NYHET Utvecklingen av artificiell intelligens, AI, tar ständigt nya språng framåt på arbetsmarknaden. Stiftelsen för Strategisk forskning beräknar att hälften av alla jobb kan vara ersatta av digital teknik om 20 år. Det betyder att tomteyrket kan komma att genomgå en radikal förändring snabbare än vi tror.
Kommer robotar ta över tomtens jobb?
BildMikael HanssonVetenskapliga studier har visat att robotar Àr lika bra pÄ att bedöma röntgenbilder och stÀlla diagnos som doktorer. Automatiserade, sjÀlvkörande bilar finns redan och kommer att förÀndra transportbranschen. Robotars dikter Àr lika uppskattade som skaldens och maskinmÀnniskor kan framgÄngsrikt anvÀndas inom övervakning. Robotar skulle sÄlunda redan i dag kunna ta över delar av mÄnga kunskapskrÀvande yrken.
â Om vi jĂ€mför robotar och mĂ€nniskor Ă€r vi mĂ€nniskor ganska lĂ„ngsamma. Datorer Ă€r bĂ€ttre Ă€n oss mĂ€nniskor pĂ„ att göra jĂ€ttemycket berĂ€kningar per sekund och de kan ocksĂ„ göra mycket stora sökningar pĂ„ gigantiska databaser, sĂ€ger Thomas Hellström, professor i datavetenskap med inriktning mot robotik vid UmeĂ„ universitet.
Postnord rÀknar med att Tomten i Är kommer fÄ nÀstan 100 000 brev med önskelistor. Det betyder att en Tomte-robot skulle kunna skanna igenom alla brev med önskningar som barn Ärligen skickar till tomten pÄ en grisblink. Fantastiskt! Men kommer tomte-robotar att kunna klara av mer komplexa arbetsuppgifter?
Skynda, skynda. Vad Àr klockan?
BildIngrid SöderberghTomtefars och tomtemors förehavanden krĂ€ver nĂ€mligen ett stort mĂ„tt av intelligens dĂ„ deras jobb innehĂ„ller mĂ„nga aspekter â logistik, företagsekonomi, produktion, djurhĂ„llning, personalansvar över alla nissar, distribution av klappar med mera. För att inte tala om tidseffektivitet â pĂ„ 24 timmar ska alla jordens barn ha fĂ„tt sina julklappar. Det Ă€r hĂ€r intelligenta tomte-robotar kommer in i bilden.
â Det finns mĂ„nga olika sĂ€tt att definiera intelligens â frĂ„n det som har att göra med logik och problemlösning, via sjĂ€lvlĂ€rande, planerande och resonerande system, till förmĂ„ga och tillgĂ„ng till emotionellt tĂ€nkande, kreativitet och kritiska förhĂ„llningssĂ€tt, sĂ€ger Mikael Wiberg, professor i informatik vid UmeĂ„ universitet.
Autonomitet, alltsÄ förmÄgan att bestÀmma sjÀlv, brukar ibland nÀmnas nÀr man definierar intelligens.
â I fallet med tomte-robotar betyder det alltsĂ„ att roboten ska kunna fĂ„ en vĂ€lfylld önskelista frĂ„n ett barn, och sedan bestĂ€mma vilka julklappar barnet ska fĂ„. Givetvis beroende pĂ„ hur snĂ€ll vederbörande varit, sĂ€ger Thomas Hellström.
Ăven emotionell intelligens mĂ„ste en tomte-robot ha för att kunna föra sig pĂ„ ett bra sĂ€tt i barnens vĂ€rld exempelvis med att prata med barn pĂ„ julmarknader.
â Forskningsfronten ligger just nu strax över "Hoho hoho", skojar Suna Bensch och tillĂ€gger att en normal tomte vĂ€l egentligen inte behöver sĂ€ga sĂ„ mycket mer.
Suna Bensch arbetar som universitetslektor vid UmeÄ universitet och forskar om sociala robotar och sprÄk.
En tomte med sÄdana ögon skulle inte skrÀmma barnen.
BildIngrid Söderberghâ Jag tror inte att barnen bryr sig speciellt mycket om det â sĂ„ lĂ€nge dom fĂ„r julklappar, sĂ€ger Suna Bensch.
I en vid mening kan man förstÄ en robot som nÄgot som vi eller nÄgon annan (icke-gudomlig) varelse har tillverkat (pÄ nÄgot annat sÀtt Àn genom diverse fortplantningsmetoder) för att utföra nÄgot specificerat eller ospecificerat (open-ended) beteende. SÄ förstÄtt rÄder det rÀtt bred enighet om att en robot skulle kunna fÄ medvetande och julstÀmningskÀnslor.
â Det Ă€r faktiskt nĂ„got som bĂ„de samtida dualister och mer reduktionistiskt orienterade forskare enas om. En del av dem skulle argumentera dock för att en sĂ„dan "robot" bara kan fĂ„ medvetande och kĂ€nslor om den Ă€r tillverkad av biologiskt material. SĂ„ om man förstĂ„r "robot" i en snĂ€vare mening enligt vilken varelser av biologiskt material inte Ă€r robotar, Ă€ven om de Ă€r tillverkade pĂ„ andra sĂ€tt Ă€n genom fortplantning, sĂ„ blir det nĂ„got mer kontroversiellt om en "robot" kan fĂ„ kĂ€nslor och medvetande, sĂ€ger PĂ€r Sundström, professor i filosofi vid UmeĂ„ universitet.
Thomas Hellström, som huvudsakligen forskar om samspelet mellan mÀnniska och robot, vill dock lÀmna en brasklapp och rekommenderar alla aspirerande tomte-robotar att ta nÄgra inledande kurser pÄ universitetet.
â En kurs i mask-inlĂ€rning behövs för att roboten ska se ut som en riktig tomte, och "reninformance learning" kan anvĂ€ndas för att lösa transportproblemet för julklapparna. Om roboten fĂ„r problem med transportrenarna kan Ă€ven vanliga fĂ„r anvĂ€ndas, om dom först trĂ€nas med sĂ„ kallad sheep learning. Ăr det vĂ€ldigt mĂ„nga paket sĂ„ kan man givetvis anvĂ€nda en vanlig klappificeringsalgoritm, och paketen kan med fördel transporteras i en sĂ„ kallad bag-of-words, sĂ€ger han.
Robotarna pÄ Institutionen för datavetenskap Àr just nu inte nÄgra stjÀrnor pÄ tomtejobbet eftersom de Àr fumliga med paketen och behöver hjÀlp.
BildIngrid SöderberghKanske finns inga grÀnser för utvecklingen, nÀr tomte-robotarna blivit sÄ avancerat programmerade att de kan börja lÀra av sina tidigare kunskaper och erfarenheter, och till sist Àven av varandra? DÄ har de ocksÄ större kapacitet Àn de flesta mÀnskliga jultomtar.
Men det gÀller att skaffa sig erfarenheter av rÀtt slag. Visst kan vi alla ta fel beslut och lÀra oss av det. Men nÀr en robot gör fel kÀnns det inte alls lika intuitivt okej att ha en förlÄtande instÀllning.
En elak, raglande, salongsberusad robot-tomte skulle aldrig förlÄtas.
Till er alla frÄn oss alla en riktigt god AI-jul!
Bildingrid SöderberghText: Ingrid Söderbergh
KĂ€llor: svt, Postnord