NYHET Personer som drabbas av TIA eller stroke till följd av kraftig förträngning i den främre halspulsådern, så kallad karotissubocklusion, löper stor risk att återinsjukna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet, något som kan påverka hur strokepatienter med svåra kärlförändringar bör handläggas i framtiden.
Porträtt: Thomas Gu. Doktorand och ST-läkare i Neurologi i Umeå. BildHans Karlsson
– Förbättrad diagnostik och insikt i bakomliggande mekanismer kan på sikt leda till mer träffsäkra behandlingsbeslut och minskad risk för återfall, säger Thomas Gu, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.
mer träffsäkra behandlingsbeslut
I sin avhandling har Thomas Gu studerat karotisstenos, en förträngning i halspulsådern som ofta ses hos äldre och som utgör en viktig riskfaktor för ischemisk stroke som är den vanligaste typen av stroke. Hans forskning har riktat särskilt fokus mot patienter med den mest uttalade formen där kärlet nästan kollapsar efter förträngningen, ett tillstånd benämnt karotissubocklusion.
Nuvarande riktlinjer bygger på äldre studier där dock få patienter med subocklusion inkluderats, ofta först långt efter insjuknandet. Det kan ha lett till en underskattning av deras risk för återinsjuknande. I Thomas Gus avhandling framkommer att återfallsrisken i denna grupp ligger på 22–30 procent, betydligt högre än de cirka 15 procent som ses vid vanlig karotisstenos.
Trots det är tillståndet svårt att upptäcka. När forskargruppen undersökte diagnostiken med datortomografiangiografi, DTA, som är den vanligaste metoden i klinisk praxis, visade det sig att endast omkring en femtedel av fallen identifierades korrekt. Många tolkades felaktigt som vanlig stenos eller total ocklusion, vilket riskerar att vilseleda behandlande läkare.
Det har länge varit oklart om stroke vid subocklusion främst orsakas av nedsatt blodflöde eller av embolier, alltså proppar som lossnar från förträngningen. Resultat från flera av studierna i avhandlingen pekar mot att emboliska mekanismer är vanliga. Bland annat sågs mikroemboliska signaler, små partiklar av proppar, hos 46 procent av patienterna med subocklusion, jämfört med 27 procent vid konventionell stenos. I en annan delstudie identifierades emboliska kärltilltäppningar i hjärnan hos upp till 89 procent av subocklusionspatienterna, medan motsvarande siffra i kontrollgruppen låg på tio procent.
Avhandlingen omfattar fyra observationsstudier genomförda vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå under perioderna 2010–2014 och 2018–2022, med totalt 716 patienter med symtomgivande karotisstenos. Den första studien kartlade återfallsrisker, den andra granskade diagnostisk träffsäkerhet i kliniken. I den tredje analyserades förekomst av mikroemboliska signaler med transkraniell doppler, och i den fjärde studerades emboliska kärltilltäppningar i hjärnans kärlträd.
Thomas Gu arbetar som ST-läkare på Neurologen samt är medicinskt ansvarig läkare vid strokecenter på Norrlands universitetssjukhus.
Thomas Gu, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 30 maj kl. 9.00 sin avhandling Karotissubocklusion – diagnostik, patofysiologi och risk för återinsjuknande i ipsilateral ischemisk stroke. Huvudhandledare Elias Johansson.
