ͯ����Ƶ

 

BildPixabay

Markus Hällgren är professor i företagsekonomi och studerar ledarskap i extrema situationer. Tillsammans med sin kollega David Buchanan, Cranfield University School of Management, har han undersökt hur vi kan förbereda oss inför kommande pandemier, naturkatastrofer eller andra omvälvande krissituationer.

- Extrema situationer, som till exempel en pandemi, kräver ett gott ledarskap och nya angreppssätt. Problemet är hur vi ska göra i helt nya och oväntade situationer. Covid-19 är ett exempel på en sådan oväntad situation. Vem hade kunnat tro att ett virus skulle få världen att tvärstanna? Vi kan såklart dra lärdomar från tidigare händelser såsom SARS och MERS så länge händelserna liknar varandra. Men Covid-19 visar att alla händelser inte följer samma mönster. Tidigare erfarenheter förbereder oss därför inför liknande händelser men knappast för det oförutsägbara. Måste vi därför vänta tills situationer uppstår innan vi kan förbereda oss? Vad gör känslan av oförutsägbarhet med oss människor?

Failures of imagination

Kostnader för både naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor ökar, och för att kunna parera skadeverkningar blir det allt viktigare för samhället att förutse vilka konsekvenser den typen av händelser får.

Markus Hällgren, professor i företagsekonomi, Handelshögskolan.

BildMattias Pettersson

- För att kunna förbereda sig måste man våga använda sin fantasi och föreställa sig extrema sammanhang. Två historiska händelser som man inom forskning brukar benämna som “failures of imagination” är attackerna mot Pearl Harbour 1941 och World Trade Center 2001. Ingen hade kunnat föreställa sig eller förbereda sig för dem. Vissa möjliga händelser beaktas helt enkelt inte på grund av låg sannolikhet eller för att vi misslyckades med att förutsäga situationen. Men när det gäller terrordåden den 11 september är det faktiskt inte helt sant. De förutsågs nämligen delvis av anti-terroristexperten Richard A. Clarke. Clarke utgick dock inte från hemliga underrättelser, utan från boken ”Hedersskuld” av Tom Clancy. Ett annat liknande exempel är boken ”Nattens ögon”av Dean Koontz. Där beskrivs en biologisk smitta, som ironiskt nog heter Wuhan-400, som hotar att utrota världens befolkning, säger Markus Hällgren.

Utveckla kreativa handlingsalternativ

Efter 11 september använder säkerhetstjänster sig allt oftare av skönlitteratur för att få nya infallsvinklar. Inte för att man tror skönlitteraturen kan förutse framtida händelser, utan för att man ser fiktion och fantasi är relevanta begrepp i arbetet med att förbereda sig inför osannolika händelser som bevisligen inträffar. Markus Hällgren och David Buchanan har tagit fasta på denna metod när de har utforskat ledarskap och gruppdynamik med hjälp av zombiefilmer och tv-serier som ”Day of the Dead” och ”The Walking Dead”.

- Många kanske tänker att zombiefilmer bara handlar om att bekämpa zombies. Filmerna handlar i själva verket om oss. Om mänskligheten. Om hur vi förhåller oss till och mot varandra. De levande döda är oftast statister i berättelsen. Fördelen med extrem fiktion som zombiefilmer är att det finns få förutfattade meningar. En typisk invändning i exempelvis vanliga utbildningsprogram är att "det inte skulle inte gått till på det sättet i verkligheten". Den invändningen faller eftersom zombiescenariot är orealistiskt till att börja med. Genren är användbar för att den väcker och utmanar våra tankar. Energi behöver inte läggas på att diskutera graden av realism utan fullt fokus kan ägnas åt kreativa problemformuleringar. Zombiefilmen ”Day of the Dead” (1985) illustrerar till exempel hur ledarskap bör förändras med situationen. Där visar det sig att ett auktoritärt ledarskap, vilket många intuitivt efterfrågar i kölvattnet av Covid-19, är direkt farligt medan ett tillitsbaserat ledarskap hade gett ett bättre resultat. I ”The Walking Dead” ser vi hur den extrema kontexten, och egenskaper hos de överlevande, tar fram det värsta i mänskligt beteende med extremt våld såväl inom som mellan grupper då vi är oss själva närmast. Covid-19 ger motsvarande exempel: människor som slåss över toalettpapper, smittspridning och onödig påfrestning på sjukvården när människor, inklusive politiker och "influencers", väljer att umgås i större grupper, bunkrande av mat – inledningsvis pasta och nu senast vitaminer, och personer som hostar på polispersonal för att hota att infektera dem.

Genom att studera extrem fiktion och utbilda såväl studenter som privata och offentliga aktörer med hjälp av sådana metoder hoppas Markus Hällgren och hans kollegor bidra till framtida ledares förmåga att hantera oförutsägbara och osäkra situationer.

- Vår kunskap om hur ledarskap och grupper fungerar i extrema krissituationer är begränsad. I vår forskning menar vi att de perspektiv ur vilka man vanligtvis studerar ledarskap och grupper inte räcker för att fånga den komplexitet som betecknar praktiskt ledarskap i krissituationer. Genom vår forskning och undervisning utvecklar vi förståelsen för vår egen sårbarhet. Vi hoppas också kunna utveckla kreativa och fungerande handlingsalternativ, och i förlängningen göra oss mer bekväma med osäkerhet, säger Markus Hällgren.