NYHET Ett nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet ska undersöka hur svenska hushåll påverkas av och anpassar sig till effektbaserade elnätstariffer. Särskilt fokus ligger på låginkomsthushåll och äldre – grupper som kan få svårt att anpassa sin elanvändning och därmed riskerar högre kostnader.
Att tvätta vid rätt tid kan bli en kostnadsfråga.
ImageJohnér BIldbyrå ABProjektet har fått 8,7 miljoner från Energimyndigheten och kommer i ett mycket relevant skede. I mars 2026 pausade regeringen kravet på att alla elnätsföretag ska införa effektbaserade tariffer och gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram en ny modell. Samtidigt används sådana tariffer redan i delar av landet och behovet att styra elanvändningen till olika tider är fortsatt centralt när Sveriges elsystem står inför ökad efterfrågan och fortsatt elektrifiering.
– Vi kommer att undersöka hur olika hushåll uppfattar, förstår och reagerar på effektbaserade tariffer i vardagen. Målet är att identifiera var modellen kan skapa hinder eller ojämlika konsekvenser, och hur policy och praktik kan förbättras så att fler hushåll kan anpassa sig utan ökad stress, sämre komfort eller större ekonomisk belastning, säger Weizhuo Lu, forskningsledare och professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Tidigare studier visar att hushållens möjligheter att reagera på nya prissignaler varierar. Ekonomiska resurser, bostadens tekniska förutsättningar, hälsa och digital kunskap påverkar hur lätt det är att styra sin elanvändning.
– Ett exempel är ett äldre hushåll som behöver hålla bostaden varm eller sval av hälsoskäl och därför inte kan flytta elanvändningen till andra tider. Ett annat är en låginkomstfamilj i en äldre bostad utan smart teknik, där matlagning, tvätt och uppvärmning ofta sker samtidigt på kvällen. Då kan tariffen leda till högre kostnader, trots att hushållet redan försöker hålla nere sin totala elanvändning, säger Weizhuo Lu.
Projektet genomförs inom ramen för Intelligent Human-Buildings Interaction (IHBI) Lab vid Umeå universitet, där forskare studerar samspelet mellan människor, byggnader och energisystem. Studien bygger på kontrollerade experiment där deltagare från olika typer av hushåll får agera i simulerade vardagssituationer, till exempel matlagning, uppvärmning eller laddning, samtidigt som de möter olika tariffsignaler. Syftet är att förstå människors beteenden, upplevelser och begränsningar, snarare än att enbart analysera elförbrukning i efterhand.
Resultaten ska omsättas i praktiska rekommendationer och beslutsstöd som kan användas av exempelvis beslutsfattare, elnätsbolag, kommunala energi- och klimatrådgivare och bostadsaktörer. Det kan handla om underlag för hur elnätstariffer kan utformas mer rättvist, men också råd och stödmaterial som gör det lättare för hushåll att anpassa sin elanvändning.
Projektet ”Rättvisa och inkludering i energiomställningen: Hushållens anpassning till Sveriges nya effektbaserade tariff” pågår 2026-2030 och leds av Weizhuo Lu vid Umeå universitet. I projektet medverkar även Louise Eriksson och Chanachok Chokwitthaya.
