NYHET Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka hur föräldrars hälsa påverkas av deras vuxna barns situation på arbetsmarknaden – och hur detta skiljer sig mellan olika europeiska länder.
Genom att sätta föräldrarnas information i centrum för vår analys undersöker vi sambandet mellan barnens arbetsmarknadsstatus och föräldrarnas psykiska hälsa
Den europeiska arbetsmarknaden förändras, och en tydlig effekt är att arbetslivet blir alltmer diversifierat – kontinuerlig heltidsanställning är inte längre lika vanligt eller självklart. För individen kan kopplingen till arbetsmarknaden påverka sådant som ekonomi, självständighet och hälsa. Men hur påverkas föräldrar av sina vuxna barns anknytning till arbetsmarknaden? Det är vad ett nytt forskningsprojekt vill studera.
Projektet, som har titeln Adult children's labor market attachment and parental health in international comparative perspective, kommer att jämföra olika europeiska länder för att förstå hur olika välfärdssystem påverkar sambandet mellan barns arbetsliv och föräldrars hälsa.
Jordi Gumà -Lao gästforskare vid CEDAR
Bild Xavier Ruíz– Arbetsmarknadens struktur, välfärdssystemens utformning och familjens roll varierar avsevärt mellan europeiska länder. Dessa faktorer kan påverka hur föräldrar upplever sina barns arbetslöshet, säger Jordi Gumà-Lao.
Tidigare forskning visar att barns arbetslöshet kan ha negativ effekt på föräldrars psykiska hälsa. Däremot är det mindre känt vilken roll välfärdsstatens skydd för arbetslösa spelar som möjlig dämpande faktor i olika europeiska välfärdsregimer.
– I princip kan boende i ett land där välfärdsstaten garanterar grundläggande ekonomisk trygghet och erbjuder stöd för återanställning mildra den negativa effekten. Omvänt kan arbetslöshet i ett sammanhang med låg nationell arbetslöshet förstärka känslor av stigmatisering hos både den arbetslöse och dennes familjemedlemmar, säger Anna Baranowska-Rataj.
Professor vid Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) vid Umeå universitet
Bild Alekzandra Granath, simon ohman jonsson inhousebyranFör att kunna studera dessa samband använder forskarna data från den stora europeiska studien Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE). Inom SHARE undersöks hur hälsa, sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer påverkar personer över 50 år under hela livet.
Informationen i SHARE inkluderar även data om respondenternas barn. Denna data om flera generationer inom samma familj möjliggör studier av hur individer påverkas av händelser som drabbar deras nära anhöriga.
– Genom att sätta föräldrarnas information i centrum för vår analys undersöker vi sambandet mellan barnens arbetsmarknadsstatus och föräldrarnas psykiska hälsa, säger Jordi Gumà-Lao.
I projektets andra fas riktas fokus mot Spanien – ett land där familjen fungerar som ett kompletterande element till välfärdsstaten.
– I vår forskning är Spanien särskilt intressant. Landet har haft hög arbetslöshet under lång tid och familjen spelar en stor roll som stöd, både ekonomiskt och socialt. Genom att jämföra med andra europeiska länder kan vi bättre förstå hur sådana strukturer påverkar relationen mellan barns arbetsliv och föräldrars hälsa, säger Jordi Gumà-Lao.
Jag är mycket glad över att detta samarbete är så fruktbart och fortsätter att ge resultat i form av fantastiska publikationer och nya forskningsprojekt
Projektet har utvecklats av Jordi Gumà-Lao tillsammans med Anna Baranowska-Rataj under Jordis gästforskarvistelse vid CEDAR. Det gemensamma arbete bidrog till att etablera ett bredare samarbete mellan två framstående forskningscentrum: CED (Centre d'Estudis Demogràfics ) i Barcelona, där Jordi för närvarande är verksam, och CEDAR – Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet. Forskare från båda institutionerna organiserar regelbundna besök och utbyten, vilket är till ömsesidig nytta.
– Jag är mycket glad över att detta samarbete är så fruktbart och fortsätter att ge resultat i form av fantastiska publikationer och nya forskningsprojekt, säger Anna Baranowska-Rataj.
