025 14:29:21 +0200<p>Batterier som du använder till din elcykel eller liknande får inte laddas var som helst på universitetet. Det beror på att det finns en ökad brandrisk vid felaktig hantering av den här typen av batterier, och att det kommit förändrade villkor för universitetets försäkring via Kammarkollegiet. </p><p>Du får hantera, ladda eller förvara ditt batteri;</p><ul><li>Utomhus, på behörighet avstånd från byggnader, där laddningsanordningar och batterier är väderskyddade</li><li>I en fristående byggnad med välventilerade lokaler</li></ul><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Här kan du ladda ditt batteri</h2><p>På kartan ser du vilka platser du kan ladda ditt cykelbatteri. Kartan uppdateras löpande med fler platser. </p><p><a title="Visar laddskåpens placering via Mazemap-kartan för Umeå universitets campus" href="https://use.mazemap.com/#v=1&campusid=289&typepois=59818&center=20.302048,63.820988&zoom=15.8&zlevel=1">Gå till kartan i Mazemap</a></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vanliga frågor</h2><p class="foldable">Får jag ställa min elcykel med batteriet kvar utomhus, om jag inte behöver ladda batteriet?</p><p>Ja, det är ok att låta batteriet vara kvar i cykeln utomhus så länge du inte laddar.</p><p class="foldable">Får jag använda laddskåpet för mitt batteri även om jag inte behöver ladda det?</p><p>Ja, du kan låsa in ditt batteri i laddskåpet utan att ladda det. </p>/nyheter/hitta-laddplatser-for-ditt-cykelbatteri_12145539//nyheter/evert-baudou-fyller-100-ar_12145577/Evert Baudou fyller 100 årEvert Baudou föddes den 8 oktober 1925 i Oscars församling i Stockholm. Han disputerade 1960 vid Stockholms universitet med en avhandling om yngre bronsåldern i Norden. Baudou var professor i arkeologi vid Umeå universitet 1975–1991 och även dekan vid den Humanistiska fakulteten 1980-83. Wed, 08 Oct 2025 11:26:51 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="219a630e-e03a-4715-b013-8211c556bbd1" data-contentname="bild">{}</div><p>Hans forskningsinsatser har främst berört Norrlands forntid, Nordens bronsålder och arkeologins lärdomshistoria. Baudou tilldelades 1997 Gösta Berg-medaljen och 2005 Monteliusmedaljen för sina livslånga insatser inom svensk arkeologi. År 2008 erhöll han Rettigska priset av Kungliga Vitterhetsakademien.</p><p>Stort grattis önskar Umeå universitet!</p>/nyheter/evert-baudou-fyller-100-ar_12145577//nyheter/abisko-vistelsen-starker-forskningen-om-digitalt-statsskick_12143605/Abisko-vistelsen stärker forskningen om digitalt statsskickFör Dr Michel Rouleau-Dick innebar tre dagar i Abisko mer än tillgång till vetenskapliga resurser – det blev också hans första möte med det arktiska landskapet, något som kommer att prägla både hans forskning och hans liv i norr.Wed, 08 Oct 2025 13:20:09 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fördjupning av forskning om digitalt statsskick</h2><p>Mellan den 22 och 25 september tillbringade Dr Michel Rouleau-Dick, postdoktor vid Centre for Transdisciplinary AI och nyligen utsedd till Arctic Five Fellow, tre dagar vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation för att utveckla sin forskning om digitalt statsskick och flernivåsuveränitet. Under vistelsen använde han stationens omfattande biblioteksresurser, som gav tillgång till unika material för att fördjupa och förfina projektet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Närmare band till den arktiska miljön</h2><p>Vistelsen norr om polcirkeln gav också Dr Rouleau-Dick möjlighet att bekanta sig med regionen, eftersom han endast nyligen flyttat till norra Sverige tidigare i år. Vid sidan av det vetenskapliga arbetet blev det arktiska landskapet i sig en inspirationskälla. Som entusiastisk amatörfotograf utforskade han området och fångade den dramatiska årstidsskiftningen – från björkskogarnas klargula och orangea färger till de snötäckta toppar som omger stationen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a3226d7c-8c15-4377-9234-a633bb90aeb0" data-contentname="BILD TOP">{}</div><p class="quote-center">Att tillbringa tid i Abisko har gett mig inte bara tillgång till enastående vetenskapliga resurser utan också en djupare känsla av samhörighet med den arktiska miljön.</p><p>När han reflekterade över sin upplevelse konstaterade Dr Rouleau-Dick:</p><p>– Att tillbringa tid i Abisko har gett mig inte bara tillgång till enastående vetenskapliga resurser utan också en djupare känsla av samhörighet med den arktiska miljön. Att uppleva landskapet på plats tillför en ny dimension till min forskning och stärker mitt engagemang för att utforska regionens komplexa frågor om suveränitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="087ddb4c-72d6-4b34-bea9-57b2c2b2d2ec" data-contentname="BILD Abisko">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Pågående forskning i fokus</h2><p>Under sitt besök deltog Dr Rouleau-Dick även i en föreläsning av Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum, som delade insikter från sin långvariga forskning om upptining av permafrost. Projektet, som involverar gymnasieelever i insamlingen av jordprover, visar hur arktisk forskning kombinerar avancerad vetenskap med lokalt deltagande.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Med blicken framåt</h2><p>När han återvände från Abisko tog Dr Rouleau-Dick med sig inte bara värdefulla akademiska insikter, utan också en personlig relation till den arktiska miljön som kommer att påverka hans framtida arbete. Hans dagar vid forskningsstationen markerar ett viktigt steg i att förankra hans projekt i regionens verklighet, där vetenskaplig analys vävs samman med direkta upplevelser av livet i norr.</p>/nyheter/abisko-vistelsen-starker-forskningen-om-digitalt-statsskick_12143605//nyheter/fortsatt-stod-till-viktiga-infrastrukturer-_12145076/”Blodomlopp för forskningen” – fortsatt stöd till viktiga infrastrukturer Vetenskapsrådet har nyligen beviljat bidrag till de båda forskningsinfrastrukturerna SwedPop och ArchLab där Umeå universitet är medelsförvaltare. SwedPop tillgängliggör historiska svenska befolkningsdata för forskning medan ArchLab är en infrastruktur för arkeologisk forskning. Båda bedöms av Vetenskapsrådet vara forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse.Tue, 07 Oct 2025 12:03:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/caa1e8caa38f44d18e3ff82639358789/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/caa1e8caa38f44d18e3ff82639358789/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/caa1e8caa38f44d18e3ff82639358789/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/caa1e8caa38f44d18e3ff82639358789/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/caa1e8caa38f44d18e3ff82639358789/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/caa1e8caa38f44d18e3ff82639358789/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning vid Umeå universitet. Foto: Hans Karlsson</p></div></div><p>– Infrastrukturer som dessa på vårt lärosäte kan ses som en del av det “blodomlopp” som är en viktig förutsättning för att såväl många av våra forskare, som forskare i hela landet, kan fortsätta bedriva excellent forskning. Därför är det mycket glädjande att den sökta finansieringen nu är säkrad för flera år framåt, säger Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning vid Umeå universitet. </p><p>Andra forskningsinfrastrukturer med koppling till Umeå universitet som också beviljades medel från denna utlysning från Vetenskapsrådet var InfraVis, SwePrint, Proteinproduktion Sverige (PPS) 2.0, SWERVE 2.0, SwedNMR och Kemiskt biologiskt konsortium (CBCS) där universitetet medverkar som medsökande. Totalt beviljade Vetenskapsrådet ungefär 743 miljoner kronor för åren 2026-2030 till 20 infrastrukturer vid elva lärosäten och institutioner.  </p><h3>Fler ansökningar av hög kvalitet</h3><p>– Vi fick denna gång full pott för våra ansökningar till Vetenskapsrådet. Framgången visar verkligen att vi är konkurrenskraftiga och att det lönar sig att skriva ansökningar, så låt oss inspireras av att vi fick full finansiering vid denna tilldelning och öka antalet ansökningar framåt, avslutar Thomas Olofsson. </p><p><em>Läs mer om tilldelningarna <a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2025-07-02-bidrag-till-forskningsinfrastruktur-av-nationellt-intresse.html">på Vetenskapsrådets webbplats</a> och nedan hittar du nyhetsartiklar om såväl SwedPop som SwePrints tilldelningar och vad medlen ska användas till.</em></p>/nyheter/fortsatt-stod-till-viktiga-infrastrukturer-_12145076//nyheter/jamn-konsfordelning-i-bolagsstyrelser-hotar-inte-aganderatten_12144921/Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser hotar inte äganderättenKrav på jämn könsfördelning i bolagsstyrelser utgör inget otillåtet ingrepp i aktieägarnas äganderätt. Det visar en ny studie i rättsvetenskap vid Umeå universitet. Studien öppnar för att Sverige kan gå längre än EU:s nuvarande regler i arbetet för ett mer jämställt näringsliv.Tue, 07 Oct 2025 11:22:50 +0200<p>I den offentliga debatten framförs ofta att lagstadgade krav på könskvotering i bolagsstyrelser är ett oacceptabelt ingrepp i äganderätten. Men rättslig forskning som faktiskt granskar detta påstående har hittills varit nästan obefintlig. Johanna Jers, doktorand i rättsvetenskap vid Umeå universitet, har nu undersökt påståendet.</p><p>– Jag såg att det fanns ett behov av att belysa de rättsliga aspekterna och konsekvenserna av krav på jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. Den vetenskapliga diskussionen har helt enkelt saknats, säger Johanna Jers.</p><p><strong>EU-direktiv och svenska förutsättningar</strong></p><p>Studien utgår från EU:s jämställdhetspolitiska arbete, där målet är att undanröja bristande jämställdhet och diskriminerande stereotyper i det ekonomiska beslutsfattandet. Sedan 2022 finns ett EU-direktiv som kräver en jämn könsfördelning i större börsnoterade bolag. Kraven omfattar dock bara en bråkdel av EU:s totalt 24 miljoner aktiebolag.</p><p>Jers undersöker både om Sverige kan införa mer långtgående krav än direktivet och hur dessa krav förhåller sig till aktieägarnas rättigheter. Hennes studie tar ett tydligt aktieägarperspektiv och analyserar hur äganderätten kan balanseras med ambitionen om ett jämställt näringsliv.</p><p class="quote-center">Det finns alltid ett motstånd när jämställdhetsarbete utmanar grundläggande maktordningar.</p><p>Studien är tudelad. Å ena sidan undersöks om en medlemsstat kan införa mer långtgående krav på en jämn könsfördelning i bolagsstyrelser i syfte att uppnå ett jämställt näringsliv. Å andra sidan analyseras hur sådana krav förhåller sig till aktieägarnas äganderätt.</p><p>– Det finns alltid ett motstånd när jämställdhetsarbete utmanar grundläggande maktordningar. Min ambition har varit att bidra till kunskap om förändringsarbete inom ekonomiskt beslutsfattande, och att se hur rätten kan fungera som verktyg i det sammanhanget, säger hon.</p><p>Studien undersöker innehållet och omfattningen av aktieägarens rättigheter. Den analyserar om krav på jämn könsfördelning inskänker aktieägarens rättighetsskydd. Dessutom diskuteras hur sådana krav kan implementeras på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till bolagets funktion, samhällsroll och politiska målsättningar.</p><p><strong>Tydliga resultat visar - äganderätten påverkas inte</strong></p><p>Johanna Jers visar att krav på jämn könsfördelning inte utgör ett oacceptabelt ingrepp i aktieägarnas äganderätt, varken utifrån aktiebolagsrättsliga rättigheter eller grundläggande fri- och rättigheter. Slutsatsen är därmed tydlig: krav på jämn könsfördelning inskränker inte aktieägarnas rättigheter. Det innebär att Sverige, inom ramen för aktiebolagsrätten, kan gå längre än EU-direktivet.</p><p>– Mina resultat visar att det är fullt möjligt att ställa krav på könsfördelning i samtliga aktiemarknadsbolag, och även i publika bolag listade på multilaterala handelsplattformar. Om lagstiftaren vill gå ännu längre och ställa krav även på publika bolag som inte är noterade finns ett potentiellt utrymme att göra det, säger Jers.</p><p>Det innebär att Sverige kan överväga mer långtgående krav än EU-direktivet för att uppnå ett jämställt näringsliv.</p><p>– Det är dock upp till lagstiftaren att avgöra hur detta ska ske, avslutar Johanna Jers.</p>/nyheter/jamn-konsfordelning-i-bolagsstyrelser-hotar-inte-aganderatten_12144921//nyheter/forskarnas-kortspel-lar-barn-om-mikroorganismer_12144957/Forskarnas kortspel lär barn om mikroorganismerTvå forskare vid Umeå universitet har tagit fram ett kortspel om mikroorganismer. Med hjälp av lekfulla spelkort vill de väcka barns och vuxnas nyfikenhet på livet under vattenytan – och visa att de flesta mikroorganismer faktiskt är goda hjälpare i våra ekosystem.Tue, 07 Oct 2025 14:35:23 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_curiosum_micromates_capo-6_adaeliasson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_curiosum_micromates_capo-6_adaeliasson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_curiosum_micromates_capo-6_adaeliasson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_curiosum_micromates_capo-6_adaeliasson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_curiosum_micromates_capo-6_adaeliasson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_curiosum_micromates_capo-6_adaeliasson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Eric Capo spelar kortspelet MicroMates med några besökare på ForskarFredag på Curiosum.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p>Eric Capo och Meifang Zhong forskar om mikroorganismer i fjordar och sjöar och hur de reagerar på miljöförändringar. Tillsammans har de kommit på ett originellt sätt att sprida sin kunskap: ett kortspel.</p><p>Idén föddes under ett seminarium när Eric Capo och hans kollegor hade bitvis svårt att hänga med i en föreläsning om mikroorganismer, trots att det är deras eget forskningsområde.</p><p>– Det var då vi fick idén att göra ett kortspel både för vår egen skull och för att göra det enklare för personer utan forskarbakgrund att förstå mikroorganismernas liv i vattnet, säger Eric Capo som alltid haft ett stort intresse för forskningskommunikation.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samarbetar med konstnär</h2><p>Spelet består av ett antal spelkort som representerar olika mikroorganismer, livfullt illustrerade av konstnären Thomas Cerigny från Frankrike.</p><p>I spelet kallas mikroorganismerna för ”kompisar” (”mates”) och det går ut på att de ska överleva miljöförändringar samtidigt som de slåss mot andra mikroorganismer och hot från omgivningen. Spelet fokuserar mycket på samarbete och spelarna kan byta kort med varandra för att attackera eller hjälpa varandra.</p><p>– Vår främsta målgrupp är barn från sex år. Så här i början tror vi framför allt att vi kommer att nå vetenskapsentusiaster och förhoppningsvis deras barn, säger Meifang Zhong.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_micromates_capo_finn_elodie_libby-16.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_micromates_capo_finn_elodie_libby-16.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_micromates_capo_finn_elodie_libby-16.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_micromates_capo_finn_elodie_libby-16.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_micromates_capo_finn_elodie_libby-16.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/271d86f09def4d29baa039c3a476da5f/ff2025_micromates_capo_finn_elodie_libby-16.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Varje spelkort representerar en mikroorganism.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p><strong>Vad är syftet med spelet?</strong></p><p>– Vi vill att barnen ska lära sig att mikroorganismer finns naturligt i miljön omkring oss, att inte alla är dåliga (de flesta är faktiskt bra) och att de lever i ekosystem som påverkas av miljöförändringar, till exempel syrebrist i vattnet, säger Eric Capo.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Positiva reaktioner</h2><p>Just nu består spelet av 30 kompiskort. Det är fortfarande i en utvecklingsfas och teamet får affärsstöd från innovationsstödet vid Umeå universitet. Målet är att lansera spelet fullt ut inom de kommande åren, med en samling av 100 kompiskort, omkring 40 hjälpkort och spelregler på svenska.</p><p>Spelet visades upp för första gången under ForskarFredag på Curiosum den 26 september 2025.</p><p>– Överlag fick vi positiva reaktioner. Många barn kom förbi för att testa spelet. Vi har fortfarande mycket arbete framför oss för att förbättra spelupplevelsen och göra det enklare för barn, eftersom vårt mål är att de ska spela och samtidigt lära sig viktig kunskap utan att ens tänka på det, säger Eric Capo.</p><p>Läs mer om spelet på <a href="http://micromates.se" target="_blank" rel="noopener">micromates.se</a>.</p>/nyheter/forskarnas-kortspel-lar-barn-om-mikroorganismer_12144957//nyheter/kor-du-elbil-pa-jobbet-det-kan-paverka-vilken-bil-du-koper-privat_12143598/Kör du elbil på jobbet? Det kan påverka vilken bil du köper privatHur kan fler börja köra elbil och hur kan producenterna hitta nya kunder? En ny avhandling vid Umeå universitet visar att personer som kör elbilar på jobbet ofta blir intresserade av att köpa elbil privat. Avhandlingen undersöker också hur normer, branding och spillover-effekter påverkar köpintresset för elbilar, och visar hur både företag och marknadsförare kan dra nytta av dessa effekter.Mon, 06 Oct 2025 09:53:09 +0200<p>Elbilar behövs för att minska växthusgasutsläppen från trafiksektorn. Samtidigt stiger de globala utsläppen fortfarande och alldeles för många köper nya bränslebilar. Hur kan man skapa större intresse för elbilar och hur kan producenterna hitta nya kunder? Det är huvudmotiveringen bakom Robin Herberts avhandling.</p><p class="quote-center">Jämfört med användningen av bränslebilar är användningen av elbilar det bättre alternativet för miljön</p><p>Robin Herbert, doktorand vid Handelshögskolan, har i sin avhandling i företagsekonomi med specialisering inom marknadsföring undersökt hur normer, branding och spillover påverkar köpintresset för elbilar. De undersökta spillover-effekterna handlar om att beteenden i ett sammanhang kan påverka beteenden i ett annat. Till exempel blir personer som kör elbil på jobbet ofta intresserade av att köpa en privat.</p><p>– Jämfört med användningen av bränslebilar är användningen av elbilar det bättre alternativet för miljön, säger Herbert.</p><p>Tidigare forskning visar även att luftkvalitén i städer förbättras ju mindre bränslebilar används. När man jämför bränslebilar med elbilar är elbilar tydligt mer hållbara, och Herbert argumenterar därför att man kan betrakta användning av elbilar som hållbar konsumtion.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ökar privat intresse</h2><p>Förvånansvärt lite forskning finns när det gäller elbilsbranding, processen bakom hur man bygger varumärken menar Herbert.</p><p>Herberts avhandling visar att företag med elbilsflotta kan dra nytta av denna effekt. När de anställdas värderingar och normer kring miljön ligger i linje med de värderingar som elbilarna förmedlar, representerar de företaget på ett positivt sätt menar han.</p><p>– Men utöver det har jag upptäckt många andra spännande saker, nämligen att en hel del elbilsanvändare i Sverige inte bryr sig om miljön, säger Herbert.</p><p>Det är ett av de mer överraskande resultaten. De flesta elbilsanvändare som inte bryr sig om miljön har inte valt att köra elbil, utan de kör elbil på jobbet där chefen har valt bilarna förklarar Herbert. Däremot visar hans avhandling att det även finns privata elbilsägare som har lågt miljöintresse.</p><p>– Här får man, i linje med tidigare forskning, anta att andra aspekter har varit avgörande för köpet, såsom låga driftskostnader, design, eller teknologisk utveckling, säger Herbert.</p><p>Resultaten visar också att det är väldigt viktigt att elbilsvarumärken upplevs som miljövänliga för att bli intressanta för miljövänliga personer.</p><p>– Oavsett motivationerna bakom ett bilköp, så är det viktigt att bränslebilar försvinner från våra gator på lång sikt. Därför har forskning en central roll i att göra elbilar intressantare för de som behöver köpa en bil, även i framtiden. Och de som är osäkra om de vill köpa en (till) bil, ska känna sig uppmuntrade att inte göra det, betonar Herbert slutligen.</p>/nyheter/kor-du-elbil-pa-jobbet-det-kan-paverka-vilken-bil-du-koper-privat_12143598//nyheter/starka-forhoppningar-om-en-polarforskarskola-vid-umea-universitet_12144900/Starka förhoppningar om en polarforskarskola vid Umeå universitetDen 30 september skickade docent Linda Lundmark och professor Paul Zieger in en projektansökan till Vetenskapsrådet om att upprätta en tvärvetenskaplig forskarskola inom polarforskning vid Umeå och Stockholms universitet mellan åren 2026 och 2029. De har ansökt om sammanlagt ca 40 miljoner kronor för projektet.Mon, 06 Oct 2025 09:43:21 +0200<p>Den 27 augusti öppnade Vetenskapsrådet en utlysning som hette ”Forskarskola inom polarforskning”, en satsning som grundar sig på ett regeringsuppdrag med syftet att säkra tillväxten av excellenta forskare och ytterligare stärka Sveriges internationella genomslag inom polarforskning. Docent Linda Lundmark vid Umeå universitet var snabb på bollen och började formulera en ansökan om att upprätta en polarforskarskola vid Umeå universitet, tillsammans med medverkande forskare Paul Zieger, professor vid Stockholms universitet. Linda Lundmark är för närvarande rektor för den Arktiska forskarskolan vid Umeå universitet och tycker att en polarforskarskola är en perfekt utveckling för universitetet:</p><p>– Det skulle betyda att vi utökar det geografiska området för vår nuvarande forskarskola att innefatta även Antarktis. Det skulle också betyda att vi stärker vårt samarbete mellan Stockholm och Umeå och att vi därigenom kan kraftsamla när det gäller just polarforskning. Polarforskningen är viktig för hur vi som samhälle ska kunna möta en framtid som alltmer präglas av osäkerhet, inte minst när det gäller klimatet. Det gör vi genom att främja interdisciplinär forskning som integrerar de olika forskningsfälten samtidigt som vi möter samhällets förväntningar på att resultaten ska leda till förändring.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">SPIRS ska förbereda framtidens experter inom polarforskning</h2><p>Projektet SPIRS ansöker om medel för att upprätta en nationell tvärvetenskaplig polarforskarskola som ska starta i januari 2026 och vara aktiv i fyra år, samt finansiera upp till 75 % av lönen för skolans deltagare. Projektet förkortas ”SPIRS” efter sin engelska titel ”Swedish Polar Interdisciplinary Research School.</p><p>Syftet med projektet är att trygga Sveriges långsiktiga kompetens, samordning och logistiska kunnande i polarområdena. Polarområdena påverkas stort av de snabba och stora globala förändringarna i kryosfären, ekosystem och lokala samhällen på grund av klimatförändringar och mänsklig aktivitet. På grund av detta behöver nästa generations polarforskare vara experter som kan arbeta effektivt över disciplinära gränser, bidra till evidensbaserade lösningar och överbrygga klyftan mellan forskning och policy.</p><p>För att nå målet upprättas en polarforskarskola som ska förbereda dagens doktorander till framtidens experter inom polarforskning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kort tid för att utlysa doktorandprojekt till forskarskolan</h2><p>Om projektansökan beviljas kommer forskarskolan att upprättas redan i januari 2026, vilket innebär att tiden för att utlysa doktorandprojekt till forskarskolan är kort. Projektet kommer i sådana fall att påbörja utlysningen direkt det har beviljats, och de kommer att gälla både för projekt vid Umeå universitet och Stockholms universitet.</p><p>– Vi får svar senast i december och projektet startar i januari, och då behöver vi snabbt ha klart doktorandprojekten så att vi kan börja anställa doktorander. Vi kommer att utlysa doktorandprojekt inom alla forskningsområden vid universiteten. Vi uppmuntrar våra kollegor att redan nu fundera på om de vill ansöka, säger Linda.</p>/nyheter/starka-forhoppningar-om-en-polarforskarskola-vid-umea-universitet_12144900//nyheter/helene-arlestig-utsedd-att-inga-i-skolverkets-vetenskapliga-rad_12144840/Helene Ärlestig utsedd att ingå i Skolverkets vetenskapliga rådNu är det klart vilka som ska ingå i Skolverkets vetenskapliga råd. Bland de tio ledamöterna finns Helene Ärlestig, professor vid Statsvetenskapliga institutionen.Fri, 03 Oct 2025 13:19:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5e2acfefe0764d3aa64b23b2b2a5a431/arlestig_helene_7489_220316_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5e2acfefe0764d3aa64b23b2b2a5a431/arlestig_helene_7489_220316_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5e2acfefe0764d3aa64b23b2b2a5a431/arlestig_helene_7489_220316_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5e2acfefe0764d3aa64b23b2b2a5a431/arlestig_helene_7489_220316_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5e2acfefe0764d3aa64b23b2b2a5a431/arlestig_helene_7489_220316_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5e2acfefe0764d3aa64b23b2b2a5a431/arlestig_helene_7489_220316_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor vid Statsvetenskapliga institutionen Enhet: Centrum för skolledarutveckling</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Regeringen fattade i november 2024 beslut om att inrätta ett vetenskapligt råd inom Skolverket. Rådet ska bistå Skolverket med en bred vetenskaplig förankring om utbildning inom skolväsendet. Det ska också ge råd och vägledning om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i Skolverkets regeringsuppdrag, aktiviteter, arbetssätt, processer samt projekt som rör utbildning i skolväsendet.</p><p>Nu har Skolverket har fattat beslut om vilka ledamöter som ska ingå i rådet efter en noggrann nomineringsprocess. Det är regeringen som har beslutat att generaldirektör Joakim Malmström ska vara rådets ordförande och leda arbetet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tio ledamöter</h2><p>Följande tio forskare har utsetts att ingå i Skolverkets vetenskapliga råd.</p><ul><li>Helene Ärlestig, professor, Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen, inriktning utbildningsledarskap.</li><li>Andreas Bergh, professor, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, inriktning pedagogik.</li><li>Ulrika Bergmark, professor, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, inriktning pedagogik och lärande.</li><li>Agneta Gulz, professor, Lunds universitet, Filosofiska institutionen, inriktning kognitionsvetenskap.</li><li>Mona Holmqvist, professor, Lunds universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap, inriktning skola och lärarprofessionen.</li><li>Pernilla Nilsson, professor, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, inriktning naturvetenskapens didaktik.</li><li>Thomas Nygren, professor, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, inriktning didaktik inom historia och samhällsvetenskap.</li><li>Hanna Palmér, professor, Linnéuniversitet, Institutionen för matematik, inriktning matematikdidaktik.</li><li>Michael Tengberg, professor, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, inriktning pedagogiskt arbete.</li><li>Jonas Vlachos, professor, Stockholms universitet, Nationalekonomiska institutionen, inriktning arbetsmarknads- och utbildningsekonomi.</li></ul><p><a title="Lsä mer på Skolverkets hemsida" href="https://www.skolverket.se/om-skolverket/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2025-10-01-tio-ledamoter-utsedda-till-skolverkets-vetenskapliga-rad">Läs mer på Skolverkets hemsida</a></p><p> </p>/nyheter/helene-arlestig-utsedd-att-inga-i-skolverkets-vetenskapliga-rad_12144840//nyheter/klas-markstrom-blir-ledamot-i-vetenskapsradets-nya-kommitte_12144835/Klas Markström blir ledamot i Vetenskapsrådets nya kommittéVetenskapsrådet har inrättat en ny kommitté för teknikvetenskap. En av de utsedda ledamöterna är Klas Markström, professor vid Umeå universitet.Fri, 03 Oct 2025 11:48:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/31e9327898e045dba87e8bcbc2ff734f/markstrom_klas_0026_210426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31e9327898e045dba87e8bcbc2ff734f/markstrom_klas_0026_210426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31e9327898e045dba87e8bcbc2ff734f/markstrom_klas_0026_210426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/31e9327898e045dba87e8bcbc2ff734f/markstrom_klas_0026_210426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31e9327898e045dba87e8bcbc2ff734f/markstrom_klas_0026_210426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31e9327898e045dba87e8bcbc2ff734f/markstrom_klas_0026_210426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Klas Markström, professor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Tidigare i år beslutade Vetenskapsrådet att inrätta en särskild kommitté för teknikvetenskap. Bakgrunden är regeringens forsknings- och innovationsproposition 2024, där den snabba teknikutvecklingen och behovet av stora satsningar inom området lyfts fram.</p><p>Vetenskapsrådet kommer därför att dela upp dagens ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap i två separata råd. Eftersom det nya ämnesområdet för teknikvetenskap inte kan vara på plats direkt har en kommitté utsetts för övergångsperioden fram till 2028.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskare med hög kompetens</h2><p>– Under den tiden ska kommittén bland annat hantera flera satsningar på excellenskluster inom teknikvetenskap och tillsammans med det nuvarande NT-ämnesrådet förbereda för det nya ämnesrådet, säger Klas Markström, professor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik.</p><p>Kommittén för teknikvetenskap kommer att bestå av elva ledamöter. I nuläget är nio forskare med hög kompetens inom teknik- och naturvetenskap utsedda, och senare tillkommer två representanter för forskning utanför akademin.</p>/nyheter/klas-markstrom-blir-ledamot-i-vetenskapsradets-nya-kommitte_12144835//nyheter/nar-bakterier-gar-pa-fine-dining_12144793/När listeriabakterier går på fine diningJörgen Johansson, professor i molekylärbiologi vid Umeå universitet, har studerat listeriabakterien i 25 år. Han följer utbrottet på en topprestaurang i Stockholm i veckan med stort intresse. Vi ställer fem nyfikna frågor till honom:Wed, 08 Oct 2025 11:58:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Listeria kan växa på agarplattor vid otroligt låga temperaturer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Eva-Maria Diehl</span></div></div><p class="quote-center">För en frisk individ krävs det otroligt många bakterier – flera miljarder! – för att man ska bli riktigt sjuk</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur allvarligt är det aktuella utbrottet i Stockholm, och vad följer du särskilt noga i utvecklingen?</h2><p>– Utbrottet är allvarligt då det drabbat så många friska människor under en kort period. Normalt sett drabbas personer som har någon form av försvagning av immunsystemet, exempelvis gravida, äldre och cancerpatienter. Dessutom är det anmärkningsvärt att det gått så fort från att vissa av de inblandade fått infektionen till att de blivit ordentligt sjuka. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jörgen Johansson är professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Du har forskat på listeriabakterien i över två decennier – vad är det som gör den så fascinerande ur ett vetenskapligt perspektiv?</h2><p>– Listeria är ungefär som Dr. Jekyll och Mr. Hyde, då den kan leva i jorden och föröka sig utan några som helst problem. Ibland kan den dock ta sig in i matkedjan, oftast genom mjölkproduktion eller i fiskeriprodukter, och då bli en extremt aggressiv och "framgångsrik" patogen som kan ha en dödlighet på uppemot 30 procent. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad vet vi i dag om hur listeria lyckas ta sig in i människokroppen och orsaka sjukdom?</h2><p>– Antagligen är Listeria en av de bakterier man vet bäst hur den orsakar sjukdom och hur den interagerar med den humana cellen. Bakterien kommer in i kroppen genom att man äter mat som kontaminerats av Listeria och tar sig in i tarmepitellagret.</p><p>– För en frisk individ krävs det otroligt många bakterier – flera miljarder! – för att man ska bli riktigt sjuk. I de fallen tar sig bakterien från epitelcellerna ut i blodbanan där de oftast sprider sig till levern och mjälten och förökar sig. I en frisk individ tar immunsystemet hand om bakterien men har man en immunförsvagning kan bakterien sprida sig ut i blodet och orsaka en sepsis eller ta sig in i hjärnan och orsaka hjärnhinneinflammation. Hos gravida kan bakterien ta sig in genom fosterkakan till fostret. De senare stegen av infektionen har en dödlighet på uppemot 30 procent.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Finns det något med just Listeria som gör den extra svår att kontrollera i livsmedelshantering?</h2><p>– Listeria kan växa vid otroligt låga temperaturer. I mitt labb har vi till exempel växt bakterien på agarplattor som vi placerat på is. Även om man köper ett livsmedel med få Listeriabakterier gör dess förmåga att växa vid låga temperaturer att man efter någon vecka kan ha enorma mängder bakterier i livsmedlet. Dessutom klarar den av mycket höga saltkoncentrationer. Jag brukar ta Paris som ett exempel. Jag var postdoktor vid Pasteur-institutet. Bara ett par hundra meter därifrån kan man på vissa dagar köpa ost på en matmarknad som är gjord på icke-pastöriserad ost. Även om det är få bakterier när man köper den kan det bli otroligt många bakterier om man tar hem den och äter den efter några veckor. </p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Hur är det med Listeria och antibiotikaresistens?</h2><p>– Fortfarande är Listeria (oftast) antibiotikakänslig. Däremot kan det vara bra att vara förberedd på att den någon gång kommer att bli antibiotikaresistent, något som gäller för alla patogena bakterier. </p>/nyheter/nar-bakterier-gar-pa-fine-dining_12144793//nyheter/naturliga-hinder-stor-ekosystemen-i-norra-sveriges-vattendrag_12144622/Naturliga hinder stör ekosystemen i norra Sveriges vattendragVattendrag i norra Sverige blir inte alltid bredare eller mer artrika ju längre nedströms man kommer. Naturliga hinder formar flödet och stoppar växter från att spridas, visar ny forskning från Umeå universitet.Fri, 03 Oct 2025 09:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Terrängen i norra Sverige formades av den senaste istiden.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Richard Mason</span></div></div><p>– Våra resultat tyder på att många grundläggande antaganden om vattendrag kanske inte gäller här, säger Lina Polvi Sjöberg, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Vattendragen i norra Sverige rinner genom terräng som formades under den senaste istiden. Landskapet är fullt av sjöar och täckt av sediment som isen fört med sig: sand, grus och mycket stenblock. En ny studie från Umeå universitet visar att detta skapar naturliga barriärer som stör vattenflödet. Det hindrar också transporten av sediment och spridningen av växtfrön. Allt detta påverkar både vattendragens form och växtsammansättningen längs stränderna.</p><p>– Vi såg att dessa landskap är naturligt fragmenterat, och att lokala förhållanden – som sedimenttyp och närhet till sjöar – spelar en mycket större roll än man tidigare trott, säger Lina Polvi Sjöberg.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vattendragen blir inte bredare</h2><p>Tillsammans med forskaren Lovisa Lind studerade hon två avrinningsområden i norra Sverige, Bjurbäcken och Hjuksån, som ligger ovanför respektive nedanför den högsta kustlinjen efter senaste istiden. Med hjälp av kartor och fältstudier analyserade de vattendragens form och växtlivet längs flera mil av stränderna.</p><p>Deras resultat ifrågasätter vedertagna teorier om att vattendrag blir bredare och mer artrika ju längre nedströms man kommer. Forskarna såg varken tydliga samband mellan avrinningsområdets area och fårans bredd, eller någon konsekvent ökning av växtmångfalden nedströms inom dessa medelstora avrinningsområden.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9c4cb0a3-6e0f-4f77-a437-f7e746c52066" data-contentname="Vattendrag bildspel">{}</div><p>– Nedanför den högsta kustlinjen såg vi lite starkare mönster, troligen för att marken där består av finare sediment från havet. Men överlag gör förekomsten av sjöar och grova avlagringar från istiden att de förväntade trenderna nedströms uteblir, säger Lina Polvi Sjöberg.</p><p>Studien visar att sjöar stoppar växtfrön från att spridas vidare med vattnet. Det gör att växtlivet skiljer sig mellan olika delar av vattendragen. Forskarna såg också ett oväntat mönster: att artdensiteten (antalet arter på en viss yta) var oförändrat – eller till och med minskade – nedströms.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Får betydelse för restaurering</h2><p>Forskarnas resultat får betydelse för hur vi restaurerar vattendrag i områden som formats av inlandsisen. I de här fragmenterade systemen kommer det troligtvis inte att fungera med passiv återhämtning, alltså att växterna kommer tillbaka av sig själva. Istället kan det krävas att man gör aktiva insatser som att plantera växter eller omforma vattendraget fysiskt.</p><p>– Restaureringsstrategierna måste anpassas till de lokala förhållandena, säger Lina Polvi Sjöberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f857ef9f-ec11-48e0-b591-deb75c3de7cf" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/naturliga-hinder-stor-ekosystemen-i-norra-sveriges-vattendrag_12144622//nyheter/ai-och-kulturarv-i-fokus-for-nytt-forskningskluster_12144188/AI och kulturarv i fokus för nytt forskningsklusterEtt nytt forskningskluster, AI Futures of Culture and Memory, samlar forskare från humaniora, konst och teknik för att utforska hur artificiell intelligens omformar kulturarv och kreativt uttryck. Initiativet är en del av WASP-HS satsning på AI:s samhällspåverkan och sträcker sig över fem år.Thu, 02 Oct 2025 16:20:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e1c954a622634ea1ad885853666f6f22/wasp-hs_cluster.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e1c954a622634ea1ad885853666f6f22/wasp-hs_cluster.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e1c954a622634ea1ad885853666f6f22/wasp-hs_cluster.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e1c954a622634ea1ad885853666f6f22/wasp-hs_cluster.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e1c954a622634ea1ad885853666f6f22/wasp-hs_cluster.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e1c954a622634ea1ad885853666f6f22/wasp-hs_cluster.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kıvanç Tatar, Coppélie Cocq, Andre Holzapfel, Anna Foka & Koraljka Golub.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p class="quote-center">Vi är stolta över att kunna presentera lanseringen av 'AI Futures of Culture and Memory'</p><p>Initiativet är ett av fem nyetablerade kluster som beviljats finansiering inom ramen för <a href="https://wasp-hs.org">WASP-HS</a> satsning kring AI:s samhällspåverkan. Projekten löper över en femårsperiod.</p><p>– Utlysningen blev ett tillfälle att tänka nytt kring våra forskningsintressen och bredda våra nätverk, säger Coppélie Cocq, professor vid Humlab och en av klusterledarna.</p><p>Projektet fokuserar på att AI:s integration i kulturlivet ska vara etisk, inkluderande och hållbar. Forskarna kommer att undersöka frågor som transparens i AI-utveckling, hantering av bias och representation av mångfaldiga röster. Genom utställningar, konstnärliga framträdanden, öppna föreläsningar och utbildningsinsatser vill klustret engagera både akademin och allmänheten.</p><p>Klustret stödjer forskare i början av sin karriär genom samordnade doktorand- och postdoktorstjänster vid de deltagande universiteten.</p><p>Bakom initiativet står fem svenska universitet: Uppsala universitet, Chalmers tekniska högskola, Linnéuniversitetet, Umeå universitet och Kungliga Tekniska högskolan. Klustret leds av Anna Foka (CDHU, UU – klustrets direktör), Coppélie Cocq (Humlab, UMU), Koraljka Golub (LnU), Andre Holzapfel (KTH) och Kıvanç Tatar (Chalmers).</p><p>Klustret kommer även att samarbeta med internationella akademiska partners och gästprofessorer, med målet att forma en framtid där AI berikar, snarare än förminskar, vårt gemensamma kulturarv och kreativa uttryck.</p>/nyheter/ai-och-kulturarv-i-fokus-for-nytt-forskningskluster_12144188//nyheter/dags-for-arshogtidsveckan-ett-smorgasbord-av-kunskap-_12144630/Dags för Årshögtidsveckan – ”Ett smörgåsbord av kunskap” Pedagogiska panelsamtal med prisade och excellenta lärare, utställning, högtidsföreläsningar och ceremoni med promotion av hedersdoktorer och installation av nya professorer, i år även utdelning av förtjänstmedaljer. Årshögtidsveckan står för dörren. Thu, 02 Oct 2025 13:20:31 +0200<p>Årshögtiden är en av Umeå universitets akademiska högtider, en ceremoni med ritualer som kan härledas ända till universitetens grundande på 1200-talet. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Sköld, ceremonimäsatre för akademiska högtider vid Umeå universitet. <span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>– Så klart har en del förändring och utveckling skett under alla dessa år, men det är något väldigt fint i att få känna historiens vingslag in en tid som nu, där tillvaron snurrar på i väldigt hög hastighet för många. Det är något vi värnar, säger Peter Sköld, ceremonimästare för de akademiska högtiderna vid Umeå universitet. </p><p>Årshögtiden är inte minst ett tillfälle att sätta ljus på människor som på olika sätt har gjort sig förtjänta att hyllas.  </p><p>– Framför allt är det fint att vi har ett särskilt tillfälle för att fira och uppmärksamma våra forskare, lärare och andra som på olika sätt har bidragit och bidrar till bildning, utbildning och forskning för en mer hållbar värld, säger Peter Sköld. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Viktiga samtal om lärande och pedagogik</h2><p>Årshögtidsveckan rymmer en rad olika arrangemang. Redan på förmiddagen torsdagen den 16 oktober hålls så kallade pedagogiska samtal, då pedagogiska pristagare och utnämnda excellenta lärare från Umeå universitet samtalar om viktiga och aktuella ämnen för ett bättre lärande och stöd till studenter. </p><p>Samtalen hålls i Lärarutbildningshuset och är öppet för alla intresserade, under arrangemanget delar vicerektor Cathrine Norberg ut pristagarnas diplom. Samtalen kan ses även i efterhand.</p><p><a title="kalenderevent" href="~/link/6c059265eb174a81919e3f39e642c91a.aspx">Läs mer om vilka som deltar i samtalet, samt tid och plats.  </a></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Invigning av Årshögtiden</h2><p>Årshögtidsveckans officiella invigning sker på fredag förmiddag den 17 oktober. Då arrangerar Universitetsbiblioteket en utställning om nya professorer, hedersdoktorer och vetenskapliga pristagare. Utställningen består av fotografier och publikationer.   </p><p>Under invigningen bjuds det på levande musik, lättare förfriskningar och ett kort föredrag av Marie Lundström, som bland annat är känd från Sveriges Radios litterära veckomagasin ”Lundströms bokradio”. Hon är en av dem som kommer att promoveras till filosofie hedersdoktor av den Humanistiska fakulteten.   </p><p>Då Universitetsbiblioteket renoveras kommer invigningen i år att äga rum i Vardagsrummet, som ligger i Humanisthuset. Utställningen blir också mer kortvarig än tidigare, så den som vill se den får passa på att titta på den under fredagen.  </p><p><a title="kalenderevent" href="~/link/db907987c6d94cf9a5be6c9b279611c9.aspx">Se kalenderevent för exakt tid. </a></p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nära 40 föredrag</h2><p>Under lördagens förmiddag kommer alla nya professorer, hedersdoktorer och vetenskapliga pristagare att hålla korta populärvetenskapliga föredrag som är öppen för alla intresserade. Rubrikerna i år är bland annat ”Motion i form av ett piller – Nästa generations läkemedel mot fetma och diabetes?”, ”Kris, humor och motstånd – Vad memes kan lära oss om digital kultur” och ” Att mjölka lejon – Prestationsbaserad bevarandeersättning i praktiken”. Det är sammanlagt 38 föredrag och de är 20 minuter långa. </p><p>– Jag rekommenderar verkligen alla som har möjlighet att komma och ta del av detta smörgåsbord av kunskap, säger Peter Sköld. </p><p>Föredragen hålls i föreläsningssalar på Campus Umeå. De vetenskapliga pristagarna kommer att uppmärksammas särskilt i direkt anslutning till sitt föredrag och tilldelas sitt diplom.</p><p><a title="kalenderevent" href="~/link/50656af0ec4e4e328d4bf998ff34895f.aspx">Se programmet för dagen.  </a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/arshogtiden__241019_mpn-114.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/arshogtiden__241019_mpn-114.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/arshogtiden__241019_mpn-114.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/arshogtiden__241019_mpn-114.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/arshogtiden__241019_mpn-114.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a258eba5c3234c08b643ad102b0d52c4/arshogtiden__241019_mpn-114.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Under den högtidliga ceremonin installeras nya professorer och nya hedersdoktorer promoveras.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Årshögtidsveckans höjdpunkt – ceremonin</h2><p>På kvällen inträffar Årshögtidsveckans höjdpunkt – högtidsceremonin. I festlig inramning installeras universitetets nya professorer och nya hedersdoktorer promoveras. I år kommer dessutom Umeå universitets förtjänstmedaljer att delas ut. Det görs vart tredje år och ges till personer som har gjort särskilt betydelsefulla insatser för universitetet, i år är det Inge-Bert Täljedal och Ellinor Ädelroth som får mottaga dem. </p><p>– Det är en stor glädje att få bjuda våra nya professorer, hedersdoktorer och förtjänstmedaljörer på en kväll i strålglans. Det är de värda, säger Peter Sköld. </p><p>Under ceremonin spelas livemusik, bland annat av Umeå Studentkör. <br>Ceremonin är öppen för allmänheten, men går också att följa digitalt genom ͯ��Ƶ.</p><p><a title="länk till sändingen" href="/live/">Länk till sändningen. </a></p><p>Efter ceremonin följer den festliga banketten för inbjudna gäster i Universum. </p>/nyheter/dags-for-arshogtidsveckan-ett-smorgasbord-av-kunskap-_12144630//nyheter/ny-bok-kagetraskdagboken-med-kommentarer_12144526/Ny bok: Kågeträskdagboken med kommentarerKågeträskdagboken är skriven av systrarna Greta och Lovisa Dahlqvist och skildrar det dagliga livet på Anten-Ors gård i Kågeträsk åren 1891–1901. Nu finns den omfattande dagboken med tolkning och kommentarer utgiven av Ann-Catrine Edlund, Mittuniversitetet, Lars-Erik Edlund, Umeå universitet och Ulf Lundström, Skellefteå museum.Thu, 02 Oct 2025 10:02:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kågeträskdagboken. Omslag och grafisk form: Leena Hortéll på Ord & Co, Umeå</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sandra Lundström. </span></div></div><p>– Vi är mycket glada över att det omfattande utgivningsarbetet med Kågeträskdagboken nu kommit i mål. Vi är också tacksamma över att ha fått lära känna gården Anten-Ors och Kågeträskbygden genom de två dagboksskrivande systrarna Greta och Lovisa Dahlqvist. Vi har också fått möjlighet att komma nära delar av deras språkliga vardag genom alla de dialektord som förekommer i dagbokstexten, säger Ann-Catrine, professor vid Mittuniversitetet och huvudredaktör för boken.</p><p>I de fyra kapitlen i volym I får vi lära känna både Anten-Ors gård i Kågeträsk och byn Kågeträsk. I kapitel 1, <em>Kågeträskdagboken i sin samtid</em>, placeras dagboken och visböckerna in i sitt skrifthistoriska sammanhang. I kapitel 2, <em>Anten-Ors gård i Kågeträsk</em>, får läsaren lära känna gården och dess husfolk. I kapitel 3, <em>Byn Kågeträsk</em>, presenteras byns historia från 1500-talet till 1800-talet. I kapitel 4,<em> Språkbruk i Kågeträsk och hos Anten-Ors</em>, presenteras inledningsvis den språkrepertoar som husfolket på gården hade tillgång till.</p><p>– Det här privata källmaterialet erbjuder verkligen ett unikt titthål in i människors vardag. I dagboken kan man studera historien och språkhistorien ur det man brukar kalla ett underifrånperspektiv. Man möter här den enskilda människan – den enskilda människans handlingar, den enskilda människans tankar. Man kan anta att dagboksskrivandet varit ett av få tillfällen då systrarna fick tillfälle att använda skrift i sin vardag. I skrivandet fick de träna både på själva skriften och på det svenska språket.</p><p>Kågeträskdagboken är publicerad i Akademiens skriftserie Folklivsskildringar och bygdestudier 21:2 och ett antal utdrag har tolkats och lästs in på nutida skelleftemål av Marianne Folkedotter, Västerbottens museum.</p><p>– Utgivningsarbetet har tidvis bjudit på stora utmaningar eftersom texten delvis är skriven på dialekt och med en ortografi som endast ibland följer normen. Vi har också haft ambitionen att identifiera och presentera de personer som omnämns i dagboken. I kommentarsdelen finns ett register över de cirka 200 personer som omnämns. Här finns också ett ortnamnsregister och ett ordregister, avslutar Ann-Catrine Edlund.</p><p> </p>/nyheter/ny-bok-kagetraskdagboken-med-kommentarer_12144526//nyheter/hallbarhet-i-arktis-lyfts-upp-pa-konferens-for-unga-forskare_12144366/Hållbarhet i Arktis lyfts upp på konferens för unga forskare22–23 september hade den nyligen återetablerade organisationen APECS Sweden sin första konferens för unga forskare, där fokus låg på hållbarhet inom arktisk forskning. Konferensen spände över två dagar och bjöd på många olika aktiviteter för deltagarna.Fri, 03 Oct 2025 10:47:55 +0200<p>APECS Sweden är en organisation för unga forskare som bedriver forskning kopplat till Arktis och Antarktis. Organisationen bildades 2016, men verksamheten dog ut under pandemin. Sedan 2024 har organisationen återupprättats och de hade sin första konferens i Umeå den 22 och 23 september, med ungefär 40 unga forskare och studenter som deltog.</p><p>– Jag är otroligt glad att så många entusiastiska människor deltog på vår konferens. Det är en obeskrivlig känsla att se nya ansikten som har rest från hela landet för att delta, och som vill vara med och skapa något nytt. Jag är otroligt stolt över vad vi har åstadkommit, säger APECS Swedens styrelsemedlem och konferensanordnare Rebecca Tapper.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett varierande program med många aktiviteter</h2><p>Syftet med konferensen var att skapa en mötesplats för unga polarforskare och diskutera utmaningar och möjligheter för polarforskning från ett hållbarhets- och urfolksperspektiv. Förutom mer traditionella paneldiskussioner med experter inom ämnet, fick deltagarna gå på en guidad tur på Västerbottens museum, samt uppleva hur världen kan påverkas av hållbara beslut genom ett interaktivt spel som grundar sig på de globala hållbarhetsmålen.</p><p class="quote-center">Jag är otroligt stolt över vad vi har åstadkommit.</p><p>Konferensen hade två paneldiskussioner, varav en fokuserade på hållbarhet i Arktis, och en på hållbarhet ur ett urfolksperspektiv. Panelerna hade sammanlagt nio experter som delade sina erfarenheter och insikter med publiken. Hållbarhetsfrågan i norr lyftes ur många olika perspektiv, såsom historiskt, politiskt, geologiskt, socialt, demografiskt, samt från etiska, historiska och sociala urfolksperspektiv. Panellisterna uppmuntrade också deltagarna till att i sina framtida forskningsprojekt vara ödmjuka och nyfikna, inte vara rädda för att utforska okända områden, bygga relationer och vara öppna för andra perspektiv än ens egna.</p><p>– Panelerna var riktigt bra. Jag tror och hoppas att de var värdefulla för unga forskare som avser forska i liknande frågor och/eller i samarbete med ursprungsbefolkning, säger APECS Swedens styrelsemedlem och panelmoderator Marcus Aronsson. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f82af38f-1f64-4c5d-a063-f5d5bf8f77c3" data-contentname="BILD APECS Panel">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett spel som öppnar upp ögonen för de globala hållbarhetsmålen</h2><p>Första dagen avslutades med det interaktiva spelet "2030 SDGs Games", som grundar sig i de globala hållbarhetsmålen, och har som mål att visa hur ens beslut kan påverka världen. Spelet utvecklades i Japan, och konferensen bjöd in Nordens enda spelledare från Tromsö: Emma Vogel och Alexandra Abrahams. De höll sessionen där deltagarna tillsammans utgör en fiktiv värld och blir tilldelade mål som de ska uppnå genom att lägga tid och pengar på projekt. Projekten i sin tur påverkar den globala ekonomin, miljön och det sociala välståndet. Deltagarna får då se väldigt tydligt hur ens beslut kan komma att påverka världen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="397457b1-7956-422b-bcb1-b0cfc6d77166" data-contentname="BILD APECS Spel">{}</div><p>Spelledare Emma Vogel kommenterar att resultatet blir väldigt olika varje gång man spelar.</p><p>– Det beror på spelarna. Och det mest intressanta är att höra diskussionerna efteråt, när spelarna reflekterar över processen och resultatet. Vårt mål är att visa hur världen kan se ut och förändras, och hur våra val påverkar.</p><p>Deltagarna reflekterade efteråt att alla agerade väldigt individualistiskt först, och att det inte var förrän man hade uppnått sitt eget mål som man började hjälpa de andra att uppnå sina mål och bidra till en mer balanserad värld. Exempelvis uttryckte sig en av deltagarna som att hon skulle göra ett ekonomiskt fördelaktigt projekt till. Sedan skulle hon börja tänka på miljön.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En guidad tur genom Västerbottens historia och gyllene löv</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a46f8e8e-457c-4e99-a2f9-fde67492a086" data-contentname="BILD APECS Gammlia">{}</div><p>Konferensen andra dag inleddes med en guidad tur genom Västerbottens museums utomhusvistelse ”Gammlia”. Deltagarna fick se Wallmarksgården, en västerbottensgård från sena 1700-talet, samt de samiska vistelserna som finns där. Dagen bjöd på strålande sol och höstgula björklöv.</p><p>– Det blev riktigt lyckat. Aktiviteten gav många spännande diskussioner mellan deltagarna och det uppskattades av alla att få vara utomhus och se något nytt, och inte bara sitta inne och lyssna, säger Rebecca Tapper.</p><p>Efter konferensen hade APECS Sweden sitt årsmöte där några av styrelsemedlemmarna valde att kliva av, och några nya medlemmar valdes in. Styrelsen hoppas på att APECS Sweden ska fortsätta växa och stärka unga arktiska forskares karriärer. </p><p>– Nu när vi äntligen har kommit igång på riktigt så hoppas jag att vi kan fortsätta skapa något robust som håller över tid, som lockar fler till forskningsfältet och till ett nätverk som stärker både karriärer, forskningen och framtiden, avslutar Rebecca Tapper.</p><p><em>Konferensen medfinansierades av Umeå Transformation Research Initiative (UTRI) och Arktiskt centrum.</em></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="feac3e2e-912b-4541-b32e-4f9931b24288" data-contentname="Fakta APECS">{}</div>/nyheter/hallbarhet-i-arktis-lyfts-upp-pa-konferens-for-unga-forskare_12144366//nyheter/tva-av-varldens-mest-informationstata-demografiska-databaser_12144493/Två av världens mest informationstäta demografiska databaser utökasVid Demografiska databasen på CEDAR, Umeå universitet, finns kyrkboksdatabaserna POPUM och POPLINK. Det är två demografiska databaser som samlar notering från svenska kyrkoböcker under nära 300 år. Nu utökas innehållet i databaserna ytterligare. Wed, 01 Oct 2025 15:14:01 +0200<p>Kyrkboksdatabaserna POPUM och POPLINK tillhör de mest informationstäta demografiska databaserna i världen. Där samlas detaljerad och kontinuerlig information om nästan 1 500 000 individer under nära 300 år. Databaserna samlar kyrkböckernas noteringar om födelse, dop, giftermål, familjebildning, migration, yrke, boende, och dödsfall.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/891157567b004bc2b65c095d1bba0eda/kyrkbok.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/891157567b004bc2b65c095d1bba0eda/kyrkbok.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/891157567b004bc2b65c095d1bba0eda/kyrkbok.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/891157567b004bc2b65c095d1bba0eda/kyrkbok.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/891157567b004bc2b65c095d1bba0eda/kyrkbok.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/891157567b004bc2b65c095d1bba0eda/kyrkbok.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kyrkbok</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elina Nordung Omnell</span></div></div><p>Nu lanseras en ny version av kyrkbokdatabaserna (version 6.6.2). Flera nyheter kommer med den nya versionen, tillexempel:<br>°Robertsfors och Bygdeå ingår och är länkade till det tidigare västerbottensområdet, vilket numera kallas norra Sverige (NOS)</p><ul><li>Fällfors, Karesuando, Jokkmokk, Gällivare, Kvikkjokk och Jukkasjärvi är också länkade till området norra Sverige</li><li>Holmsund är en ny församling som är länkad till Umeåområdet</li><li>Inkomst och taxering finns för Skellefteå stad</li><li>Två helt nya befolkningstabeller ingår, Lyte och Generation</li><li>Befolkningstabellen Dödsorsak har utökats med fler variabler</li></ul><p>Läs mer om Kyrkboksdatabaserna och hur du som forskare gör för att få tillgång till det rika material som finns i POPUM och POPLINK.<br><a href="~/link/bc300996cf8f461e870fcf54778625ac.aspx"><em>Kyrkboksdatabaserna</em></a></p>/nyheter/tva-av-varldens-mest-informationstata-demografiska-databaser_12144493//nyheter/umeastudenter-tilldelas-prestigefyllt-elitidrottsstipendium-_12144387/Umeåstudenter tilldelas prestigefyllt elitidrottsstipendium Jonatan Ståhl och Erik Farmakas vid Umeå universitet är två av de 60 elitidrottare som tilldelas det prestigefyllda Elitidrottsstipendiet för läsåret 2025/2026. Stipendiet delas ut av Riksidrottsförbundet i samarbete med Svenska Spel och syftar till att stötta idrottare som kombinerar studier med idrott på högsta nivå. Tue, 30 Sep 2025 15:17:04 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="23371b5d-dbdb-494d-871b-4b94e826ca0b" data-contentname="Jonatan och Erik">{}</div><p>Varje stipendiat får 60 000 kronor i ekonomiskt stöd under läsåret – en ökning från tidigare 50 000 kronor. Syftet är att underlätta vardagen och skapa bättre förutsättningar för att lyckas både inom idrotten och akademin.</p><p>Utöver det ekonomiska stödet erbjuds stipendiaterna även tillgång till flera utvecklande insatser från Riksidrottsförbundet. Det handlar bland annat om expertstöd, ett läger på Bosön samt möjlighet att delta vid Idrottsgalan – där framstående prestationer inom svensk idrott uppmärksammas.</p><p>– Att kunna kombinera elitidrott med studier kräver stort engagemang och disciplin. Genom att höja både antalet stipendiater och summan per person kan vi i samarbete med Svenska Spel skapa ännu bättre förutsättningar för våra aktiva att lyckas – både på arenan och i livet, säger Liselotte Ohlson, chef för Elitidrott på Riksidrottsförbundet.</p><h3>Stipendiet ger kraft åt satsningen</h3><p>Elitidrottsstudent Jonatan Ståhl och Erik Farmakas är två tydliga exempel på att det går att förena akademiska mål med idrott på högsta nivå.</p><ul><li>Jonatan Ståhl – skidorientering, studerar civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi</li><li>Erik Farmakas – taekwondo, läser Programmet i statistik och data science</li></ul><p>För Jonatan innebär stipendiet både ekonomisk trygghet och tillgång till värdefullt stöd inför kommande mästerskap.</p><p>–Det är väldigt skönt med en finansiell trygghet under träningen inför VM i Japan. Dessutom finns goda möjligheter att få stöd från Riksidrottsförbundets experter inom exempelvis kost och mental hälsa, säger Jonatan Ståhl.</p><p>Även Erik lyfter fram hur stipendiet underlättar hans satsning som elitidrottare. </p><p>–Stipendiet ger mig möjligheten att resa och delta på tävlingar som jag annars inte hade haft råd med som student, instämmer Erik Farmakas.</p><h3>Dubbla karriärer – en utvecklande kombination</h3><p>Både Erik och Jonatan framhåller att kombinationen inte bara är möjlig, utan också utvecklande.</p><p>–Att kombinera studier och min idrott har lärt mig planera min tid noggrant och prioritera det som är viktigt. Det har utvecklat min disciplin inom skolan och träningen, säger Erik.</p><p>–Omväxlingen i vardagen är väldigt bra. Det är skönt att kunna släppa träningen och gå till plugget och träffa lite andra vänner en vilodag. Det ger också en trygghet att veta att jag har en bra utbildning att luta sig tillbaka på när min elitkarriär är över, säger Jonatan.</p><h3>Stöd som gör skillnad – i både idrott och akademi</h3><p>Jonatans och Eriks erfarenheter speglar hur Umeå universitet aktivt arbetar för att möjliggöra en framgångsrik kombination av studier och elitidrott.</p><p>– Vi är väldigt stolta över att två av våra studenter tilldelas Elitidrottsstipendiet. Det visar att vår modell för att stödja dubbla karriärer fungerar i praktiken. Umeå universitet är skickliga på att erbjuda flexibla lösningar som gör det möjligt för elitidrottare att både utvecklas inom sin idrott och lyckas med sina studier, säger Pernilla Eriksson, områdeschef vid Idrottshögskolan och projektledare för Riksidrottsuniversitetet.</p><p><a title="Läs mer om stipendiet och se hela listan på stipendiater" href="https://www.rf.se/nyhetsarkiv/pressmeddelanden/2025-09-22-arets-elitidrottsstipendiater-2025-2026---har-ar-hela-listan">Läs mer om stipendiet och se hela listan på stipendiater</a></p>/nyheter/umeastudenter-tilldelas-prestigefyllt-elitidrottsstipendium-_12144387//nyheter/forskarfredag-bjod-pa-hisnande-vr-och-skarpa-sinnen_12144358/ForskarFredag bjöd på hisnande VR och skarpa sinnenUnder ForskarFredag 2025, Sveriges mest spridda vetenskapsfestival, var intresset på topp och skratten ekade genom korridorerna. I Umeå hölls evenemanget på Curiosum. Där bjöd forskare från Umeå universitet, FOI och SLU in allmänheten till en kväll fylld med aktiviteter.Fri, 03 Oct 2025 09:25:14 +0200<p>Den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet bidrog med ett eget rum med interaktiva stationer som lockade många besökare. Forskarna Anders Lundström och kommunikatören Magnus Mikaelsson från Institutionen för Informatik visade hur VR-teknik bland annat kan användas i syfte att bota fobier.</p><p>Köerna ringlade sig långa till VR-stationen. Där fick du ta på dig VR-glasögon, åka hiss högt upp i en skyskrapa och sedan gå ut på en planka. Den skräckblandade förtjusningen lockade både unga och vuxna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"><strong>Lekfull introduktion visar hjärnaktivitet</strong></h2><p>Hos forskaren Linus Andersson från Institutionen för psykologi kunde du testa ditt luktsinne genom olika experiment, bland annat genom att välja ditt favoritgodis och smaka. Här kunde du också ta på dig en hetta som visade din hjärnaktivitet, samtidigt som han gav en lekfull introduktion till hur hjärnan arbetar under olika moment. Även här ringlade sig köerna långa med både barn och vuxna.</p><p>ForskarFredag är en del av den europeiska vetenskapsfestivalen, European Researchers’ Night, och arrangeras årligen under samma datum i hela EU. I Sverige deltar ett trettiotal orter. Evenemanget riktar sig till allmänheten med särskilt fokus på att inspirera unga till högre utbildning och forskning.</p>/nyheter/forskarfredag-bjod-pa-hisnande-vr-och-skarpa-sinnen_12144358//nyheter/polisens-kontraterrorarbete-granskas-i-avhandling_12144314/Polisens kontraterrorarbete granskas i avhandlingHur kan samhället möta ett växande terrorhot utan att urholka demokratin? Den frågan står i centrum för Susanna Bellanders avhandling vid Umeå universitet, där hon undersöker hur svensk kontraterrorism utformas, genomförs och upplevs – både inom Polismyndigheten och av allmänheten. – Vi måste sluta se säkerhet och frihet som ett nollsummespel. I tider av oro behöver vi skydda båda, samtidigt, säger Susanna Bellander, doktorand vid Enheten för polisiärt arbete. Wed, 15 Oct 2025 10:52:56 +0200<p>Susanna Bellander är polis sedan 15 år tillbaka och har arbetat som utredare av grova brott och underrättelseverksamhet samt med terror och kontraterror, både operativt och strategiskt. I sin forskning har hon kombinerat dokumentanalys, intervjuer med polisanställda under 2022 och 2025 samt en nationell enkätstudie efter terrordådet i Stockholm 2017. </p><p>Resultaten visar att säkerhetsåtgärder ofta prioriteras på bekostnad av förebyggande insatser och demokratistärkande arbete. Det finns en tydlig obalans menar Susanna Bellander, där reaktiva åtgärder ges bättre förutsättningar att implementeras än demokratistärkande insatser.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Susanna Bellander, anknuten som doktorand till Enheten för polisiärt arbete. Foto: Sophia Nilsson, Södertörns högskola.</p></div></div><p>– Som polis har jag sett behovet av kraftfulla åtgärder i skarpa lägen. Som forskare har jag lärt mig att långsiktig säkerhet kräver något mer - en ständig medvetenhet om vad vi riskerar att förlora om demokratin kompromissas i skyddets namn, säger Susanna Bellander. </p><h3>Utsatta i samhället drabbas hårdare </h3><p>Forskningen visar också att personer med låg livskvalitet, eller svag känsla av tillhörighet till det svenska samhället, drabbas hårdare av rädsla och minskat förtroende vid terrordåd. Det pekar på behovet av inkluderande strategier som stärker hela samhällets motståndskraft – inte bara skyddar mot hot. Avhandlingen argumenterar för att effektiv kontraterrorism måste vara proportionerlig, ansvarstagande och integrerad – med fokus på både skydd och rättigheter. </p><p>Susanna Bellander har disputerat vid Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa vilket hon menar är självklart: </p><p>– Terrorism påverkar människors hälsa på djupet – från direkta offer till blåljuspersonal, vittnen och hela samhället. Även kontraterrorism har omfattande hälsoaspekter som är viktiga att studera. </p>/nyheter/polisens-kontraterrorarbete-granskas-i-avhandling_12144314//nyheter/forskaren-sa-staller-traden-om-till-host_12144211/Forskaren: Så ställer träden om till höstDe skiftar färg och faller till marken – på samma sätt varje år. Gula och röda höstlöv är ett tydligt och förutsägbart tecken på att en ny årstid är här. Men hur vet träden när det är dags? Vi har frågat en expert.Tue, 30 Sep 2025 10:29:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/396efbee22bd45f089fed6b68c04d766/campus_hostfarger_8320-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/396efbee22bd45f089fed6b68c04d766/campus_hostfarger_8320-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/396efbee22bd45f089fed6b68c04d766/campus_hostfarger_8320-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/396efbee22bd45f089fed6b68c04d766/campus_hostfarger_8320-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/396efbee22bd45f089fed6b68c04d766/campus_hostfarger_8320-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/396efbee22bd45f089fed6b68c04d766/campus_hostfarger_8320-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Campus i höstfärger.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Maria Eriksson är universitetslektor vid Institutionen för fysiologisk botanik och forskar om hur träd anpassar sig till omgivningen.</p><p><strong>Det sägs att träd har en biologisk klocka. Hur fungerar den?</strong></p><p>– Träden har en inre klocka som kallas den cirkadianska klockan, precis som vi människor och nästan alla organismer. Den är ett slags ”tidtagarur” med en rytm på 24 timmar som hjälper trädens celler att hålla tiden under dagen och växtsäsongen, till exempel för att veta när det är dags att sluta växa och gå in i en viloperiod.</p><p><strong>Hur märker de att hösten är på väg?</strong></p><p>– Eftersom den cirkadianska klockan justeras varje dag, framför allt efter dagsljuset, så känner träden av att dagarna blir kortare på hösten.</p><p><strong>Vad händer i träden då?</strong></p><p>– När dagen är kortare än vad just det trädet är genetiskt anpassat till (vi kallar den för kritisk dagslängd) så slutar tillväxthormoner tillverkas, och cellerna slutar att dela sig och går istället in i vila. Samtidigt sker en mängd andra anpassningar: bladen ändrar karaktär, trädet bildar skal runt knopparna för att skydda tillväxtzonen, cellerna isoleras och trädet blir mer köldtåligt. För att helt och hållet tåla nedfrysning behövs sedan att trädet utsätts för låga temperaturer.</p><p><strong>Varför tappar vissa träd sina löv tidigare än andra träd på samma plats?</strong></p><p>– För att det finns en stor genetisk variation bland träd av samma art även om de växer på samma plats, som gör att deras kritiska dagslängd varierar. Om man tittar på olika arter så går vissa träd mer på temperatur, till exempel rönn, medan andra går mer på dagslängd, som björk och asp.</p><p>– Sedan kan vissa trädsorter vara flyttade mellan olika breddgrader. Då är de bättre anpassade till den plats de kommer ifrån, tack vare tusentals år av selektion. Så om björken till exempel kommer från Dalarna, som Ornäsbjörken med sina flikiga blad, så är den bättre tajmad med klimatet där även om den råkar växa i Umeå.</p><p><strong>Varför måste träden tappa sina löv på hösten?</strong></p><p>– Träd som har tunna, torkkänsliga blad fäller dem för att klara den kalla torra vintern. Barrträden gör inte det eftersom de har en form och lager av vax som skyddar dem, de har andra vattenbehov än lövträden.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d1f01531-9f4f-4e70-b5f2-7f1fc310c233" data-contentname="Bildspel höst">{}</div><p><strong>Vad kan gå fel om träden ställer om för tidigt eller för sent?</strong></p><p>– Om trädens genetiska inställning är väldigt fel så kommer träden inte att stänga av tillväxten eller anpassa sig i tid till de nya vinterförhållandena och då kommer det att bli skador framför allt av kylan, ibland så att trädet dör.</p><p><strong>Hur påverkas trädens klocka av klimatförändringarna?</strong></p><p>– Vi vet fortfarande inte exakt hur träden påverkas, men det pågår studier runt om i världen. Det vi ser är att vanliga temperaturväxlingar inte påverkar den cirkadianska klockan så mycket, men mer extrema temperaturer rubbar rytmen i systemet. Då kan träden få svårt att reglera sina livsprocesser. I våra experiment på aspar har vi däremot sett att klockan går att ”ställa om” och det betyder att det finns möjlighet att förädla träd för nya klimat.</p><p>– Min forskning visar också att klockan inte bara styr tillväxten, utan även hur träden klarar kyla och akut torka. När den är rätt inställd har de lättare att försöka sig och konkurrera om resurserna. Och här i Arktis, där klimatförändringarna går snabbt, är det extra viktigt att förstå de här mekanismerna.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="61a6fb45-75d7-46c2-acf7-40ff2477acde" data-contentname="Fakta björkallé">{}</div>/nyheter/forskaren-sa-staller-traden-om-till-host_12144211//nyheter/splittring-och-press-far-rektorer-att-lamna-sina-roller_12143652/Splittring och press får rektorer att lämna sina rollerVarför lämnar så många rektorer sina jobb? Ny forskning vid Umeå universitet visar att press och svårigheter att prioritera och orientera sig i arbetet är två avgörande faktorer. Studien ger också en verksamhetsspecifik bild av skolvardagen och visar att situationen går att påverka, både för rektorerna själva och för huvudmännen.Mon, 06 Oct 2025 15:07:09 +0200<p>I sin avhandling har Tobias Richard, doktorand vid Sociologiska institutionen och Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet, undersökt frågan.</p><p>– Det räcker inte att bara prata om generella arbetsmiljöfaktorer som krav, stöd och autonomi. I de här studierna har jag velat gå djupare och förstå vad som faktiskt händer i skolans kontext, säger Tobias Richard.</p><p>I studien intervjuades rektorer som lämnat sina uppdrag. Resultaten visar att det framför allt är två krafter som påverkar beslutet, fragmentering och press.</p><p>Fragmentering handlar om svårigheter att prioritera och orientera sig i arbetet. Den kan uppstå genom institutionella villkor, som lagar, läroplan och motstridiga förväntningar från olika intressenter. Den kan också uppstå genom organisatoriska villkor, exempelvis brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.</p><p class="quote-center">Om fragmentering var en kraft som skapade splittring så skapade press snarare en känsla av tvång och stress</p><p>Pressen beskriver rektorernas känsla av tvång och otillräcklighet. Både verksamhetskrav och ledarskapskrav bidrar. Det kan röra sig om högt arbetstempo, stort ansvar för undervisningens kvalitet, begränsat mandat och svåra relationer till personal och vårdnadshavare.</p><p>– Om fragmentering var en kraft som skapade splittring så skapade press snarare en känsla av tvång och stress, säger Richard.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arbetsmiljö avgör faktiska avhopp</h2><p>I ytterligare studier kopplades enkätdata till registeruppgifter från Statistiska centralbyrån. På så sätt kunde forskningen följa upp vilka skolledare som stannade, bytte skola eller lämnade yrket helt under en ettårsperiod.</p><p>– Resultatet visade att arbetsmiljö har starkt samband med skolledarnas vilja att lämna arbetet och att deras vilja att lämna arbetet är starkt kopplat till att de byter arbetsplats och att lämna yrket helt, säger Richard.</p><p>Däremot fanns inget samband mellan skolledares avgångar och skolans betygsnivå eller andelen elever med lågutbildade eller utrikesfödda föräldrar. Dock visade studien att skolledare på skolor med fler elever per lärare i lägre utsträckning lämnade sitt arbete.</p><p>– Troligtvis har detta att göra med att de har mer resurser och bättre ekonomi, säger Richard.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Går att påverka</h2><p>Sammantaget visar resultaten att skolledaromsättningen inte är något ödesbestämt. Den kan i hög grad påverkas av förhållanden som ligger inom skolledarens och huvudmannens kontroll.</p><p>– och det är en glädjande slutsats, säger Tobias Richard.</p>/nyheter/splittring-och-press-far-rektorer-att-lamna-sina-roller_12143652//nyheter/elitidrottsstudent-ebba-stenman-vinner-varldscupen-i-rullskidor_12144185/Elitidrottsstudent Ebba Stenman vinner världscupen i rullskidorEbba Stenman har nyligen tagit hem både den totala världscupen och sprintcupen i rullskidor. Hon kombinerar elitidrott med studier vid Umeå universitet och förenar framgångsrikt två ambitiösa karriärsspår. Mon, 29 Sep 2025 11:35:48 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e819cbf8164e4ec89b1c10cdc6f06ea0/ebba_stenman_ht252.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e819cbf8164e4ec89b1c10cdc6f06ea0/ebba_stenman_ht252.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e819cbf8164e4ec89b1c10cdc6f06ea0/ebba_stenman_ht252.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e819cbf8164e4ec89b1c10cdc6f06ea0/ebba_stenman_ht252.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e819cbf8164e4ec89b1c10cdc6f06ea0/ebba_stenman_ht252.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e819cbf8164e4ec89b1c10cdc6f06ea0/ebba_stenman_ht252.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ebba Stenman, elitidrottsstudent vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat bild</span></div></div><p>Ebba Stenman satsar målmedvetet på dubbla karriärer vid Umeå universitet genom att kombinera elitidrott med studier. Genom att vinna både den totala världscupen och sprintcupen i rullskidor har hon etablerat sig som en av de främsta i disciplinen – en prestation som vittnar om att långsiktig träning och hårt arbete ger resultat.</p><p>–Det känns jättekul! Det betyder mycket och är ett kvitto på att jag utvecklas som längdskidåkare och för det mesta gör rätt saker, säger hon om sina färska världscuptitlar.</p><h3>Dubbla karriärer – en balansakt som kräver planering</h3><p>Ebba läser Kompletterande pedagogiska utbildning för årskurs 7–9 och gymnasiet med inriktning Specialidrott. Hon har sedan tidigare en examen från Tränarprogrammet med inriktning mot idrottsfysiologi, idrottsmedicin och idrottspsykologi – en utbildning som ger henne värdefulla insikter i sin egen träning och utveckling.</p><p>Att kombinera elitidrott med universitetsstudier är en utmaning som kräver struktur och framförhållning. Ebba har hittat strategier som gör det möjligt att lyckas med båda delarna.</p><p>– Att planera är det viktigaste för att jag ska kunna få ihop studier och en elitsatsning. Jag har även dragit ned på studietakten för att hinna med både studier, träning och återhämtning.</p><h3>Stöttning från Längdskidåkningens kompetenscentrum</h3><p>Sedan flera år tillbaka är Ebba antagen till Längdskidåkningens kompetenscentrum (LKC) vid Idrottshögskolan i Umeå. Där får hon möjlighet att utvecklas både som idrottare och student.</p><p>– LKC har hjälpt mig med bra tränarstöd och en träningsgrupp som är stöttande och peppande. Att få möjlighet att göra avstämningspass i idrottslabbet är också av stor betydelse för min utveckling, säger Ebba. </p><p>Hon har tydliga mål med sin satsning inom längdskidåkning.</p><p>– Först och främst vill jag se hur bra jag kan bli, men jag har även drömmar om att bli etablerad i världscupen på vintern och bli uttagen till VM.</p><h3>Tips till andra elitidrottande studenter</h3><p>Med erfarenhet av att balansera två krävande spår – elitidrott och högre utbildning – delar Ebba med sig av sina råd till andra som vill göra samma resa.</p><p>– Var bra på att planera men våga även att ta det lite lugnt ibland. Underträning är alltid bättre än överträning!</p><p> </p>/nyheter/elitidrottsstudent-ebba-stenman-vinner-varldscupen-i-rullskidor_12144185//nyheter/verk-av-lind-uruppfors-i-litauen_12143947/Verk av Anders Lind uruppförs i LitauenEpisode for Strings and Oscillators, av Anders Lind, tonsättare och konstnärlig lektor vid Institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet, är ett nytt verk för stråkorkester, analoga synthar och en mobiltelefonorkester bestående av 40 ungdomar, får sitt uruppförande den 2 oktober I Klaipeda, Litauen. Tue, 30 Sep 2025 20:17:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/64453f8053c7468ca4b0d45d7a924fc2/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/64453f8053c7468ca4b0d45d7a924fc2/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/64453f8053c7468ca4b0d45d7a924fc2/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/64453f8053c7468ca4b0d45d7a924fc2/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/64453f8053c7468ca4b0d45d7a924fc2/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/64453f8053c7468ca4b0d45d7a924fc2/anders_lind_mobilephoneorchestra_sinfonietta.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anders Lind och mobilorkester</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anders Lind</span></div></div><p class="quote-center">Resultatet blir ett fängslande möte mellan dåtid och framtid, mellan det fysiska och det digitala, som smälter samman till en ny musikalisk helhet</p><p>Anders Linds konstnärliga forskning rör sig inom fältet New Media Art med särskilt fokus på interaktivitet inom musikframföranden av samtida konstmusik. Med verket <em>Episode for Strings and Oscillators</em> fortsätter Lind utforska mobiltelefonorkestern som ett nytt, framförandeformat för samtida konstmusik.</p><p>I centrum för projektet står den mobiltelefonorkesterplattform som Lind utvecklat tillsammans med en grafisk designer och en programmerare. Plattformen, som har varit under utveckling sedan 2016, är nu tekniskt och konstnärligt färdigutvecklad för att kunna användas i konserthusmiljöer – i nyskrivna verk som integrerar orkester, ensemble eller solist med elektroniskt bearbetade ljud via mobiltelefoner, där ungdomar oavsett musikaliska förkunskaper får en central roll i framförandet genom mobiltelefonorkestern.</p><p>I Episodes for Strings and Oscillators bjuds lyssnaren in till en musikalisk dialog mellan tradition och innovation. Här möts de rika klangerna från tidiga analoga syntar med den levande uttrycksfullheten i en stråkorkester.</p><p>Stråkinstrumentens akustiska ljud bearbetas elektroniskt och vävs samman med varma – ibland råa – texturer från syntarna. Resultatet blir ett fängslande möte mellan dåtid och framtid, mellan det fysiska och det digitala, som smälter samman till en ny musikalisk helhet.</p>/nyheter/verk-av-lind-uruppfors-i-litauen_12143947//nyheter/efter-cyberattacken--umea-universitet-analyserar-systemet_12143938/Efter cyberattacken – Umeå universitet analyserar systemetCyberattacken mot Miljödata i slutet av augusti påverkade många människor. Umeå universitet gör en risk- och sårbarhetsanalys innan systemet blir tillgängligt igen. Mon, 29 Sep 2025 09:29:56 +0200<p>– Vi beklagar verkligen att cyberattacken påverkar medarbetare och förstår att det kan väcka oro över att personuppgifter i system som universitetet använder inte är säkra. Vi har ett bra systematiskt arbete som syftar till att förhindra cyberattacker, men detta arbete behöver ständigt utvecklas, säger Lars Nordlander, personalchef vid Umeå universitet.</p><p>Cyberattacken riktades mot Miljödata, som är leverantör av Adato, det systemstöd som Umeå universitet använder i rehabiliteringsprocessen för anställda. Drygt 100 organisationer i Sverige blev drabbade och personuppgifter läcktes ut från Adato, angriparen spreds dem sedan på internet, bland annat Darknet.  <br> <br><a title="Nyhet om läckan" href="~/link/3301b3e780d6442d968db31adca4894c.aspx">Läs tidigare nyhet på ͯ��Ƶ.</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Stängde ned systemet</h2><p>Umeå universitet stängde genast ned Adato när attacken uppdagades och systemet är ännu inte i bruk hos universitetet. Innan det öppnas upp kommer universitetet göra en risk- och sårbarhetsanalys. </p><p>– I universitetets nuvarande avtal med Miljödata har vi ställt höga krav när det gäller säkerhet och hantering av personuppgifter, men angriparna tog sig förbi det i detta fall. Vi vill skaffa oss en så tydlig bild som möjligt över de åtgärder som Miljödata har gjort efter attacken innan vi börjar använda systemet igen. Vi har haft tät kontakt med Miljödata sedan attacken och vet att de har arbetat intensivt och gediget för att skapa en större motståndskraft mot angrepp, säger Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör och ordförande i krisledningen. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fokus på cybersäkerhet</h2><p>Under oktober äger den så kallade Cybersäkerhetsmånaden rum i Sverige och Europa. Då kommer Umeå universitet att uppmärksamma såväl informationssidor som internutbildningar som medarbetare och studenter har tillgång till för att lära sig mer och göra sig mer rustade mot cyberangrepp.  <br> <br>– Kunskap är det starkaste vapnet. Jag hoppas att många medarbetare och studenter tar tillfället i akt att lära sig mer om cybersäkerhet och få vetskap om hur man gör sig bättre rustad mot angrepp samt hur man kan och ska agera om man blir drabbad eller misstänker några oegentligheter, säger Per Ragnarsson. </p>/nyheter/efter-cyberattacken--umea-universitet-analyserar-systemet_12143938//nyheter/the-other-ar-mer-an-bara-troll-framlingar-och-hot-mot-samhallet-_12143933/The Other är mer än bara troll, främlingar och hot mot samhället Vad innebär det att vara "Other" och hur framställs de som är annorlunda i medeltida sagor och berättelser? I en ny avhandling i språkvetenskap vid Umeå universitet undersöker Solveig Bollig hur medeltida isländska sagor och korta berättelser, så kallade islänningatåtar, skildrar och synliggör det som på engelska kallas Otherness, föreställningar om ”den Andre”.Wed, 15 Oct 2025 10:15:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Solveig Bollig</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p class="quote-center">Det finns alltså många sätt att vara normbrytande och svår att ha att göra med</p><p>Solveig Bollig säger att resultaten visar att det som är annorlunda, eller Other, inte alltid uppfattas som negativt.</p><p>– Tvärtom kunde föreställningarna om the Other vara både neutrala och till och med positiva. Avhandlingen visar att bilden av the Other och Otherness i islänningatåtar och islänningasagor är komplex och föränderlig. En person kan beskrivas som normbrytande eller besvärlig, men samtidigt som beundransvärd eller viktig för berättelsen, säger Solveig Bollig.</p><h3>Lika aktuellt nu som på vikingatiden och medeltiden</h3><p>Hon beskriver vidare att det i avhandlingen analyseras olika litterära och språkliga uttryck, som t.ex. konverteringsberättelser, personnamn och adjektiv som används för att beskriva karaktärer. Här undersöks både stabila identitetsmarkörer, som personnamn och mer rörliga språkliga uttryck.</p><p>– Undersökningarna visar att personnamn kunde signalera geografiskt ursprung och därmed markera norsk respektive isländsk identitet. Samtidigt visar undersökningar av språkliga uttryck som adjektivet ódæll (”svår att ha att göra med”) att karaktärer som beskrivs med samma ord kan vara mycket olika.</p><p>– Det finns alltså många sätt att vara normbrytande och svår att ha att göra med. Undersökningarna av litterära framställningar av Otherness visar också att det som uppfattas som Other förändras över tiden. Otherness är inte en fast kategori utan ett spektrum som hela tiden formas och förhandlas om.</p><p>The Other framställs alltså inte enbart som hotfullt eller som radikalt annorlunda, som gengångare, troll eller bärsärkar, utan islänningatåtarna och islänningasagorna visar hur gränserna mellan ”vi” och ”the Other” är situationsbundna och förhandlingsbara.</p><p>– Det gör berättelserna relevanta även idag när frågor om identitet, tillhörighet och utanförskap är lika aktuella som på vikingatiden och medeltiden.</p>/nyheter/the-other-ar-mer-an-bara-troll-framlingar-och-hot-mot-samhallet-_12143933//nyheter/swedpop-far-vr-medel-for-infrastruktur-av-nationellt-intresse_12143926/SwedPop får VR-medel för infrastruktur av nationellt intresseDen nationella forskningsinfrastrukturen SwedPop har beviljats medel från Vetenskapsrådet (VR). SwedPop samlar och tillgängliggör historiska befolkningsdata från flera stora databaser. Umeå universitet är medelsförvaltare för SwedPop och Demografiska databasen vid Umeå universitet är en av infrastrukturens noder. Tue, 30 Sep 2025 14:30:43 +0200<p class="quote-center">De nya medlen betyder att nya stora datamängder kommer att kunna digitaliseras och tillgängliggöras för forskning</p><p>När Vetenskapsrådet (VR) presenterade vilka infrastrukturer med nationellt intresse som fått medel beviljade fanns SwedPop med på listan. Andra forskningsinfrastrukturer med UMU-koppling som också beviljades medel är ArchLab (medelsförvaltare), InfraVis (medsökande) och SwePrint (medsökande). SwedPops ansökan omfattade drygt 44 mkr fördelat på sex nationella noder under perioden 2027–2030.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e12c281e834f4de9a98240c5f5291cd4/elisabeth_1_hr.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e12c281e834f4de9a98240c5f5291cd4/elisabeth_1_hr.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e12c281e834f4de9a98240c5f5291cd4/elisabeth_1_hr.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e12c281e834f4de9a98240c5f5291cd4/elisabeth_1_hr.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e12c281e834f4de9a98240c5f5291cd4/elisabeth_1_hr.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e12c281e834f4de9a98240c5f5291cd4/elisabeth_1_hr.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elisabeth Engberg, föreståndare för infrastrukturen SwedPop.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Stefan Lindberg</span></div></div><p>– SwedPops fortsatta finansiering från VR innebär att infrastrukturen kan utvecklas och utvidgas ytterligare. De nya medlen betyder att nya stora datamängder kommer att kunna digitaliseras och tillgängliggöras för forskning, berättar Elisabeth Engberg, föreståndare för infrastrukturen. </p><h3>Swedpop som infrastruktur</h3><p>SwedPop är en nationell forskningsinfrastruktur som tillgängliggör historiska svenska befolkningsdata för forskning. Från 2027 och framåt omfattar SwedPop kyrkboksdatabaserna vid Demografiska databasen, Skånes Ekonomisk-Demografiska Databas (SEDD), Gothenburg Population Panel (GOPP), ATLASS - Automated Transcription and Linkage of Archival School Data from Sweden, SweCens, Rotemannen, Sveriges Dödbok och Emiweb. <br> <br>Databaserna innehåller och tillgängliggör tillsammans sammanhängande information om den svenska befolkningen under nära tre sekler. Här finns data från olika socioekonomiska miljöer, både stad och landsbygd finns representerade. Datat samlar ett stort antal demografiska och socio-ekonomiska variabler, vilket möjliggör undersökningar av flertalet aktuella forskningsfrågor av stor samhällsrelevans.</p><p>– Genom data från SwedPop kan forskare tillexempel titta på hur sociala och ekonomiska levnadsvillkor har formats och förändrats under lång tid. Sådan kunskap kan ge en bättre förståelse för hur skillnader avseende hälsa, livslängd, ekonomi och utbildning uppstår i en befolkning, säger Elisabeth Engberg.</p><p>Data i SwedPop är harmoniserade med gemensam kodning och databasstruktur och tillgängliggörs öppet via swedpop.se, där forskare själva kan sätta samman sina dataset med önskade variabler och ladda ned data för analys.</p><p class="quote-center">Ett sådant register kommer markant att öka SwedPop:s vetenskapliga värde</p><h3>Nya satsningar inom infrastrukturen</h3><p>Med de nya VR-medlen kommer infrastrukturen att utvecklas ytterligare med ambitionen att nå en nationell täckning. Under perioden 2027–2030 kommer AI-baserade metoder att implementeras och användas för att skapa ett nationellt forskningsregister över den svenska befolkningen från ca 1895–1968, med uppgifter om bland annat födelse, skolgång, äktenskap och dödsorsaker.</p><p>– Ett sådant register kommer markant att öka SwedPop:s vetenskapliga värde och kommer att bli en ovärderlig resurs för populationsbaserad forskning under lång tid framåt, säger Elisabeth Engberg.</p>/nyheter/swedpop-far-vr-medel-for-infrastruktur-av-nationellt-intresse_12143926//nyheter/shoppingtur-pa-kemiforradet--sa-stods-forskningen-varje-dag_12129057/Shoppingtur på Kemiförrådet – så stöds forskningen varje dagHöstterminen är i full gång. Liksom studenter fyller på med block och böcker, fyller flera forskare på sina labb. Kemiförrådet i KBC-huset är kanske universitetets mest välfyllda butik – men ingen vanlig sådan. Här kan forskare snabbt och smidigt få tag på pipetter, petriskålar, kemikalier och mycket mer. Följ med på en shoppingtur i juni, precis innan sommaruppehållet, och inspireras för framtida shoppingbehov.Mon, 29 Sep 2025 08:00:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jeanette Blomberg, forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, besöker Kemiförrådet där hon får hjälp av Boris Jonsson att hitta allt hon har på inköpslistan. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Jeanette Blomberg, forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, besöker Kemiförrådet innan det är dags för förrådets personal att gå på sommarsemester.</p><p>– Det är viktigt att fylla på med allt viktigt som kan behövas, förklarar Jeanette och visar upp en liten inköpslista skriven på en post-it-lapp. </p><p>Med hjälp av Boris Jonsson, som jobbar vid Kemiförrådet, fyller hon sin shoppingvagn med pipettspetsar, petriskålar, mikrotiterplattor och en gul tunna för farligt avfall. Att ha labbutrustning, kemikalier och lösningsmedel nära till hands gör den dagliga forskningen i labbet mycket smidigare. Medan man i labbmiljö endast får förvara några få liter lösningsmedel, som till exempel etanol eller aceton, finns ett stort lager hos Kemiförrådet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f1ca67e4-eb1c-4ee0-af36-226ca6671490" data-contentname="Bild kemikalier">{}</div><p>– Jag brukar komma hit ofta, flera gånger i månaden, och får alltid bra hjälp med att hitta det jag behöver, säger Jeanette.</p><p>Boris har jobbat vid Kemiförrådet i 15 år och kom in med en bred bakgrund inom försäljning med kundbemötande, från elektronikprodukter till reservdelschef på Scania, VW och Audi. Men Kemiförrådet konstaterar han är ett av de mest meningsfulla jobben han haft, och uppskattar att dagligen få hjälpa och bidra till den spännande och varierande forskningen som tar plats inom KBC, och på hela universitetet. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b04060cd-b514-4baf-9d37-92a3c2f9678e" data-contentname="Bild Boris Jonsson">{}</div><p>– Det är också kul att få jobba så internationellt, dagligen hjälper vi postdoktorer och gästprofessorer från världens alla hörn att navigera i förrådet, eller att beställa specialprodukter, säger Boris. </p><p>Den konstigaste beställningsförfrågan Boris fått var när en forskare ville ha kanyler små nog och med precis rätt vinkling för att kunna ta blodprov på havsörnar. <br>– Det fick mig verkligen att höja på ögonbrynen och klia mig i huvudet en stund, men jag hade koll på en leverantör så vi kunde få kanylerna specialtillverkade, berättar Boris.</p><p class="quote-center">Vi finns till för hela universitetet och tar hand om sådant forskare inte ska behöva lägga tid på</p><p>Jeanette börjar bli klar med sin sommarhandling, allt på listan är avbockat och lagt på labbvagnen. <br>– Du har tillräckligt med handskar i labbet?, undrar Boris. <br>– Labbhandskar kan man aldrig få för mycket av, konstaterar Jeanette och plockar på sig några kartonger i olika storlekar.  <br> <br>Handskarna är en av många stapelvaror i Kemiförrådet, och används av alla – från kemister, biologer och fysiker till studenter och forskare vid Konsthögskolan i Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Boris Jonsson och Jeanette Blomberg i Kemiförrådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Jeanette hinner knappt vinka hejdå med sin fulla labbvagn innan nästa forskare nyfiket kikar in på förrådet. På en dag kommer cirka 25-30 anställda och studenter förbi och Boris med sina kollegor hjälper dem alla så smidigt som möjligt. <br> <br>– Vi finns till för hela universitetet och tar hand om sådant forskare inte ska behöva lägga tid på: hitta leverantörer, sköta administration, hantera upphandlingar och avtal, uppdatera beställaren om leveransstatus, ta emot paket, se till att känsliga produkter förvaras rätt, ja, allt från köp till leverans, säger Boris, stolt.</p>/nyheter/shoppingtur-pa-kemiforradet--sa-stods-forskningen-varje-dag_12129057//nyheter/rekord-i-nya-studenter-pa-teknisk-naturvetenskapliga-program-_12143818/Rekord i nya studenter på teknisk-naturvetenskapliga program 964 nya studenter har registrerats på nybörjarprogrammen i teknik och naturvetenskap. Det är högsta antalet någonsin och en ökning med 5 procent jämfört med 2024. Andelen kvinnor har också ökat, från 40 procent i fjol till 43 procent i år. Det tekniskt-naturvetenskapliga basåret har 217 registrerade, högsta antalet sedan 2015. Masterprogrammen som ökade rejält i fjol ligger kvar på i stort sett samma antal i år. Mon, 29 Sep 2025 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Chitra Head och Ana Kuprivec är två av de 48 nya studenter som börjat på Kandidatprogrammet i Life Science. Programmet noterar högst antal nybörjarstudenter någonsin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Samuel Pettersson</span></div></div><p>Inför höstterminen hade fler studenter antagits än föregående år. En bit in på terminen, när de studenter som kommit till programstart registrerats, består ökningen, dock inte i samma omfattning som ökningen av antalet antagna.</p><p>– Det är fantastiskt roligt att vi i år har 52 registrerade studenter på programmet, säger Lisa Lundin, programansvarig för Civilingenjörsprogrammet i teknisk kemi. Det skapar bättre förutsättningar för samarbete mellan studenterna under kurserna då det är lättare att hitta någon att plugga med. Vi vet att det är viktigt för att klara sina studier, och det blir extra viktigt när studenterna befinner sig på olika platser i Sverige och inte ses varje dag på campus.</p><h3>Flest någonsin börjar plugga Life Science</h3><p>Programmet som ges på distans tar emot sin tredje årskull, en fördubbling i antal studenter sedan starten 2023. Flera andra utbildningsprogram har också registrerat ”all-time high” i antal registrerade nya studenter. Kandidatprogrammet i Life Science har 48 nya studenter, 13 fler än i fjol och det högsta antalet sedan programmet startade.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Kandidatprogrammet i Life Science har fler nya studenter i labben än tidigare. Här laboratorieassisten Alva Abrahamsson och studenten Brayden Rudin under en genomgång.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Samuel Pettersson</span></div></div><p>– Vi är väldigt glada över att så många vill börja läsa på kandidatprogrammet i Life Science, säger Erik Chorell, programansvarig. Det är ett kvitto på att våra satsningar på att lyfta fram programmets styrkor och framtidsmöjligheter har nått fram. Den här utvecklingen speglar också att Life Science är ett område som blir allt viktigare för samhället, både i dag och i framtiden.</p><p>Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik har 89 nya studenter, också rekordmånga. Totalt noterar civilingenjörsprogrammen 477 nybörjare, en ökning med 9,8 procent sedan i fjol och det högsta antalet någonsin. Andelen kvinnor bland studenterna har ökat, från 33 procent i fjol till 39 procent i år.</p><p>Kandidatprogrammen har ökat med en procent, medan högskoleingenjörsprogrammen minskat med fem procent sedan i fjol. Tekniskt-naturvetenskapligt basår har ökat med 14 procent. Masterprogrammen ligger kvar på nästan samma nivå, 156 studenter jämfört med 158 hösten 2024, vilket då var en ökning från 132 studenter hösten 2023.</p><h3>"Stort ansvar att stödja våra studenter"</h3><p>Totalt sett har fakulteten registrerat fler nya studenter än något tidigare år. Fler studenter är självklart väldigt glädjande och ett tecken på utbildningarnas attraktionskraft, säger Karolina Broman, prodekan vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Samtidigt innebär det utmaningar.</p><p class="quote-left">Fler studenter kräver mer pengar från staten, vilket vi verkligen hoppas att vi får, speciellt med tanke på regeringens uttalade STEM-satsning</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Karolina Broman.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är ett stort ansvar vi som lärosäte har för att stödja våra studenter så att deras studietid blir givande och att de lär sig det de behöver för sin framtida yrkeskarriär. Att vi har många studenter innebär utmaningar med att hitta undervisningslokaler och genomföra praktiska moment som laborationer och exkursioner på ett meningsfullt sätt, säger hon.</p><p>– Dessutom kräver fler studenter mer pengar från staten, vilket vi verkligen hoppas att vi får, speciellt med tanke på regeringens uttalade STEM-satsning (STEM= science, technology, engineering, mathematics). Vi ser därför väldigt positivt på framtiden och hoppas att vi får vara en viktig del av våra nya studenters resa ut i yrkeslivet, säger Karolina Broman.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Doga Gundemir skriver labbrapport. Att fler studenter sökt till programmet speglar att Life Science är ett område som blir allt viktigare för samhället, säger Erik Chorell, programansvarig.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Samuel Pettersson</span></div></div><p class="mediaflowwrapper bildlink"> </p>/nyheter/rekord-i-nya-studenter-pa-teknisk-naturvetenskapliga-program-_12143818//nyheter/celldod-i-mikroalger-liknar-den-hos-manniskor_12143823/Celldöd i mikroalger liknar den hos människorFör första gången har forskare vid Umeå universitet observerat samma typ av programmerad celldöd i mikroalger som i människor. Upptäckten, som publiceras i Nature Communications, visar att denna centrala biologiska process är äldre än man tidigare trott.Mon, 29 Sep 2025 08:54:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/starter_notransformation.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/starter_notransformation.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/starter_notransformation.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/starter_notransformation.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/starter_notransformation.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/starter_notransformation.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I mikroskopet syns för första gången hur en mikroalg genomgår samma typ av programmerad celldöd som djurceller. (Mikroalger i lila och apoptotiska kroppar som små prickar.)</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Luisa Fernanda Corredor Arias</span></div></div><p>– Det här är den första fotosyntetiska organismen, och den första encelliga organismen, som visat sig producera så kallade apoptotiska kroppar under celldöd. Det bevisar att apoptos, en process för programmerad celldöd som man tidigare trodde var unik för djur, är äldre och mer utbredd än man tidigare trott, säger Christiane Funk, professor vid Kemiska institutionen, Umeå universitet.</p><p>Celler kan dö naturligt av ålder eller sjukdom, men organismer kan också aktivt utlösa att vissa celler dör när det behövs. Detta kallas programmerad celldöd, PCD, och är ett centralt biologiskt system som möjliggör utvecklingen av organ i våra kroppar och ger fördelar under en organisms livscykel. Ett exempel är differentiering av fingrar i ett växande mänskligt embryo, andra är kontrollen av antalet celler eller elimineringen av icke-funktionella celler.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ifrågasätter tidigare uppfattning</h2><p>Det finns flera vägar som leder fram till PCD, varav den mest studerade är apoptos. Det tydligaste tecknet på apoptos är bildandet och frisättningen av membranomslutna extracellulära vesiklar som kallas apoptotiska kroppar. Även om det finns andra vägar beskrivna hos växter, jäst, protozoer och fytoplankton, har produktionen av apoptotiska kroppar tidigare ansetts vara begränsad till flercelliga djur.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/funk_christiane_8620_191218_sjn_ok.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/funk_christiane_8620_191218_sjn_ok.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/funk_christiane_8620_191218_sjn_ok.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/funk_christiane_8620_191218_sjn_ok.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/funk_christiane_8620_191218_sjn_ok.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c95231c41be49b89cde314e5acffada/funk_christiane_8620_191218_sjn_ok.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christiane Funk, professor vid Kemiska institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>För första gången har nu Christiane Funks grupp vid Umeå universitet kunnat observera hur apoptotiska kroppar bildas i mikroalger.</p><p>– Våra resultat visar att mikroalgen Guillardia theta genomgår apoptotisk celldöd under fysiologiska förhållanden, på samma sätt som djurceller. Eftersom dessa alger fanns redan innan uppkomsten av flercelliga organismer ifrågasätter vår upptäckt det evolutionära ursprunget till PCD, säger Christiane Funk.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kan ha flera användningsområden</h2><p>De nya fynden kan också få långsiktiga konsekvenser även utanför grundforskningen. Om forskare en dag skulle kunna framkalla eller förhindra programmerad celldöd i mikroorganismer, skulle det kunna bli möjligt att både hantera skadliga algblomningar och förbättra skörden av algprodukter inom biotekniken.</p><p>– Men det ligger fortfarande långt fram i tiden i förhållande till vår nuvarande studie, betonar Christiane Funk.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="183e4211-5922-4826-8a45-f49f3d48dd9c" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/celldod-i-mikroalger-liknar-den-hos-manniskor_12143823//nyheter/nobelpristagaren-tillbaka-i-umea-_12143903/Nobelpristagaren tillbaka i Umeå - tackar universitetet och forskningsgemenskapen– Det viktigaste med Nobelpriset är inte människan bakom priset, det viktigaste är att det sätter ljuset på forskningen och vetenskapen, särskilt nu i en värld där vetenskap alltmer ifrågasätts, sa Emmanuelle Charpentier, Nobelpristagare i kemi och tidigare medarbetare vid Umeå universitet, när hon svarade på frågor från gymnasieelever i ett fullsatt Aula Nordica. Emmanuelle Charpentier var i Umeå för att utses till hedersmedborgare och passade förstås även på att besöka sin forna arbetsplats.Sat, 27 Sep 2025 08:24:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1758-250926-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1758-250926-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1758-250926-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1758-250926-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1758-250926-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1758-250926-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Emmanuelle Charpentier i mitten hade vid samtalet på scenen i Aula Nordica sällskap på scenen av (från vänster) Margalida Esteva Socias, doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi, Iryna Yakovenko, postdoktor Institutionen för klinisk mikrobiologi och Ronnie Berntsson, prodekan Medicinska fakulteten, samtliga vid Umeå universitet. Konferencier Annakarin Nyberg, universitetslektor vid Institutionen för informatik vid Umeå universitet, lyssnar vid pulpeten till höger. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Det är uppenbart att både Umeå och Umeå universitet spelat en väldigt stor roll för min forskning, så det är verkligen roligt att få vara tillbaka och få detta välkomnande, sa Emmanuelle Charpentier.</p><p>Samtalet i Aula Nordica inleddes av Marie-Louise Rönnmark, Umeå kommunfullmäktiges ordförande, och Patrik Danielson, prorektor vid Umeå universitet. Konferencier var Annakarin Nyberg, universitetslektor vid Institutionen för informatik vid Umeå universitet. Hon hade fått ett frågebatteri från gymnasieelever i förväg. Bland annat fick Emmanuelle Charpentier frågan om det spelade roll för hennes forskning att det fanns stor tillit bland medborgarna i Umeå och på universitetet?</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1832-250926-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1832-250926-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1832-250926-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1832-250926-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1832-250926-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1832-250926-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Emmanuelle Charpentier leder i dag Max Planck Unit for the Science of Pathogens i Berlin. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Ja, här i Umeå fann jag en varm gemenskap bland forskarna, ett samfund som bygger på nyfikenhet och där det spelar mindre roll vad du har för vetenskaplig status och var du publicerat dina artiklar. Visst är det viktigt för din karriär som forskare, men det är inte allt. Många fokuserar enbart på publiceringar, men vi måste också ha en berättelse. Och en kärlek till berättelsen om forskningen du gör. Du behöver kollegor som hjälper dig att forma den, som tror på den, som tror på dig, och det fann jag här, berättade Emmanuelle Charpentier för gymnasieelever, intresserade Umeåbor samt studenter och medarbetare vid Umeå universitet.</p><p>Emmanuelle Charpentier fick tidigare på dagen även motta titeln som hedersmedborgare i Umeå vid en ceremoni på Norrlandsoperan och hon berättade då att det krispiga ljudet av att gå i snön i Umeå lät som namnet på gensaxen, CRISPR-Cas9. Men även att hon älskar sallad och den första sallad hon såg när hon gick och handlade i Umeå var en <em>krispsallad</em>, vilket hon tyckte var ett tecken på att hon skulle fortsätta arbeta med gensaxen. Men det som verkligen övertygade henne att flytta från Wien till Umeå år 2008 var alla vänliga och trevliga kollegor hon mötte när hon var här för sin anställningsintervju och hur varmt alla tog emot henne vid Umeå och universitet.</p><p>Nobelpristagaren avslutade sitt besök vid universitetet med att besöka de forna kollegorna på MIMS (The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden) där hon arbetade som gruppledare när hon 2012 gjorde upptäckten av CRISPR-Cas9, som har kallats genteknikens skarpaste verktyg och har revolutionerat molekylärbiologisk och cellbiologisk forskning. År 2020 tilldelades hon och Jennifer A. Doudna, vid University of California, Berkeley, USA, Nobelpriset i kemi för upptäckten.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1200-250926-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1200-250926-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1200-250926-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1200-250926-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1200-250926-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7aeaad6b34214c6aa6b6eeeb1745e869/emmanuelle-charpentier-1200-250926-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Emmanuelle Charpentier framför en stor informationstavla som berättar om hennes forskning. Informationstavlan finns på Rådhusesplanden i centrala Umeå och är en av flera affischer som Umeå kommunen ställt upp för att uppmärksamma att det var 60 år sedan Umeå universitet invigdes. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div>/nyheter/nobelpristagaren-tillbaka-i-umea-_12143903//nyheter/kan-offentlig-upphandling-framja-jamstalldhet-i-naringslivet_12143409/Kan offentlig upphandling främja jämställdhet i näringslivet?I en ny rapport analyserar Sofia Lundberg och Tom Madell under vilka förutsättningar det är juridiskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat att använda upphandling i syfte att öka jämställdheten mellan kvinnor och män i näringslivet. Den huvudsakliga slutsatsen i rapporten är att offentlig upphandling i teorin kan användas för att främja kvinnors företagande - men att det i praktiken är svårt.Fri, 26 Sep 2025 12:57:44 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="02855fad-9359-42bf-8c7a-d52520079cac" data-contentname="Tom och Sofia">{}</div><p>Offentlig upphandling är i första hand ett sätt att organisera köp av varor och tjänster. Men både internationellt och nationellt ses det också som ett politiskt styrmedel för att driva på en samhällsförändring. Ett område som länge varit i fokus för just det är miljöfrågor. I ett nytt politiskt fokusområde undersöks det hur upphandling kan användas som medel för att skapa ökad jämställdhet och därigenom bidra till en mer könsbalanserad företagsstruktur.</p><p>På uppdrag av Tillväxtanalys har Sofia Lundberg, professor vid Handelshögskolan, och Tom Madell, professor vid Juridiska institutionen, skrivit en rapport där de studerar under vilka förutsättningar det är juridiskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat att använda upphandling i syfte att främja jämställdhet i näringslivet. I rapporten undersöks också olika upphandlingsformer och frågan om hur exempelvis lagen om offentlig upphandling (LOU) respektive lagen om valfrihetssystem (LOV) påverkar möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för företag som ägs och drivs av kvinnor. Studien analyserar inte själva målet – att skapa ett mer jämställt näringsliv – fokus är i stället hur man konkret kan använda offentlig upphandling för att bidra till det målet.</p><p>Rapportens huvudsakliga slutsats är att offentlig upphandling, givet sin omfattning och sitt strategiska handlingsutrymme, i teorin och under mycket specifika villkor, kan användas för att skapa bättre förutsättningar för kvinnors företagande, men att detta i praktiken är svårt.</p><p> – En av förklaringarna finns i att det svenska och europeiska upphandlingsregelverket har sitt centrum i säkerställande av öppen konkurrens, transparens och likabehandling. Detta gör det svårt att på ett juridiskt hållbart sätt rikta åtgärder direkt mot könssammansättning i ägande och ledarskap, förklarar Tom.</p><p>– Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det svårt att motivera detta som ett styrmedel. Andra styrmedel – som exempelvis skatter, subventioner eller avgifter – är sannolikt mer träffsäkra och kostnadseffektiva för att nå mål riktade mot ett mer könsbalanserat näringsliv. Som bäst kan offentlig upphandling förmodligen ses som ett komplement till andra styrmedel, menar Sofia.</p><p>I rapporten lyfts även att valfrihetssystem (LOV), som ofta används inom vård och omsorg, kan vara mer attraktiva för mindre företag.  </p><p>Detta är ett nytt politiskt fokusområde där det behövs mer forskning och djupare analyser. Inom projektet ”<a href="~/link/61ff24447eb847e88fc29614c6e1facf.aspx">Jämställd upphandling - juridiska och ekonomiska perspektiv på frågan om den offentliga upphandlingen kan driva omställning av ett obalanserat näringsliv?</a>” kommer dessa frågor analyseras vidare.</p>/nyheter/kan-offentlig-upphandling-framja-jamstalldhet-i-naringslivet_12143409//nyheter/restaurering-paverkar-lagring-av-kol-i-mangroveskogar_12143736/Markanvändning och restaurering påverkar mangroveskogars förmåga att lagra kolEn ny studie från Umeå universitet visar att restaurering av mangroveskogar kan öka kolinlagringen. Forskarna, som har studerat kol bundet i vietnamesiska mangroveskogar, fann dock att dessa nya ekosystem inte alltid återfår en normal funktion.Mon, 29 Sep 2025 10:57:47 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/blue_carbon_heidi_burdett2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/blue_carbon_heidi_burdett2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/blue_carbon_heidi_burdett2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/blue_carbon_heidi_burdett2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/blue_carbon_heidi_burdett2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/blue_carbon_heidi_burdett2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sedimentprovtagning i gammal mangroveskog i en räkodlingsdamm i Röda flodens delta, norra Vietnam.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Heidi Burdett</span></div></div><p>Marina kustekosystem spelar en viktig roll i att fånga in och lagra stora mängder kol i sedimentet, så kallat ”blått kol”. Ett av de viktigaste ekosystemen för detta är mangroveskogar.</p><p>– Jämfört med en del andra marina ekosystem finns det goda möjligheter att lyckas med återplantering och restaurering av mangroveskogar. Därför har de en spännande potential för att uppnå klimatpolitiska mål, säger Heidi Burdett, docent vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap samt Umeå marina forskningscentrum, Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/heidi_burdett2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/heidi_burdett2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/heidi_burdett2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/heidi_burdett2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/heidi_burdett2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e21f65d4513343eb843fd9511450cf8e/heidi_burdett2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Heidi Burdett, universitetslektor vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Heidi Burdett</span></div></div><p>Mängden kol som tas upp och lagras kan dock variera kraftigt mellan olika områden. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar kolinlagringen undersökte forskarna mangroveskogar i norra Vietnam och jämförde äldre, orörda skogar med områden av naturlig återväxt och restaurerade områden.</p><p>Förändringar över tid beträffande hur mycket kol som inlagrades följde möster kopplade till kustanvändning, byggandet av dammar längre inåt land samt växlingar mellan torra och våta klimatperioder.</p><p>– Våra resultat visar hur sårbar mangroveskogarnas kolinlagring är för mänskliga aktiviteter, som kan ske hundratals kilometer bort, säger Heidi.</p><p>Studien visar att sedimentationen generellt har ökat i mangroveskogarna under de senaste årtiondena, men denna ökning motsvarade inte hur mycket kol som ackumulerades. Det tyder på att effektiviteten i kolinlagringen har minskat.</p><p>– Undantaget var restaurerade områden, som sedan 1960-talet har haft högre mängder lagrat kol, med en topp under 1990-talet. En förklaring kan vara att restaurerade mangroveskogar är ekologiskt annorlunda och mer avskurna från externa kolkällor, säger Heidi.</p><p>Forskarna menar därför att restaurering av mangroveskogar kan vara ett användbart sätt att öka kustnära kolinlagring, men de varnar för att utgå ifrån att restaurerade ekosystem alltid fungerar på samma sätt som äldre skogar.</p><p> </p><p>Läs hela artikeln: <br><a href="https://journals.plos.org/sustainabilitytransformation/article?id=10.1371/journal.pstr.0000197">Burdett et al (2025) Land use change drives decadal-scale persistence of sediment organic carbon storage of restored mangrove. Plos Sustainability and Transformation, 4:e0000197.</a></p>/nyheter/restaurering-paverkar-lagring-av-kol-i-mangroveskogar_12143736//nyheter/ny-forskning-om-elitidrottande-studenter_12143745/Ny forskning om elitidrottande studenterNu har den första vetenskapliga artikeln från forskningsprojektet Elite Sport North (ESN), som utgår från Idrottshögskolan, blivit publicerad. Projektet är tvärvetenskapligt och syftar till att följa elitidrottande studenter longitudinellt – från studiestart till examen. Det övergripande målet är att brett belysa kombinationen av akademiska studier och elitidrott. Fri, 26 Sep 2025 09:59:08 +0200<p>Den första studien baserad på data från ESN-databasen fokuserar på skadeincidens under studenternas första studieår. Totalt analyserades enkätdata från 243 studenter vid studiestart och från 111 studenter efter ett år.</p><p>Resultaten visar att över hälften av deltagarna drabbades av skador under det första studieåret. Forskarna noterade att studenter som haft en överbelastningsskada året innan studiestart löpte högre risk att drabbas av en ny överbelastningsskada. Akuta skador visade dock inte samma trend i detta material.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f9588fc7747451096b066b247a257cb/tervo_taru3201_230823_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f9588fc7747451096b066b247a257cb/tervo_taru3201_230823_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f9588fc7747451096b066b247a257cb/tervo_taru3201_230823_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f9588fc7747451096b066b247a257cb/tervo_taru3201_230823_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f9588fc7747451096b066b247a257cb/tervo_taru3201_230823_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f9588fc7747451096b066b247a257cb/tervo_taru3201_230823_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Taru Tervo, Forskningssamordnare vid Idrottshögskolan vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Det är roligt att vi, efter flera års datainsamling, nu kunnat publicera den första artikeln från databasen. Forskningsprojektet är ett resultat av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan idrottsforskare från flera olika institutioner, som tillsammans utformat frågeformuläret för projektet. Just nu arbetar vi med att utöka databasen med årliga fysiologiska tester för Riskidrottsstudenter. Vi välkomnar idrottsforskare inom Idrottshögskolans nätverk att använda databasen för delstudier. Det är spännande att följa projektets utveckling, säger Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan och projektledare för Elite Sport North.</p><h3>Forskarna lyfter behovet av skadeförebyggande insatser</h3><p>Författarna till den nyligen publicerade studien är Emil Flatholm, fysioterapeut och master i fysioterapi, Eva Tengman, lektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, samt Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan.</p><p>Forskarna gläds åt att kunna bidra med ny kunskap inom ett område som är relativt outforskat– skador hos studenter som kombinerar akademiska studier med elitidrott. De betonar vikten av skadeförebyggande insatser och att ta hänsyn till den samlade belastningen från både studier och idrott, särskilt för förstaårsstudenter som nyligen varit skadade.</p><p><a title="Länk till studien" href="https://www.frontiersin.org/journals/sports-and-active-living/articles/10.3389/fspor.2025.1561279/full">Länk till studien</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e02770f3-841d-4e87-96cb-78aa68f0656b" data-contentname="Om Elite Sport North">{}</div>/nyheter/ny-forskning-om-elitidrottande-studenter_12143745//nyheter/samarbete-i-fokus-vid-ec2u-koordinatorernas-mote-i-umea_12143418/Samarbete i fokus vid EC2U-koordinatorernas möte i UmeåDen 16–18 september 2025 var Umeå universitet värd för drygt 30 delegater från Europa vid EC2U:s lokala koordinatormöte. Sammankomsten utgjorde ett viktigt steg för att stärka alliansen European Campus of City-Universities (EC2U) och planera det fortsatta arbetet. Umeå universitet har varit officiell medlem i alliansen sedan den 1 maj 2025.Thu, 25 Sep 2025 20:36:08 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f600b83a0354445d971fbf41418fef55/ec2u_meeting_umea_a_2025-09-17_mattias_pettersson_umea_university3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f600b83a0354445d971fbf41418fef55/ec2u_meeting_umea_a_2025-09-17_mattias_pettersson_umea_university3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f600b83a0354445d971fbf41418fef55/ec2u_meeting_umea_a_2025-09-17_mattias_pettersson_umea_university3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f600b83a0354445d971fbf41418fef55/ec2u_meeting_umea_a_2025-09-17_mattias_pettersson_umea_university3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f600b83a0354445d971fbf41418fef55/ec2u_meeting_umea_a_2025-09-17_mattias_pettersson_umea_university3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f600b83a0354445d971fbf41418fef55/ec2u_meeting_umea_a_2025-09-17_mattias_pettersson_umea_university3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p> <br>Delegater från nio EC2U-universitet samlades vid Umeå universitet för att stärka samarbetet inom alliansen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Under tre dagar samlades lokala samordnare och kommunikationsansvariga från alla nio EC2U-partneruniversitet för att utbyta erfarenheter, samordna strategier och planera nästa steg i alliansens utveckling. Diskussionspunkterna inkluderade arbetspaket och budgetar, introduktion av nya samordnare och arbetsgrupper, förbättrade kommunikationskanaler samt hållbara bidrag till EC2U:s projekt och mål.<br><br>Programmet omfattade också strategiska samtal om nationellt samarbete inom ramen för initiativet Europeiska universitet, utveckling av ett alumnnätverk för EC2U:s gemensamma masterprogram samt förstärkt spridning av resultaten. En särskild fokusgrupp arbetade med alliansens halvtidsrapport för att säkerställa transparens och ansvarsskyldighet inför framtida framsteg.</p><p>Utöver mötena fick deltagarna möjlighet att utforska Umeå universitet och stadens livliga kulturella och akademiska miljö. Bland höjdpunkterna fanns en guidad tur på Bildmuseet, deltagande i universitetets 60-årsjubileum, ett besök på IKSU idrottsanläggning inom initiativet ”Hälsa på campus” samt en introduktion till svensk kultur och studentliv.</p><p>Umeå universitets rektor Tora Holmberg lyfte fram EC2U:s betydelse för Umeå universitets internationaliseringsarbete:</p><p>- Att stå värd för mötet för lokala samordnare visar Umeå universitets starka engagemang i EC2U. Tillsammans skapar vi långsiktiga samarbeten som gynnar studenter och forskare och stärker ett hållbart Europa, säger Tora Holmberg.</p><p>EC2U alliansen förenar universitet från nio europeiska länder för att främja utbildning, rörlighet och samarbete. Koordinatormötet i Umeå lade en stark grund för fortsatt samarbete och betonade Umeå universitets aktiva roll i detta europeiska universitetsinitiativ.</p>/nyheter/samarbete-i-fokus-vid-ec2u-koordinatorernas-mote-i-umea_12143418//nyheter/kombinerar-virologi-och-kardiologi-i-forskning-om-myokardit_12142115/Virologi och kardiologi kombineras i ny forskning om hjärtatMyokardit, hjärtmuskelinflammation, kan leda till hjärtsvikt och kan slå hårt och oväntat mot unga, tidigare friska personer. I värsta fall leder sjukdomen till plötslig hjärtdöd. Nu hoppas forskaren Anne Tuiskunen Bäck kunna fylla kunskapsluckor kring diagnostik, riskbedömning och uppföljning.Mon, 29 Sep 2025 10:40:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskaren Anne Tuiskunen Bäck och hennes doktorand Amina Hayat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">väldigt viktigt att få fram ny kunskap</p><p>– Det är väldigt viktigt att få fram ny kunskap, så att vi lättare kan ställa rätt diagnos och hitta riskgrupper. De flesta med myokardit blir friska av sig själva, men en del patienter utvecklar hjärtkomplikationer. Om vi kan identifiera dessa patienter tidigt skulle vi kunna sätta in förebyggande insatser, säger Anne Tuiskunen Bäck, ST-läkare i kardiologi på Norrlands universitetssjukhus och forskare vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Virus vanligaste orsaken</h2><p>Man hör ofta att man ska undvika träning när man är förkyld – och det finns en god anledning: risken för hjärtmuskelinflammation. I västvärlden orsakas myokardit oftast av virus, men även bakterier, svamp, parasiter, biverkning av vissa cancerläkemedel eller autoimmuna sjukdom kan ligga bakom. Vid sjukdomen överreagerar immunförsvaret och angriper hjärtmuskeln, vilket kan försämra hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen.</p><p>–  Inga specifika behandlingar finns och i de flesta fall är sjukdomen mild och övergående. Oftast släpper vi patienterna helt när hjärtmuskelinflammationen ser ut att ha läkt ut och alla tester har normaliserats. Vi uppmanar dem att undvika fysisk aktivitet under några månader, vilket kan vara svårt särskilt för yngre att efterleva, säger Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>Myokardit kan dock ge långsiktiga komplikationer och i vissa fall bli kronisk om inflammationen inte läker ut helt. Med tiden förlorar hjärtat sin elasticitet och förstoras, eftersom hjärtväggen tunnas ut när hjärtmuskelceller ersätts av ärrvävnad. I de svåraste fallen kan detta leda till terminal hjärtsvikt, där en hjärttransplantation blir nödvändig för att överleva. I dag saknas kunskap om hur man tidigt kan identifiera vilka patienter som riskerar att drabbas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Patienterna som kommer till sjukhuset upplever symtom som oförklarlig bröstsmärta, andnöd och hjärtklappning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér bildbyrå</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Brist på forskning</h2><p>Idén till sitt forskningsprojekt fick Anne Tuiskunen Bäck för två år sedan när hennes klinikchef bad henne titta igenom handläggningsplanen av myokarditpatienter, vilken baseras på de europeiska riktlinjerna.</p><p>– Jag häpnade, riktlinjerna var från 2013! Till skillnad från riktlinjerna för hjärtinfarkt som uppdateras ungefär vart femte år. Avsaknaden på uppdaterade riktlinjer beror på att det saknas stora forskningsstudier om myokardit, säger Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>I den vetenskapliga litteraturen såg Anne en tydlig brist på forskning kring hur infektioner påverkar myokardit. Hon reagerade också på att det saknas kommunikation mellan virologi och kardiologi – två fält som borde samarbeta mer. Det var där intresset väcktes.</p><p>– Jag blev engagerad i hur man skulle kunna förbättra rutinerna för långsiktig uppföljning, för att fånga upp patienter som riskerar att utveckla svåra komplikationer och också hur vi kan söka bättre verktyg för att ställa diagnos vid misstänkt myokardit, säger Anne.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Följer upp patienter 25 år</h2><p>Redan under förra året inledde Anne Tuiskunen Bäck det omfattande arbetet med att förbereda den kliniska studien – en process som kräver noggrann planering och omfattande administration. Eftersom studien involverar data från människor, krävs godkännande från Etikprövningsmyndigheten, en instans för all klinisk forskning i Sverige. Anne fick så småningom tillstånd att följa nyinsjuknade patienter ända fram till år 2050 och även tidigare fall av myokardit i Västerbotten sedan 2009.</p><p>Studien är nu i full gång. De nyinsjuknade patienterna (akuta patientgruppen) får lämna upprepade prover under dagarna de är inlagda på sjukhus och sedan vid återbesöken. Den andra patientgruppen som haft myokardit tidigare lämnar ett blodprov via sin vårdcentral.</p><p>– Vi kommer att följa varje patient riktigt länge genom journaluppföljning avseende deras hjärthälsa och jämföra med vad vi ser i deras prov för att hitta nya diagnos- och riskmarkörer.</p><p>Anne Tuiskunen Bäck har nyligen tilldelats 500 000 kronor från Norrländska Hjärtfonden för forskningsprojektet, ett tillskott som ger arbetet ny skjuts. Hon har rekryterat Amina Hayat, specialist i kardiologi, som doktorand. Amina ansvarar bland annat för att ta kontakt med nya deltagare i studien. Till hösten förstärks forskargruppen ytterligare när två postdoktorer ansluter för att arbeta med projektet.</p><p>–  Uppslutningen av deltagare är överväldigande. En 20-åring sa till och med att det kändes som ett privilegium att få vara med i studien – det gör det extra roligt!</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Patienterna som följs får lämna blodprov.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Nya biomarkörer för diagnos</h2><p>Det är svårt att ställa diagnos på en misstänkt myokardit. Läkaren gör kroppsundersökning och tittar på patientens symptom, tar blodprover, EKG, hjärtultraljud och gör magnetkameraundersökning av hjärtat. En tidig biopsi – ett vävnadsprov från hjärtat – är det mest tillförlitliga sättet att ställa diagnos, men är också behäftat med flera begränsningar och osäkerhet.</p><p>– Av denna anledning gör vi ytterst sällan det. Så länge patienten inte är dödligt sjuk i sin hjärtsjukdom är det mycket liten vinst att sticka i hjärtat. Det är så man resonerar.</p><p>Därför blir diagnosen ofta en sannolikhetsbedömning snarare än ett definitivt besked. Att många fall troligtvis också går under radarn är ännu en anledning till att det saknas tillförlitlig statistik över hur många som drabbas av myokardit i Sverige varje år.</p><p>Den andra delen av projektet fokuserar på att hitta nya biomarkörer för att diagnostisera myokardit. Anne Tuiskunen Bäck undersöker om ett blodprov kan ersätta vävnadsprov. Hon och hennes kollegor analyserar labbprover från patienterna bland annat med hjälp av metagenomik där man tar reda på vilket virus det är fråga om, och kartlägger arvsmassan hos patienterna för att se om genetiska faktorer ökar risken. I samarbete med andra forskargrupper kommer man i ett senare skede att studera immunsvar och metabolomik hos patienterna.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Kardiologi och virologi i kombination</h2><p>Detta är ett typexempel på ett translationellt projekt som betyder att grundforskning löser frågor ställda på kliniken. Anne Tuiskunen Bäck har på det sättet användning både av sina kunskaper inom virologi och hennes kliniska kompetens som läkare. Forskningen är också tvärvetenskapligt och spänner över virologi, kardiologi och genetik.</p><p>Studien är omfattande. Den involverar ett flertal kliniker, många kollegor och patienter i alla åldrar, från spädbarn till äldre. Det förs också diskussioner om att skala upp studien till andra sjukhus i Sverige.</p><p>Kardiologi är ett dynamiskt och forskningsintensivt område som på ett naturligt sätt samverkar med virologi, konstaterar Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>– Det är både spännande och roligt att få kombinera två fält. Att stå med ett ben i virologin och ett i kardiologin fungerar utmärkt – och känns riktigt nydanande.</p>/nyheter/kombinerar-virologi-och-kardiologi-i-forskning-om-myokardit_12142115//nyheter/nar-traden-blir-medaktorer_12142895/När träden blir medaktörer: Konst, vetenskap och omsorg i Umeås skogarHur kan konsten förändra vår syn på skogen – från råmaterial till levande följeslagare? Genom installationer och performanceverk i Umeå och utomlands utforskar den puertoricanske konstnären och arkitekten Luis Berríos-Negrón, docent vid Umeå arkitekthögskola, sätt att lyssna till, vårda och samexistera med träd. Hans arbete öppnar nya rum för att bearbeta klimatkrisen, industrialisering och kolonialism, samtidigt som det omformulerar återbeskogning som en kulturell och relationell praktik.Fri, 26 Sep 2025 16:36:25 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från labb till scen: Guataubá förvandlar vetenskap till sinnesupplevelse </h2><p>I december 2024 omvandlade Berríos-Negrón UPSC Wallenberg Tree Phenotyping Platform – vanligtvis reserverad för högteknologisk växtforskning – till ett rum för konst och möten. Hans performance Guataubá utvecklades som en multisensorisk plantskola, där ljud, rörelse och körsång bjöd in publiken att föreställa sig träden som kännande varelser snarare än ekonomiska resurser. I samarbete med den Köpenhamnsbaserade konstnären Félix Becker och Umeå Barockkör suddade han ut gränserna mellan vetenskap och ritual, observation och omsorg. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Caudex vid Arboretum Norr – en infrastruktur för trädvård </h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bac50304-74d6-4c1b-bdb2-54bd37662733" data-contentname="BILD Caudex_2">{}</div><p>Tidigare i år presenterade Berríos-Negrón Caudex vid Arboretum Norr i Baggböle, Umeå. I samarbete med Arboretums personal utvecklades installationen som en långsiktig stödkonstruktion för ”tree nursing” – praktiken att lyssna till och ta hand om unga trädplantor. För att inviga denna levande infrastruktur iscensatte han performanceverket Trophic Auscultation, där lokala musiker spelade tillsammans med träden i handlingar av lyhördhet och ömsesidighet. Verket framhäver betydelsen av samarbete mellan konstnärer, forskare och det bredare samhället för att forma mer hållbara relationer till naturen. </p><p>– För mig handlar tree nursing inte bara om att vårda mångfald för unga träd, utan om att återigen lära oss att leva i samboende med skogen. Det är en praktik av personskap – att lyssna, vårda och erkänna att träden är lika mycket aktörer som människor i vår gemensamma framtid, säger Luis Berríos-Negrón. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Att ompröva återbeskogning – mellan Puerto Rico, Danmark och Sverige</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7694af8c-5cdd-4ef9-80d0-804408e1bc69" data-contentname="Bild Caudex_3">{}</div><p>Dessa verk bygger på Berríos-Negróns postdoktorala forskning, som jämför återbeskogningsinsatser i Puerto Rico efter orkanen Maria (2017–2022) med initiativ i Danmark och Sverige. Medan trädplantering ofta framställs som en teknisk lösning på den globala uppvärmningen och som en hörnsten i den ”gröna omställningen”, lyfter hans arbete fram djupare frågor: Vems kunskap räknas i dessa processer? Hur kan återbeskogning svara på förlusten av biologisk mångfald utan att upprepa industriella och koloniala mönster? Genom att föra olika regioner i dialog visar han hur konsten kan öppna nya sätt att se på och praktisera återbeskogning bortom ekonomiska och teknokratiska ramar. </p><p class="quote-center">För mig handlar tree nursing inte bara om att vårda mångfald för unga träd, utan om att återigen lära oss att leva i samboende med skogen.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Konst som geoestetik och omsorgspraktik </h2><p>Genom installationer, performanceverk och videoessäer utvecklar Berríos-Negrón det han kallar ”tree nursing” som både en gest och en metod. Genom att uppmärksamma träden som medaktörer omformulerar han återbeskogning som en geoestetisk praktik under omprövning – en som lyssnar till landskap, erkänner koloniala trauman och vårdar omsorgsritualer över gränser och arter. Detta perspektiv inbjuder oss att inte bara ompröva hur skogar förvaltas, utan också hur människor placerar sig själva i relation till den mer-än-mänskliga världen.</p><p>Senare i höst kommer Berríos-Negrón att presentera dessa verk vid den 6:e internationella Geomedia-konferensen i Karlstad, och därigenom föra in Umeås konst–vetenskapliga samarbeten i en internationell dialog.</p>/nyheter/nar-traden-blir-medaktorer_12142895//nyheter/mjolkbaserad-molekyl-starker-tarmhalsan-aven-vid-ohalsosam-kost_12142933/Mjölkbaserad molekyl stärker tarmhälsan även vid ohälsosam kostEn västerländsk kost, rik på fett och fattig på fibrer kan försvaga tarmens skyddande slemhinna och öka risken för infektion och inflammation. Nu har Umeåforskare identifierat en mjölkbaserad molekyl som avsevärt kan stärka tarmslemhinnans funktion och bana väg för nya koststrategier.Wed, 24 Sep 2025 11:03:49 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskare Björn Schröder och postdoktor Supapit Wongkuna har identifierat en mjölkbaserad molekyl som avsevärt kan stärka tarmslemhinnans funktion. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">molekylen kan fungera som ett lockbete för slemnedbrytande bakterier</p><p>– Vår studie visar att den mjölkbaserade molekylen kan fungera som ett lockbete för slemnedbrytande bakterier, vilket bidrar till att skydda värdens slembarriär även vid brist på fiber, säger forskare Björn Schröder, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som har lett studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Positiva effekter på tarmen</h2><p>Den aktuella molekylen, kasein-glykomakropeptid (CGMP), är ett protein med sockermolekyler som förekommer naturligt i ostvassle. I studier på möss matade med ”västerländsk kost” kunde Björn Schröder och hans team visa att CGMP har flera positiva effekter på tarmen. Den stimulerade produktionen av slem, gjorde tarmväggen mindre genomsläpplig och gynnade tillväxten av nyttiga bakterier – framför allt <em>Bifidobacterium</em>.</p><p>Effekterna berodde på hur mycket socker som var kopplat till molekylen, en modifiering som kallas sialylering. Forskarna såg också att CGMP ökade mängden små fettsyror i tarmen, särskilt propionat. Denna fettsyra är känd för att stärka tarmens skyddande barriär och bidra till en frisk slemhinna.</p><p>– Det här är ett tydligt exempel på hur något vi äter kan påverka samspelet mellan kroppen och tarmbakterierna på ett positivt sätt, säger Supapit Wongkuna, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, och försteförfattare till studien. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Avgörande samarbete med industrin</h2><p>Studien har genomförts i samarbete med Arla Foods Ingredients i Danmark, en global aktör inom mejeribaserade ingredienser. Samarbetet var avgörande för att forskarna skulle få tillgång till skräddarsydda CGMP-fraktioner med varierande nivåer av sialylering.</p><p>För Arla innebär samarbetet inte bara ett bidrag till forskningen, utan också möjligheten att vidareutveckla sina ingredienser med stöd i vetenskapliga resultat.</p><p>– Vi är stolta över att kunna stödja forskning som undersöker den hälsofrämjande potentialen hos vassleproteiner. Den här studien visar att CGMP har ett värde långt bortom sina traditionella användningsområden, säger Ann Bjørnshave, projektledare på Arla Foods Ingredients.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Prebiotika för tarmhälsa</h2><p>Forskningen lyfter fram möjligheten att återanvända mejeriprodukter som prebiotiskt kosttillskott.</p><p>–  Vi ser en mycket lovande möjlighet att inte bara motverka de negativa effekterna av västerländsk kost, utan också aktivt främja tarmhälsa och välmående, säger Björn Schröder</p><p>Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Food Research International.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Supapit Wongkuna och Björn Schröder hoppas på ett framtida nytt prebiotika.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Ingrid Söderbergh]</span></div></div>/nyheter/mjolkbaserad-molekyl-starker-tarmhalsan-aven-vid-ohalsosam-kost_12142933//nyheter/varumarkesarbete-i-offentliga-verksamheter_12143237/Varumärkesarbete i offentliga verksamheterHur bygger man ett varumärke när man inte säljer en produkt, utan ett förtroende? Det är en av de frågor som Ulrika Leijerholt, universitetslektor vid Handelshögskolan i Umeå, forskar om. Men det stannar inte vid forskning. Det handlar också om att föra ut forskningen i praktiken.Tue, 23 Sep 2025 12:38:29 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ulrika Leijerholt</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>”Ett starkt offentligt varumärke handlar inte om en logotyp eller en kampanj. Det handlar om människorna som jobbar där – deras förståelse, engagemang och stolthet över hur deras organisation bidrar i samhället,” säger Ulrika.</p><h3>Vad är den vanligaste missuppfattningen kring varumärkesarbete i offentlig sektor?</h3><p>– Jag skulle säga att många tror att varumärket inte är relevant för offentlig sektor, att det är något kommersiellt som bara handlar om att ”kränga en produkt” eller putsa en image. Men ser man till vad ett varumärke egentligen är, alltså de funktionella och känslomässiga kärnvärden som organisationens intressenter, som medarbetare, medborgare och finansiärer, förväntar sig uppleva när de möter oss, så är varumärkesfrågan minst lika relevant för offentlig sektor. Men man får passa sig för att likställa varumärkesarbetet i offentlig sektor med det i privata företag.</p><h3>Vad skiljer varumärkesarbete i offentlig sektor från hur det fungerar i privata företag?</h3><p>– Det finns flera skillnader. För privata företag handlar ett starkt varumärke om att kunna ta ett högre pris och få kunder att välja deras produkter framför konkurrenternas, alltså att särskilja sig och stärka sin konkurrenskraft. I offentlig sektor handlar varumärket främst om att skapa förtroende och legitimitet, men det spelar också en viktig roll för att attrahera och engagera medarbetare som vill bidra till det samhällsnyttiga uppdraget. På så sätt blir varumärket i offentlig sektor en central del både i relationen med medborgare och i den interna kulturen.</p><p>En annan skillnad är det interna perspektivet, där offentlig sektor faktiskt har en potentiell fördel. Medarbetarna drivs ofta av det samhällsnyttiga uppdraget, och det ger en stark grund för intern förankring av varumärket, en förankring som ligger naturligt i organisationens uppdrag och värderingar.</p><h3>Innan du började forska arbetade du länge utanför akademin. Hur påverkar det dig i ditt arbete?</h3><p>– Jag ser det som en styrka att det finns flera sätt att bidra som forskare. Jag har valt en väg som kanske skiljer sig från den traditionella akademiska karriären, med fokus på publiceringar och teoretisk fördjupning. Publiceringar är förstås viktiga, men jag tror också att ett modernt universitet ska präglas av mångfald i perspektiv, bakgrund och uttryckssätt. Det måste finnas utrymme för olika sätt att vara relevant, eftersom forskning kan göra skillnad på många sätt.</p><p>Jag älskar mötet mellan forskning och praktik. Jag vill se till att forskningen och teorierna når organisationer och mötesrum, och att det faktiskt leder till förändring. För mig gör forskningen verkligen skillnad när den möter vardagen i verksamheten. Jag ser mig själv som en brobyggare mellan akademi och praktik, och det är min drivkraft.</p><h3>Hur tar det sig uttryck?</h3><p>– Det märks både i min undervisning och forskning. I forskningen vill jag arbeta med projekt i nära samarbete med organisationer där det blir en win-win för båda parter. Dessutom finns mycket forskning som aldrig når ut i samhället på ett anpassat sätt. I mitt forskningsämne visste man till exempel redan i början av 2000-talet hur viktigt det är att samordna kommunikation och HR för att förankra varumärket internt. Men i många organisationer har kopplingen mellan HR och kommunikation kommit i fokus först de senaste åren, och många organisationer saknar den fortfarande helt.</p><p>Ett initiativ jag är särskilt stolt över är nätverket jag startade 2023 tillsammans med en tidigare kollega, Klara Brorsson. Syftet var att skapa en mötesplats för forskning och praktik att utbyta kunskap och erfarenheter, och med koppling till Handelshögskolan. Idag har Mötesplats varumärken offentlig sektor över 200 medlemmar från hela Sverige – från regioner, kommuner, universitet, Polisen och många myndigheter. Vi håller regelbundet seminarier och vill fortsätta vidareutveckla nätverket till ett levande forum för varumärkesfrågor i offentlig sektor.</p><p>Jag samarbetar också gärna med organisationer. Till exempel har vi tillsammans med Thomas Hansen, kommunikationsdirektör på Umeå kommun, och Jessica Larsson Svanlund, Sveriges Kommunikatörer Norra, arrangerat events där våra studenter möter yrkesverksamma inom kommunikation. Jag samarbetar ofta med företag i mina kurser där studenter arbetar med praktiska case utifrån företagens och organisationernas behov och utmaningar. Jag föreläser också utanför universitetet och deltar på olika seminarier och event.</p><h3>Vilken förändring eller utveckling inom varumärkesarbete i offentlig sektor hoppas du mest få vara med och bidra till de närmaste åren?</h3><p>– Oj, en stor fråga. Men jag vill fortsätta arbeta för att stärka den interna förankringen av varumärket. Att flytta fokus från att se varumärket som ett verktyg för att förbättra en image, till att se det som ett arbetssätt för att skapa en stark, attraktiv identitet som vägleder det dagliga arbetet och bygger förtroende för det offentliga.</p><h3>Och om den som läser det här vill komma igång med varumärkesarbete i den offentliga verksamhet, var börjar man?</h3><p>– Jag tror att det viktigaste är först och främst att få med ledningen in i en förståelse för vad ett varumärke faktiskt är och hur det kan bidra med värde i en offentlig organisation. Sen handlar det mycket om att faktiskt diskutera vilka värden vi står för som organisation, och hur vi vill upplevas. Utifrån det har man en bra startpunkt att jobba vidare. Men man måste också komma ihåg att varumärkesarbetet inte är något man gör en gång och sedan är det klart, det viktigaste arbetet är hur man integrerar det i organisationen och dess vardag. Det är en kontinuerlig process och ett långsiktigt arbete.</p>/nyheter/varumarkesarbete-i-offentliga-verksamheter_12143237//nyheter/slojdundervisning-och-hallbar-utveckling-minskat-slojdande-_12143176/Skolans slöjdundervisning för hållbar utveckling leder till minskat slöjdande Vad händer när ett begrepp som hållbar utveckling införs i ett skolämne som slöjd? Den frågan ställer sig Ingrid Bergqvist vid Umeå universitet. I en ny avhandling visar hon hur det dels bidrar till att utforska alternativa material och skapa nya arbetsområden, dels att samhällets krav på mätbarhet i skolan bidrar till att hållbarhet delas upp i teori och praktik. Wed, 15 Oct 2025 10:14:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/255a17ddd1f042049947073991a57818/ingrid_bergqvist_img_3275-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/255a17ddd1f042049947073991a57818/ingrid_bergqvist_img_3275-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/255a17ddd1f042049947073991a57818/ingrid_bergqvist_img_3275-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/255a17ddd1f042049947073991a57818/ingrid_bergqvist_img_3275-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/255a17ddd1f042049947073991a57818/ingrid_bergqvist_img_3275-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/255a17ddd1f042049947073991a57818/ingrid_bergqvist_img_3275-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ingrid Bergqvist</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Eftersom kunskapskraven och betygsättning gällande hållbar utveckling ansågs kräva mer teori ledde det till ett minskat utrymme för det praktiska slöjdandet</p><p>Ingrid Bergqvist berättar att hon undersökt hur ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter av hållbar utveckling kommit till uttryck i slöjdämnets kursplaner från 1960-talet fram till idag samt hur det tolkas och iscensätts i sex olika slöjdundervisningsmiljöer.</p><p>– Studien åskådliggör hur slöjdämnets förändrats via kursplanerna, men också hur slöjdlärares och elevers tolkningar om slöjdämnet, liksom yttre förutsättningar spelar stor roll för hur hållbarhetsundervisning formas, såsom hur det är att undervisa utomhus på en liten byskola i jämförelse med en sal utrustad med allehanda maskiner och verktyg, säger Ingrid Bergqvist.</p><p>– Studien bidrar till förståelse för vad ett hållbarhetsinnehåll kan vara, hur undervisning kan gå till samt varför undervisningen iscensätts som den gör.</p><h3>Återbruksprojekt eller ”naturligt” hållbart</h3><p>Vidare förklarar hon att slöjda i naturen, lappa och laga, återbruka, förstå slöjdföremåls kretslopp, tänka på arbetsmiljöfrågor, lösa problem, vara konsumentmedveten, satsa på hantverkskvalité, slöjdaktivism och samarbete, är något som betonas bland de intervjuade lärarna i studien när det gäller hållbarhetsinnehåll. Det är även tydligt att kursplanens fokus på miljöfrågan, gör att sociala och ekonomiska aspekter hamnar i skymundan</p><p>– Hur detta ska formas till undervisning visar sig komma till uttryck i två didaktiska spår bland lärarna. Det ena är att undervisa via specifika hållbarhetsprojekt där återbruk har en framträdande position, medan det andra är att integrera hållbarhet ”naturligt” i slöjdundervisningen.</p><p>– Intressant är att lärarna som förespråkar projekt har ett mer kursplanenära förhållningsätt till slöjdämnet i jämförelse med de andra som förhåller sig mindre bundna. Detta leder till att den slöjdundervisning eleverna möter skiljer sig, både vad gäller kopplingen till hållbar utveckling, liksom slöjdundervisning i allmänhet.</p><h3>Uppdelat ämnesinnehåll i praktik och teori</h3><p>– Något som överraskade mig var hur lärarnas tolkning bidrog till att innehållet delades in i så kallade praktiska och teoretiska moment och den tid som eleverna fick ägna sig åt att skriva, till exempel om hur olika material påverkar miljön.</p><p>– Eftersom kunskapskraven och betygsättning gällande hållbar utveckling ansågs kräva mer teori ledde det till ett minskat utrymme för det praktiska slöjdandet. Dessa krav ger även eleverna ett ökat ansvar i att förmedla vad de har lärt sig, samtidigt som de ska förhålla sig till moraliska ställningstaganden gällande hållbarhet, såsom varför det är bättre att tälja en träslev än att köpa en slev i plats.</p><p>Studien visar också att eleverna bidrog till att vidga förståelsen för vad hållbarhet kan vara via sitt slöjdande och sina slöjdföremål. Ett konkret exempel var när några elever utformade en fågelholk i syfte att se ”naturlig” ut för att inte skrämma fåglarna, i kontrast till de färgrika och fantasifulla holkar som läraren visat som inspirationskälla.</p><p>– Ett annat resultat som studien visar är att återbruk som innehåll, förutom att det ger möjlighet till utforskande av material, också är utmanande då det kräver god föreställningsförmåga och materialkännedom. </p><h3>Slöjd som hållbarhetsämne</h3><p>När Ingrid Bergqvist granskade kursplanerna visar det sig att slöjdämnet alltid haft en viktig roll i att fostra för hållbarhet. Historiskt har det handlat om konsumentekonomiska frågor, som att tillverka föremål till hemmet, samt lära sig att vårda och laga samt spara på material inför sitt vardags- och arbetsliv.</p><p>– Socialt sett ska slöjdämnet bidra till glädje och stärka tilltron till den egna förmågan att lösa praktiska uppgifter, samtidigt som ämnet reproducerar vissa normer när det gäller vad som slöjdas, liksom vem som slöjdar. I takt med samhällsförändringar har kopplingen till miljöfrågor stärkts, och idag betonas ekologisk hållbarhet i ämnet.</p><p>– Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till diskussionen om hur nya begrepp och innehåll tolkas och varför vissa tolkningar ses som givna och andra inte. När det kommer nya reformer kring styrdokument är det viktigt att inte vara historielös utan ha kunskap om hur samhällsförändringar inverkar på slöjdämnet.</p><p>– Jag vill föra fram att slöjdundervisning har många möjligheter när det gäller hållbar utveckling men att pluralistiska undervisningssätt behöver utvecklas så att elevernas tankar får komma fram då det är deras framtid det handlar om. Jag vill även öka förståelsen för de faktorer som inverkar på undervisningen förutom läraren.</p>/nyheter/slojdundervisning-och-hallbar-utveckling-minskat-slojdande-_12143176//nyheter/barn-med-psykiatriska-besvar-utsatta-for-sexuellt-vald-pa-natet_12142892/Barn med psykiatriska besvär utsatta för sexuellt våld på nätetBarn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld i den digitala miljön. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Såväl pojkar som flickor som utsatts för sexuella kränkningar på nätet visar högre nivåer av ångest och depression. Omgivningen behöver bli bättre på att se de sociala och samhälleliga dimensionerna istället för att enbart individualisera våldet, är en slutsats i avhandlingen. Tue, 23 Sep 2025 08:52:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Frida Carlberg Rindestig. Doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap Enhet: Barn- och ungdomspsykiatri.</p></div></div><p>– Det är viktigt för hälsovården och andra i barnens omgivning att vara uppmärksamma och agera när barn och unga med psykiatriska besvär drabbas av sexuella övergrepp på nätet. De är en sårbar grupp som utsätts för olika typer av våld i större utsträckning än andra , säger Frida Carlberg Rindestig, doktorand vid Umeå universitet och psykolog på BUP.</p><p class="quote-left">utsätts för olika typer av våld</p><p>Våld och övergrepp är i sig inga nya fenomen, men de arenor där det utspelar sig har förändrats. Sådant som tidigare skedde i hemmet, skolan eller ute i samhället, sker nu också digitalt på internet. Detta är särskilt påtagligt för unga människor, vars sociala liv till stor del utspelar sig i den digitala miljön.  För ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin är det här extra relevant, eftersom de redan från början löper större risk att utsättas för olika former av våld. Trots det finns det väldigt lite forskning som har undersökt deras våldsutsatthet online.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samband med symtom</h2><p>I sin avhandling i barn- och ungdomspsykiatri har Frida Carlberg Rindestig genomfört enkät med cirka 600 unga som varit i kontakt med Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen BUP och Ungdomshälsan samt enkät med ett urval av 3 000 andra ungdomar i 18-årsåldern. Hon har även gjort längre intervjuer med nio tjejer och professionella inom BUP.</p><p>Resultaten visar att sexuellt våld på nätet i den barnpsykiatriska gruppen har samband med psykiatriska symtom och ofta förekommer tillsammans med annan våldsutsatthet. Det är vanligare bland flickor, men även pojkar i psykiatrisk vård utsätts och drabbas oftare än andra jämnåriga pojkar. Både pojkar och flickor som utsatts visar högre nivåer av ångest och depression.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Personlig berättelse</h2><p>Såväl patienter som vårdpersonal tenderar att förstå sexuellt våld på nätet utifrån ett individualiserat perspektiv. Patienterna beskriver ofta sin utsatthet som en del av en personlig berättelse präglad av ensamhet och ouppfyllda behov, och förstår våldet som en erfarenhet de delar med många andra unga tjejer, en slags normaliseringsprocess. Vårdpersonalen å sin sida tolkar ofta utsattheten utifrån psykiatriska begrepp som trauma och PTSD, och tillskriver exempelvis ADHD som orsaken till utsattheten.</p><p>– Samhällets insatser blir lätt otillräckliga när man individualiserar problemet istället för att se de sociala och samhälleliga dimensionerna. Det behövs ett bredare perspektiv där psykiatrin samverkar med andra aktörer, säger Frida Carlberg Rindestig.</p><p><em>Frida Carlberg Rindestig är legitimerad psykolog och utbildad fysioterapeut. Hon arbetar som psykolog på BUP.</em></p><p> </p>/nyheter/barn-med-psykiatriska-besvar-utsatta-for-sexuellt-vald-pa-natet_12142892//nyheter/nytt-program-i-offentlig-upphandling---ett-banbrytande-initiativ_12142907/Ny utbildning i offentlig upphandling - ett banbrytande initiativFrån och med hösten 2026 lanserar Handelshögskolan vid Umeå universitet ett helt nytt magisterprogram i offentlig upphandling - ett ortsoberoende distansprogram som markerar ett historiskt steg för svensk högre utbildning. Samtidigt inrättas offentlig upphandling som huvudområde.Tue, 23 Sep 2025 14:35:01 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofia Lundberg och Tom Madell.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Gronborg</span></div></div><p>Programmet är det första i sitt slag i Sverige och kommer att leda till en filosofie magisterexamen i offentlig upphandling. Det riktar sig både till yrkesverksamma och utexaminerade från exempelvis civilekonom-, civilingenjörs- eller samhällsvetenskapliga kandidatprogram, och ges med både hel- och halvfart för att möta olika behov. Det nya magisterprogrammet är tvärvetenskapligt och vilar på vetenskaplig grund och en stark forskningsmiljö där bland annat nationalekonomi, juridik och informatik ingår. Bakom utvecklingen av programmet står bland annat Sofia Lundberg, professor i Nationalekonomi, och Tom Madell, professor vid Juridiska institutionen, som även är programansvariga.</p><h3>På vilket sätt tror ni att detta program kommer att påverka kompetensförsörjningen inom offentlig sektor och näringsliv?</h3><p>– Nationellt och internationellt är efterfrågan på upphandlare hög och fortsätter att växa. Anledningen till den ökande efterfrågan är att offentlig upphandling är ett växande område där upphandlarnas strategiska roll får ökad betydelse och kraven på att professionalisera rollen ökar. Efterfrågan på upphandlare ökar och arbetsmarknaden för den som vill arbeta med detta och har rätt kompetens är god. Detta till trots saknar Sverige program i offentlig upphandling på universitetsnivå. Bland praktiker och branschorganisationer har frågan om utbildning i offentlig upphandling lyfts vid upprepade tillfällen samtidigt som undersökningar visar att leverantörssidan efterfrågar att kompetensen på upphandlarsidan behöver blir bättre. Sveriges offentliga inköpare (SOI) har tagit fram en kompetensprofil för offentliga inköpare. Profilen spänner över 13 vetenskapliga områden och speglar en komplex och utmanade roll som är av alltmer central betydelse i offentliga organisationer. När komplexiteten och kraven ökar följer höjda kompetensbehov. Programmet täcker inte alla de 13 områden som anges av SOI, men ger en bredare kompetens än vad de kurser som finns idag gör. Inrättandet av huvudområdet är en förutsättning för den breda ingången till programmet. Omkring 4 000 organisationer i Sverige omfattas av lagstiftningen och de organiserar regelbundet offentliga upphandlingar eller valfrihetssystem, svarar Sofia och Tom.</p><p>Offentlig upphandling, som regleras av EU-direktiv och svensk lagstiftning, är strategiskt viktigt område. Det motsvarar omkring 900 miljarder kronor årligen i Sverige - nästan 18 procent av BNP och omfattar allt från relativt standardiserade produkter till komplexa tjänster och byggentreprenader. Genom programmet får studenterna fördjupad kunskap om upphandlingens juridiska, samhällsekonomiska och digitala dimensioner, och hur den kan användas som ett politiskt styrmedel för hållbar utveckling, innovation och inkludering.</p><h3>Vilka behov eller luckor i dagens utbildningsutbud identifierade ni som gjorde att detta program blev aktuellt att utveckla?</h3><p>– Över åren har vi, som sagt, blivit uppvaktade med förfrågningar om utbildning i offentlig upphandling. Vi har också själva sett behovet genom våra kontakter med näringsliv och offentlig sektor. Det föranledde initiativ i form av fristående kurser (som slagit väl ut). När Tom kom tillbaka till Umeå universitet föll det sig naturligt att skaka liv i en idé till ett program på avancerad nivå som vi utvecklade redan 2012. Av olika skäl och att vi både gjort andra saker, blev idén vilande, berättar Sofia.</p><p>Programmet bygger på aktuell forskning och praktisk relevans. Det är ett imponerande exempel på hur Handelshögskolan vid Umeå universitet tar ansvar för samhällsutvecklingen och möter arbetsmarknadens behov med högkvalitativ, forskningsbaserad utbildning. Att universitetet nu etablerar sig som nationell pionjär inom offentlig upphandling är inget mindre än fantastiskt och ett bevis på akademisk framsynthet likväl som strategisk handlingskraft.</p><h3>Vad har varit mest utmanande i processen att inrätta ett helt nytt huvudområde och program, och hur har ni löst det?</h3><p>– Processen är i sig rigorös och det av goda skäl. Att inrätta ett huvudområde och ett program får inverkan på organisationen. En del av processen var att motivera inrättandet på ett sätt som kan tas emot av personer utanför forskningsgruppen kring offentlig upphandling. Att vi har två, framgångsrika, fristående kurser med samhällsekonomisk inriktning och kunde visa på konkurrenskraft i förhållande till det utbud som finns inom upphandlingsområdet (primärt kurser i juridik) är nog bidragande orsaker till att vårt förslag mottagits väl. Liksom att vi har upparbetade nätverk inom och utanför Umeå universitet inom vilka dialoger och forskning om offentlig upphandling pågår, berättar Sofia och Tom vidare.</p><h3>Vad är ni mest stolta över med det här programmet – och vad hoppas ni att studenterna tar med sig efter examen?</h3><p>– Enligt Konkurrensverket samlar Umeå universitet lärare från Sveriges starkaste forskningsmiljö i offentlig upphandling och på ett personligt plan känns det tillfredsställande att kunna bygga vidare på detta och erbjuda ett utbildningsprogram i ämnet. Vi hoppas därigenom stärka Umeå universitets utbildningsutbud och göra något som är bra för verksamheten. Genom att (vidare)utbilda experter inom offentlig upphandling område kan Umeå universitet bidra till att upphandlande organisationers resurser används mer effektivt och hållbart, vilket i sin tur kan leda till betydande ekonomiska och samhälleliga vinster. Kunskaperna från programmet kan ge studenter insikter i hur man utvecklar upphandlingsstrategier om hållbar utveckling och som stärker samhällets beredskap.</p>/nyheter/nytt-program-i-offentlig-upphandling---ett-banbrytande-initiativ_12142907//nyheter/student-blir-doktorand--jennifer-fordjupar-sig-i-datakulturer_12141335/Student blir doktorand – Jennifer fördjupar sig i hållbara datakulturerEfter att tidigare ha läst BIT-programmet vid Umeå universitet återvänder Jennifer Israelsson nu till Institutionen för informatik som doktorand. I samarbete med det kommunala bolaget Vakin ska hon utforska hur datadrivna arbetssätt och AI kan användas på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.Thu, 16 Oct 2025 11:19:38 +0200<p>Att påbörja forskarutbildningen är något som Jennifer Israelsson sett fram emot.</p><p>– Det känns verkligen härligt att få börja! Det är superspännande och utmanande på samma gång då jag får en otrolig möjlighet att fördjupa mig i frågor där teknik möter både organisation och samhälle i en kommunal kontext, säger Jennifer Israelsson, doktorand vid Institutionen för informatik och Företagsforskarskolan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hållbara datakulturer</h2><p>Hennes doktorandprojekt fokuserar på hållbara datakulturer och här kommer Vakin, Umeåregionens vatten- och avfallsbolag, in som samarbetspartner. Projektet är en del av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, som tillsammans med Vakin finansierar doktorandtjänsten.</p><p>– I korta drag kommer jag att undersöka hur Vakin arbetar datadrivet och hur de kan implementera AI på ett både effektivt och ansvarsfullt sätt i organisationen. Jag planerar att genomföra workshops, intervjuer och observationer på plats. Förmånligt att både ha en engagerad kontakt på Vakin, Ingrid Undén Lindehall och två erfarna och kompetenta handledare på universitetet, professorerna Mikael Wiberg och Johan Sandberg, berättar Jennifer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Bra grund inför doktorandstudierna</h2><p>Intresset för teknikens påverkan på organisationer väcktes redan under BIT-programmet, där hon tog sin kandidatexamen.</p><p>– Under utbildningen fick jag möjlighet att fördjupa mig i hur teknik påverkar organisationskulturer och medarbetare i olika kontexter. Det blev en bra grund som jag nu tar med mig in i forskarutbildningen, avslutar Jennifer Israelsson, doktorand vid Institutionen för informatik.</p>/nyheter/student-blir-doktorand--jennifer-fordjupar-sig-i-datakulturer_12141335//nyheter/is-loser-upp-jarn-snabbare-an-flytande-vatten_12142036/Is löser upp järn snabbare än flytande vattenIs kan lösa upp järnmineral mer effektivt än flytande vatten, visar en ny studie från Umeå universitet. Upptäckten kan hjälpa till att förklara varför arktiska vattendrag allt oftare färgas roströda när permafrosten tinar och klimatet blir varmare.Mon, 22 Sep 2025 13:57:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/is_60593a5a-1563-43d0-9711-e2468f230477_1_201_a.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/is_60593a5a-1563-43d0-9711-e2468f230477_1_201_a.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/is_60593a5a-1563-43d0-9711-e2468f230477_1_201_a.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/is_60593a5a-1563-43d0-9711-e2468f230477_1_201_a.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/is_60593a5a-1563-43d0-9711-e2468f230477_1_201_a.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/is_60593a5a-1563-43d0-9711-e2468f230477_1_201_a.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>När is fryser och tinar upprepade gånger startar kemiska reaktioner som kan få stora konsekvenser för ekosystemen. Bilden är tagen i Stordalen, Abisko.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jean-François Boily</span></div></div><p>Studien, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att tio grader kall is frigör mer järn från vanliga mineraler än vad fyragradigt vatten gör – något som förändrar den sedan länge vedertagna uppfattningen att frusna miljöer saktar ner kemiska reaktioner.</p><p>– Det kan låta motsägelsefullt, men is är inte en passiv frusen massa. När vatten fryser bildas mikroskopiska fickor av vätska mellan iskristallerna. De fungerar som kemiska reaktorer där lösta ämnen koncentreras och blir extremt sura. Det gör att de kan reagera med järnmineral även vid så låga temperaturer som minus 30 grader, säger Jean-François Boily, professor vid Umeå universitet och medförfattare till studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Frigör organiska ämnen</h2><p>För att förstå processen studerade forskarna goethit, ett vanligt järnoxidmineral, tillsammans med en naturligt förekommande organisk syra, med hjälp av avancerad mikroskopi och experiment.</p><p>De upptäckte att när is fryser och tinar upprepade gånger löses järnet upp mer effektivt. Frys-tö-cyklerna frigör organiska ämnen som tidigare varit instängda i isen, vilket driver på fortsatta kemiska reaktioner. Salthalten spelar också en avgörande roll: sötvatten och bräckt vatten påskyndar upplösningen, medan havsvatten kan hämma den.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Från gruvor till atmosfären</h2><p>Resultaten gäller framför allt i sura miljöer – som vid gruvvatten, i fruset stoft i atmosfären, i sura sulfatjordar längs Östersjökusten eller i andra frusna miljöer där järnmineral möter organiska syror.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/dsc06976-2-1536x10242.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/dsc06976-2-1536x10242.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/dsc06976-2-1536x10242.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/dsc06976-2-1536x10242.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/dsc06976-2-1536x10242.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/11990e03c27f4038b4150a5f41d61468/dsc06976-2-1536x10242.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Angelo Sebaaly, doktorand vid Kemiska institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Giacomo Gorza</span></div></div><p>Nästa steg är att ta reda på om samma sak också gäller i all järnhaltig is. Det är något som den pågående forskningen i Boilys laboratorium snart kan ge svar på.</p><p>– När klimatet blir varmare ökar frekvensen av frys-tö-cykler. Varje cykel frigör järn från jordar och permafrost till vattendragen. Det kan påverka både vattenkvalitet och ekosystem i stora områden, säger Angelo Sebaaly, doktorand och förstaförfattare till studien.</p><p>Resultaten visar att is inte bara är ett passivt lagringsmedium, utan en aktiv spelare i miljökemiska processer. När perioder av frysning och upptining blir vanligare i polar- och bergsområden kan det få stora konsekvenser för ekosystemen och hur olika ämnen cirkulerar i naturen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="407f2a13-b75f-4dca-ad8f-2e5b67799831" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/is-loser-upp-jarn-snabbare-an-flytande-vatten_12142036//nyheter/umea-samlades-kring-malbilden-for-en-hallbar-stad-_12142098/Umeå samlades kring målbilden för en hållbar stad Hur skapar vi en stad som både lever och håller i längden? Vilka delar är avgörande i en målbild- och hur når vi dit? Det var frågor som utforskades under konferensen Tillsammans för en levande och hållbar stad som även arrangerades som en lokal hubb för den nordiska hybrida konferensen A Sustainable Tomorrow.Fri, 19 Sep 2025 14:56:33 +0200<p>Som startskott för Västerbottens hållbarhetsvecka samlades aktörer från offentlig och privat sektor i Umeå för att tillsammans samtala om de lokala utmaningarna, visionerna och konkreta åtgärderna för en hållbar omställning. Det blev en dag fylld av insikter, engagemang och samtal som berörde.</p><p>– I en omställning påverkas individen konkret. När vi känner den påverkan är det viktigt att vi har tydliga målbilder och visioner som drivkraft och som skapar samhörighet och engagemang, säger Mikael Brändström, utvecklingsdirektör Umeå kommun. </p><p>På frågan vem det egentligen är som ska ställa om betonade Brändström vikten av ett samspel.</p><p>– Vi måste arbeta både med en mängd systemförändringar och med individen. Klimatmålen för 2040 kan kännas avlägsna, därför behöver vi översätta dem till konkreta handlingar här och nu för att kunna greppa det långsiktiga och göra förändringar idag.</p><h3>Klimatbov eller klimatvän</h3><p>För att få en känsla kring sitt eget klimatavtryck fick deltagarna göra klimatkalkylatorn Climate Hero. Genom att svara på frågor kring bostad, resor, kost och konsumtion gavs en uppskattning av det individeulla årliga klimatavtrycket samt konkreta tips på hur det kan minska.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1999aa93-6fdc-4937-bb3f-8058bb3e88a6" data-contentname="Moderatorer">{}</div><p>En av dagens två moderatorer, Michael Jalmby, senior rådgivare på Esam, blev överraskad av sitt resultat.</p><p>– Det var en ögonöppnare som visade att det är svårt att leva helt hållbart, även med medvetna val. Men det gav mig en tydligare riktning för vilka förändringar jag kan göra. Det är viktigt att inte fastna i skuld, utan att också känna stolthet över de steg vi faktiskt tar.</p><h3>En lokal hubb</h3><p>Konferensen i Umeå var en av 130 hubbar som deltog i A Sustainable Tomorrow, en nordisk hybridkonferens med över 35 000 deltagare. Under livesändningen som sändes från Helsingborg lyftes fler perspektiv och inspel på årets tema: Mod och mångfald.</p><p>Charbel Gabro, föreläsare och brobyggare, höll ett starkt och känsloladdat föredrag om inkludering och kulturkrockar där självreflektion och utblick var en central påminnelse för alla i publiken.</p><p>– Titta på vilka du umgås med, ser de ut som dig eller har de ett annat ursprung? I samtal där alla är lika samtalas det väldigt lite. De bästa samtalen uppstår när vi vågar bryta invanda mönster och möta dem vi tidigare stört oss lite på. Då utvecklas vi tillsammans.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5477c09b-5833-4540-9b1e-40b1b08ba48c" data-contentname="Charbel">{}</div><p>Entreprenören Sara Wimmercranz lyfte vikten av mod och mobilisering som drivkrafter för förändring. Hon betonade hur en enda person med en tydlig vision kan sätta igång en rörelse som får verklig betydelse. Hon lyfte även upp bildning som ett redskap för att kunna ta informerade beslut, speciellt för unga.</p><p>Fredrik Reinfeldt deltog i konferensprogrammet för tionde året med en global omvärldsanalys. Han inledde med att säga att det har varit ett dåligt år för mänskligheten där mycket går i fel riktning. Stormakter har skapat kaos samtidigt som totalitära stater har passat på att flytta fram sina positioner. Reinfeldt menade att det nu är viktigare än någonsin att mobilisera goda krafter som stödjer frihet, demokrati och internationellt samarbete.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="270ae380-f499-4b0e-8954-745a5122d9c3" data-contentname="Bild mingel">{}</div><h3>Målbilden som verktyg</h3><p>Under dagen i Umeå deltog även kommunalrådet Janet Ågren, som reflekterade över förmiddagens samtal ur ett lokalt perspektiv.</p><p>– Vi har som mål att vara klimatneutrala till 2040. Det är en utmaning, men genom att hålla fast vid vår målbild och arbeta steg för steg, tar vi oss framåt, även om vi inte når hela vägen direkt.</p><p>Målbilden för en levande och hållbar stad fortsatte vara ett genomgående tema under eftermiddagen. Deltagarna fick möjlighet att fundera och samtala kring vad de tycker är viktiga aspekter i just deras målbild där gemenskap, grönska och kreativitet var återkommande inslag.</p><p>Samtidigt konstaterades att nutiden ofta skiljer sig från den önskade målbilden. Därför diskuterades vilka förändringar som krävs för att ta sig dit. Att våga förändra vanor och attityder, samt att inkludera fler i beslutsfattande och idéutveckling, lyftes fram som avgörande faktorer.</p><p>– Det är i möten som dagens, där vi samlas lokalt kring gemensamma frågor, som riktningen framåt blir tydlig. Samtalen vi haft idag visar att viljan finns, idéerna bubblar och att Umeå har kraften att leda den hållbara omställningen tillsammans, avslutar Michael Jalmby.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7c1d1e70-87aa-456f-a453-e90da01567cc" data-contentname="Bildspel workshop">{}</div><p>Konferensen samarrangerades av Umeå universitet, Umeå kommun, Länsstyrelsen Västerbotten, Esam och Blå huset.</p>/nyheter/umea-samlades-kring-malbilden-for-en-hallbar-stad-_12142098//nyheter/karriardag-en-motesplats-for-studenter-och-arbetsgivare_12142043/Karriärdag en mötesplats för studenter och arbetsgivareWin-win för både studenter och arbetsgivare. Under Karriärdagen IT på Umeå universitet får företagen känna studenterna på pulsen – och studenterna knyta viktiga kontakter för projektarbeten, sommarjobb, exjobb och framtida jobb. Fri, 19 Sep 2025 09:59:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e9b6f35361254d41bb0896b45bff1baa/karriardagen_it_250918_all_img_4586.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e9b6f35361254d41bb0896b45bff1baa/karriardagen_it_250918_all_img_4586.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e9b6f35361254d41bb0896b45bff1baa/karriardagen_it_250918_all_img_4586.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e9b6f35361254d41bb0896b45bff1baa/karriardagen_it_250918_all_img_4586.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e9b6f35361254d41bb0896b45bff1baa/karriardagen_it_250918_all_img_4586.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e9b6f35361254d41bb0896b45bff1baa/karriardagen_it_250918_all_img_4586.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonas Reini, sistaårsstudent på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, i samspråk med Mårten Olofsson, Xlent, under Karriärdagen IT.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div></div><p>– Vi tycker att den här dagen är jättebra för att dels känna av branschen, dels träffa studenterna, säger Ann Karlsson på it-konsultföretaget Precio Fishbone. Man vill ju alltid rekrytera och det här är ett bra tillfälle.</p><p>Karriärdagen IT är ett årligt evenemang som närmar sig 20-årsjubileum. I år medverkade nära 40 företag och myndigheter. På förmiddagen presenterade de sig för förstaårsstudenter på universitetets it-utbildningar, som sedan fick mingla runt bland montrarna. Efter lunch var det dags för de studenter som kommit längre i sin utbildning att träffa företagen.</p><p><em>Hur viktig är Karriärdagen för era studenter?</em></p><p>– Den är jätteviktig, säger Thomas Mejtoft, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik och en av arrangörerna. Studenterna får en möjlighet att lära känna företag tidigt i utbildningen, så att de kan få sommarjobb, projekt och exjobb hos dem.</p><p>– Man märker att det ger en större säkerhet hos studenterna. I dagsläget är det lite tuffare på arbetsmarknaden, så det är en jättegrej att så många företag är här. Förhoppningsvis får många studenter napp, här får de verkligen möta företagen och kan få ett svar, till skillnad från att skicka ett mejl som de kanske inte får svar på.</p><h3>”Jag har fått en bredare bild”</h3><p>Jonas Reine är femteårsstudent på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. För honom närmar sig examen och till våren ska han göra sitt examensarbete.</p><p><em>Har du fått upp ögonen för några företag som du inte kände till förut?</em></p><p>– Ja, det är kul att få höra vad som finns lokalt här i Umeå och även i regionen. Jag har fått en mycket bredare bild än jag hade förut.</p><p><em>Har du fått några idéer till exjobb eller framtida arbetsplatser?</em></p><p>– Ja, absolut. Många företag är flexibla till att man kommer med egna idéer och är väldigt tillmötesgående. Jag tycker att det är en väldigt bra dialog, snarare än enkelriktat och man vågar komma med sina egna tankar och idéer.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2a8dcf4b-9189-40cf-bf86-e3fafb45aaa2" data-contentname="Bildspel Karriärdagen IT">{}</div><h3>Viktigt att få peppa</h3><p>Oxio är ett lokalt it-konsultföretag med 35 anställda i Umeå och har gjort till vana att vara med på Karriärdagen.</p><p>– Framför allt är det väldigt roligt att träffa studenter. Förstaårsstudenterna är nyfikna och vet kanske inte vad de gett sig in på. Det är bra att få vara med och peppa dem och visa hur många it-företag som faktiskt finns i Umeå, säger Eva Lund, konsultchef.</p><p><em>Vad betyder det för er som företag att synas i studentmiljöer?</em></p><p>– Det är jätteviktigt för oss för framtiden, också för våra anställda. Studenterna är de som kommer med ny, färsk kunskap och kan ge oss injektioner både i kunskap och nytänk.</p><p>Precio Fishbone har nyligen öppnat kontor i Umeå. Ann Karlsson tycker att det är viktigt att få ge studenterna en bredare bild av arbetsmarknaden. Framför allt att få visa att det finns många möjligheter i Umeå om de vill stanna i Umeå efter utbildningen.</p><p><em>Har du redan nu hittat kandidater till framtida uppdrag hos er?</em></p><p>– Jag ska faktiskt träffa två som hört av sig innan i dag, så kanske.</p><p><em>Hur märks den kärvare arbetsmarknaden inom IT?</em></p><p>– Personligen tycker jag att det skett en försiktig förändring åt det positiva hållet, säger Ann Karlsson. Vi får fler frågor om uppdrag än för ett år sedan. Så studenterna får hålla ut, de kommer att få jobb. Det blir huggsexa om dem när det vänder!</p><p><a title="Läs mer om Umeå universitets utbildningar inom IT" href="/utbildning/valj-utbildning/intresseomraden/teknik-it-och-matematik/">Läs mer om Umeå universitets utbildningar inom IT</a></p>/nyheter/karriardag-en-motesplats-for-studenter-och-arbetsgivare_12142043//nyheter/bilder-sa-firades-umea-universitet-60-ar_12141745/Så firades Umeå universitet 60 årMysigt, familjärt, stort men nära till allt, icke-hierarkiskt och på en viktig plats i landet. Studenter och medarbetare som firade Umeå universitet 60 år fick svara på vad det bästa är med universitetet. Se bilder från firandet.Fri, 19 Sep 2025 09:41:46 +0200<p>Den 17 september ställde universitetet till med ett firande för att uppmärksamma att det var prick på dagen 60 år sedan universitetet invigdes. Medarbetare och studenter bjöds på musikunderhållning, tal av rektor Tora Holmberg samt Willie Dahl, Medicinska studentkårens vice ordförande.  </p><p>Alla som kom fick också kaffe, alkoholfritt bubbel och ett bakverk som serverades i en kaffekopp som man fick ta med sig hem efteråt, som en gåva. På koppen syns universitetets logotyp men också ett TACK, med versaler. Budskapet kring hela firandet har varit att tacka alla studenter och medarbetare, för att de alla, på sina olika sätt bidrar till vad Umeå universitet blivit och blir i framtiden. Detta var också budskapet som rektor framförde i sitt tal.</p><p><a title="Tack-talet" href="~/link/86dfe945b61a472287c26bfbf6c2853e.aspx">Läs hela talet i efterhand.</a>  </p>/nyheter/bilder-sa-firades-umea-universitet-60-ar_12141745//nyheter/kirurgiskt-ingrepp-hjalp-for-vatskeflode-i-hjarnan-_12141343/Kirurgiskt ingrepp hjälp vid hydrocefalus En ny studie visar att kirurgisk behandling med shunt kan ge tydliga förbättringar för patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus. Umeå universitet är det enda lärosätet utanför Nordamerika som deltagit i den omfattande forskningen.Thu, 18 Sep 2025 14:47:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hydrocefalusgruppens ledning testar system för diagnos.  Lars-Owe Koskinen gör en lumbalpunktion på professor Jan Malm, medan Anders Eklund studerar bilder i datorn. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></p></div></div><p>Studien, som genomförts på 20 sjukhus och universitet i USA samt vid Umeå universitet och nu publiceras i New England Journal of Medicine, har kunnat genomföras tack vare en ny typ av shunt där likvorflödet kan stängas på eller av efter operationen. Därigenom går det att utföra randomiserade och dubbelblinda prövningar som utvärderar effekten av shuntbehandling. Resultaten visar att patienter som fått en aktiv shunt förbättrades mycket i sin gångförmåga, fick minskade kognitiva besvär och ökad livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.</p><p>– Det här är ett stort steg framåt för forskningen kring hydrocefalus och ett kvitto på att Umeå finns med långt fram internationellt, säger Jan Malm, professor i neurologi vid Umeå universitet</p><p>Hydrocefalusgruppen vid Umeå universitet, ledd av Jan Malm, neurologi, Lars-Owe Koskinen, neurokirurgi och Anders Eklund, medicinsk teknik, har ett starkt internationellt anseende inom forskning om hydrocefalus. Studiens hypotes och frågeställning skapades en sen kväll på Bishops arms i Umeå när vi hade besök av amerikanska kollegor, berättar Anders Eklund. Innan studien kunde startas utfördes också omfattande tester av den nya shunten i laboratoriet i Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Behandling vid hydrocefalus är en shunt som avleder övertrycket av ryggmärgsvätska från hjärnan. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Illustration, Niklas Ternvall</span></p></div></div><p>– Även om mycket redan talar för att shunt är en effektiv behandling, är behandlingen nu evidensbaserad. Det kan leda till att fler patienter får sin sjukdom behandlad och därmed bättre livskvalitet, säger Lars-Owe Koskinen, professor i neurovetenskap.</p><p>Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, INPH, är en form av hydrocefalus som uppstår utan tydlig orsak och drabbar främst personer över 60 år. Tillståndet innebär att hjärnans hålrum, ventriklarna, vidgas vilket leder till gång- och balansproblem. Eftersom symtomen liknar demens, missas diagnosen ofta – trots att tillståndet är behandlingsbart.</p><p>Studien har finansierats med 130 miljoner kronor från amerikanska National Institute of Neurological Disorders and Stroke. </p>/nyheter/kirurgiskt-ingrepp-hjalp-for-vatskeflode-i-hjarnan-_12141343//nyheter/stora-risker-kopplade-till-industrisatsningar_12141733/Stora risker kopplade till industrisatsningarKommuner och regioner i norra Sverige investerar miljardbelopp för att möjliggöra den gröna industriella omställningen, trots att företagsplaner ofta är osäkra och projekt kan gå i stöpet. Men alternativet, att vara passiva, är enligt kommunerna själva den allra största risken. Thu, 02 Oct 2025 09:58:23 +0200<p>Sofia Lundberg är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Umeå universitet och aktuell med en ny SNS-rapport om riskerna med den gröna omställningen. Hon menar att kommunerna kan få bära oproportionerligt stora risker.</p><p>- Den som drar störst nytta av en satsning bör också bära de största riskerna. Om EU och staten vill ha en grön omställning, och eftersom klimatfrågan inte kan lösas lokalt, så är det också rimligt att EU och staten tar en större risk vid dessa industrisatsningar, säger Sofia Lundberg.</p><p>Rapporten identifierar flera risker kopplade till den så kallade gröna industriella omställningen. Bland annat ekonomisk brottslighet, det säkerhetspolitiska läget, regleringsmässiga risker och påverkan på lokal arbetsmarknad och befintligt näringsliv.</p><p>- Kommunerna förväntar sig inte en stor ekonomisk pott från staten. De önskar mer kompetensstöd och bättre spridning av erfarenheter. De efterlyser också bättre koordinerade beslutsprocesser mellan nationell och kommunal nivå, särskilt när det gäller infrastruktursatsningar som Malmbanan och Norrbottniabanan, säger Sofia Lundberg.</p><p>Hör hela samtalet med Sofia Lundberg i <a href="https://open.spotify.com/episode/2luVl3dbWmAIuwtKMP5gqQ?si=5287d68b756a4740">CERUMs podd ”Det nya framtidslandet?” (öppnas i Spotify)</a></p><p> </p>/nyheter/stora-risker-kopplade-till-industrisatsningar_12141733//nyheter/arktisk-och-samisk-forskning-i-fokus_12139837/Arktisk och samisk forskning i fokus när University of Northern British Columbia gästade Umeå universitetDr Paula Wood-Adams, vicerektor för forskning och innovation vid University of Northern British Columbia (UNBC), besökte Umeå universitet den 10 september för att ta del av aktuell arktisk och samisk forskning samt utforska möjliga områden för samarbete.Thu, 18 Sep 2025 14:45:14 +0200<p class="quote-center">Arktiskt centrum vill möjliggöra möten […] och främja en mer hållbar och sammanlänkad Arktisforskning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktisk forskning i fokus</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="158ae3ec-c05b-4031-a3b5-34f4f41d1727" data-contentname="BILD UNBC SO">{}</div><p>Under dagen presenterade forskare knutna till Arktiskt centrum projekt som spände över allt från klimatförändringars påverkan på ekosystem till hälsosystem i glesbefolkade områden, samt frågor kopplade till turism och säkerhet. Dessa insikter gav en värdefull grund för diskussioner om hur internationella partnerskap kan stärka kunskapsutvecklingen till gagn för avlägsna och arktiska samhällen.</p><p>– Arktiskt centrum vill möjliggöra möten som detta, där representanter från andra universitet kan möta våra forskare, inspireras och lägga grunden för framtida samarbeten. Besöket från UNBC betonar vikten av gränsöverskridande dialog och kunskapsutbyte, där befintliga plattformar som UArctic kan användas för att främja en mer hållbar och sammanlänkad Arktisforskning, säger Simon Oja, biträdande föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Samisk forskning fördjupar kunskap</h2><p>Várdduo – Centrum för samisk forskning – presenterade sin verksamhet och lyfte fram betydelsen av urfolkskunskap i den arktiska forskningskontexten. Frågor om hållbar samhällsutveckling och kulturell revitalisering diskuterades, tillsammans med ny forskning som bidrar till en djupare förståelse av samiska samhällens historiska och samtida villkor. Dessa perspektiv understryker den viktiga roll som samisk forskning spelar för att utveckla en mer inkluderande och samhällsrelevant arktisk kunskap.</p><p class="quote-center">Samisk forskning är en avgörande del av Umeå universitets arktiska profil.</p><p>– Samisk forskning är en avgörande del av Umeå universitets arktiska profil. Genom att integrera urfolksperspektiv stärker vi både forskningen och dess samhälleliga relevans. Internationella samarbeten, som det med UNBC, skapar möjligheter till värdefulla jämförelser och ömsesidigt lärande mellan urfolk i olika delar av världen, säger Kristina Sehlin MacNeil, biträdande föreståndare för Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">UArctic som nyckel till samverkan</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4095e446-bd9a-4f45-aab2-fefec893f470" data-contentname="BILD UNBC PWA">{}</div><p>I diskussionerna lyftes också University of the Arctic (UArctic), ett internationellt nätverk med närmare 200 medlemsinstitutioner, fram som en central plattform för framtida samverkan. Genom UArctic kan forskare vid Umeå universitet och UNBC bygga vidare på befintliga samarbeten via tematiska nätverk och mobilitetsprogrammet North2North, samtidigt som nya initiativ inom utbildning och forskning kan utvecklas.</p><p>Besöket visade på den mångfald av forskning som bedrivs vid Umeå universitet genom Arktiskt centrum, Várdduo – Centrum för samisk forskning och andra verksamheter. Presentationerna gav UNBC:s representant en bred inblick i de olika perspektiv som formar dagens arktiska forskningslandskap. Programmet avslutades med möten med prorektor Patrik Danielsson, rektorsråd Thomas Olofsson och Helena Gradin, biträdande avdelningschef vid International Office.</p>/nyheter/arktisk-och-samisk-forskning-i-fokus_12139837//nyheter/invigning-av-tentamenshus-och-stjarnlikt-grenverk_12141673/Invigning av tentamenshus och Stjärnlikt grenverkDet senaste tillskottet av byggnader på Campus Umeå, Aurora, har tagit emot studenter och personal sedan maj, men är nu även officiellt invigt av rektor Tora Holmberg. Samtidigt invigdes även konstverket "Stjärnlikt grenverk", som är uppfört på en kulle alldeles utanför huset, av konstnären Thomas Hämén.Fri, 19 Sep 2025 07:56:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9594-250917-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9594-250917-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9594-250917-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9594-250917-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9594-250917-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9594-250917-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå universitets rektor Tora Holmberg klipper bandet och inviger huset Aurora tillsammans med Anna Edholm till vänster, områdeschef vid Universitetsservice på Umeå universitet, samt Marie Löwling, fastighetsområdeschef Region Nord på Akademiska Hus. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Nu hoppas vi att genom att lägga salstentamen närmare campus så ska vi ge studenterna en mer tillgänglig och trygg miljö som kan bidra till att minska stress. Och se vad fint det har blivit! Det är ju fantastiskt, sa Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet, i sitt invigningstal innan hon klippte bandet inför representanter från såväl Akademiska hus som universitetets alla funktioner som har bistått vid bygge, inflyttning och uppstart.</p><p>Huset Aurora är 9 500 kvadratmeter i sju våningsplan och inhyser förutom tentamens salar också undervisningssalar, kontor, studieplatser och snart ett café på plan tre. Huset är ritat av LINK arkitektur, Jens Hoff, och inredningsarkitekter har varit AFRY Ark Studio med Tord Berggren.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9735-250917-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9735-250917-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9735-250917-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9735-250917-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9735-250917-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f7a5debbac524d7aacb08ca009e9dc6a/invigning_aurora-9735-250917-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Konstverket "Stjärnlikt grenverk" strax utanför Aurora invigdes av (från vänster i bild) Jun-Hi Wennergren och Björn Norberg, som båda är verksamma vid Statens konstråd, samt konstnären Thomas Hämén. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>Även konstverket Stjärnlikt grenverk strax utanför Aurora blev invigt av Björn Norberg och Jun-Hi Wennergren från Statens konstråd, samt konstnären Thomas Hämén, som berättade om tankarna bakom konstverket:</p><p>– Det är en stjärnkarta samtidigt som det är en påminnelse om den renlav som var viktig här innan Umeå universitet byggdes, då detta fortfarande var renbetesmark för Rans sameby. Konstverket har anatomin av en renlav, fönsterlaven, men även formen av Laniakea som är en superhop i universum. Det är en galaktisk struktur som kartlagdes 2014 och som är den största struktur i universum som vi vet att vi är del av. Så Vintergatan ingår i en av blommorna på konstverket och grenarna är de banor som den här galaktiska klustren tar genom rymden.</p><p>– Konstverket är ett sätt att förena historien av marken med modern astronomi och samtidigt ge studenterna som skriver sina tentor en påminnelse om att det finns större saker än just den här tentan som du kan tänka på.</p><p>En superhop är en lös samling av galaxgrupper/galaxhopar med upp till tiotusentals galaxer och flera hundratals miljoner ljusårs utbredning. Konstverket Stjärnlikt grenverk, och de 40-tal andra konstverk som finns i Aurora, är framtagna och utplacerade av Statens konstråd i samarbete med Umeå universitet och Akademisk hus.</p>/nyheter/invigning-av-tentamenshus-och-stjarnlikt-grenverk_12141673//nyheter/samarbete-med-bioteknikforetag-oppnar-nya-dorrar-for-umeakemist_12141643/Forskarsamarbete med bioteknikföretag öppnar nya dörrar för UmeåkemistEtt oväntat samarbete mellan professor Magnus Wolf Watz vid Umeå universitet och bioteknikföretaget Vakona är ett exempel på hur grundforskning kan få ny relevans och lyskraft. Genom att kombinera akademisk nyfikenhet med industriell tillämpning har projektet lett till tekniska genombrott och ny forskning – samtidigt som det bidrar till samhällsnytta i form av aknebehandling.Wed, 24 Sep 2025 09:33:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/wolf-watz_magnus_5402_180823_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/wolf-watz_magnus_5402_180823_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/wolf-watz_magnus_5402_180823_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/wolf-watz_magnus_5402_180823_soj.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/wolf-watz_magnus_5402_180823_soj.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/wolf-watz_magnus_5402_180823_soj.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Wolf-Watz, professor vid Kemiska institutionen har ett forskningsamarbete med biotekniföretaget Vacona.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">projektet bryggar snyggt mellan praktiskt användningsområde och biologiska mekanismer</p><p>– Den största vinningen är att projektet bryggar snyggt mellan praktiskt användningsområde och biologiska mekanismer, säger Magnus Wolf Watz, professor i biofysikalisk kemi på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.</p><p>När Magnus Wolf Watz blev kontaktad av Umeåföretaget Vakona för att diskutera patentfrågor kring enzymet BMD, var det början på ett samarbete som snabbt växte i både omfattning och betydelse.</p><p>Akne uppstår genom flera samverkande faktorer. En central orsak är obalans i hudens mikrobiom. Bakterien <em>Propionibacterium acnes</em> kan växa till och bilda ett skyddande hölje, vilket bidrar till sjukdomen och försvårar antibiotikabehandling.</p><p>Vakonas produkt bygger på forskning av Dr. Oleg Alexeyev, Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet, och är utformad som en hudprodukt med ett naturligt förekommande bakteriellt enzym som bryter ner den skyddande biofilm som <em>P. acnes</em> bildar.</p><p>Deras behov av strukturbiologisk expertis sammanföll med Magnus forskargrupps ambition att ta ett tekniksprång inom Cryo-elektronmikroskopi (Cryo-EM) – en metod som blivit central i projektet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Grundforskning med tydlig tillämpning</h2><p>För Magnus, som har sin bakgrund inom strukturell enzymologi, har projektet inneburit ett välkommet steg mot forskning med direkt samhällsrelevans. Att arbeta med ett enzym som potentiellt kan användas i behandling av acne gör det lättare att kommunicera forskningen – både till finansiärer och till allmänheten.</p><p>– Det är stimulerande att kunna beskriva sin forskning med en mening – att vi utvecklar en behandling mot acne. Det gör det lättare att förklara och väcker intresse.</p><p>Samarbetet har också lett till att nya forskningsanslag. Magnus Wolf Watz och Oleg Alexeyev har tilldelats 1,1 miljoner kronor från Kempestiftelserna för att finansiera en tvåårig postdoktorstjänst helt fokuserad på Vakona-projektet. Magnus har även doktorand som driver projektet med stöd av universitetets strukturbiologiska plattform.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya metoder och nya perspektiv</h2><p>Projektet har inneburit ett tekniskt kliv för Magnus labb, som traditionellt arbetat med kärnmagnetisk resonansspektroskopi. Genom samarbetet med Vakona har gruppen nu etablerat CRYO-EM som en ny metod, vilket öppnar stora möjligheter även för andra projekt.</p><p>– Det här steget kommer att ha stor betydelse för oss. Vi har redan andra samarbeten där tekniken används, bland annat med KTH där vi hoppas kunna publicera snart.</p><p>Samtidigt har samarbetet inneburit nya utmaningar – särskilt kring patentfrågor och publicering. Att ta hänsyn till företagsintressen har påverkat forskningsmetoderna, och det har krävts många möten för att hitta en balans mellan öppenhet och sekretess.</p><p>–  Man får jämka målsättningarna: industrin vill tjäna pengar, vi vill publicera. Men vi har hittat en bra plan för det.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Lärdomar och framtidstro</h2><p>För Magnus har projektet varit både lärorikt och inspirerande. Det är första gången han samarbetar med ett företag. Det har gett insikter i hur forskare och företag kan samarbeta, och hur man bäst hanterar gränsytan mellan akademisk frihet och kommersiella intressen.</p><p>– Det finns en önskan från samhället att sådana här samarbeten ska finnas. Det är viktigt att känna till de grundläggande premisserna innan man går in i ett projekt.</p><p>Han uppmuntrar andra forskare att ta chansen om möjligheten dyker upp – men att vara noggranna med att diskutera patent och publicering från start.</p><p>– Det är ett bra upplägg. Vi hoppas att samarbetet leder till en stark publicering, att företaget får in kapital och kan anställa folk. Det är en win-win.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Ett ekosystem för innovation</h2><p>Samarbetet mellan Umeå universitet och Vakona visar hur akademisk forskning kan bidra till ett lokalt innovations- och ekosystem. Tillväxt för avknoppningsföretag kan skapa nya arbetsplatser för utbildade forskare vilket stärker både universitetets roll och regionens utveckling.</p><p>– Kan vi på så sätt bidra och skapa en arbetsmarknad så är ju det väldigt bra.</p><p>Projektet har också visat att forskning med tydlig tillämpning kan ha större genomslagskraft – både inom akademin och utanför.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/akne3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/akne3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/akne3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/akne3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/akne3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1929bd7b551a4972a1bb716b1920f684/akne3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Akne drabbar främst tonåringar, särskilt under puberteten när hormonförändringar ökar talgproduktionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>plainpicture</span></div></div>/nyheter/samarbete-med-bioteknikforetag-oppnar-nya-dorrar-for-umeakemist_12141643//nyheter/metanproduktionen-kan-oka-nar-arktiska-sjoar-varms-upp_12141395/Metanproduktionen kan öka när Arktiska sjöar värms uppEtt varmare och fuktigare klimat gör sjöar mer produktiva – vilket leder till att mer metan frigörs från sedimenten. En ny studie från bland annat Umeå universitet visar hur arktiska sjöar riskerar att bidra till växthuseffekten i allt högre utsträckning.Thu, 18 Sep 2025 16:11:31 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_55902.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_55902.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_55902.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_55902.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_55902.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_55902.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fältarbete vid sjöar nära Abisko naturvetenskapliga station.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sofia Kjellman</span></div></div><p>Metan är en mer än 25 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Arktiska sjöar står för en betydande del av de globala metanutsläppen, men kunskapen kring processen i de nordliga sjöarna har tidigare saknats. Nu har ett internationellt team, med forskare från Norge, Sverige och Spanien, visat att produktionen av metangas varierar stort mellan sjöar och är starkt knuten till sjöarnas beskaffenhet.</p><p>Forskarna har undersökt tio sjöar på Svalbard och i den subarktiska delen av Skandinavien, varav tre via Abisko naturvetenskapliga station.  Man har sett att den största delen av metanproduktionen sker i bottensedimentets översta tio centimeter, där det finns mycket organiskt material och förutsättningarna är gynnsamma för mikrober.</p><p>– Arktis blir redan grönare till följd av det varmare och fuktigare klimatet och längre somrar i norr, vilket påverkar tillförseln av organiskt material som driver på metanproduktionen i sjöar, säger Alexandra Rouillard, postdoktor vid Umeå marina forskningscentrum (UMF), Umeå universitet, och medhandledare i studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_41943.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_41943.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_41943.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_41943.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_41943.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/16c40b305548490b87f9d9f0ba2e88ca/img_41943.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Flaskor där metangas samlades in i Abisko.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alexandra Rouillard</span></div></div><p>Det framkom tydligt i studien att framför allt grundare sjöar, med mycket alger, bottenväxtlighet och omgivande landväxter, ger en högre metanproduktion. Mängden gas som producerades varierade dock stort. </p><p>Forskarna jämförde sina resultat med data från över 60 sjöar över hela världen. Det framkom att sjöar i tropiska och tempererade områden generellt har högre en högre metanproduktion. Det stora antalet sjöar på nordliga breddgrader, samt stora individuella variationer, gör dock att volymen ändå blir betydande.</p><p><strong>Länk till vetenskaplig artikel:</strong> <a href="https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2024JG008508">https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2024JG008508 </a></p><p><strong>Kontakt: <br></strong>Alexandra Rouillard, +46 738 400 273<br>Umeå Marine Sciences Centre & Climate Impacts Research Centre<br>Department of Ecology, Environment and Geoscience<br>Umeå University</p><p><a href="mailto:alexandra.rouillard@ͯ��Ƶ">alexandra.rouillard@ͯ��Ƶ</a></p>/nyheter/metanproduktionen-kan-oka-nar-arktiska-sjoar-varms-upp_12141395//nyheter/vidgade-perspektiv-pa-tolkningen-av-jesajas-bok_12141310/Vidgade perspektiv på tolkningen av Jesajas bokEn ny avhandling vid Umeå universitet tar hjälp av den medeltida teologen Thomas av Aquino för att utveckla principer för en nutida teologisk tolkning av Jesajas bok. Jacob Astudillo blickar både bakåt och framåt när han analyserar Thomas första teologiska verk i syfte att bidra till den nutida teologiska debatten.Wed, 15 Oct 2025 10:12:50 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09b408b470b74c8ba50d9949f102f0ae/jacob_austodillo_img_3279-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09b408b470b74c8ba50d9949f102f0ae/jacob_austodillo_img_3279-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09b408b470b74c8ba50d9949f102f0ae/jacob_austodillo_img_3279-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09b408b470b74c8ba50d9949f102f0ae/jacob_austodillo_img_3279-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09b408b470b74c8ba50d9949f102f0ae/jacob_austodillo_img_3279-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09b408b470b74c8ba50d9949f102f0ae/jacob_austodillo_img_3279-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jacob Austodillo</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Kan en text som förmedlats och omarbetats av flera mellanhänder fortfarande sägas vara den ursprunglige författarens budskap?</p><p>Thomas av Aquinos akademiska gärning har gjort stort avtryck i historien. Inte bara inom teologi och filosofi, utan även inom de politiska och juridiska vetenskaperna. Jacob Astudillo säger att hans avhandling är ett led i forskningen av Thomas bibelkommentarer, ett fält som internationellt har ägnats mycket uppmärksamhet de senaste decennierna.</p><p>– Dessutom är avhandlingen ett bidrag till diskussionen kring den förförståelse läsaren har i läsandet av Jesajas bok (eller annan bibeltext). Vad författaren till Jesajas bok ville förmedla och hur det budskapet har modifierats i efterföljande redigeringar är en väldigt invecklad fråga och beror mycket på hur man ser på författarintention, säger Jacob Astudillo, och fortsätter:</p><p>– Kan en text som förmedlats och omarbetats av flera mellanhänder fortfarande sägas vara den ursprunglige författarens budskap? Vidare, hur ska nutida läsare av Jesajas bok förhålla sig till den enorma skillnad i tid och rum som finns mellan text och läsare och vilka tolkningsramar finns det för den nutida läsaren? Det är sådana frågor som bibelforskare brukar syssla med.</p><h3>Viktig för den kristna traditionen</h3><p>Han berättar vidare att när man tolkar bibeltexter teologiskt brukar man även ta hänsyn till den tolkningshistoria som existerar inom en viss trostradition. I dagens diskussion kring teologisk tolkning är en av de stora frågorna hur till exempel en kristen trosreflektion ska förhålla sig till Gamla testamentet.</p><p>– I ljuset av modern bibelforskning, som har kastat större ljus över bibeltexternas historiska och kulturella karaktär, hur ska då en teolog tolka gammaltestamentliga texter i en nutida teologisk situation på ett sätt som respekterar dessa texters särart?</p><p>Thomas av Aquino var i mångt och mycket omedveten om denna problematik. Icke desto mindre har han filosofiska byggstenar som Astudillo menar kan vara hjälpsamma i balansen mellan bibeltexternas särskilda identitet och den nutida teologiska kontext i vilken dessa texter tolkas och används.</p><p>– Jesajas bok har varit viktig för exempelvis den kristna traditionen, då många profetior där har tolkats som profetior om Jesus Kristus. Med hjälp av Thomas kommentar till Jesajas bok utkristalliserar jag tolkningsprinciper som jag sedan applicerar på nutida problematiseringar av kristna tolkningar av Jesaja.</p><p>Avhandlingen vill visa att Thomas filosofiska underbyggnad i hans bibeltolkning kan komma med nya perspektiv på hur man kan balansera bibeltextens ursprungliga kontext med en nutida teologisk tolkning.</p>/nyheter/vidgade-perspektiv-pa-tolkningen-av-jesajas-bok_12141310//nyheter/dnas-veckning-viktigare-for-cellfunktion-an-tidigare-trott_12131336/DNA:s veckning viktigare för cellfunktion än tidigare käntSmå förändringar i DNA:s veckning kan få stora effekter. En studie från Umeå universitet visar att även de mest subtila förändringarna i DNA:s form påverkar genaktivitet och energiproduktion. Upptäckten utmanar bilden av DNA som en passiv informationsbärare och pekar på dess aktiva roll i cellfunktion, vilket öppnar nya möjligheter att förstå sjukdomar som cancer och diabetes.Wed, 17 Sep 2025 08:46:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nasim Sabouri, Pallabi Sengupta och Ikenna Obi vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik har med gensaxen CRISP-Cas9 ändrat formen på en DNA-struktur i jäst, vilket påverkade jästcellernas energiproduktion. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p class="quote-center">Vi upptäckte att även en liten förändring i DNA:s form kan få stora effekter i hela cellen</p><p>– Vi är väldigt glada över de här resultaten, eftersom de breddar vår förståelse för DNA:s roll som en dynamisk regulator, inte bara som en statisk ritning med information, säger Nasim Sabouri, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, som har lett studien som publicerats i Nucleic Acids Research.<br><br>Precis som ett papper kan vikas till olika origamiformer, som en fågel eller ett flygplan, kan DNA också vikas i andra former än den klassiska dubbelspiralen. En av dessa former kallas G-quadruplex, eller G4, och förekommer i delar av genomet – cellens genetiska instruktioner – som är avgörande för hur celler växer, hanterar energi och reglerar vilka gener som stängs av och på.<br><br>– Hos människor har G4-strukturer ofta kopplats till negativa effekter, som cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Men vi ville undersöka en annan aspekt: kan en enskild G4 struktur faktiskt spela en konstruktiv, positiv roll i regleringen av genaktivitet? säger Nasim Sabouri.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="93b1a557-4e5b-4cdd-be20-4456368fd06d" data-contentname="Bild Ikenna">{}</div><p>Med hjälp av jästceller och gensaxen CRISPR-Cas9 introducerade forskarna subtila mutationer i en G4-struktur som ligger nära en gen som är viktig för cellens energibalans. Målet var att se hur en förändring av G4-strukturens form, utan att ta bort den helt, skulle påverka genen och därmed cellens beteende.</p><p>– Det vi upptäckte var både spännande och oväntat, säger Ikenna Obi forskare i Sabouris forskargrupp och förste-författare till studien.<br><br>Forskarna såg att mutationerna i G4-strukturen ledde till omfattande förändringar i cellens ämnesomsättning och genuttryck. Mest anmärkningsvärt var att mutationerna störde ett av cellens centrala energisystem. <br>– Vi upptäckte att även en liten förändring i DNA:s form kan få stora effekter i hela cellen och dess funktioner, säger Pallabi Sengupta, postdoktor i Sabouris forskargrupp, som bidrog till studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ikenna Obi, Nasim Sabouri och Pallabi Sengupta har använt sig av infrastrukturen Swedish Metabolomics Centre i Umeå, en enhet vid SciLifeLab, för att analysera jästcellernas respons på mutationen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Det är första gången som forskare har visat att en enskild G4-struktur i jäst kan reglera både genaktivitet och metabolism, vilket utmanar uppfattningen att G4-strukturer enbart är problematiska. Det visar också att DNA inte bara är en statisk ritning, utan en aktiv och dynamisk spelare i cellens funktion.<br><br>– Vi förväntade oss viss påverkan på genuttrycket, men omfattningen av de efterföljande metabola förändringarna var överraskande, förklarar Nasim Sabouri.<br><br>Genom att visa hur G4 påverkar genaktivitet och energibalans öppnar forskningen nya dörrar för att förstå och potentiellt behandla tillstånd som cancer och metabola sjukdomar som diabetes, där genreglering och energibalans är rubbade.<br><br>– Den här studien skapar spännande möjligheter för både biologisk grundforskning och flera applikationer, konstaterar Nasim Sabouri.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna hoppas att studien kan leda till nya rön inom cancer- och diabetesforskning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div>/nyheter/dnas-veckning-viktigare-for-cellfunktion-an-tidigare-trott_12131336//nyheter/spelar-det-nagon-roll-om-din-daliga-chef-ar-man-eller-kvinna_12141001/Spelar det någon roll om din dåliga chef är man eller kvinna?En ny avhandling undersöker destruktivt ledarskap ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på ett komplext problem där konstruktion av socialt kön och föreställningar om maskulinitet och femininitet påverkar både relationer mellan chefer och medarbetare, och strukturella förutsättningar.Tue, 16 Sep 2025 11:03:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c73de6bb3d354ccc860659665c54bfa9/mg_mats_reinhold_220922_4842_web2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c73de6bb3d354ccc860659665c54bfa9/mg_mats_reinhold_220922_4842_web2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c73de6bb3d354ccc860659665c54bfa9/mg_mats_reinhold_220922_4842_web2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c73de6bb3d354ccc860659665c54bfa9/mg_mats_reinhold_220922_4842_web2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c73de6bb3d354ccc860659665c54bfa9/mg_mats_reinhold_220922_4842_web2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c73de6bb3d354ccc860659665c54bfa9/mg_mats_reinhold_220922_4842_web2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mats Reinhold, Institutionen för psykologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>Destruktivt ledarskap kan delas in i passiva och aktiva ledarbeteenden. En aktivt destruktiv chef kan till exempel vara hotfull, ställa orimligt höga krav och bestraffa medarbetare, medan en passivt destruktiv chef kan hålla sig undan, agera rörigt och undvika att ta beslut.</p><p>– Dessa problem är vanliga i arbetslivet och tidigare forskning har visat att de orsakar både ohälsa hos medarbetare och ökade kostnader för arbetsgivare, säger Mats Reinhold, doktorand i psykologi vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samma kön ökar missnöjet</h2><p>I sin avhandling har Mats Reinhold undersökt om chefens kön har någon betydelse för hur destruktivt ledarskap påverkar anställda. Han har även studerat vad som kan ligga till grund för att destruktiva ledarbeteenden uppstår och om chefens kön har någon betydelse där. Dessutom har han undersökt om könade strukturer inom en organisation kan leda till passivt destruktiva ledarbeteenden eller ökad stress hos chefer.</p><p>– Jag har sett hur destruktiva beteenden påverkar anställda på ett negativt sätt, oavsett chefens kön. Men jag har också kunnat se att om den anställda och chefen har samma kön, alltså om det är två män eller två kvinnor, ökar den anställdes vilja att lämna jobbet. En möjlig förklaring kan vara att känslan av svek och missnöje blir starkare när chefen är av samma kön som en själv, säger Mats Reinhold.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Maskulinitetsnormer ökar risken för destruktivt ledarskap</h2><p>Mats Reinhold har även studerat om de anställdas motivationsnivå påverkar chefers beteende. I sina studier kunde han se att chefer som upplevde sina anställda som omotiverade också uppvisade en högre grad av destruktiva beteenden oavsett om chefen var man eller kvinna. Dessutom visade det sig att män som är chefer löper en högre risk, jämfört med kvinnor i samma position, att använda aktivt destruktiva beteenden på jobbet om de upplever omotiverade medarbetare.</p><p>–  Resultaten skulle kunna förklaras utifrån de normer och stereotypa förväntningar som finns om män och kvinnor, men också om chefer, i vårt samhälle. Dessa normer leder till att det finns en stark koppling mellan de egenskaper som tillskrivs en bra chef och de egenskaper som män förväntas inneha. Det kan till exempel handla om beslutsamhet, konkurrenskraft och uthållighet. Om man misslyckas eller blir ifrågasatt som chef, finns en överhängande risk att män som är chefer även upplever att deras maskulinitet ifrågasätts, fortsätter Mats Reinhold.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stressade chefer blir frånvarande</h2><p>Avhandlingen visar dessutom att chefer som ansvarade för stora personalgrupper i högre utsträckning upplevdes frånvarande och undvikande. Resultaten visar även att antalet sjukskrivna medarbetare kan kopplas samman med hög nivå av stress hos chefer, men också en lägre nivå av upplevda passiva destruktiva beteenden.</p><p>– Jag rekommenderar att man ytterligare fördjupar kunskaperna om kopplingen mellan genus, ledarskap och makt. Samt inkluderar chefers strukturella förutsättningarför att ännu bättre kunna förstå och förebygga destruktivt ledarskap i framtiden, säger Mats Reinhold.</p>/nyheter/spelar-det-nagon-roll-om-din-daliga-chef-ar-man-eller-kvinna_12141001//nyheter/fran-labb-till-by--renare-spisar-och-bioenergisystem-i-afrika_12140937/Från labb till by – renare spisar och bioenergisystem i AfrikaMiljontals hushåll i Afrika lagar fortfarande mat över traditionella spisar som skadar både hälsa och miljö. I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Natxo García-López hur förbättrade spisar och hållbara bioenergisystem kan göra skillnad – för både människor och miljö.Tue, 16 Sep 2025 16:15:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/bild_4_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/bild_4_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/bild_4_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/bild_4_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/bild_4_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/bild_4_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagare vid en workshop i byn Rusagara, Rwanda. Natxo García-López presenterade resultat från en av studierna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Natxo Garcia-López</span></div></div><p class="quote-center">Arbetet är resurskrävande och komplext</p><p>– Arbetet är resurskrävande och komplext, men genom tvärvetenskapliga projekt i Afrika kan vi skapa renare luft, bättre hälsa och en mer hållbar energiframtid, säger Natxo García-López, doktorand på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från hushåll till samhällsnivå</h2><p>Traditionella spisar är ineffektiva och orsakar skadliga utsläpp inomhus, vilket leder till luftvägsproblem och ökad arbetsbörda för kvinnor som samlar ved. I sin avhandling undersöker Natxo García-López tekniska och sociala lösningar för renare energiförsörjning.</p><p>Avhandlingen bygger på laboratorietester, fältexperiment i Rwanda, systematiska översikter och framtida perspektiv. Studierna visar att förbättrade spisar är betydligt mer effektiva, släpper ut färre skadliga partiklar och minskar hälsorisker. Men forskningen stannar inte vid de tekniska lösningarna. García-López lyfter också blicken till samhällsnivå och skissar hur bioenergisystem kan skalas upp och kopplas till landsbygdsutveckling.</p><p>Med hjälp av <em>agroforestry</em>, att odla träd och grödor tillsammans, kan jordbruksmark både ge mat och bränsle. Biomassan kan användas i hushållens spisar och överskottet utnyttjas för lokal elproduktion genom förgasning.</p><p>– Det är en genomtänkt plan för skalbara energilösningar på samhällsnivå, säger Natxo García-López.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fältarbete krävande men givande</h2><p>En viktig del av arbetet gjordes på plats i Rwanda. Att resa till avlägsna byar, arbeta med begränsade resurser och använda avancerade instrument i krävande miljöer var en stor utmaning, men också en värdefull erfarenhet för Natxo García-López.</p><p>– Jag fick en förstahandsinblick i de problem hushållen möter och hur renare teknik faktiskt kan göra skillnad.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Mer än teknik – en fråga om människors liv</h2><p>Även om avhandlingen lägger stor vikt vid analyser av förbränning, utsläpp och partiklar sträcker sig dess betydelse långt bortom det tekniska. Den lyfter fram människors vardag i landsbygdsområden i Afrika, där tillgången till elektricitet och moderna spisar ofta saknas. Resultaten knyter också an till flera globala utmaningar, från folkhälsa och jämställdhet till klimatförändringar och miljömässig hållbarhet.</p><p>– Renare spisar kan göra inomhusmiljöer säkrare, minska sjukdomsrisker och lätta den dagliga bördan för kvinnor. Samtidigt bidrar de till att bevara skogar och minska klimatutsläpp.</p><p>Utöver de tekniska bidragen hoppas Natxo García-López att arbetet kan väcka dialog bland hos beslutsfattare och aktörer på lokal nivå. Den verkliga betydelsen avgörs av hur resultaten tas emot av forskarsamhället, politiker, NGO:er och andra aktörer – men ambitionen är att forskningen ska göra konkret skillnad för människor i Afrika som ännu saknar tillgång till modern energi.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vägen framåt</h2><p>Förutom ny teknisk kunskap pekar avhandlingen på framtida forskningsbehov. García-López betonar vikten av tvärvetenskapliga samarbeten och långsiktiga projekt som utgår från lokala behov.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/img_5966.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/img_5966.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/img_5966.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/img_5966.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/img_5966.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bea0ba91c90c4a17b4ec339b38a79f5f/img_5966.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>García-López under fältarbete i byn Rusagara, Rwanda. Datainsamling med avancerade instrument i lantliga miljöer innebär många utmaningar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sabine Ingabire</span></div></div>/nyheter/fran-labb-till-by--renare-spisar-och-bioenergisystem-i-afrika_12140937//nyheter/lackta-uppgifter-har-blivit-spridda--var-sarskilt-forsiktig_12140604/Läckta uppgifter har blivit spridda – var särskilt försiktigUnder helgen blev det känt att personuppgifter som läckts i samband med cyberattacken mot Miljödata har blivit spridda. Det är nu viktigt att alla berörda är särskilt försiktiga med att lämna ut mer uppgifter. Mon, 15 Sep 2025 10:27:43 +0200<p>Miljödata är leverantör av Adato, som är det systemstöd som Umeå universitet använder i rehabiliteringsprocessen för anställda. Den 23 augusti utsattes Miljödata för en cyberattack. Det blev sedan klart att vissa personuppgifter som hör till samtliga nuvarande anställda och en del tidigare anställda vid Umeå universitet har läckts från Adato till angriparen. Umeå universitet är en av drygt 100 organisationer i Sverige som blivit drabbade.</p><p><a title="Nyhet på ͯ��Ƶ" href="~/link/ba6f49fb0a7d422bb9399a44a06a30e4.aspx">Läs tidigare nyhet på ͯ��Ƶ</a></p><p>Efter angreppet tillsatte Miljödata en forensisk utredning av incidenten. Den 11 september kom slutrapporten och Miljödata kunde meddela att inga ytterligare uppgifter än tidigare känt har läckts. </p><p>Under helgen framkom det däremot att angriparen har spridit de läckta uppgifterna via Darknet, som är ett paraplybegrepp för en särskild del av internet (se faktaruta), för att sedan ha fått spridning även på den publika delen av internet.</p><p>De uppgifter som läckts från Adato är:</p><ul><li>namn</li><li>personnummer</li><li>kontaktuppgifter</li><li>kön</li><li>antal sjukdagar (över 15 dagar)</li></ul><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Var vaksam</h2><p>De kontaktuppgifter som läckts är både privata och till arbete. Nu finns det risk att angriparen använder sig av kontaktuppgifter för att komma åt mer information. </p><p>Man ska alltid vara restriktiv med att lämna ut uppgifter som lösenord, bank-/kortuppgifter och dylikt. Men det är nu särskilt viktigt att alla som är berörda är vaksamma och misstänksamma mot mejl, telefonsamtal, sms eller andra kontakter som efterfrågar den typen av uppgifter, eller om man till exempel blir ombedd att klicka på en länk eller bilaga.  </p><p>På Myndigheten för samhällsberedskaps, MSB:s, webbplats finns information och tips på hur man kan känna igen några av angriparens vanligaste sätt för att luras. Där finns även checklistor på vad du kan göra för att skydda dig extra eller om du råkat klicka på en misstänkt länk eller bilaga.  <br><br><a title="MSB:s webb" href="https://www.msb.se/sv/rad-till-privatpersoner/digital-sakerhet/natfiske-och-skadlig-kod/">Läs mer på MSB:s webbplats</a></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kontakta polisen</h2><p>Den som misstänker att någon försöker eller har lurat av en uppgifter ska kontakta polisen.</p><p>Den som får misstänksamma mejl eller spam genom kontaktuppgifter som är kopplade till arbetet vid Umeå universitet ska meddela detta till <a href="mailto:abuse@ͯ��Ƶ">abuse@ͯ��Ƶ</a></p><p>Den som är anställd eller tidigare anställd och har några frågor som rör cyberattacken eller de uppgifter som blivit läckta kan vända sig till Personalenheten vid Umeå universitet genom att mejla: <a href="mailto:ah.adm@ͯ��Ƶ">ah.adm@ͯ��Ƶ</a>. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9551493c-ab62-4dd7-9093-69965a348235" data-contentname="Fakta: Vad är Darknet?">{}</div>/nyheter/lackta-uppgifter-har-blivit-spridda--var-sarskilt-forsiktig_12140604/