ͯÑÕÊÓƵ

By i Kayah-staten, Myanmar.

BildZin Mar Phyo

Efter att militären tog makten i Myanmar den 1 februari 2021 har tusentals människor dödats och fängslats. Elisabeth Olivius, universitetslektor i freds- och konfliktstudier som har studerat utvecklingen i Myanmar, menar att med en upptrappad konflikt och en allvarlig spridning av covid-19 är läget i landet nu mer akut än någonsin.

– I Kayah-staten, som varit i fokus för en del av min forskning de senaste åren, har flera städer bombats och det finns uppgifter om att så mycket som hälften av regionens befolkning har tvingats fly från sina hem för att undgå strider. Som svar på militärens våld förklarade National Unity Government (NUG), en skuggregering som representerar det demokratiskt valda parlamentet, officiellt krig mot militärjuntan den sjunde september 2021. Man uppmanade då också folk över hela landet att ta till vapen för att få ett slut på militärstyret. Summan av detta är att det allt mer liknar en krigssituation i hela landet.

Delta-variant fått förödande konsekvenser

Elisabeth Olivius berättar att för vanliga människor i Myanmar är situationen i många fall desperat: banksystemet fungerar inte, ekonomin har gått utför sedan februari, och stora delar av statsapparaten är lamslagen eftersom många tjänstemän vägrar arbeta för militärjuntan.

– Dessutom drabbades Myanmar hårt av delta-varianten av covid-19 under sommaren, efter att dittills klarat pandemin relativt bra. Eftersom den offentliga sjukvården nästan helt satts ur funktion så har många människor blivit sjuka utan någon möjlighet att få hjälp, vilket såklart ger helt andra dödssiffror i covid-19 än vad vi har sett i länder som Sverige. Inte minst har covid-19 spridits i fängelser där aktivister, politiskt oppositionella och andra som protesterat mot kuppen har låsts in. Militärens passivitet när det gäller covid-19 har därför av vissa beskrivits som ett ytterligare sätt för militären att göra sig av med politiska motståndare.

Kvinnor hämtar vatten i Kayah-staten, Myanmar.

BildZin Mar Phyo

Kvinnors ställning i Myanmar

Innan kuppen hade både ökad internationell närvaro och demokratiska reformer gett kvinnoorganisationer mer synlighet och fler möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i Myanmar. Men med kuppen stoppades den positiva utvecklingen.

– Möjligheterna för kvinnoorganisationer att påverka politik och lagstiftning försvann över en natt, och många aktivister lever nu gömda av rädsla för sin egen säkerhet, eller har redan arresterats och fängslats. Sexuellt våld har länge använts av Myanmars militär som ett sätt att terrorisera befolkningen i konfliktområden. Efter kuppen har särskilt kvinnliga aktivister utsatts för sexuellt våld när de gripits av militären. Så taktiker som tidigare använts av militären för att slå ner väpnade uppror i landets gränsområden används nu på gator och i fängelser över hela landet, säger Elisabeth Olivius.

Men Elisabeth Olivius säger också att dessa protester skiljer sig från tidigare folkliga uppror under Myanmars historia.

– Under det senaste årtiondet har kvinnors politiska deltagande och aktivism i olika former ökat exponentiellt, och resultaten av detta syns också i protesterna efter kuppen där kvinnor haft en framträdande roll. En viktig, konkret åtgärd som många kvinnoorganisationer i Myanmar har efterlyst är att FN och andra internationella aktörer nu måste hitta kreativa och flexibla sätt för att stötta civilsamhället. Att ta emot finansiellt stöd när bankerna inte fungerar eller kontrolleras av militärjuntan kräver t.ex. andra typer av rutiner än de som biståndsgivare vanligen arbetar med. Det är också viktigt att internationella samarbeten inte riskerar att identifiera aktivister som lever gömda, eller på andra sätt förvärrar säkerhetssituationen för de som tar emot stöd. Att tänka bortom etablerade arbetssätt kan innebära skillnaden mellan liv och död för människor i Myanmar.