Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umu

Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umu/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usMon, 04 May 2026 05:16:58 +0200/nyheter/seminarie-om-etisk-urfolksforskning-lockade-manga-deltagare_12172083/Seminarie om etisk urfolksforskning lockade många deltagareTorsdagen den 23 april arrangerades seminariet ”Ethics in Indigenous Research: Closing the Gap in Sweden” vid Umeå universitet. Seminariet riktade strålkastarljuset mot det faktum att Sverige fortfarande saknar nationella riktlinjer för urfolksforskning – ett glapp som arrangörerna och inbjudna experter nu vill stänga.Thu, 30 Apr 2026 15:48:42 +0200<p>Trots att grannländer som Norge och Finland, samt länder som USA och Grönland, sedan länge arbetat fram specifika etiska ramverk för forskning som rör urfolk, har Sverige ännu inte etablerat liknande nationella standarder. Seminariet, som arrangerades av Várdduo – Centrum för samisk forskning, syftade till att dra lärdomar från internationella kollegor och staka ut en väg framåt för svensk del. Målet var att identifiera konstruktiva steg för att stärka en etiskt ansvarsfull forskning i Sápmi.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3a858105-36f3-4f1b-bf05-7ba1b5076c96" data-contentname="bilder">{}</div><h3><br>Internationella perspektiv</h3><p><br>Programmet bjöd också på infallsvinklar från andra länder. Julieann Baldwin delade med sig av erfarenheter från USA, medan Elizabeth Rink och Jon Petter Stoor belyste riktlinjer från Grönland respektive Norge. Även det finländska exemplet presenterades av Sanna Valkonen.<br>Gemensamt för talarna var betoningen på vikten av urfolks rätt till självbestämmande och behovet av att stärka relationerna mellan det samiska samhället och den akademiska världen. Genom att skapa tydliga riktlinjer kan man säkerställa att kunskapsproduktion sker med respekt för samiska värderingar och behov.</p><h3><br>Välbesökt, både på plats och digitalt</h3><p>Seminariet, som hölls i hybridform både på plats i Umeå samt via länk, och lockade många deltagare. Seminariet markerar en viktig milstolpe i arbetet med att lyfta etiken inom urfolksforskning på den nationella agendan.</p>/nyheter/seminarie-om-etisk-urfolksforskning-lockade-manga-deltagare_12172083//nyheter/heidelberg-materials-bygger-hallbar-kunskap-for-framtiden_12172042/Heidelberg Materials bygger hållbar kunskap för framtidenFör att möta branschens omställning och utveckla mer hållbar cement behöver Heidelberg Materials ny kunskap. Samarbetet med Företagsforskarskolan vid Umeå universitet ger företaget tillgång till spetsforskning som leder till långsiktig nytta för båda parter.Thu, 30 Apr 2026 11:29:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_6594.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_6594.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_6594.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_6594.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_6594.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_6594.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bodil Wilhelmsson och kollegan Alexander Zether i fabriken där forskningssamarbetet omsätts i praktiken.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Martin Eriksson, Heidelberg Materials</span></div></div><p>Hållbarhet är en av grundpelarna inom Heidelberg Materials Cement Sverige, ett av landets största företag inom byggmaterial. Kopplingen till akademin är avgörande för att kunna utveckla processer och produkter i en bransch där omställningen till lägre klimatpåverkan kräver djupare förståelse för materialet och arbetsmetoder.</p><p>– Vi behöver förbättra oss. Tillsammans med Umeå universitet har vi byggt upp en unik kompetens kring cement, råmaterial och högtemperaturkemi, säger Bodil Wilhelmsson, projektledare på utvecklingsavdelningen, vars roll är att driva och koordinera olika forskningsprojekt.</p><p class="quote-center">Med hjälp av forskningskompetensen blir det ett annat djup i det vi gör; vi kan stanna till och titta ordentligt på ett problem</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samlar expertis inom cement</h2><p>Samarbetet med Umeå universitet sträcker sig långt tillbaka. De första kontakterna togs redan 2004 för att sondera möjliga samarbeten. 2019 var Heidelberg Materials, då Cementa, med och startade Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet som samlar ledande expertis inom området. Samma år inledde man det första doktorandprojektet inom Företagsforskarskolan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_8023.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_8023.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_8023.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_8023.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_8023.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3b8d50e6f96842c6837ef9bbb18a432b/img_8023.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bodil Wilhelmsson är projektledare på Heidelberg Materials och adjungerad universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Bodil Wilhelmsson</span></div></div><p>– Det är roligt att jobba med forskare på ett universitet. På företaget har vi ofta bara möjlighet att göra enklare utredningar innan vi behöver springa vidare, men med hjälp av forskningskompetensen blir det ett annat djup i det vi gör; vi kan stanna till och titta ordentligt på ett problem, säger Bodil Wilhelmsson.</p><p>Som extern handledare inom Företagsforskarskolan fungerar Bodil som en länk mellan produktionen och universitetet: hon fångar upp frågeställningar som är viktiga i verksamheten och hjälper till att forma forskningsfrågor som både är vetenskapligt relevanta och användbara i industrin.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Uppskattar personliga kontakter</h2><p>Heidelberg Materials just nu flera industrinära projekt inom ramen för Företagsforskarskolan. Ett handlar om spårämnen i cementtillverkningen – en viktig fråga för att kunna introducera nya, mer hållbara material i processen. Ett annat fokuserar på hur koldioxid kan fångas in på ett enklare sätt.</p><p>Totalt har Heidelberg Materials hittills varit med och delfinansierat fyra doktorandprojekt genom Företagsforskarskolan och Bodil Wilhelmsson uppskattar upplägget.</p><p>– Det är enkelt och friktionsfritt, med lite administration. Vi får duktiga doktorander som har gått bra kurser och vi kan bidra med input i forskningsfrågorna. Dessutom har vi ett nära samarbete med personliga kontakter – tröskeln att lyfta viktiga frågor är låg. Vi breddar vår kunskap från båda hållen och det tror jag är bra, säger Bodil Wilhelmsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fd99116c-44a9-4d18-8dbd-8a0d6df4e8ca" data-contentname="Fakta FFS-samarbete">{}</div>/nyheter/heidelberg-materials-bygger-hallbar-kunskap-for-framtiden_12172042//nyheter/hatten-pa-for-nya-doktorer--dags-for-varpromotion_12172050/Hatten på för nya doktorer – dags för VårpromotionLagerkrans, doktorshatt, ring, diplom, högtidsceremoni och bankett. Den 23 maj är det dags att fira närmare 80 nya doktorer och 20 jubeldoktorer, som genom många års studier bidragit till kunskap, insikter och upptäcker som berikar vårt samhälle. – Vårpromotionen är en av våra allra finaste traditioner, säger ceremonimästare Peter Sköld. Thu, 30 Apr 2026 13:26:47 +0200<p>Doktorsexamen är den högsta akademiska examen vi har i Sverige. Innan man ens kan påbörja en utbildning på forskarnivå krävs att man har en examen på avancerad nivå, exempelvis en master, eller motsvarande kunskaper. För att sedan ta doktorsexamen krävs ytterligare 240 högskolepoäng, vilket motsvarande fyra års heltidsstudier i ett forskarutbildningsämne, inklusive godkända doktorandkurser och att man gjort en doktorsavhandling som godkänts genom granskning och disputation.  </p><p>Det är med andra ord många års studier på hög nivå och stora krav på kvalitet som krävs för att ta en doktorsexamen. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c168f4a0df547cd82630a2f11958908/skold_peter_2836_210914_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är en otrolig bedrift, som vi så klart vill fira så högtidligt och värdigt vi kan, säger Peter Sköld, ceremonimästare för de akademiska högtiderna vid Umeå universitet. </p><p>De som tagit ut sin doktorsexamen vid Umeå universitet bjuds in att promoveras till doktor vid Vårpromotionen. Under ceremonin tilldelas doktorsring, diplom och doktorshatt eller lagerkrans. Dessa insignier har en lång tradition och bär på en rad olika symboler. </p><p>Är du nyfiken på mer om detta? Läs texten och se korta filmer: <a title="Vad symboliserar insignierna" href="~/link/ef4d8e70d6ab45a990e4807e005107dc.aspx">"Vad symboliserar egentligen doktorshatten och lagerkransen?" </a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Närmare 90 personer på scen</h2><p>Under Vårpromotionen den 23 maj kommer 78 personer att promoveras till doktorer vid Umeå universitet.  </p><p>Den som tagit doktorsexamen för 50 år sedan bjuds också in att promoveras till jubeldoktor. I år kommer 19 personer att ta emot den utmärkelsen på Umeå universitet, varav 10 personer på plats och 9 personer i sin frånvaro, absens.  </p><p>– Det känns särskilt fint att vi får ge denna hederstitel till dem som haft ett livslångt engagemang för forskning och kunskap, som ju är en av grundpelarna i ett demokratiskt, innovativt och stabilt samhälle, säger Peter Sköld.  </p><p>Ceremonin äger rum i Aula Nordica, i Universum på Campus Umeå, klockan 16.00. Alla som vill är välkomna att delta som åhörare under ceremonin, som pågår i cirka två timmar. Den går också att följa digitalt på live.ͯ��Ƶ. Därefter följer bankett för inbjudna gäster. </p><p><a title="livesändning" href="/live/">Länk till livesändningen (rätt sändning kommer upp när det är dags).</a></p>/nyheter/hatten-pa-for-nya-doktorer--dags-for-varpromotion_12172050//nyheter/tre-yngre-framstaende-forskare-prisas_12172021/Tre yngre framstående forskare prisasJenny Jarlsdotter Wikström, Irina Mancheva och Florentin Späth tilldelas Kungliga Skytteanska samfundets pris 2026. Priset syftar till att uppmärksamma och belöna forskningsinsatser av hög vetenskaplig och samhällelig betydelse inom olika områden.Thu, 30 Apr 2026 13:41:16 +0200<p>Kungliga Skytteanska samfundet har sedan början av 1990-talet delat ut pris till yngre framstående forskare verksamma vid norrländska lärosäten. Samfundet är en av de 18 kungliga akademierna i Sverige och dess uppgift är att stödja och uppmärksamma Norrlands kulturella och vetenskapliga utveckling. I priset ingår en summa om 30 000 kronor.</p><p>År 2026 tilldelas priset till tre forskare vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskarna och prismotiveringar</h2><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/jenny_jarlsdotter_wikstrom_img_5686-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jenny Jarlsdotter Wikström.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p><strong>Jenny Jarlsdotter Wikström,</strong> vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, tilldelas priset till framstående yngre forskare inom humaniora och konstnärliga vetenskaper.</p><p><em>Så här skriver Kungliga skytteanska samfundet i sin motivering:</em></p><p>Hon disputerade 2020 i litteraturvetenskap vid Umeå universitet med en prisbelönt avhandling som kombinerar feministisk teori, miljöhumaniora och posthumanism. Hennes forskning kännetecknas av teoretisk skärpa, tvärvetenskapliga angreppssätt och tydlig samhällsrelevans.</p><p>Efter disputationen har Jenny Jarlsdotter Wikström haft en stark forskningsutveckling med forskningsledande uppdrag, extern finansiering och kontinuerlig publicering i välrenommerade nationella och internationella sammanhang. Hon har även varit aktiv i forskningsnätverk och bidragit till utvecklingen av forskningsmiljöer i Umeå samt i nordiska och internationella sammanhang, med återkommande tematiska kopplingar till Norrland.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/img_20200220_113306_ver2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Irina Mancheva.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Marie Oskarsson</span></div></div><p><strong>Irina Mancheva</strong>, vid Statsvetenskapliga institutionen, tilldelas Kungliga Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom samhällsvetenskap och ekonomi.</p><p><em>Så här skriver Kungliga skytteanska samfundet i sin motivering:</em></p><p>Hennes forskning fokuserar på styrningsutmaningar i konfliktfyllda samhällsfrågor, där målkonflikter mellan olika intressen står i centrum. Arbetet är vetenskapligt väl förankrat och har hög samhällelig relevans.</p><p>Sedan disputationen har Irina Mancheva visat på en stark vetenskaplig utveckling genom fortsatt publicering, breddade forskningsteman och framgång i konkurrensen om externa forskningsmedel. Hon har utvecklat nya forskningsspår och bidragit till tvärvetenskaplig samverkan kring frågor om miljö- och naturresursförvaltning, samtidigt som hon aktivt bidragit till att stärka forskningsmiljöer i norra Sverige.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3413e0ef343345c38e7b57c1a2af1759/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Florentin Späth.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p><strong>Florentin Späth</strong>, vid Institutionen för diagnostik och intervention, tilldelas Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom medicin och vårdvetenskaper.</p><p><em>Så här skriver Kungliga skytteanska samfundet i sin motivering:</em></p><p>Hans forskning kännetecknas av hög vetenskaplig kvalitet och tydlig relevans för medicinsk forskning, med bred publicering i internationellt ledande tidskrifter.</p><p>Efter disputationen har Florentin Späth uppvisat en mycket stark vetenskaplig utveckling genom omfattande publicering, framgång i konkurrensutsatt nationell forskningsfinansiering samt mottagande av en internationell vetenskaplig utmärkelse från Myeloma Society. Han är docent och innehar flera kvalificerade vetenskapliga uppdrag, vilket sammantaget visar på en tydlig forskningsprofil och goda förutsättningar för fortsatt vetenskaplig utveckling.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Uppmärksammas i höst</h2><p>Priserna delas ut vid Skytteanska samfundets årshögtid den 22 maj och pristagarna kommer att uppmärksammas på Umeå universitets Årshögtid i oktober.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6a519d39-2231-4be1-acab-14895710e1d5" data-contentname="Tre yngre forskare">{}</div>/nyheter/tre-yngre-framstaende-forskare-prisas_12172021//nyheter/digital-aktivism-och-demokratins-villkor-infor-valet-2026_12171560/När samhällsfrågor blir ”politiska”: digital aktivism, plattformar och demokratins villkor inför valet 2026Under det senaste decenniet har sociala medier ofta beskrivits som kraftfulla verktyg för gräsrotsrörelser och civilsamhället. Kampanjer som #MeToo och #BlackLivesMatter visar hur digitala plattformar kan mobilisera engagemang och sätta samhällsfrågor på den politiska agendan. Inför valet 2026 präglas dock det digitala landskapet av nya och mer begränsande förutsättningar.Thu, 30 Apr 2026 09:42:35 +0200<p>Skärpt lagstiftning, förändrade plattformsregler och snävare tolkningar av vad som räknas som politiskt innehåll har på kort tid förändrat möjligheterna att nå ut med samhällsrelaterade budskap. Utvecklingen väcker frågor om hur det demokratiska samtalet formas när den digitala infrastrukturen spelar en allt större roll.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ny lag ger förändrat spelrum</h2><p>Hösten 2025 trädde EU:s förordning om politisk reklam i kraft med syfte att stärka demokratin genom ökad transparens kring vem som står bakom politiska annonser och hur de riktas. Förordningen kräver dock inte att lagligt innehåll ska tas bort. </p><p class="quote-left">Organisationerna hamnar i ett moment 22. Sponsring krävs för att nå ut, men innehållet tillåts inte längre</p><p>Trots detta har flera globala plattformar valt att begränsa eller stoppa politisk reklam helt. I vissa fall har även annonser om bredare samhällsfrågor som klimat, jämställdhet och mänskliga rättigheter omfattats, och där är bolaget Meta, som äger både Instagram och Facebook, ett uppmärksammat exempel. Med ett generellt stopp för både politisk reklam och samhällsannonser blir resultatet ett både fragmenterat och svåröverskådligt landskap för organisationer som vill nå ut digitalt.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Infrastruktur som demokratifråga</h2><p>Forskning om digital aktivism visar att nätbaserat engagemang kan ta många former - från hashtag kampanjer och antirasistiska initiativ till influencerdrivna opinionsyttringar och lokala mobiliseringar. Under lång tid har sociala medieplattformar fungerat som relativt öppna arenor för sådana uttryck.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="639c202e-ce13-4f7f-82e4-eae149c699de" data-contentname="Bild - MeToo">{}</div><p>Samtidigt pekar forskare på att digital aktivism behöver förstås utifrån flera dimensioner: motivation, kultur, språk och inte minst infrastruktur (Hansson, Cerratto Pargman & Bardzell, 2021).</p><p>Idag har plattformarnas villkor, algoritmer och affärsmodeller fått en avgörande betydelse för vilket samhällsengagemang som syns och får genomslag. Och när samhällsfrågor klassas som politiska och därmed begränsas i betald spridning, förskjuts makt från avsändare till de aktörer som förvaltar de stora digitala arenorna.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stora utmaningar för mindre aktörer</h2><p>För många ideella organisationer har digital annonsering tidigare varit ett kostnadseffektivt sätt att mobilisera stöd och när dessa möjligheter begränsas riskerar särskilt mindre aktörer att få svårare att synas och höras.</p><p>Rättighetsorganisationer pekar också på problematiken i att frågor om jämställdhet eller HBTQI-rättigheter ofta inte går att skilja från politik – något som direkt påverkar möjligheterna till opinions- och folkbildning.</p><p>– Sociala medier har länge fungerat som en central infrastruktur för civilsamhället. Det är där organisationer har byggt relationer och kommunicerat direkt med sina följare, säger Julia Andersson, forskare i digital aktivism vid Institutionen för informatik.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="52afc1e5-7347-47bb-b537-fe06d4727f97" data-contentname="Julia - bild på kontor">{}</div><p>Samtidigt har algoritmiska förändringar minskat den organiska räckvidden så för att nå ut krävs numera ofta betald spridning. Men, sponsrade inlägg om just samhälls- och politiska frågor blockeras då i många fall helt.</p><p>– Organisationerna hamnar i ett moment 22. Sponsring krävs för att nå ut, men innehållet tillåts inte längre, säger Julia Andersson.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">En öppen fråga inför valet 2026</h2><p>Utvecklingen synliggör en bredare spänning i dagens demokratier och ambitioner om transparens och reglering får konsekvenser när privata plattformars tolkningar av regelverk får stort genomslag.</p><p>Inför valet 2026 aktualiserar detta frågor om jämlika förutsättningar för deltagande, yttrandefrihetens praktiska villkor och hur framtidens demokratiska engagemang kan ta form i ett alltmer reglerat digitalt landskap.</p><p> </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2d7a3752-2f18-459b-b8c2-f6b69ef54282" data-contentname="Fakta TTPA">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="762e03e2-099b-4e1b-8fec-ae8a63758d8c" data-contentname="Fakta - valet 2026">{}</div>/nyheter/digital-aktivism-och-demokratins-villkor-infor-valet-2026_12171560//nyheter/skytteanska-samfundets-pris-till-florentin-spath_12172015/Skytteanska Samfundets pris till Florentin SpäthKungliga skytteanska samfundet har sedan 1993 delat ut Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom medicin och vårdvetenskaper. I år tilldelas priset till Florentin Späth för hans forskning inom hematologi och blodcancersjukdomar. Thu, 30 Apr 2026 09:19:05 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac1d75c9f6f74749a8fddab8b48e7ef9/florentin_2024.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Florentin Späth, forskare och överläkare i hematologi vid Institutionen för diagnostik och intervention</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Privat]</span></div></div><p>Årets mottagare av Skytteanska Samfundets pris till yngre framstående forskare inom medicin och vårdvetenskaper 2026 går till Florentin Späth vid Institutionen för diagnostik och intervention. </p><p><strong>Grattis till Skytteanska Samfundets pris 2026. Vad betyder priset för dig?</strong></p><p>– Tack så mycket. Det är förstås mycket hedrande, både för mig personligen och för hela forskningsgruppen. Priset är ett erkännande av det arbete vi gör och av att vår forskning uppfattas som relevant och håller hög kvalitet även utifrån.</p><p><strong>Vad handlar din forskning om?</strong></p><p>– Vår forskning handlar till stor del om att bättre förstå och kunna förutsäga övergången från så kallade hematologiska prekursortillstånd till blodcancer. Många blodcancersjukdomar föregås av förstadier som oftast är ofarliga, men som i vissa fall utvecklas till cancer. I dag är det svårt att förutsäga vilka individer med ett sådant förstadium som faktiskt kommer att insjukna. Det är inte heller fullständig klarlagt varför vissa utvecklar sjukdom medan andra inte gör det. Syftet med vår forskning är att förbättra riskbedömning och omhändertagande av patienter med prekursortillstånd och blodcancer, genom bättre förståelse för de tidiga biologiska förändringarna i sjukdomsutvecklingen.</p><p><strong>Vad är det som driver dig i din forskning, varför valde du att börja forska?</strong></p><p>– Förmodligen var det min nyfikenhet och en vilja att få svar på biologiska och kliniska frågor. Med tiden har jag insett att forskningen ofta väcker fler frågor än den ger svar, vilket jag tycker är särskilt stimulerande. Att forskningen har potential att på sikt gagna patienter är en väldig central drivkraft för oss.</p><p><strong>Vad händer framåt i din forskning, något projekt på gång?</strong></p><p>– Vi har flera projekt på gång där prover nyligen har skickats eller kommer att skickas för analys. Två större projekt drivs särskilt aktivt just nu i min forskningsgrupp. Det ena handlar om klonal hematopoes och progression till myeloid blodcancer, främst MDS och AML, där vi använder unika biobanksprover och avancerade multiomiska analyser. Det andra rör övergången från MGUS till multipelt myelom, där vi analyserar markörer som speglar tumörbörda med mycket känsliga metoder, med målet att förbättra tidig riskidentifiering.</p>/nyheter/skytteanska-samfundets-pris-till-florentin-spath_12172015//nyheter/industridesignern-alex-liebert-utses-till-hedersdoktor_12171865/Industridesignern Alex Liebert utses till hedersdoktorAlex Liebert, vd för Changeworks och gästlärare på Designhögskolan, har utsetts till 2026 års hedersdoktor vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet. Han uppmärksammas för sitt långvariga arbete med designutbildningen och för att ha byggt broar mellan akademi och professionell praktik.Thu, 30 Apr 2026 08:34:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alex Liebert blir hedersdoktor vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara-Lena Brännström</span></div></div><p>– Jag är otroligt glad och positivt överraskad. Det är en stor ära att bli hedersdoktor, säger han.</p><p>Alex Liebert är utbildad industridesigner och har haft ledande roller inom näringsliv, konsultverksamhet och offentlig sektor. Idag är han vd, förändringsledare och designstrateg i det egna företaget Changeworks.</p><p>Titeln som hedersdoktor får han för sina betydande insatser inom designutbildning, strategisk designpraktik och akademisk utveckling på Designhögskolan vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Design som ledarskap</h2><p>2012 inledde han, genom sitt dåvarande arbete på Atlas Copco, sina första kontakter med Designhögskolan. Sedan dess är han gästlärare på kursen i strategisk design, som han också varit med och utvecklat och präglat innehållet i.</p><p>Strategisk design handlar om att använda design långsiktigt, inte bara för att forma produkter utan för att påverka hur företag och organisationer utvecklar sin affärsmodell och verksamhet.</p><p>– Som designer kan du skapa nästan vad som helst – så varför inte en företagsstrategi? Jag ser på strategisk design som en ledarskapsdisciplin och vill hjälpa studenter att utvecklas till ledare som kan förbättra vår värld via design, säger Alex Liebert som vill lyfta designerns roll i verksamhetsutveckling.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Stärker utbildningen internationellt</h2><p>Till kursen bjuder Thomas Degn, programansvarig för masterprogrammet, varje år in ett företag med spännande produkter. Studenterna utforskar nya designmöjligheter för framtiden, utvecklar koncept i linje med företagets varumärke och formar ett genomtänkt formspråk. Samtidigt tränas de i att hantera komplexa framtidsrelaterade och teknologiska utmaningar.</p><p>– Jag är väldigt tacksam för Designhögskolans uppskattning och särskilt för det nära och långsiktiga samarbetet med Thomas Degn. Utan hans engagemang hade detta inte varit möjligt, säger Alex Liebert.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c5afffbb39b9456eb6af554dab7a9f52/alex_liebert_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Som gästlärare på Designhögskolan har Alex Liebert bidragit på ett betydelsefullt sätt till utbildningen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara-Lena Brännström</span></div></div><p>Genom sitt arbete har Alex Liebert har bidragit till att stärka både den akademiska kvaliteten och den internationella relevansen i utbildningen.</p><p>Nu är han inne på sitt fjortonde år som gästlärare och har inga planer på att sluta. Han hyllar den samarbetskultur och positiva anda som finns på Designhögskolan.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">"En unik skola"</h2><p>– Jag älskar att vara lärare och blir så glad när jag kommer hit. Det är en unik skola med en anda och ett engagemang som jag inte sett någon annanstans, säger Alex, som är bosatt i Örebro och även utbildar maskiningenjörer i industridesign på Örebro universitet.</p><p>Särskilt roligt tycker han det är när tidigare studenter vittnar om den konkreta nytta de haft av kursens verktyg i samarbeten med företag, särskilt i att kunna mäta värdet av design och utveckla ett tydligt formspråk.</p><p>– Jag ser hur de får en självsäkerhet och vågar ta för sig. Det känns väldigt härligt, säger han.</p><p>Alex Liebert kommer att installeras som hedersdoktor vid Umeå universitets årshögtid i oktober.</p><p> </p><p><strong>För mer information kontakta gärna:</strong></p><p>Alex Liebert, vd för Changeworks och gästlärare vid Designhögskolan</p><p>Telefon: 070-607 46 55</p><p>E-post: <a href="mailto:alex@changeworks.se">alex@changeworks.se</a></p>/nyheter/industridesignern-alex-liebert-utses-till-hedersdoktor_12171865//nyheter/pris-till-forskning-om-arbetsmarknadens-kompetensstrukturer_12172012/Pris till forskning om arbetsmarknadens kompetensstrukturerHur kompetenser hänger samman på arbetsmarknaden har stor betydelse för rörlighet, löner och regional utveckling. En ny studie från Umeå universitet, som nu prisas internationellt, bidrar med ny kunskap på området. Thu, 30 Apr 2026 08:16:49 +0200<p>En vetenskaplig artikel från Umeå universitet har tilldelats <strong>2025 Regional Studies Association Best Paper Award i tidskriften Regional Studies, Regional Science.</strong> Priset delas ut av Regional Studies Association och syftar till att uppmärksamma framstående forskning inom regionalvetenskap. Artikeln valdes ut av tidskriftens redaktionella råd för sitt betydande bidrag till forskningsfältet.</p><p>– Fantastiskt roligt då det här är ytterligare ett erkännande för den starka regionalvetenskapliga forskningen som bedrivs vid Umeå universitet, säger Rikard Eriksson professor vid Institutionen för geografi och forskningsledare vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM).</p><p>Studien utvecklar en ny metod för att mäta hur olika jobb är relaterade till varandra utifrån efterfrågade kompetenser i platsannonser. Genom att analysera stora mängder jobbannonser kan forskarna identifiera vilka kompetenser som efterfrågas, graden av överlapp, och hur detta över tid formar lokala arbetsmarknader.</p><p>Resultaten visar att arbetsmarknader ofta är uppbyggda kring grupper av närbesläktade kompetenser. Studien visar också att rörligheten mellan jobb är högre när det finns tydliga komplementariteter mellan jobbens kvalifikationskrav, vilket ger ett nytt empiriskt stöd för vilka jobb som faktiskt är kompetensmässigt relaterade, och därmed ett nytt sätt att analysera arbetsmarknadens kompetensstruktur.</p><p>Samtidigt visar resultaten att regioner med en mer diversifierad kompetensstruktur, det vill säga där kompetenser är mindre tätt sammanlänkade, i genomsnitt uppvisar högre löner och produktivitet.</p><p>– Våra resultat visar att det finns en viktig balans mellan specialisering och mångfald. Lokala arbetsmarknader fungerar ofta kring relaterade kompetenser, men ekonomisk utveckling tycks gynnas av en bredare kompetensbas, säger Zoltán Elekes, en av forskarna bakom studien.</p><p>Studien lyfter också fram potentialen i att använda jobbannonser som datakälla för att bättre förstå förändringar i arbetsmarknaden. Petrus Garefelt, vars avhandlingsarbete till stor del bygger på den typen av öppna data, menar att detta kan bidra till mer detaljerade analyser av aktuella kompetensbehov och hur det matchar befintliga kompetenser. Därmed utgör det ett viktigt underlag för utbildningsinsatser och regionalpolitik kopplat till kompetensförsörjning, något som inte minst är aktuellt just nu kopplat till snabba förändringar kopplat till den gröna omställningen.</p><p>Om artikeln</p><p>Artikeln “<a title="job" href="https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/21681376.2025.2459148">Job relatedness, local skill coherence and economic performance: a job postings approach</a>” är skriven av Martin Henning, Rikard H. Eriksson, Petrus Garefelt, Hanna Martin och Zoltán Elekes. Rikard Eriksson och Petrus Garefelt är verksamma vid Institutionen för geografi vid Umeå universitet. Zoltán Elekes och Rikard Eriksson är verksamma vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet. Martin Henning och Hanna Martin är verksamma vid Handelshögskolan i Göteborg. Med artikeln följer också ett dataset som kan användas för regionala analyser av kompetenser.</p><p>Artikeln är en del av det Forte-finansierade forskningsprogrammet Laboratorium för arbetsmarknadsmobilitet: Strukturomvandling och rörlighet på regionala arbetsmarknader. Projektet syftar till att öka kunskapen om hur arbetskraft rör sig mellan jobb, särskilt i samband med strukturomvandling och framväxten av nya och växande näringar. Programmet bedrivs i samarbete mellan universiteten i Umeå, Göteborg, Lund och Uppsala. Garefelt ingår även i den Arktiska forskarskolan vid Umeå universitet.</p>/nyheter/pris-till-forskning-om-arbetsmarknadens-kompetensstrukturer_12172012//nyheter/juristprogrammet-far-toppbetyg-bade-av-studenter-och-alumner_12170527/Juristprogrammet får toppbetyg både av studenter och alumnerTvå oberoende enkätundersökningar visar på att juristprogrammet i Umeå erbjuder en attraktiv utbildning med hög studentnöjdhet och starka förutsättningar för en god framtid i arbetslivet. Thu, 30 Apr 2026 06:50:28 +0200<p>Juristprogrammet i Umeå använder sig av problembaserat lärande där undervisningen till stor del sker i seminariegrupper, en modell som verkar fungera bra då både nuvarande studenter och alumner uppger att de är väldigt nöjda med utbildningen. De ger höga poäng till utbildningen både i den senaste lärosätesbarometern som gjorts av Akavia och i den senaste alumnundersökningen som Juridiska institutionen gör vart femte år.</p><h3>Fackförbundet Akavias lärosätesbarometer</h3><p>I Akavias senaste <a href="https://www.akavia.se/om-akavia/nyheter/akavias-larosatesbarometer-2026--har-ar-studenterna-mest-nojda/">lärosätesbarometer</a> så placerade sig juristutbildningen i Umeå på en andra plats bland Sveriges juristutbildningar, och det inom samtliga tre områden som undersökningen omfattar. Enkäten bygger på svar från juriststudenter från alla stadier i utbildningen och mäter studenternas generella nöjdhet, föreläsningarnas kvalitet och utbildningens koppling till yrkeslivet. Alla Sveriges juristorter var med i undersökningen och resultaten visar tydligt att Umeå hör till toppskiktet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e217ce06-23da-44fc-88ca-7f382af4251b" data-contentname="Bild med Nina">{}</div><h3>Alumnenkäten</h3><p>Även Juridiska institutionens alumnenkät visar på att utbildningen håller hög kvalitet. Vart femte år skickas en enkät ut till alla alumner som tagit examen under de senaste fem åren för att följa upp bland annat etablering på arbetsmarknaden och hur väl utbildningen motsvarar yrkeslivets krav. Den senaste undersökningen gjordes 2025 och visar på mycket positiva resultat. Hela 84,3 procent hade fått arbete tre månader efter examen och efter tolv månader hade nästan alla fått ett jobb (97,8 procent). När det gäller utbildningens kvalitet så uppger drygt sju av tio att de är mycket nöjda med utbildningen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ec5da2fc-38ae-4777-a603-7aa5cf4ba0c3" data-contentname="Cirkeldiagram">{}</div>/nyheter/juristprogrammet-far-toppbetyg-bade-av-studenter-och-alumner_12170527//nyheter/ny-podcast-med-fokus-pa-etnologi_12171994/Ny podcast med fokus på etnologiEn ny podcast om etnologi, Etnologipodden, har lanserats med ambitionen att göra etnologisk kunskap mer tillgänglig för en bredare publik. I podden diskuteras aktuella frågor om kultur, samhälle och vardagsliv, med utgångspunkt i etnologiska perspektiv och metoder.Wed, 29 Apr 2026 17:41:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/69ef375191c24b2e9e5e7795669dcee4/etnologipodden2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/69ef375191c24b2e9e5e7795669dcee4/etnologipodden2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/69ef375191c24b2e9e5e7795669dcee4/etnologipodden2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/69ef375191c24b2e9e5e7795669dcee4/etnologipodden2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/69ef375191c24b2e9e5e7795669dcee4/etnologipodden2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/69ef375191c24b2e9e5e7795669dcee4/etnologipodden2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div></div><h3>Om podden och idén</h3><p>Idén om en etnologi-podd väcktes för några år sedan, som ett sätt att kommunicera aktuell forskning och etnologiska perspektiv på aktuella fenomen på ett lättsamt vis. Men syftet är också att skapa intresse och medvetenhet om etnologi som ämne.</p><p>- Den vanligaste frågan en etnolog får är nog ”Vad är etnologi?” Det är inte så självklart idag, trots att etnologiska kompetenser är efterfrågade. Menar Elin Wallner som är doktorand i etnologi och en av personerna bakom podden.</p><p>Inom ämnet har det också uppmärksammats att många studenter som söker Etnologprogrammet eller Etnologi A aldrig hört talas om ämnet tidigare. Det ska Etnologipodden råda bot på. Förhoppningsvis blir lyssnaren lite mer nyfiken på sin omgivning och vardag!</p><h3>Om innehållet</h3><p>Upplägget för podden är än så länge ganska flexibelt och prövande. De första tre avsnitten har alla olika form: en i sketchform, en i dialogform och en i reportageform. Den röda tråden är att ett visst tema kommer att behandlas i varje avsnitt utifrån en öppen ”vad är…?”-fråga, där temat angrips från ett etnologiskt perspektiv. De tre första avsnitten handlar om etnologi, om humor och om smärta. Avsnittet om etnologi är en lättsam introduktion till ämnet medan avsnitten om humor och smärta försöker att belysa dessa teman som kulturella fenomen. Det kommer inte att vara samma värdar, berättare, manusförfattare eller producenter för avsnitten utan podden kommer att vara en plattform för alla etnologer vid institutionen att lyfta teman som de är kunniga om och intresserade av.</p><h3>Om betydelse och framtid</h3><p>Förhoppningen är att lyssnarna ska få en större inblick i ämnet etnologi och vad som går att utforska med hjälp av etnologiska perspektiv. Genom att lyfta olika ämnen vill man visa på etnologins bredd men också vad som kännetecknar de etnologiska verktygen. Kanske blir några lyssnare sugna på att läsa en kurs i etnologi eller Etnologprogrammet, eller så kanske man vill dyka ned i ett specifikt ämne och läsa mer om det.</p><p>- Oavsett detta vill vi att avsnitten ska vara roliga att lyssna på och förhoppningsvis ha kommit med några nya perspektiv på tillvaron. </p><p>Etnologpodden drivs av Mathilda Jakobsson, Christian Liliequist och Elin Wallner och finns där poddar finns.</p><p><a href="https://sites.libsyn.com/614680">Här hittar du podden</a></p>/nyheter/ny-podcast-med-fokus-pa-etnologi_12171994//nyheter/statsministern-motte-polisstudenter-pa-umea-universitet_12171871/Statsministern mötte polisstudenter på Umeå universitetFramtidens poliser bjöds in till dialog med statsminister Ulf Kristersson när han besökte Polisprogrammet vid Umeå universitet. – Polisutbildningen är bland det viktigaste vi gör i Sverige när det gäller brottsbekämpning, säger Ulf Kristersson efter mötet med polisstudenterna. Wed, 29 Apr 2026 16:27:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Statsminister Ulf Kristersson svarar på frågor från polisstudenter vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">Vi måste ha rätt lagar – men utan riktigt duktiga människor som vill bli poliser – och som vill stanna kvar som poliser, kommer det aldrig att fungera.</p><p>Statsminister Ulf Kristersson besökte Polisprogrammet vid Umeå universitet för andra gången. Besökets fokus var samtal med polisstudenterna. Träffen genomfördes i ett fullsatt Aula Biologica, där studenter från polisprogrammet samlats för att delta i dialogen. Från universitetsledningen deltog prorektor Patrik Danielson, som hälsade välkommen innan Kristersson höll ett kort anförande. Därefter lämnades ordet över till polisstudenterna för frågor och diskussion.</p><p>– Vi måste ha rätt lagar, men utan riktigt duktiga människor som vill bli poliser – och som vill stanna kvar som poliser – kommer det aldrig att fungera. Dessutom behöver vi poliser som både kan sköta sitt eget jobb och samarbeta väl med till exempel socialtjänsten. Jag vill understryka hur otroligt viktigt det här yrket är, och det tycker jag att man gör bäst genom att vara på plats och träffa människorna som utbildar sig till det, säger Ulf Kristersson. </p><p>Syftet med statsministerns besök var att skapa en öppen dialog med polisstudenterna och bjuda in till samtal om aktuella och samhällsviktiga frågor kring rättssystemet. Studenternas frågor berörde bland annat förutsättningarna för en betald polisutbildning, sänkt straffmyndighetsålder, strafflängder, arbete med brottsförebyggande åtgärder samt hur samhället kan möta gängkriminalitet. Statsministern betonade också betydelsen av kompetenta poliser och samverkan mellan olika samhällsaktörer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f34478b52dc24cde82e3962c5d6ee54c/260429-ministerbesok-umu-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Statsminister Ulf Kristersson tillsammans med Patrik Danielson, prorektor vid Umeå universitet (till vänster) och Pontus Bergh, studierektor vid Enheten för polisiärt arbete (till höger).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h3>Återbesök på Polisprogrammet</h3><p>Statsministern besökte senast polisutbildningen år 2023. Då fick han bland annat prova polisutbildningens körsimulator, ta del av en övning där studenter tränade på att hantera en hotfull situation samt testa en krävande hinderbana. Efter besöket konstaterade han då att Umeå universitet har Sveriges modernaste polisutbildning.</p><p>På frågan varför han väljer att återkomma till Polisprogrammet vid Umeå Universitet svarade statsministern:</p><p>– Dels tycker jag att det är kul med återbesök, att komma tillbaka till ett ställe som jag har besökt förut och få en uppdatering. Men också för att polisutbildningen är bland det viktigaste vi gör i Sverige när det gäller brottsbekämpning.</p>/nyheter/statsministern-motte-polisstudenter-pa-umea-universitet_12171871//nyheter/umea-universitets-forskare-formar-arktisk-kunskap-_12171727/Umeå universitets forskare formar arktisk kunskap genom UArctics tematiska nätverkForskare vid Umeå universitet spelar en aktiv roll i att forma arktisk forskning och samverkan genom UArctics tematiska nätverk – en viktig internationell plattform som knyter samman expertis över discipliner och regioner.Wed, 29 Apr 2026 14:41:09 +0200<p class="quote-center">Vi ser stor potential för att ännu fler forskare vid Umeå universitet engagerar sig i och drar nytta av dessa nätverk.</p><p>Dessa nätverk fungerar ofta som mindre internationella forskningsplattformar där samarbeten, projekt och idéer börjar ta form – långt innan de utvecklas till större, finansierade satsningar.</p><p>Med över 60 tematiska nätverk som spänner över områden från klimat och biologisk mångfald till kultur, hälsa och styrning erbjuder UArctic en struktur för samarbete som årligen presenteras i publikationerna Year in Review.</p><p>Rapporterna lyfter hur forskarsamhällen bidrar till arktisk kunskapsutveckling. De visar också att Umeå universitet inte bara deltar utan i flera fall är med och leder och utvecklar dessa insatser.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Starka bidrag inom flera forskningsfält</h2><p>Forskare vid Umeå universitet är engagerade i ett brett spektrum av tematiska nätverk inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora.</p><p>Inom det tematiska nätverket för nordlig turism är Umeå universitet en central aktör. Här bygger forskningen vidare på en stark tradition samtidigt som man fortsätter att forma fältet arktisk turism. Idag spelar forskare från Umeå en aktiv roll i att driva både kunskapsutveckling och internationellt samarbete inom nätverket.</p><p>Umeå är också starkt representerat i nätverket Arctic Sustainable Arts and Design (ASAD). Professor Cindy Kohtala vid Umeå Institute of Design är vice ledare för nätverket. Institutet kommer att stå värd för en internationell workshop 2026, vilket ytterligare stärker Umeås roll som nod för design och hållbarhet i arktiska sammanhang.</p><p>Utöver dessa exempel bidrar forskare från Umeå universitet till nätverk som Critical Arctic Studies, Herbivory, Health and Well-being in the Arctic och flera andra – något som speglar bredden i universitetets arktiska forskning.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att forma arktisk forskning på systemnivå</h2><p>Umeå universitet har också en unik roll i att stödja och forma arktisk forskning i ett bredare perspektiv genom det tematiska nätverket Polar Research Analytics, som leds av forskare vid universitetet.</p><p class="quote-center">Genom bibliometrisk analys kan vi bättre förstå hur arktisk forskning utvecklas, var samarbeten uppstår och hur kunskap flödar mellan regioner och discipliner.</p><p>Nätverket leds av professor Rickard Danell och docent Lena Maria Nilsson, med Arctic Centres föreståndare Keith Larson som UArctics Associate Vice-President för Polar Research Analytics. Tillsammans bidrar de till att kartlägga och analysera globala trender inom arktisk forskning. Detta arbete ger ett övergripande perspektiv på hur forskningen utvecklas globalt.</p><p>– Genom bibliometrisk analys kan vi bättre förstå hur arktisk forskning utvecklas, var samarbeten uppstår och hur kunskap flödar mellan regioner och discipliner, säger Keith Larson. – Det stärker både enskilda forskningsinsatser och den samlade effekten av arktisk forskning.</p><p>Arbetet ger också värdefulla insikter för forskare, lärosäten och beslutsfattare, och bidrar till den fortsatta utvecklingen av UArctics tematiska nätverk.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En plattform för samarbete och genomslag</h2><p>UArctics tematiska nätverk erbjuder forskare vid Umeå universitet möjligheter att delta i internationella samarbeten, utveckla nya forskningsinitiativ och öka synligheten för sin forskning.</p><p>Nätverken knyter samman forskare globalt, med aktiviteter och samarbeten som sträcker sig över arktiska regioner och institutioner världen över.</p><p class="quote-center">Att delta i ett tematiskt nätverk skapar möjligheter inte bara för samarbete utan också för att göra forskningen mer synlig och relevant.</p><p>Inom nätverken organiserar forskare workshops och konferenser, utvecklar gemensamma publikationer, genomför fältkurser och initierar samarbetsprojekt mellan lärosäten.</p><p>Den senaste Year in Review-satsningen visar också den växande betydelsen av att kommunicera forskningsaktiviteter och resultat inom dessa nätverk.</p><p>– Att delta i ett tematiskt nätverk skapar möjligheter inte bara för samarbete, utan också för att göra forskningen mer synlig och relevant”, säger professor Cindy Kohtala. Genom att arbeta tillsammans över olika kontexter, inklusive genom bioregionala perspektiv, kan vi bättre förstå och utveckla hållbarhetspotentialen inom konst- och designforskning och praktik.</p><p>Forskare vid Umeå universitet som är intresserade av att gå med i ett tematiskt nätverk eller vill veta mer om pågående aktiviteter uppmuntras att utforska UArctics nätverksstruktur eller kontakta Arctic Centre.</p><p>– Utifrån Arktiskt centrums perspektiv ser vi stor potential för att ännu fler forskare vid Umeå universitet engagerar sig i och drar nytta av dessa nätverk, säger Simon Oja, biträdande föreståndare, Arktiskt centrum. Ett stärkt deltagande gynnar inte bara enskild forskning, utan stärker också Umeå universitets samlade bidrag till arktisk kunskap och samverkan.</p>/nyheter/umea-universitets-forskare-formar-arktisk-kunskap-_12171727//nyheter/utveckla-ditt-ledarskap-i-ett-internationellt-sammanhang_12171782/Utveckla ditt ledarskap i ett internationellt sammanhang!Är du student eller doktorand och vill utveckla ditt ledarskap – och engagera dig internationellt? Sök till South Africa - Sweden University Forums Student Leadership Program 2026–2027. Som representant från Umeå universitet får du möjlighet att träffa studenter och doktorander från övriga Sverige och Sydafrika, samarbeta över kultur- och landsgränser och utveckla ditt ledarskap. Anmäl intresse senast den 22 maj. Wed, 29 Apr 2026 14:28:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8c6fa3b4ba3a4c3d8207441931fe02ac/sasuf20222.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8c6fa3b4ba3a4c3d8207441931fe02ac/sasuf20222.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8c6fa3b4ba3a4c3d8207441931fe02ac/sasuf20222.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8c6fa3b4ba3a4c3d8207441931fe02ac/sasuf20222.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8c6fa3b4ba3a4c3d8207441931fe02ac/sasuf20222.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8c6fa3b4ba3a4c3d8207441931fe02ac/sasuf20222.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Logotyp SASUF</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>SASUF</span></div></div><p>Är du nyfiken på internationella relationer, globalt samarbete och ledarskap i en internationell kontext? Har du kanske ett särskilt intresse för Sydafrika och/eller Afrika? Då kan SASUF+ Student Leadership Program (SLP) vara något för dig! SLP ger dig möjlighet att: </p><ul><li>Träffa studenter och doktorander från svenska universitet</li><li>Samarbeta digitalt med studenter och doktorander i Sydafrika</li><li>Utveckla ledarskap, interkulturell kompetens och nätverk.</li></ul><p>Umeå universitet kan nominera flera personer att delta. Ta chansen!</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett ledarskapsprogram med globalt perspektiv</h2><p>SASUF+ Student Leadership Program är inte en traditionell kurs, utan en praktisk och samskapande ledarskapsutbildning. Tillsammans med studenter och doktorander från både Sverige och Sydafrika arbetar du med verkliga frågor kopplade till ledarskap, interkulturell kommunikation och hållbart studentengagemang inom ramen för South Africa - Sweden University Forum-samarbetet (<a href="http://www.sasuf.org">SASUF+</a>).</p><h3>Du får möjlighet att:</h3><ul><li>utveckla din egen ledarstil</li><li>träna på interkulturellt samarbete</li><li>arbeta i internationella studentgrupper</li><li>bidra till att bygga långsiktiga strukturer inom <a href="https://www.sasuf.org/student-network-about">SASUF Student Network</a>.</li></ul><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Träffa studenter i Sverige – samarbeta med studenter i Sydafrika</h2><p>Programmet genomförs i två delar:</p><ol><li><strong>Del 1</strong> (16–17 september 2026): Hybridevenemang med fysisk samling i Linköping för svenska studenter/doktorander och parallellt i Sydafrika, kombinerat med digitalt samarbete. Umeå universitet står för resa och boende till/från Linköping. Möjlighet finns att enbart delta online om du vill. </li><li><strong>Del 2</strong> (17 mars 2027): Digital avslutning med presentationer och erfarenhetsutbyte. </li></ol><p>Mellan träffarna arbetar du i en internationell grupp med studenter från båda länderna. Ni ses digitalt några gånger och diskuterar olika frågor, parallellt med era studier. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">För dig som vill engagera dig – oavsett studienivå</h2><p>Programmet är öppet för studenter på alla nivåer, inklusive doktorander, vid SASUF+ partneruniversitet i Sverige och Sydafrika. Umeå universitet är ett av dessa. Det passar särskilt bra för dig som:</p><ul><li>är intresserad av internationella relationer eller Afrika/Sydafrika</li><li>vill utveckla ledarskaps- och samarbetsförmågor</li><li>är nyfiken på SASUF Student Network.</li></ul><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Intyg och värdefull erfarenhet</h2><p>Studenter som genomför programmet får ett Certificate of Completion, som intygar aktivt deltagande och genomförd gruppbaserad portfolio. Erfarenheten är ett starkt meritvärde för framtida studier, engagemang och internationella sammanhang.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Så anmäler du intresse</h2><p>Är du intresserad av att delta i SASUF+ Student Leadership Program? Skicka då en intresseanmälan via mejl till Umeå universitets lokala SASUF-koordinator <a href="mailto:jessica.bergstrom.grahn@ͯ��Ƶ">Jessica Bergström Grahn</a> <strong>senast den 22 maj</strong>. <br><br>Bifoga en motivering där du berättar:</p><ul><li>varför du vill delta i ledarskapsprogrammet</li><li>vad du hoppas få ut av programmet</li><li>om och hur du är intresserad av att engagera dig i SASUF Student Network.</li></ul><p>Det går också jättebra att höra av dig om du har frågor! Se också FAQ längre ned på sidan. </p><p>Urval och nominering sker vid Umeå universitet, och utvalda studenter nomineras därefter till programmet. Du får besked om du nomineras senast 1 juni 2026. </p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Om SASUF</h2><p>SASUF+ (South Africa–Sweden University Forum) är ett strategiskt samarbete mellan universitet i Sverige och Sydafrika. Syftet är att stärka akademiskt utbyte, samarbete och ömsesidig förståelse mellan länderna. Inom SASUF+ finns även ett SASUF Student Network, där studenter engagerar sig i internationella frågor och samarbeten över kultur- och landsgränser. </p>/nyheter/utveckla-ditt-ledarskap-i-ett-internationellt-sammanhang_12171782//nyheter/lars-nyberg-topprankad-neuroforskare--atta-i-sverige_12171771/Lars Nyberg topprankad neuroforskare – åtta i SverigeLars Nyberg, professor i neurovetenskap, har av Research.com utsetts till den åttonde främsta forskaren inom neurovetenskap i Sverige. I den globala rankningen placerar han sig som nummer 333 i världen – ett erkännande som bekräftar hans långvariga och framgångsrika forskningsgärning.Thu, 30 Apr 2026 10:49:21 +0200<p>Lars Nybergs forskning fokuserar på hjärnan och funktionell hjärnavbildning, med särskilt intresse för sambandet mellan hjärnans funktioner och olika minnesprocesser. Redan på 1980-talet var han med och startade forskningsprojektet <em>Betula – åldrande, minne och demens</em>, där de följt deltagare över 30 år för att studera hur minnet förändras över tid.</p><p>År 2025 tilldelades Lars Nyberg Bengt Winblads-pris för sin forskning inom geriatrik, med huvudsaklig inriktning mot hur hjärnan och minnet förändras i åldrandet. Nu, mindre än ett år senare, uppmärksammas hans arbete ytterligare genom Research.com:s internationella rankning – med en placering bland de tio främsta neuroforskarna i Sverige.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb82efde6dfa407ba24c988a9c42b808/nyberg_lars__mg_3975_160610_ebe.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars Nyberg, professor, Institutionen för diagnostik och intervention och UFBI.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elin Berge</span></div></div><p>– Att få denna information om <em>impact</em> från Research.com är mycket uppmuntrande för mig och avspeglar även de goda insatserna av mina medarbetare i olika forskningsprojekt, säger Lars Nyberg.</p>/nyheter/lars-nyberg-topprankad-neuroforskare--atta-i-sverige_12171771//nyheter/formas-satsar-stort-pa-forskning-om-varfor-mjolk-surnar_12171754/Formas satsar stort på forskning om varför mjölk surnarBiträdande universitetslektor Laura Carroll tilldelas 6 miljoner kronor från Formas för att vidareutveckla bioinformatiska verktyg som ska bidra till ökad förståelse för – och förebyggande av – bakteriell kontaminering i livsmedel så som mjölk.Wed, 29 Apr 2026 14:45:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/laura_carroll2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laura Carroll, biträdande universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, får 6 miljoner för att forska inom mejeribiologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>De flesta har någon gång öppnat en mjölk som inte riktigt höll måttet. Laura Carrolls forskning fokuserar på Bacillus cereus‑gruppen, en grupp sporbildande bakterier som är en vanlig orsak till att mjölk surnar,  mjölkskämning. Vi ställde fem frågor till henne om anslaget och det nya forskningsprojektet.</p><p class="quote-center">Det känns fantastiskt!</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur var upplevelsen av att få Formas-anslaget?</h2><p>– Det känns fantastiskt! Vi sökte Formas redan förra året utan att bli beviljade, så det känns extra roligt att få anslaget i år.</p><p>– En stor del av min doktorandforskning handlade om mejerimikrobiologi, särskilt genomik hos sporbildande mikroorganismer som bidrar till mjölkskämning. Därför är jag särskilt entusiastisk över det här projektet. Det ger mig möjlighet att återvända till detta forskningsområde, men nu med hjälp av nya single‑cell‑metoder som utvecklats av vårt team här vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vilket problem adresserar projektet, och varför är mjölkskämning så viktigt att studera?</h2><p>– Matsvinn är en enorm miljömässig och ekonomisk belastning. Nära en tredjedel av all mat som produceras globalt påverkas av livsmedelsförluster eller matsvinn, vilket motsvarar globala årliga ekonomiska förluster på över en triljon dollar. En betydande del av detta beror på mikrobiell förstörelse, där livsmedel får försämrad smak, lukt eller utseende. Mejeriprodukter, särskilt mjölk, är extra känsliga.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur går ni till väga i det nya forskningsprojektet?</h2><p>– I projektet angriper vi mjölkskämning med ett datadrivet precisionsangreppssätt, baserat på en ny single‑cell‑metagenomisk sekvenseringsmetod som utvecklats av vårt team. Med hjälp av metoden kommer vi att generera stora mängder genomiska data från mikrobiomet i flytande komjölk.</p><p>– Dessa data använder vi för att identifiera biomarkörer, till exempel specifika mikrobiella arter, stammar eller gener, som kan förutsäga om en mjölkbatch kommer att bli dålig under eller före konsumentlagring. På längre sikt vill vi använda dessa single‑cell‑baserade biomarkörer för att utveckla snabba och kostnadseffektiva tester för mejeriindustrin.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vad innebär ”maximal upplösning” i praktiken, och varför är single‑cell‑metagenomik ett genombrott för detta forskningsfält?</h2><p>– Tidigare metoder för att studera mikrofloran i komjölk har främst varit så kallade bulkmetoder, där DNA från alla celler (både mikrobiella och från kon) analyseras tillsammans. Det gör det svårt att avgöra vilket DNA som kommer från vilken organism.</p><p>– Med single‑cell‑metagenomik kan vi i stället koppla DNA till enskilda celler. Det gör att vi kan studera individuella bakterier med en detaljrikedom som tidigare inte varit möjlig. Genom att anpassa metoden specifikt för flytande komjölk kan vi dessutom följa hur mikrobiell förstörelse utvecklas över tid på cellnivå och identifiera tidiga markörer för mjölkskämning redan innan produkten når butik eller konsument, när producenter fortfarande har möjlighet att ingripa.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Hur kan resultaten användas i praktiken?</h2><p>– Förhoppningen är att våra metoder i framtiden ska fungera som beslutsstöd för livsmedelsproducenter, till exempel för att avgöra om en mjölkbatch ska släppas, kasseras eller användas på annat sätt. De kan också bidra till mer träffsäkra bäst‑före‑datum och till utveckling av riktade åtgärder som minskar matsvinn.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b60c91c5e056476eb93caac20785a138/kossor.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det produceras närmare 2,8 miljoner ton mjölk per år i Sverige.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Robert Harding</span></div></div>/nyheter/formas-satsar-stort-pa-forskning-om-varfor-mjolk-surnar_12171754//nyheter/usbe-scientific-award-2026_12171786/USBE Scientific Award 2026Årets vinnare av USBE Scientific Award är Siarhei Manzhynski, Docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.Wed, 29 Apr 2026 13:40:37 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/36979ef0f86349acb8e58c3f4a33c14d/siarhei_m_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/36979ef0f86349acb8e58c3f4a33c14d/siarhei_m_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/36979ef0f86349acb8e58c3f4a33c14d/siarhei_m_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/36979ef0f86349acb8e58c3f4a33c14d/siarhei_m_13.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/36979ef0f86349acb8e58c3f4a33c14d/siarhei_m_13.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/36979ef0f86349acb8e58c3f4a33c14d/siarhei_m_13.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Siarhei Manzhynski, Docent i företagsekonomi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Priset instiftades för att främja forskning inom USBE, och tanken bakom det vetenskapliga priset är att uppmärksamma vetenskapligt skrivande samt att lyfta fram forskning av hög kvalitet inom området.</p><p>Siarhei Manzhynski uttrycker det som hedrande och känner stor tacksamhet över att ha fått utmärkelsen. Han beskriver att forskningen för honom alltid har drivits av nyfikenhet och präglats av en ihärdig vana att ställa grundläggande frågor – som ”varför?”, ”tänk om?” och att ibland ifrågasätta om något verkligen är rimligt, ibland kanske ”en gång för mycket”.</p><p>– Det här är en av de bästa delarna med det akademiska livet: man får, och till och med uppmuntras, att vara nyfiken på heltid. Det är också därför jag är så tacksam gentemot Handelshögskolan och Umeå universitet. De har gett mig en miljö där forskning inte bara känns som ett jobb, utan som en intellektuell resa. Att komma till campus, diskutera idéer och bedriva forskning här känns väldigt nära min drömbild av ett liv inom akademin.</p><p>Siarhei riktar ett varmt tack till kollegor, medförfattare, granskare, mentorer och studenter som har utmanat och inspirerat honom genom hela karriären. Han betonar också vikten av sin familj, vars stöd har gjort ett akademiskt liv möjligt – även under perioder då han ”glömmer att helt stänga av forskarrollen” hemma.</p><h3>Juryns motivering</h3><p>Sedan disputationen i företagsekonomi vid Handelshögskolan 2021, har Siarhei visat en imponerande och konsekvent forskningsproduktion, präglad av både hög produktivitet och hög kvalitet. Hans forskning har publicerats i väletablerade och internationellt erkända tidskrifter inom företagsekonomi och hållbarhetsforskning. Därutöver har Siarhei byggt upp en stark internationell forskningsprofil genom omfattande samarbeten med forskare vid ledande universitet och forskningsinstitutioner. Han har också varit framgångsrik i att erhålla konkurrensutsatt extern forskningsfinansiering och har haft flera förtroendeuppdrag och akademiska ansvarsroller, både inom och utanför Handelshögskolan.</p><p>Marie Wiberg, ordförande för USBE Research Institute, konstaterar att Siarheis samlade meriter gör honom till en mycket välförtjänt mottagare av USBE Scientific Award 2026.</p>/nyheter/usbe-scientific-award-2026_12171786//nyheter/handelshogskolans-pedagogiska-pris-2026_12171678/Handelshögskolans pedagogiska pris 2026Två pristagare har utsetts till Handelshögskolans pedagogiska pris 2026: ett lärarlag från enheten Företagsekonomi och en programsamordnare från enheten Statistik. Båda utmärker sig genom ett medvetet, systematiskt och pedagogiskt arbete med att integrera och utveckla Handelshögskolans kompetenser i utbildningen, med tydlig koppling till studenters lärande och professionella utveckling.Wed, 29 Apr 2026 14:17:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026-43.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026-43.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026-43.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026-43.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026-43.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026-43.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vinnarna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Therese Sarlin</span></div></div><p>Handelshögskolan utlyser årligen ett pedagogiskt pris vars syfte är att uppmuntra lärare som gör goda pedagogiska insatser i grundutbildningen samt att stimulera pedagogisk utveckling vid Handelshögskolan. Beslut om pristagare har fattats av Handelshögskolans ledningsgrupp utifrån inkomna nomineringar från både studenter och lärare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_lararlaget2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_lararlaget2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_lararlaget2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_lararlaget2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_lararlaget2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_lararlaget2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lärarlaget bestående av Peter Gustafsson, Zsuzsanna Vincze och Lucas Haskell.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Therese Sarlin</span></div></div><h3>Lärarlaget på kursen <em>Innovation Management</em></h3><p>Lärarlaget beståendes av Peter Gustafsson, Lucas Haskell och Zsuzsanna Vincze, får priset för sitt medvetna och systematiska arbete med att integrera Handelshögskolans kompetenser i undervisning och examination. Under ledning av Zsuzsanna, som över tid har haft en central och sammanhållande roll i kursens utveckling, har lärarlaget genom ett studentcentrerat och praktiknära kursupplägg, med långvarig samverkan med externa aktörer, skapat goda förutsättningar för studenters lärande och utveckling av flera centrala kompetenser, särskilt inom problemlösning, kommunikation, ansvarsfullt förhållningssätt och självledarskap.</p><p>Kursens kärna är ett så kallat innovation camp, där studenter i grupp arbetar med verkliga problem från företag. Upplägget tränar särskilt problemlösning genom en tydlig progression från problemformulering till utveckling och presentation av lösningar, med kontinuerlig feedback från både lärare och företagsrepresentanter. Kommunikation utvecklas genom grupparbete, presentationer för olika målgrupper och aktiv feedbackhantering, medan ansvarsfullt förhållningssätt och självledarskap integreras genom arbete med etiska och samhälleliga aspekter samt reflektion över det egna lärandet.</p><p>Zsuzsanna berättar att idén till att integrera ett innovation camp i kursen växte fram efter en förfrågan från det finska företaget MacGregor och dess svenska dotterbolag. De ville vidareutveckla konceptet i Sverige, baserat på ett innovation camp som redan hade genomförts med gott resultat i Finland.</p><p>– Vid den tiden var jag ansvarig för en nyutvecklad kurs i innovationsledning, och samarbetet blev ett naturligt sätt att stärka kursens praktiska och verklighetsnära inslag. Eftersom kursen årligen omfattar en relativt stor studentgrupp, cirka 50–60 studenter, behövde vi rekrytera fler lärare och knyta an till fler företag vilket skapade nya lärandemöjligheter för såväl studenter, företag och lärare. Jag är övertygad om att innovation och entreprenörskap bäst lärs i nära samverkan med omvärlden, och även om det är väldigt intensivt arbete inför varje år så funkar kursen och campet som ett effektivt samarbete som likvärdigt gynnar alla inblandade parter.</p><p>Sammantaget utgör kursen ett föredömligt exempel på hur utveckling av flera kompetenser kan sättas i centrum på ett genomtänkt och pedagogiskt sätt. Enligt Peter bygger kursens framgång och långsiktiga hållbarhet på ett starkt fokus på praktiknära och studentcentrerat lärande.</p><p>– Vi använder oss av “flipped classroom”-upplägg, där studenterna ges ett större ansvar för sitt eget lärande. Som en central del fokuserar kursens innovation camp på praktiska, verklighetsnära utmaningar, utvecklade i nära samarbete med högkvalitativa externa partners såsom UKF och Olofsfors. Dessa samarbeten hjälper oss att säkerställa att kursen förblir relevant i praktiken och attraktiv för studenter. Dessutom är kursen nära integrerad med vår pågående forskning inom områden som innovation, hållbarhet, strategi och entreprenörskap. Genom att skapa denna koppling kan vi kontinuerligt kombinera våra forskningsintressen och vår expertis med vår pedagogik.</p><p>Lucas beskriver priset som ett hedrande erkännande av det långsiktiga arbete som lagts på kursutveckling och samverkan med externa aktörer, och som en motivation att fortsätta utveckla utbildningen vidare.</p><p>– Att få priset känns verkligen bra och givande, det är en ära. Det är särskilt tillfredsställande att se vårt arbete uppmärksammas, inte bara för det vi gör i klassrummet utan också för det stora arbete vi lägger ner på att samarbeta med lokala organisationer för att säkerställa att kursen är så praktiskt relevant som möjligt. Priset ger oss också bra motivation för att fortsätta utveckla kursen vidare. Kursutveckling har alltid varit en kontinuerlig process, formad över tid av både Zsuzsanna och Peter, och erkännandet stärker vårt engagemang för att fortsätta förbättra och förfina kursen, särskilt som en del av utvecklingen av vårt nya masterprogram.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_maria_karlsson.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_maria_karlsson.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_maria_karlsson.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_maria_karlsson.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_maria_karlsson.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b79a09d53d35458db49d264f9c235391/handelshogskolans_pedagogiska_pris_2026_-_maria_karlsson.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Karlsson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Therese Sarlin</span></div></div><h3>Maria Karlsson, programsamordnare för Programmet i statistik och data science</h3><p>Maria tilldelas Handelshögskolans pedagogiska pris 2026 för sitt engagerade och strukturerade arbete med att säkerställa att Handelshögskolans samtliga kompetenser systematiskt övas och examineras inom Programmet i statistik och data science. Särskilt tydligt är hennes arbete med ansvarsfullt förhållningssätt, kommunikation och datalitteracitet, där studenter genom genomtänkta kursmoment och examinationsuppgifter tränas i att analysera, tolka och värdera data, göra informerade etiska bedömningar samt anpassa muntlig, skriftlig och visuell kommunikation efter målgrupp och kontext. Genom detta långsiktiga och samordnande arbete bidrar Maria till ökad kvalitet, tydlighet och progression i studenternas kompetensutveckling samt till ett stärkt helhetsperspektiv i utbildningen.</p><p>För Maria är priset ett erkännande av det pedagogiska utvecklingsarbete som sker i nära samarbete med kollegor.</p><p>– Jag är mycket tacksam för utmärkelsen eftersom den uppmärksammar pedagogiskt arbete som ofta sker i bakgrunden och genom nära samarbete med kollegor. Tillsammans har vi arbetat för att stärka sammanhang mellan kurser och säkerställa tydlig progression i programmet. Ett konkret bidrag har varit utvecklingen av stöd för ämnesanpassat skrivande och kommunikation, vilket ger studenter möjlighet att bygga dessa förmågor stegvis över tid. Jag har också arbetat med att integrera etiska perspektiv som en tydlig och synlig del av kursinnehållet. Etik är en viktig del i flera av de kompetenser vi på Handelshögskolan arbetar med, exempelvis ansvarsfullt förhållningssätt, datalitteracitet och självledarskap.</p><p>Rektor Agneta Marell gratulerar årets pristagare och tackar för deras betydelsefulla insatser för Handelshögskolans studenter.</p><p>– Att ge våra studenter de bästa möjligheterna för framtiden förutsätter lärare med helhetsperspektiv, engagemang och långsiktig samordning och samverkan - både inom och utanför akademin. Årets pristagare lever verkligen upp till detta.</p>/nyheter/handelshogskolans-pedagogiska-pris-2026_12171678//nyheter/14-miljoner-till-forskning-for-en-hallbar-socialtjanst_12171622/Drygt 14 miljoner till forskning för en hållbar socialtjänst: "Känns helt fantastiskt"Tre forskningsprojekt vid Institutionen för socialt arbete har sammanlagt beviljats drygt 14 miljoner kronor av Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning - hållbar socialtjänst 2026”.Wed, 29 Apr 2026 08:44:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f35ad7cdbed348638cdc819e16abeb0b/robert_g2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f35ad7cdbed348638cdc819e16abeb0b/robert_g2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f35ad7cdbed348638cdc819e16abeb0b/robert_g2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f35ad7cdbed348638cdc819e16abeb0b/robert_g2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f35ad7cdbed348638cdc819e16abeb0b/robert_g2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f35ad7cdbed348638cdc819e16abeb0b/robert_g2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tillsammans med forskarna Linda Arnell och Jens Lindberg läser Robert Grahn beskedet från Forte.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ellinor Gustafsson</span></div></div><p><br>– Det känns helt fantastiskt att ha beviljats forskningsmedel, särskilt eftersom det är första gången jag gör det som huvudsökande, säger Robert Grahn, lektor vid Institutionen för socialt arbete och projektledare för ett forskningsprojekt om socialt fältarbete med ungdomar.</p><p>Fortes utlysning ska bidra till att stärkta förutsättningarna för en hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Totalt beviljade Forte drygt 86 miljoner kronor i projektbidrag till 15 forskningsprojekt, varav tre projekt och drygt 14 miljoner kronor till forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet:</p><ul><li>Björn Blom får 4 994 000 kronor till projektet: <em>När siffror styr tryggheten: genus, ungdomsperspektiv och prestationsmätning i brottsförebyggande arbete.</em></li><li>Veronica Lövgren får 4 356 000 kronor till projektet: <em>God kvalitet på service till personer med intellektuell funktionsnedsättning och god arbetsmiljö för personal: Hur hanteras intressekonflikter när lagstiftning som styr delade rum inte är samordnad?</em> </li><li>Robert Grahn får 5 083 000 kronor till projektet: <em>Att nå ungdomar i riskzon – socialt fältarbete för förebyggande och tidig insats: relationer, mekanismer och organisatoriska villkor. </em></li></ul><p> – Jag ser verkligen fram emot att tillsammans med mina kollegor påbörja arbetet. Projektet handlar om socialt fältarbete med ungdomar, ett område där vi behöver mer kunskap som ligger nära den praktiska vardagen, säger Robert Grahn.</p><p>Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, är en statlig forskningsfinansiär. <a title="beviljade projektbidrag" href="https://forte.se/sok-finansiering/utlysningar/tillampad-valfardsforskning---hallbar-socialtjanst-2026---projektbidrag/beviljade-ansokningar" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om beviljade projektbidrag i utlysningen Tillämpad välfärdsforskning - hållbar socialtjänst 2026.</a></p><p> </p>/nyheter/14-miljoner-till-forskning-for-en-hallbar-socialtjanst_12171622//nyheter/desmog-inte-fornekelse--utan-fordrojning_12171689/Desmog: Trots Donald Trumps agerande är det farligaste klimatargumentet i dag inte förnekelse – utan fördröjningTue, 28 Apr 2026 16:10:04 +0200<p>Trots att allt fler amerikaner accepterar klimatförändringarna bromsas klimatpolitiken av nya, mer subtila argument som erkänner problemet men skjuter upp åtgärder – ofta genom att hänvisa till ekonomi, rättvisa eller andra länders ansvar. Det menar forskarna Joakim Kulin vid Sociologiska institutionen och Ekaterina Rhodes, the School of Public Administration at the University of Victoria.<br><br><strong>Läs mer i DeSmog 15 april 2026</strong><br><a href="#mce_temp_url#">https://www.desmog.com/2026/04/15/despite-trump-actions-the-most-dangerous-climate-argument-today-isnt-denial-its-delay/</a></p><p>/nyheter/desmog-inte-fornekelse--utan-fordrojning_12171689//nyheter/umea-universitet-vard-for-nationellt-ledarskapsprogram_12171663/Umeå universitet värd för nationellt ledarskapsprogram i högre utbildning Den 23–24 april samlades 24 deltagare från 17 olika lärosäten vid Umeå universitet inom det nationella programmet Att leda utveckling av högre utbildning. Deltagare från olika delar av landet möttes och diskuterade utmaningar som präglar högre utbildning i dag, där ledarskap ställs i en kontext av ökade krav såsom begränsade resurser och snabb förändring.Tue, 28 Apr 2026 17:20:29 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildText"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34552.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34552.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34552.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34552.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34552.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34552.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagare på internatet.</p></div></div></div></div><h3>Pedagogiskt ledarskap i fokus</h3><p>Under torsdagen inleddes internatet med att Eva Svedmark, universitetslektor vid Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet, presenterade resultat från en nationell kartläggning av pedagogiskt ledarskap i högre utbildning. Det öppnade upp för ett vidare samtal om utbildningskvalitet och ledarskapets villkor där deltagarna utbytte erfarenheter från sina respektive lärosäten och frågor som tillit och transparens, samt vad som krävs för att kunna verka i en ledarroll i högre utbildning, blev en central del av samtalen. Det synliggjorde också de utmaningar som finns inom högre utbildning just nu. </p><p>– Högre utbildning är under stark press. Det handlar om snäva ekonomiska ramar, AI som väcker frågor om kunskapsmål, lärande och examination och att fler studenter än någonsin söker sig till universitetet. Att navigera i detta och samtidigt hålla utbildningskvalitet i fokus är ett komplext ledarskap, säger Oskar Gedda, pedagogisk utvecklare vid Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34492.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34492.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34492.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34492.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34492.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34492.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oskar Gedda, Klara Bolander Laksov och Katarina Mårtensson</p></div></div><p>Programmet leddes av Oskar Gedda, pedagogisk utvecklare vid Umeå universitet, tillsammans med Klara Bolander Laksov, professor i högskolepedagogik vid Stockholms universitet, och Katarina Mårtensson, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot forskning om högre utbildning vid Lunds universitet.</p><h3>Kollegiala samtal som drivkraft</h3><p>En återkommande fråga under internatet var vilken roll pedagogiska ledare spelar i utvecklingen av utbildning och vilka utmaningar som präglar uppdraget.</p><p>– Pedagogiska ledare är otroligt viktiga nyckelpersoner för att undervisningskvalitet ska kunna utvecklas och synliggöras, säger Katarina Mårtensson, Lunds universitet. Vissa initiativ kräver ett mandat som en enskild lärare inte har. För att kunna utveckla utbildning, både inom och mellan kurser och program, behövs ledare som kan skapa struktur och stöd.</p><p>I likhet med Oskar Gedda lyfter Katarina Mårtensson att högre utbildning står inför flera utmaningar. Hon pekar särskilt på de strama ekonomiska ramarna som en tydlig begränsning. Viljan att utveckla utbildning finns, men resurserna räcker inte alltid till. Samtidigt får utbildning ofta mindre utrymme än forskning, både i tid och status. Just därför betonar hon värdet av de samtal som uppstår i programmet.</p><p>– Jag brinner för kollegiala samtal om undervisning och utbildning. Det finns en stor kraft i att dela erfarenheter och utmana varandra på ett konstruktivt sätt. Deltagarna beskriver det som en “bubbla” där de får fokusera på utbildningsfrågor. För mig är det en viktig gravitationspunkt. Det är där vi kan höja kvaliteten i utbildningen, genom att ta oss tid och vara öppna för nya perspektiv. Det krävs att man tar sig tid och är öppen för kritiskt tänkande.</p><h3>Tid för strategiskt arbete</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/ulrika_h_westergren2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/ulrika_h_westergren2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/ulrika_h_westergren2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/ulrika_h_westergren2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/ulrika_h_westergren2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/ulrika_h_westergren2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ulrika H Westergren, Umeå universitet</p></div></div><p>Även deltagare lyfter betydelsen av att få arbeta med frågorna i ett sammanhang där tid är avsatt. Ulrika H. Westergren, vicedekan vid Samhällsvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet, deltog i årets program.</p><p>- I vardagen handlar min roll som ledare ofta om att släcka bränder. Ibland blir det operativa hela jobbet och det är en ständig kamp att balansera operativt och strategiskt arbete. Det strategiska tänkandet hamnar tyvärr ofta i andra hand. Här på internatet är det avsatt tid för att tänka mer framåt.</p><p>Hon lyfter också värdet av erfarenhetsutbytet utbildningen ger.</p><p>- Egentligen är det mest värdefulla i sammanhang som dessa för mig erfarenhetsutbytena. Genom andra får man syn på sig själv.</p><h3>Ledarskapsutmaningar i praktiken</h3><p>I samband med internatet gavs det möjlighet för en deltagare från förra årets omgång av ledarskapsutbildningen att delta och ge en presentation. Karolina Broman, prodekan vid den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, deltog vid den första omgången av programmet under 2025 och när årets grupp träffades vid Umeå universitet, presenterade hon det projekt i form av en ledarskapsutmaning hon arbetat med. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34672.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34672.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34672.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34672.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34672.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/40faecffb16f4c7bbca9c6498e4f0566/img_34672.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karolina Broman, Umeå universitet</p></div></div><p>- Jag valde att fördjupa mig i utbildningsekonomi i mitt personliga projekt, eftersom det under förra året blev mer och mer uppenbart att ekonomin skulle påverka vårt utbildningsutbud, säger Karolina Broman. Vi vill vid fakulteten fortsätta ge utbildning av högsta kvalitet, trots att ekonomin är begränsad.</p><p>Hon lyfter även att god kommunikation i tider av förändring är av yttersta vikt för att leda. Det ledde till att hon fördjupade sig i kollegialitetsbegreppet.</p><p>- Det kändes givande att få forskningsanknyta även mitt ledarskap och få stöd och hjälp från både kursledning och de 20-talet kollegor från hela Sverige som deltog under min kursomgång.</p><p>Likt Ulrika H. Westergren lyfter hon betydelsen av det erfarenhetsutbyte som uppstår mellan deltagare i samband med utbildningen.</p><p>-  Det nätverk som vi skapade har varit, och är fortfarande, helt fantastiskt. Att få prata utbildning med sin motsvarighet vid andra lärosäten har varit oerhört givande.</p><h3>Avslutning och framåtblick</h3><p>Årets deltagare, fick precis som förra årets, under internatet även besöka Designhögskolan där Oscar Björk presenterade deras utbildningar. Kvällen spenderades sedan på Curiosum med diskussioner kring science centers som lärmiljö. Under fredagen avslutades internatet i Humanisthuset, där deltagarna fortsatte arbetet med sina ledarutmaningar och diskuterade hur insikterna kan omsättas i den egna verksamheten.</p><p>– Vi kan verkligen lära oss av varandra och det är mycket som vi kan göra betydligt bättre när det kommer till utbildning idag och imorgon, säger Oskar Gedda.</p>/nyheter/umea-universitet-vard-for-nationellt-ledarskapsprogram_12171663//nyheter/kartlagger-malariaparasitens-svagheter--soker-svaren-i-generna_12171638/Kartlägger malariaparasitens svagheter – söker svaren i genernaEn pytteliten parasit orsakar sjukdom hos runt 280 miljoner människor varje år, och än i dag är stora delar av dess biologi ett mysterium. Forskaren Ellen Bushell studerar malariaparasiten på molekylär nivå för att avslöja vilka gener som är avgörande för att infektionen ska ta fart. Genom att kartlägga parasitens innersta funktioner hoppas hon hitta dess svagheter och bidra till framtida behandlingar.Tue, 28 Apr 2026 13:09:05 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b6e04fcbc0a94f49bb205005928f3858/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b6e04fcbc0a94f49bb205005928f3858/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b6e04fcbc0a94f49bb205005928f3858/bushell-labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b6e04fcbc0a94f49bb205005928f3858/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b6e04fcbc0a94f49bb205005928f3858/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b6e04fcbc0a94f49bb205005928f3858/bushell-labb.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ellen Bushell, forskare på Institutionen för molkylärbiologi vid Umeå universitet och Wallenberg Academy Fellow.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johan Gunseus</span></div></div><p class="quote-center">Vi försöker förstå vad parasitens gener gör</p><p><em> Artikeln har producerats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</em></p><p>Vid Umeå universitet leder Ellen Bushell en forskargrupp som studerar malariaparasitens mest grundläggande funktioner. Forskningen rör sig på molekylär nivå, där fokus ligger på vad som faktiskt händer inne i kroppen när infektionen tar fart.</p><p>– Vi försöker förstå vad parasitens gener gör. För att göra det så utvecklar och tillämpar vi genetiska verktyg som gör att vi kan slå ut en massa gener samtidigt för att se vilka som är nödvändiga för att parasiten ska kunna växa och orsaka sjukdom, säger Ellen Bushell.</p><p>Malaria orsakas av parasiter i släktet Plasmodium, som bär på omkring 5 000 gener. Trots decennier av forskning är många av dem fortfarande dåligt kartlagda. Bushells forskning handlar om att steg för steg fylla i de luckorna.</p><p>Det mest kritiska stadiet är när parasiten infekterar de röda blodkropparna. Det är då symptomen uppstår – och den för malaria så typiska cykliska feber som kommer och går och som även kan leda till blodbrist, anemi. Det kan i svåra fall uppstå livshotande komplikationer. Men det som sker på cellnivå är långt mer komplext än vad symptomen antyder.</p><p>– Parasiten tar över blodkroppen och bygger om den. Den skapar ett eget system av proteiner och membran som gör att den kan överleva, ta upp näring och skydda sig.</p><p>Ellen Bushell är Wallenberg Academy Fellow och fick förlängningsanslag 2024 från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Läs originalartikeln</h2><p><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/kartlagger-malariaparasitens-svagheter-soker-svaren-i-generna" target="_blank" rel="noopener">Läs hela artikeln på KAW:s webbplats</a></p><p> </p>/nyheter/kartlagger-malariaparasitens-svagheter--soker-svaren-i-generna_12171638//nyheter/glimtin-vill-ge-unga-tjejer-en-bild-av-teknikens-mojligheter_12171634/Glimtin vill ge unga tjejer en bild av teknikens möjligheterCivilingenjörsstudenten Johanna Birgersdotter brinner för att få fler unga tjejer intresserade av teknik och ingenjörsyrket. Därför grundade hon nätverket Glimtin, där högstadie- och gymnasietjejer bjuds in till workshops och inspirationskvällar och får träffa kvinnor i näringslivet som berättar vad det innebär att vara ingenjör.Tue, 28 Apr 2026 12:48:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2fe75ebb57c54541bfeeda69ec723c9b/johanna_birgersdotter_260421_all_img_5282.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2fe75ebb57c54541bfeeda69ec723c9b/johanna_birgersdotter_260421_all_img_5282.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2fe75ebb57c54541bfeeda69ec723c9b/johanna_birgersdotter_260421_all_img_5282.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2fe75ebb57c54541bfeeda69ec723c9b/johanna_birgersdotter_260421_all_img_5282.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2fe75ebb57c54541bfeeda69ec723c9b/johanna_birgersdotter_260421_all_img_5282.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2fe75ebb57c54541bfeeda69ec723c9b/johanna_birgersdotter_260421_all_img_5282.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johanna Birgersdotter, student på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, startade nätverket Glimtin för att intressera fler unga tjejer för teknik och ingenjörsyrket.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Lena Lindskog</span></div></div><p>– Väldigt många vet inte vad en ingenjör gör. Vi behöver bli bättre på att både visa på behoven av ingenjörer och bredden i yrket, säger hon. Vi behöver konkretisera mer och visa hur teknik fungerar ute i den verklighet eleverna som möter. På samhällskunskapen i skolan tar man ofta upp aktuella nyhetshändelser. Men, gör man samma sak med de senaste nyheterna inom teknik och naturvetenskap?</p><p>Företagen skriker efter fler ingenjörer, men i skolan går utvecklingen åt motsatt håll. Bland de högskoleförberedande programmen på gymnasiet har samhällsvetenskap och ekonomi ökat stort i popularitet, medan allt färre ungdomar väljer tekniska och naturvetenskapliga program. I Västerbotten kan man också se att tjejernas andel på dessa utbildningar minskat.</p><h3>Inspirationskväll om ingenjörsrollen</h3><p>Det här är ett problem vi måste göra något konkret åt, resonerar Johanna Birgersdotter. Det är anledningen till att hon, mitt uppe i krävande civilingenjörsstudier parallellt med extrajobb, dragit i gång nätverket <a title="Glimtin" href="https://www.glimtin.se/)">Glimtin</a>. Nyligen ordnade hon och de andra frivilliga i nätverket en inspirationskväll på Väven, dit ett 40-tal tjejer kom och fick träffa både blivande och yrkesverksamma kvinnliga ingenjörer.</p><p class="quote-left">På samhällskunskapen i skolan tar man ofta upp aktuella nyhetshändelser. Men, gör man samma sak med de senaste nyheterna inom teknik och naturvetenskap?</p><p>Uppväxten i en lärarfamilj, där det ofta var livliga diskussioner kring köksbordet om samhällsfrågor som skolpolitik och kompetensförsörjning, har bidragit till engagemanget att påverka fler tjejer att välja teknik, tror Johanna. Hon gick själv teknikprogrammet på gymnasiet. Då deltog hon själv, en smula motvilligt, i särskilda aktiviteter för tjejerna på programmet, men insåg med tiden vikten av att få träffas och peppa varandra.</p><p>– Det var en väldigt härlig stämning och alla var väldigt stöttande mot varandra.</p><h3>”Jag vill ge något tillbaka”</h3><p>Efter gymnasiet tog hon chansen att genom Tekniksprånget få betald praktik och prova på att jobba som ingenjör. Hon var på ABB i Umeå, där hon också fick jobba kvar på timtid när hon började plugga industriell ekonomi. På ABB fick hon göra allt från att programmera till att ingå i det arbetslag som installerade styrsystem i Northvolts fabrik och jobba med att serva robotar ute hos industriföretag.</p><p>– Jag vill ge något tillbaka av det jag fick ut av Tekniksprånget till de som inte har samma möjlighet. När jag gick på gymnasiet saknade jag verkligen näringslivskopplingen i utbildningen, men att komma ut i arbetslivet var det roligaste jag gjort.</p><p>Framöver planerar Glimtin workshops och fler inspirationskvällar för unga tjejer. Johanna jobbar på att etablera långsiktiga samarbeten med företag och dessutom ska nätverket medverka i Almedalen.</p><p><em>Hur har det gått att få kontakter med näringslivet?</em></p><p>– Det är bara att ringa, det är förvånansvärt lätt att ta sig fram bara man prövar, säger hon. Sedan har jag fått med mig många kontakter via mina jobb och brukar nätverka aktivt på olika event.</p><h3>Efterlyser mer stöd till lärare</h3><p>Åter till vad som krävs för att få fler tjejer intresserade av teknik? Johanna funderar mycket över vad regeringens så kallade STEM-satsning egentligen innebär. Vad händer på de högre nivåerna i samhället – hur mycket pengar satsas och hur mycket av det når verkligen fram till 14-åriga tjejer?</p><p>– Jag funderar också mycket på tjejers psykiska hälsa, hur det påverkar valet av utbildning. Jag träffar väldigt ofta tjejer som säger ”jag är inte smart nog för det”. Om man inte orkar i skolan för att man inte mår bra, blir det ännu svårare att gå mot strömmen och välja utbildningar som anses tuffare att klara.</p><p>Hon efterlyser också mer stöd till lärarna, både i grundskolan och på gymnasiet. Tekniskt-naturvetenskapliga ämnen är resurskrävande, både när det gäller utrustning och kompetensutveckling för de som undervisar.</p><p>– SYV:arna är också viktiga. De är nog ofta mer insatta i utbildningar som sam och ekonomi, vad man kan plugga sedan och vad man kan jobba med. Det kan vara mer givet över tid vad en ekonom gör, medan en ingenjörs jobb hela tiden förändras en massa.</p><h3>”Vi behöver prata om behoven”</h3><p>Därför behövs på alla fronter massor av informationsinsatser, för att visa unga och särskilt tjejer på mångfalden av branscher och arbetsuppgifter där ingenjörer finns.</p><p>Många delar behöver samverka, allt från kommuner och skolor till politiker, lärare och föräldrar. Ju mer konkret, desto bättre, eftersom bilden av vad en ingenjör gör ofta är både diffus och stereotyp, säger Johanna.</p><p>– Vi behöver prata om behoven av ingenjörer, men samtidigt vara noggranna och transparanta. Särskilt när det gäller AI, det händer rätt ofta att elever frågar om jobben kommer att finnas kvar på grund av AI. Sedan tror jag att man behöver jobba med kulturen på arbetsplatser där det är mycket män, även om det säkert blivit tusen gånger bättre på senare år.</p><p><a title="Läs mer om Johanna Birgersdotter" href="/utbildning/program/civilingenjorsprogrammet-i-industriell-ekonomi/bredden-gjorde-valet-enkelt--johanna-laser-industriell-ekonomi-id3757363/">Läs mer om Johanna Birgersdotter</a></p>/nyheter/glimtin-vill-ge-unga-tjejer-en-bild-av-teknikens-mojligheter_12171634//nyheter/umea-universitet-och-rise-fordjupar-samarbetet-_12171520/Umeå universitet och RISE fördjupar samarbetet Umeå universitet och RISE, Research Institutes of Sweden, träffades nyligen för att fördjupa och förstärka samarbetet. Redan idag sker mycket samverkan men det finns stora möjligheter till fördjupat och mer strategiskt partnerskap inom forskningsprojekt, gemensamma ansökningar och vetenskapliga publiceringar. Wed, 29 Apr 2026 13:29:44 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/738b4d471da341099b872a4845064f87/gruppbild_rise_6008_260422_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/738b4d471da341099b872a4845064f87/gruppbild_rise_6008_260422_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/738b4d471da341099b872a4845064f87/gruppbild_rise_6008_260422_mgg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/738b4d471da341099b872a4845064f87/gruppbild_rise_6008_260422_mgg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/738b4d471da341099b872a4845064f87/gruppbild_rise_6008_260422_mgg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/738b4d471da341099b872a4845064f87/gruppbild_rise_6008_260422_mgg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Från vänster står Marco Lucisano, divisionschef Samhällsbyggnad på RISE, Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet, Jonas Joelsson, teknisk direktör på RISE, Malin Johansson, avdelningschef på RISE och Thomas Olofsson, vicerektor Umeå universitet, som diskuterade ett fördjupat och mer strategiskt samarbete vid en träff på Umeå universitet. Foto: Malin Grönborg</p></div></div><p>– Vi har många beröringspunkter och pågående samarbeten, inte minst inom den digitala innovationshubben Digital Impact North. Samtidigt finns det en betydande potential att ytterligare utveckla samarbetet, och jag välkomnar därför en närmare och mer långsiktig samverkan framöver, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. </p><p>RISE är ett forskningsinstitut och en innovationspartner som arbetar med att utveckla teknologier, produkter, tjänster och processer som bidrar till ett hållbart samhälle och ett konkurrenskraftigt näringsliv. RISE kan bidra till att universitetens forskning integreras effektivt och tydligt i tillämpade lösningar för till exempel ökad beredskap och stärkt säkerhet.  </p><p>– Umeå universitet är en central och strategiskt viktig aktör för regionens utveckling och redan i dag har vi ett väl fungerande samarbete, men vi ser samtidigt en tydlig potential att ta nästa steg. Från RISE sida ser vi därför mycket positivt på att fördjupa samarbetet framöver, i syfte att stärka både Umeå universitet och det omgivande samhället samt bidra till en snabbare omställning och ökad konkurrenskraft för näringsliv, samhälle och för Sverige i stort, säger Marco Lucisano, divisionschef Samhällsbyggnad på RISE.</p>/nyheter/umea-universitet-och-rise-fordjupar-samarbetet-_12171520//nyheter/fortydligande-om-omstruktureringen-av-medicinska-biblioteket_12171492/Förtydligande om omstruktureringen av Medicinska biblioteketDet cirkulerar ofullständig information om vad förändringarna för Medicinska biblioteket innebär för studenterna och studieytorna. Här hittar du korrekt information från den partsgemensamma arbetsgruppen som jobbar med omstruktureringen. Fri, 24 Apr 2026 15:30:55 +0200<p>Tillgängligheten för Medicinska fakultetens studenter till Medicinska biblioteket (MB) kommer inte att förändras i och med den omstrukturering av MB som pågår under 2026. Öppettiderna är oförändrade men omstruktureringen innebär förändringar av bokutlåning och bemanning. Studieytorna och kurslitteraturbiblioteket kommer att finnas kvar.</p><p>Den tidigare informationen om ändrade öppettider som visats på skyltar utanför biblioteket innehöll felaktig information. Tiderna för bemanning från universitetsbibliotek blir kortare men öppettiderna är oförändrade.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Information om förändringar av Medicinska biblioteket på Norrlands universitetssjukhus</h2><p>Medicinska biblioteket (MB) vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) grundades för över två decennier sedan och det första avtalet om gemensam finansiering tecknades 2002. Därefter har landskapet för bibliotekstjänster utvecklats, såväl avseende digitalisering som övergång till e-tjänster. Digitaliseringen av tjänsteutbudet har inneburit att den övervägande delen av informationskällorna i dag är elektroniska. Digitaliseringen har  medfört att elektroniska tjänster täcker de flesta behoven av tillgång till litteratur och vetenskapliga publikationer för forskare och personal. Detta har fått till följd att MB:s främsta funktion blivit studenternas studiemiljö. Ett annat viktigt faktum är att en stor del av kurslitteraturen för studenterna vid Medicinska fakulteten fortfarande består av tryckt material.</p><p>De stora delarna av MB:s fysiska yta, som i dag upptas av studieytor och grupprum för studerande på NUS, är en viktig resurs för de studenter som gör sin kliniska utbildning.</p><p>Universitetsbiblioteket (UMUB) har på uppdrag av rektor gjort en utredning och föreslagit hur verksamheteten vid MB bör bedrivas framgent (FS 1.2.1-1869-24). Det bör noteras att detta uppdrag fokuserade på bibliotekstjänster och att bevara studieytorna i oförändrad omfattning på MB. Rektor beslutade 20251127 att gå vidare med omstruktureringen enligt UMUB:s rapport. UMUB lämnar över ansvaret för studieytorna till Medicinska fakulteten och Region Västerbotten (RV) inom ramen för universitetets och regionens samverkansorganisation. Arbetet med omstruktureringen pågår just nu. Det går inte att tillräckligt betona att studieytorna vid MB är av stor vikt för studenternas möjligheter att bedriva sina studier på ett hållbart sätt med hög kvalitet.</p><p>ALF-kommittén har tillsatt en arbetsgrupp bestående av representanter från ALF-kommittén, TUA-kommittén, Lokalplaneringsrådet, Umeå Medicinska studentkår, UMU och RV. Gruppen har under våren möten varannan vecka och arbetar med omstruktureringen av MB på NUS. Det är en extra utmaning att arbeta med lokalförändring i en miljö som ska fungera både under omställningsperioden och även i kommande utformning. En avgränsning är att i uppdraget ingår endast studieytorna vid MB. En total översyn av alla studieytor på NUS inryms således inte i uppdraget.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad innebär omstruktureringen?</h2><p>Förslaget som ligger till grund för rektors beslut innebär i korthet att:</p><ul><li><p>Ändamålsenliga studieytor finns kvar på MB.</p></li><li><p>Kurslitteratur för studenter vid Medicinska fakultetens utbildningar finns tillgänglig på MB, men inte för utlåning. Beståndet kommer hållas uppdaterat av UMUB även i fortsättningen.</p></li><li>Övrig biblioteksverksamhet vid MB skalas ner och utlåningsverksamheten flyttas till UMUB på campus. Bokhyllor och böcker för utlåning, liksom informationsdisken och UMUB:s datorer, tas bort.</li><li>Bemanningen från UMUB vid MB trappas ner under våren 2026.</li></ul><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Tillgänglighet till MB</h2><ul><li>Öppettider för studieplatserna på MB förändras inte. MB är öppet för studenter:<ul><li>måndag-torsdag kl 8.00-22.00</li><li>fredag kl. 8.00-18.00</li><li>lördag kl. 11.00-16.00</li><li>söndag kl. 12.00-18.00</li><li>dörrar och hiss öppnas och låses automatiskt via kortläsarna.</li></ul></li><li>Lokalerna kommer under omställningsperioden att vara öppet tillgängliga (utan behov av passerkort) för alla Medicinska fakultetens studenter, liksom tidigare företrädelsevis för de som befinner sig på NUS.</li><li>Larmbågar larmar om böcker tas med ut från MB.</li><li>Det sker ingen förändring av Region Västerbottens yttre skalskydd som även fortsättningsvis kommer att låsas klockan 20.00.</li><li>Det ska naturligtvis, som tidigare, vara samma lugn och ro för studier vid studieytorna. Om det inte fungerar i studieytorna ska studenter meddela kontaktpersoner vid sitt läkarprogram eller tandläkarprogram på dagtid. På kvällstid och under helger kontaktas ordningsvakt vid akuta situationer via NUS växel.</li><li>Informationstavlor ska finnas på plats i lokalerna.</li></ul><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Att göra under 2026</h2><p>Arbetet fortlöper med att omvandla MB till en fortsatt funktionell studieyta med oförändrad tillgång till olika studieytor vid MB. Det innefattar ytor för enskilda studier, grupprum och tysta miljöer.</p><ul><li>I dialog med UMUB:s ledning beslutas om utköp av möbler och andra inventarier.</li><li>Presentera funktionsbeskrivning för studieytor i MB som på bästa sätt tar till vara önskemål och skapar fortsatt attraktiva studiemiljöer på ett genomförbart sätt.</li><li>I samarbete med fastighetsägaren Region Väserbotten komma överens om slutlig lösning för studieytornas utformning så att dessa blir funktionella och fortsätter att vara attraktiva.</li><li>Att bereda de förslag till förändringar som kräver beslut och finansiering via ALF-/TUA-medel samt eventuellt universitetsmedel.</li><li>Befintliga studieytor finansieras under 2026 med ALF-medel för läkarstudenterna och med TUA-medel för tandläkarstudenterna vid UMU.</li><li>Förbereda övergång till en ny organisation, vilket omfattar till exempel närvaro av personal, för MB som kommer att omfatta studieytor och kurslitteratur.</li></ul><p> </p><p><em>20260424: Från ALF-arbetsgrupp för omställning av MB med företrädare från ALF-kommittén, TUA-kommittén, Lokalplaneringsrådet, Umeå Medicinska studentkår, UMU och RV: </em></p><p> </p><h3>ALF-arbetsgrupp för lokaler</h3><p><strong>ALF-kommittén:</strong></p><p>Katrine Riklund, dekan, Medicinska fakulteten, UMU (smk)</p><p>Göran Larsson, FoUI-direktör, RV</p><p>Magnus Hultin, vicedekan för utbildning, Medicinska fakulteten, UMU</p><p>Ulrica Bergström, strateg universitetssjukvård, RV</p><p>Patrik Holmkvist, ALF/TUA-controller, UMU</p><p>Joakim Nilsson, ALF-controller, RV</p><p>Helén Simon, processamordnare, RV (adm)</p><p><strong>TUA-kommittén:</strong></p><p>Peyman Kelk, biträdande prefekt institutionen för odontologi, UMU</p><p><strong>Lokalplaneringsrådet:</strong></p><p>Berit Nygren, senior lokalstrateg RV</p><p><strong>Umeå medicinska studentkår:</strong></p><p>Benjamin Blecher, ledamot i Kårstyrelsen, UMS</p>/nyheter/fortydligande-om-omstruktureringen-av-medicinska-biblioteket_12171492//nyheter/fortydligande-om-medicinska-biblioteket_12171493/Förtydligande om Medicinska biblioteketEfter rektors beslut om att Umeå universitetsbibliotek ska lämna Norrlands universitetssjukhus (NUS), börjar förändringarna nu märkas för besökarna på Medicinska biblioteket.Mon, 27 Apr 2026 14:34:38 +0200<p>Det pågår i nuläget en omställningsprocess som innebär att Umeå universitetsbibliotek flyttar tryckta samlingar till Universitetsbiblioteket på campus. Tyvärr blev det under ett par dagar en miss i kommunikationen runt detta.</p><p>– Det är beklagligt att felaktig information skyltats i biblioteket. Därför vill jag vara tydlig med att det aldrig har varit avsikten att studenternas tillgång till studieplatser ska begränsas. Studieplatserna är en förutsättning för våra studenter på sjukhuset och det är därför viktigt att det tydliggörs att tillgängligheten för studenterna inte förändras, säger Malin Josefsson, överbibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek.</p><p><a title="Förtydligande om omstruktureringen av Medicinska biblioteket" href="~/link/0ffc633bcd1d42d9aee352aedfd907ed.aspx">Läs mer om öppettiderna för Medicinska biblioteket i informationen från ALF-arbetsgrupp för lokaler.</a></p>/nyheter/fortydligande-om-medicinska-biblioteket_12171493//nyheter/studenternas-motesplats-for-tvarvetenskaplig-ai_12171423/Studenternas mötesplats för tvärvetenskaplig AIHur kan AI förstås, granskas och utvecklas ur fler perspektiv än de tekniska? Ett studentdrivet initiativ växer nu fram med fokus på just detta.Thu, 30 Apr 2026 08:10:56 +0200<p>TAIGA S4S (Students for Students) är ett initiativ som startat inom TAIGA och drivs av studenter för studenter vid Umeå universitet. Gruppen skapar mötesplatser där studenter från olika utbildningar kan utforska AI tillsammans genom samtal, kritisk reflektion och gemensamt lärande.</p><p>Ett återkommande inslag är TAIGA S4S Paper Club, som nyligen samlade studenter i Galaxen för att diskutera hur AI används i samhälleliga maktstrukturer, med utgångspunkt i aktuell forskning.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a584e6a1-68a4-466f-86a3-a6ee23857e01" data-contentname="2024-04-24 S4S Paper Club">{}</div><p>Paper Club är öppen för studenter från alla discipliner och fokuserar på tvärvetenskapliga perspektiv för att utforska och diskutera AI tillsammans.</p><p>Under våren arrangerade TAIGA S4S även en filmvisning av <em>The Matrix</em>, som följdes av diskussioner om teknik och samhälle. Engagemanget var stort, och biovisning kan därför komma att bli en återkommande aktivitet.</p><p>Ett exempel på en kommande aktivitet är en guidad visning för studenter på Bildmuseet i Umeå den 7 maj, där TAIGA S4S bjuder in studenter att tillsammans utforska utställningen <em>AI and the Paradox of Agenc</em>y. Visningen tar avstamp i frågor om AI, kreativitet, makt och mänsklig handlingskraft genom samtida konst.</p><h3>Välkommen att delta!</h3><p>TAIGA S4S planerar löpande nya aktiviteter, från diskussionsforum till studiebesök och andra evenemang. Det finns också möjlighet att söka ekonomiskt stöd för aktiviteter.</p><p>Är du nyfiken på AI, oavsett bakgrund, och vill vara del av ett växande studentnätverk? Läs mer om <a href="~/link/e1610ab9bff9454a9e63103ca5cf7c98.aspx">TAIGA S4S här.</a></p><p> </p><p> </p><p style="padding-left: 280px;"><em>Redaktör:</em> Anngelica Kristoferqvist</p>/nyheter/studenternas-motesplats-for-tvarvetenskaplig-ai_12171423//nyheter/vk-forskning-fran-umea-bidrar-till-pjas-om-krigets-psykiska-konsekvenser_12171469/VK: Forskning från Umeå bidrar till pjäs om krigets psykiska konsekvenserJan Grimell, forskare vid Sociologiska institutionen, ligger bakom forskningen till teaterpjäsen Veteranerna, som skildrar hur krig påverkar soldaters psykiska hälsa. Mon, 27 Apr 2026 13:21:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e7d20c924a54687b3696d5104a74b8d/2023_sveriges_veteranforbund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e7d20c924a54687b3696d5104a74b8d/2023_sveriges_veteranforbund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e7d20c924a54687b3696d5104a74b8d/2023_sveriges_veteranforbund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e7d20c924a54687b3696d5104a74b8d/2023_sveriges_veteranforbund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e7d20c924a54687b3696d5104a74b8d/2023_sveriges_veteranforbund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e7d20c924a54687b3696d5104a74b8d/2023_sveriges_veteranforbund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jan Grimell, Sociologiska institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sveriges veteranförbund</span></div></div><p>Pjäsen, som turnerat runt i Sverige med Riksteatern under våren 2026, är skriven av Andreas Norman och regisserad av Martin Rosengartden. Den bygger på verkliga berättelser och lyfter särskilt begreppet moralisk skada. Målet är att öka förståelsen för veteraners erfarenheter i en tid då krig känns allt närmare.</p><p><strong>Om du är prenumerant</strong><br><a href="https://www.vk.se/2026-04-23/umeaforskaren-gor-teaterdebut-vill-inte-ge-svar-75a37?pak=pSKTh7OGSFbhPsMGnl___HTm2MlNLmFu6QROyk___xMhiQq___evLSl0rm0nIcqbDCkexi8wgPtXiZa8i2pPzhYWBnXwM96S8K7AVOPcUu">Läs mer i Västerbottens-Kuriren fredag 24 april 2026<br></a></p>/nyheter/vk-forskning-fran-umea-bidrar-till-pjas-om-krigets-psykiska-konsekvenser_12171469//nyheter/docent-lena-svensson-uppmarksammas-med-pedagogiskt-pris_12171464/Docent Lena Svensson uppmärksammas med pedagogiskt prisLena Svensson vid Institutionen för molekylärbiologi tilldelas Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2026. Hon får priset för sitt långsiktiga och strategiska arbete med att utveckla utbildningskvaliteten på Civilingenjörsprogrammet i bioteknik. Som programansvarig har hon spelat en viktig roll i att stärka och förnya programmet, så att det i dag är väl anpassat till utvecklingen inom bioteknik- och life science-sektorn.Fri, 24 Apr 2026 11:41:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d43725a1b2fb44ae8d71718761df1adc/svensson_lena_5486_230303_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d43725a1b2fb44ae8d71718761df1adc/svensson_lena_5486_230303_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d43725a1b2fb44ae8d71718761df1adc/svensson_lena_5486_230303_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d43725a1b2fb44ae8d71718761df1adc/svensson_lena_5486_230303_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d43725a1b2fb44ae8d71718761df1adc/svensson_lena_5486_230303_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d43725a1b2fb44ae8d71718761df1adc/svensson_lena_5486_230303_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetslektor vid Institutionen för molekylärbiologi Enhet: Grupp Lena Svensson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Jag är väldigt glad och tacksam, även om jag är lite förvånad, säger Lena Svensson. Samtidigt vill jag betona att den här utvecklingen är en laginsats och har varit möjlig tack vare våra fantastiska studenter och alumner på bioteknikprogrammet, liksom våra medarbetare vid institutionen för molekylärbiologi och det starka stöd vi fått från fakulteten. Även samarbetet med andra institutioner och det lokala näringslivet har varit avgörande. Jag har verkligen inte varit ensam i detta.</p><p>Lena Svensson är docent, ställföreträdande prefekt vid sin institution och utsågs till meriterad lärare vid Umeå universitet 2022. Sedan 2021 är hon programansvarig för det femåriga civilingenjörsprogrammet i bioteknik.</p><p>Hon belönas med fakultetens pedagogiska pris för att hon systematiskt och målmedvetet moderniserat programmet i linje med aktuella och framtida behov på arbetsmarknaden, bland annat genom ökad betoning på bioinformatik och datadrivna kompetenser. Hon har även förbättrat samordningen mellan teori och praktik samt skapat tydligare strukturer för examensarbeten.</p><p>Hon har arbetat målmedvetet för att stärka kopplingen mellan utbildningen och life science- och bioteknikbranschen, vilket har skapat fler möjligheter till studentprojekt, gästföreläsningar och examensarbeten i samverkan med externa aktörer. Hon har också stöttat och uppmuntrat studenterna till internationella utbyten, vilket lett till att antalet utresande studenter fyrdubblats och bidragit till en alltmer internationell studiemiljö.</p><p>Lena Svensson uppmärksammas också för sitt starka pedagogiska ledarskap och sitt generösa kollegiala engagemang. Hon är känd för sitt kollegiala förhållningssätt, sin öppenhet och sin förmåga att skapa drivkraft för kontinuerliga förbättringar av undervisningen, även utanför det egna programmet.</p><p>– Vi är både glada och stolta över att ha fantastiska lärare vid vår fakultet, där Lena Svensson är en nyckelspelare vid fakulteten, institutionen och utbildningsprogrammet, säger Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Kvalitetsarbete med exempelvis forskningsanknytning och samhällsrelevans är viktigt för att studenterna ska få så relevant och givande utbildning som det bara går. Därför är det viktigt att vi firar framsteg inom utbildning och vid årshögtiden i höst ska vi fira årets pedagogiska pristagare.</p>/nyheter/docent-lena-svensson-uppmarksammas-med-pedagogiskt-pris_12171464//nyheter/studenter-moter-seniorer-och-minskar-det-digitala-utanforskapet_12171398/Studenter och seniorer möts – minskar digitalt utanförskap på SeniortorgetHur installerar man BankID? Varför ser datorn plötsligt helt mörk ut? Och hur tar man egentligen bort alla de där irriterande skräppostmejlen? På Seniortorget i Umeå finns numera extra stöd att få – tack vare ett samarbete där studenter kliver in och hjälper seniorer att bli tryggare i den digitala vardagen. Fri, 24 Apr 2026 09:32:16 +0200<p>Som en del av sitt engagemang erbjuder studenter från de tre kandidatprogrammen vid Institutionen för informatik (Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer, Systemvetenskapliga programmet och Digital medieproduktion) regelbundet drop-in-hjälp med IT‑frågor på Seniortorget.</p><p class="quote-center">I telefon är det ofta svårt att lösa problem, här fick jag hjälp på riktigt</p><p>Här möts olika generationer kring allt från mobiltelefoner och surfplattor till datorer och olika typer av digitala tjänster. Med lika delar nyfikenhet, tålamod och gott humör får de närvarande seniorerna hjälp att komma vidare med sina digitala utmaningar.<br>– Det är fantastiskt, de är vänliga, tillmötesgående och hjälpsamma på alla sätt, säger Margaretha Antonsson, 83 år, som fått hjälp vid flera tillfällen.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Små insatser – stor skillnad</h2><p>Behovet av digitalt stöd är stort och frågorna många. Under ett och samma tillfälle kan studenterna bland annat hjälpa till med att:</p><ul><li>installera nya appar och program</li><li>felsöka problem med sms, mejl eller internet</li><li>rensa bland bilder och skräppost</li><li>komma igång med e‑tjänster som BankID eller biljettappar</li></ul><p>För seniorerna betyder det ökad självständighet och för studenterna värdefull erfarenhet.</p><p>– Vi får vara med och minska det digitala utanförskapet och öka seniorernas tilltro till tekniken samtidigt som vi får träna på bemötande, problemlösning och felsökning, vilket är ovärderligt inför framtiden, berättar Elis Ewald, en av de studenter som deltar i projektet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9e3069d7-5bc3-432d-bb59-1c360761ce2d" data-contentname="Bild Elis">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Mötet som gör skillnad</h2><p>Birjo Lammi, 69 år, har själv upplevt hur avgörande det personliga mötet kan vara.<br>– I telefon är det ofta svårt att lösa problem och man förlorar dessutom den mänskliga kontakten. Här fick jag hjälp på riktigt.</p><p>Hon sammanfattar sin upplevelse med en mening:</p><p>– Medmänsklighet är nyckeln till framtiden.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Ett fruktbart samarbete</h2><p>Initiativet är ett samarbete mellan BIT-föreningen och Umeå kommun som pågår under vårterminen. Studenterna finns på plats varje onsdag kl. 11.00–14.30 i Seniortorgets lokaler på Renmarkstorget i centrala Umeå. Hjälpen är kostnadsfri och ingen föranmälan krävs.</p><p>Genom satsningen stärks seniorers digitala kompetens samtidigt som studenter får möjlighet att använda sina kunskaper i praktiken och bidra till samhället.</p><p>Ett win-win, helt enkelt.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1d28b33b-475f-4921-abce-18fd1cca1cee" data-contentname="Fakta Seniortorget">{}</div>/nyheter/studenter-moter-seniorer-och-minskar-det-digitala-utanforskapet_12171398//nyheter/upl-bakom-nationell-kartlaggning-av-ledarskap-i-hogre-utbildning_12171385/UPL bakom nationell kartläggning av ledarskap i högre utbildningHur leds utbildning på universitet och högskolor och vilket stöd krävs för att utveckla kvalitet i akademin? Det är frågor som står i centrum för både UHR-rapporten Att leda högre utbildning och en ny vetenskaplig artikel där Eva Svedmark, lektor och föreståndare för Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet, är en av författarna.Fri, 24 Apr 2026 10:33:16 +0200<p class="quote-center">Det är viktigt att lyfta att ledarskap av utbildning inte är en sidofråga akademin, utan en central kvalitetsfråga.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><p class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f8797868d72049e0bd2af23a870aff15/evasvedmark253.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f8797868d72049e0bd2af23a870aff15/evasvedmark253.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f8797868d72049e0bd2af23a870aff15/evasvedmark253.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f8797868d72049e0bd2af23a870aff15/evasvedmark253.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f8797868d72049e0bd2af23a870aff15/evasvedmark253.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f8797868d72049e0bd2af23a870aff15/evasvedmark253.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></p><div class="bildText"><p>Eva Svedmark, UPL</p></div></div><p>Under 2025 publicerade UHR (Universitets- och högskolerådet) rapporten Att leda högre utbildning – en kartläggning av ledarskap av utbildning i akademin. Rapporten ger en nationell bild av hur ledarskap av utbildning organiseras och praktiseras vid svenska universitet och högskolor. Studien bygger på 93 fokusgruppsintervjuer med 335 deltagare från 36 lärosäten, samt en inledande och en uppföljande enkät. Studien har genomförts av Eva Svedmark, Umeå universitet tillsammans med Kristin Ewins och Anna Hultgren, Örebro universitet.</p><p>Kartläggningen ger en samlad bild av hur utbildningsledarskap fungerar i praktiken och synliggör både styrkor och utmaningar. Den visar att ledarskapet ofta utövas i komplexa sammanhang där kollegialitet, vetenskapliga värden och linjestyrning möts. Samtidigt verkar många ledare med otydliga mandat, begränsat stöd och svagt utvecklade karriärvägar. Rapporten pekar därför på behovet av att se utbildningsledarskap som en del av den akademiska kärnverksamheten, inte som ett administrativt sidouppdrag.</p><p>Samma studie ligger också till grund för artikeln Sustaining educational leadership through critical-constructive mediation: the role of academic development units in Swedish higher education, som publicerats i International Journal for Academic Development. I artikeln fördjupas analysen av högskolepedagogiska enheters roll i stödet till utbildningsledare. Den visar hur sådana enheter kan fungera som stödjande och sammanhållande strukturer i universitetens arbete med utbildningskvalitet, genom relationella och kunskapsbärande praktiker som skapar kontinuitet, reflektion och utveckling över tid.</p><p>– Det är viktigt att lyfta att ledarskap av utbildning inte är en sidofråga i akademin, utan en central kvalitetsfråga. Studien visar både komplexiteten i dessa roller och hur viktigt det är att skapa hållbara stödstrukturer, säger Eva Svedmark.</p><p>Tillsammans bidrar rapporten och artikeln till att sätta fokus på utbildningsledarskap som ett viktigt kunskapsområde i högre utbildning och på behovet av att skapa långsiktiga förutsättningar för att leda utbildning med kvalitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9b5ae548-88cb-4843-a18e-779889578375" data-contentname="Länkar UPL bakom nationell kartläggning av ledarskap">{}</div>/nyheter/upl-bakom-nationell-kartlaggning-av-ledarskap-i-hogre-utbildning_12171385//nyheter/ai-visar-hur-energirenovering-kan-minska-utslapp-och-kostnader_12171152/AI visar hur energirenovering kan minska utsläpp och kostnaderRätt renoveringsåtgärder kan göra stor skillnad – för både klimatet och ekonomin. Vilken åtgärd som är mest effektiv varierar dock stort mellan olika byggnader, platser och typer av användning. Ny forskning från Umeå universitet visar hur AI-baserade analyser kan ge lokalt anpassade råd som leder till lägre energianvändning, minskade utsläpp och lägre kostnader.Thu, 23 Apr 2026 15:03:49 +0200<p>Byggnader står för omkring 30 procent av världens energianvändning och över en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen. För att nå klimatmålen krävs därför att befintliga byggnader blir betydligt mer energieffektiva. Samtidigt bygger många av dagens planeringsmodeller på förenklade antaganden – där byggnader delas in i grova kategorier och rekommenderas samma åtgärder, oavsett lokala skillnader.</p><p class="quote-center">Med mer detaljerade analyser kan resurser användas där de gör störst nytta</p><p>I sin doktorsavhandling har Santhan Reddy Penaka, doktorand vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet, utvecklat nya datadrivna metoder som tar större hänsyn till att varje byggnad är unik.<br>– Befintliga modeller utgår ofta från att alla byggnader inom en kategori fungerar likadant, vilket leder till generella renoveringsråd. I verkligheten kan den mest effektiva åtgärden skilja sig avsevärt – även mellan två grannhus, säger Santhan Reddy Penaka.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">AI fångar byggnaders olikheter</h2><p>Genom att kombinera maskininlärning, så kallad explainable AI och data fusion – där flera ofullständiga datakällor sätts samman – har forskningen identifierat vilka delar av en byggnad som har störst påverkan på energianvändningen: väggar, fönster, tak eller golv.</p><p>I en fallstudie av 81 byggnadskluster i Linköping, Lund och Umeå visar resultaten att den mest effektiva renoveringsåtgärden varierar kraftigt beroende på byggnadstyp, klimatzon och geografisk plats. I vissa fall är till exempel tilläggsisolering av väggar den viktigaste insatsen, medan den i andra fall har mycket liten effekt.</p><p>– Generella renoveringsplaner riskerar att missa denna variation. Med mer detaljerade analyser kan resurser användas där de gör störst nytta, säger Santhan Reddy Penaka.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur vi beter oss spelar roll</h2><p>En annan viktig del i modellen är att den tar hänsyn till hur människor faktiskt använder sina bostäder – till exempel hur ofta fönster öppnas eller hur elektriska apparater används – istället för att anta ett genomsnittligt beteende.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6c5eb6a4-3783-4282-96d7-89edf47646dd" data-contentname="Santhan avhandling">{}</div><p>Forskningen visar att förenklade antaganden om beteenden kan snedvrida beräkningar av energianvändning med upp till 15 procent. När modellen används för att analysera Sveriges kommande effektbaserade eltariff (planerad till 2027), visar resultaten att beteendeförändringar i sig kan minska topplasten i elsystemet med 6–17 procent, beroende på typ av byggnad.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Från forskning till praktisk nytta</h2><p>För att göra resultaten tillgängliga även utanför akademin har Santhan Reddy Penaka utvecklat en interaktiv 3D-visualiseringsplattform. Där kan husägare jämföra sin byggnads energiprestanda med liknande byggnader i närområdet och testa olika ”tänk om”-scenarier för både renoveringar och förändrade beteenden.</p><p>– Målet är att gå från breda policyrekommendationer till lokalt anpassade och kunskapsbaserade strategier som kommuner och fastighetsägare faktiskt kan använda, avslutar Santhan Reddy Penaka.</p>/nyheter/ai-visar-hur-energirenovering-kan-minska-utslapp-och-kostnader_12171152//nyheter/umea-hallbarhetspris-for-uppsatser-i-foretagsekonomi-2026_12171139/Umeå hållbarhetspris för uppsatser i företagsekonomi 2026John Pettersson och William Di Francesco, Luleå Tekniska universitet, tilldelas Umeå hållbarhetspris 2026 för sitt examensarbete "Technological Innovation System Analysis and Dynamic Capabilities for Progressing Green Innovations: Development of Swedish biocarbon for metallurgy". Priset innefattar ett stipendium på 25 000 kronor och delas ut av Forskningsinstitutet för Organisation och Företag i Hållbar Omställning (ROBUST) vid Handelshögskolan i samarbete med Umeå Energi. Thu, 23 Apr 2026 10:21:21 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c12a016efcf347d1b2f081ea77e7aca5/umea_hallbarhetspris_2026.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c12a016efcf347d1b2f081ea77e7aca5/umea_hallbarhetspris_2026.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c12a016efcf347d1b2f081ea77e7aca5/umea_hallbarhetspris_2026.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c12a016efcf347d1b2f081ea77e7aca5/umea_hallbarhetspris_2026.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c12a016efcf347d1b2f081ea77e7aca5/umea_hallbarhetspris_2026.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c12a016efcf347d1b2f081ea77e7aca5/umea_hallbarhetspris_2026.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pristagare John Pettersson och William Di Francesco, Luleå Tekniska universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Den vinnande uppsatsen utgör ett rigoröst och empiriskt välgrundat bidrag till forskningen om hållbar omställning. Genom att kombinera ett systemperspektiv på innovation med analys av företagens dynamiska förmågor fördjupas förståelsen för hur gröna innovationer kan utvecklas och skalas. Studien ger därmed värdefulla insikter för både företag och beslutsfattare som verkar i skärningspunkten mellan industriell utveckling och klimatomställning.</p><p>– Det känns ärofyllt att vinna priset. Det är ett fint kvitto på att våra ansträngningar har lett till värdefulla insikter för bolag, policymakare och forskare inom gröna innovationer, säger John.</p><p>Uppsatsen fokuserar på innovationssystemet kring biokol för metallurgi i Sverige. Analysen visar att systemet präglas av utmaningar inom bland annat marknadsbildning och resursmobilisering, två hinder som är vanliga för gröna innovationer i ett tidigt skede. Samtidigt identifieras både styrkor och svagheter i systemets nuvarande utformning samt vilka dynamiska förmågor företag behöver utveckla för att lyckas bidra till, och dra nytta av, omställningen.</p><p>– Biokol kommer att vara nödvändigt för en helt fossilfri framtida stål- och metallproduktion, men det finns en brist på storskalig biokolproduktion idag, säger John.</p><p>Intresset för ämnet väcktes mot bakgrund av den omfattande gröna omställning som pågår i Sverige, med stålindustrin i centrum. John och William beskriver att de även har velat undersöka varför gröna innovationer ofta har svårt att konkurrera med etablerade, linjära affärsmodeller när det gäller kostnader och skala. Genom HåBiMet-projektet vid metallforskningsinstitutet Swerim fick de tillgång till ett brett spektrum av aktörer inom ett formativt innovationssystem, vilket skapade unika förutsättningar för studien.</p><p>– I en tid när hållbarhetsfrågor inte alltid är lika högt prioriterade som tidigare känns det särskilt viktigt att visa hur gröna innovationer faktiskt kan skalas och bli konkurrenskraftiga, säger John.</p><p>Arbetet med uppsatsen innebar också metodologiska utmaningar. Halvvägs in i processen valde de att byta huvudsakligt teoretiskt ramverk – ett beslut som krävde omtag men som i slutändan stärkte analysen. Enligt John var detta möjligt tack vare ett gott samarbete och ett nära stöd från handledaren.</p><p>Efter examen arbetar John som managementkonsult på Macklean med fokus på hållbarhet och affärsutveckling inom livsmedelsindustrin och de gröna näringarna. William är i dag forskare vid Swerim och deltar i flera forskningsprojekt med fokus på systemperspektiv, hållbarhet och industriell resiliens.</p><p>– Jag tycker det är riktigt spännande att arbeta sektorövergripande och få bidra till utvecklingen av framtidens hållbara materialflöden, avslutar William.</p><h3>Hedersomnämnande</h3><p>Juryn riktar sitt hedersomnämnande till två exceptionella uppsatser. Andra platsen går till uppsatsen “Making Sense of Regeneration: Rethinking Business on Gotland”, skriven av Florian Schlick, Éva Tóth-Szolnoki och Hao Wu, Uppsala univeristet. Tredje platsen går till “Corporate Sustainability Due Diligence Directive – Lessons from due diligence legislations in the fashion industry”, skriven av Linnéa Waninger, SLU.</p><h3>Tack till juryn</h3><p>ROBUST uttrycker sin tacksamhet till årets uppsatsjury som bestod av Professor Karin Berglund (Örebro universitet), Maxim Vlasov (Umeå universitet), och Siarhei Manzhynski (Umeå universitet), och representanter för Umeå Energi: Sara Ekenstedt och Magnus Stenvall.</p><h3>Viktigt samarbete </h3><p>Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium om 25 000 kronor, har gjorts möjligt genom samarbetet med Umeå Energi. </p><p>– Umeå Energi vill vara en positiv kraft i Umeåregionens hållbara utveckling. Genom stipendiet vill vi uppmuntra studenter inom företagsekonomi att också fördjupa sig i hållbarhet. Årets vinnare är en uppsats som har mycket hög relevans för de möjligheter och utmaningar som finns med den gröna energiomställningen som pågår i vår region, säger Magnus Stenvall, Umeå Energi AB.</p><p>Läs mer om uppsatspriset och bedömningskriterier bakom juryns beslut på vår hemsida:</p><p><a href="~/link/44fac5e0ebcd402b80f58b441d8e6b51.aspx">Umeå hållbarhetspris för uppsatser i företagsekonomi</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="870a2fd6-d817-4281-8869-cad738183bc2" data-contentname="Robust pris 2026 - faktaruta">{}</div>/nyheter/umea-hallbarhetspris-for-uppsatser-i-foretagsekonomi-2026_12171139//nyheter/forebyggande-kirurgi-sakert-vid-arftlig-risk-for-brostcancer_12170863/Förebyggande kirurgi säkert vid ärftlig risk för bröstcancerKvinnor med kraftigt förhöjd ärftlig risk för bröstcancer kan erbjudas att operera bort brösten i förebyggande syfte. En ny studie från Umeå universitet visar att detta är ett mycket säkert ingrepp, både när det gäller att minska risken för bröstcancer och risken för kirurgiskt krävande komplikationer. Thu, 23 Apr 2026 13:33:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e550d1e47c944298b79f31f25bebd2e9/wiberg_rebecca-6311-250422-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rebecca Wiberg, docent och biträdande universitetslektor vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Våra resultat visar att risken för framtida bröstcancer är mycket låg. Det här är viktig evidens som kan ge stöd i kliniska beslut och rådgivning av kvinnor med förhöjd ärftlig risk för bröstcancer, säger Rebecca Wiberg, docent och biträdande universitetslektor vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><p>Den aktuella studien omfattar 1 208 svenska kvinnor med bekräftad patogen variant i BRCA1 eller BRCA2, men utan tidigare bröstcancerdiagnos, som identifierats mellan 1994 och 2019. Endast 1 av 507 kvinnor som opererades utvecklade bröstcancer, jämfört med 112 av 701 kvinnor som inte gjorde någon operation.</p><p>– Vi såg dessutom en låg förekomst av kirurgiskt krävande komplikationer efter operationen. Sammantaget är det här ett säkert ingrepp, säger Rebecca Wiberg.</p><p>Bröstcancer drabbar omkring var tionde kvinna i Sverige. I ungefär 2,5 procent av fallen beror sjukdomen på ärftliga förändringar i bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2. Kvinnor som bär på dessa genetiska varianter har en mycket hög risk att utveckla bröstcancer någon gång i livet, upp till 70 procent, och erbjuds därför särskilda uppföljningsprogram eller förebyggande kirurgi i form av riskreducerande mastektomi (RRM).</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9f861fb4-6dc4-4120-a538-d69590b988a9" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/forebyggande-kirurgi-sakert-vid-arftlig-risk-for-brostcancer_12170863//nyheter/tidigt-i-karriaren--del-av-seger-i-uppmarksammat-eu-mal_12171108/Tidigt i karriären – del av seger i uppmärksammat EU-målAmanda Musco Eklund är forskarstuderande vid Umeå universitet och har varit med och bidragit till seger i en uppmärksammad dom i EU-domstolen. Målet rör migranters rätt till domstolsprövning och kan få betydelse för hur ansvar utkrävs vid EU:s gränskontroll.Wed, 22 Apr 2026 16:06:07 +0200<p class="quote-center">Arbetet med målet har varit lärorikt ur ett forskarperspektiv</p><p>Amanda Musco Eklund har varit en del av det juridiska team som vunnit ett uppmärksammat mål i EU-domstolen om migranters rätt att få sin sak prövad.</p><p>– Arbetet med målet har varit lärorikt ur ett forskarperspektiv. Att i det här sammanhanget bidra med mina kunskaper i ett pågående mål har inneburit ett annat perspektiv, där jag fått större inblick i det praktiska processarbete som leder fram till de avgöranden jag vanligtvis studerar i efterhand, säger Amanda Musco Eklund.</p><p>Hon beskriver det som betydelsefullt att domstolen tog hänsyn till hur utsatta de drabbade personerna är.</p><p>– Domen kan få betydelse genom att den öppnar för att liknande mål i större utsträckning kan prövas rättsligt. Det kan i sin tur påverka hur ansvar utkrävs inom EU:s gränskontroll, säger hon.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nya frågor om ansvar prövas</h2><p>Målet, Hamoudi mot Frontex, handlar om hur EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå kan hållas ansvarig för misstänkta kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med gränsoperationer.</p><p>Bakgrunden är ett återkommande agerande, så kallade pushbacks, där asylsökande avvisas från EU:s territorium utan möjlighet att ansöka om skydd. Enligt uppgifter sker detta ibland under förhållanden som innebär stora risker för liv och hälsa. Den klagande i målet, Alaa Hamoudi, uppges ha utsatts för detta av grekiska myndigheter.</p><p>– En central fråga i målet har gällt beviskraven. Hur mycket bevisning kan man rimligen kräva av en person som utsatts för en livshotande händelse till havs nattetid och dessutom fråntagits sina tillhörigheter, som en mobiltelefon? I praktiken kan det vara mycket svårt, eller till och med omöjligt, att samla in bevis om vad som hänt, säger hon.</p><p>Målet rör flera svåra och tidigare oprövade frågor. Det gäller både migranters möjlighet att få sin sak prövad i domstol och hur ansvaret ska delas mellan EU:s myndigheter och medlemsstater vid gränskontroll.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Efter vinsten– målet går vidare</h2><p>I målet hävdades också att Frontex ledning kände till att byråns resurser användes i samband med olagliga pushbacks. Det framkom även att information och bevisning kring händelserna inte har hanterats öppet.</p><p>– Samtidigt återstår många rättsfrågor, och målet är ännu inte slutligt avgjort utan har återförvisats till första instans för en ny prövning. Utöver den rättsutveckling som domen innebär i ett bredare perspektiv var beskedet också betydelsefullt för Alaa Hamoudi, som i detta skede nådde framgång i processen, säger hon.</p><p>Domstolen har bedömt att den bevisning som lades fram var tillräcklig och har skickat tillbaka målet till första instans för en ny prövning.</p><p>– EU-domstolens högsta instans konstaterar i sin dom att personer i sådana sårbara situationer måste ges en lättnad i bevisbördan. Annars riskerar rätten till domstolsprövning att bli overklig, och ansvariga aktörer att undgå ansvar, säger Amanda Musco Eklund.</p>/nyheter/tidigt-i-karriaren--del-av-seger-i-uppmarksammat-eu-mal_12171108//nyheter/bakterieprotein-kan-bli-nytt-vapen-mot-tjocktarmscancer_12170920/Bakterieprotein kan bli nytt vapen mot tjocktarmscancerForskare vid Umeå universitet har omvandlat ett protein från jordbakterier till ett möjligt nytt verktyg i kampen mot tjocktarmscancer. En studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Death Discovery visar hur det modifierade proteinet kan utlösa en ovanlig form av celldöd i cancerceller.Wed, 22 Apr 2026 10:03:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1378_final.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Genom att kombinera ett bakterieprotein med en fettsyra har forskaren Aftab Nadeem och hans team skapat ett tumördödande komplex som riktar in sig på cancerceller och slår ut deras energiproduktion.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det är som att hitta en ny nyckel till tumörens försvar</p><p>– Upptäckten visar att vi kan ta proteiner från naturligt förekommande jordbakterier och skräddarsy dem för att angripa en av de dödligaste och mest behandlingsresistenta cancerformerna. Det är som att hitta en ny nyckel till tumörens försvar, säger Aftab Nadeem, forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som lett studien.</p><p>Tjocktarmscancer är en av de vanligaste orsakerna till cancerrelaterade dödsfall i världen. Även om behandlingar som cytostatika finns tillgängliga ger de ofta svåra biverkningar och många tumörer utvecklar med tiden motståndskraft mot behandlingen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/nhea-o_complex2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>NheA-O (markerad i magenta) binder till cellmembranet hos tarmcancerceller.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Aftab Nadeem</span></div></div><p>Den nya studien fokuserar på ferroptos, en typ av celldöd som orsakas av skadliga fettbaserade kemiska reaktioner inuti cancercellerna. Genom att kombinera ett bakterieprotein med en fettsyra skapade forskarna ett tumördödande komplex, kallat NheA‑O. Komplexet fungerar som en styrd missil som fäster vid cancercellens yta och slår ut cellens energiproduktion i mitokondrierna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bryter cancercellens försvar</h2><p>Det som gör upptäckten särskilt intressant är att komplexet kan kringgå cancercellens normala överlevnadsmekanismer. Vid tjocktarmscancer använder cellerna ofta ett inbyggt skyddssystem som hindrar dem från att dö. Studien visar att NheA‑O kan slå igenom detta skydd och få cancercellerna att kollapsa.</p><p>– Utan energi kan cancercellen inte överleva. Vi blev förvånade över hur effektivt NheA O fäster vid cancercellen och stänger av dess energiförsörjning, säger Naeem Ullah, tidigare postdoktor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och artikelns försteförfattare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1397_final.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Aftab Nadeem använder ett högupplöst konfokalmikroskop av typen Leica SP8 för att studera hur NheA‑O (visat i grönt) angriper och förstör tjocktarmscancerceller.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tester i mer komplexa modeller</h2><p>Forskningen genomfördes med hjälp av avancerade biokemiska metoder och cellkulturmodeller av tjocktarmscancer. Nästa steg blir att testa säkerhet och effekt i mer komplexa biologiska system, som tarmorganoider och cancermodeller hos möss.</p><p>Även om klinisk användning ligger flera år fram i tiden pekar resultaten på en ny strategi för att utveckla cancerbehandlingar inspirerade av molekyler från naturen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/12f0f57da0114567b954ac60a062bcfd/img_1425_final.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Aftab Nadeem är forskare på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div>/nyheter/bakterieprotein-kan-bli-nytt-vapen-mot-tjocktarmscancer_12170920//nyheter/klimatforandringar-kostar-redan-liv-i-europa--och-riskerna-okar_12170974/Klimatförändringar kostar redan liv i Europa – och riskerna ökarEuropa står inför en kraftig ökning av värmerelaterade dödsfall, påverkade arbetsförhållanden, ökad livsmedelsosäkerhet och ökade risker för klimatkänsliga infektionssjukdomar. Det slår Lancet Countdown Europe fast i en ny rapport om klimatförändringar och hälsa. Som enda svenska universitet har Umeå universitet bidragit med nya rön i arbetet med rapporten.Wed, 22 Apr 2026 09:01:32 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d904509f938745f39211148ec29cc6cc/maria_nilsson_umu_sweden.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Samuel Pettersson</span></div></div><p>– Miljontals människor utsätts redan nu för allvarliga hälsorisker till följd av klimatförändringarna. Våra val i dag avgör om utvecklingen förvärras – eller om vi bygger ett tryggare och mer motståndskraftigt Europa, säger Maria Nilsson som är professor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet samt ordförande i Lancet Countdown Europe.</p><p>Rapporten slår fast att människans klimatpåverkan redan kostar liv och leder till allt allvarligare hälsokonsekvenser i Europa. Antalet varningar för extrem värme har ökat med 318% jämfört med 1990-talet och nästan hela kontinenten ser en ökning av värmerelaterad dödlighet, som beräknades ha nått cirka 62 000 dödsfall under 2024. Extrem värme drabbar de mest sårbara hårdast, särskilt spädbarn, äldre, kroniskt sjuka och utomhusarbetare.</p><p>Klimatförändringarna bidrar samtidigt till en ökad spridning av infektionssjukdomar i Europa. Risken för utbrott av denguefeber har nästan fyrdubblats sedan perioden 1980–2010, medan kustlinjer som lämpar sig för infektioner av vibriobakterier har ökat kraftigt även i länder som Italien och Frankrike. Dessutom har pollensäsongen blivit 1–2 veckor längre än på 1990-talet, vilket förlänger exponeringen för allergiker.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fossila bränslen gör samhällen sårbara</h2><p>Rapporten pekar också på att Europas beroende av fossila bränslen får allvarliga konsekvenser för befolkningens hälsa. För att dämpa de kraftigt stigande energikostnaderna, som till stor del förvärrades av Rysslands invasion av Ukraina, uppgick de statliga subventionerna av fossila bränslen i Europa till 444 miljarder euro enbart under 2023 – mer än en tredubbling jämfört med 2016, året då Parisavtalet antogs och länderna åtog sig att begränsa den globala uppvärmningen.</p><p>– I dag, när konflikten i Iran ökar osäkerhet och mänskligt lidande i regionen, blir det också tydligt att Europas fortsatta beroende av fossila bränslen gör våra ekonomier, offentliga finanser och ytterst vår hälsa alltmer sårbara, säger Jan Semenza som är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><p>– Den enskilt viktigaste åtgärden är att snabbt fasa ut fossila bränslen och minska utsläppen – samtidigt som samhällen anpassas till värme. Det ger störst samlad hälsonytta, både på kort och lång sikt, säger Maria Nilsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8066db39-8db0-4183-9672-bcddd1893a0a" data-contentname="Om rapporten">{}</div>/nyheter/klimatforandringar-kostar-redan-liv-i-europa--och-riskerna-okar_12170974//nyheter/cellproteiner-driver-allvarliga-virusinfektioner_12170846/Ny forskning avslöjar cellproteiner som driver allvarliga virusinfektionerForskare vid Umeå universitet har identifierat två mänskliga cellproteiner, NUP98 och NUP153, som spelar en avgörande roll för hur virus som TBE-virus, West Nile-virus och denguevirus kan föröka sig i kroppen. Resultaten förändrar synen på hur dessa virus utnyttjar våra celler och pekar ut nya, lovande mål för framtida antivirala läkemedel.Thu, 23 Apr 2026 12:23:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/anna_overby_lab.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Anna Överby Wernstedt har arbetat med forskning om TBE i flera år och syftet är att hitta metoder för att stoppa viruset innan det är för sent, innan det hunnit sprida sig.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Genom att förstå vilka mänskliga proteiner virusen kapar kan vi hitta nya sätt att stoppa infektionen</p><p>– Virus har mycket liten arvsmassa och är helt beroende av cellens egna maskinerier. Genom att förstå vilka mänskliga proteiner virusen kapar kan vi hitta nya sätt att stoppa infektionen, säger Anna Överby Wernstedt, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som har lett forskningsprojektet.</p><p>TBE‑virus, West Nile‑virus och denguevirus tillhör en grupp närbesläktade flavivirus och orsakar varje år sjukdom hos miljontals människor världen över. Trots den stora sjukdomsbördan saknas fortfarande godkända antivirala läkemedel. Ett alternativt angreppssätt är därför att rikta behandlingar mot värdcellens egna proteiner, som virusen är beroende av för att kunna föröka sig.</p><p>I två nyligen publicerade studier från professor Anna Överbys forskningsgrupp vid Umeå universitet och deras samarbetspartners har nukleoporinerna NUP98 och NUP153 identifierats som centrala värdfaktorer vid ortoflavivirusinfektion.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Oväntad roll för kärnpor‑proteiner</h2><p>NUP98 och NUP153 är normalt en del av kärnpor‑komplexet, som reglerar transporten av proteiner och RNA mellan cellkärnan och cytosolen, den vätska som cellens inre delar flyter i. Eftersom ortoflavivirus kopierar sitt RNA i cytosolen har dessa proteiner tidigare inte kopplats till virusets livscykel.</p><p>Forskarna visar nu att båda nukleoporinerna under infektion rekryteras till virusets replikationsplatser i cytosolen, där de direkt binder till viralt RNA. NUP153 interagerar dessutom med virusproteiner.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><p class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/akpiroro_peters_marie_berit_5979_221018_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></p><div class="bildText"><p>Marie Peters, tidigare doktorand på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. <span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Det var överraskande att se hur proteiner som normalt fungerar som ”grindvakter” till cellkärnan i stället blir aktiva medspelare i virusets kopieringsmaskineri, säger forskaren Marie Peters, tidigare doktorand på Institutionen för klinisk mikrobiologi och som disputerade 2025 med dessa publikationer i sin avhandling.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Finjusterar virusets proteinproduktion</h2><p>Studierna visar att NUP98 och NUP153 har olika roller under infektionen. NUP98 är nödvändigt för effektiv kopiering av virusets RNA, medan NUP153 påverkar hur mycket av olika virusproteiner som produceras.</p><p>NUP153 binder till ett specifikt område på det virala RNA:t mellan de sekvenser som kodar för strukturella respektive icke‑strukturella proteiner. Genom denna interaktion styrs balansen mellan olika virusproteiner, vilket är avgörande i ett tidigt skede av infektionen.</p><p>– Våra resultat utmanar den etablerade bilden av att alla virusproteiner produceras i lika mängd. I stället ser vi att viruset finjusterar sitt proteinuttryck med hjälp av värdcellens egna proteiner, säger Marie Peters.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En peptid som stoppar viruset</h2><p>I arbetet med NUP98 gick forskarna vidare och identifierade, i samarbete med Uppsala universitet, en liten peptid som blockerar NUP98:s bindning till viralt RNA. När denna interaktion hindras minskar virusets förökning kraftigt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/wernstedt_anna_9609_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Överby Wernstedt, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här visar att våra fynd inte bara är biologiskt intressanta, utan också kan översättas till konkreta antivirala strategier, säger Anna Överby Wernstedt.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Banar väg för nya antivirala läkemedel</h2><p>Tillsammans ger studierna ny och fördjupad förståelse för hur ortoflavivirus utnyttjar mänskliga celler. Särskilt lyfts RNA‑bindande värdproteiner, som nukleoporiner, fram som en central men tidigare underskattad del av virusets livscykel.</p><p>– Genom att rikta in oss på stabila värdproteiner i stället för virusets snabbt muterande komponenter kan vi på sikt utveckla bredare och mer motståndskraftiga antivirala behandlingar, säger Anna Överby Wernstedt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup_98_webben.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Schematisk bild över nukleoporin 98. Under infektion rekryteras NUP98 till virusets replikationsplatser i cytosolen, där det direkt binder till viralt RNA. NUP98 är nödvändigt för effektiv kopiering av virusets RNA.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna Överby Wernstedt</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b6904ea8b11464eb815a73e00034b2b/nup153_webben.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Schematisk bild över nukleoporin 153. Under infektion rekryteras NUP153 till virusets replikationsplatser i cytosolen, där det direkt binder till viralt RNA. NUP153 interagerar dessutom med virusproteiner och påverkar hur mycket av olika virusproteiner som produceras.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna Överby Wernstedt</span></div></div>/nyheter/cellproteiner-driver-allvarliga-virusinfektioner_12170846//nyheter/stort-intresse-for-nytt-magisterprogram-i-offentlig-upphandling_12170882/Stort sökintresse för nytt magisterprogram i offentlig upphandlingNär ansökan till höstens utbildningar stängde förra veckan stod det klart att tre av Handelshögskolans program placerar sig bland Umeå universitets topp tio mest sökta program sett till antal förstahandssökande. På plats sju hamnar nya magisterprogrammet i offentlig upphandling som startar upp till hösten. Enligt Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi och forskare inom ämnet, är intresset en naturlig följd av utbildningens tydliga samhällsrelevans och starka koppling till arbetsmarknaden.Tue, 21 Apr 2026 12:56:43 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a850060131f94b80a1e7126e94f52c8a/lundberg-sofia-4134-250814-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a850060131f94b80a1e7126e94f52c8a/lundberg-sofia-4134-250814-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a850060131f94b80a1e7126e94f52c8a/lundberg-sofia-4134-250814-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a850060131f94b80a1e7126e94f52c8a/lundberg-sofia-4134-250814-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a850060131f94b80a1e7126e94f52c8a/lundberg-sofia-4134-250814-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a850060131f94b80a1e7126e94f52c8a/lundberg-sofia-4134-250814-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofia Lundberg Professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>401 förstahandssökande, vad tror du är de främsta orsakerna till det stora intresset?</h3><p>Jag tror att det beror på flera saker, att det finns ett, av bland annat Sveriges offentliga inköpare (SOI) och Konkurrensverket (KKV), sedan tidigare identifierat behov. Samtidigt är det många som arbetar med, eller berörs av, offentlig upphandling som efterfrågar högre utbildning med den här profilen. Jag tror också att det spelar roll att vi, sedan tre år tillbaka har fristående kurser inom offentlig upphandling. Att vi är en grupp forskare som i hög grad samverkar med organisationer och personer som arbetar med offentlig upphandling kan ha spelat roll. Liksom de riktade kommunikationsinsatser som gjorts i syfte att rekrytera studenter till programmet.</p><h3>Varför är offentlig upphandling ett område som upplevs som särskilt relevant just nu, både för studenter och samhället i stort?</h3><p>Offentlig upphandling är, som företeelse, inget nytt. Redan på 1700-talet organiserade svenska staten inköp av förnödenheter, exempelvis genom Karl XII:s upphandlingsdeputation 1716. Under 1800-talet upphandlades fosterbarnsvård i Sverige. Offentlig upphandling så som den regleras och praktiseras idag har sin början i och med EES avtalet och senare Sveriges medlemskap i EU.</p><p>Flera organisationer har, sedan en relativt lång tid tillbaka, signalerat behovet av högre utbildning med inriktning mot offentlig upphandling. Jag upplever dock att media i mera närtid blivit mer intresserade av upphandlingsområdet. Media har uppmärksammat korruption i olika former, upphandlingar som genomförts på mindre bra sätt, eller att inköp som borde upphandlats inte gjort det.</p><p class="quote-center">Flera organisationer har, sedan en relativt lång tid tillbaka, signalerat behovet av högre utbildning med inriktning mot offentlig upphandling. Jag upplever dock att media i mera närtid blivit mer intresserade av upphandlingsområdet.</p><p>Ett annat skäl är att politiken intresserar sig för den offentliga affären som styrmedel inom olika politikområden. Grundtanken är att den marknadsmakt som storleken på den offentliga upphandlingen ger (18 procent av BNP) kan användas för att skapa incitament för leverantörer att investera i mindre miljö- eller klimatbelastande teknologi, driva fram innovationer, skapa tillväxtmöjligheter för små- och medelstora företag, sysselsättning och andra arbetsmarknadsrelaterade hänsyn, ställa om till ett mer inkluderande och jämställt näringsliv.</p><h3>Du var med och utvecklade programmet – vilken kompetensbrist eller vilket behov var det ni såg?</h3><p>Vi, jag och Tom Madell, professor i Juridik, har som sagt, i olika sammanhang mötts av företrädare för praktik och politik som uttryckt ett behov av högre utbildning inom offentlig upphandling. Vi hade redan 2011 – 2012 de här tankarna och tog fram en utbildningsplan. Av olika anledningar blev den liggande. Både Tom och jag hade under en period andra uppdrag utanför och inom universitetet. Det föll sig så att vi kom tillbaka till våra lärartjänster samtidigt och ja, då plockade vi upp tråden igen.</p><p>Nationellt och internationellt är efterfrågan på upphandlare hög och fortsätter att växa. Anledningen till den ökande efterfrågan är att offentlig upphandling är ett växande område där upphandlarnas strategiska roll får ökad betydelse och kraven på att professionalisera rollen ökar.</p><p>Efterfrågan på upphandlare ökar och arbetsmarknaden för den som vill arbeta med detta och har rätt kompetens är god. Detta till trots har Sverige, fram till nu, saknat program i offentlig upphandling på universitetsnivå. Det som erbjuds är några (få) fristående kurser.</p><p class="quote-center">Efterfrågan på upphandlare ökar och arbetsmarknaden för den som vill arbeta med detta och har rätt kompetens är god. Detta till trots har Sverige, fram till nu, saknat program i offentlig upphandling på universitetsnivå.</p><p>Därutöver finns viss utbildning som inte vilar på vetenskaplig grund och inte leder fram till högskolepoäng eller examen från högre utbildning. Det unika med det här programmet är mixen av ämnen som ger en bredd och spets i kompetenser till nytta för den som arbetar med offentlig upphandling, oavsett om det är på leverantörs- eller upphandlarsidan.</p><h3>Umeå universitet samlar några av Sveriges främsta forskare inom offentlig upphandling – hur märks det i utbildningen för studenterna?</h3><p>Programmets innehåll och lärandemål vilar på vetenskaplig grund. Litteratur och tillkommande (fördjupande) material baseras på forskning och i litteraturlistan finns populärvetenskapliga rapporter som bygger på internationellt vetenskapligt granskad och publicerad forskning. </p><p>Att lärargruppen utgörs av internationellt välmeriterade och forskningsaktiva lärare som samarbetar med varandra samt med internationella och nationella forskare gör att kursernas innehåll bygger på och relateras till relevant forskning och praktik. Sammantaget gör detta att varje kurs förmedlar kunskap som enbart vilar på vetenskaplig grund.</p><h3>Vilka möjligheter och roller ser du att studenterna är särskilt väl rustade för efter examen?</h3><p>Även om upphandlingsförfarandet omfattas av ett detaljerat regelverk lämnar det ett betydande strategiskt utrymme till upphandlarsidan som, beroende på vilka val som görs, kan påverka leverantörer och mottagare av offentlig service. Juridiska frågor behöver hanteras parallellt med ekonomiska och organisatoriska överväganden.</p><p>Det föreslagna magisterprogrammet är därför ämnesövergripande och spänner över juridiska, ekonomiska och digitala perspektiv på upphandlingsprocessen. Inom EU och på andra håll i världen ses offentlig upphandling också som ett viktigt politiskt styrmedel för att genom den starka marknadsmakt som den offentliga sektorn har och därför genom kravställande nå förbättringar inom klimat, miljö, innovationer, sysselsättning, små och medelstora företags förutsättningar att växa, arbetsmiljö och mångfald, inkludering och delaktighet. Förutom dessa så kallade särskilda hänsynsområden ligger digitalisering, organisering av upphandlingsprocessen för bättre kostnads- och kvalitetskontroll, beredskap, intresset för att delta i offentlig upphandling, underprissättning samt välfärdskriminalitet högt på agendan.</p><p>Programmets målgrupp är examinerade studenter från olika kandidatprogram (exempelvis medinriktning mot juridik, nationalekonomi, företagsekonomi eller statsvetenskap) eller program som leder till en yrkesexamen (exempelvis civilekonom och civilingenjör) från Umeå universitet eller övriga svenska lärosäten och yrkesverksamma inom upphandlingsområdet, anbudsgivarsidan eller andra för utbildningen relevanta områden exempelvis verksamma vid Regeringskansliet, Konkurrensverket, Upphandlingsmyndigheten eller analysavdelningar (och liknande) inom offentlig sektor och dess bolag. Programmet kan också attrahera studenter med omställningsstudiestöd.</p><h3>Vad händer nu, hur många platser har programmet?</h3><p>Programmet har 40 platser. Just nu förbereder vi för starten av programmet och det innebär bland annat kursutveckling, att läroplattformen finns på plats och att säkerställa att kurser som ges av olika institutioner är konforma i sitt tillhandahållande. Studenten ska känna igen sig oavsett avsändare.</p>/nyheter/stort-intresse-for-nytt-magisterprogram-i-offentlig-upphandling_12170882//nyheter/traineeship-i-kommunikation-pa-europeiska-centralbanken--sok-nu_12170836/Traineeship i kommunikation på Europeiska centralbanken – sök nuVill du få internationell arbetslivserfarenhet och arbeta med kommunikation i hjärtat av EU? Nu har studenter och nyutexaminerade möjlighet att söka ett traineeship i Multimedia teamet vid Europeiska centralbanken (ECB) i tyska Frankfurt.Tue, 21 Apr 2026 10:24:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e613a8ffbbbd411994ef5434fcf81922/adobestock_2293361612.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e613a8ffbbbd411994ef5434fcf81922/adobestock_2293361612.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e613a8ffbbbd411994ef5434fcf81922/adobestock_2293361612.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e613a8ffbbbd411994ef5434fcf81922/adobestock_2293361612.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e613a8ffbbbd411994ef5434fcf81922/adobestock_2293361612.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e613a8ffbbbd411994ef5434fcf81922/adobestock_2293361612.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Geldscheine und Münzen vor der Flagge der Europäischen Union</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Boris Zerwann</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad innebär det?</h2><p>Traineeshipet riktar sig till EU-medborgare som antingen studerar eller nyligen har avslutat en högskoleutbildning (kandidat- eller masternivå). Du ska ha högst 12 månaders arbetslivserfarenhet efter examen och vara flytande i engelska samt ha kunskaper i ytterligare ett EU-språk.</p><p>Som trainee blir du en del av ECB:s Multimedia team och får arbeta praktiskt med foto, video, podcast och digitalt innehåll. Arbetet sker i nära samarbete med kommunikatörer, designers och andra specialister i en internationell miljö.</p><p>Traineeshipet är på heltid, placerat i Frankfurt, Tyskland, och pågår i 6 månader med möjlighet till förlängning upp till ett år totalt. Du får ett månadsbidrag på 1 170 EUR, med möjlighet till extra bostadsersättning.</p><p>Sista ansökningsdag är 11 maj 2026.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Mer information och ansökan</h2><p><a href="https://talent.ecb.europa.eu/careers/SpecificFolder?jobId=14001&source=University+outreach">Läs mer och ansök om traineeshipet via ECB</a></p>/nyheter/traineeship-i-kommunikation-pa-europeiska-centralbanken--sok-nu_12170836//nyheter/snabbspar-i-lagstiftningen-hotar-demokratiska-spelregler_12170370/Snabbspår i lagstiftningen hotar rättssäkerhet och demokratiska spelreglerRegeringen och riksdagen går allt oftare vidare med lagförslag trots skarp kritik från både remissinstanser, utredare och Lagrådet. Det är en trend som blivit tydligare de senaste åren och som riskerar att förändra de demokratiska spelreglerna på djupet. – Det är en central del av den politiska processen som nu urholkas, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Mon, 20 Apr 2026 15:19:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/297443ca04ea4e2ca8ca67b6c37de417/blomgren_magnus_7107_211028_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/297443ca04ea4e2ca8ca67b6c37de417/blomgren_magnus_7107_211028_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/297443ca04ea4e2ca8ca67b6c37de417/blomgren_magnus_7107_211028_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/297443ca04ea4e2ca8ca67b6c37de417/blomgren_magnus_7107_211028_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/297443ca04ea4e2ca8ca67b6c37de417/blomgren_magnus_7107_211028_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/297443ca04ea4e2ca8ca67b6c37de417/blomgren_magnus_7107_211028_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Det här handlar ytterst om vilken kvalitet vi vill ha i den demokratiska processen. Debatter måste få ta tid, och kraven på våra politiker måste vara rimliga från både väljare och media, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>Sänkt straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott och dubbla straff för brott i kriminella nätverk samt skärpta straffskalor är några av de senaste lagändringarna som regeringen inför, trots ibland ganska stark kritik från olika instanser som ska se till att lagarna går att tillämpa rättvist. Samtidigt ser vi hur utredningar i dag i större utsträckning utförs av tjänstepersoner snarare än breda parlamentariska kommittéer. Direktiven är också mer styrande och precisa från början, vilket innebär att regeringen redan där påverkar resultatet tydligare än tidigare.</p><p>Men vad innebär det här ökade hastigheten och de spetsigare utredningarna egentligen för demokratin? Genomför regeringen inte bara den politik den har fått mandat för och spelar det någon roll för demokratin framåt?</p><h3>Flera trender som samverkar</h3><p>Magnus Blomgren har länge forskat om den representativa demokratins utveckling och menar att det egentligen är flera trender som samverkar och gör att det svenska systemet med remissvar och utredningar nu påverkas.</p><p>– Under de senaste mandatperioderna har vi sett att remisstiderna har blivit kortare samt att kritiken i remisserna oftare ignoreras. Vi kan nu se att regeringarna inte bara kör över remissinstanserna utan ibland även lägger fram propositioner som går rakt emot slutsatserna i de utredningar de själva beställt.</p><p>Ett av de senaste exemplen är beslutet om så kallade ”tonårsutvisningarna” där kritiken har varit utbredd, men ändå genomfördes beslutet. När det nu visar sig att utvisningarna inte fungerar som tänkt, olika lagar har till exempel slagit mot grupper av ungdomar som det inte var tänkt att slå mot, ska Migrationsverket pausa utvisningar i pågående ärenden som eventuellt kan påverkas av kommande lagändringar.</p><h3>Kvaliteten på lagstiftningen försämras</h3><p>– Konsekvensen blir långsiktigt att när regeringen driver igenom förslag utan att justera efter remissinstansernas invändningar minskar både lagstiftningens kvalitet och konsekvensanalysens värde. Det påverkar inte bara demokratin i stort, utan också rättssäkerheten.</p><p>Lagrådets roll, som ska granska förslag ur juridiskt perspektiv när propositionen är färdig, hamnar också i skymundan. Regeringar har tidigare tagit stor hänsyn till Lagrådets kritik, men nu kör man ibland vidare trots tydliga varningar om juridiska konsekvenser.</p><p>Enligt Dagens Nyheter (2026-03-27) har Lagrådet tvingats kalla in tolv pensionerade domare för att det lagstiftande tempot har varit så högt. Och det är ändå inte alltid som lagstiftarna lyssnar till dem. Lagrådet skrev till exempel att utdömandet av straff ”i enlighet med humanitetsprincipen bör präglas av måttfullhet”, men både regeringen och Socialdemokraterna vill se hårdare tag än Lagrådet tycker är lämpligt och menar att de har väljarnas stöd för det.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b4978d0b-ae10-4296-885b-c6a703ce6c2a" data-contentname="Faktaruta lagstifting">{}</div><p>Varför allt detta sker just nu menar Magnus Blomgren har flera orsaker.</p><p>– Koalitionsregeringar gör att det blir viktigare att hålla ihop politiken än att ta hänsyn till remissinstanser och utredningar. Detta förstärks förmodligen än mer när vi har ett samarbete med ett parti utanför regeringen, såsom Tidösamarbetet. Det har inneburit att många utredningar måste sjösättas snabbt och att det politiska trycket är högre.</p><p>– Men vi har också under flera år sett ett förändrat politiskt tempo där såväl väljare som media kräver snabba förändringar vilket gör att regeringar försöker undvika att utredningar hamnar i långbänk och därför kör i ett slags snabbspår. Vi ser också att EU-lagstiftningens betydelse ökar. Det har också inneburit att svenska utredningar inte görs på samma sätt när EU-rätten styr.</p><h3>Mindre förutsägbart för medborgare och företag</h3><p>På kort sikt riskerar vi att få lagar som är mindre genomarbetade och mer svårtillämpade för myndigheter. Det blir också mer sårbara för juridiska prövningar och mindre förutsägbara för medborgare och företag. Detta skapar en ökad rättsosäkerhet, något både jurister och statsvetare varnar för.</p><p>– Dessutom förlorar oppositionen ett viktigt redskap, förklarar Magnus Blomgren. Tidigare kunde man luta sig mot utredningars slutsatser eller remissinstansers synpunkter som grund för politisk kritik. Men när även oppositionen börjar bortse från detta uppstår en ny normalitet där utredningar tappar sin funktion. Om utvecklingen fortsätter riskerar Sverige att urholka centrala delar av sin parlamentariska modell.</p><p>– Det här handlar ytterst om vilken kvalitet vi vill ha i den demokratiska processen. Debatter måste få ta tid, och kraven på våra politiker måste vara rimliga från både väljare och media, säger Magnus Blomgren.</p><p>Det som nu sker är inte en plötslig kris, utan en långsam förskjutning, menar Magnus Blomgren. Men just därför är utvecklingen svår att upptäcka i tid. När flera regeringar, oavsett politisk färg, börjar ignorera remissinstanser, utredare och Lagrådet riskerar svensk lagstiftning att bli mindre stabil, förankrad och legitim.</p><p>– Det handlar inte om juridisk teknikalitet. Det handlar slutligen om demokratins motståndskraft, avslutar Magnus Blomgren.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="81ef84b9-5601-45ba-854c-18cafd86a0cf" data-contentname="Fakta - valet 2026">{}</div>/nyheter/snabbspar-i-lagstiftningen-hotar-demokratiska-spelregler_12170370//nyheter/otydliga-skatteregler-riskerar-orattvisa-vid-bostadsoverlatelser_12170485/Otydliga skatteregler riskerar orättvisa vid bostadsöverlåtelser i familjenPrivatpersoner som överlåter eller delar upp bostäder vid skilsmässa eller arv ställs ofta inför komplexa skattefrågor utan tillgång till kvalificerad rådgivning. En ny avhandling i juridik visar att bristande kunskap om reavinstskatt riskerar att leda till felaktiga beräkningar och ekonomiskt orättvisa uppgörelser.Wed, 22 Apr 2026 07:57:16 +0200<p>Varje år genomförs ett stort antal bostadsöverlåtelser mellan privatpersoner i samband med bodelningar mellan makar och sambor, arvskiften mellan dödsbodelägare samt vanliga bostadsförsäljningar.</p><p>Vid sådana överlåtelser kan olika skatteeffekter uppstå, bland annat kopplade till kapitalvinstbeskattning, även kallad reavinstskatt. Trots att reavinstskatt formellt betalas först när en bostad säljs, visar avhandlingen att skatten i praktiken påverkar ekonomin redan vid familjerättsliga överlåtelser, ofta utan att de berörda är medvetna om det.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Reavinstskatten påverkar långt innan bostaden säljs</h2><p>Makar, sambor och dödsbodelägare behöver ofta ta hänsyn till framtida reavinstskatt redan vid bodelning eller arvskifte för att uppnå ett rättvist ekonomiskt resultat. Om skatten inte beaktas riskerar den part som senare säljer bostaden att bära en oproportionerligt stor skattekostnad.</p><p>– Samspelet mellan familjerätt och skatterätt är komplicerat. I många fall leder okunskap om de skattemässiga följderna till att parterna kommer överens om lösningar som framstår som rimliga i stunden, men som senare kan få oväntade och kostsamma effekter för en av parterna, säger Anton Magnusson, doktorand vid Juridiska institutionen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vanliga beslut fattas utan juridisk hjälp</h2><p>Bodelningar och arvskiften ses ofta som privata angelägenheter och det är vanligt att de genomförs utan juridisk rådgivning. Det finns forskning som visar att makar i stor utsträckning genomför bodelning själva.</p><p>– Regelverket bygger på att privatpersoner själva ska hantera komplexa skattefördelningar vid bodelning och arv. I praktiken saknar många nödvändig juridisk och skattemässig kunskap, vilket ökar risken för fel och orättvisa vid ekonomiska uppgörelser.</p><p>Skatteverket får många frågor om reavinstskatt vid bostadsöverlåtelser. Tidigare forskning har dock främst behandlat skattefrågor vid vanliga bostadsförsäljningar, medan familjerättsliga situationer såsom bodelningar och arvskiften hittills fått begränsad uppmärksamhet.</p><p>– Min avhandling pekar på ett tydligt behov av ökad kunskap, tydligare regler och bättre stöd till privatpersoner. Förhoppningen är att resultatet ska bidra till vidare forskning och att lagstiftaren uppmärksammar problematiken vid framtida förändringar av reglerna för reavinstbeskattning, säger Anton Magnusson.</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2049029&dswid=7187">Läs hela avhandlingen</a></p>/nyheter/otydliga-skatteregler-riskerar-orattvisa-vid-bostadsoverlatelser_12170485//nyheter/valgorenhetsflaset--for-gemenskap-och-ett-gott-syfte_12170452/Välgörenhetsflåset – för gemenskap och ett gott syfteDen 9 maj arrangeras Välgörenhetsflåset återigen på Umeå universitets campus. Efter fjolårets uppskattade comeback bjuds studenter, medarbetare och allmänhet in till ett inkluderande motionslopp för ett gott ändamål – där deltagandet är viktigare än tiden. Mon, 20 Apr 2026 12:02:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c284a22aa30a4e4ba77f299684411ebd/_dsc0446.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c284a22aa30a4e4ba77f299684411ebd/_dsc0446.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c284a22aa30a4e4ba77f299684411ebd/_dsc0446.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c284a22aa30a4e4ba77f299684411ebd/_dsc0446.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c284a22aa30a4e4ba77f299684411ebd/_dsc0446.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c284a22aa30a4e4ba77f299684411ebd/_dsc0446.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Välgörenhetsflåset 2025</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Enklast kommunikationsbyrå</span></div></div><p>Välgörenhetsflåset är ett ideellt motionslopp där deltagarna själva kan välja distans: 2,5, 5 eller 10 kilometer. Loppet riktar sig till alla, sträckorna är asfalterade och tillgängliga för rullstolar, rullatorer och barnvagnar. Alla intäkter går oavkortat till en utvald organisation. Årets organisation är Barncancerfonden Norra, en ideell förening som stödjer barncancerdrabbade barn och deras familjer.</p><p>Starten för loppet går vid campusfontänen klockan 12.00 den 9 maj och banan sträcker sig runt Umeå universitet. I samband med loppet erbjuds även fikaförsäljning, lotterier och musikunderhållning, vilket bidrar till en festlig och trivsam stämning.</p><p>Anmälningsavgiften är 100 kronor eller valfri summa över det.</p><h3>Ett studentdrivet initiativ med stort engagemang</h3><p>Bakom arrangemanget står Idrottsvetarföreningen, bestående av studenter på Idrottsvetenskapliga programmet. Loppet genomförs med stöd av Idrottshögskolan och universitetets arbete för ett hälsosamt campus.</p><p>För studenterna är loppet mer än ett motionslopp, det kombinerar flera saker som de värdesätter i sin utbildning och som framtida arbetstagare inom idrottens område.</p><p>– Dels handlar det om att omsätta teori i praktik genom att planera, organisera och genomföra ett verkligt event, men också om att bidra till något större än oss själva. Genom att koppla evenemanget till välgörenhet får vi möjlighet att använda idrotten som ett verktyg för samhällsnytta, vilket känns både meningsfullt och motiverande. Samtidigt får vi öva vår samarbetsförmåga och samla erfarenhet av projektledning, kommunikation och ansvarstagande. Dessutom är det ett otroligt roligt event som är roligt att arrangera, och det känns fint att alla pengar vi samlar in går till att göra verklig skillnad, säger Frida Helmersson, från projektgruppen Välgörenhetsflåset.</p><p>Välgörenhetsflåset har arrangerats sedan 2015, men låg vilande under flera år innan det återupptogs 2025.</p><p>Förra året samlades över tiotusen kronor in till en lokal förening. Studenterna hoppas att årets lopp ska bli minst lika välbesökt och inspirerande.</p><p>– Framför allt vill vi att alla ska känna sig nöjda med eventet och dagen. Utöver det hoppas vi att deltagarna får upp ögonen för Barncancerfonden Norras viktiga arbete. Vi vill också visa varför Umeå universitet rankas högt inom Healthy Campus och skapa ett återkommande evenemang som deltagarna vill komma tillbaka till år efter år, säger Frida.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6333b2f7-c136-45a4-82b4-99e00ba328dd" data-contentname="Välgörenhetsflåset">{}</div><p><a title="Läs mer om Välgörenhetsflåset" href="https://www.instagram.com/valgorenhetsflaset">Läs mer om Välgörenhetsflåset</a></p>/nyheter/valgorenhetsflaset--for-gemenskap-och-ett-gott-syfte_12170452//nyheter/teori-moter-verklighetsa-utvecklar-studenter-hallbara-miljoer_12170406/Teori möter verklighet: Så utvecklar studenter hållbara miljöerTeori möter verklighet: Så utvecklar studenter hållbara miljöer i Umeå Hur tar maktstrukturer form i stadsmiljön, och hur kan ett industriområde bli en plats för människor i stället för bara lastbilar? Under kursen Hållbart samhällsbyggande fick studenterna lämna föreläsningssalen för att testa teorier i praktiken tillsammans med Umeå kommun.Fri, 17 Apr 2026 15:06:02 +0200<p>Momentet startade med den guidade bussturen ”Det könade landskapet”. Tillsammans med jämställdhetsstrategen Linda Gustafsson fick studenterna se hur långsiktigt jämställdhetsarbete faktiskt ser ut i Umeå och var det fortfarande finns utmaningar.</p><p>Därefter fokuserade gruppen på Västerslätt. Utmaningen? Att titta på hur ett industriområde präglat av tung trafik kan förvandlas till en plats för ”långsam mobilitet”, alltså där det är tryggt och enkelt att gå, cykla och vistas.</p><p>Genom fältarbete och platsanalyser tog studenterna fram kreativa förslag på rumsliga förändringar. Arbetet avslutades med posterpresentationer där representanter från kommunen deltog i diskussionerna.</p><p>Varför jobbar vi så här?</p><p> </p><p>· Verklighetsförankring: Du får se hur planering fungerar i praktiken.</p><p>· Samverkan: Direktkontakt med yrkesverksamma aktörer.</p><p>· Kreativitet: Möjlighet att testa egna idéer och scenarier på riktiga platser.</p>/nyheter/teori-moter-verklighetsa-utvecklar-studenter-hallbara-miljoer_12170406//nyheter/nytt-projekt-ska-losa-kompetensbrist-i-arktis_12170376/Nytt projekt ska lösa kompetensbrist i Arktis – gränsöverskridande samarbete i norra NordenDe nordliga delarna av Norden ligger i framkant av Europas gröna omställning, med växande industrier och en ökande efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Samtidigt står många arktiska samhällen inför stillastående eller minskande befolkning. Det nya gränsöverskridande projektet TalentNorth syftar till att hantera denna växande obalans genom att stärka samarbetet mellan universitet, kommuner och regionala aktörer i den nordiska Arktis.Tue, 28 Apr 2026 13:48:50 +0200<p>– Den gröna omställningen i norra Europa beror inte bara på teknik och investeringar, utan också på att människor väljer att leva och arbeta i regionen. Projekt som TalentNorth är viktiga eftersom de samlar universitet, kommuner och regionala aktörer för att stärka Arktis långsiktiga attraktivitet som en plats att bygga karriär och samhällen på, säger Keith Larson, föreståndare för Arctic Centre vid Umeå universitet.</p><p>TalentNorth är ett samarbete mellan Arctic Six, kommuner och regionala offentliga aktörer i den nordiska Arktis. Projektet syftar till att stärka attraktionskraften och förmågan att behålla kompetens genom att koppla samman utbildning, arbetsmarknadsbehov och regional utveckling över nationsgränser.</p><p class="quote-center">Den gröna omställningen i norra Europa beror inte bara på teknik och investeringar, utan också på att människor väljer att leva och arbeta i regionen.</p><p>I hela den nordiska Arktis skapar växande industrier och offentliga verksamheter en ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, samtidigt som många samhällen har en stillastående eller minskande befolkning. Denna växande obalans mellan arbetskraftsbehov och befolkningsutveckling riskerar att hämma regionens långsiktiga utveckling. Även om det finns initiativ som adresserar delar av problemet begränsas deras effekt ofta av ett fragmenterat angreppssätt.</p><p>TalentNorth möter denna utmaning genom att utveckla ett gemensamt, gränsöverskridande arbetssätt för att attrahera och behålla kompetens. Projektet samlar universitet, kommuner och regionala aktörer för att utveckla gemensamma utbildningsinsatser, kompetensutveckling och kommunikationsaktiviteter.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från konkurrens till samverkan i Arktis</h2><p>Dagens lösningar är ofta fragmenterade. Städer, universitet och länder konkurrerar snarare än samarbetar, vilket försvagar Arktis samlade attraktionskraft. TalentNorth syftar till att förändra detta genom att bygga gemensam kunskap, stärka samarbetet över gränser och formulera ett gemensamt budskap om liv och arbete i Arktis. Målet är att skapa ett långsiktigt system där kommuner och arbetsgivare samverkar över nationsgränser.</p><p>Projektet är ett resultat av samarbetet inom Arctic Six – en allians mellan sex universitet i arktiska Norge, Sverige och Finland – tillsammans med kommuner inom Arctic Urban Regional Cooperation (AURC) och Arctic Mayors’ Forum, inom ramen för Arctic Six Extended.</p><p>– Arctic Six är i sig ett resultat av insikten att vi är starkare tillsammans. Det nätverk vi byggt upp med aktörer i den arktiska regionen inom Arctic Six Extended har gjort det möjligt att identifiera gemensamma utmaningar och behovet av långsiktigt gränsöverskridande samarbete. Min roll som Arctic Six Chair gav mig möjligheten att ta ansvar för att koordinera konsortiet, säger Charlotta Söderberg, Arctic Six Chair, projektets EU-ledande partner, och docent i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya arbetssätt för att attrahera och behålla kompetens</h2><p>– Genom vår roll inom Arctic Six och samarbetet med kommuner och arbetsgivare kan vi koppla samman utbildning, mobilitet och arbetsmarknadsbehov över gränserna, i linje med Norges satsningar i High North. TalentNorth ger oss en konkret plattform för att omsätta forskning och utbildning i praktiska lösningar för hållbar utveckling i Arktis, säger Roberto Rivas Hermann, Arctic Six Chair, projektets norska huvudpartner och professor i innovation och hållbar organisation vid Nord universitet.</p><p>Genom att stärka samarbetet över gränserna vill projektets parter utveckla och testa nya arbetssätt för kompetensförsörjning i den nordiska Arktis. Ambitionen är att dessa erfarenheter ska bidra till att regionala aktörer kan arbeta mer effektivt tillsammans för att möta den växande efterfrågan på kvalificerad arbetskraft.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="060162ce-7e01-4b86-8fac-e7cfdf1dbf33" data-contentname="TalentNorth - Faktaruta">{}</div>/nyheter/nytt-projekt-ska-losa-kompetensbrist-i-arktis_12170376//nyheter/den-kommersiella-ekonomins-paverkan-pa-konkurrens-och-tillit_12170375/Den kommersiella ekonomins påverkan på konkurrens och tillitHur påverkas konkurrens och tillit när kriminella och oseriösa tar plats i den kommersiella ekonomin? Den frågan stod i centrum när forskare, myndighetsrepresentanter och näringsliv möttes i Forskningsrestaurangen på Umeå universitet för ett panelsamtal om korruption, ekonomisk brottslighet och upphandlingens utmaningar. Fri, 17 Apr 2026 14:19:23 +0200<p>Panelen samlade perspektiv både från akademi och praktik. I panelen deltog Oscar Stålnacke, docent i företagsekonomi, Tom Madell, professor i juridik, Anna Lundström, brottsförebyggande specialist, Irina Geibrink, inköpschef på Umeå Energi samt Christer Johansson från Byggföretagen Västerbotten.</p><p>Moderatorn Annakarin Nyberg formulerade problemställningen för diskussionen och riktade ljuset mot konsekvenserna av oseriösa aktörer i konkurrensutsatta branscher.</p><p>– Hur är det att vara hederlig och följa regelverket i en bransch där andra inte gör rätt? Finns det strategier för att stå emot när den kriminella ekonomin påverkar både företag och myndigheter och riskerar att försvaga konkurrens och tillit?</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kriminell ekonomi – ett växande samhällsproblem</h2><p>Ett genomgående tema i samtalet var hur den kriminella ekonomin påverkar både företag och myndigheter. I takt med att stora belopp cirkulerar</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_moderator.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_moderator.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_moderator.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_moderator.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_moderator.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_moderator.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Moderatorn Annakarin Nyberg och Soffa Lundberg under panelsamtalet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Charlotte Ståhl</span></div></div><p>i både privat och offentlig sektor ökar risken att dras in i oegentligheter, ibland utan att ens vara medveten om det.</p><p>– Man kan bli indragen i god tro, inte minst i offentlig sektor. Det finns olika typer av ekonomisk brottslighet, exempelvis skattebrott och penningbrott, men ytterst sett handlar det om ekonomisk vinning. Det finns aktörer som utnyttjar de svagheter som finns, konstaterade Anna Lundström, som arbetar brottsförebyggande mot ekonomisk brottslighet.</p><p>Tom Madell gav en juridisk definition av korruption och pekade på gränsdragningen mellan det omoraliska och det straffbara.</p><p>– Korruption handlar om att missbruka en ställning, till exempel gentemot vänner eller kunder. Det är viktigt att ställa frågan: är detta bara oetiskt, eller är det faktiskt olagligt?</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Risker i upphandling</h2><p>Flera inlägg berörde särskilt offentlig upphandling som ett riskområde. Byggbranschen lyftes fram som ett exempel där långa entreprenadkedjor och många underleverantörer gör kontroll och insyn svår.</p><p>– I ett byggprojekt finns väldigt många underleverantörer. Hur ska man kunna säkerställa att alla är seriösa aktörer? frågade Tom Madell.</p><p>Christer Johansson framhöll att byggsektorn står för en betydande del av Sveriges BNP och att frågor om oseriösa aktörer har fått större uppmärksamhet först under det senaste decenniet.</p><p>– Det finns fortfarande mycket att göra inom samhällsbygge, inte minst när det gäller säkerhet och arbetsmiljö, där brister kan uppmärksammas i genomförandet, exempelvis i hur byggställningar uppförs av underleverantörer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_hb.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_hb.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_hb.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_hb.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_hb.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c20e14b59b9141398420baf067b79e5f/tillsammans_hb.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fullsatt i lokalen när tillSAMmans arrangerade sin andra paneldebatt för året.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Charlotte Ståhl</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Kunskap och samarbete avgörande</h2><p>Irina Geibrink betonade inköpsfunktionen som en nyckel för att förebygga problem.</p><p>– Varje organisation måste syna sin egen verksamhet och sina avtal. Strategiskt inköp behöver få ett större genomslag i hela organisationen, inte bara hos dem som arbetar direkt med upphandling. Frågan måste också upp på chefsnivå.</p><p>Även vikten av tydliga roller och kontroller lyftes.</p><p>– Om vi inte kontrollerar och säkerställer leverantörsledet rinner stora summor pengar ut till fel aktörer. Men det går att skydda systemen genom medvetna val och uppföljning, sa Anna Lundström.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vägen framåt</h2><p>Mot slutet av samtalet diskuterades vilka frågor som är viktigast att utveckla. Panelen var enig om behovet av ökad kunskap och samarbete.</p><p>Sofia Lundberg från Handelhögskolan sammanfattade diskussionen med flera konkreta råd.</p><p>– Våga ställa frågor till leverantörer, ta tid för uppföljning och prioritera samverkan. Samarbete behövs både mellan leverantörer och över gränserna mellan privat och offentlig sektor, liksom ett arbete för mer tillitsbaserad styrning.</p><p><em>Panelsamtalet ingår i panelsamtalsserien tillSAMmans, där forskare, myndigheter och näringsliv möts för att belysa och diskutera aktuella samhällsutmaningar ur flera perspektiv.</em></p>/nyheter/den-kommersiella-ekonomins-paverkan-pa-konkurrens-och-tillit_12170375//nyheter/techsnack-kopplar-samman-studenter-och-arbetsliv_12170323/En timme som gör skillnad – TechSnack kopplar samman studenter och arbetslivNär studenter och yrkesverksamma möts kring skarpa frågor uppstår nya perspektiv. Under TechSnack möter akademisk kunskap verkliga case – och både studenter och organisationer vinner på samarbetet. Fri, 17 Apr 2026 17:07:19 +0200<p>Hur står sig egentligen teorierna när de möter verkligheten? Det var den gemensamma utgångspunkten när TechSnack – en ny seminarieserie från Institutionen för informatik – genomförde sin premiärträff.</p><p class="quote-center">Här möts nyfikenhet, kompetens och verkliga behov – och det gynnar alla parter</p><p>TechSnack är utformat som en prestigelös mötesplats där studenter, näringsliv och offentlig sektor möts i ett kort och fokuserat format. Under en intensiv lunchworkshop bollar deltagarna verklighetsnära utmaningar, testar idéer i realtid och bygger relationer som kan leva vidare bortom seminarierummet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Skarpa perspektiv från regionens digitalisering</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="624f9be3-bf08-450f-8be7-950cf8e69ecd" data-contentname="Sara">{}</div><p>Premiären gästades av Sara Winqvist, enhetschef och programägare, och Emina Kovacevic, verksamhetsutvecklare, båda från Region Västerbotten. De delade med sig av erfarenheter från arbetet med ett av Europas största digitaliseringsprojekt, det omdebatterade vårdinformationssystemet Cosmic – och tog aktivt hjälp av de drygt 20 studenterna genom en workshop.</p><p>– Det är väldigt spännande att få träffa möjliga framtida kollegor och höra deras perspektiv på våra utmaningar. Med deras insikter ska vi försöka att både inspirera och utmana vår egen organisation, säger Emina Kovacevic.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="536642b8-76e8-425b-bae3-9c86c6f79652" data-contentname="Emina">{}</div><p>Även Sara Winqvist lyfter värdet av mötet med studenterna:<br>– Det är helt enkelt väldigt roligt och ger mycket energi. Samtidigt är det viktigt för oss att visa upp regionens uppdrag, bygga relationer och bädda för framtida samarbeten genom t ex examensarbeten eller olika typer av utredningar, säger Sara.</p><p> </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Studenter som aktiva deltagare – och arrangörer</h2><p>TechSnack arrangeras i nära samverkan med tre studenter från BIT-programmet – Nora Lydig, Hanna Tunell och Sofia Stenklyft – som förutom att ha varit med och både planerat och genomfört eventet även deltog i premiär-workshopen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1167bb08-8a15-4e1c-bca4-8da0a162d255" data-contentname="Sofia">{}</div><p>– Det har varit jätteroligt att få vara med och arrangera. Att få testa sina kunskaper i verkliga frågor tillsammans med aktörer från arbetslivet är både stimulerande och inspirerande. Det korta formatet och att det dessutom ligger vid lunchtid gör att det både är ett effektivt sätt att jobba på samtidigt som man inte missar något annat, säger de.</p><p> </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En viktig brygga mellan utbildning och arbetsliv</h2><p>Initiativtagaren Annakarin Nyberg, universitetslektor vid Institutionen för informatik, ser TechSnack som ett viktigt komplement till den ordinarie utbildningen – och dessutom som en naturlig brygga mellan akademi och samhälle.</p><p class="quote-center">Här möts nyfikenhet, kompetens och verkliga behov – och det gynnar alla parter</p><p>– För studenter är det oerhört värdefullt att få möta företag och organisationer under prestigelösa former. Det ger ett kvitto på att det man lär sig faktiskt har bäring utanför universitetet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ba8cdfad-32e2-4274-b2d1-f6d94af0e9ae" data-contentname="Annakarin">{}</div><p>Samtidigt skapas kontakter och nätverk som kan bli avgörande för framtida karriärval. Här möts nyfikenhet, kompetens och verkliga behov – och det gynnar alla parter, säger Annakarin Nyberg.</p><p>Efter den lyckade premiären är planen att genomföra en TechSnack-träff till innan sommaren, även den kring teman där akademi och samhälle gemensamt utforskar framtidens digitala lösningar.</p>/nyheter/techsnack-kopplar-samman-studenter-och-arbetsliv_12170323//nyheter/rekordstort-intresse-for-att-studera-vid-umea-universitet_12170341/Rekordstort intresse för att studera vid Umeå universitet i höstNär ansökan till höstterminen 2026 stängde i veckan hade 83 480 personer gjort minst en anmälan till Umeå universitet i höst. Det är rekordmånga, och en ökning med 10,2 procent jämfört med förra året. Fri, 17 Apr 2026 08:49:24 +0200<p>Umeå universitet ökar därmed antalet presumtiva studenter både sett till antal sökande i första hand och antal sökande totalt.</p><p>Det placerar Umeå universitet på femte plats bland landets lärosäten, baserat på förstahandssökande till programutbildning, och sjätte plats för totalt antal sökande till detsamma. Umeå universitet säkrar därmed platsen som en av landets absolut populäraste utbildningsinstitutioner. Av de större bredduniversiteten i Sverige är det endast Linköpings universitet som ökar mer.</p><p>Bland de mest sökta programmen återfinns, i fallande ordning, Läkarprogrammet, Socionomprogrammet, Masterprogrammet i folkhälsovetenskap, Vårdadministrativa programmet och Juristprogrammet. Sökande till program på avancerad nivå ökar mer än grundläggande nivå. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c04c673989a442b385f666b0a8221279/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c04c673989a442b385f666b0a8221279/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c04c673989a442b385f666b0a8221279/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c04c673989a442b385f666b0a8221279/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c04c673989a442b385f666b0a8221279/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c04c673989a442b385f666b0a8221279/norberg_cathrine_9102_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet, gläds åt rekordsiffrorna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är mycket positivt att se ett så stort intresse för Umeå universitet och att vi ökar så tydligt jämfört med tidigare år. Att allt fler väljer högre utbildning, inte minst på avancerad nivå, visar att många ser utbildning som en investering i sin framtid och som ett sätt att stärka sin kompetens över tid, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet.  </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Distansutbildningar ökar kraftigt </h2><p>Ökningen är också stor vad gäller programutbildning på distans vid Umeå universitet. Antalet förstahandssökande ökade från 3 874 i fjol till 4 793 i år, alltså med 23 procent, på grundläggande nivå och avancerad nivå sammanlagt.  </p><p>Vad gäller distanskurser är ökningen också stor, med 22 procent fler sökande 2026 än förra året.  </p><p>– Distansutbildningar ger möjlighet att studera oavsett var i landet man befinner sig och att kombinera studier med arbete eller familjeliv. Att intresset ökar så markant visar hur viktig denna flexibilitet är för många, och är ett fint exempel på hur högre utbildning kan göras tillgänglig för fler, säger Cathrine Norberg. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Historiskt många sökande i landet  </h2><p>Det höga söktrycket återspeglas även i riket som helhet, där intresset för högskolestudier är historiskt stort. Inför höstterminen hade 424 113 personer skickat in minst en anmälan, att jämföra med 411 200 personer för ett år sedan. Det starka intresset för högskoleutbildning tros bero på en tuff arbetsmarknad samt stora barnkullar i de sökande åldersgrupperna. </p><p>Antagningsbeskeden skickas ut den 10 juli.  </p><p><a href="https://uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/2026-pressmeddelanden/rekordstort-intresse-for-hogskolestudier/">Se mer statistik på Universitets- och högskolerådets (UHR:s) hemsida.</a></p>/nyheter/rekordstort-intresse-for-att-studera-vid-umea-universitet_12170341//nyheter/kirunaklass-vann-arets-regionfinal-i-teknikattan_12170314/Kirunaklass vann årets regionfinal i TeknikåttanKlass 8B från Högalidskolan i Kiruna stod som segrare när regionfinalen i tävlingen Teknikåttan avgjordes vid Umeå universitet på torsdagen. Tvåa blev 8A från Internationella Engelska skolan i Skellefteå och tredjeplatsen kammades hem av 8B från Vattudalsskolan i Strömsund. Thu, 16 Apr 2026 16:29:44 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/943fc806a41a4ce89b2e7947a1f6ee3b/klass_8b_hogalidskolan2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Klass 8B på Högalidskolan är vinnare i Teknikåttans regionfinal 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara-Lena Brännström</span></div></div><p>Teknikåttan är en tävling i teknik och naturvetenskap för åttondeklassare i hela Sverige. På torsdagen möttes de sex bästa lagen i norra Sverige i en regiontävling för att göra upp om en plats i rikstävlingen.</p><p>Tävlingen bjöd på en rad utmaningar för klasserna. Bland annat skulle de, indelade i grupper, bygga broar av grillpinnar, svara på faktafrågor i ett kortspel och lista ut en kod till ett låst kassaskåp.</p><p>Högst genomsnittspoäng totalt fick Högalidskolan som slutade på 58 poäng. Därefter kom Internationella Engelska skolan med 56 poäng och Vattudalsskolan med 52 poäng.</p><p>Vinnaren får 10 000 kronor till klassen och en resa till Teknikåttans rikstävling som hålls på Tekniska museet i Stockholm den 21 maj.</p><p>Tvåan och trean får 7 500 respektive 5 000 kronor till klasskassan.</p><p>I regiontävlingen deltog sex åttondeklasser från norra Sverige:</p><p>• 8B Högalidskolan, Kiruna</p><p>• 8A Internationella Engelska skolan, Skellefteå</p><p>• 8C Nipanskolan, Sollefteå</p><p>• 8 Ramsele skola, Sollefteå</p><p>• 8 Södra Ålidhemsskolan, Umeå</p><p>• 8B Vattudalsskolan, Strömsund</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2a9632c4-2f13-4f14-9e1b-47d5c14d6745" data-contentname="Om Teknikåttan">{}</div>/nyheter/kirunaklass-vann-arets-regionfinal-i-teknikattan_12170314//nyheter/se-seminariet-skrivandet-i-forandring_12170280/Se seminariet: Skrivandet i förändring i Framtidens skolaDen 25 mars samlades forskare, lärarutbildare och lärare vid Umeå universitet för att diskutera skrivandets nya villkor i en tid av generativ AI. Seminariet Framtidens skola: Skrivandet i förändring finns nu att se i efterhand.Thu, 16 Apr 2026 15:53:57 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2c587439-b1a3-44a6-94aa-1cd7f753b378" data-contentname="film">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om seminariet Framtidens skola</h2><p>Hur påverkar generativ AI skrivande, undervisning och lärande? Den 25 mars samlades forskare, lärarutbildare och lärare vid Umeå universitet för att diskutera skrivandets förändrade villkor i skolan. På seminariet deltog även skolutvecklingsledare, representanter från Skolverket och Skolforskningsinstiutet och lärarstudenter.</p><p>Seminariet arrangerades av Finlandsinstitutet i Stockholm och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, i samarbete med Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Seminariets innehåll</h2><p>När generativ AI slog igenom i slutet av 2022 förändrades skrivandet för alla, inte minst för ungdomar. Under konferensen Framtidens skola stod just dessa förändringar i fokus. Temat för seminariet var ämnesintegrerad skrivdidaktik i lärarutbildningen.</p><h3>Från grundskola till lärarutbildning</h3><p>Programmet inleddes med välkomstord av Erika Sturk (Umeå universitet), Janne Wikström (Hanaholmen) och Anna Nummi (Finlandsinstitutet). Därefter följde tre keynote-föreläsningar som belyste skrivande och AI ur olika utbildningsperspektiv:</p><p>Eva Lindgren, professor vid Umeå universitet, talade om skrivande och AI i grundskola och gymnasium.<br>Sofia Jusslin, biträdande professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, tog upp generativ AI som en (o)möjliggörande kraft i akademiskt skrivande.<br>Karyn Sandström, lektor vid Umeå universitet, fokuserade på skrivande och AI i högre utbildning – från teori till praktik.<br>Efter föreläsningarna följde en gemensam frågestund.</p><h3>Paneldiskussion om AI som en del av skrivande i lärarutbildningen</h3><p>Ett centralt inslag under eftermiddagen var paneldiskussionen ”Varför – och varför inte – AI som en del av skrivande i lärarutbildningen?”. I panelen medverkade Caroline Graeske (Luleå tekniska universitet), Lars‑Erik Lauritz (Umeå universitet), Sofia Jusslin (Helsingfors universitet) och Jenny Magnusson (Södertörns högskola). Samtalet modererades av Erika Sturk och kretsade kring både möjligheter och risker med AI som en integrerad del av skrivundervisningen.</p><h3>Skrivum – ett praktiknära utvecklingsarbete</h3><p>Seminariet avslutades med en presentation och workshop om Skrivum-projektet vid Umeå universitet, lett av Erika Sturk och Ann‑Catrine Edlund, professor i svenska språket vid Mittuniversitetet. Projektet syftar till att stärka studenters akademiska skrivförmåga genom att utveckla lärares undervisning i skrivande och ämnesdidaktik, inspirerat av Skrivlyftet.</p><p>Skrivum bygger på ämnesintegrerad skrivdidaktik och involverar lärare från olika discipliner i workshops och praktiknära utvecklingsarbete, med målet att förbättra studenters förutsättningar att lyckas med akademiska uppgifter.</p><p>Fakta: Framtidens skola – Skrivandet i förändring<br>Datum: 25 mars 2026<br>Plats: Umeå universitet<br>Tema: Skrivande, AI och utbildning<br>Arrangörer: Finlandsinstitutet i Stockholm, Hanaholmen och Umeå universitet</p>/nyheter/se-seminariet-skrivandet-i-forandring_12170280//nyheter/att-diskutera-ideer-ar-det-han-tycker-mest-om-i-sitt-arbete_12170296/Att diskutera idéer är det han tycker mest om i sitt arbeteEn fascination för naturen ledde Stéphane Verger in på en karriär inom växtbiologi, där han idag leder en forskargrupp som studerar hur växtceller samverkar och reagerar på fysiska krafter under tillväxt. Nyligen utnämnd till docent reflekterar han över sin akademiska resa, utmaningarna längs vägen och vad som motiverar honom i forskningen.Tue, 28 Apr 2026 10:41:29 +0200<p><em><strong>- Utnämningen till docent markerar nästa steg i din akademiska karriär. Vad inspirerade dig att välja denna väg och satsa på en karriär inom akademin?</strong></em></p><p>Jag har alltid varit nyfiken på naturen och under mina studier utvecklade jag ett starkt intresse för att förstå hur biologiska system fungerar. På universitetet blev jag särskilt intresserad av växter, inte minst efter att ha läst en kurs i växtbioteknik under mitt kandidatprogram. Det intresset ledde mig naturligt vidare till forskning. Jag är väldigt glad att detta nu är mitt arbete!</p><p><em><strong>- Kan du kort beskriva inriktningen på din nuvarande forskning och dess möjliga betydelse?</strong></em></p><p>Min forskning handlar om hur växtceller fäster vid varandra och hur de känner av fysiska krafter under tillväxt. Genom att förstå dessa processer kan vi bättre förklara hur växter utvecklar stabila strukturer. På längre sikt kan denna kunskap bidra till att förbättra kvaliteten på biologiska material som till exempel trä.</p><p class="quote-left">Jag har lärt mig mycket av mina misstag och haft stor nytta av stöd och råd från mina kollegor.</p><p><em><strong>- Vilka utmaningar har du mött under din forskarkarriär och hur har du hanterat dem?</strong></em></p><p>En viktig utmaning för mig kom i övergången från postdoktor till att bli självständig forskargruppsledare. Denna övergång innebär många nya ansvarsområden, som att handleda doktorander och postdoktorer, se till att projekten fortskrider enligt plan, säkra forskningsfinansiering och publicera forskning av hög kvalitet. Jag har lärt mig mycket av mina misstag och haft stor nytta av stöd och råd från mina kollegor.</p><p><em><strong>- Vad tycker du mest om med ditt arbete och vad motiverar dig?</strong></em></p><p>En av de saker jag tycker mest om är att diskutera idéer, projekt och resultat med mina gruppmedlemmar och kollegor. Dessa samtal leder ofta till nya perspektiv och bättre lösningar. Jag motiveras också av den samarbetsinriktade miljön vid UPSC, där kunskapsutbyte och tvärvetenskapligt arbete uppmuntras.</p><p class="quote-right">Att kunna anpassa sig, lära av motgångar och fortsätta framåt är avgörande.</p><p><em><strong>- Vilka råd skulle du ge till unga forskare som vill följa en liknande karriärväg?</strong></em></p><p>Jag vill betona vikten av uthållighet. Det känns ofta som att mycket av det vi försöker misslyckas – från experiment i labbet till ansökningar och artiklar som avslås. Att kunna anpassa sig, lära av motgångar och fortsätta framåt är avgörande. Jag vill också uppmuntra unga forskare att vara nyfikna, bygga starka samarbeten och bidra till sin forskningsmiljö genom att engagera sig i aktiviteter utöver sin egen forskning.</p>/nyheter/att-diskutera-ideer-ar-det-han-tycker-mest-om-i-sitt-arbete_12170296//nyheter/blodbussen-kommer-till-campus--ta-chansen-att-bli-blodgivare_12170285/Blodbussen kommer till campus – ta chansen att bli blodgivareTisdagen den 21 april klockan 12-16.00 kommer blodbussen stå mellan Universum och fontänen på campus. Det är terminens andra besök och förhoppningen är att fler medarbetare och studenter blir blodgivare. – Passa på att göra en god gärning, uppmanar Helena Häggström Nätfalk, blodbussansvarig Region Västerbotten. Fri, 17 Apr 2026 10:45:10 +0200<p>Bussen tar endast emot nyregistreringar. Det betyder att du som har intresse av att bli blodgivare kan ta ditt första steg mot att bli givare genom att besöka bussen, få mer information och göra en anmälan.</p><p>För att bli godkänd blodgivare ska du vara mellan 18-65 år, väga minst 50 kg och ha en svensk id-handling och personnummer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/840e3a9485d348908729d626a1f00aca/blodbuss2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/840e3a9485d348908729d626a1f00aca/blodbuss2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/840e3a9485d348908729d626a1f00aca/blodbuss2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/840e3a9485d348908729d626a1f00aca/blodbuss2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/840e3a9485d348908729d626a1f00aca/blodbuss2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/840e3a9485d348908729d626a1f00aca/blodbuss2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Så här ser Blodbussen ut. Du hittar den vid fontänen vid Universum.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>geblod.nu</span></div></div><p>Helena Häggström Nätfalk är blodbussansvarig på Region Västerbotten och vill se att fler tar chansen att bidra till vården.</p><p>– En dag kan man själva behöva blod, och därför kan man passa på att göra en god gärning och hjälpa någon som just nu behöver blod, säger hon.</p><p>Efter en blodgivning får blodgivaren välja en gåva eller skänka ersättningen till något gott ändamål, men det sker ingen blodtappning vid universitetet, då får man boka tid på Blodcentralen efter att man blivit godkänd blodgivare.</p>/nyheter/blodbussen-kommer-till-campus--ta-chansen-att-bli-blodgivare_12170285//nyheter/halvvags-i-doktorandprojekt-om-ensamkommande-barns-rattigheter-_12170126/Halvvägs i doktorandprojekt om ensamkommande barns rättigheter i asylprocessenMarina Vannelli och närläsare Vladislava Stoyanova diskuterade Marinas avhandlingsarbete under mittseminariet den 13 april. Avhandlingen handlar om ensamkommande barns rätt till juridiskt biträde och god man under asylprocessen. Marina har ett stort engagemang i dessa frågor och hoppas att hennes färdiga avhandling kommer att kunna bidra till att stärka skyddet för ensamkommande barn. Thu, 16 Apr 2026 08:10:33 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="242dab60-2e9d-4de0-bf2b-495a822c9d1b" data-contentname="Marina">{}</div><p>Marina Vannelli, doktorand vid Juridiska institutionen, genomförde sitt mittseminarium den 13 april och är nu halvvägs igenom sitt avhandlingsarbete.</p><p> – Det känns skönt att ha kommit halvvägs i avhandlingsarbetet och att ha haft möjlighet att diskutera mitt arbete med mina kollegor och närläsare <a href="https://portal.research.lu.se/sv/persons/vladislava-stoyanova/">Vladislava Stoyanova</a>, säger Marina.</p><p>Hon ser fram emot sitt fortsatta arbete med avhandlingen och hon är djupt tacksam till Vladislava för hennes stöd och vägledning i att fortsätta utveckla avhandlingen. De båda träffades redan när Marina läste sitt masterprogram.</p><p>– Jag träffade Vladislava för första gången under mitt masterprogram, där hon gav mig inspiration och vägledning när jag började intressera mig för migrationsrätt och barnrätt i samband med min masteruppsats. Det var mycket givande att åter träffa henne nu, mitt i avhandlingsarbetet, och få hennes värdefulla kommentarer, berättar Marina.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f155eb55-cfdf-42bf-b8da-104323ef62ee" data-contentname="Vladislava">{}</div><h3>Ensamkommande barns rätt till juridisk hjälp</h3><p>Marinas doktorandprojekt handlar om ensamkommande barn som söker asyl i Europa och deras rätt till juridiskt biträde och en god man.</p><p>– Dessa rättigheter är centrala för att barnen ska kunna utöva andra rättigheter, såsom rätten till information, rätten att bli hörda och rätten till ett effektivt rättsmedel. Trots detta har genomförandet av dessa rättigheter visat sig vara problematiskt på nationell nivå i flera europeiska stater, till exempel på grund av bristande kompetens eller hög arbetsbelastning hos gode män och offentliga biträden, berättar Marina.</p><p>Även om stater organiserar sina system för godmanskap och juridiskt biträde i enlighet med nationell rätt, är dessa barns rättigheter samtidigt förankrade i de rättsliga ramverk som har etablerats inom Förenta nationerna (FN), Europarådet och Europeiska unionen (EU). Mot bakgrund av de utmaningar som försvårar ett effektivt genomförande av dessa rättigheter på nationell nivå går studien bortom det nationella perspektivet och fokuserar på den internationella rätt som reglerar området. Avhandlingen behandlar därför rätten till god man och juridiskt biträde för ensamkommande asylsökande barn, såsom dessa rättigheter har utvecklats inom FN:s, Europarådets och EU:s rättsliga ramverk, och syftar till att identifiera vägledning i internationell rätt för hur dessa rättigheter kan genomföras på nationell nivå.</p><h3>Med stort engagemang och intresse för internationella frågor</h3><p>När Marina skulle välja vad hon skulle studera så var det internationella frågor, olika kulturer och samhällsutmaningar som intresserade henne mest.  Hon funderade först på att studera internationella relationer men landade sedan i juridiken då hon såg en möjlighet att specialisera sig inom internationell rätt och arbeta med mänskliga rättigheter.</p><p>– Juridiken framstod också som ett konkret verktyg för att arbeta med internationella frågor och hjälpa människor i utsatta situationer, samtidigt som utbildningen gav breda yrkesmöjligheter, säger Marina.</p><p>Att det sedan blev en forskarkarriär var inte någon självklarhet från början för Marina, men under arbetet med sin masteruppsats väcktes viljan att fortsätta inom akademin.</p><p>– I samband med migrationskrisen, när jag valde ämne för min masteruppsats, uppmärksammades ensamkommande barn som sökte asyl i Europa i hög grad i samhällsdebatten. Parallellt var jag volontär vid ett invandrarcentrum, vilket ytterligare fördjupade mitt engagemang i dessa frågor. Under denna tid läste jag mycket om ämnet och kom, genom mitt arbete som volontär, i kontakt med de praktiska utmaningar som ensamkommande barn möter i asylprocessen, ofta i ensamhet och utan tillgång till god man eller juridiskt biträde. Mot denna bakgrund skrev jag min masteruppsats om ämnet och beslutade därefter att fortsätta forskningen på doktorandnivå, i syfte att fördjupa analysen av de internationella rättsliga ramverken och undersöka hur dessa rättigheter kan stärkas, förklarar Marina.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="35e521d5-398f-4764-b929-190bfade8cb9" data-contentname="Porträtt">{}</div><h3>Hopp om ett stärkt skydd för ensamkommande barn</h3><p>Marina hoppas att hennes avhandling kan bidra till att stärka och förbättra skyddet för ensamkommande barn under asylprocessen.</p><p>– Jag vill identifiera vägledning i internationell rätt när det gäller regleringen av dessa rättigheter på nationell nivå och därigenom bidra till en tydligare förståelse för vilket ansvar stater har när det gäller att ge ensamkommande barn juridiskt biträde och en god man, avslutar Marina.</p><p> </p>/nyheter/halvvags-i-doktorandprojekt-om-ensamkommande-barns-rattigheter-_12170126//nyheter/pris-till-forskning-om-grona-industrisatsningar-i-norra-sverige_12170189/Pris till forskning om gröna industrisatsningar i norra SverigeEn vetenskaplig artikel från Umeå universitet har tilldelats ett internationellt pris. Studien analyserar den politiska mobiliseringen kring de stora gröna industrisatsningarna i norra Sverige och hur det påverkar möjligheten för regional utveckling.Wed, 15 Apr 2026 15:57:19 +0200<p>En vetenskaplig artikel från Umeå universitet har tilldelats ”2025 Best Paper Award” av tidskriften Cambridge Journal of Regions, Economy and Society. Studien analyserar hur narrativ kring stora gröna industrisatsningar formas och motiveras, och vilka konsekvenser det får för regional utveckling och demokratiska processer.</p><p>Artikeln “<a title="diva" href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1938305&dswid=-1552">The heroes and killjoys of green megaprojects: a feminist critique</a>” är skriven av Madeleine Eriksson, Anna Sofia Lundgren och Rikard H. Eriksson. Den bygger på intervjuer, mediematerial och analyser av tre stora industrisatsningar i norra Sverige, bland annat batterifabriker och fossilfri ståltillverkning.</p><p>Forskarna visar att den gröna nyindustrialiseringens storskaliga megaprojekt ofta omges av berättelser om ”gröna hjältar”. Det vill säga manliga entreprenörer och investerare som framställs som lösningen på både klimatkrisen och framtida regional utveckling. Denna retorik vilar på en ekomodern maskulinitet som prioriterar storskalig industri, konkurrens och tekniska lösningar framför frågor om social välfärd och rättvisa. I detta ramverk tenderar kritiska röster att avfärdas eller osynliggöras då de anses stå i vägen för den utstakade utvecklingen.</p><p>– Vi ser hur en kraftfull ideologisk fantasi byggs upp kring dessa gröna megaprojekt. De skapar ett hopp, särskilt hos en politisk och ekonomisk elit, om att klimatkrisen kan lösas genom teknisk innovation utan att vi behöver göra avkall på vår livsstil eller ifrågasätta rådande ekonomiska strukturer, säger Madeleine Eriksson.</p><p>Studien belyser hur frågor om miljö, välfärd och social rättvisa tenderar att hamna i skymundan när det nationella fokuset så ensidigt riktas mot tillväxt. Kritiker, som forskarna beskriver som ”feministiska glädjedödare” (killjoys), uppfattas ofta som ett hot mot den gemensamma framtidsvisionen, trots att de lyfter avgörande perspektiv om miljöpåverkan och människors livsvillkor.</p><p>Författarna menar att ett feministiskt och rättviseinriktat perspektiv behövs för att synliggöra makt, riskfördelning och möjliga alternativa framtider.</p><p> </p><h3>Om tidskriften</h3><p><a title="cambridge" href="https://academic.oup.com/cjres">Cambridge Journal of Regions, Economy and Society</a> är en ledande internationell vetenskaplig tidskrift som publiceras av Oxford University Press. Den fokuserar på forskning om regional utveckling, ekonomisk omvandling och samhällsfrågor, ofta med koppling till aktuella globala utmaningar som klimatförändringar och ojämlikhet. Artikeln går att läsa här</p><h3>Om studien</h3><p>Artikeln är en del av det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Det nya framtidslandet?, som leds från Umeå universitet. Forskningsprogrammet som pågår 2023-2029, finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och undersöker den pågående industriella omvandlingen i norra Sverige, där mycket stora investeringar i bland annat grön industri väntas förändra både ekonomi och samhälle.</p>/nyheter/pris-till-forskning-om-grona-industrisatsningar-i-norra-sverige_12170189//nyheter/om-antibiotika-och-resistens-i-ny-popularvetenskaplig-bok_12170053/Om antibiotika och den oundvikliga resistensen i ny populärvetenskaplig bokAntibiotika är en av medicinens största framgångar, men står nu inför sitt kanske största hot. I professor Jörgen Johanssons bok skildras hur antibiotika revolutionerat sjukvården, varför resistensen sprids och vilka vägar som finns för att undvika en post antibiotisk framtid.Wed, 15 Apr 2026 08:01:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5a5b1d2b5c14fdd9d1b1021379f953a/jorgen_johansson2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jörgen Johansson, professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, påbörjade arbetet med sin bok för fem år sedan under covid-19-pandemin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Jörgen Johansson är professor i molekylär mikrobiologi på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Han forskar om hur bakterier koordinerar sin sjukdomsframkallande förmåga genom studier av <em>Listeria</em> som modell-system. Tillsammans med andra forskare vid Umeå universitet försöker Jörgen också identifiera nya typer av antibiotika.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Varför har du skrivit denna bok och varför just nu?</h2><p>–  Efter att ha undervisat en hel del på universitetet men också gett olika populärvetenskapliga föreläsningar insåg jag att det saknas en övergripande populärvetenskaplig bok om antibiotika, hur de fungerar samt hur bakterierna blir resistenta. Jag tyckte det var märkligt att det inte fanns en sådan bok då det tydligen kommer ut en ny kokbok varje dag i Sverige! Inget ont om kokböcker men jag tycker att en bok om antibiotika kan vara av betydelse. Man brukar säga att antibiotikaresistensutvecklingen är den "tysta pandemin" som kommer att drabba fler och fler människor. Därför är det viktigt att allmänheten vet vad det är som händer, och hur man kan förhindra det.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad var din drivkraft bakom boken och vad vill du uppnå med den?</h2><p>– Min förhoppning är att man ska få en ökad insikt av hur viktigt det är att ha fungerande antibiotika, inte bara för att behandla infektionssjukdomar utan också för att förhindra att infektioner bryter ut som hos exempelvis många cancerpatienter under behandling. En stor del av den moderna sjukvården med avancerad kirurgi, transplantationer och som sagt cancerbehandlingar är extremt beroende av fungerande antibiotika. Vi behöver därför antibiotika som fortfarande fungerar, även vi som lever i Sverige där man relativt sällan dör av en infektion.</p><p>– Då all antibiotikaanvändning i praktiken betyder ökad resistensutveckling hoppas jag att allmänheten blir mer restriktiv med att "kräva" antibiotika vid enkla förkylningar. Det ska dock sägas att vi i Sverige (och Västerbotten i synnerhet) är ganska restriktiva i antibiotikaanvändningen jämfört med andra länder.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad behöver allmänheten förstå om ämnet?</h2><p>– Att antibiotikaresistens är ett reellt problem som måste motverkas på alla nivåer. Många tror tyvärr att alla infektioner, även virusinfektioner, kan behandlas med antibiotika. Sedan är det också viktigt att få fram att man absolut inte ska vara rädda för bakterier, de är i mångt och mycket våra bästa vänner och bakterierna i tarmen ser till att vi kan tillgodogöra oss olika näringsämnen och skyddar oss mot farliga bakterier! Kort sagt kan sägas att man bara ska eliminera de bakterier som befinner sig på fel plats i kroppen. Det är när man saknar den möjligheten som det snabbt blir problematiskt.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Finns det något som oroar dig mer nu än för tio år sedan?</h2><p>– Den ökande resistensutvecklingen är skrämmande. Exempelvis finns det Klebsiella-bakterier som isolerats från krigsskadepatienter i Ukraina som är resistenta mot alla antibiotika man normalt sett använder för att behandla infektioner orsakade av den bakterien. Tyvärr är risken stor att sådana multiresistenta bakterier kan orsaka ökat lidande i Ukraina och närliggande länder men också att de tar sig till Sverige.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Tas antibiotikaresistensen på tillräckligt stort allvar och vem bär huvudansvaret?</h2><p>– Jag tycker att politiker generellt i Sverige är ganska medvetna om problematiken. Tyvärr är det lite som klimatkrisen, bakterierna känner inte av olika gränser utan det krävs en ökad samsyn mellan länder för att åstadkomma en reell förändring. Ett stort problem är att det utvecklas alldeles för få nya antibiotikum eller andra behandlingsalternativ, främst för att de ekonomiska incitamenten är för låga. Det håller som tur på att ändras med olika initiativ men det går tyvärr lite väl sakta. Samtidigt är utvecklandet av nytt antibiotikum lite av "konstgjord andning", man vet att bakterier förr eller senare kommer att bli resistenta mot även nya antibiotika. Det gör att man bör se till att ha en kontinuerlig utveckling av ny antibiotika/nya behandlingsstrategier samtidigt som man försöker blockera resistensspridningen. Jag tror att en kombination av båda strategierna är fördelaktigt, det kommer knappast att finnas en "silver bullet" som löser alla problem.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Vad behöver stärkas inom vård och politik för att möta resistensproblemet?</h2><p>– Bra fråga, egentligen är det ingenting som görs helt fel men saker sker lite väl sakta. Det vore som sagt bra om man kan initiera fler initiativ, exempelvis på EU-nivå, för att stärka läkemedelsbolagens incitament att utveckla nya antibiotika eller nya behandlingsinitiativ. Dock kommer det att kosta pengar.</p><p>– Om man tittar på nya behandlingsalternativ är olika typer av bakteriofagbehandlingar vid infektioner något som är mycket intressant och som kan komma att revolutionera den framtida vården. En bakteriofag är ett virus som "attackerar" specifika bakterier. Det gör att enbart vissa specifika sjukdomsframkallande bakterier elimineras vid behandling samtidigt som alla "goda" bakterier finns kvar. Antagligen finns även andra oupptäckta strategier som är kvar att upptäckas och som kan vara till nytta för att ta bort farliga bakterier. Det är därför det är så viktigt med förutsättningslös grundforskning där forskaren själv kan använda sin nyfikenhet för att formulera forskningsfrågor.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Vem riktar sig din bok till? </h2><p>– Min (naiva) förhoppning är att varje bok kommer att läsas av flera personer, och då särskilt personer som kanske inte normalt läser populärvetenskapliga böcker. En uppmaning från mig som författare: Om ni läst klart boken för ni gärna ge den till en kompis, till släkten eller skänka den till någon Second Hand-butik så att fler kan få möjlighet att läsa den. Slit ut den!</p>/nyheter/om-antibiotika-och-resistens-i-ny-popularvetenskaplig-bok_12170053//nyheter/hur-mar-du-som-student-delta-i-var-halsoundersokning_12170011/Hur mår du som student? Delta i vår hälsoundersökning!Du som läser första terminen på ett program på grundnivå kommer att få en hälsoenkät via mejl den 28 april. Enkäten är en del i ett WHO-projekt som universitetet deltar i.Tue, 14 Apr 2026 13:58:25 +0200<p>Livet som student kan vara härligt och spännande, men innebär ibland situationer som känns tuffa eller kravfyllda. Då kan du behöva få stöd i ditt mående. För att universitetet ska få bättre möjligheter att erbjuda dig rätt stöd när du behöver, så deltar vi i ett projekt om och för studenters psykiska hälsa som drivs av Världshälsoorganisationen WHO. Som ett första steg behöver vi ta reda på hur våra studenter mår, och om måendet förändras under studietiden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur du kan bidra</h2><p>Du som är student på <strong>första terminen</strong> av ett utbildningsprogram kommer tisdagen den <strong>28 april</strong> att få ett mejl med förfrågan om att <strong>fylla i en hälsoenkät</strong>. Mejlet har rubriken ”Hur har du det? WHO-enkät till dig som är student”. Avsändare är WHO-enkät till dig som är student (mejladressen är noreply[at]qemailserver.com, från enkätplattformen Qualtrics). Om du inte ser att du fått mejlet, så kontrollera om det kan ha hamnat i skräppostlådan. Preliminärt den <strong>21 april</strong> kommer du också att få ett mejl med mer information om projektet och hälsoundersökningen.</p><p>Enkäten innehåller frågor om fysisk och psykisk hälsa. Eftersom ett av målen med projektet är att erbjuda fler bra stödformer framöver så är dina svar viktiga oavsett hur du mår när du får enkäten.</p><h3>Om projektet</h3><p>Enkäten är en del i det globala forskningsprojektet ”World Health Organization (WHO) World Mental Health International College Student Initiative (WMH-ICS)”. Förutom Umeå universitet så deltar flera universitet i Sverige tillsammans med 17 länder runt om i världen. Det långsiktiga målet är att förebygga psykisk ohälsa hos studenter.</p><h3>Vill du veta mer eller har frågor?</h3><p>Läs mer om <a href="/student/stod-och-hjalp/studenthalsan/halsoenkat-fran-who/">WHO-projektet på Studentwebben</a>.</p>/nyheter/hur-mar-du-som-student-delta-i-var-halsoundersokning_12170011//nyheter/nordiskt-designhistoriskt-symposium-for-forsta-gangen-i-sapmi_12169904/Nordiskt designhistoriskt symposium för första gången i SápmiDen 6–8 maj står Designhögskolan vid Umeå universitet värd för det nittonde symposiet inom Nordiskt Forum för Designhistoria, med rubriken Many Places, Many Design Histories. Symposiet äger rum på Konstnärligt campus i Ubmeje/Umeå, inom Sápmi, och blir första gången nätverket samlas i Sápmi och utanför en nordisk storstad.Mon, 20 Apr 2026 09:29:17 +0200<p>Den 6–8 maj står Designhögskolan vid Umeå universitet värd för det nittonde symposiet inom Nordiskt Forum för Designhistoria, med rubriken <strong>Many Places, Many Design Histories</strong>. Symposiet äger rum på <strong>Konstnärligt campus i Ubmeje/Umeå</strong>, inom <strong>Sápmi</strong>, och blir första gången nätverket samlas i Sápmi och utanför en nordisk storstad.</p><p>Evenemanget samlar forskare, designers och hantverkare, museiintendenter och studenter från Norden och grannregionerna för att utforska hur designhistoria kan skrivas, gestaltas och förstås i en tid av snabb omvandling. Fokus ligger på berättelser som utgår från olika geografier, material, erfarenheter och tvärvetenskapliga perspektiv.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Platsen som utgångspunkt</h2><p>Att symposiet hålls i Umeå och inom Sápmi präglar årets tema. Designhistoriska berättelser har ofta formulerats med utgångspunkt i storstäder, museer och andra etablerade institutioner, vilket påverkat vilka praktiker och perspektiv som synliggjorts.</p><p>”Att vara i Sápmi gör det oundvikligt att uppmärksamma koloniala historier som sällan synts i nordiska designhistoriska sammanhang. Det ger oss ett unikt tillfälle att utvidga fältet och utmana vad ’nordisk designhistoria’ kan vara”, säger <strong>Maria Göransdotter</strong>, universitetslektor vid Designhögskolan och ledamot i Nordiskt Forums styrelse.</p><p>Tillsammans med <strong>Elin Manker</strong> vid Umeå universitet och <strong>Christina Zetterlund</strong> vid Linnéuniversitetet vill arrangörsgruppen bredda synfältet och lyfta fram platser, sammanhang och perspektiv som utmanar invanda föreställningar om nordisk design.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett program som ritar om kartan</h2><p>Årets program omfattar <strong>20 peer review-granskade bidrag</strong>, <strong>två keynotes</strong> och ett <strong>panelsamtal</strong> med slöjdare och slöjdkonsulenter från <strong>Norrbotten</strong>. Flera interaktiva bidrag ställs ut, och intendenter från <strong>Bauhaus Dessau</strong> leder en workshop där deltagare bidrar till den digitala online-atlasen <strong>Schools of Departure</strong>.</p><p>Bidragen spänner från studier av design och hantverk långt utanför de traditionella centrumen, till nya metoder för utställningsarbete och digital förmedling. <strong>Samisk duodji</strong> lyfts tillsammans med lokala museer och olika hantverkstraditioner i norra Sverige, Österbotten och Nordnorge.</p><p>”Design formar framtider, och när vi gör det skriver vi samtidigt historia. Därför behöver fler röster, fler geografier och fler praktiker få ta plats,” säger Christina Zetterlund, professor i designhistoria vid Linnéuniversitetet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Keynotes med perspektiv från polarregionerna</h2><ul><li>Professor Gunvor Guttorm (Samiska högskolan, Kautokeino) belyser urfolks kunskapstraditioner och samtida samiska materiella praktiker.</li><li>Dr Bart Pushaw (University of Tennessee at Chattanooga) analyserar koloniala berättelser och visuella kulturer i det arktiska området.</li></ul><p>Tillsammans synliggör keynotetalarna designhistorier som länge marginaliserats i det nordiska fältet och öppnar för samtal om kunskap, hantverk och plats.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Varför detta är viktigt för norr</h2><p>Symposiet stärker samarbeten mellan akademi, kulturarv och praktik i norra Skandinavien. Det skapar nya möjligheter för forskning och regionala samarbeten, inte minst för yngre forskare och utövare. Genom att förlägga mötesplatsen i Umeå bidrar arrangemanget till att synliggöra den rika design- och slöjdkompetensen i Västerbotten och Norrbotten, och bjuder in aktörer från Österbotten och Nordnorge.</p>/nyheter/nordiskt-designhistoriskt-symposium-for-forsta-gangen-i-sapmi_12169904//nyheter/forskare-visar-hur-vattnet-nar-fotosyntesens-katalytiska-centrum_12169773/Forskare visar hur vattnet når fotosyntesens katalytiska centrumVäxter använder solljus för att omvandla vatten och koldioxid till energirika biomolekyler såsom socker. Som ”biprodukt” släpps syre ut i luften. Men hur vattnet leds till den del av systemet där de allra första stegen i denna process sker – det katalytiska centret för vattenspjälkning – har länge varit oklart. Nu har forskare avslöjat en detaljerad struktur av detta system i växter och funnit vad de beskriver som en ”vattenventil” som reglerar hur vatten transporteras i fotosyntesen.Fri, 17 Apr 2026 08:25:36 +0200<p class="quote-center">Genom att jämföra strukturerna hos fotosystem II från Arabidopsis och cyanobakterier kunde vi se vilka områden som är identiska och därmed funktionellt viktiga</p><p>För två år sedan presenterade forskare från Umeå universitet den mest högupplösta strukturen av fotosystem II i cyanobakterier. Fotosystem II är den del av fotosyntesens maskineri som fångar ljus och initierar reaktionen där vatten spjälkas. Med hjälp av kryoelektronmikroskopi kunde de för första gången urskilja enskilda vattenmolekyler och väteatomer i systemet.</p><p>Nu har forskarteamet, lett av Johannes Messinger, tagit nästa steg och kartlagt motsvarande struktur hos växter, närmare bestämt hos Arabidopsis eller backtrav. Studien, som publicerats i New Phytologist, jämför fotosystem II mellan växter och fotosyntetiska bakterier och visar hur det har utvecklats oberoende av varandra under nästan en miljard år.</p><h3>Viktiga delar av fotosystem II är bevarade hos olika arter</h3><p>- Genom att jämföra strukturerna hos fotosystem II från Arabidopsis och cyanobakterier kunde vi se vilka områden som är identiska och därmed funktionellt viktiga, säger Johannes Messinger, professor vid Umeå universitet och gruppledare vid Umeå Plant Science Centre.</p><p>- De delar som varierar verkar däremot vara mindre avgörande för funktionen, eftersom de kan förändras utan att det påverkar fotosyntesen.</p><p>Ett av de första stegen i fotosyntesen är spjälkning av vattenmolekylen, den reaktion som frigör syre och förser fotosyntesen med elektroner och den del av energin som behövs för att omvandla koldioxid till socker. Det är denna del av processen som forskarna nu kunnat studera i detalj.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="21a8a589-4481-4ce1-9475-bbc094788d14" data-contentname="Johannes Messinger">{}</div><p>Teamet fokuserade särskilt på hur vattenmolekyler rör sig genom fotosystem II och hur de samspelar med det manganhaltiga katalytiska centret, där själva spjälkningen av vatten sker.</p><p>- Vi tittade på vattenmolekyler och vattenkanaler i båda strukturerna. Runt det katalytiska centret var de nästan identiska, vilket tyder på att vattenmolekylernas placering är avgörande för fotosystem II:s funktion, säger Jack Forsman, en av studiens två förstaförfattarna.</p><p>- Längre bort var bilden dock helt annorlunda och kanalerna skilde sig avsevärt åt.</p><p>Forskarna identifierade en smal flaskhals i en av vattenkanalerna. Den ligger precis före katalytiska centret och föreslås fungera  som en slags ”ventil” som kontrollerar  hur vatten tillförs till reaktionsplatsen.</p><h3>’Vattenventilen’ – en flaskhals som styr hur vatten når katalytiska centret</h3><p>- Före ’vattenventilen’ är kraven på kanalernas utformning ganska låga. Därför kan de variera mellan växter och cyanobakterier utan att det påverkar funktionen, säger Wolfgang Schröder, medförfattare och ledare för den tidigare studien.</p><p>- Efter flaskhalsen måste vattenmolekylerna däremot befinna sig i exakt rätt positioner för att kunna samspela korrekt med det katalytiska centret.</p><p class="quote-center">Våra data visar tydligt att det inte räcker att utforma själva metallkatalysatorn - även det omgivande vattennätverket är avgörande</p><p>Insikterna om hur vatten transporteras och positioneras i fotosystem II kan hjälpa forskare att utveckla material för artificiell fotosyntes - tekniker som omvandlar vatten, koldioxid och solljus till bränslen. Idag är sådana reaktioner ofta beroende av sällsynta och dyra metaller, men naturen visar at det går att använda mer lättillgängliga grundämnen som mangan. Det öppnar upp nya möjligheter för mer hållbara energitekniker. </p><p>- Våra data visar tydligt att det inte räcker att utforma själva metallkatalysatorn - även det omgivande vattennätverket är avgörande, säger Johannes Messinger.</p><p>- Framöver kommer vi studera hur dessa flaskhalsar påverkar vattenflödet och vattenspjälkningsförloppet, samt undersöka fotosystem II hos ytterligare arter.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="df934a2c-1a4e-4f58-9a48-03a5526237f8" data-contentname="Article författare">{}</div>/nyheter/forskare-visar-hur-vattnet-nar-fotosyntesens-katalytiska-centrum_12169773//nyheter/bilder-och-samtal-motiverar-till-battre-hjarthalsa_12169649/Bilder och samtal motiverar till bättre hjärthälsaNär hälsorisker blir synliga svart på vitt förändras ofta perspektivet. En studie från Umeå universitet visar att personer som får se ultraljudsbilder av åderförkalkning i sina halskärl, i kombination med motiverande samtal, oftare känner en starkare motivation att förbättra sina levnadsvanor och ta förebyggande läkemedel.Tue, 14 Apr 2026 08:39:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/vipviza_5207_240130_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ultraljudsundersökning av halskärlen inom VIPVIZA‑studien. Genom att visualisera tidiga tecken på åderförkalkning i karotisartärerna får deltagaren en tydligare bild av sin framtida hjärt‑kärlrisk, vilket kan stärka motivationen till förebyggande livsstilsförändringar och behandling.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">När människor ser sina egna kärl, inte som siffror utan som bilder, händer något.</p><p>– När människor ser sina egna kärl, inte som siffror utan som bilder, händer något. Det blir plötsligt konkret och många beskriver en starkare känsla av att de faktiskt kan påverka sin framtida hälsa. Det är ofta där motivationen till förändring föds, säger Margareta Norberg, senior forskare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p>Hjärtinfarkt och stroke är fortfarande de vanligaste dödsorsakerna hos både kvinnor och män. Dessa hjärt‑kärlsjukdomar beror oftast på åderförkalkning, som har samband med riskfaktorer som ohälsosamma levnadsvanor, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och ärftlighet.</p><p>Samtidigt vet vi att hjärt‑kärlsjukdom i hög grad går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor och, när det behövs, läkemedelsbehandling. Trots det kan det vara svårt för många att förstå och agera på sin personliga risk.</p><p>Med hjälp av ultraljudsbilder av blodkärl går det att upptäcka åderförkalkning innan detta gett några symptom. När denna information görs visuell, och kopplas till individens risk, blir sambanden tydligare och mer handlingsinriktade.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Två grupper, olika information</h2><p>I studien ingick cirka 3 500 personer i Västerbotten, 40–60 år gamla och som deltagit i Västerbottens Hälsoundersökningar. Samtliga undersöktes med ultraljud av halspulsådern.</p><p>Hälften av deltagarna fick sina resultat visualiserade som färgkodade bilder, tillsammans med information om sin ”kärlålder”, skriftlig information om att åderförkalkning kan påverkas och ett motiverande samtal med en tränad sjuksköterska. Deras läkare i primärvården fick samtidigt samma information om ultraljudresultatet.</p><p>Den andra hälften (kontrollgruppen) och deras läkare fick inledningsvis ingen information om ultraljudsresultatet. Förebyggande åtgärder genomfördes i samråd med individerna i båda grupperna inom ramen för ordinarie sjukvård enligt gällande riktlinjer, utan inverkan från forskarteamet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/plack.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Väggtjocklek och förekomst av plack i halsartärerna är basen för att bedöma graden av åderförkalkning. I projektet jämfördes väggtjockleken hos deltagarnas med personer av samma ålder och kön och rapporterades grafiskt som ”kärlåder”, grönt om lägre kärlålder eller rött om högre än den kronologiska åldern. Plack visades som ett ”trafikljus”, grönt om plack inte påvisats och rött om plack påvisats.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>VIPVIZA</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Resultat på kort och lång sikt</h2><p>Efter ett och tre år hade gruppen som sett sina bilder och fått motiverande samtal lägre beräknad risk för hjärt‑kärlsjukdom, gynnsammare utveckling av flera riskfaktorer samt högre motivation att följa råd och behandling.</p><p>Vid treårsbesöket fick även kontrollgruppen ta del av samma visualisering och motiverande samtal. Vid sex års uppföljning hade kontrollgruppen kommit i kapp: båda grupperna hade då liknande riskprofiler, blodtryck och vikt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f909e359a85743a9a8bae0a40deaa2b6/margareta_norberg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Margareta Norberg, senior forskare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>– Sex år är en lång uppföljning i den här typen av studier och all förebyggande behandling har skett inom ordinarie primärvård. Det stärker bilden av att relativt enkla verktyg kan göra stor skillnad över tid, säger Margareta Norberg.</p><p>Forskarna såg också en tydlig minskning av det skadliga LDL‑kolesterolet i båda grupperna över tid, kopplad till ökad förskrivning av och bättre följsamhet till statiner. Effekten sågs först i gruppen som fick visualisering, och därefter i kontrollgruppen när även de tog del av bildresultat och motiverande samtal.</p><p>Tydliga bilder ger stöd både för patient och läkare. När primärvårdens läkare får tillgång till samma underlag ökar sannolikheten att förebyggande behandling, i samråd med patienten, initieras och följs upp.</p><p>Studien är publicerad i tidskriften European Heart Journal Open och ingår i det långsiktiga forskningsprojektet VIPVIZA som har pågått sedan 2013.</p>/nyheter/bilder-och-samtal-motiverar-till-battre-hjarthalsa_12169649//nyheter/klimatomstallningar-som-kulturell-praktik_12169670/Klimatomställningar som kulturell praktikHur förhandlas klimatförändringar i vardagen, i lokalsamhällen och i offentliga samtal? I ett nytt temanummer av Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift riktas fokus mot klimatomställningar som kulturella, sociala och politiska processer snarare än enbart tekniska lösningar.Mon, 13 Apr 2026 16:32:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/058ad6885994478a9010a95aaded66df/kulturella_perspektiv_miljo2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tidskriften Kulturella perspektiv</span></div></div><p class="quote-center">Genom empiriskt förankrade studier bidrar temanumret med nya perspektiv på hur klimatfrågan levs, tolkas och omförhandlas i olika sociala och kulturella sammanhang</p><p>Temanumret ”Klimatomställningar” samlar aktuell etnologisk och kulturvetenskaplig forskning som undersöker hur klimatfrågan tar form genom meningsskapande, känslor och maktrelationer. Bidragen visar hur föreställningar om historia, plats och identitet aktiveras när samhällen står inför krav på förändring – och hur omställning ofta innebär konflikt, ambivalens och förhandling.</p><p>Klimatet beskrivs ofta som en av vår tids stora ödesfrågor med krav på handling. I praktiken innebär klimatomställningar emellertid ofta intensiva processer av förhandling och meningsskapande, skriver redaktörerna <strong>Anna Sofia Lundgren</strong> och <strong>Evelina Liliequist</strong> i temanumrets ledare.</p><h3>Starka känslor, retoriska manövrer och vardagliga praktiker</h3><p>I introduktionen betonar de vidare vikten av att förstå klimatomställningar bortom policy och teknik. I stället synliggör numret hur omställning tar sig uttryck i starka känslor, retoriska manövrer och vardagliga praktiker, och hur frågor om makt och tillhörighet genomsyrar klimatdiskussioner.</p><p>Genom empiriskt förankrade studier bidrar temanumret med nya perspektiv på hur klimatfrågan levs, tolkas och omförhandlas i olika sociala och kulturella sammanhang. Tidskriften vänder sig till forskare, studenter och praktiker inom humaniora och samhällsvetenskap, men också till en bredare publik med intresse för samtidens stora omställningsfrågor. </p><p>Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift är en refereegranskad tidskrift som sedan 1992 ges ut av föreningen Kulturella Perspektiv och rymmer forskning om kultur, samhälle och vardagsliv i vid bemärkelse. Produktionen av detta temanummer är finansierad av Riksbankens Jubileumsfond [nr M22-0029] och Formas [nr 2022-01841].</p><p><a href="https://publicera.kb.se/kp/index" target="_blank" rel="noopener">Temanumret finns tillgängligt här</a></p>/nyheter/klimatomstallningar-som-kulturell-praktik_12169670//nyheter/forandringar-nar-du-laddar-ner-e-bocker_12169509/Förändringar när du laddar ner e-böckerDen 14 april inför en av bibliotekets leverantörer av e-böcker, EBSCO, ett nytt kopieringsskydd för sina e‑böcker. Förändringen berör dig som laddar ner hela e‑böcker från EBSCO för att läsa dem offline, men påverkar inte dig som läser dina e-böcker direkt i webbläsaren. E-böcker från andra leverantörer, till exempel Ebook Central, påverkas inte heller av förändringen.Mon, 13 Apr 2026 16:06:06 +0200<p>Kopieringsskyddet styr vilket läsprogram som kan användas för att öppna de e‑böcker som du laddar ner till din dator, surfplatta eller mobil. När EBSCO byter kopieringsskydd behöver du därför se till att använda ett läsprogram som har stöd för det nya skyddet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Så påverkas du som använder bibliotekets e‑böcker</h2><p>Du som laddar ner hela e‑böcker från EBSCO för att läsa offline behöver använda ett läsprogram som har stöd för EBSCOs nya kopieringsskydd. Ett exempel på ett läsprogram som fungerar är PocketBook Reader som finns tillgängligt för dator, mobiltelefon och surfplatta. EBSCO själva rekommenderar Thorium Reader som dock endast finns tillgängligt för Windows, macOS och Linux.</p><p>Förändringen påverkar <strong>inte</strong> dig som:</p><ul><li>läser e‑böcker direkt i webbläsaren</li><li>laddar ner e-böcker från andra leverantörer, exempelvis Ebook Central</li><li>laddar ner enskilda kapitel av e-böcker från EBSCO.</li></ul><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kontakta biblioteket för att få hjälp</h2><p>Om du har frågor eller behöver hjälp med att komma åt våra e-böcker är du välkommen att kontakta biblioteket.</p>/nyheter/forandringar-nar-du-laddar-ner-e-bocker_12169509//nyheter/historikern-om-ryska-hotet-i-norden_12169607/Historikern om ryska hotet i Norden: "Vi måste vara beredda – tillsammans"Kriget i Ukraina fortsätter, med den ryska hotbilden alltjämt närvarande i Nordens närområde. Samtidigt är skillnaderna stora mellan Sveriges nedbantade beredskap, och grannen Finlands långvarigt höga försvarsförmåga. Historieprofessorn Martin Hårdstedt menar att Sverige och övriga Norden borde dra lärdom av den finska modellen och ta ett större ansvar för Finlands försvarsutgifter – medan handlingsutrymme fortfarande finns. Thu, 23 Apr 2026 11:25:52 +0200<p>Ukraina har varit i konflikt med Ryssland sedan 2014, då ryssarna tog kontroll över Krim-halvön och delar av östra Ukraina. I februari 2022 trappades kriget upp när Ryssland inledde en fullskalig invasion av landet. Det pågående kriget är Europas största och mest förödande väpnade konflikt sedan andra världskriget.</p><p><strong>Du är historieprofessor. Hur hjälper det historiska perspektivet oss att förstå dagens säkerhetspolitiska läge i Norden, i spåren av Rysslands invasion av Ukraina?</strong></p><p>– Historiskt sett, och även nu, kan man säga att Ryssland är ett imperium som pulserar mellan kollaps och expansion. Att man nu försöker ta delar av Ukraina har djupa historiska rötter, och de områden man ockuperat finns det långvariga föreställningar om att de tillhör Ryssland. Så i en historisk kontext är det logiskt och lätt att förstå den situation som nu råder, säger Martin Hårdstedt.</p><p>Till vardags arbetar Martin Hårdstedt vid Institutionen för idé- och samhällsstudier på Umeå universitet, där han både forskar och undervisar. I skrivande stund håller han en kurs på avancerad nivå om Ukraina som gränsregion och avslutar som bäst en bok om ockupationen av Norge 1940–45. Martin Hårdstedt är också en av programledarna för Militärhistoriepodden.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/hardstedt_martin_img_3993_160623_ubs_svart_forlangd.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>"Ryssland är en auktoritär stat som aldrig har nått så långt på demokratins väg, och det har inte spelat någon roll om härskaren heter Putin eller Peter den store eller Stalin", säger Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Bergfors</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Stark beredskap i Finland</h2><p>I Sverige har den militära och civila beredskapen på många sätt monterats ned de senaste årtiondena. Detsamma kan inte sägas om Finland, som fortsatt att upprätthålla en hög beredskap, med sin långa landsgräns mot Ryssland och historiska erfarenheter av krig med Sovjetunionen.</p><p>– Finland har alltid varit mentalt förberett på att det värsta kan hända, och det har vi inte i Sverige. Det är stor skillnad. Jag tror inte att det behöver ha endast med säkerhetspolitiskt tänk att göra, utan är en del av en realistisk mentalitet i landet, säger Martin Hårdstedt som, för transparensens skull, ska sägas själv bor i Finland.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Finlands beredskap – och vad Sverige saknar</h2><p>Finland har i historien alltid behövt förhålla sig till sin starka, potentiellt farliga granne i öst. Det finns till och med ett begrepp för det: finlandisering, att som liten stat ständigt leva under inflytande eller hot från ett större grannland. Den historiska kampen för självständighet gentemot Sovjet lever som ett kollektivt minne i det finska samhället.</p><p>Landet har förstått hur viktigt det är att skapa en tröskeleffekt som avskräcker Ryssland från aggression, och Finland har därför en militär beredskap som Martin Hårdstedt beskriver som imponerande.</p><p>– De kan omedelbart mobilisera 280 000 stridsutbildade soldater. Dessutom har de ytterligare över 700 000 män och kvinnor som har fått grundläggande stridsutbildning på 6–15 månader. I Sverige har vi fortfarande en mängd äldre personer med stridsutbildning, men ett stort glapp har uppstått där många yngre saknar det.</p><p>Martin Hårdstedt menar att det inte bara handlar om rent stridsutbildade soldater som saknas i Sverige, utan också högutbildad civil och militär personal som kan vara med och leda i en potentiell väpnad konflikt.</p><p><strong>Sverige har ju under en tid även tappat en del av sin civila beredskap. Kan du berätta lite hur Finland skiljer sig på den punkten?</strong></p><p>– Den civila beredskapen är minst lika viktig som den militära, vill jag börja med att säga. De har helt andra beredskapslager i Finland och en annan nivå av förberedelse. Jag vågar också påstå att Finland till del har skött sin infrastruktur bättre, trots att Sverige är ett rikare land. De har också kvar kunskaper i civilsamhället som Sverige en gång hade, med frivilligorganisationer som kan agera i kris eller konflikt.</p><p>Det handlar alltså i grunden om resiliens, det vill säga samhällets grundläggande förmåga att stå emot i ett krisläge.</p><p>– Som historiker blir jag förbluffad över att man på 1990-talet och 2000-talet fattat beslut om att sänka vår beredskapsnivå i Sverige, inte bara militärt utan som samhälle i stort, så radikalt. Det ter sig nu i efterhand som obetänksamt. Då framstår det lilla landet Finland som tämligen klarsynt, och det beror ju på att de har den historiska erfarenheten av ett potentiellt aggressivt grannland, säger Martin Hårdstedt.</p><p class="quote-center">Man kan kalla det den geopolitiska asymmetrin: Sverige är alltid skyddat av ett Finland som alltid är hotat.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Finland avgörande för Sveriges säkerhet</h2><p>Många svenskar ser kanske Finland som en slags buffertzon mot Ryssland, och det råder en trygghet i att "om ryssen kommer" – då anfaller de förmodligen Finland först. Det innebär i praktiken också att Finlands försvarsförmåga är av betydelse för stabiliteten i hela Norden.</p><p>– Finland har en helt avgörande säkerhetspolitisk betydelse för Sverige och hela norra Europa. Man kan kalla det den geopolitiska asymmetrin: Sverige är alltid skyddat av ett Finland som alltid är hotat. Bryter en rysk armé igenom på Nordkalotten har Sverige för liten stridsförmåga för att hålla dem stången, så det är helt grundläggande att Finland håller emot.</p><p>Finland befinner sig nu i ett ansträngt ekonomiskt läge, samtidigt som landet vill och behöver upprätthålla sin goda beredskap i händelse av krig eller kris. Martin Hårdstedt tycker att Sverige, liksom Norge och Danmark, borde öppna plånböckerna och bidra till Finlands försvarsutgifter i egenskap av den skyddszon man utgör mot Ryssland. Om detta har han bland annat skrivit i en uppmärksammad <a href="https://www.dn.se/debatt/var-skyldighet-att-pytsa-in-till-finlands-forsvarsnota/">debattartikel på DN Debatt</a>.</p><p>– För mig är det här en ödesfråga. I Sverige tänker man kanske att andra kommer att komma och rädda oss, men vi måste vara beredda att bära det här tillsammans. Vi tillhör ju några av världens rikaste länder, så det handlar bara om att omfördela resurserna och att använda dem på ett vettigt sätt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b458a6c471549f4805ec2493db3e5e8/krig.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina, som nu är Europas största och mest förödande väpnade konflikt sedan andra världskriget.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Adobe Stock</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Tror att Baltikum intresserar Ryssland</h2><p><strong>Hur skulle du beskriva det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde i dag?</strong></p><p>– Helt krasst; så länge Ryssland är uppbundet av konflikten i Ukraina finns det inte ett akut hot mot oss. Men det pågår hela tiden förberedelse från rysk sida för en aggression mot sina grannländer. Man bedriver omfattande underrättelseverksamhet och systematiskt påverkansarbete hela tiden.</p><p><strong>Vilken typ av konflikt tycker du att det borde finnas beredskap för här i norr – vad är ett troligt scenario?</strong></p><p>– Jag tänker inte på fullskaligt krig, men kanske en höjning av konfliktnivån i vårt närområde. Jag tror inte att Ryssland är intresserat av Finland i första hand, men det kan röra sig om aggression mot någon baltisk stat. Där finns det också många etniska ryssar och ryska minoriteter, så Ryssland skulle kunna göra anspråk på det området. Där ligger en risk.</p><p>Många bedömare är eniga om att mycket talar för nya, ryska konflikter inom ett antal år efter en eventuell fred i Ukraina.</p><p>– Det ser oroväckande logiskt ut att Ryssland är i ett expansionsläge, där man återigen försöker lägga under sig landområden som man påstår sig ha rätt till av historiska skäl.</p><p>Martin Hårdstedt menar att man inte ska gå runt och vara rädd, men att den allmänna medvetenheten om det potentiella hotet från öst borde vara större.</p><p>– Man ska ha klart för sig att det här pågår, och inte vara naiv. Men man behöver inte smyga längs väggarna heller.</p><p><strong>Om du sammanfattar med en historikers blick: Vilken lärdom riskerar Sverige att missa om vi inte agerar?</strong></p><p>– Vi riskerar att återigen komma för sent när saker och ting förändras i vår omvärld. Vi har ett slags historiskt öde att alltid vara för sent ute. Skälet till det vet jag inte vad det är. Men om man har en aggressiv, auktoritärt styrd stormakt så nära behöver vi tänka om och arbeta för att upprätthålla en långsiktig beredskap. Jag tror dock att vi är inne i en period av uppvaknande i Sverige nu, säger Martin Hårdstedt.</p>/nyheter/historikern-om-ryska-hotet-i-norden_12169607//nyheter/rapport-klar-nya-insikter-om-hybrida-larandemiljoer-_12169587/Rapport klar: Nya insikter om hybrida lärandemiljöer I fyra år har hybrida lärandemiljöer testats och utforskats i samverkansprojekt mellan Umeå universitet och Akademiska Hus. I projektet Hybridverkstad för flexibelt lärande och Learning Lab har en testbädd för hybrid pedagogik, rum och teknik använts av lärare och studenter som delat med sig av sina erfarenheter. Nu kan du läsa slutrapporten från Umeå universitet.Mon, 13 Apr 2026 11:58:17 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bd7a9e42-c044-42c4-a320-35cfb600e191" data-contentname="Bild Learning Lab">{}</div><p>Hur skapar vi lärandemiljöer där alla kan delta med likvärdiga förutsättningar, oavsett var de befinner sig? Den frågan har stått i centrum för ett fyraårigt utvecklingsarbete vid Umeå universitet i samverkan med Akademiska Hus.</p><p>– Projektet (Learning Lab) har gett viktiga insikter om hur behovet av hybriditet faktiskt ser ut och hur det i sin tur påverkar rumsdesign och teknik. Insikter som blir viktiga för oss som fastighetsägare, när vi tillsammans med våra kunder utvecklar campus runt om i landet, säger, Kajsa Winnes, projektledare för Learning Lab Umeå vid Akademiska Hus.</p><p>Resultaten visar tydligt att hybridundervisning, där studenter deltar både på plats och digitalt, rymmer fantastiska möjligheter men också stora utmaningar. För att hybridundervisning ska bli bra och likvärdig för alla som deltar, ställer det höga krav på hur den fysiska miljön utformas. En av projektets kanske viktigaste slutsatser är att det inte är tekniken i sig som avgör kvaliteten, utan hur pedagogik, rum och teknik samverkar.</p><p>– Vi ser att välfungerande hybrida lärmiljöer kräver ett helhetsperspektiv. Tekniken möjliggör, men det är pedagogiken och rumsdesignen som avgör om alla verkligen kan vara delaktiga, säger Åse Tieva, pedagogisk utvecklare och verksamhetsansvarig för Learning Lab vid Umeå universitet.</p><h3>Skala ner för att skala upp</h3><p>Den fysiska miljön i Learning Lab Umeå skapades i en helt vanlig lärosal på universitetet. Valet var medvetet. Det handlade om att kunna testa och förändra, för att i nästa steg skala upp fungerande koncept till liknande miljöer. Nya rumsliga och tekniska lösningar har utvecklats och prövats i nära dialog med lärare och studenter.</p><p>Arbetet har bedrivits iterativt. Lösningar har testats, utvärderats och förbättrats över tid. En viktig lärdom är att en hög nivå av hybriditet, med sömlös interaktion mellan studenter, varken är särskilt efterfrågad eller enkel att få till i praktiken. Förutsättningarna för att alla deltagare ska kunna se och höra varandra i helgrupp är ofta inte tillräckliga.</p><p>Komplexa tekniska lösningar ger inte alltid bättre undervisning. Tvärtom pekar resultaten på värdet av att förenkla och fokusera på de behov av hybriditet som är störst.</p><p>– Att skala ned för att kunna skala upp är en nyckelinsikt. Robust, standardiserad teknik och tydliga lärandemiljöer gör det enklare för fler att använda hybridundervisning i praktiken. Det är också lättare att sprida lösningar som inte bygger på specialteknik eller väldigt speciella rum, säger Åse Tieva.</p><p>För Umeå universitets del har fokus legat på igenkännbarhet och att sänka trösklar för användning. Pedagogiken ska stå i centrum, och tekniken ska inte kräva särskilt stöd för att kunna användas utan stötta den pedagogiska designen.</p><h3>Flexibilitet – men inte på bekostnad av delaktighet</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cf3de1dc-9d9e-4616-b0fa-36094acc8967" data-contentname="Bild Learning Lab utrymme">{}</div><p>Hybridundervisning skapar nya möjligheter till flexibilitet och tillgänglighet. Studenter kan delta oavsett geografisk plats, livssituation eller andra hinder. Samtidigt visar rapporten att delaktighet inte kommer automatiskt.</p><p>Utmaningar som ljudkvalitet, interaktion mellan studenter och behovet av tydlig struktur återkommer genom hela studien. Särskilt grupparbeten med deltagare både på plats och online visade sig vara komplexa att genomföra med hög kvalitet. Hybrida lärmiljöer måste designas med fokus på social interaktion, genomtänkt pedagogisk design och likvärdiga förutsättningar, inte bara teknisk uppkoppling.</p><h3>Ett gott samarbete möjliggjorde satsningen</h3><p>Samarbetet mellan Umeå universitet och Akademiska Hus är ett exempel på hur vi tillsammans kan utveckla framtidens campusmiljöer.</p><p>Genom Learning Lab skapades en testbädd där forskning, pedagogik och fysisk miljö möts. För Umeå universitet har det inneburit en möjlighet att utveckla kunskap om hur lokaler faktiskt används och hur de bör utformas för att stödja lärande.</p><p>– För oss handlar det om att förstå hur lärandemiljöer fungerar i praktiken, inte bara om hur många studenter som får plats i en lärosal. Genom nära samverkan med universitetet kan vi utveckla lösningar som både är forskningsbaserade och relevanta i verkligheten, säger Kajsa Winnes.</p><p>Satsningen visade också värdet av långsiktiga partnerskap. När lärosäten och fastighetsägare arbetar tillsammans kan idéer testas snabbare, lärdomar tas tillvara och omsättas i fler utbildningsmiljöer.</p><p>Akademiska Hus satsade, i samverkan med Umeå universitet, på att etablera Learning Lab som testbädd. Parallellt avsatte Umeå universitet resurser för en intern satsning på Hybridverkstad för flexibelt lärande. Tillsammans, och genom ett nära samarbete både mellan parterna och internt med andra enheter, funktioner, lärare och studenter, har detta möjliggjort ett systematiskt utvecklingsarbete nära kärnverksamheten.</p><h3>En grund för framtidens campus</h3><p>Slutrapporten pekar ut flera vägar framåt. Behovet av standardiserade hybridlösningar, fortsatt pedagogiskt stöd och fler testmiljöer där nya arbetssätt kan utvecklas. Viktiga lärdomar rör bland annat akustik och möblering för grupparbete, lärarnas behov av tid och stöd samt visuella lösningar som stärker känslan av närhet och delaktighet mellan deltagare på plats och online.</p><p>Hybridundervisning verkar fungera bäst när rumslig och teknisk design, pedagogik och social interaktion utvecklas integrerat. Tekniken möjliggör – men pedagogiken avgör.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="530d9ef6-9267-445d-857b-adc644df1032" data-contentname="Länk till slutrapport LLH nyhet">{}</div>/nyheter/rapport-klar-nya-insikter-om-hybrida-larandemiljoer-_12169587//nyheter/idrottshogskolans-forskningsdag-lyfter-aktuell-idrottsforskning_12169566/Idrottshögskolans forskningsdag lyfter aktuell idrottsforskningDen 7 maj arrangeras Idrottshögskolans forskningsdag – en konferens som samlar forskare, studenter och yrkesverksamma med intresse för idrott. Dagen ger en inblick i den idrottsforskning som bedrivs vid Umeå universitet och välkomnar både interna och externa deltagare. Mon, 20 Apr 2026 13:56:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b1e2a4efde43476e9b9b6b8fa4176c19/publik_kultmed_konferens_img_5378-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Idrottshögskolans forskningsdag välkomnar alla med intresse för idrott. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Under Idrottshögskolans forskningsdag presenterar forskare inom Idrottshögskolans forskningsnätverk sin senaste forskning inom idrottsområdet. Presentationerna ges i ett populärvetenskapligt format och speglar bredden av den idrottsrelaterade forskning som bedrivs vid Umeå universitet.</p><p>–Konferensen välkomnar både medarbetare och studenter vid Umeå universitet samt externa åhörare med intresse för idrott, hälsa och fysisk aktivitet, säger Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan.</p><p>Konferensen arrangeras vartannat år och syftar till att synliggöra den idrottsforskning som bedrivs vid lärosätet samt att skapa en mötesplats för kunskapsutbyte, inspiration och samtal över yrkes- och ämnesgränser inom idrottsområdet.</p><h3>Program med bredd inom idrottsforskning</h3><p>Programmet består av parallella forskningspresentationer som berör bland annat idrottsmedicin, idrottspsykologi och idrottspedagogik. Bland annat ger Inger Eliasson från Pedagogiska institutionen nya insikter om hur emotionella övergrepp mot unga domare kan förebyggas, medan Johan Lindholm från Institutionen för juridik belyser frågor om intressen och konflikter kopplade till doping.</p><p>Deltagarna får även ta del av föreläsningar om den fysiologiska testningens betydelse ur elitutövarens perspektiv, mental träning för unga elitidrottare samt hur förbättrad kommunikation kan stärka relationen mellan tränare och idrottare.</p><p>Idrottshögskolans forskningsdag gästas också av Anna Iwarsson, styrelseordförande i Riksidrottsförbundet, som medverkar som keynote speaker och inleder dagen med en inblick i vad som är på gång inom svensk idrott. Hon delar även sina perspektiv på vikten av samarbete mellan idrotten och lärosätena för att möta framtida behov och utmaningar.</p><p>Dagen bjuder även på prisutdelningar. Bland annat uppmärksammas Årets Idrottsalumn 2025, en tidigare student från ett idrottsrelaterat utbildningsprogram vid Umeå universitet som idag bidrar till utveckling av svensk idrott. Därutöver delas Innebandyns kompetenscentrums vetenskapliga priser ut, och IKSU belönar den presentation som anses vara bäst under forskningsdagen.</p><p>Anmälan till Idrottshögskolans forskningsdag är öppen till och med 29 april.</p><p>–Idrottshögskolans forskningsdag är en mötesplats för alla med intresse för idrott och forskning. Jag hoppas att många tar chansen att delta den 7 maj, säger Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan.</p><p><a class="documentIcon" title="Program: Idrottshögskolans forskningsdag 7 maj 2026" href="~/link/ee1d36a4e00f4bf499660b4968c561c4.aspx">Program: Idrottshögskolans forskningsdag 7 maj 2026</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b24541eb-aa7e-4cd6-bd94-edfdd63867c3" data-contentname="IHs forskningsdag">{}</div>/nyheter/idrottshogskolans-forskningsdag-lyfter-aktuell-idrottsforskning_12169566//nyheter/1-av-10-har-smarta-i-ansiktet--ny-metod-visar-samhallskostnaden_12169168/1 av 10 har smärta i ansiktet – ny metod kan visa samhällskostnadenSmärta i ansiktet är en av de vanligaste formerna av kronisk smärta. Trots det har man inte haft något effektivt sätt att mäta hur det påverkar individen i jämförelse med andra sjukdomstillstånd, eller samhället i form av till exempel sjukvårdskostnader. Nu har en internationell forskargrupp, ledd av forskare från Umeå universitet, tagit fram beskrivningar som ska synliggöra den globala sjukdomsbördan för smärta i ansiktet.Thu, 09 Apr 2026 08:44:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/anna_lovgren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Lövgren, tandläkare och biträdande lektor vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hamdija Comic</span></div></div><p>– Nu kan vi för första gången jämföra bördan med att ha ansiktssmärta med till exempel diabetes, det vill säga hur mycket man påverkas genom livet av att ha den här sjukdomen, säger Anna Lövgren som är docent vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och en av forskarna som lett studien.</p><p>Smärta i ansiktet beror ofta på att musklerna eller lederna i käken är överbelastade och börjar göra ont. Tillståndet påverkar vardagliga aktiviteter som att äta och prata, och är ofta långvarigt. Många patienter får också andra problem, som huvudvärk och störd sömn. Data från Västerbotten visar dessutom att personer med ansiktssmärta oftare har långa sjukskrivningar. Men de sammanlagda kostnaderna för det här tillståndet har hittills varit svåra att se.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baec99e5f4e2488180ab3a1c6bc12086/36827862-young-sad-woman-suffering-from-tooth-pain.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos, Yevgen Rychko</span></div></div><p>– När vi nu kan uppskatta sjukdomsbördan av ansiktssmärta kan vi också koppla det till hälsodata och se till exempel hur många som drabbas och vad det får för konsekvenser för samhället. Vi kan också uppskatta hur mycket det kostar att behandla personen i form av sjukvårdsbesök, undersökningar och behandling, säger Anna Lövgren.</p><p>Just nu arbetar Anna Lövgren för att ta fram ett första mått på global sjukdomsbörda för smärta i ansiktet. Hon har också fått medel för en nationell studie för att uppskatta sjukdomsbördan i de olika regionerna i Sverige. Hennes förhoppning är att vården för patienter med ansiktssmärta ska bli bättre och mer tillgänglig när man enklare kan jämföra med andra sjukdomar.</p><p>– Vi argumenterar för att det här tillståndet ska inkluderas i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem för att patienter ska ha råd att ta emot den behandling de behöver. Vi screenar också för den här sjukdomen, men 50% av de som screenar positivt får ingen åtgärd. Det är ett underbehandlat tillstånd, säger Anna Lövgren.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0a5b2c3d-12da-411d-8d71-24cbdd1792b4" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/1-av-10-har-smarta-i-ansiktet--ny-metod-visar-samhallskostnaden_12169168//nyheter/nar-mediebilder-tog-over-fantasin_12169140/När mediebilder tog över fantasinUnder senare delen av 1900-talet började bilder från hela världen strömma in i svenskarnas vardagsrum via tidningar, tv och film. I en ny avhandling argumenterar Osvald Wiklander för att den nya mediesituationen är central för förståelsen av den postmoderna periodens poesi.Wed, 08 Apr 2026 13:08:28 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9c91e0022454bbdbb5c876a3437f922/osvald_wiklander_img_9425_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Osvald Wiklander</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lorena Strub</span></div></div><p class="quote-center">En insikt som ofta leder vidare till poetiska reflektioner kring det egna jagets plats och betydelse</p><p>Osvald Wiklander beskriver hur en hel befolkning såg samma månlandning och Vietnamkrig på tv, samma biljakter och explosioner i spänningsfilmerna, och läste om samma omvälvande händelser i världspolitiken på tidningarnas förstasidor. Och ställer därför i sin avhandling frågan:</p><p>– Hur påverkades den kollektiva fantasin i Sverige av den likriktning av mediekonsumtionen som den nya mediala situationen innebar, och i förlängningen: hur påverkade det poesin i Sverige?<br> <br>Genom läsningar av flera tongivande poetiska författarskap från perioden 1960–2000 visar han hur den mediala utvecklingen lämnade spår både i vad poeter skrev om, och i hur de skrev. </p><p>– Författare under de postmoderna decennierna tänkte mycket aktivt på vad de här förändringarna innebar, och dikterna återkommer ofta till upplevelser av hur mediebilderna på något sätt ”infiltrerat” författarnas fantasi. Den insikten leder ofta vidare till poetiska reflektioner kring det egna jagets plats och betydelse.</p><h3>Explosionen är ett exempel som återkommer</h3><p>Den här inställningen har därför fått ge namn åt avhandlingen – främmande fantasier – som ett begrepp menar Osvald Wiklander, för de ofta standardiserade och brett cirkulerande bilder som trängt in i människors föreställningsvärld via medierna, och som avhandlingen visar tematiseras i flera dikter från periodens poesi.<br> <br>– Explosionen är ett exempel som återkommer – en trop bekant för de flesta under de postmoderna årtiondena, vanligt förekommande i brett konsumerade genrer som actionfilm och krigsreportage, men något som de flesta svenskar vid den här tiden aldrig sett med egna ögon. <br> <br>Även i den postmoderna poesins skrivsätt märks spår av förändringarna, enligt Wiklanders analys. <br> <br>– I kraft av att medierna gav läsare en mer likartad referensram kunde poeter arbeta mer målmedvetet retoriskt med att adressera inre bilder som man visste att i stort sett alla delade.</p><h3>Bidra till historieskrivningen</h3><p>Wiklander argumenterar för att många av de typiska formspråken i postmodern poesi – lekar med klichéer, pastischer, metafiktioner och ironi – förutsätter att en sådan likriktning av läsargemenskapens fantasi ägt rum.</p><p>– Den retoriska effekten av en pastisch på en reklamfilm, t.ex., bygger på att läsaren själv sett reklamfilmer och har en förtrogenhet med deras typiska markörer och genrekonventioner. Det är svårt att tänka sig den postmoderna leken med att imitera sådana kända formspråk utan det sena 1900-talets "populära” kultur, som i sin tur är intimt förbunden med massmediernas utbredning.</p><p>I studien används författare som Erik Lindegren, Tomas Tranströmer, Göran Sonnevi, Kristina Lugn, Ann Jäderlund och Åsa Maria Kraft som exempel, vars texter underkastas en blandning av hermeneutisk texttolkning och historisk-retorisk analys. <br><br>Osvald Wiklander säger avslutningsvis att ambitionen med avhandlingen är att bidra till forskningen om de studerade författarskapen och till historieskrivningen om den postmoderna perioden i svensk litteratur, men också till förståelsen av vilka effekter de moderna medierna fått på vårt sätt att uppleva världen i största allmänhet. </p>/nyheter/nar-mediebilder-tog-over-fantasin_12169140//nyheter/fran-plugg-till-jobb_12169086/Från plugg till jobb – Så stöttar Handelshögskolan din karriär Hur ser övergången från studentliv till arbetsliv ut? Och vilket karriärstöd kan du som student hos oss räkna med längs vägen? Rickard Lindberg, ansvarig för Karriärcenter vid Handelshögskolan i Umeå, berättar om hur det går för studenterna efter examen – och hur utbildningen förbereder dem för arbetslivet.Wed, 08 Apr 2026 13:24:01 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/473633d601a246a6a78c4b2097459c97/dsc039322.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rickard Lindberg, ansvarig för Karriärcenter vid Handelshögskolan i Umeå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gisela Taube-Lyxzen</span></div></div><h3>Hur går det för Handelshögskolans studenter efter examen?</h3><p>– Det går väldigt bra utifrån det vi kan se. I våra uppföljningar ser vi att 90-95 procent av studenterna har ett arbete inom sex månader efter examen, och relativt många har jobb klart redan innan de tar examen.</p><p class="quote-center">Etableringen på arbetsmarknaden är väldigt stark</p><h3>Vilka jobb får studenterna?</h3><p>– Det som är så kul är bredden. Våra studenter går in i roller som business controllers, managementkonsulter, affärsutvecklare, marknadsförare och analytiker, utredare med mera. Ordmolnen vi skapar med olika yrkesroller tenderar att bli rätt stora.</p><p>Bredden är också en stor styrka:</p><p>– Utbildningen ger en stabil grund – men också stor flexibilitet. Du kan välja olika inriktningar inom programmen och får samtidigt kompetenser som är användbara inom många olika branscher på arbetsmarknaden.</p><p class="quote-center">En bred utbildning öppnar många dörrar</p><h3>Hur väl matchar utbildningen arbetslivet?</h3><p>– Över 80% av de som svarar i uppföljningsenkäten upplever att de har en bra eller mycket bra matchning mellan sin utbildning och sitt första jobb. Det är viktigt – att man känner att det man har läst faktiskt kommer till användning.</p><p>Samtidigt finns det lärdomar:</p><p>– Många studenter lyfter att praktisk erfarenhet, som praktik eller extrajobb, gör övergången ännu smidigare.</p><h3>Vad avgör hur lätt det är att få jobb?</h3><p>– En tydlig trend är att de som är aktiva och nyfikna under studietiden får en fördel. Det handlar om att bygga erfarenhet, nätverka och testa olika vägar.</p><p>Samma råd återkommer ofta från studenter som har tagit examen:</p><p>– Praktik är otroligt värdefullt. Detsamma gäller extrajobb, engagemang i studentföreningar och utbytesstudier. Generellt lönar det sig att redan tidigt i utbildningen börja lyfta blicken mot de här frågorna.</p><h3>Vilket stöd får man som student?</h3><p>– Vi erbjuder dels återkommande inspirationsföreläsningar med alumner (tidigare studenter) men även programspecifika övningar, mentorskap och möjlighet till individuella möten. Ett annat exempel är våra programspecifika workshops där studenter får reflektera över sina drivkrafter, mål och kompetenser som visat sig vara mycket uppskattade. Många studenter beskriver dem som första gången de verkligen stannar upp och på allvar börjar tänka på sin framtid.</p><p>Som en deltagare uttryckte det; ”Sjukt lärorik och ett behov! Definitivt fått en att fundera, inse och agera på sin utbildning kontra arbetsroll och karriär. Det här fick kugghjulen att börja rulla och jag blev motiverad!”</p><p>Karriärcenter erbjuder även individuellt stöd till studenter.</p><p>– Det handlar ofta om processen att hitta sin målbild mot arbetsmarknaden, men kan också handla om CV-granskning eller att helt enkelt bolla idéer. Vi försöker vara lättillgängliga, och det får vi också höra att vi är.</p><p>– Även långt efter examen hör studenter av sig med återkoppling och det handlar då ofta om små insatser som fått stor betydelse i slutändan. Feedback på ansökningshandlingar, mentorskap eller ett tips om en kontakt kan göra stor skillnad för studenten.</p><p class="quote-center">Vi vill få studenter att reflektera och agera</p><h3>Hur får studenter kontakt med arbetslivet?</h3><p>– Vi jobbar mycket med alumnföreläsningar och gästföreläsare. Det ger en konkret bild av olika karriärvägar och inspiration från personer som har gått samma utbildning. Det gör att framtiden känns mer verklig och möjlig när man får träffa förebilder som gjort den resa man själv vill göra.</p><p>– Praktik inom utbildningen är en annan viktigt kontaktyta som ger många studenter värdefulla erfarenheter.</p><h3>Vad vill du säga till den som funderar på att söka?</h3><p>– Att utbildningen är en fantastisk möjlighet – men också att det du gör runt omkring spelar roll. Engagera dig, testa saker och var nyfiken.</p><p>Han avslutar:</p><p>– Det finns många vägar till ett bra jobb. Men de som reflekterar tidigt och tar aktiva steg under studietiden känner sig ofta mer trygga när de tar examen. Och det är precis det vi vill bidra till.</p>/nyheter/fran-plugg-till-jobb_12169086//nyheter/attondeklasser-fran-fyra-lan-tavlar-i-teknikattans-regionfinal-_12167405/Åttondeklasser från fyra län tävlar i Teknikåttans regionfinal Torsdag den 16 april är det dags för regionfinal i Teknikåttan vid Umeå universitet, en nationell tävling i teknik, naturvetenskap och matematik. De sex klasser i norr som lyckats bäst i den digitala kvaltävlingen gör då upp om en finalplats i riksfinalen på Tekniska museet i Stockholm den 21 maj. Thu, 09 Apr 2026 08:20:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0ca9877a3f74f1ab59d30bfac7d8e77/teknikattan_32.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Klasserna som möts i Teknikåttans regiontävling tävlar om en plats i riksfinalen på Tekniska museet i Stockholm 21 maj. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tekniska museet</span></div></div></div><p>Tävlingen anordnas på tolv svenska lärosäten och ger en inblick i pågående forskning och vardagsnära teknik, samt presenterar nya perspektiv på naturvetenskapliga fenomen. Syftet med Teknikåttan är att visa att naturvetenskap, teknik och matematik finns i vår omgivning och kan vara roligt och kreativt samtidigt som det är viktigt för en hållbar framtid.</p><p>16 april är det regiontävling på Umeå universitet. Tävlingen består både av teoretiska och praktiska uppgifter. Som vanligt rör sig tävlingsuppgifterna inom ämnesområdena teknik, biologi, fysik, kemi och matematik. Domare är Frithiof Theens, universitetslektor.</p><p>– Vi ser fram emot en intensiv och riktigt spännande tävlingsdag. I Teknikåttan får dessutom alla elever i klassen vara aktiva och hjälpas åt att lösa tävlingsuppgifterna, både i kvaltävling, regionfinal och riksfinal, säger Anna-Lena Lindskog, regional projektledare för Teknikåttan vid Umeå universitet.</p><p>Totalt deltog 114 klasser i norra regionen i Teknikåttans kvaltävling i slutet av januari. De sex klasser som fick högst poäng kommer att tävla i regiontävlingen:</p><p>• 8B Högalidskolan, Kiruna<br>• 8A Internationella Engelska skolan, Skellefteå<br>• 8C Nipanskolan, Sollefteå<br>• 8 Ramsele skola, Sollefteå<br>• 8 Södra Ålidhemsskolan, Umeå<br>• 8B Vattudalsskolan, Strömsund</p><p>Det vinnande laget i regionfinalen får 10 000 kronor och en resa till riksfinalen som avgörs på Tekniska museet i Stockholm den 21 maj. Andrapristagarna får 7 500 kronor och tredjepristagarna 5 000 kronor till klasskassan.</p><p><strong>Om arrangemanget</strong></p><p><strong>Tid:</strong> Torsdag den 16 april, tävlingsmomenten pågår 10.00-14.30, pristagarna presenteras 15.00 i Lindellhallen 1, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet</p><p>Mellan tävlingsmomenten åker skolklasserna till Umeå universitets Konstnärliga campus för ett besök på Curiosum, Umeå universitets science center.</p><p><em>Journalister hälsas välkomna att rapportera från tävlingen. För information om tävlingslokaler, tider mm, kontakta projektledaren Anna-Lena Lindskog.</em></p><p><a title="Läs mer om Teknikåttan vid Umeå universitet" href="~/link/563379f2cc1e4a3ab3877f70d17202b8.aspx">Läs mer om Teknikåttan vid Umeå universitet</a><br><a title="Läs mer om Teknikåttan nationellt" href="https://teknikattan.se/">Läs mer om Teknikåttan nationellt</a></p>/nyheter/attondeklasser-fran-fyra-lan-tavlar-i-teknikattans-regionfinal-_12167405//nyheter/anslag-till-forskning-om-tidig-diagnostik-av-pankreascancer_12169057/Anslag till forskning om tidig diagnostik av pankreascancerOskar Franklin, forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention, Umeå universitet får 200 000 kr i anslag från Mag- och tarmfonden. Anslaget ska bidra till utveckling av metoder för tidigare diagnostik av pankreascancer genom analyser av biomarkörer i diagnostiska och prediagnostiska patientprover.Wed, 08 Apr 2026 08:29:48 +0200<p>Anslaget från Mag-Tarmfonden på 200 000 kronor innebär stöd för projekt inom tidig diagnostik för pankreascancer (bukspottkörtelcancer). Forskningen fokuserar på att möjliggöra tidigare diagnostik för fler som drabbas av pankreascancer i framtiden.</p><p>Forskarna vill undersöka kopplingar till diabetes, identifiera personer med ökad risk att drabbas av pankreascancer, samt utveckla nya biomarkörer som kan möjliggöra tidigare upptäckt av sjukdomen.</p><p>– Medlen kommer möjliggöra mätningar av proteiner och metaboliter i diagnostiska och prediagnostiska prover från pankreascancerpatienter, säger Oskar Franklin.</p>/nyheter/anslag-till-forskning-om-tidig-diagnostik-av-pankreascancer_12169057//nyheter/svenska-framtider-utifran-ett-nordligt-perspektiv_12168996/Svenska framtider utifrån ett nordligt perspektivVar med och forma visionen för Sverige som teknik- och innovationsland i världen år 2035 – med fokus på konkurrenskraft, hållbarhet och säkerhet. Tisdag 26 maj arrangerar Umeå universitet tillsammans med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, en eftermiddag med samtal om framtidens Sverige – och hur vi tillsammans kan bygga en attraktiv region med ett konkurrenskraftigt näringsliv.Tue, 07 Apr 2026 11:11:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/97b606310710477daa04bed0870eb7e0/ima79369.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Inom ramen för projektet Svenska framtider arrangerar IVA tillsammans med Umeå universitet den 26 maj en eftermiddag med samtal, paneldebatter och nätverkande.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jan Töve</span></div></div><p>– Umeå universitet fastställde nyligen sin nya vision som tar sikte på 2035 och nu gäller det att gå från ord till handling. IVA genomför nu visionsprojektet Svenska framtider med samma tidsperspektiv. Vi lever i en föränderlig värld där Sverige har en viktig roll i att skapa vår framtid. Tillsammans bjuder vi in till en spännande eftermiddag för presentationer, diskussioner, samtal och nätverkande, säger Mikael Elofsson, professor vid Umeå universitet.</p><p>IVA:s visionsprojekt Svenska framtider syftar till att ta fram en övergripande vision för Sverige som teknik- och innovationsland i världen 2035. Fokus är konkurrenskraft, hållbarhet och säkerhet.</p><p>Inom ramen för Svenska framtider bjuder Umeå universitet tillsammans med IVA in till en eftermiddag i Aula Nordica, Umeå universitet, där näringsliv, regioner, kommuner, organisationer, forskare, studenter och allmänhet tillsammans får diskutera gemensamma utmaningar och staka ut en väg mot framtiden. Hur ser läget ut i dag? Vart vill vi – och hur?</p><p>Samtalen inleds av Umeå universitets rektor Tora Holmberg, IVA:s vd Sylvia Schwaag Serger och Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson. Medverkar i inledningen gör också Karolina Broman, prodekan vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, samt Martin Servin, universitetslektor i fysik, och Erik Elmroth, professor i datavetenskap.</p><p>Eftermiddagen avslutas med två paneldebatter, dels om kompetensförsörjning i norra Sverige, dels om Sveriges framtid generellt.</p><p>– Norra Sverige har en unik roll i norra Europa och världen. Vi står för en stor del av Sveriges råvaru- och energiproduktion som är helt avgörande för övergången till ett cirkulärt samhälle För att klara detta måste bland annat kompetensförsörjningen i norra Sverige säkras, säger Pär Weihed, professor och prorektor vid Luleå tekniska universitet.</p><p>Mikael Elofsson är också IVA-ledamot och medlem i styrelsen för IVA Nord, en av IVA:s tre regionala styrelser. Pär Weihed är också IVA-ledamot och ordförande i styrelsen för IVA Nord.</p><p><a title="Läs mer om Svenska framtider" href="https://www.iva.se/svenska-framtider/">Läs mer om Svenska framtider</a><br><br><strong>Om evenemanget:</strong><br>Tid: 26 maj kl 14-17<br>Plats: Aula Nordica</p><p><a title="Läs mer om evenemanget" href="~/link/a0634d37a8a0446597ae1c8213838fa6.aspx">Läs mer om evenemanget</a></p><p><a title="Anmäl dig till evenemanget" href="https://www.trippus.net/ivakonferens2026-reg">Anmäl dig till dagen, sista anmälningsdag är 12 maj</a><br><br></p>/nyheter/svenska-framtider-utifran-ett-nordligt-perspektiv_12168996//nyheter/forskning-oppnar-for-nya-satt-att-framja-senlakning_12168977/Forskning öppnar för nya sätt att främja senläkning utan belastningVid vårterminens sista Idrottslunch presenterade Ludvig Backman, docent vid Umeå universitet, ny forskning om hur läkning av brustna senor kan stimuleras även när belastning måste undvikas. Föreläsningen belyste en ny hypotes som kan få betydelse för framtidens rehabilitering vid senskador.Tue, 07 Apr 2026 10:12:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f9c49bdf7b77481abe604366893dd66a/ludvig_backman_idrottslunch_260311.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ludvig Backman presenterade en ny hypotes om framtidens rehabilitering vid senskador.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>Brustna senor är vanliga både inom elitidrotten och bland motionärer. En senskada innebär ofta en lång period av immobilisering, där den skadade senan måste avlastas för att kunna läka. Samtidigt har inaktivitet välkända negativa effekter på senans struktur och hållfasthet.</p><p>–När en sena skadas behövs tid för att den ska kunna läka ihop. Under den tidiga läkningsfasen är det avgörande att senan inte belastas, eftersom belastning kan störa eller till och med förstöra den känsliga läkningsfasen. Det stora problemet i dag är att vi saknar metoder för att aktivt förbättra läkningsprocessen under den ordinerade viloperioden, säger Ludvig Backman.</p><p>Han beskriver hur en viktig del av läkningsprocessen i dag lämnas utan aktiv påverkan. Det är just denna passiva fas som hans forskning fokuserar på – att hitta sätt att påskynda och förbättra läkningen även när senan måste vila.</p><h3>Muskler som biologiskt kommunikationssystem</h3><p>I sin föreläsning presenterade Backman en ny hypotes om hur läkning kan stimuleras utan att den skadade senan belastas. Utgångspunkten är att muskler inte enbart skapar rörelse, utan också fungerar som ett biologiskt kommunikationssystem i kroppen.</p><p>–I vår forskning har vi visat att specifik träning av friska muskler kan skicka biologiska signaler som sätter i gång läkningsprocesser i senan, utan att senan själv behöver belastas. Dessa signaler kan stimulera den tidiga senläkningen, alltså just under den period då senan måste hållas i vila, säger han.</p><p>Resultaten utmanar den traditionella uppfattningen om att man måste belasta en sena för att påverka dess läkning. I stället visar forskningen att läkningsprocessen kan styras indirekt, via muskelaktivitet i andra delar av kroppen. Det öppnar för nya former av rehabilitering under den tidiga och känsliga fasen efter en senskada.  </p><p>Backmans forskning sträcker sig från studier på cell- och molekylnivå till undersökningar av hur skador behandlas i praktiken. Genom laboratorieforskningen går det att i detalj förstå vad som händer i senan direkt efter en skada och hur olika celler reagerar under läkningsprocessen.</p><p>–I labbet kan vi testa våra idéer i kontrollerade modeller som steg för steg byggs upp för att likna verkligheten hos patienter. När vi ser tydliga effekter går vi vidare till studier på människor, för att undersöka om samma mekanismer också gäller i kliniska situationer. På så sätt försöker vi överbrygga avståndet mellan grundforskning och praktisk behandling, säger Ludvig Backman.</p><h3>Ny kunskap kan förändra framtidens rehabilitering</h3><p>Målet på sikt är att omvandla kunskapen till nya rehabiliteringsprinciper. Om resultaten fortsätter vara positiva kan det leda till bättre rehabilitering, kortare läkningstider och säkrare återgång till aktivitet för både idrottare och andra patienter.</p><p>–Vi behöver noggrant kartlägga hur stor effekten faktiskt är: hur mycket snabbare senan läker, hur mycket starkare den blir och vilka träningsprotokoll som är mest effektiva. Det kräver studier på patienter, säger Backman.</p><p>En fördel är att metoden bygger på säker, kontrollerad träning av muskulatur som inte är skadad, vilket kan göra vägen till klinisk tillämpning relativt kort.</p><p>–Förhoppningen är att vi inom en överskådlig framtid kan erbjuda en mer aktiv och effektiv rehabilitering, även under den fas då vi hittills bara har kunnat vänta, säger Ludvig Backman.</p><p>Missade du föreläsningen? Se den i efterhand <a title="Se Idrottslunchföreläsningen "Hur kan vi främja läkningen av en brusten sena utan belasting? Från molekyler till klinik"." href="~/link/8ecf909965a8472eb3d02fe34a17e53e.aspx">här</a>.  </p>/nyheter/forskning-oppnar-for-nya-satt-att-framja-senlakning_12168977//nyheter/solveig-bollig-tilldelas-stipendium-fran-ake-wibergs-stiftelse_12168986/Solveig Bollig tilldelas stipendium från Åke Wibergs stiftelseStiftelsen ger stöd till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Förutom sina reguljära anslag delar man årligen ut ett treårigt postdoktoralt stipendium inom humaniora. I år har det tilldelats Solveig Bollig, Institutionen för språkstudier.Tue, 07 Apr 2026 09:58:50 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1c447e6156224dcc9f9de4f2421e782e/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Solveig Bollig</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Solveig Bollig</span></div></div><p class="quote-center">Rent konkret innebär stipendiet också att jag får fortsätta vara en del av den fantastiska arbets- och forskningsmiljön vid Institutionen för språkstudier</p><p>Stipendiet uppgår till 1,4 miljoner kronor och finansierar heltidsforskning under en treårsperiod. Solveig Bollig säger att hon blev otroligt glad och väldigt tacksam för denna möjlighet när hon nåddes av nyheten.<br> <br>– Jag hade inte räknat med att tilldelas ett så stort stipendium bara ett drygt halvår efter min disputation, så jag är nog fortfarande lite i chock.<br> <br>Hon säger vidare att det är en helt fantastisk möjlighet för henne att bygga vidare på resultaten från sin avhandling och att arbeta vidare med frågor som växte fram under avhandlingsarbetet.<br> <br>– Jag hoppas såklart att stipendiet också kan bli ett första steg i ett långsiktigt forskningsarbete kring språk, emotioner och social position i medeltida texter. <br> <br>– Rent konkret innebär stipendiet också att jag får fortsätta vara en del av den fantastiska arbets- och forskningsmiljön vid Institutionen för språkstudier. Jag ser fram emot att fortsätta ta del av den kompetens som finns vid institutionen och själv bidra till forskningsmiljön. </p><h3>Vad kommer du att jobba med under den här tiden?</h3><p>– Jag kommer att fortsätta mitt arbete med de medeltida islänningasagorna och islänningatåtarna och undersöka hur emotioner och somatiska uttryck beskrivs språkligt, särskilt i relation till personer som framställs som normbrytande i socialt och kulturellt hänseende. <br> <br>– Mer specifikt analyserar jag, med hjälp av kognitiv semantik och metaforforskning, hur emotioner och kroppsliga uttryck, till exempel beskrivningar av reaktioner på traumatiska händelser, men också rörelser eller karaktärers utseende, används för att konceptualisera känslor och normativt respektive normbrytande beteende. <br> <br><a href="https://ake-wiberg.se/humaniora-och-samhallsvetenskap" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Åke Wibergs stiftelse</a></p>/nyheter/solveig-bollig-tilldelas-stipendium-fran-ake-wibergs-stiftelse_12168986//nyheter/tredimensionell-mikroskopi-avslojar-hur-fastingvirus-forokar-sig_12168960/Tredimensionell mikroskopi avslöjar hur fästingvirus förökar sigForskare vid Umeå universitet visar hur fästingvirus bygger om mänskliga celler till rena virusfabriker, med hjälp av en avancerad mikroskopimetod. Fynden ger ny insikt i hur viruset formas och mognar, kunskap som kan få betydelse för framtida behandlingar mot TBE. Studien är publicerad i Nature Communications.Tue, 07 Apr 2026 08:51:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/lgtv_1280_7202.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nybildade viruspartiklar inuti en virusinfekterad mänsklig cell, avbildade med kryo-elektronmikroskopi. Viruspartiklarna är ca 60 nanometer (miljondels millimeter) stora. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Selma Dahmane</span></div></div><p>– När vi för första gången såg de tredimensionella bilderna insåg vi direkt hur mycket nytt vi skulle kunna lära oss om virusets förökning, säger Lars-Anders Carlson, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, som lett studien.</p><p>En av de farligaste virusorsakade sjukdomarna som sprids i Europa är fästingburen encefalit. Ett bett från en fästing kan överföra TBE‑viruset till en människa och orsaka en allvarlig hjärninflammation. Med hjälp av elektronmikroskopi har forskare vid Umeå universitet nu upptäckt hur fästingburna virus omformar infekterade mänskliga celler och förvandlar dem till virusfabriker.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Lars-Anders Carlson.</p></div></div><p>– Det har varit svårt att göra sådana här studier på TBE-virus eftersom det är så farligt att vi inte får jobba med det vid elektronmikroskopet, men vi lyckades använda ett närbesläktat virus, Langatvirus, som beter sig nästan identiskt i celler men inte är lika farligt för människor. Båda tillhör släktet flavavirus, förklarar Lars-Anders Carlson.</p><p>Med kryo‑elektrontomografi, en specialiserad form av elektronmikroskopi, kunde forskarna skapa detaljerade tredimensionella bilder av insidan av infekterade celler som snabbt frysts ned och bevarats i ett nästan levande tillstånd. Detta avslöjade hur viruset omformar insidan på cellen för att skapa den perfekta miljön för att dölja massproduktionen av virusgener.</p><p>Forskarna kunde också visa hur nya viruspartiklar produceras precis intill virusets genfabriker, och hur dessa nya partiklar ändrar form från en ”omogen” virusvariant till den mogna form som sedan frisätts från cellerna. Genom att jämföra två olika varianter av viruset kunde forskarna dessutom se hur en mycket liten genetisk skillnad mellan dem ledde till olika snabb mognadstakt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2f285f813cd6452893c10367f0c3d20b/bina_kumari_singh.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Postdoktor Bina Singh.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Selma Dahmane</span></div></div><p>– Här kunde vi alltså direkt observera hur en liten ändring i en enda gen fick viruset att mogna i olika takt, säger Bina Singh, postdoktor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><p>Att nå den här typen av detaljerad förståelse kräver mer än avancerad teknik. Forskning av detta slag bygger på långsiktiga resurser, rätt expertis och ett nära samarbete mellan många duktiga forskare. Detta blev avgörande för att projektet skulle utvecklas från ett Umeåbaserat initiativ till ett omfattande internationellt samarbete.</p><p>Projektet startade med ett anslag från Umeå Centre for Microbial Research, UCMR, som samlar forskare inom infektionsbiologi vid Umeå universitet.</p><p>– Deras postdoktorprogram ’Excellence by Choice’ gjorde det möjligt att rekrytera två duktiga internationella forskare till Umeå: Jianguo Zhang och Erin Schexnaydre, säger Lars-Anders Carlson.</p><p>I grupperna kring Lars‑Anders Carlson och Anna Överby, och i nära samarbete med teknikplattformen Umeå Centre for Electron Microscopy, UCEM, utvecklade Jianguo Zhang och Erin Schexnaydre ambitiösa nya metoder för kryo‑elektrontomografi av fästingburna virus i infekterade celler och mushjärnor.</p><p>Slutförandet av studien möjliggjordes genom ett utökat samarbete med forskarkollegor i Norge och USA, och finansierades genom stora, samarbetsinriktade anslag från Vetenskapsrådet samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</p>/nyheter/tredimensionell-mikroskopi-avslojar-hur-fastingvirus-forokar-sig_12168960//nyheter/proteinet-som-hjalper-cancerceller-att-overleva-behandling_12168639/Proteinet som hjälper cancerceller att överleva behandling 2Forskare vid Umeå universitet har bidragit till ny kunskap om hur cancerceller skyddar sig mot att dö. Studien ger en fördjupad förståelse för hur viktiga proteiner samverkar i cellen och kan på sikt hjälpa utvecklingen av nya cancerbehandlingar.Tue, 07 Apr 2026 08:00:00 +0200<p>Resultaten, publicerade i tidskriften ACS Chemical Biology, visar hur ett centralt protein kan hindra apoptos, den process som normalt får cancerceller att dö.</p><p>Apoptos är en form av programmerad celldöd som spelar en avgörande roll under fosterutvecklingen, för att avlägsna gamla eller skadade celler och för att immunförsvaret ska fungera. När apoptos inte fungerar som den ska, som vid många cancersjukdomar, kan celler dela sig okontrollerat och bilda tumörer.</p><p>Många cancerbehandlingar, som cellgifter och strålning, verkar genom att orsaka skador eller stress i cellerna som leder till apoptos. Men många tumörer lyckas undvika även denna typ av celldöd och blir därmed motståndskraftiga mot behandling.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Blockerar dödsproteiner</h2><p>Ett av de viktigaste proteinerna som styr apoptosen är det celldödande proteinet Bax. Efter att ha aktiverats kan Bax-proteinet starta apoptos genom att skapa hål i mitokondriernas membran. Ett annat viktigt protein från samma släkt, det cellskyddande proteinet Bcl-2, hindrar däremot Bax från att döda de farliga cellerna. I nästan hälften av alla cancerformer hos människor är ett av problemen en ökad produktion av Bcl-2, vilket får tumörerna att växa och ofta inte svara på behandling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Gerhard Gröbner, professor vid Kemiska institutionen. Professor i biofysikalisk kemi och ansvarig för den nationella NMR-infrastrukturen. Forskar om biologiska membraner med fokus på proteiner inblandade i celldöd.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– I vår forskning har vi med hjälp av avancerade neutronexperiment kunnat visa hur Bcl‑2 skyddar cancerceller genom att blockera de, oftast terapi-aktiverade, dödsproteinerna, säger Gerhard Gröbner, professor vid Umeå universitet, som lett studien.</p><p>Experimenten visar att Bcl-2 som sitter på utsidan av cellernas mitokondrier kan samla upp och binda flera Bax-proteiner samtidigt, vilket gör att celldöden stoppas mer effektivt än man tidigare trott. Cancercellerna behöver inte producera extremt stora mängder Bcl-2 för att skydda sig – även en måttlig ökning kan räcka.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Öppnar för nya cancerbehandlingar</h2><p>Forskarna studerade också hur sammansättningen av mitokondriernas membran påverkar samspelet mellan proteinerna. Ett särskilt lipidämne, kardiolipin, kan främja apoptos och hjälpa Bax att bilda hål i membranet. Men även i membran som innehåller kardiolipin kan ett tillräckligt högt innehåll av Bcl‑2 hindra cellerna från att dö.</p><p>– På längre sikt kan den här typen av kunskap öppna för nya möjligheter kring cancerbehandlingar, till exempel genom att rikta in sig på Bcl-2 och dess skyddande funktion, säger Gerhard Gröbner.</p><p>Studien genomfördes i samarbete mellan forskare från Umeå universitet, Lunds universitet, the European Spallation Source (ESS) i Lund, ISIS Neutron and Muon Source och Diamond Light Source i Storbritannien samt Institut Laue‑Langevin (ILL) i Frankrike.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="54e6c197-6510-4183-83dd-152258387767" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/proteinet-som-hjalper-cancerceller-att-overleva-behandling_12168639//nyheter/oliver-billker-tilldelas-torgny-och-lena-stigbrands-pris_12168901/Oliver Billker tilldelas Torgny och Lena Stigbrands prisProfessor Oliver Billker vid Institutionen för molekylärbiologi får Torgny och Lena Stigbrands pris vid Umeå universitet 2026 för sina insatser inom malariaforskning.Thu, 02 Apr 2026 12:40:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b41d9df5fed74c22b207d5110f0585c1/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oliver Billker, professor vid Institutionen för molekylärbiologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Oliver Billkers forskning handlar om att förstå malariaparasitens biologi bättre och hur de interagerar med myggorna som överför dem. Priskommittén lyfter i sin motivering fram att:</p><p><em>"Professor Oliver Billker får priset för sina ledande insatser inom malariaforskning och för ett strategiskt ledarskap som tydligt profilerat Umeå universitet. Genom utveckling av storskaliga genetiska metoder och öppna resurser har han fundamentalt förändrat fältet och möjliggjort genombrott globalt. Med omfattande publikationer, stark forskningsfinansiering och ledning av stora samarbeten exemplifierar han vetenskaplig excellens."</em></p><p>Som direktor för MIMS (Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden), samt som en central aktör inom SciLifeLab och det nationella programmet DDLS (Data-Driven Life Science), har Oliver Billker haft en avgörande roll i att stärka forskningsinfrastruktur, forskningsmiljö och internationella nätverk.</p><p>Torgny och Lena Stigbrands pris tilldelas en vid Umeå universitets verksam forskare eller lärare som gjort framstående insatser för främjande av vetenskaplig forskning och utveckling inom något av fälten immunologi, cell- och molekylärbiologi eller mikrobiologi.</p><p>Priset instiftades 2024 efter en donation av Torgny Stigbrand, professor i medicinsk genetik, och hans fru Lena Stigbrand. Prissumman är 100 000 kronor och priset delas i år ut för sista gången, i samband med universitetets årshögtid.</p>/nyheter/oliver-billker-tilldelas-torgny-och-lena-stigbrands-pris_12168901//nyheter/sun-nyunt-wai-prisas-for-framstaende-bakterieforskning_12168888/Sun Nyunt Wai prisas för framstående bakterieforskningProfessor Sun Nyunt Wai vid Institutionen för molekylärbiologi tilldelas Bo och Barbro Hammarströms pris vid Umeå universitet 2026. Hon får priset för sina banbrytande och långvarigt betydelsefulla insatser inom medicinsk mikrobiologi och immunologi.Thu, 02 Apr 2026 12:08:48 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10611f4ca75541f580c247641cbafbb6/nyunt_wai_sun_9760_211117_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sun Nyunt Wai är professor i medicinsk mikrobiell patogenes.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Sun Nyunt Wai forskar om sjukdomsframkallande bakteriers egenskaper på molekylär nivå. Priskommittén konstaterar i sin motivering att:</p><p><em>”Hennes pionjärarbete om bakteriella membranvesiklers roll i patogenes, immunaktivering och mikrobiella interaktioner har format ett helt forskningsfält. Genom publikationer i ledande tidskrifter, stark forskningsfinansiering och högt värderad undervisning har hon tydligt stärkt Umeå universitets profil. Hennes vetenskapliga genombrott och akademiska ledarskap exemplifierar den excellens priset vill uppmärksamma.”</em></p><p>Bo och Barbro Hammarströms pris inrättades 2022 vid Umeå universitet efter en donation från Bo Hammarström. Priset tilldelas en verksam forskare eller lärare vid Umeå universitets som gjort framstående insatser för främjande av vetenskaplig forskning och utveckling inom något av fälten kemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi eller immunologi. </p><p>Priset på 100 000 kronor delas ut vid universitetets årshögtid under fem år – första gången 2023 och sista gången 2027.</p>/nyheter/sun-nyunt-wai-prisas-for-framstaende-bakterieforskning_12168888//nyheter/tarmfloran-skiljer-sig-hos-barn-med-ovanlig-matallergi_12168574/Tarmfloran skiljer sig hos barn med ovanlig matallergiBarn med den ovanliga men allvarliga allergisjukdomen FPIES har en avvikande tarmflora jämfört med friska barn. Det visar en ny studie från Umeå universitet som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften the Journal of Allergy and Clinical Immunology. Sat, 25 Apr 2026 08:52:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/kotryna-simonyte_251215-jnm2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barn med den ovanliga allergisjukdomen FPIES har en tydligt avvikande tarmflora, enligt en ny studie från Umeå universitet där molekylärbiologen och docenten Kotryna Simonyte Sjödin medverkat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p class="quote-center">Våra resultat visar tydliga skillnader i bakteriesammansättningen i tarmen hos barn med FPIES</p><p>–  Våra resultat visar tydliga skillnader i bakteriesammansättningen i tarmen hos barn med FPIES, ett område där kunskapen hittills varit begränsad, säger Kotryna Simonyte Sjödin, molekylärbiolog och docent på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>FPIES, food protein induced enterocolitis syndrome, är en typ av matallergi där kroppen reagerar utan de vanliga allergiantikropparna, vilket gör att besvären kommer långsammare och sitter i magen snarare än som utslag eller andningsbesvär. Den debuterar under spädbarnsåret och kan ge kraftiga kräkningar, diarré och cirkulationspåverkan. Den bakomliggande mekanismen är fortfarande oklar.</p><p>I den nya studien har forskarna analyserat avföringsprover från 56 barn med nydiagnostiserad FPIES och jämfört dem med 43 åldersmatchade barn utan allergi. Barnen delades in i tre åldersgrupper under det första levnadsåret. Resultaten visar att ålder var den starkaste faktorn som påverkade bakteriesammansättningen, men att FPIES i sig också var tydligt kopplat till skillnader i tarmfloran.</p><p>Studien visar bland annat att barn med FPIES hade en lägre förekomst av <em>Bifidobacterium</em> och Verrucomicrobiota, samtidigt som nivåer av bakterier som <em>Bacteroides</em>, <em>Haemophilus</em> och <em>Veillonella</em> var högre. Vissa livsmedel som utlöste FPIES var dessutom kopplade till ytterligare förändringar i tarmfloran.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/anna_1-red.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Docent Anna Winberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Winberg</span></div></div><p>– FPIES är en kliniskt utmanade diagnos där vi i dag saknar tillförlitliga biomarkörer. Genom att koppla kliniska observationer till detaljerade studier av tarmfloran kan vi successivt bygga en mer sammanhållen bild av sjukdomen, säger överläkare Anna Winberg, docent på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Studien bidrar med ny kunskap om sambandet mellan tidig tarmflora och utvecklingen av allergisk sjukdom och stärker bilden av att tidiga biologiska faktorer kan få långvariga konsekvenser för barns hälsa.</p><p>– Studien bygger på systematiskt insamlade prover vid diagnos och på</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb378c23c2264479a3fbf12176461bbc/west_christina_6742_180416_soj.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Christina West.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>högupplösta analyser vilket ger en robust och jämförbar databas. På sikt kan dessa resultat bidra till utvecklingen av mer individualiserade strategier för diagnostik, prevention eller behandling, även om sådana tillämpningar kräver ytterligare studier, säger överläkare Christina West, professor i pediatrik på Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p>/nyheter/tarmfloran-skiljer-sig-hos-barn-med-ovanlig-matallergi_12168574//nyheter/12-miljoner-i-statliga-medel-till-precisionsmedicin-inom-cancer_12168827/12 miljoner i statliga medel till precisionsmedicin inom cancerSPRINTR‑studien, som leds från Region Västerbotten och Umeå universitet, får 12 miljoner kronor i statliga medel för att vidareutveckla sin nationella forskningsplattform inom precisionsmedicin. Satsningen ska förenkla klinisk cancerforskning, göra det möjligt att skala upp arbetssättet till fler cancerformer och ge patienter i hela landet snabbare tillgång till molekylär diagnostik.Thu, 02 Apr 2026 08:03:57 +0200<p>I samma regeringsbeslut, som rör satsningar på precisionshälsa och kliniska prövningar, får även Genomic Medicine Sweden (GMS) och Biobank Sverige medel.</p><p>SPRINTR (Swedish precision medicine initiative for novel treatment and research) är ett forskningsprojekt där ett av syftena är att underlätta för klinisk cancerforskning. En viktig del i arbetet är att alla patienter som utreds för misstänkt prostatacancer får frågan om att delta i en observationsstudie. Proceduren är enkel och framtagen för att kunna användas i hela landet. Under året väntas minst 23 kliniker, inklusive alla universitetssjukhus, börja inkludera patienter.</p><p>Regeringen har nu beslutat att ge projektet 12 miljoner kronor genom Socialstyrelsen. Pengarna ska användas för att utveckla skalbara arbetssätt och it-lösningar så att konceptet kan byggas ut i Sverige och anpassas till fler cancerformer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><p class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c7a0754a7d1417f886b3bc2e52c2233/_dsc41642.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></p><div class="bildText"><p>Andreas Josefsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi är mycket tacksamma för detta stöd som riktar sig till just de element och strukturer som vi bygger. Vi kan tack vare detta jobba både snabbare och bredare tillsammans med kollegor i hela landet för att göra detta användbart för så många som möjligt, säger Andreas Josefsson, specialistläkare vid Norrlands universitetssjukhus, som är huvudansvarig för studien.</p><h3>Unik forskningsplattform</h3><p>Forskningsprojektet SPRINTR finansieras till största del av Sjöbergstiftelsen. Studiens mål är att hitta bättre biomarkörer som kan förutsäga prognos och behandlingseffekt samt att utvärdera hälsoekonomi och livskvalitet. Biomarkörerna kan vara alltifrån MR-undersökningar och digital patologi till molekylära analyser av vävnadsprover tagna i klinisk rutin.</p><p>– Jag är övertygad om att forskningen kommer att ge svar på viktiga kliniska frågor och leda till bättre och mer individanpassad behandling för män med prostatacancer, säger Andreas Josefsson.</p><p>Genom att flera diagnostiserande kliniker i landet medverkar skapas en långsiktig och nationell forskningsplattform. Studien planeras pågå i minst trettio år och ska främja en öppen forskningsmiljö där forskare kan använda data även utan krav på medförfattarskap från huvudansvarig forskare. Målet är att tillsammans kunna göra bättre forskning för att förbättra vården för män med prostatacancer.</p><h3>Byggs för att fungera för fler cancerdiagnoser</h3><p>Studien bygger även en så kallad study ready-population som kan förenkla och öka inklusionen i kliniska studier. Det görs möjligt genom att samtycket inkluderar att insamlad information får användas för riktade inbjudningar. Ett av studiens syften är att strukturerna ska kunna användas även inom andra cancerformer. Därför utvecklas så enkla och generiska arbetssätt och it-system som möjligt.</p><p>– Vi är stolta över att detta initiativ leds av forskare på Norrlands universitetssjukhus. Konceptet som utvecklas inom studien kan bidra till att flera av målen inom den nya nationella cancerstrategin kan nås snabbare, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.</p><h3>Jämlikhet över landet</h3><p>Medlen från Socialdepartementet ska också användas för att pröva ett nytt arbetssätt inom patologi, som ska underlätta molekylär profilering. Projektet samarbetar med bland annat Genomic Medicine Sweden, INCA-plattformen och SciLifeLab och är även kopplat till nationella och internationella projekt.</p><p>– Finansieringen gör det möjligt att snabbare bygga ut kapaciteten och utvärdera molekylärdiagnostiska metoder, så vi får en jämlik tillgång till metoder som kan användas vid framtida behandlingsbeslut, förklarar Karin Welén, docent vid Göteborgs universitet, som tillsammans med Andreas Josefsson leder projektet.</p><p>Umeå universitet och Region Västerbotten har under lång tid byggt starka forskningsmiljöer inom cancerområdet. SPRINTR är en av flera initiativ som samlas under Umeå Comprehensive Cancer Centre (Umeå CCC), som nu är i process för att ackrediteras av Organisation of European Cancer Institutes (OECI).</p><p>– Vi stöder detta projekt och ser med stor förväntan på hur SPRINTR-studien och FOCU.SE-studien, från kompletterande infallsvinklar, kan utvecklas och bli skalbara modeller som gagnar gemensamma strukturer i Sverige. Ett av målen för CCC är att stödja olika initiativ som kan komplettera varandra så att vi tillsammans ska bli ett ekosystem för forskning och utveckling inom cancer i Sverige, säger Patrik Rossi, ordförande i Comprehensive Cancer Centre-nätverket Sverige.</p>/nyheter/12-miljoner-i-statliga-medel-till-precisionsmedicin-inom-cancer_12168827//nyheter/umea-universitet-foreslas-fa-mangmiljonbelopp-inom-tre-nya-sfoer_12168661/Föreslås få mångmiljonbelopp inom tre nya strategiska forskningsområdenAllt från totalförsvaret till polarforskning och AI. Vetenskapsrådet rekommenderar att regeringen satsar mångmiljonbelopp på tre strategiska forskningsområden där Umeå universitet ingår. – Detta är ett bevis på att Umeå universitet levererar excellent toppforskning på internationell nivå, säger Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning vid Umeå universitet.Fri, 10 Apr 2026 11:47:58 +0200<p>Satsningen på nya strategiska forskningsområden, SFO, är ett initiativ av regeringen och ska bidra till en kraftsamling och profilering av svensk forskning. Den forskning som finansernas inom satsningen ska vara av högsta internationella kvalitet och sträva efter excellens.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Thomas Olofsson, vicerektor vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>I slutet av förra året utlystes medel inom åtta nya SFO:er, 49 ansökningar från landets lärosäten skickades in, internationella beredningsgrupper har genomfört ett omfattande bedömningsarbete och nu har Vetenskapsrådet rekommenderat att regeringen satsar extra på 16 forskningsmiljöer. Beslut tas av regeringen.</p><p>Bland de rekommenderade finns Umeå universitet som huvudsökanden på en – inom området ”Krisberedskap och totalförsvaret” – och som medsökande lärosäte på två – inom områdena ”Polarforskning” och ”Hälsa, life science och artificiell intelligens”.</p><p>– Det här beskedet är så klart jätteviktigt för vårt lärosäte. Det viktigaste är att Umeå universitet får möjlighet att utveckla och delta i de här starka forskningsområdena, säger Thomas Olofsson, vicerektor.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="dccd1e1b-f0fc-491e-921f-6590173a9247" data-contentname="SFO">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskning för stärkt säkerhet</h2><p>Den forskningsmiljö där Umeå universitet står som huvudsökande är Europeiska CBRNE-centret, som arbetar med forskning och utveckling inom samhällssäkerhet och beredskap med särskilt fokus på farliga ämnen. (CBRNE står för Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, and Explosive).</p><p>Niklas Eklund, CBRNE-centrets föreståndare tillika professor i statsvetenskap, är projektledare för ansökan.</p><p>– När jag fick beskedet greps jag av en otrolig lust att få börja jobba med alla våra bra idéer. De har faktiskt accepterat hela vår forskningsplan. Det är en enorm lyckokänsla över alltihop, säger Niklas Eklund.</p><p class="quote-center">Möjlighet att forska på något som länge har varit ouppmärksammat i svensk säkerhetspolitik.</p><p>Ansökan handlar om säkerhetsmässiga utmaningar och de unika förhållanden som Norrland representerar i världsutvecklingen och det nya geopolitiska läget.</p><p>– Vi får möjlighet att forska på något som länge har varit ouppmärksammat i svensk säkerhetspolitik, säger Niklas Eklund, och fortsätter:</p><p>– Hela Norrlands säkerhetspolitiska roll i Norden och Arktis är ju kraftfullt förändrad redan och håller på att ändras ännu mer. När det gäller den geopolitiska betydelsen av Norrland kan vi inte gå på något som vi trodde för tio år sedan utan nu är det en helt ny situation.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tvärvetenskapligt samarbete mellan universitet</h2><p>Umeå universitet får huvuddelen av medlen och kommer att koordinera arbetet, men i ansökan ingår även Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.</p><p>– Vi fick särskilt beröm från Vetenskapsrådet för vår tvärvetenskapliga ansats och förmåga att sätta ihop en forskargrupp som är genuint tvärvetenskaplig och som dessutom kommer från tre lärosäten.</p><p>De tre universiteten har samarbetat kring dessa frågor tidigare, har en gemensam agenda och forskningsintresse. En annan styrka är hur de ligger placerade längs Norrlandskusten.</p><p>– Vårt gemensamma regionala ansvar täcker halva Sveriges yta. Att vi samverkar ger oss en enorm täckning och betydelse. Och gemensamt blir våra nätverk väldigt omfattande, säger Niklas Eklund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/eklund_niklas_5229_220523_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Eklund, föreståndare CBRNE-centret samt professor vid Statsvetenskapliga institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Synergieffekter med gemensam ansökan</h2><p>Inom det strategiska forskningsområdet Polarforskning står en forskningsmiljö vid Stockholms universitet som huvudsökande, men det hade lika gärna kunnat vara Umeå universitet. De två lärosätena koordinerar arbetet tillsammans med samma anspråk på medel, men bara ett lärosäte kunde stå på ansökan, och det blev Stockholms universitet.</p><p>– Stockholm och Umeå har båda väldigt stark polarforskning, men vi kompletterar varandra väldigt bra då vår forskning har olika inriktningar. Genom att öka samarbetet mellan forskningsmiljöerna kan vi nå stora synergieffekter, säger Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><p>I ansökan finns också Luleå tekniska universitet, Kungliga tekniska högskolan och Lunds universitet med deras specialistkompetenser.</p><p class="quote-center">Möjlighet att arbeta på ett nytt sätt så att vi kan angripa de komplexa frågorna som står i framtiden.</p><p>Arktis håller på att förändras, det får konsekvenser både för naturvetenskapliga processer men också för människorna som lever och verkar i Arktis. Medlen ger stora möjligheter att utveckla polarforskningen.</p><p>– Den här forskningsmiljön ger oss möjlighet att arbeta på ett nytt sätt så att vi kan angripa de komplexa frågorna som står i framtiden. Vi måste förstå de geovetenskapliga processerna och ekosystemens respons men också hur samhällen blir påverkade. Vi är jättelyckliga över den här stora möjligheten att utveckla polarforskningen i Sverige och vid Umeå universitet.</p><p>Dieter Müller, professor vid Institutionen för geografi och tidigare vicerektor vid Umeå universitet, som tyvärr gick bort hastigt och oväntat i slutet av november 2025, koordinerade arbetet med ansökan vid Umeå universitet tillsammans med Johan Olofsson.</p><p>– Tankarna går också till Dieter Müller. Det känns vemodigt att han inte får vara med och bygga upp den nya miljön som vi planerade, säger Johan Olofsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/olofsson_johan_0961_170126_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Utveckling för träffsäkra behandlingar</h2><p>Inom området ”Hälsa, life science och artificiell intelligens” ingår Umeå universitet som medverkande lärosäte på forskningsmiljö ”Modellering av cellmembran med AI”, som leds av Stockholms universitet.</p><p>Vid Umeå universitet är det Elin Chorell, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och anknuten till Swedish Metabolomics Centre (SMC) vid Umeå universitet, som deltar.</p><p>Hon arbetar med att studera små fettmolekyler. I samarbetet med de andra universiteten kommer Umeå universitet att bidra med kunskap om verkliga sjukdomsprocesser, för att koppla till AI-modeller.</p><p>– Genom att studera och analysera hur fettmolekyler förändras vid sjukdom så kan vi bidra till utvecklingen av nya diagnostiska verktyg och mer träffsäkra behandlingar. Vilket ju är det vi strävar efter, säger Elin Chorell.</p><p class="quote-center">Här har Umeå universitet en jättestor möjlighet att muta in ett område och fortsätta växa inom det här som vi redan är väldigt duktiga på.</p><p>Satsningen innebär bland annat en möjlighet att knyta kontakt med fler forskare och att söka mer finansiering. Men framför allt att utveckla ett redan starkt område vid Umeå universitet.</p><p>– Jag har arbetat med att driva fram det här forskningsområdet sedan 2010, så jag blev fantastiskt glad över beskedet, framför allt för området i sig. Här har Umeå universitet en jättestor möjlighet att muta in ett område och fortsätta växa inom det här som vi redan är väldigt duktiga på, säger Elin Chorell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/785dd2ed8de7450f95d8824a23a099b4/chorell_elin_9572_211117_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elin Chorell, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/umea-universitet-foreslas-fa-mangmiljonbelopp-inom-tre-nya-sfoer_12168661//nyheter/arbetslosa-vuxna-barn-okar-foraldrars-depressionsrisk_12168586/Vuxna barns arbetslöshet kopplad till äldre föräldrars risk för depressionÄldre vuxna i Indien har nästan 12 procent högre risk att drabbas av depression när deras vuxna barn är arbetslösa. En ny studie från Umeå universitet visar att arbetslöshet bland yngre generationer ökar risken för psykisk ohälsa hos föräldrar, särskilt i ett samhälle där många äldre är både ekonomiskt och socialt beroende av sina barn.Wed, 01 Apr 2026 14:30:10 +0200<p>Den nya forskningen bygger på omfattande data från Longitudinal Ageing Survey of India, där över 73 000 personer över 45 år ingår. Materialet ger en unik bild av hur familjer påverkas när vuxna barn hamnar utanför arbetsmarknaden.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/adi-lica-ya_xlsiaygq-unsplash12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Två generationer i Indien.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span> Adi Lica, Unsplash</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Starkt samband mellan barns arbetslöshet och föräldrars hälsa</h2><p>Forskarna visar att sambandet mellan vuxna barns arbetslöshet och föräldrars försämrade psykiska hälsa är tydligt. När de vuxna barnens inkomster försvinner ökar även osäkerheten för föräldrarna, som i hög grad förlitar sig på stöd från sina barn i vardagen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Förstfödda söner spelar särskilt stor roll</h2><p>Studien visar att risken för depression bland föräldrar ökar markant när den förstfödde sonen förlorar sitt arbete, medan sambandet är betydligt svagare när den förstfödda dottern mister jobbet. Enligt forskarna speglar detta kulturella föreställningar i Indien, där söner – särskilt den äldste – traditionellt ses som de som ska föra familjens namn vidare och förväntas stödja föräldrarna på äldre dagar. Dessa förväntningar gör att sonens arbetslöshet får större konsekvenser för föräldrarnas psykiska välbefinnande.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Social delaktighet skyddar äldre vuxnas psykiska hälsa</h2><p>Trots familjens centrala betydelse visar studien att sociala nätverk och ett aktivt socialt engagemang har en tydligt skyddande effekt. Äldre personer som deltar i sociala aktiviteter löper lägre risk för att utveckla depression, även när deras vuxna barn drabbas av arbetslöshet. För äldre med begränsat socialt engagemang är sambandet däremot betydligt starkare, och risken för depression ökar markant när vuxna barn mister jobbet.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Starkast samband i delstater med stora socioekonomiska ojämlikheter</h2><p>I delstater med stora inkomstskillnader är äldre föräldrar särskilt sårbara. Dessa områden kännetecknas ofta av begränsad tillgång till viktiga offentliga tjänster som utbildning, socialt stöd och hälso- och sjukvård. Studien visar att äldre vuxna som lever under sådana förhållanden har en högre risk för depression när deras vuxna barn blir arbetslösa, jämfört med äldre vuxna i delstater med låg inkomstojämlikhet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2cf25554425c4c769b6857b13e3a377a/tyago_rishabh.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rishabh Tyago, postdoc vid Enheten för demografi och åldrandeforskning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Silke Schulz</span></div></div><p>– Våra resultat visar hur nära sammanlänkade generationerna i Indien är och hur sårbara många äldre vuxna blir när yngre generationer förlorar fotfästet på arbetsmarknaden. Utan social delaktighet märks konsekvenserna direkt hos äldre, säger, Rishabh Tyagi, postdoc vid Enheten för demografi och åldrandeforskning, en av forskarna bakom studien.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Centrala resultat i studien</h2><ul><li>Äldre föräldrar i Indien påverkas tydligt när deras vuxna barn står utan arbete.</li><li>Sambandet är starkare i familjer där barnens ekonomiska och sociala stöd är avgörande för föräldrarnas trygghet.</li><li>Arbetslöshet bland förstfödda söner har ett starkare samband med föräldrars depressionsrisk än arbetslöshet bland förstfödda döttrar, delvis på grund av kulturella förväntningar på ansvar.</li><li>Äldre föräldrar som är socialt aktiva klarar sig betydligt bättre än äldre som lever mer isolerat.</li><li>Stora ekonomiska klyftor mellan delstater ökar sårbarheten för äldre föräldrar.</li></ul><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Rekommendationer</h2><p>Forskarna rekommenderar att stärka stödet till unga på arbetsmarknaden, minska de betydande inkomstskillnaderna mellan delstater och förbättra statens kapacitet att leverera grundläggande offentliga tjänster såsom, utbildning, välfärd och hälso- och sjukvård. Detta bedöms vara centralt för att bättre skydda äldre vuxnas psykiska och sociala välbefinnande.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Mer om projektet</h2><p>Tyagi, R., Baranowska-Rataj, A., & Gugushvili, A. (2026). Adult Children’s Unemployment and Parental Mental Health in India: Social and Economic Heterogeneity. SSM-Population Health 33 (2026) 101905, <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352827326000078?via%3Dihub">https://doi.org/10.1016/j.ssmph.2026.101905. </a></p><p>Projektet är en del av ett större forskningsprojekt med titeln “The effects of unemployment on health of family members”, finansierat av Europeiska forskningsrådet (ERC).</p>/nyheter/arbetslosa-vuxna-barn-okar-foraldrars-depressionsrisk_12168586//nyheter/over-15-procent-fler-antagna-till--hostens-internationella-masterprogram_12168493/ Över 15 procent fler antagna till höstens internationella masterutbildningarStudenter runt om i världen fick i dagarna sina antagningsbesked till svenska lärosäten. Umeå universitet fortsätter att stärka sin internationella profil. Umeå universitet har över 15 procent fler antagna jämfört med föregående år i den internationella masteromgången med studiestart till hösten. Wed, 01 Apr 2026 08:57:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d089b68f5fc544f092ecc80dc96d4f78/internationella-studenter-_6479-250902-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>1 504 studenter är antagna till över 45 internationella masterprogram på Umeå universitet hösten 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Umeå universitet ser fram emot att välkomna alla nya studenter till hösten och vi glada att så många internationella studenter valt ett studieprogram vid Umeå universitet, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildningsfrågor vid Umeå universitet.</p><p>Utbildningar inom folkhälsa och ekonomi är fortsatt starka. Umeå universitet startar i höst två nya masterprogram i bioinformatik och i matematisk statistik med inriktning på finansiell matematik.</p><p>Nathaniel Street, programansvarig för masterprogrammet i bioinformatik berättar om det nya programmet: <br> <br>– Vi ser starka anställningsmöjligheter för studenter inom den akademiska världen, kliniska miljöer och bioteknikindustrin. Programmet är utformat för att utrusta studenterna med de praktiska färdigheter som dessa sektorer kräver. Det är positivt att se ett sådant stort internationellt intresse redan under programmets första år.</p><p>På kandidatnivå ger Umeå universitet tre program på engelska i den internationella antagningsomgången. Dessa är i life science, internationell ekonomi och industridesign. Det internationella ekonomprogrammet är fortsatt eftertraktat. Kandidatprogrammet i industridesign ges för första gången på engelska, vilket redan har lockat ett brett internationellt söktryck och visar att satsningen möter ett växande globalt intresse för en kreativ och hållbar designutbildning.</p><p class="quote-center">Nu börjar arbetet med att förbereda studenterna inför sina studier i Umeå.</p><p>Cathrine Norberg fortsätter: <br>– Det är glädjande att intresset har ökat för så många av universitetets program. Vi har haft 40 % fler sökande totalt jämfört med förra året. Nu börjar arbetet med att förbereda studenterna inför sina studier i Umeå. Bland annat blir de internationella studenterna inbjuda till ett förberedande webbinarium under våren och får tillgång till en app där de kan chatta med andra antagna studenter som också påbörjar sina studier i höst här vid universitetet.  </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d5010cf0-0add-40ba-911a-ffec3a944ce5" data-contentname="Masterprogram med flest antagna studenter hösten 2026">{}</div>/nyheter/over-15-procent-fler-antagna-till--hostens-internationella-masterprogram_12168493//nyheter/nar-akademi-och-industri-samarbetar-for-forskning-framat_12168541/När akademi och industri samarbetar för att driva mikrobiomforskning framåtSamarbeten mellan akademi och industri spelar en viktig roll i att omsätta forskning i praktiska tillämpningar. Forskaren Chinmay Dwibedi delade med sig av erfarenheter från sitt arbete med BioGaia AB under den senaste Open up for Innovation-konferensen vid Umeå universitet.Wed, 01 Apr 2026 11:39:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_open_up_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Chinmay Dwibedi är verkligen engagerad i att se till att hans forskning kommer samhället till nytta. Han var en av de inbjudna talarna vid Open up for Innovation.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Ruuth</span></div></div><p>Den tredje upplagan av Open up for Innovation samlade forskare, representanter från industrin och doktorander för att utforska hur sektorsövergripande samarbeten kan påskynda vetenskapliga framsteg och skapa värde för samhället. Evenemanget, som arrangerades av Umeå Biotech Incubator (UBI), lockade omkring 70 forskare och 30 deltagare från industrin och erbjöd en dynamisk mötesplats för matchmaking, inspiration och erfarenhetsutbyte.</p><p>En av de inbjudna talarna var Chinmay Dwibedi, vars forskning fokuserar på att förstå mänskliga tarmbakterier i hög upplösning. Hans forskargrupp studerar hur bakteriella stammar utvecklas, skiljer sig funktionellt och påverkar människors hälsa. Det långsiktiga målet är att bana väg för mikrobiombaserade terapier genom att identifiera hur specifika mikrober bidrar till sjukdom, hälsa och läkemedelsrespons.</p><p>Chinmay Dwibedi lyfte fram sitt samarbete med probiotikaföretaget BioGaia AB och beskrev partnerskapet som både konstruktivt och ögonöppnande. </p><p class="quote-center">Detta perspektiv från verkligheten hjälper oss att sätta våra akademiska resultat i ett mer praktiskt och translationellt sammanhang</p><p>– De är ett vetenskapsdrivet företag med stor respekt för evidens och mycket öppna med att dela sin kunskap om bakteriestammar, tillverkning och effekt. Detta perspektiv från verkligheten hjälper oss att sätta våra akademiska resultat i ett mer praktiskt och translationellt sammanhang, säger han.</p><p>Nyligen beviljades Chinmay Dwibedi medel från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet för ett doktorandprojekt i samarbete med BioGaia och han betonade att samarbete mellan akademi och industri är avgörande för att utveckla nya probiotiska koncept, inklusive framväxande idéer som precisions-probiotika. </p><p>– Det bygger en bro mellan upptäckt och tillämpning. Det som vi ser som spännande vetenskap är inte alltid möjligt att översätta till produkter på grund av kostnader, produktion eller regelverk. Industrin bidrar med ovärderlig erfarenhet från kliniker och mikrobiologer, vilket säkerställer att nya koncept både är vetenskapligt solida och praktiskt relevanta.</p><p>Med blicken framåt ser Chinmay Dwibedi stora möjligheter inom personligt anpassade mikrobiomterapier. </p><p>– Dessa terapier passar inte alla. En viktig möjlighet är att identifiera vilka som har störst nytta av dem. Med bättre kliniska studier och integrering av mikrobiella, kliniska och livsstilsrelaterade data kan vi gå mot mer träffsäkra och effektiva behandlingar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6147537fb6974b109e7818dce850f6a1/chinmay_mfl_open_up_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Konferensen Open up for Innovation gav Chinmay Dwibedi och alla andra deltagare utmärkta möjligheter att nätverka.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Ruuth</span></div></div><p>Han noterade också Open up for Innovation eventets inspirerande atmosfär och ambitioner. </p><p>– Det var intressant att höra om regionens strategiska fokus på investeringar och translationell forskning. Och arrangemanget var tydligt värdefullt för doktorander som utforskar möjligheter utanför akademin.</p>/nyheter/nar-akademi-och-industri-samarbetar-for-forskning-framat_12168541//nyheter/doktorand-tar-brons-i-skidalpinism-vid-sm_12168395/Doktorand tar brons i skidalpinism vid SM Maja Lindström, doktorand i beräkningsvetenskap, tog brons i skidalpinism under SM – trots att hon aldrig tidigare tävlat i sporten. Hon lyfter fram ett starkt stöd från kollegor och sin tävlingsinstinkt som avgörande för framgången. Tue, 31 Mar 2026 13:04:46 +0200<p>Vid Umeå universitet arbetar Maja Lindström vid IceLab, den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Integrated Science Lab. Hon är industridoktorand vid Institutionen för datavetenskap i samarbete med Sift Lab. Hennes forskning handlar om att analysera och förstå komplexa nätverk – såsom biologiska, sociala och informationsbaserade system – för att förstå hur de är uppbyggda och organiserade. </p><p>Hon är dock inte bara forskare, utan också en aktiv person med ett stort intresse för idrott. När hon fick höra att SM skulle hållas i Umeå bestämde hon sig för att prova en ny sport: skidalpinism, eller ”skimo”. </p><h3>Ett äventyr i okänd terräng </h3><p>Maja tycker om att åka skidor och har tidigare gått på topptur för nöjes skull, men hade aldrig tävlat i skimo – en relativt ny sport som debuterade i vinter-OS 2026. Inför tävlingen hade hon bara tränat en gång. </p><p>– Jag hade hört talas om sporten, men visste inte riktigt hur den fungerade – det är många regler som jag fick lära mig samma dag som tävlingen. </p><p>Trots att det var ett SM gick hon in i loppet med en nyfiken och lekfull inställning. </p><p>– Jag visste att det fanns professionella åkare där, och jag är inte alls professionell i den här sporten. För mig var det mest en rolig grej att testa.</p><p>Tävlingen blev händelserik. Vinnaren, Johanna Gelfgren, tappade en skida i starten men vann ändå. – Hon var otrolig! sa Maja.</p><p>Själv höll Maja fokus genom den fysiska ansträngningen uppför och de tekniska momenten – att klicka i och ur skidorna, ta av stighudar och växla till utförsåkning. När hon passerade åkaren på fjärde plats vid toppen insåg hon att hon var på väg mot ett oväntat brons. </p><p>På måndagen tog hon med sig medaljen till IceLab och delade glädjen med kollegor och vänner. Det var inte bara placeringen som gjorde intryck.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab_112.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maja Lindström visar upp sin bronsmedalj för vänner och kollegor på IceLab</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p> – Jag blev glad när jag såg att medaljen var graverad av samma person som graverar Nobelprismedaljerna. Som forskare kändes det extra speciellt. </p><h3>Stöd från den ”mest högljudda klacken” </h3><p>Majas prestation fick extra kraft av ett starkt stöd från kollegor och vänner, många från IceLab. Postdoktorn Abigail Rec beskrev gruppen som ”den mest högljudda och entusiastiska klacken på berget”. De lade tre timmar på att göra skyltar, bland annat en stor ”Jätte-Maja”.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-33.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maja Lindström och Abigail Rec tillsammans framför IceLabs akvarium med några av de skyltar som Abigail och fler vänner har gjort för att heja på henne under loppet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><p> För Maja gav stödet energi både före och under loppet.</p><p> – Jag såg när de kom till arenan med alla skyltar, och det var fantastiskt. Det betydde mycket under loppet eftersom jag kunde höra dem hela vägen runt – de skrek så högt! Man hör dem till och med i SVT:s sändning.</p><p>Hon menar att den här typen av engagemang är typisk för IceLab. Hon beskriver miljön som samarbetsinriktad, där kollegor stöttar varandra – både i forskning och utanför.</p><p> – Jag tror att mina vänner på IceLab verkligen hjälpte mig, de pushade mig lite och sa: ”Klart du ska göra det!” </p><p>Även hennes handledare, Martin Rosvall, som själv är en erfaren skidåkare, stöttade henne i beslutet att delta. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13c6ca0ec00c463e94a95c7426d52752/majalindstrom_smvecka_icelab-83.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maja Lindström, doktorand vid Institutionen för datavetenskap och IceLab, arbetar vid sitt skrivbord omgiven av de skyltar som hennes vänner gjorde för att heja på henne under SM skimo finalen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabrielle Beans</span></div></div><h3>Framåt – i både skidalpinism och forskning </h3><p>Veckan efter loppet var hon tillbaka vid skrivbordet och arbetade med nätverksmodeller. På frågan om hon kommer att tävla igen berättar hon att landslagets tränare har kontaktat henne om ett träningsläger nästa vinter. </p><p>– Det är alltid roligt att prova något nytt. </p><p>Hon väntade dock inte till nästa vinter. Redan dagen efter SM deltog hon i ytterligare en tävling, Bräntberget 1H – ett en-timmeslopp där deltagarna kör så många varv som möjligt upp och ner för Bräntberget.</p><p>Maja gjorde tio varv och kom tvåa – återigen med sina vänner på plats som stöd. </p>/nyheter/doktorand-tar-brons-i-skidalpinism-vid-sm_12168395//nyheter/samarbete-avgorande-for-motstandskraftiga-samhallen-i-norr_12167145/Samarbete avgörande för motståndskraftiga samhällen i norrPax Nordica 2026 samlade forskare, beslutsfattare och praktiker i Umeå för att diskutera totalförsvar och värdlandsstöd i norra regioner. Med perspektiv från Ukraina och hela Norden lyfte forumet hur samverkan, beredskap och samhällelig motståndskraft är centrala för att hantera kriser och stärka säkerheten i ett föränderligt geopolitiskt landskap.Tue, 31 Mar 2026 11:20:22 +0200<p class="quote-center">Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort begreppet totalförsvar konkret på ett nytt sätt. Det visar hur tätt sammanlänkade civil och militär motståndskraft är, och varför samverkan över sektors- och nationsgränser är avgörande.</p><p>Evenemanget inleddes med ett välkomstanförande av Umeå universitets rektor Tora Holmberg, som satte ramarna för ett program som knöt samman lokala, regionala och internationella perspektiv. Ett genomgående tema under dagen var hur erfarenheterna från Ukraina kan bidra till ökad beredskap och motståndskraft i Norden.</p><p>Pax Nordica 2026 samlade en bred uppsättning röster för att undersöka hur totalförsvaret kan utvecklas i nordliga sammanhang, med särskilt fokus på värdlandsstöd inom NATO:s ramverk. Forumet, som arrangeras av Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet tillsammans med regionala och nationella partners, har sedan 1994 fungerat som en plattform för dialog om säkerhet och hållbarhet i Europas nordligaste områden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktis som strategisk logistisk nod</h2><p>Tidigt i programmet satte Hans Lindberg, kommunalråd i Umeå, tonen genom att lyfta Arktis växande strategiska betydelse. Han betonade hur norra Sverige blir allt viktigare för logistik, infrastruktur och mobilitet i ett förändrat säkerhetsläge – något som ställer nya krav på beredskap och samordning över sektors- och nationsgränser.</p><p>Denna inramning tydliggjorde en av dagens kärnfrågor: hur värdlandsstöd kan fungera i praktiken i ett nordligt sammanhang där avstånden är stora, infrastrukturen avgörande och civila och militära behov tätt sammanflätade.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Erfarenheter från Ukraina satte tonen</h2><p>Vitalii Bielobrov, vice borgmästare i Cherson, gav en förstahandsskildring av livet under ockupation och de utmaningar som följer efter befrielsen. Hans vittnesmål visade både krigets mänskliga kostnader och vikten av att upprätthålla samhällsfunktioner under extrema förhållanden.</p><p>– Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort begreppet totalförsvar konkret på ett nytt sätt. Det visar hur tätt sammanlänkade civil och militär motståndskraft är, och varför samverkan över sektors- och nationsgränser är avgörande, säger Niklas Eklund, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Arctic Six Chair och arrangör av Pax Nordica.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Motståndskraft byggs lokalt</h2><p>Flera talare återkom till betydelsen av lokal kapacitet och social sammanhållning. Veronica Strandh, docent i statsvetenskap, lyfte fram hur motståndskraft vilar på vardagliga relationer och fungerande lokalsamhällen. Caroline Helmersson från Region Västerbotten visade hur detta tar sig konkreta uttryck i arbetet med att säkerställa att hälso- och sjukvården fungerar i såväl fredstid som vid kris och krig.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Totalförsvaret som ett gemensamt ansvar</h2><p>Ur ett militärt perspektiv betonade Magnus Ståhl, chef för Militärregion Nord, att totalförsvar börjar långt innan en kris uppstår. Han lyfte fram vikten av fungerande och attraktiva samhällen i norr samt att internationellt samarbete, särskilt i ljuset av Sveriges och Finlands NATO-medlemskap, är avgörande för en effektiv försvarsplanering.</p><p>Kommunala perspektiv förstärkte bilden av behovet av samordning mellan olika nivåer. Hans Lindberg betonade vikten av fördjupat gränsöverskridande samarbete i Arktis, medan Toralf Heimdal från Bardu kommun i Norge visade hur även mindre kommuner spelar en viktig roll, bland annat genom samarbete med internationella militära aktörer.</p><p>Sammantaget pekade diskussionerna mot en gemensam slutsats: totalförsvaret bygger på väl förberedda samhällen där civila och militära aktörer kan samverka sömlöst. Det kräver tydlig ansvarsfördelning, tillgång till kritiska resurser och etablerad samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå redan i fredstid.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">En strategisk diskussion för Arktis</h2><p>I en tid där geopolitiska spänningar i allt högre grad påverkar Arktis och norra Europa underströk Pax Nordica 2026 den strategiska betydelsen av att bygga motståndskraftiga samhällen präglade av samarbete, beredskap och tillit. Diskussionerna visade också behovet av fortsatt dialog över sektors- och nationsgränser för att säkerställa att totalförsvaret är både robust och anpassningsbart inför framtida utmaningar.</p>/nyheter/samarbete-avgorande-for-motstandskraftiga-samhallen-i-norr_12167145//nyheter/umea-universitet-forst-i-sverige-med-eget-huvudomrade_12168388/Umeå universitet först i Sverige med eget huvudområde i idrottspsykologiUmeå universitet blir först i landet med att inrätta idrottspsykologi som eget huvudområde. Det ger studenter nya möjligheter att läsa vidare till examen inom ett ämne som länge varit etablerat internationellt, men som hittills inte haft samma ställning i svensk högre utbildning.Mon, 20 Apr 2026 09:53:25 +0200<p class="quote-center">Vi har väldigt god kompetens inom forskningen på området och flera eldsjälar i undervisningen</p><p>Det nya huvudområdet ska ge studenter fördjupad kunskap om hur psykologiska faktorer påverkar prestation, motivation och välmående inom idrott. Samtidigt stärker satsningen Umeå universitets idrottsprofil och markerar en tydligare position inom ett växande akademiskt fält.</p><p>Idrottspsykologi finns sedan länge som akademiskt ämne vid universitet runt om i världen. I Sverige har ämnet däremot inte tidigare funnits som eget huvudområde.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f3c69914-03ab-43e0-bd1e-d066b9697d4e" data-contentname="Faktaruta">{}</div><p>Med den nya inrättningen blir Umeå universitet det första lärosätet i landet som erbjuder utbildning inom idrottspsykologi på kandidat- och magisternivå. Ämnet fokuserar på hur idrottare, tränare och ledare utvecklar färdigheter och hanterar utmaningar i idrottens tränings- och tävlingsmiljöer.</p><p>Det handlar bland annat om självförtroende, motivation, målsättning, självreglering och beslutsfattande. Idrottspsykologi tar också upp hur psykologiska processer påverkar lagarbete, kommunikation och ledarskap inom idrotten.</p><p>Maria Nordin, biträdande prefekt vid Institutionen för psykologi, beskriver inrättandet som ett viktigt erkännande av det arbete som redan bedrivs inom forskning och undervisning vid universitetet. Enligt henne stärker det Umeå universitets position inom idrottsområdet.</p><p>– Vi har väldigt god kompetens inom forskningen på området och flera eldsjälar i undervisningen, säger Maria Nordin.</p><p>Marius Sommer, lektor vid Institutionen för psykologi, berättar att satsningen innebär att Umeå universitet tar en tydlig nationell ledarroll inom ett område som blivit allt viktigare för prestation, hälsa och hållbara idrottsmiljöer.</p><p>– Det gör också Umeå mer attraktivt för studenter som vill kombinera psykologi och idrott på ett sätt som både är tydligt och internationellt gångbart, säger Marius Sommer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett ämne som vuxit sig starkare</h2><p>Enligt Sommer kan en förklaring till att idrottspsykologi inte tidigare etablerats som ett eget huvudområde i Sverige vara att svensk idrott länge har haft stark tonvikt på teknik, taktik, träningsplanering och fysiologi.</p><p>– Idrottspsykologi har funnits med, men ofta som ett delområde inom idrottsvetenskap snarare än som ett eget huvudområde. Nu har fältet vuxit sig tillräckligt starkt, både akademiskt och praktiskt, för att stå på egna ben i svensk högre utbildning, säger Marius Sommer.</p><p>Bakgrunden till satsningen i Umeå är också att universitetet redan har en etablerad miljö inom idrottspsykologi. Där finns Sveriges enda psykologprogram med inriktning mot idrott, ett växande utbud av fristående kurser, en stark lärar- och forskargrupp samt en praktiknära miljö genom Psykologmottagningen Idrott.</p><p>– Det nya huvudområdet är därför ett naturligt nästa steg i en utveckling som redan pågår. Dessutom passar huvudområdet väl in i Umeås bredare idrottsprofil, tillsammans med till exempel idrottspedagogik och idrottsmedicin, säger Marius Sommer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya möjligheter för studenter</h2><p>För studenter innebär det nya huvudområdet en tydligare utbildningsväg. Idrottspsykologi kommer att kunna läsas både genom fristående kurser som kan leda till en kandidatexamen och inom Psykologprogrammet med inriktning mot idrott vid Umeå universitet.</p><p>–  psykologprogramstudenter som har läst kurser klassade som idrottspsykologi kommer att kunna ta ut en kandidatexamen och en mastersexamen i idrottspsykologi, säger Maria Nordin.</p><p>Satsningen kan dessutom underlätta för studenter som vill studera vidare utomlands. Det kan stärka deras profil både nationellt och internationellt. Vid många internationella universitet krävs en kandidatexamen i just idrottspsykologi för att kunna söka masterutbildningar inom området.</p><p>– Inom idrottspsykologi får studenterna fördjupa sin förståelseför människan – hennes olikheter, behov och drivkrafter – och vad som krävs för att leda både sig själv och andra till framgång, säger Maria Nordin.</p><p>Kunskapen inom ämnet är relevant för fler än idrottare. Idrottspsykologi rör frågor om hur människor presterar, utvecklas och mår under krav, press och förändring.</p><p>– Det här är kompetenser som efterfrågas inom idrott, men också i många andra delar av arbetslivet, säger Marius Sommer.</p><p>Därför är ämnet också relevant för tränare, ledare, domare och föräldrar, liksom för yrkesgrupper som fysioterapeuter, läkare och psykologer.</p><p>Möjliga yrkesvägar för studenter med examen i idrottspsykologi finns bland annat inom idrottsföreningar, specialidrottsförbund, elitmiljöer, skolor, hälsoprojekt och organisationer som arbetar med prestation, ledarskap och välmående.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stärker universitetets idrottsprofil</h2><p>Vid Umeå universitet finns sedan tidigare huvudområdena idrottsmedicin och idrottspedagogik. Med idrottspsykologi som nytt huvudområde förstärks universitetets samlade profil inom idrott ytterligare.</p><p>Pernilla Eriksson, projektledare för Riksidrottsuniversitet Umeå universitet, menar att satsningen kan bidra till en starkare tvärvetenskaplig miljö för idrottsrelaterade studier och till ökat samarbete med idrottsrörelsen, både nationellt och internationellt.</p><p>– Det nya huvudämnet kan också bidra till kompetensutveckling för tränare, ledare och psykologer som arbetar med idrott, hälsa och prestation, avslutar Pernilla Eriksson.</p>/nyheter/umea-universitet-forst-i-sverige-med-eget-huvudomrade_12168388//nyheter/mangmiljonanslag-till-mims-och-wcmm-for-klinisk-forskning-_12168064/Mångmiljonanslag till klinisk forskning Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslår 255 miljoner kronor till life science/livsvetenskap med fokus på klinisk forskning, fördelat mellan Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM) och The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) vid Umeå universitet. Thu, 02 Apr 2026 11:33:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– De båda forskningscentrumen WCMM och MIMS är viktiga draglok för Umeå universitets starka forskning inom life science. Det visar inte minst Emmanuelle Charpentiers Nobelpris år 2020 för den forskning som hon bedrev under sin tid vid MIMS i Umeå. Det är därför enormt glädjande att se hur Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse fortsätter och växlar upp stödet av den världsledande forskningen inom området, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet och fortsätter: </p><p>– Förstärkta möjligheter till kombinationstjänster för forskande läkare tillsammans med regionerna kommer att stärka såväl regionerna och universitetet som de enskilda läkarna och innebär att vi ger riktigt goda förutsättningar för förnyelse och framstående forskning. </p><h3>Driftbidrag till Clinical Fellows på WCMM </h3><p>WCMM får 50 miljoner kronor för upp till tio driftsbidrag för Clinical Fellows som ska underlätta för praktiserande läkare att bedriva forskning. Därutöver avsätts 30 miljoner kronor till förlängningsbidrag för Clinical Fellows och 60 miljoner kronor till Umeå universitet för driften av WCMM. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/andrei_chabes_lab_2684_230222_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andrei Chabes, föreståndare vid WCMM och professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– WCMM har betytt väldigt mycket för Umeå universitet. Sedan starten 2016 har satsningen gjort det möjligt för oss att rekrytera riktigt starka yngre forskare i hård internationell konkurrens. Vi är väldigt glada för denna fortsatta satsning av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som ger oss möjlighet att rekrytera framstående yngre kliniker till tjänster med goda villkor och bra möjligheter att bygga upp sin egen forskning vid Umeå universitet, säger Andrei Chabes, föreståndare vid WCMM och professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. </p><h3>Och till MIMS</h3><p>För MIMS del avsätts 55 miljoner kronor till den kliniska verksamheten, inklusive Clinical Fellows, och 60 miljoner kronor till den övriga verksamheten. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c431c47883c4c18a8e6eb6d973ddfa7/billiker_oliver_9193_180905_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oliver Billker, föreståndare vid MIMS och professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Läkare som bedriver forskning spelar en särskilt viktig roll när det gäller att koppla samman vetenskapliga upptäckter med förbättringar inom patientvården. Enligt min erfarenhet har många kliniska forskare i Sverige svårt att upprätthålla en dubbelkarriär som läkare och forskare, och jag hör att många läkare slutar med forskningen på grund av hög klinisk arbetsbelastning och brist på avsatt tid för forskning. Vårt stöd till klinisk forskning syftar till att möta denna utmaning genom att stödja läkare och forskare i början av karriären vid universitetssjukhus över hela landet, säger Oliver Billker, föreståndare vid MIMS och professor vid Institutionen för molekylärbiologi och fortsätter: </p><p>– Vi har haft stora framgångar med att koppla samman dessa kliniker med den starka grundforskningsmiljön inom vårt nordiska EMBL‑partnerskap för molekylär medicin. Det är uppmuntrande att se Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses långsiktiga engagemang för att stödja dessa insatser. </p>/nyheter/mangmiljonanslag-till-mims-och-wcmm-for-klinisk-forskning-_12168064//nyheter/ny-forskning-testar-vagen-till-negativa-utslapp_12167975/Kan restprodukter bli klimatnytta? Ny forskning testar vägar till negativa utsläppKan restprodukter från skogen och jordbruket bli en nyckel till att vända klimatutsläppen? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet ta reda på. Professor Florian Schmidt, vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, får 12 miljoner kronor från Energimyndigheten för att undersöka hur lågkvalitativ biomassa kan förbrännas på ett sätt som möjliggör effektiv koldioxidinfångning – och i bästa fall skapa negativa utsläpp.Wed, 01 Apr 2026 16:44:26 +0200<p>Projektet genomförs i nära samarbete med forskare från Lunds universitet, Luleå tekniska universitet samt Research Institutes of Sweden (RISE) och ett flertal industriparter.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Över 25 miljoner ton negativa utsläpp</h2><p>Bioenergi med koldioxidinfångning och lagring eller användning (BECCUS) pekas ut som en av Sveriges mest lovande klimatlösningar. Potentialen är stor: tekniken skulle kunna ge mer än 25 miljoner ton negativa koldioxidutsläpp per år – alltså ta bort mer CO₂ från atmosfären än den släpper ut (över biomassans livscykel).</p><p>En av de mest intressanta metoderna för BECCUS är så kallad oxyfuel-förbränning, där bränslet eldas i ren syrgas i stället för luft. Det ger en rökgas som innehåller mycket högre halter koldioxid – vilket gör infångning, lagring eller återanvändning (t ex för att producera elektrobränslen) av gasen betydligt enklare och billigare.</p><p class="quote-center">Unikt med projektet är att vi ska undersöka hur tekniken skulle kunna införas i Sverige.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fokus på svår bränslemix</h2><p>Projektet riktar in sig på fluidiserad bädd-förbränning, en teknik som redan är vanlig i industrin och som hanterar heterogena och svårbrända biobränslen bättre än traditionella metoder.</p><p>Genom att kombinera denna teknik med oxyfuel-förbränning hoppas forskarna hitta sätt att utnyttja restprodukter från skogsbruk och lantbruk – material som idag ofta är för lågkvalitativa för att användas effektivt.</p><p>Under fem år ska forskarna ta fram avancerade modeller och CFD simuleringar (Computational Fluid Dynamics – beräkningsbaserad strömningsmekanik på svenska) av den komplexa processen för att bättre förstå bland annat hur biomassan beter sig i en koldioxidrik miljö.</p><p>Det ska också genomföras laboratorie- och pilotskaleförsök där avancerad mätteknik, såsom laserspektroskopi, och detaljerade materialanalyser kommer användas för att validera simuleringarna och studera allt från kemiska reaktioner till askans egenskaper och renheten på den genererade koldioxiden.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Så kan tekniken passa in i Sverige</h2><p>– Det som är unikt med projektet är att vi, förutom de tekniska studierna, även inkluderar systemanalyser där forskarna ska undersöka hur tekniken skulle kunna införas i Sverige under olika policyscenarier, vad den kostar och vilken klimatnytta den skulle ge, säger Florian Schmidt, professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. </p><p>Målet är att ta fram kunskap som gör det möjligt för dagens värme- och kraftverk att i framtiden inte bara producera energi – utan också aktivt bidra till att minska halten koldioxid i atmosfären.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">På väg mot en mer cirkulär bioekonomi</h2><p>Om projektet lyckas kan det hjälpa Sverige ta viktiga steg mot en mer hållbar och cirkulär bioekonomi, där avfall förvandlas till energi samtidigt som koldioxid fångas in och hålls borta från atmosfären eller återanvänds i andra processer.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Externa partners</h2><p>Lunds universitet<br>Research Institutes of Sweden (RISE)<br>Luleå tekniska universitet<br>Kraftringen Energi AB<br>Umeå Energi AB<br>Valmet AB<br>Smurfit Westrock<br>Billerud AB<br>Bothnia Bioindustries Cluster (BOBIC)<br>Liquid Wind AB</p>/nyheter/ny-forskning-testar-vagen-till-negativa-utslapp_12167975//nyheter/overraskande-aldre-brunn-funnen-i-centrala-umea_12167579/Överraskande äldre brunn funnen i centrala UmeåI samband med en ombyggnation vid Nya Konditoriet i centrala Umeå påträffades nyligen en välbevarad brunn under ett större stenblock på en innergård vid Kungsgatan. Arkeologer från Umeå universitet besökte platsen kort för att dokumentera brunnen och ta sedimentprover i forskningssyfte innan brunnen togs bort av entreprenören.Tue, 31 Mar 2026 14:12:42 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brynnsfyndcentralaumea2026_fotoanders_nordstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arkeologerna Philip Jerand, Sofi Östman, Ing-Marie Back Danielsson och Love Eriksson samt arkeologistudenten Bijan Fatha från Umeå universitet tar prover från den välbevarade brunnen på Nya Konditoriets innergård.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anders Nordström, Historiska hus</span></div></div><p>Philip Jerand, universitetslektor vid Umeå universitet, berättar i ett filmat inslag från Västerbottens-Kuriren att brunnen varit täckt av ett stort stenblock, vilket bidragit till att den bevarats förhållandevis väl. Den preliminära bedömningen är att brunnen kan vara mellan 200 och 300 år gammal. När prover togs med borrutrustning nådde man ett hinder på omkring tre meters djup. Borrningarna gav träflisor, vilket indikerar att det kan finnas ytterligare ett brunnslock av trä i botten, men detta är ännu inte bekräftat. Proverna analyseras vid Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/brunnkollage_16x9_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Här syns två stadier av brunnen, från vänster är stenblocket som täckte brunnen, bild 2 är brunnen när den hittats och är ca 2 meter djup och bild 3 där entreprenören schaktat bort ytterligare 1 meter av brunnen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Love Eriksson</span></div></div><p>Love Eriksson, doktorand i arkeologi vid Umeå universitet, beskriver i en intervju med P4 Västerbotten att brunnen är ungefär tre meter djup och gjord i kallmurad sten. Love förklarar att det är ett roligt fynd då det är rätt ovanligt att hitta välbevarade brunnar i stadsmiljöer.</p><p class="quote-center">Brunnar är en otroligt bra källa över hur miljön och landskapet har förändrats över tid. Vi ska analysera pollen insekter och fröer för att tar reda på vad man har ätit och vilka aktiviteter man har haft för sig. Analyserna kan även säga något om hur staden har förändrats över tid, åtminstone i det här lilla området.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/proppcollage_16x92.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vid provtagningen av brunnen samlas sediment in i med en rysk torvborr. Det är ett instrument som kapslar in provsedimentet så att det inte påverkas eller störs. Den intakta sedimentprofilen kan man sedan plocka ut material från för att analysera pollen, insekter eller makrofossil.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ing-Marie Back Danielsson & Love Eriksson</span></div></div><p>I samband med dokumentationen noterades även fynd som porslin, glaserat rödgods och kritpipor, vilka är enklare pipor för tobaksrökning som var vanliga främst på 1700-talet. Kartmaterial från 1700-talet ger stöd för att en datering till 1700–1800-tal är möjlig.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e72cbe86b8514fcb82f023c89c611889/fynd_stadslager_16x9.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I samband med provtagningen av brunnen dokumenterade arkeologerna fynd av bland annat porslin, glaserat rödgods och kritpipor.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Love Eriksson</span></div></div><p>Arbetet med ombyggnationen fortsätter enligt plan. Om möjlighet ges hoppas arkeologerna från Umeå universitet kunna återvända till platsen när brunnen delvis schaktats bort, för att undersöka om det faktiskt finns ett trälock i botten och för att eventuellt kunna ta ytterligare prover djupare ned i brunnen.</p><p><a href="~/link/58418c919baa450fab7d1a12bdade17f.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mer om brunnsfyndet  i media</h2><p><a href="https://www.facebook.com/reel/1693999822031300" target="_blank" rel="noopener">Se det filmade inslaget med Philip Jerand från Västerbottens Kuriren på Facebook</a></p><p><a href="https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2762977" target="_blank" rel="noopener">Lyssna på intervjun med Love Eriksson i Förmiddag i P4 Västerbotten</a> (från 71.50 min tom 78.16 min)</p><p><a href="https://www.vk.se/2026-03-20/ovantat-fynd-mitt-i-umeas-centrum-arkeologer-pa-plats-gravmaskinisten-stotte-pa-en-stor-klump-8fb2a" target="_blank" rel="noopener">Läs en längre artikel i Västerbottens Kuriren</a> (kräver prenumeration)</p><p> </p>/nyheter/overraskande-aldre-brunn-funnen-i-centrala-umea_12167579//nyheter/utmarkelsen-ortug-tilldelas-gudrun-norstedt_12168358/Utmärkelsen Örtug tilldelas Gudrun NorstedtSkogshistoriska Sällskapet delar varje år ut Örtugar till amatörforskare som gjort skogshistoriska insatser under lång tid och/eller till unga, lovande forskare. Örtug nr. 67 tilldelas Gudrun Norstedt, forskare vid Várdduo, för den skogshistoriska forskning hon bedrivit under lång tid och som resulterat i flera böcker och ett stort antal vetenskapliga artiklar. Tue, 31 Mar 2026 09:05:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7b931e6981c74fb8bed3cf305246e037/gudrun_norstedt2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gudrun Noorstedt, forskare vid Várdduo-Centrum för samisk forskning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Louise Vedin</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Skogshistoriska Sällskapets motivering</h2><p>Gudrun Norstedt är skogsbiolog och skogshistoriker. Detta intresse har bland annat materialiserats i flera välskrivna och vackra böcker med stort sakinnehåll. Redan 1994 gav hon ut Norrbyskär – sågverksön i Bottenhavet. År 2007 kom Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark. Tillsammans med sin far Staffan använde hon arkivmaterial för att hitta de ursprungliga rösen och andra märken i terrängen som definierade den 27 mil långa gränsen mellan dessa då den drogs upp.</p><p>Fyra år senare publicerades Lappskattelanden på Geddas karta: Umeå<br>lappmark från 1671 till 1900-talets början. Från svårtydda handskrifter<br>kunde hon beskriva de 37 lappskattelanden med sina samiska<br>boställen och den påbörjade kolonisationen av lappmarken – en viktig<br>urkund till lappmarkens historia.</p><p>Efter flera år som amatörforskare började Gudrun Norstedt en studie<br>vid Sveriges lantbruksuniversitet som 2018 resulterade i en<br>doktorsavhandling med titeln <em>A land of one's own: Sami resource use</em><br><em>in Sweden's boreal landscape under autonomous governance</em>.</p><p>Därefter har hon publicerat en lång rad skogshistoriska studier, flera<br>inriktade på samisk användning av mark och resurser.</p><p>År 2014 tilldelades Gudrun Norstedt Riksantikvarieämbetets<br>förtjänstmedalj för särskilt förtjänstfulla insatser inom kulturmiljövården.<br>Det är en formulering som vi i Skogshistoriska Sällskapet varmt instämmer i!</p>/nyheter/utmarkelsen-ortug-tilldelas-gudrun-norstedt_12168358//nyheter/nar-aldern-styr-synen-pa-manniskor_12168319/Synen på ålder formar samhälletHur påverkar våra föreställningar om åldrande samhället? Och hur vi ser på äldre och äldreomsorg? I samtalsserien TillSAMmans möttes forskare och yrkesverksamma för att diskutera ålderism och varför frågan behöver ta större plats i det offentliga samtalet.Tue, 31 Mar 2026 07:30:00 +0200<p>Ålderism påverkar hur vi ser på äldre och vilka beslut som fattas i samhället. Men för att förstå vad det innebär, och vilka konsekvenser det kan få, behöver frågan diskuteras mer.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6b9a3654-a875-428d-8675-74ea3e3395db" data-contentname="Ljud Fredrik Snellman">{}</div><p>Fredrik Snellman, forskare med inriktning på ålderism vid Umeå universitet. Ljudklipp: 1.35 min. Textning: autogenererad.</p>/nyheter/nar-aldern-styr-synen-pa-manniskor_12168319//nyheter/att-lasa-och-skriva-i-en-ai-tid_12168250/Att läsa och skriva i en AI-tidLäsande och skrivande pågår under en stor del av människors vakna tid i flera olika kontexter, på olika språk och med olika syften. Forskargruppen Litum anordnar årligen ett symposium – detta år med fokus på att läsa och skriva i en AI-tid.Tue, 31 Mar 2026 10:50:55 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d3e7c48b-ae0f-4a8d-9045-166e27bcafae" data-contentname="Bildspel">{}</div><p>– Det här är ett otroligt aktuellt tema, både i skolan och i högre utbildning. Det finns ett stort behov av att diskutera vad literacy egentligen innebär i AI-tider, vad vi vill uppnå med skrivuppgifter och på vilket sätt vi behöver tänka om. Symposiet erbjöd ett mycket spännande program med bidrag från såväl forskning som utbildning, säger Yvonne Knospe som är en av två forskningsledare för Litum.</p><p>Under dagarna hölls presentationer om bland annat AI, flerspråkighet och läskunnighet; AI som bollplank; Lärares och lärarstudenters skrivande i en AI-tid samt interaktion mellan människa och AI i universitetsstudenters skrivande. Förutom deltagare från Umeå universitet medverkade även forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Mälardalens universitet, Luleå tekniska universitet, Göteborgs universitet, Helsingfors universitet och Antwerpens universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om Litum</h2><p>Litum – Literacyforskning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet – har sedan starten 2013 samlat literacyforskare med perspektiv såsom policy och demokrati, flerspråkighet, läs- och skrivsvårigheter samt läsande och skrivande i skolans alla ämnen.</p><h3>Läs mer om Litum:</h3><p><a href="~/link/13b7e44eff41470e93db4fdbda2aec7e.aspx">Litum</a></p>/nyheter/att-lasa-och-skriva-i-en-ai-tid_12168250//nyheter/northvolt-och-gransen-for-regional-utveckling_12167912/Northvolt och hinder för regional utvecklingNy forskning från Umeå universitet visar att regionala aktörer hade begränsat inflytande över Northvolts etablering och utveckling i Skellefteå. Trots stora förhoppningar om långsiktig regional utveckling styrdes processen i hög grad av globala strukturer och politiska satsningar.Wed, 15 Apr 2026 10:57:21 +0200<p class="quote-center">Vårt fall visar att även om regionens aktörer haft en tydlig drivkraft och vilja, har deras handlingsutrymme begränsats</p><p>En ny studie analyserar den svenska batteritillverkaren Northvolts utveckling från etablering till konkurs mellan 2016 och mars 2025. Resultaten pekar på att kopplingen mellan företaget och regionen i hög grad avgjordes av faktorer utanför regionens kontroll, snarare än av lokala initiativ.</p><p>Studien är gjord av tre forskare vid Umeå Universitet, Mattias Näsman, Rikard Eriksson och Emelie Hane-Weijman. Forskarna har följt Northvolts etablering för att visa hur samspelet mellan företag, region och institutioner formar utvecklingen av stora industrisatsningar i små kommuner.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Regionala ambitioner mötte globala villkor</h2><p>I Skellefteå fanns tydliga ambitioner att använda Northvolts investering som en motor för långsiktig utveckling och industriell uppgradering. Studien visar dock att dessa ambitioner i praktiken hade begränsat genomslag.</p><p>– Vårt fall visar att även om regionens aktörer haft en tydlig drivkraft och vilja, har deras handlingsutrymme begränsats av ojämlika maktförhållanden, företagsstrategiska prioriteringar och de institutionella ramar som omger satsningen, säger Emelie Hane‑Weijman.</p><p>I stället formades utvecklingen främst av företagets egna behov samt av övergripande politiska satsningar på europeisk batteriproduktion. Det handlade bland annat om styrmedel på EU-nivå som syftar till att minska beroendet av andra delar av världen.</p><p>Forskarna beskriver detta som en asymmetrisk relation där makten i hög grad ligger utanför den regionala nivån. Det utmanar bilden av att regioner aktivt kan styra sin egen utveckling genom att attrahera stora investeringar.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Batteriboomen i skuggan av global konkurrens</h2><p>Studien sätter också in Northvolt i ett större sammanhang. Under de senaste decennierna har bilindustrins geografi förändrats kraftigt. Tidigare dominerade Europa, USA och Japan, men sedan 2009 har tillväxtekonomier, särskilt Kina, tagit över en stor del av produktionen.</p><p>– Den politiska inriktningen och ett tacksamt investeringsklimat skapade under några år en väldigt snabb tillväxt av nya batteriprojekt. Utvecklingen stannade av 2024, vilket bidrog till kraschen och Skellefteås utmaningar, Säger Mattias Näsman.</p><p>Samtidigt har efterfrågan på elfordon ökat snabbt, vilket lett till en framväxt av storskaliga batterifabriker. Kina dominerar i dag produktionen av litiumjonbatterier och kontrollerar en stor del av bearbetningen av kritiska råvaror.</p><p class="quote-center">Vilket begränsar möjligheterna till lokal utveckling trots ett starkt regionalt engagemang</p><p>Som svar har både EU och USA lanserat politiska initiativ för att bygga upp egen batteriproduktion och påverka var företag väljer att etablera sig. De här satsningarna har också drivit fram en våg av investeringar i så kallad grön industri.</p><p>– De här satsningarna har samtidigt lett till att företagens strategier präglats av snabb internationell expansion och så kallad ‘power shoring’, där tillgången till billig energi styr etableringsval. Det har resulterat i en strukturellt präglad – och i längden skör – koppling mellan företag och region, vilket begränsar möjligheterna till lokal utveckling trots ett starkt regionalt engagemang, säger Rikard Eriksson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Begränsat regionalt handlingsutrymme</h2><p>Trots det ökade politiska och ekonomiska intresset för gröna investeringar visar studien att regionala aktörers möjligheter att påverka utfallet är begränsade. Forskarna menar att strategisk koppling och regional utveckling måste förstås i relation till globala maktförhållanden och institutionella sammanhang.</p><p>– Att det finns en samordning mellan den regionala, nationella och överstatliga nivån spelar stor roll för framgången för nya industrier, poängterar Mattias Näsman.</p><p>Analysen pekar på att det inte räcker med lokala ambitioner och strategier för att säkerställa långsiktiga positiva effekter. I stället formas resultaten av samspelet mellan företag, politiska beslut på högre nivåer och globala produktionssystem.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Viktiga lärdomar för framtida investeringar</h2><p>Utifrån fallet Northvolt lyfter studien bredare utmaningar för regioner som vill attrahera investeringar inom strategiskt viktiga teknologier. Det handlar inte bara om att locka företag, utan också om att hantera de villkor som följer med globala produktionsnätverk.</p><p>Forskarna menar att framtida satsningar behöver ta större hänsyn till dessa strukturella begränsningar för att skapa hållbar regional utveckling.</p><p>– Fallet visar att regioner inte bara behöver locka investeringar, utan också säkerställa att risker och vinster fördelas mer långsiktigt och hållbart, avslutar Emelie Hane-Weijman.</p>/nyheter/northvolt-och-gransen-for-regional-utveckling_12167912//nyheter/sa-kan-ai-forma-riksdagsvalet--utan-att-vi-marker-det_12167712/Det osynliga skiftet: Så kan AI forma riksdagsvalet – utan att vi märker detNär Sverige går mot riksdagsval 2026 ligger hotet mot demokratin inte längre i kulisserna. Det ligger rakt framför oss – i våra flöden, i våra algoritmer och i vår uppmärksamhet. Det stora skiftet handlar inte om hackade röster, utan om hur generativ AI kan förskjuta samtalen, förstärka konflikter och påverka vad vi uppfattar som viktigt.Mon, 30 Mar 2026 16:05:19 +0200<p>– Vi lever i en mycket komplicerad informationsvärld, säger Mikael Wiberg, professor i informatik vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett informationslandskap vi aldrig sett förut</h2><p>AI-botar och agenter kan i stor skala manipulera vilka frågor som uppfattas som mest angelägna genom att förstärka vissa ämnen och dränka andra i automatiserat innehåll. Effekten kan bli att både medier, kampanjer och väljare styrs av en syntetisk slagsida.</p><p>Den största risken är inte manipulation av själva rösträkningen – som i flera omdiskuterade processer i exempelvis USA – utan manipulation av förtroendet. Valet 2026 präglas av en dubbel förändring: ett snabbt teknikskifte och en värld som samtidigt blivit mer instabil.</p><p class="quote-left">Vi lever i en mycket<br>komplicerad<br>informationsvärld</p><p>– Vi har de senaste decennierna gått igenom ett flertal större skiften som påverkat politiken i både Sverige och internationellt. Från webbens genomslag kring millennieskiftet, de smarta mobilernas intåg och senast från den breda användningen av sociala medier vid senaste valen. Den här gången är det generativ AI som i olika former påverkar både politikers möjligheter att nå ut och medborgares möjligheter att värdera flödet, säger Mikael Wiberg.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Det fria ordet är kvar – men synligheten är kapad</h2><p>Det fria ordet handlar idag inte bara om att ha möjlighet att uttrycka sig – utan om synlighet. Vem lyckas tränga igenom bruset? Det avgörs allt oftare av algoritmer, plattformar och marknadsbudgetar – inte av demokratiska ideal.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ad1fcb4f-d40a-4446-a154-fedde0fd5b81" data-contentname="Generativ fyllning">{}</div><p>Samtidigt ökar mängden syntetiskt skapat innehåll. AI-genererat material kan förstärka vinklingar, presentera alternativa versioner av händelser eller skapa sådant som aldrig ägt rum. Det slår direkt mot demokratins kärna: vår förmåga att dela en gemensam verklighet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Digitalisering – fler röster och fler syntetiska verkligheter</h2><p>Våra fysiska och digitala världar är i dag tätt sammanflätade. Mobilen vi filmar med, AI-verktyget som redigerar materialet och plattformen där allt publiceras gör att verkligt och artificiellt material flyter samman – ofta helt sömlöst.</p><p>Att interagera och sprida saker vidare blir dessutom allt enklare när all typ av digital friktion byggs bort. Med smartare flöden och färre klick blir delning något nästan reflexmässigt.</p><p>– Digitaliseringen öppnar för fler röster, men också för syntetiska sådana. Därför måste vi synliggöra tekniken och inte låta den försvinna i bakgrunden, säger Mikael Wiberg.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">När AI-bruset styr det vi tror är viktigt</h2><p>Det parlamentariska klimatet beskrivs ofta som polariserat. Debatter störs av personangrepp, dramaturgiska inslag och taktiska utspel. Med generativ AI riskerar just det bruset att ta över.</p><p>Bara omfattningen av digitalt genererat material kan skapa illusionen av att en viss fråga är större eller viktigare än den egentligen är. Det blir en kapplöpning mellan teknikutvecklingen och människans förmåga att avgöra vad som är äkta. Att ta in, bearbeta och bedöma trovärdighet i det dagliga informationsflödet blir allt svårare.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Var avgörs framtidens förtroende?</h2><p>Demokratin vilar inte bara på fria val, utan även på legitimitet. För att människor ska acceptera beslut behöver processerna vara rättvisa, transparenta och begripliga.</p><p>Det gäller inte minst när AI används i beslutsfattande. Hur ska medborgare kunna förstå och verifiera algoritmiska beslut när systemen ofta beskrivs som svarta lådor – slutna och helt insynsskyddade, ibland även av de som utvecklat dem?</p><p class="quote-right">Vi måste arbeta aktivt<br>för att synliggöra den<br>osynliga tekniken</p><p>Riksdagen har redan lyft behovet av att utreda hur AI påverkar mänskliga rättigheter och demokrati. Digg (Myndigheten för digital förvaltning) har samtidigt publicerat riktlinjer för ansvarsfull AI i offentlig sektor, med fokus på transparens, rättvisa och spårbarhet.</p><p>– Vi måste arbeta aktivt för att synliggöra den osynliga tekniken. Fysiska möten, där vi diskuterar och debatterar ansikte mot ansikte, blir allt viktigare när digital friktion försvinner, säger Mikael Wiberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="445ab475-882d-4f59-8315-2f6f50b7f583" data-contentname="Fakta inför valet">{}</div><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Historisk forskning aktuell på nytt</h2><p>Forskningen visar att just de fysiska mötena spelar en avgörande roll i polariserade tider. Inom Intergroup Contact Theory (Gordon Allport, 1954) betonas att förtroende mellan grupper inte byggs genom algoritmer eller informationsflöden, utan genom mänskliga möten – där vi ser varandra, hör varandra och delar samma rum.</p><p>Det är i de mötena som missförstånd kan redas ut och motsättningar minska, något som blir allt viktigare när våra sociala, digitala kontaktytor fylls av syntetiskt brus.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Tekniken formar valet – vi avgör riktningen</h2><p>När vi går mot riksdagsvalet 2026 står en sak klar: tekniken kommer att spela en roll. Men det är hur vi som samhälle hanterar den som avgör om demokratin stärks eller skadas.</p><p>Demokrati avgörs inte av mest effektiva system eller snabbast processor – utan av högst förtroende.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="46aae004-ca14-4ec3-a48a-29b4ea6a9df0" data-contentname="Fakta Micke">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6f6a961b-bf0c-49c3-ae0c-fafe7c1ae780" data-contentname="Fakta - valet 2026">{}</div>/nyheter/sa-kan-ai-forma-riksdagsvalet--utan-att-vi-marker-det_12167712//nyheter/ny-kurs-om-sveriges-nationella-minoriteter_12167970/Ny kurs om Sveriges nationella minoriteterUnder höstterminen 2026 kan du läsa en fördjupande kurs om Sveriges nationella minoriteter, med särskilt fokus på urfolket samerna, tornedalingar och sverigefinnar. Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng och ges på avancerad nivå.Mon, 30 Mar 2026 07:46:56 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5a7425c61883438e9394afbf2bcfb569/illustration_flaggor_nationella_minoriteter2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Geektown</span></div></div><p>Kursen Nationella minoriteter i Sverige med särskilt fokus på samer, tornedalingar och sverigefinnar ger en bred introduktion till Sveriges fem nationella minoriteter och belyser framför allt samtida perspektiv men integrerar även centrala historiska förhållanden. Som student får du fördjupad kunskap om språk, kulturella uttryck, identitet, rättigheter och relevant lagstiftning. Dessutom behandlas frågor som är specifika för varje minoritet, inklusive språkpolitik, urfolksrätt, koloniala processer och samhällsutveckling.</p><p>Kursen ges på distans.</p><h3>Läs mer:</h3><p><a href="/utbildning/kurser/nationella-minoriteter-i-sverige-med-sarskilt-fokus-pa-samer-tornedalingar-och-sverigefinnar-1sa007/"> Nationella minoriteter i Sverige med särskilt fokus på samer, tornedalingar och sverigefinnar</a></p>/nyheter/ny-kurs-om-sveriges-nationella-minoriteter_12167970//nyheter/gamla-grodor---nya-svar-for-sveriges-matberedskap_12167894/Gamla grödor - nya svar för Sveriges matberedskapFermenterade spannmål kan få en viktig roll i framtidens svenska livsmedelssystem. En ny vetenskaplig bok från EU-projektet HealthFerm samlar avancerade metoder för att analysera fermenterade spannmålsbaserade livsmedel. Forskningen kan bidra både till utvecklingen av hälsosamma växtbaserade livsmedel och till stärkt livsmedelsberedskap i Sverige.Mon, 30 Mar 2026 08:59:21 +0200<p class="quote-center">Kommer att bidra till beredskap och livsmedelssäkerhet i en föränderlig värld</p><p>Boken Characterisation of Fermented Grain-based Raw Materials and Foods: Analytical Methods from the HealthFerm Project publicerades i februari i år och samlar expertis inom livsmedelsvetenskap och fermenteringsteknik från flera organisationer inom HealthFerm-projektet.</p><p>Den nya boken erbjuder en omfattande samling analytiska metoder för att karakterisera fermenterade spannmålsbaserade råvaror och livsmedel. Den innehåller bland annat en detaljerad översikt över biokemiska analysmetoder som används för att studera förändringar i växtbaserade råvaror under fermentering.</p><p>Vi har intervjuat professor och forskare Armando Perez-Cueto, som deltar i HealthFerm-projektet, om vilken betydelse boken kan ha ur ett svenskt perspektiv.</p><p>– Generellt sett är en övergång till en mer växtbaserad kost bra både för miljön och för människors hälsa. Den här metodboken tar upp livsmedel, som havre, gula ärtor, åkerbönor och vete inklusive lokala sorter som dalavete, som kan vara viktiga i ett beredskapssammanhang. De är näringsrika och kan produceras i Sverige och övriga Norden, säger Armando Perez-Cueto.</p><p>Fermentering är en central process i många livsmedel. När mikroorganismer bryter ned råvarors beståndsdelar förändras både smak, struktur och näringsinnehåll.</p><p>Den här typen av metodsammanställning har tidigare inte funnits samlad i ett verk och syftar till att fylla en viktig kunskapslucka inom forskningen.</p><p>– Det är en metodbok som visar hur fermentering av spannmål kan bidra till en växtbaserad framtid och som tillhandahåller kunskapen som öppen tillgång — så att alla inom EU och världen kan använda metoderna för att producera smakrika och hållbara livsmedel, säger Perez-Cueto.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Relevant för Sverige</h2><p>Frågor om livsmedelssäkerhet och beredskap har blivit allt mer aktuella i Sverige de senaste åren. I det sammanhanget kan lokalt producerade grödor spela en viktig roll.</p><p>– Värt att notera är att Sverige vill lagra spannmål i Arktis och subarktiska områden, vilket gör det relevant att faktiskt producera sådana lokala sorter för lagring, säger Armando Perez-Cueto.</p><p>Flera av råvarorna som diskuteras i boken är redan en del av den svenska vardagskosten, inte minst vete och havre.</p><p>– Konsumtionen av vete och havre är redan utbredd i Sverige, där havregrynsgröt och bröd är baslivsmedel, säger Perez-Cueto.</p><p>Baljväxter som gula ärtor och åkerbönor kan samtidigt bidra med viktiga näringsämnen.</p><p>– Gula ärtor och åkerbönor — både som råvara och i fermenterad form — bidrar med fibrer, högt proteininnehåll och en välbalanserad aminosyraprofil. Fermentering förbättrar dessutom smaken och gör produkterna mer lättsmälta, säger Perez-Cueto.</p><p>En större användning av dessa grödor skulle också kunna få bredare samhällseffekter.</p><p>– Om Sverige skulle följa de nordiska näringsrekommendationerna skulle det ge positiva hälsoeffekter och bli en viktig del av framtidens livsmedelssäkerhet, säger Perez-Cueto.</p><p>Armando Perez-Cueto menar att utvecklingen också kan gynna jordbruket.</p><p>– Det kan också bli en win–win för lantbruket, eftersom dessa grödor har goda möjligheter att lyckas även i ett varmare klimat, säger Perez-Cueto.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kunskapen bidrar till livsmedelssäkerhet och beredskap</h2><p>Kunskapen i boken är tänkt att kunna användas av både forskare och livsmedelsutvecklare, men också av mindre aktörer.</p><p>– Den här boken kommer att ge både individer och små och medelstora företag möjlighet att ägna sig åt fermentering med lokalt producerade råvaror. Den kommer att bidra till beredskap och livsmedelssäkerhet i en föränderlig värld, avslutar Armando Perez-Cueto.</p>/nyheter/gamla-grodor---nya-svar-for-sveriges-matberedskap_12167894//nyheter/rorelsegladje-under-sm-veckan-_12167881/Rörelseglädje under SM-veckan tillsammans med studenter från Umeå universitetUnder SM-veckan vinter 2026 i Umeå, 25–29 mars, skapas en aktiv mötesplats vid Umeå Energi Arena där besökare i alla åldrar kan prova flera av veckans SM-idrotter. Aktivitetsområdet genomförs i samarbete mellan RF SISU Västerbotten och studenter från Ämneslärarprogrammet i idrott och hälsa vid Umeå universitet. Under onsdag–fredag ges även elever i årskurs 5 från skolor i Umeåregionen möjlighet att delta i särskilda prova på dagar.Fri, 27 Mar 2026 08:13:20 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/robert_lindberg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Robert Lindberg, projektledare rörelsesatsning i skolan, RF SISU Västerbotten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>Vid Umeå Energi Arena har ett aktivitetsområde byggts upp där både barn och vuxna kan prova merparten av de 22 idrotter som tävlas i under veckan – alltifrån klassiska SM-idrotter till nyare grenar. På området möter deltagarna instruktörer och aktiva idrottare som guidar, inspirerar och skapar en trygg miljö där alla kan delta utifrån sina egna förutsättningar.</p><h3>Årskurs 5 bjuds in – en satsning på rörelseglädje</h3><p>Under onsdag–fredag bjuds elever i årskurs 5 från skolor i Umeåregionen in till särskilda prova-på-dagar. RF SISU Västerbotten ansvarar för upplägget och genomför dagarna tillsammans med instruktörer och studenter från Ämneslärarprogrammet vid Umeå universitet. Syftet med den aktiva mötesplatsen är att så många som möjligt ska få uppleva SM-veckan och få prova på de idrotter som finns representerad under veckan.</p><p>–Ett av målen för värdstaden när en SM-vecka arrangeras är att de medverkande idrotterna ska få ökad uppmärksamhet och i förlängningen förhoppningsvis fler utövare, säger Robert Lindberg, projektledare för Rörelsesatsning i skolan vid RF SISU Västerbotten och ansvarig för prova-på-området.</p><p>Under dagarna kommer omkring 20 skolor på besök. För skolor i kommunens ytterområden, som har svårt att ta sig till området, har RF SISU Västerbotten i stället genomfört uppsökande aktiviteter så att samtliga kommunala skolor fått möjlighet att prova på SM-veckans idrotter.</p><h3>Ett område fyllt av aktivitet</h3><p>Prova-på-området består av ett varierat utbud av stationer, både inne och ute beroende på dag. Enligt Robert är tjusningen med SM-veckan att många mindre idrotter får en stund i rampljuset. Genom att låta barn och unga prova på många olika idrotter hoppas man kunna väcka intresset och skapa ett ”leagacy” som stärker föreningslivet långsiktigt.</p><p>–Vi erbjuder 18 aktiviteter, alltifrån e-sport till jujutsu. Alla besökare får en rörelsebricka och uppmuntras att prova på så många stationer de kan. Instruktörerna är helt avgörande – de instruerar, peppar och vägleder besökarna för att ge en bra upplevelse av aktiviteten, säger Robert.</p><p>Studenter från Ämneslärarprogrammet med inriktningen idrott och hälsa syns på flera av stationerna som instruktörer och ledare. Robert Lindberg lyfter särskilt fram deras betydelse:</p><p>–Utan studenterna hade vi bara kunnat ha en bråkdel av utbudet på plats. Deras medverkan gör att vi kan fylla området med liv och rörelse.</p><h3>Studenter från Ämneslärarprogrammet med och leder aktiviteterna</h3><p>Studenternas deltagande på SM-veckan kopplar tydligt till utbildningen. Genom att leda idrottsaktiviteter, introducera olika moment och möta elever tränar de ledarskap, kommunikation och förmågan att anpassa aktiviteter efter grupp och individ.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/erik_holmstrom_filip_nordlof.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Holmström och Filip Nordlöf, studenter vid Ämneslärarprogrammet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>Bland studenter på plats finns Erik Holmström, Filip Nordlöf och Malin Videholm. Erik läser sin fjärde termin på Ämneslärarprogrammet, medan Filip och Malin är inne på sin åttonde termin. Samtliga beskriver dagarna på aktivitetsområdet som både roliga och givande och ett konkret tillfälle att utvecklas i rollen som blivande idrottslärare.</p><p>–Det roligaste är att se att alla elever hittar något att göra, aktivitetsområdet har verkligen något för alla, säger Filip.</p><p>Många av idrotterna på området är sådana som inte alltid ryms i skolans idrottsundervisning. Det ställer andra krav på studenternas roll som ledare.</p><p>–Vi är inga experter på alla idrotter. Vår roll här handlar mer om att bidra till rörelseglädje och att få eleverna att våga prova. Genom mötet med ledare från olika idrotter får eleverna också en väg in i föreningslivet, säger Erik.</p><p>För Malin har mötet med barn och unga på aktivitetsområdet gett nya perspektiv på yrkesrollen.</p><p>–Jag har länge varit inställd på att undervisa på gymnasienivå, men efter att ha mött så många barn här har jag blivit sugen av att även undervisa i lägre åldrar. Det är en ynnest att Ämneslärarprogrammet vid Umeå universitet ger mig möjlighet att undervisa i alla åldrar, säger hon.</p><p>Ämneslärarprogrammet är normalt fem år långt och inkluderar två ämnen. Studenterna kan välja mellan 18 olika ämnen, vilket skapar många ämneskombinationerna. Beroende på val av ämne kan utbildningen i vissa fall förlängas med en termin. Under studietiden ingår fyra perioder av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), där studenterna får möjlighet att utveckla sin pedagogiska förmåga i skolmiljö.</p><p>Medverkan under SM-veckan ett tydligt komplement till utbildningen.</p><p>–Utbildningen innehåller mycket teori, bland annat om barns motoriska förmåga. Här får vi prova teorin i praktiken – att möta barn, ge instruktioner som får dem att lyckas och skapa glädje i rörelsen. Det är precis det vi ska göra som idrottslärare säger Malin.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d8d2bb5409042928730e640a4117089/malin_videholm2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Malin Videholm, student på Ämneslärarprogrammet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna-Karin Eriksson</span></div></div><p>Erfarenheterna från aktivitetsområdet stärker studenternas trygghet i lärarrollen.<br>–Vi tränar på att ta för oss, våga bjuda på oss själva och bjuda in barnen till rörelse, säger Filip.</p><p>–Vi sätter nivån för hur gruppen fungerar. Vågar vi prova själva, vågar barnen också. Det handlar inte om att vara bäst, utan att röra på sig, fyller Erik i.</p><p>För Malin sammanfattas dagarna i en tydlig insikt.</p><p>–Vi får många praktiska tillfällen att möta och instruera elever under utbildningen. Det är ofta jag kommer hem med en aha-känsla, här fick vi se och prova det vi läst om i utbildningen.</p><p>Robert Lindberg ser positivt på möjligheten att utveckla samarbetet mellan RF SISU Västerbotten och Umeå universitet framöver.</p><p>–Det finns många samverkansmöjligheter, både vid större idrottsevenemang i form av funktionärer, instruktörer och utbildningar. Men också genom projektansökningar, uppsatser, forskningsprojekt och praktikplatser.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1c59ef9b-4b0d-489b-b772-bfbc17cbe380" data-contentname="Prova-på område, Umeå Energi Arena">{}</div>/nyheter/rorelsegladje-under-sm-veckan-_12167881//nyheter/larare-bjuds-in-att-bidra-till-arbetet-med-ai-for-larande_12167757/Lärare bjuds in att bidra till arbetet med AI för lärandeArtificiell intelligens förändrar snabbt förutsättningarna för undervisning, lärande och examination i högre utbildning. Vid Umeå universitet pågår nu ett arbete där lärare bjuds in att tillsammans utforska hur AI kan användas på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt i utbildningen.Tue, 28 Apr 2026 14:34:10 +0200<p>Bakgrunden är UPL:s treåriga satsning AI för lärande, som syftar till att etablera en gemensam plattform för kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande. Enligt Karl Idberger, projektledare för satsningen, handlar det om att möta en utveckling som redan påverkar universitetets kärnverksamhet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cacc15571ef34f66b79f4d739f313088/karl-idberger_portratt14.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karl Idberger, Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL)</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans-Erik Sjöström</span></div></div><p>– AI är inte något som sker vid sidan av undervisningen. Det förändrar förutsättningarna för både lärare och studenter och därför behöver vi närma oss tekniken med ett tydligt akademiskt förhållningssätt, säger han.</p><p>Det innebär att AI inte bara ska användas, utan också undersökas, problematiseras och utvecklas i relation till pedagogisk praktik. Inom satsningen sker arbetet genom workshops, seminarier, konferenser och tematiska arbetsgrupper, där frågor om undervisning, examination och akademisk integritet står i centrum.</p><p>Ett viktigt steg i arbetet är att nu öppna upp för bredare deltagande från universitetets olika delar. Ambitionen är att skapa en gemensam arena där olika kompetenser möts och där idéer kan omsättas i praktiken.</p><p>– Vi vill samla erfarenheter och perspektiv från hela universitetet. Det är i mötet mellan olika ämnen och arbetssätt som vi kan utveckla hållbara sätt att arbeta med AI i utbildning, säger Karl Idberger.</p><p>Som en del av detta arrangeras under våren en temadag, Think Tank – AI i högre utbildning, som fungerar som både kickoff och fördjupning inom satsningen. Här ges möjlighet att ta del av aktuella perspektiv och samtidigt bidra till det fortsatta arbetet, bland annat inom satsningens fyra delområden.</p><p>På längre sikt handlar arbetet om att stärka universitetets pedagogiska utveckling och rusta lärare inför en utbildningsmiljö i förändring.</p><p>– Genom att bygga upp en gemensam kunskapsbas kan vi skapa förutsättningar att använda AI klokt och ansvarsfullt och samtidigt öppna för nya sätt att tänka kring undervisning och lärande, säger Karl Idberger.</p>/nyheter/larare-bjuds-in-att-bidra-till-arbetet-med-ai-for-larande_12167757//nyheter/tillbaka-pa-campus-med-perspektiv-fran-arbetslivet_12167733/Tillbaka på campus med perspektiv från arbetslivetHur tar man steget från studier till en karriär som managementkonsult? Mindre än ett år efter examen återvände alumnen Lilly Andersson till campus för att dela med sig av sina erfarenheter.Thu, 26 Mar 2026 13:17:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lilly Andersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Under sitt besök på Handelshögskolan delade Lilly Andersson med sig av sin resa, sina erfarenheter av rekryteringsprocessen, presenterade en case-utmaning och gav sina personliga tips till en mixad studentgrupp från såväl olika program som årgångar.</p><p>Tillsammans med Rickard Lindberg från Karriärcenter möttes hon i ett samtal om vägen från studier till arbetsliv – och vad som egentligen krävs för att ta sig in i en bransch som många ekonomer är nyfikna på.</p><h3>När och varför väcktes dina tankar om att söka dig till mangemenkonsultyrket?</h3><p>– Jag blev nyfiken under studietiden när jag insåg att jag trivdes med problemlösning, variation och att snabbt sätta mig in i nya sammanhang.</p><p>Jag visste att jag ville jobba med logistik och supply chain management efter att jag hade pluggat klart Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel & logistik. Det jag var mindre säker på var inom vilken bransch, roll och vilka arbetsuppgifter jag var mest intresserad av. Det som var så perfekt med konsultbranschen var att den erbjuder stora möjligheter för en nyexaminerad att snabbt sätta sig in i och förstå olika branscher och verksamheter.</p><p class="quote-center">Det kändes som den optimala miljön för att utvecklas tidigt i karriären och rätt plats att börja utforska vad jag verkligen ville jobba med.</p><p>Att arbeta på ett konsultbolag innebär också att omges av kollegor med djup kunskap inom många olika områden, det finns alltid någon att fråga eller inspireras av. Varje nytt projekt blir en möjlighet att utmana sig själv och fortsätta utvecklas. Det kändes som den optimala miljön för att utvecklas tidigt i karriären och rätt plats att börja utforska vad jag verkligen ville jobba med.</p><h3>Rekryteringsprocessen</h3><p>Att ta sig in i consulting är en resa i sig, hur upplevde du rekryteringsprocessen?</p><p>– Jag upplevde den som strukturerad men krävande, med stort fokus på både analytisk förmåga och personligt driv. Case‑intervjuerna handlade mycket om hur man tänker, strukturerar problem och kommunicerar tydligt, snarare än att komma fram till ett perfekt svar. Mina viktigaste tips är att göra sin hemläxa om företaget, förbereda svar på vanliga intervjufrågor och träna case ordentligt. Det är också viktigt att våga tänka högt, visa nyfikenhet och vara ärlig kring sina styrkor – men också ha ”bra svagheter” och kunna visa hur man jobbar med dem.</p><p class="quote-center">Mina viktigaste tips är att göra sin hemläxa om företaget, förbereda svar på vanliga intervjufrågor och träna case ordentligt</p><h3>Från teori till verklighet</h3><p>Du arbetar idag som managementkonsult på Accenture, hur skulle du kort beskriva det dagliga arbetet?</p><p>– Jag skulle säga att teamarbete är centralt. Man jobbar nära både kollegor och kund, samtidigt som man tidigt får ta eget ansvar och initiativ. Rollen innebär snabb utveckling – både internt på Accenture och i samarbetet ute hos kund. Det finns också ett starkt fokus på att använda nya verktyg och AI‑lösningar i det dagliga arbetet, vilket gör att man hela tiden lär sig och ligger nära den senaste utvecklingen.</p><h3>Vad gjorde skillnaden?</h3><p>När Lilly tillfrågas vad som var avgörande för att hon lyckades landa rollen, lyfter hon flera faktorer – men inte bara akademiska meriter.</p><p>– Det som gjorde skillnaden var inte främst betygen, utan engagemanget utanför studierna. Mitt engagemang i studentförening, extrajobb inom logistik samt ett utbyte visade att jag tog initiativ, var van att arbeta i team och även leda andra.</p><p>Samtidigt var den röda tråden viktig – att det fanns ett tydligt och genuint intresse för ett specifikt område. För mig var det supply chain, vilket syntes i mina studieval, erfarenheter, mitt examensarbete och hur jag resonerade i intervjuerna. Jag hade också läst på om Accenture och förstod att de söker personer som brinner för teknologisk utveckling och är nyfikna på AI och nya verktyg, något som jag kunde koppla tydligt till mitt eget intresse och mina ambitioner.</p><h3>Råd till framtida studenter</h3><p>Vilka är dina tips till nuvarande studenter att tänka på under studietiden?</p><p>– Mitt främsta råd är att vara nyfiken och ta initiativ under studietiden. Engagera dig i studentföreningar, ta extrajobb eller praktik inom områden du är intresserad av och våga testa olika roller. Sådana erfarenheter ger inte bara praktisk kunskap, utan visar också att du är van att arbeta i team, ta ansvar och ibland kliva in i ledande roller.</p><p class="quote-center">Mitt främsta råd är att vara nyfiken och ta initiativ under studietiden. Engagera dig i studentföreningar, ta extrajobb eller praktik inom områden du är intresserad av och våga testa olika roller</p><p>Om du inte vet exakt vilket område du vill jobba inom är det helt okej – testa olika kurser, extrajobb och engagemang för att förstå vad du tycker är intressant och kan tänka dig att arbeta med på sikt. Jag skulle också rekommendera att gå på event med företag både på och utanför campus, till exempel case‑event eller företagsbesök, och ta chansen att prata med personer från företagen. Våga initiera samtal, visa ditt intresse och bygg ditt nätverk, till exempel genom att lägga till kontakter på LinkedIn – man vet aldrig när en sådan kontakt kan bli värdefull längre fram.</p><h3>En resa som bara har börjat</h3><p>Vad är du själv nyfiken på inför den närmsta framtiden?</p><p>– Jag är särskilt taggad på att se hur AI kan användas för att effektivisera arbetssätt och hjälpa företag att utvecklas och komma framåt. Jag ser fram emot att lära mig mer om hur nya teknologier och verktyg kan användas i praktiken, och att omsätta den kunskapen för att skapa värde för kund. Samtidigt ser jag fram emot att vara med i fler projekt, jobba med nya människor och fortsätta utvecklas i olika team. Jag hoppas också få möjlighet att resa mer i jobbet och arbeta hands‑on i en mer global miljö, där man kan utforska nya lösningar och perspektiv.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/efd357c17fe44e328bad763b2b7444c7/lilly_och_rickard.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lilly Andersson tillsammans med Rickard Lindberg från Handelshögskolans Karriärcenter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anders Lindmark</span></div></div>/nyheter/tillbaka-pa-campus-med-perspektiv-fran-arbetslivet_12167733//nyheter/vart-att-veta-om-bipolar-sjukdom_12167718/Värt att veta om: Bipolär sjukdomBipolär sjukdom innebär att en person växlar mellan perioder av depression och perioder av mani, som är ett förhöjt stämningsläge med ökad energi och minskat sömnbehov. Idag finns effektiva behandlingar, men det behövs mer forskning för att kunna hitta rätt behandling för varje patient.Thu, 26 Mar 2026 11:11:46 +0100<p>Bipolär sjukdom kallades tidigare manodepressiv sjukdom och är en psykisk sjukdom med återkommande perioder, eller skov, av depressioner och mani. Under en depression blir man nedstämd, orkeslös och får dålig självkänsla. Mani innebär istället en överaktiv period, där man känner sig pigg, överdrivet upprymd och har ett stort självförtroende. Kanske blir man rastlös, lättretlig och har svårt att hejda sina impulser, vilket kan leda till att man gör saker man ångrar senare. Hypomani är en mildare form av mani, där symptomen ofta är mindre påtagliga och därför inte alltid uppfattas som problematiska.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/werneke_ursula_profilfoto.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ursula Werneke, adjungerad professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lennart Käck</span></div></div><p>– Bipolär sjukdom är ofta livslång och påverkar både vardagsfunktion, relationer och arbetsförmåga. Risken för suicid är också högre än hos befolkningen i övrigt. Men det finns effektiv behandling som kan minska risken för återfall och rädda liv, säger Ursula Werneke, adjungerad professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="26018b1c-eb24-4c27-b4c4-1ebdf72bcf8f" data-contentname="Fakta: Bipolär sjukdom">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur behandlas bipolär sjukdom?</h2><p>Grunden i behandlingen är läkemedel, som vid behov kompletteras med psykologiskt stöd och andra insatser. Det mest effektiva läkemedlet för att stabilisera humöret är litium, som minskar risken för återinsjuknande och suicid.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c2d64650eda459e9287e0be10844a0e/ott_michael_3365_230830_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Ott, docent i njurmedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Litium kräver regelbunden uppföljning eftersom det kan påverka bland annat njurfunktion och hormonbalans. Men med rätt övervakning från vården är det oftast säkert att behandla med litium under lång tid, säger Michael Ott, docent i njurmedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><p>Man vet att litium är ett effektivt läkemedel, men det finns behov av mer kunskap om vilka patienter som har störst nytta av behandlingen, vilka som riskerar biverkningar och hur behandlingen kan optimeras över tid. Det saknas också kunskap om varför vissa patienter avslutar sin behandling och hur man kan förebygga det.</p><p>– Vi vet fortfarande för lite om hur behandlingsstrategi och dosering bör styras för att balansera effekten av läkemedlet mot biverkningar och minimera risken för långsiktiga biverkningar hos den enskilda patienten, säger Michael Ott.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Viktiga framsteg i forskningen</h2><p>Forskningen på behandling av bipolär sjukdom har gjort stora framsteg de senaste åren och vid Umeå universitet pågår bland annat LiSIE-projektet, som fokuserar på behandling med litium. Projektet omfattar över 1700 personer och bygger på detaljerade långtidsdata från både psykiatrisk och annan vård. Målet är att möjliggöra en mer individanpassad behandling där man väger nyttan och risken för varje enskild patient.</p><p>– Forskningen går mot en mer individanpassad vård. Genom bättre diagnostik, regelbunden uppföljning med blodprover (litiumhalt, njur-, sköldkörtel- och bisköldkörtelfunktion) och ökad förståelse för individuella skillnader kan insatser skräddarsys från början och justeras under behandlingens gång. Målet är en säkrare, mer träffsäker och långsiktigt hållbar behandling av bipolär sjukdom – med större trygghet för både patienter och vårdpersonal, säger Ursula Werneke.</p>/nyheter/vart-att-veta-om-bipolar-sjukdom_12167718//nyheter/ny-studie-foljer-utvecklingen-av-samers-halsa-i-sverige_12167642/Ny studie följer utvecklingen av samers hälsa i SverigeNu startar forskare vid Umeå universitet en ny undersökning om samers hälsa på uppdrag av Sametinget. Den här gången breddas perspektivet: förutom hälsofrågorna innehåller enkäten även frågor om klimatförändringar, renskötselns svårigheter och kulturell självtillit.Thu, 26 Mar 2026 15:04:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/stoor_peter_0167_230913_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jon Petter Stoor är biträdande, universitetslektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, leder den nya studien om samers hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">När vi genomförde den första studien för fem år sedan fick vi en viktig grund att stå på</p><p>– När vi genomförde den första studien för fem år sedan fick vi en viktig grund att stå på. Med den nya studien kan vi både följa utvecklingen och förstå vilka aspekter som är centrala för samisk hälsa idag, säger Jon Petter Stoor, som leder projektet. Han är biträdande universitetslektor på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><p>Under våren genomför forskargruppen Lávvuo vid Umeå universitet den andra omgången av den nationella befolkningsbaserade undersökningen Samisk hälsa på lika villkor. Studien görs på uppdrag av Sametinget, som en del av myndighetens arbete med Det handlar om livet: den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin ska ge en gemensam och långsiktig riktning för arbetet under de kommande tio åren. Syftet är att stärka det psykiska välbefinnandet, förebygga psykisk ohälsa och självmord samt förbättra livsvillkoren för samer med olika psykiatriska tillstånd.</p><p>Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att samordna, stödja och följa upp genomförandet av strategin. Eftersom arbetet med att förbättra den psykiska hälsan berör hela samhället deltar även 26 andra myndigheter i uppdraget. Totalt omfattar regeringsuppdraget 28 myndigheter från flera olika sektorer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">9 000 enkäter skickas ut</h2><p>Statistikmyndigheten SCB ansvarar för insamlingen. De skickar just nu ut cirka 9 000 enkäter till personer som finns i Sametingets röstlängd eller är sammanboende ungdomar från 16 år, alternativt finns i företagsregistret för renägare. I den första studien deltog 3 658 samer, vilket var den största befolkningsbaserade samiska hälsoenkätstudien någonsin.</p><p>– Därför är det viktigt att så många som möjligt väljer att delta. Ju fler röster som hörs, desto bättre och mer tillförlitlig bild får vi av hur samer faktiskt mår och vilka samhällsutmaningar som påverkar hälsan, säger Lars-Ove Sjajn, kanslichef för Sametinget.</p><p>Frågorna i enkäten utgår från ett brett folkhälsovetenskapligt perspektiv, men också från det samiska folkets egna perspektiv på hälsa och välbefinnande. Årets version innehåller dessutom nya frågor om bland annat klimatförändringar, kulturell självtillit, diskriminering och strategier för att hantera diskriminering, samt flera frågor om arbetsrelaterad hälsa och risker i renskötseln.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a45e6b0db9844454ab1c094d0b35012b/scandinav_0q4h.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Renskötsel är av avgörande betydelse för samers hälsa och välbefinnande. Den är en central kulturbärare. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Ström</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Underlagen får betydelse för beslut</h2><p>Regeringen har beslutat att den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket ska kartläggas. Den samiska sanningskommissionen ska slutredovisa sitt arbete i slutet av 2026.</p><p>– I vårt kapitel i kommissionens forskningsvolym använde vi data från förra enkätstudien och visade att samiska språkkunskaper är en central skyddsfaktor för psykisk hälsa. Det innebär att språkrevitalisering inte bara handlar om kulturpolitik, utan också kan betraktas som förebyggande folkhälsoarbete, säger Jon Petter Stoor.</p><p>Han fortsätter:</p><p>– Det är tack vare urfolksperspektivet som vi kan fånga den här typen av samband – sådant riskerar annars att förbli osynligt, säger Jon Petter Stoor.</p>/nyheter/ny-studie-foljer-utvecklingen-av-samers-halsa-i-sverige_12167642//nyheter/tandlossning-kopplas-till-forhojd-inflammationsniva-i-kroppen_12167682/Tandlossningssjukdom kopplas till förhöjd inflammationsnivå i hela kroppenTandlossning påverkar inte bara munnen. I en stor internationell studie kan forskare från Umeå universitet nu bekräfta att personer med tandlossningssjukdom har förhöjda nivåer i blodet av flera ämnen som är kopplade till inflammation, även om man är frisk i övrigt. En långvarig, lågintensiv inflammation kan i sin tur leda till ökad risk för andra sjukdomar.Thu, 26 Mar 2026 10:31:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/parodontit-bild2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Röntgenbild av tänder hos en person med tandlossningssjukdom (parodontit) och tandförluster. Den streckade gröna linjen visar käkbenets ursprungliga nivå. På grund av inflammation i tandköttet har käkbenet brutits ned, och den streckade gula linjen visar hur stödet för tänderna har minskat</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Institutionen för odontologi</span></div></div><p>Tandlossningssjukdom kallas också parodontit och är en av världens vanligaste folksjukdomar. I Sverige uppskattar man att ungefär 40% av den vuxna befolkningen har parodontit. Forskare vid Umeå universitet har tidigare kunnat visa att personer med parodontit har förändrade nivåer av ett tjugotal proteiner i blodet som är kopplade till inflammation, och nu bekräftas alltså resultaten i en analys av över 200 studier från hela världen som tillsammans inkluderar närmare 18 000 deltagare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/lundberg_pernilla_1162_171220_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pernilla Lundberg, professor vid Institutionen för odontologi och övertandläkare i parodontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här är ett viktigt genombrott. Våra tidigare fynd, i en studie på patienter från Norrland, bekräftas nu i ett mycket stort internationellt material. Det visar att resultaten är generaliserbara, säger Pernilla Lundberg, professor vid Institutionen för odontologi och övertandläkare i parodontologi.</p><p>Resultaten visar att även personer som är friska i övrigt och inte röker har förhöjda nivåer av olika inflammationsrelaterade proteiner i blodet. Det tyder på att tandlossningen i sig bidrar till inflammationen, inte andra sjukdomar eller livsstilsfaktorer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1bcc53b99a32443891522e2302219d88/kindstedt_elin_8426_191213_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elin Kindstedt, biträdande lektor vid Institutionen för odontologi och ST-tandläkare i parodontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här visar att tandlossningssjukdom inte bara är en sjukdom i munnen, utan den påverkar hela kroppens inflammationssystem, säger Elin Kindstedt, biträdande lektor vid Institutionen för odontologi och ST-tandläkare i parodontologi.</p><p>Att ha en ständigt pågående inflammation påverkar kroppen negativt. Långvarig, lågintensiv inflammation kan bland annat öka risken för hjärtinfarkt, stroke och psykisk ohälsa. Hos äldre personer, som ofta redan har en åldersrelaterad förhöjd nivå av inflammation i kroppen, kan effekterna förstärkas.</p><p>– Studien understryker vikten av att förebygga och behandla parodontit, inte bara för munhälsan utan för hela kroppens hälsa, säger Pernilla Lundberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3c2e7834-29b2-41e8-b089-c94d37bb56c0" data-contentname="Referens till studie">{}</div>/nyheter/tandlossning-kopplas-till-forhojd-inflammationsniva-i-kroppen_12167682/