NYHET Höga nivåer av blodsocker är vanligt hos för tidigt födda barn. Det är något som kan leda till såväl ökad dödlighet under de första veckorna som försämrad motorik senare i barndomen. Att tidigt behandla med insulin kan minska riskerna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
BildMattias Pettersson
– I grunden handlar det om en väldigt positiv utveckling; att vi idag kan rädda många fler barn som är för tidigt födda. Men det innebär också att det är fler barn som det är viktigt att vi tidigt kontrollerar och behandlar blodsockernivåerna hos, säger Itay Zamir, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling i pediatrik visar Itay Zamir att högt blodsocker, hyperglykemi, är vanligare än vad som tidigare var känt bland extremt för tidigt födda barn. Även bland barn som fötts med mycket låg födelsevikt hade mer än hälften hyperglykemi vid uppföljning vid en tidpunkt som motsvarar 36:e graviditetsveckan. Detta är en tidpunkt då annars få kontroller av blodsocker görs rutinmässigt.
Neonatal hyperglykemi, det vill säga högt blodsocker bland för tidigt födda, var förknippat med ökad dödlighet upp till 28 dagar efter förlossningen. Det gick också att se långtidseffekter i form av höjt blodtryck och sämre motorisk utveckling när samma barn kontrollerades vid 6,5 års ålder. Det är första gången som det har gått att se detta samband.
Den goda nyheten i avhandlingen är att behandling med insulin av de för tidigt födda var förknippat med högre överlevnad vid såväl 28 som 70 dagar efter förlossningen. Det är första gången som det sambandet har kunnat ses i en stor studie.
I avhandlingen visas också att sockertillförseln till de för tidigt födda barnen påverkade blodsockernivåerna förvånansvärt lite. På sjukhus brukar man ofta försöka reglera hyperglykemi hos för tidigt födda barn genom att sänka sockertillförseln och därmed även energitillförseln.
– En slutsats kan vara att det i större utsträckning bör övervägas att behandla hyperglykemin hos för tidigt födda med insulin istället för att sänka tillförseln av energi. Dessa barn är ju i särskilt stort behov av energitillförsel, säger Itay Zamir.
Avhandlingen vid Institutionen för klinisk vetenskap utgår från data i en nationell studie med 580 barn som föddes före 27:e graviditetsveckan under åren 2004 – 2007. Av dessa har flertalet sedan följts vid 6,5 års ålder då man har utvärderat deras neurologiska utveckling. Hos vissa barn mättes då även blodtrycket. Itay Zamir och kollegorna i forskargruppen har även analyserat data från en studie med 50 barn med mycket låg födelsevikt, under 1,5 kilo, som föddes i Umeå 2016 - 2019. Hos 35 av dessa mättes blodsockret kontinuerligt upp vid en ålder som motsvarar 36 graviditetsveckor.
Itay Zamir är sedan tidigare legitimerad läkare.
Itay Zamir, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 18 september kl. 9.00 sin avhandling Fakultetsopponent Kathryn Beardsall, universitetet i Cambridge, Storbritannien. Huvudhandledare Magnus Domellöf. Plats: Betula, Norrlands universitetssjukhus. Disputationen kan följas på . Ring 090-785 80 70, ange 1248662923, följt av #1248662923@video.vll.se.
