NYHET När 2025 går mot sitt slut infinner sig ett utmärkt tillfälle att stanna upp och blicka tillbaka på ett år som på många sätt har varit betydelsefullt och formativt för den arktiska forskningen och utbildningen vid Umeå universitet. Nedan har vi samlat ett urval av händelser som visar både bredden och vitaliteten i detta arbete.
När den akademiska terminen nu närmar sig sitt slut inför helgerna faller det sig naturligt att reflektera över året som varit. Samtidigt som 2025 har inneburit en positiv utveckling i många avseenden, präglas året också av förlusten av en kär vän och kollega, Dieter Müller (1968–2025). Han var djupt respekterad, både vid Umeå universitet och vid Arktiskt Centrum.
Dieters vision, öppenhet och generositet som mentor har haft stor betydelse för hur den arktiska forskningen vid Umeå universitet har formats och fortsätter att utvecklas. I dag står detta forskningsfält starkare än någonsin, till stor del tack vare hans engagemang och ledarskap. När vi ser tillbaka på året är det slående hur långt hans idéer och inflytande har nått.
Jag vill därför bjuda in er att ta del av ett urval nyheter om arktisk forskning och utbildning från hela universitetet som tillsammans speglar både bredden och kontinuiteten i detta arbete.
– Keith Larson, föreståndare för Arktiskt Centrum
Året inleddes med genomförandet av den svenska regeringens forskningsproposition för 2025–2028, där polarforskning pekades ut som ett strategiskt nationellt prioriterat område med fokus på klimatförändringar, geopolitik och hållbarhet. Propositionen omfattar finansiering av ett särskilt strategiskt forskningsprogram för polarområden samt en polarforskarskola.
Den 1 januari flyttade European Polar Board (EPB) och European Polar Coordination Office (EPCO) från Nederländerna till Umeå universitet. Deras närvaro stärker i betydande grad universitetets och Sveriges samordning av arktisk och antarktisk forskning, liksom utvecklingen av nationell och regional policy. Detta sammanfaller med att Peter Sköld, tidigare föreståndare för Arktiskt Centrum, tillträdde som ordförande för EPB:s styrelse.
I januari tilldelades också Charlotta Svonni, postdoktor vid Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, International Arctic Science Committee (IASC) Indigenous Fellowship. Charlotta anslöt till arbetsgruppen Social & Human Working Group, eftersom hennes forskning omfattar urfolksutbildning, både historiskt och i nutid. Som IASC Indigenous Fellow bjöds hon även in att ingå i IASC:s Standing Committee on Indigenous Involvement.
– Jag är oerhört glad över att ha fått detta Fellowship. Det innebär att jag får internationell exponering genom att delta i IASC:s arbetsgrupper och vid ASSW får jag möjlighet att presentera min forskning för en global publik och få värdefull feedback. Det är en fantastisk möjlighet att bygga internationella nätverk och samarbeta med framstående forskare, vilket kan leda till framtida samarbeten och projekt, säger Charotta Svonni.
Vid Arkitekthögskolan inledde Julio Diarte Almada och Elena Vazquez Peña sitt nya projekt "Building with Ice", med syftet att utforska lågteknologisk arktisk arkitektur. Projektet undersöker användningen av is som ett hållbart byggmaterial. Genom att kombinera avancerade digitala designverktyg med enkla, återanvändbara material utvecklar de nya metoder för att forma is till robusta, temporära strukturer – med potentiella tillämpningar inom arktisk arkitektur och i krissituationer.
Inom geografi initierade Charlotta Hedberg sitt projekt "Ignorerat arbete: Förmedling av temporär migration till det "Nya Gröna Norrland"". Hennes forskning undersöker hur tillfälliga migrantarbetare påverkar lokalsamhällen i norra Sverige under den gröna omställningen. Fokus ligger på de sociala och ekonomiska effekterna av arbetskraftsrörlighet i den arktiska regionen, med målet att bidra till hållbara arbetsvillkor och stärka lokala samhällen under denna globala omvandling.
Familjen Kamprads Stiftelse beviljade forskarna Dieter Müller, Linda Lundmark och Marco Eimermann ett anslag på 6,8 miljoner kronor för att studera globaliseringens dubbla ansikte. Projektet undersöker arbetskraftsintegration inom turistsektorn i Arktiska Sverige. I mötet med globaliseringens utmaningar befinner sig turismen i Arktiska Sverige vid ett avgörande vägskäl. Den traditionellt lokalt förankrade arbetskraften räcker inte längre till; i stället riktas nu blicken globalt mot nya lösningar. Kan internationell arbetskraft vara nyckeln till framgång för landsbygdens turismnäringar?
På Bildmuseet presenterade Daisy Ginsberg, i samarbete med forskare vid Umeå universitet, en utställning med AI-genererad fågelsång under en artificiell gryningshimmel. Machine Auguries varnar för vår fascination för teknik på naturens bekostnad. Med hjälp av tusentals fältinspelningar av lokala och flyttande fåglar har Daisy tränat ett par neurala nätverk – en form av maskininlärning – att sjunga som olika fågelarter. När kören tystnar i slutet av verket är vi inte längre säkra på vad som är verkligt.
I februari tog Umeå universitet emot Kanadas ambassadör i Sverige, Jason LaTorre, för en presentation av Kanadas nyligen lanserade utrikespolitik för Arktis. Evenemanget samlade arktiska forskare, universitetsledning och representanter från flera forskningscentrum för att diskutera gemensamma utmaningar och utforska möjligheter till samarbete mellan Kanada och Sverige.
Ulf Hedestig och Mikael Söderström beviljades medel för sitt nya forskningsprojekt "MINDSET", som syftar till att främja innovation för att möta samhällsutmaningar bland lokala och regionala aktörer i Northern Periphery and Arctic-regionen (NPA). Projektets mål är att stärka innovationskapaciteten i NPA-området genom att införa missionsorienterade innovationsmetoder anpassade efter regionala och lokala behov.
Forskaren Eric Capo initierade ett nytt projekt med titeln "Biodiversity and Lake Analysis via a Drone-Enabled Environmental DNA Approach". Projektet syftar till att samla in vattenprover från ett stort antal svenska sjöar med hjälp av en banbrytande metod för att extrahera miljö-DNA ur sjövatten. Detta görs genom att använda en vattentät drönare utrustad med en vattenprovtagare. Metoden möjliggör storskaliga analyser av landskap med minimal arbetsinsats, jämfört med att transportera båtar till avlägsna områden och störa de ekosystem som studeras. Det nya tillvägagångssättet har använts på andra håll, men detta är första gången i Sverige – och det gäller arktiska och subarktiska sjöar.
I början av maj arrangerade Arktiskt Centrum och European Polar Board gemensamt ett toppmöte, "European Polar Research in Focus", som tog upp de allt mer sammanflätade frågorna om säkerhet, diplomati, hållbarhet och urfolksrättigheter i polarområdena. Umeå framträdde som en strategisk mötesplats för att forma Europas framtida roll i Arktis och Antarktis. Genom att samla centrala aktörer kring det kommande International Polar Year och FN:s årtionde för kryosfärsvetenskap bekräftade universitetet sin position som en nod för samverkan, koordinering och kritisk kunskapsproduktion.
Senare i maj deltog forskare från Arctic Centre i invigningen av utställningen "Broken Greenhouse – Embodied Climate Futures", skapad av konstnärsduon Bigert & Bergström. Utställningen inspirerades av forskning som bedrivs vid Climate Impacts Research Centre i Abisko och visades i Botaniska trädgården i Lund. Växthuset spelade en central roll och bjöd in besökare till en immersiv resa genom trädgården och in i framtiden. Med utgångspunkt i FN:s Shared Socioeconomic Pathways för år 2100 placerades fem dramatiska skulpturala växthus ut i trädgården. Varje växthus representerade ett möjligt klimatframtidsscenario som besökarna kunde utforska – från ”the green way” till ”the highway” – och erbjöd möjlighet till reflektion kring de utmaningar som dessa scenarier innebär. Utställningen kommer att presenteras vid Skellefteå Society Expo i maj 2026 och därefter visas under sommaren i Botaniska trädgården i Stockholm.
Robert Lundmark och Jon Petter Stoor vid psykologi samt Miguel San Sebastián vid epidemiologi, verksamma inom forskningsnätverket Lávvuo-EpiGH, beviljades medel från FORTE för sitt projekt "Birgehallan boazodoalus: Development and implementation of a prototype for managing occupational health and safety risks in reindeer herding". Projektet fokuserar på arbetsrelaterade hälso- och säkerhetsrisker bland renskötande samer.
Christina Storm Mienna, föreståndare för Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, valdes i juni till ny sekreterare för UArctic Assembly, som hölls i Inari i Finland. Hon efterträder Lena Maria Nilsson, forskningssamordnare vid Arctic Centre, som tackades för sina långvariga insatser inom UArctic under mer än ett decennium, senast i rollen som sekreterare.
I början av sommaren publicerade universitetsalliansen The Arctic Six ett gemensamt positionspapper med en uppmaning om ett särskilt arktiskt forskningsprogram inom Europeiska unionens kommande Ramprogram 10. Positionspappret presenterades vid EU Arctic Forum för företrädare för Europeiska kommissionen. Mot bakgrund av de snabba miljömässiga, samhälleliga och geopolitiska förändringarna i Europas arktiska område understryker dokumentet behovet av långsiktiga EU-investeringar i arktisk forskning och innovation för att stödja klimatanpassning, regional säkerhet och en rättvis grön omställning.
Under hösten utsåg The Arctic Six 14 nya forskarstipendiater i början av sina karriärer, som kommer att genomföra projekt med relevans för Arktis från hösten 2025 till våren 2027. Från Umeå universitet utsågs två forskarstipendiater, Dorothee Bohn och Michel Rouleau-Dick.
Dorothee Bohn är postdoktor vid Institutionen för geografi. Hennes forskning fokuserar på hållbara affärsstrategier för arktiska regioner och syftar till att kartlägga hur innovations- och specialiseringsstrategier, särskilt inom turism, kan påverka sysselsättning och anpassningsförmåga i dessa områden.
Michel Rouleau-Dick är postdoktor vid Juridiska institutionen. Hans forskning undersöker om digitalt medborgarskap kan fungera som ett skydd mot framtida hot och syftar till att ta fram lösningar för att skydda minoriteter, såsom samer, samt befolkningar i stater som hotas av att försvinna till följd av klimatförändringar.
Forskaren Alexandra Rouillard var med och ledde en studie som publicerades i JBR Geosciences och som visar att ett varmare och blötare klimat gör sjöar mer produktiva, vilket i sin tur leder till ökade metanutsläpp från sedimenten. Detta sker i en tid då både forskning och politik alltmer fokuserar på metan som en central växthusgas, mer än 25 gånger starkare än koldioxid. Studien visar att arktiska sjöar står för en betydande andel av de globala metanutsläppen, men kunskapen om processerna i nordliga sjöar har hittills varit begränsad.
– Arktis blir redan grönare till följd av det varmare och fuktigare klimatet och längre somrar i norr, vilket påverkar tillförseln av organiskt material som driver på metanproduktionen i sjöar, säger Alexandra Rouillard, postdoktor vid Umeå marina forskningscentrum (UMF), Umeå universitet.
Evenemanget "Truth, Reconciliation and Teacher Education in the Arctic", som hölls vid Umeå universitet i augusti, samlade forskare och praktiker från hela Arktis och andra urfolkskontexter för att kritiskt granska lärarutbildningens roll i sanningsprocesser, försoning och integreringen av urfolkskunskap. Evenemangets huvudsakliga syfte var att främja gränsöverskridande dialog om hur lärarutbildningssystem kan hantera koloniala arv, stödja urfolkens språk och kulturer samt bidra till mer rättvisa och inkluderande utbildningspraktiker. Programmet lyfte fram jämförande perspektiv från de nordiska länderna, Grönland, Kanada och Australien och underströk därigenom utbildningens bredare samhälleliga betydelse i samband med försoningsprocesser. Evenemanget och dess program utvecklades och leddes av Björn Norlin, Arctic Six Chair vid Umeå universitet, som hade en central roll i att forma dess akademiska inriktning och samarbetsstruktur.
Den 18 september deltog doktoranden Paul Schmidt tillsammans med andra forskare, beslutsfattare och experter vid Arctic Security Conference 2025 i Oslo för att diskutera en central fråga: hur polarisering och fragmentering i Arktis kan hanteras. Programmet omfattade teman som klimatförändringar, geopolitiska spänningar, urfolkskunskap och hybridhot, och underströk det akuta behovet av samarbete och forskning för att stödja beslutsfattande på alla nivåer. Dagen före huvudkonferensen organiserade och ledde forskare i början av sina karriärer en serie workshops som lade grunden för de efterföljande diskussionerna. Även om dessa sessioner formellt var separata, upplevdes de i praktiken som konferensens första dag. Präglade av energi, utbyte och engagemang lockade de en stor och uppmärksam publik.
– Det var inspirerande att se hur unga forskare inte bara deltog utan också drev samtalet framåt. Deras initiativ gav hela konferensen en energi som levde kvar, säger Paul Schmidt, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen och del av Arctic Graduate School vid Umeå universitet.
Forskare vid Institutionen för kemi, Angelo Sebaaly och Jean-Francois Boily, publicerade en uppmärksammad artikel om arktiska floder i Proceedings of the National Academy of Sciences. Deras forskning visar att is löser upp järnmineraler mer effektivt än flytande vatten. Upptäckten kan bidra till att förklara varför många arktiska floder får en rostorange färg när permafrosten tinar i ett allt varmare klimat.
Senare i september stod Umeå universitet värd för den nationella konferensen för Association of Polar Early Career Scientists (APECS) i Sverige. Konferensen fokuserade på framtiden för arktisk hållbarhetsforskning. Forskare i början av sina karriärer från alla discipliner och universitet i Sverige samlades för att diskutera utmaningar och möjligheter för arktisk forskning i relation till hållbarhet och urfolksperspektiv.
I oktober utvärderade Arctic Centre den första omgången av programmet Arctic Six Chairs. Detta rektorsinitierade program skapade ett fellowshipsprogram för arktiska forskare i mitten och senare delen av karriären, ursprungligen vid Arctic Five-universiteten, under perioden hösten 2022 till våren 2024. Genom programmet fick forskarna stöd att bygga nya nätverk och utveckla nya projekt, vilket ytterligare stärkte den arktiska forskningsmiljön. Resultaten omfattar betydande vetenskapliga framsteg och har etablerat ett växande ramverk för samarbete inom arktisk hälsa, utbildning, turism, urfolksstudier och styrning. Därutöver har flera deltagare utvecklat gemensamma kurser, publikationer och långsiktiga partnerskap som fortsätter att stärka det nordliga samarbetet.
Cathrine Norberg, vicerektor, understryker:
– The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis. Chairs-programmet visar hur långsiktigt samarbete kan främja akademisk samverkan och stärka vår internationella närvaro. Det hjälper oss att skapa förutsättningar för ny kunskap som gagnar regionen och det vidare arktiska samhället.
European Space Weather Week 2025 samlade i slutet av oktober forskare, ingenjörer, beslutsfattare och representanter för industrin från hela världen i Umeå. Konferensen fokuserade på de senaste framstegen inom rymdvädersforskning och dess tillämpningar inom prognostisering, modellering och försvar. Temat “Technological Expansion of the Arctic: The New Frontiers of Space Weather” betonade vikten av tvärvetenskapligt samarbete för att bättre förstå och hantera effekterna av solstormar och geomagnetiska störningar – fenomen som kan störa satelliter, flygtrafik, elnät och kommunikationssystem.
– Att arrangera konferensen i norra Sverige ger oss möjlighet att lyfta fram Arktis som en nyckelregion för att förstå hur rymdväder samspelar med både den naturliga miljön och tekniska system, säger Audrey Schillings, ordförande i organisationskommittén.
I november fokuserade TAIGA Centre for Transdisciplinary AI Days på att utveckla fyra teman för att skapa större synergier, samtidigt som nya grupper gavs möjlighet att delta aktivt. Varje tema valdes strategiskt för att ge TAIGA en tydlig och igenkännbar profil samt för att knyta an till universitetets starka forskningsmiljöer. Ett av temana, Arctic AI, behandlar AI-teori och AI-system som är direkt kopplade till arktiska förhållanden, såsom språkteknologi för minoritetsspråk, e-hälsa för glesbefolkade områden samt stöd för att hantera klimatförändringar i Arktis, bland andra exempel.
Slutligen har Arctic Centre flyttat till nya lokaler på A Working Lab i Universum. Under hösten målade tidigare studenter som deltagit i våra praktikplatser inom arktisk konst väggmålningar med polartema i våra korridorer och kontor. Kom gärna och upplev den vackra konsten på plats. Alla med intresse för arktisk eller nordlig forskning på campus, liksom deras gäster, är välkomna att använda vår unika miljö.
APECS (Association of Polar Early Career Scientists). Association of Polar Early Career Scientists är en organisation som syftar till att stimulera tvärvetenskapliga och internationella forskningssamarbeten, samtidigt som framtida ledare inom polarforskning, utbildning och kommunikation utvecklas. Besök gärna webbplatserna för eller för mer information om organisationerna och medlemskap.
European Polar Board (EPB). är en oberoende organisation med fokus på övergripande strategiska prioriteringar i Arktis och Antarktis. EPB:s medlemmar omfattar forskningsinstitut, logistikorganisationer, finansiärer, vetenskapliga akademier och departement från hela Europa.
European Polar Coordination Office (EPCO). Sedan etableringen i januari 2025 har fungerat som en central kontaktpunkt för den europeiska polarforskningsgemenskapen, beslutsfattare och andra aktörer, inklusive Europeiska kommissionen. Kontoret bygger vidare på resultaten från de två framgångsrika -projekten. EPCO fortsätter att samordna två centrala plattformar som utvecklats inom EU PolarNet: EU Polar Cluster och Catalyst Platform. Dessa plattformar stärker samarbete, kommunikation och synergier inom den europeiska polarforskningsgemenskapen och mellan olika aktörer.
IASC (International Arctic Science Committee). är en icke-statlig, internationell vetenskaplig organisation. I stadgarna åtar sig IASC ett uppdrag att uppmuntra och underlätta samarbete inom alla aspekter av arktisk forskning, mellan alla länder som bedriver arktisk forskning och inom alla delar av det arktiska området. Sammantaget främjar och stödjer IASC banbrytande tvärvetenskaplig forskning för att fördjupa den vetenskapliga förståelsen av Arktis och dess roll i jordens system.
Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet bedriver, samordnar och initierar ny samisk och urfolksrelaterad forskning.