NYHET Astrobiologer letar efter livets ursprung och försöker förstå livets utveckling och potential att överleva och utvecklas â här på jorden eller någon annanstans.â Det är väldigt spännande!, säger mikro- och astrobiolog Natuschka Lee, som sedan hösten 2015 är anställd vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap som forskare.
I sitt kontor belamrat med kartonger med diverse ovanliga prover sĂ„som meteoriter, björndjur, fyrkantiga bakterier, underjordiska biofilmer och Ăstersjövattenprover frĂ„n stenĂ„ldern, berĂ€ttar hon med inlevelse och engagemang om sin fascination för liv pĂ„ jorden och ute i rymden och hur hon filosoferande redan som liten skĂ„neflicka: Vilka Ă€r vi? VarifrĂ„n kommer vi? Vad Ă€r vĂ„r plats pĂ„ jorden?
â Jag tror det Ă€r sĂ„dana existentiella frĂ„gor som egentligen intresserar alla, vare sig man Ă€r religiöst lagd eller ateist, sĂ€ger Natuschka Lee.
Astrobiologi Àr ett helt nytt forskningsfÀlt vid UmeÄ universitet. Forskningen Àr mÄngvetenskaplig och sammanför geologi, biologi, kemi, fysik, astronomi och bioteknik pÄ ett nytt sÀtt med frÄgan om livets utveckling och hÄllbara framtid i universum som gemensam nÀmnare.
Forskningen inom astrobiologi började i USA pĂ„ 1950-talet och har sedan spritt sig till resten av vĂ€rlden och blivit allt Âmer central under senare tid. Ett genomslag i vetenskapen var nĂ€r man upptĂ€ckte mikroorganismer pĂ„ jorden, sĂ„ kallade extremofiler, som kan leva under förvĂ„nansvĂ€rt extrema förhĂ„llanden, till exempel i heta kĂ€llor, djuphav, Antarktis eller lĂ„ngt inne i grottor och underjord.
â Det Ă€r tuffa ogĂ€stvĂ€nliga livsmiljöer dĂ€r det kan vara kallt, mörkt, syrefattigt, svavelrikt och giftigt. HĂ€r frodas Ă€ndĂ„ mikroskopiskt liv som lever utan solljus och utan traditionell organiskt material till föda. Att ekosystemen Ă€r sĂ„ isolerade gör att de haft en annorlunda evolution skild frĂ„n vĂ„r egen ovan jord, sĂ€ger Natuschka Lee.
Natuschkas egna forskning om mikroorganismer har dÀrför fört henne till mÄnga spÀnnande platser. I Indiana-Jones stil har hon letat efter extremofiler i ganska annorlunda och spÀnnande ekosystem runt om i vÀrlden, till och med i underjorden.
Vad har extremofiler med liv i rymden och astronomiforskning att göra?
â De Ă€r intressanta att studera eftersom de utvecklas i miljöer som liknar dem vi förmodar fanns pĂ„ jorden under tidigare utvecklingsskeden eller skulle kunna finnas pĂ„ Ă„tminstone vissa andra kosmiska objekt, till exempel pĂ„ Mars eller pĂ„ nĂ„gon av Jupiters eller Saturnus mĂ„nar.
FrÄgan Àr dock om det Àr rÀtt att vi sÀtter vÄr livsdefinition pÄ vÄr planet som riktmÀrke för resten av universum och hela dess historia. Det Àr klart att det verkar vara det mest logiska, men Natuschka Lee menar att man kanske trots allt borde fundera mera pÄ om vi har en för snÀv livsdefinition.
â Man har ju faktiskt sĂ„ att sĂ€ga âslagit fastâ att de minsta och enklaste livsformerna mĂ„ste bestĂ„ av en eller flera celler. Vissa forskare betraktar dĂ€rmed andra försök till att definiera livet pĂ„ vĂ„r jord, sĂ„som Gaia-teorierna som försöker betrakta hela jorden som en organism eller panteism i allmĂ€nhet, som mindre seriöst.
GĂ„r det att hitta nĂ„got konstruktivt mellan dessa motsatta hypoteser? Hur stĂ„r det till med virus? Hur ska man se pĂ„ döden â rent biologiskt sett Ă€r den ju Ă„tminstone i vissa sammanhang faktiskt en förutsĂ€ttning för livets vidare utvecklingsprocesser.
â Kanske behövs det ett biologiskt Copernicus- och Kepler-paradigmskifte med nya tankemönster kring vad liv och död Ă€r ur ett större perspektiv.
Natuschka Lee hÀvdar ocksÄ att det finns ett annat omrÄde som vi vet alltför lite om och som skulle kunna ha en stor betydelse för en vidare utveckling av vÄr nuvarande vÀrldsbild. För högre former av liv blir ju systemen mer och mer komplexa. Med det följer fundamentala frÄgor som: NÀr uppstod medvetandet? Vad Àr intelligens och kreativitet? Vad Àr drömmar, fantasi och intuition? HÀr bjuder astrobiologin in de humanistiska vetenskaperna eftersom dagens astrobiologi huvudsakligen fokuserar sig pÄ molekylÀra processer i detalj och dÀrmed kan tappa det större perspektivet.
â Det hĂ€r Ă€r fascinerande systemvetenskapliga, ja rent av filosofiska, frĂ„gor och jag tror att det kommer att bli ett allt viktigare omrĂ„de inom astrobiologin i framtiden.
Samma brinnande intresse för sin forskning har Natuschka Lee för att vÀcka intresse för naturvetenskap hos andra och bygga broar mellan olika forskningsfÀlt.  DÄ Àr astrobiologi ett bra verktyg ur en pedagogisk synvinkel för att förmedla alla olika vetenskapliga discipliner. Tillsammans med Umevatoriet i UmeÄ och KBC vid UmeÄ universitet ordnar hon just nu en förelÀsningsserie med tema rymden, astrobiologi och ekologi pÄ vÄr egen jord.
â Första förelĂ€sningen gick jĂ€ttebra! Den skotska professorn Charles Cockell â en av Europas ledande forskare i astrobiologi och geobiologi â fick mĂ„nga frĂ„gor av en blandad publik med bĂ„de vuxna och barn. Flera personer kom fram och frĂ„gade mig om det blir andra arrangemang, sĂ€ger Natuschka Lee.
Och det blir det. FörelÀsningarna Àr starten pÄ en serie kommande arrangemang för allmÀnheten kring temat rymden och jorden ur ett tvÀrvetenskapligt perspektiv, bestÄende av föredrag, utstÀllningar, expeditioner till meteoritnedslagsplatser och kanske ett av Sveriges första rymdvandringsled med stationer som berÀttar om universums och livets historia.
Natuschka Lee vĂ€xte upp i SkĂ„ne. Hon gick naturvetenskaplig linje pĂ„ gymnasiet i Malmö. 1990 tog hon en kandidatexamen i biologi och disputerade 1996 i miljöbioteknik vid universitet i Lund. Hennes tidiga forskning rörde biologisk vattenrening med hjĂ€lp av mikroorganismer och mikrofauna. 1997 fick hon ett tvĂ„Ă„rigt stint-stipendium som postdoktor vid Aalborg universitet i Danmark och Technische UniversitĂ€t i MĂŒnchen i Tyskland. DĂ€r arbetade hon med speciella radioaktiva analystekniker för att mikroskopera mikroorganismers aktivitet och fysiologi i miljön. DĂ€refter fick hon ett tvĂ„Ă„rigt Alexander Humboldt-postdoktorstipendium för att specialisera sig vidare pĂ„ molekylĂ€r ekologi och mikrobiologisk bioinformatik i MĂŒnchen. DĂ€r blev hon kvar ytterligare femton Ă„r och forskade inom ekologisk mikrobiologi och geo-/astro-mikrobiologi. Hösten 2015 flyttade hon till UmeĂ„.
Namn: Natuschka Lee
Med tre ord: MÄngfacetterad, spontan, öppen
Intressen: Djur, vÀxter, historia, filosofi, psykologi och mytologi.
Gillar: Vandra i naturen, konst och musik.
PĂ„ nattduksbordet: âDogs that know when their owners are coming home and other unexplained powers of animalsâ av Rupert Sheldrake
Favorithimlakropp: Jorden
Redaktör: Ingrid Söderbergh