NYHET Glesbygdsmedicin är en ny inriktning inte bara på läkarprogrammet vid Umeå universitet, utan också i hela landet. Emil Carstedt är en av pionjärerna och han möttes av ett âotroligt välkomnandeâ på sjukstugan i Storuman, där han ska göra sina kliniska placeringar.
- Jag blev direkt sugen pÄ att arbeta dÀr. Alla var sÄ vÀlkomnande och mÄna om att jag skulle komma in i jobbet och gemenskapen, sÀger Emil Carstedt som lockades av den framÄtanda och det utvecklingsarbete med telemedicin och det virtuella vÄrdrummet i Slussfors, som sjukstugan blivit kÀnd för.
Emil Carstedt, lÀser pÄ lÀkarprogrammet och Àr först ut pÄ det glesbygdsmedicinska spÄret.
FotoprivatHösten 2018 startade en pilot för lÀkarprogrammets nya inriktning som innebÀr att tvÄ lÀkarstudenter/termin under terminerna 5-11 kan fördjupa sig inom glesbygdsmedicin. De fÄr under dessa Är göra kliniska placeringar i VÀsterbottens inland, vid sjukstugan i Storuman och pÄ Lycksele lasarett.
Emils nyfikenhet vÀcktes efter ett mejl frÄn Patrik Wennberg, koordinator för glesbygdsmedicinska spÄret, dÀr han bjöd in studenterna pÄ fjÀrde terminen till en nÀrmare presentation av det nya spÄret.
Emils intresse stÀrktes ytterligare nÀr han lyssnade pÄ professor Roger Strasser, en gÀstförelÀsare frÄn Ontario i Kanada. DÀr har universitetet Northern Ontario School of Medicine utvecklat en hel lÀkarutbildning med syfte att intressera blivande lÀkare för glesbygdsmedicin sÄ att de ocksÄ efter utbildningen vÀljer att jobba i glesbygd. Denna modell har fÄtt tjÀna som nÄgot av en förebild för utvecklingen av det glesbygdsmedicinska spÄret i UmeÄ.
Emil sökte och blev en av de tvÄ som fick den allra första glesbygdsplaceringen.
- I Storuman Àr jag inte en i mÀngden, de kommer att lÀra kÀnna mig och de kommer att veta vad jag kan och inte. Jag fÄr samma handledare som följer mig i min utveckling, sÄ jag tror att jag kommer att fÄ ut mycket av den kliniska utbildningen.
Vid sjukstugan finns bÄde mottagning och vÄrdavdelning, vilket innebÀr att lÀkarstudenterna fÄr följa hela vÄrdförlopp frÄn det att patienten kommer in till utskrivning. Vissa delar av den kliniska utbildningen inom kirurgi, medicin, gynekologi och pediatrik kombineras med placering vid lasarettet i Lycksele.
Emil, som vÀxte upp i Storuman, har funderat pÄ att bli lÀkare Ànda sedan högstadietiden. Hans pappa var ambulansförare och tvÄ systrar valde sjuksköterskeyrket. SjÀlv jobbade han extra inom Àldreomsorgen nÀr han gick pÄ gymnasiet och kÀnde att han trivdes i miljön.
Men det kom att ta mÄnga Är innan han sökte in pÄ lÀkarprogrammet. Först flyttade han till UmeÄ och funderade pÄ att bli ingenjör. Han lÀste fristÄende kurser inom vitt skilda omrÄden och mer av en slump fick han jobb pÄ ett bemanningsföretag, dÀr han avancerade till regionchef.
Tanken pÄ att bli lÀkare fanns dÀr hela tiden. NÀr han och hans sambo Ida sÄ vÀntade sitt första barn, valde Emil att sluta pÄ bemanningsföretaget eftersom jobbet innebar mÄnga resor och mycket tid hemifrÄn.
- Det var Ă„r som gav mig vĂ€rdefull livserfarenhet. Det hĂ€r Ă€r en krĂ€vande utbildning â hade jag varit redo för den vid 20 Ă„rs Ă„lder nĂ€r det fanns sĂ„ mycket annat i livet som kĂ€ndes lockande?
AllmÀnmedicin har alltid legat Emil nÀra, han Àr intresserad av det breda och varierande arbetet, Àven om akutsjukvÄrd och blÄljus ocksÄ lockat.
- Just nu Àr jag instÀlld pÄ att bli allmÀnlÀkare, gÀrna i glesbygd, kanske just i Storuman.
I glesbygd Àr det lÄnga avstÄnd till nÀrmaste sjukhus och dÀrför gör man sÄ mÄnga undersökningar och ÄtgÀrder som möjligt pÄ plats - sjukstugan Àr exempelvis utrustad med röntgen, ultraljud och laboratorium. De geografiska avstÄnden har ocksÄ inneburit utveckling av ett virtuellt vÄrdrum i byn Slussfors, med uppkoppling mot sjukstugan i Storuman. Byborna slipper resa ivÀg, de kan sjÀlva ta blodtryck och blodprover och vid behov konsultera lÀkare pÄ sjukstugan via videolÀnk.
- Under min första placering i Storuman besökte jag glesbygdsmedicinskt centrum som Àr en forsknings- och utvecklingsenhet inom primÀrvÄrden. DÀr undersökte ingenjörerna bland annat olika nya möjligheter att ta blodprover med hjÀlp av en blodprovtagningsapparat. Allt för att göra besöket till vÄrdrummet sÄ bra som möjligt.
LĂ€karprogrammet vid UmeĂ„ universitet ges pĂ„ fyra studieorter frĂ„n termin 6 â LuleĂ„/Sunderbyn, UmeĂ„, Sundsvall och Ăstersund.
Eftersom det nya glesbygdsmedicinska spÄret genomförs som ett pilotprojekt kan det Àn sÄ lÀnge bara sökas av de studenter som har UmeÄ som studieort. Det blir Äterkommande resor för dem till sina placeringar i Storuman och Lycksele. I övrigt har de samma lÀrandemÄl och examination som sina kurskamrater.
Piloten utvÀrderas fortlöpande i ett forskningsprojekt som koordineras av Jenny Andersson, forskare och ST-lÀkare i allmÀnmedicin.
Syftet med det glesbygdsmedicinska spÄret Àr förutom att stötta rekryteringen av lÀkare till glesbygd, att prova utveckla nya kliniska undervisningsformer och fler utbildningsplatser inför det att lÀkarprogrammet utökas till att bli 6-Ärigt.
- Vi Àr övertygade om att de studenter som vÀljer att satsa pÄ att genomföra delar av sin praktiska utbildning i Storuman och Lycksele kommer att bli utmÀrkta lÀkare, sÀger Magnus Hultin, programdirektör för lÀkarutbildning vid UmeÄ universitet. VÄr utmaning som lÀrosÀte Àr att sÀkerstÀlla att de kliniska handledarna har rÀtt utbildning och att undervisningen schemalÀggs sÄ att de kliniska placeringarna utnyttjas optimalt.