Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umu

Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umu/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usWed, 17 Jun 2026 21:07:36 +0200/nyheter/tinande-permafrost-kan-utlosa-forbisedd-kolsanka-i-floder_12177096/Tinande permafrost kan utlösa förbisedd kolsänka i floderEn ny studie publicerad i tidskriften Nature visar att vittring av berg i allt högre grad motverkar floders koldioxidutsläpp när permafrosten bryts ned. Studien har genomförts av ett forskarsamarbete mellan Umeå universitet och East China Normal University.Wed, 17 Jun 2026 17:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Biologiska och geologiska kolkretslopp är tätt sammanlänkade, visar en studie publicerad i Nature. Resultaten från undersökningar i floder på Qinghai–Tibetplatån utmanar den förenklade bilden av tinande permafrost som enbart en kolkälla.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Liwei Zhang</span></div></div><p>Tinande permafrost ses ofta som en växande källa till växthusgaser när klimatuppvärmningen frigör gammalt kol som lagrats i frusna jordar. Men en ny studie publicerad i tidskriften Nature visar en mer komplex bild. När permafrosten tinar kan floder också utveckla en förbisedd förmåga att ta upp koldioxid genom ökad vittring av berg.</p><p>Forskarna fann att uppvärmning och nedbrytning av permafrost blottlägger reaktiva mineral och ökar samspelet mellan vatten och berg, vilket påskyndar kemiska vittringsprocesser som förbrukar koldioxid. I vissa flodavrinningsområden motverkade detta geologiska kolupptag delvis eller helt flodernas koldioxidutsläpp.</p><p>Det internationella forskarlaget undersökte 50 floder på Qinghai–Tibetplatån, jordens största högbelägna kryosfär utanför polarområdena, för att förstå hur tinande permafrost förändrar kolets kretslopp. Genom att kombinera mätningar av flodernas koldioxidutsläpp, löst kol, isotopspårämnen och geokemisk modellering fann forskarna belägg för att tinande landskap förstärker den kemiska vittringen, vilket för över kol till lösta oorganiska former samtidigt som atmosfärisk koldioxid förbrukas.</p><h3>Kolupptaget kan överstiga utsläppen</h3><p>– Vi såg att flodernas koldioxidutsläpp minskar samtidigt som kolupptaget genom vittring av berg ökar när permafrostens utbredning minskar, säger Liwei Zhang, biogeokemist vid East China Normal University. I vissa avrinningsområden där permafrosten blivit mer fragmenterad var det vittringsdrivna kolupptaget tillräckligt stort för att motverka eller till och med överstiga flodernas koldioxidutsläpp.</p><p class="quote-left">Våra resultat visar att de biologiska och geologiska kolkretsloppen är tätt sammanlänkade</p><p>I hela studieområdet uppskattade teamet att kolupptag från vittring av berg i genomsnitt motverkar omkring 35 procent av flodernas koldioxidutsläpp. I områden med sammanhängande permafrost var denna effekt relativt liten. Men i landskap med där permafrosten är mer uppbruten eller isolerad översteg det vittringsdrivna kolupptaget ibland 100 procent av flodernas koldioxidutsläpp, vilket tyder på att geologiskt kolupptag kan mäta sig med biologisk kolfrisättning.</p><h3>Biologiska och geologiska kolkretslopp hänger samman</h3><p>Resultaten utmanar den förenklade bilden av tinande permafrost som enbart en kolkälla. När frusna jordar tinar får floderna stora tillskott av gammalt organiskt kol som mikroorganismer omvandlar till växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Den nya studien tyder på att geologiska processer som verkar parallellt med biologiska processer delvis kan motverka dessa utsläpp.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jan Karlsson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Forskarna betonar samtidigt att vittring av berg inte är en enkel eller permanent lösning på klimatförändringarna. Kolets kretslopp i tinande landskap är fortfarande komplext, och vissa vittringsreaktioner kan också frigöra koldioxid beroende på mineralsammansättning. Studien lyfter i stället fram en mekanism som fortfarande är bristfälligt representerad i många klimat- och kolcykelmodeller.</p><p>– Våra resultat visar att de biologiska och geologiska kolkretsloppen är tätt sammanlänkade, säger Jan Karlsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet. För att förstå om tinande permafrost i slutändan förstärker eller dämpar klimatuppvärmningen behöver vi ta hänsyn både till kolet som frigörs från gamla jordar och till kolet som förbrukas genom vittring av berg.</p><p>Forskarna menar att framtida klimatbedömningar behöver gå bortom ett ensidigt fokus på biologiskt drivna kolutsläpp och även inkludera geologiska kolkällor och kolsänkor som uppstår när frusna landskap tinar.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="67bd1fec-acc5-4021-bf86-f5ed483facae" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/tinande-permafrost-kan-utlosa-forbisedd-kolsanka-i-floder_12177096//nyheter/att-lasa-epidemiers-historia-i-patogeners-dna-med-andrew-magee-_12179088/Att läsa epidemiers historia i patogeners DNA med Andrew Magee Vi har pratat med fylodynamikern Andrew Magee som ansluter till The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), Institutionen för molekylärbiologi och Integrated Science Lab (IceLab) vid Umeå universitet som ny Data-Driven Life Science (DDLS)-gruppledare. Han tar med sig evolutionär modellering till forskningen om infektionssjukdomar, för att undersöka hur vi kan göra utbrottens dolda historia begriplig – och användbar – för epidemiologin. Wed, 17 Jun 2026 13:15:42 +0200<h3> </h3><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/95292aa623d34d6199af83706cf510f2/andrew_magee.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andrew Magee, Department of Molecular Biology and Group Leader at MIMS and IceLab</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Elizabeth Perkins</span></div></div><h3>Kan du berätta lite om din vetenskapliga bakgrund och vad som först drog dig till ditt forskningsfält? </h3><p>Min vetenskapliga bakgrund är inom fylogenetik, ett fält i skärningspunkten mellan evolutionsbiologi, datavetenskap och statistik. Jag drogs till det eftersom jag tyckte att det var fascinerande att rekonstruera det avlägsna förflutna, och för att jag gillade blandningen av biologi och matematik. Senare blev jag intresserad av fylodynamik, som använder och utvecklar fylogenetiska metoder för att studera smittspridning, och det är där mitt fokus har legat sedan dess. </p><h3>Vad var det som lockade dig till MIMS och Umeå? </h3><p>Jag blev imponerad av den livliga forskningsmiljön här. Jag drogs särskilt till den samarbetskultur som finns och till hur mycket samarbete som sker inom MIMS och Umeå universitet i stort. <br>Jag ser också fram emot närheten till naturen och hur lätt det är att ta sig runt som Umeå erbjuder. </p><h3>Vilka är de huvudsakliga forskningsfrågorna som din grupp kommer att fokusera på vid MIMS, och varför är de viktiga? </h3><p>Historien om hur infektionssjukdomar sprids finns, om än brusigt, kodad i patogeners genom. Vår centrala fråga är: hur kan vi göra evolutionär modellering mer användbar för epidemiologin? <br>Vi närmar oss detta ur två kompletterande perspektiv: modellers lämplighet (model adequacy), där vi frågar hur tillförlitlig en given modell är under specifika omständigheter, och modellutveckling, där vi undersöker hur vi kan få modeller att fungera bättre. Båda delarna är viktiga om fylodynamiska slutsatser verkligen ska bidra till hur vi förstår och hanterar utbrott. </p><h3>Hur hoppas du kunna bygga samarbeten inom MIMS, IceLab, Nordic EMBL Partnership och det bredare vetenskapliga samfundet i regionen? </h3><p>Liksom många av mina kollegor inom MIMS, EMBL och särskilt IceLab är jag modellbyggare. Därför letar jag ständigt efter intressanta frågor att översätta till statistiska modeller. Med så många framstående grupper i regionen som arbetar med svåra frågor och rika datakällor ser jag fram emot att se hur min grupp kan bidra. <br>Från andra hållet är jag också nyfiken på att utforska hur de fylodynamiska modeller jag arbetar med kan göras mer realistiska genom att integrera expertis från kollegor vid MIMS. </p><h3>Cykling – bortom labbet </h3><p><br>Andrew är en entusiastisk cyklist, främst landsväg men allt oftare på grus. Men mer än att cykla älskar han att arbeta med cyklar i sig. Han arbetade ideellt i över ett år på en kooperativt ägd cykelverkstad i Los Angeles – ett praktiskt intresse som erbjuder en tillfredsställande kontrast till den abstrakta världen av statistisk modellering. </p>/nyheter/att-lasa-epidemiers-historia-i-patogeners-dna-med-andrew-magee-_12179088//nyheter/asta-mitkija-balto-far-vardduos-vetenskapliga-pris_12179070/Asta Mitkijá Balto får Várdduos vetenskapliga prisAsta Mitkijá Balto, professor emerita, får priset för sitt långvariga arbete inom samisk och urfolksrelaterad forskning och utbildning, både i Sápmi och internationellt. Wed, 17 Jun 2026 11:32:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/91f9d6f65956416d809e13f8d677ae71/asta_m_balto_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Asta Mitkijá Balto, professor emerita</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>arvu.no</span></div></div><p class="quote-center"><strong>Hennes forskning, kombinerar akademisk kunskap med traditionell samisk kunskap</strong></p><p><strong>Ur motiveringen:</strong> <em>Genom att sätta samisk kunskap i centrum har <strong>Asta Mitkijá Balto</strong> utvecklat dekoloniserande forsknings- och utbildningspraktiker. Hennes arbete har haft en avgörande betydelse för lärarutbildning, skola, förskola samt policyutveckling. </em><em>Hennes forskning om samisk traditionell kunskap, värdegrund och sätt att leva – med särskilt fokus på uppfostran, lärande och relationen mellan människa, natur och samhälle – har gett centrala bidrag till förståelsen av samiska epistemologier.</em></p><p>Asta Mitkijá Balto har under lång tid varit med och byggt upp Sámi allaskuvla/Samiska högskolan i Kautokeino. Hennes forskning, som kombinerar akademisk kunskap med traditionell samisk kunskap, har gett värdefulla perspektiv för skolor, förskolor och andra utbildningsinstitutioner. 2018 tilldelades Asta Mitkijá Balto ett hedersdoktorat av The World Indigenous Nations University (WINU) för sitt livslånga arbete inom samisk och urfolksutbildning.  </p><p><em>Várdduos vetenskapliga pris delas ut vid Umeå universitets Årshögtid 17 oktober 2026. Där dels 2025 års pristagre Asta Mitkijá Balto prisas plus 2026 års pristagre som offentliggörs under hösten.</em></p><p><a href="~/link/788d774a8df445c0bcf34786b29053ef.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Asta Mitkijá Balto och hennes medverkan vid Várdduos 25 års firande</a></p>/nyheter/asta-mitkija-balto-far-vardduos-vetenskapliga-pris_12179070//nyheter/ett-nytt-perspektiv-pa-lungreparation-med-meaghan-flagg_12179057/Ett nytt perspektiv på lungreparation med Meaghan FlaggVi pratade med virologen och stamcellsbiologen Meaghan Flagg, som ansluter till Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) vid Umeå universitet som ny EMBL-stil gruppledare. Hon går i MIMS med målet att förstå – och i slutänden behandla – de allvarliga lungskador som orsakas av nya luftvägsvirus. Wed, 17 Jun 2026 11:20:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09b0af7d276044b3a3329d6bb99eceee/meaghan_flagg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Meaghan Flagg, Department of Clinical Microbiology and Group Leader at MIMS</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lauran Zoppa</span></div></div><h3> </h3><h3>Kan du berätta lite om din vetenskapliga bakgrund och vad som först lockade dig till ditt forskningsfält? </h3><p>Jag har länge varit intresserad av virus, hur de orsakar sjukdom hos människor och hur vissa värdprocesser, såsom immunsvaret, kan bidra till sjukdomens utveckling. Under min doktorandutbildning studerade jag hur hiv-infektion stör balansen i tarmens epitel, vilket bidrar till sjukdomsprogression. Genom detta arbete fick jag en förståelse för den centrala roll som epiteliala stamceller spelar för att upprätthålla vävnadens funktion, och hur störningar i dessa stamceller kan driva sjukdom. <br>När jag inledde min postdoktorala forskning under covid‑19‑pandemin skiftade jag fokus till lungan och studerade hur SARS‑CoV‑2, och senare andra nya luftvägsvirus såsom högpatogen aviär influensa och Nipahvirus, skadar alveolära epiteliala stamceller. <br>Nu, som gruppledare, ser jag fram emot att arbeta i skärningspunkten mellan virologi och epitelial stamcellsbiologi för att förstå hur nya virus orsakar allvarlig sjukdom, och hur vi kan utveckla nya behandlingar som främjar vävnadsreparation och förbättrar patienternas prognos. </p><h3><br>Vad var det som lockade dig till MIMS och Umeå? </h3><p>I mitt arbete strävar jag efter att i så hög grad som möjligt integrera kliniska data och människobaserade modellsystem för att öka sannolikheten att få fram resultat med klinisk relevans. När jag skulle etablera min forskargrupp letade jag efter en miljö med fokus på infektionssjukdomar, högsäkerhetslaboratorier, tillgång till kliniska prover från människor samt en starkt samarbetsinriktad miljö som underlättar samverkan mellan grundforskare och kliniker. <br>MIMS, tillsammans med Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, erbjuder alla dessa resurser, liksom ett lokalt och internationellt nätverk av unga forskare, vilket skapar en stödjande och produktiv miljö för att starta mitt oberoende forskningsprogram. </p><h3><br>Vilka är de viktigaste forskningsfrågorna som din grupp kommer att fokusera på vid MIMS, och varför är de viktiga? </h3><p>Min grupp kommer att fokusera på hur nya luftvägsvirus, såsom högpatogen aviär influensa (HPAI), orsakar allvarlig sjukdom, med målet att identifiera nya terapeutiska strategier för att behandla infektioner. Infektioner i de nedre luftvägarna hör till de tio vanligaste dödsorsakerna globalt, men det finns få eller inga behandlingar som är effektiva när patienter väl utvecklar svår sjukdom. Epiteliala stamceller spelar en avgörande roll i vävnadsreparation, och bristfällig reparation bidrar till dåliga patientutfall, inklusive långvarigt nedsatt lungfunktion och död. <br>Min grupp kommer att undersöka hur virus och immunförsvaret påverkar epiteliala stamcellers förmåga att reparera lungan efter skada. Vi kommer att använda humana organoidmodeller och djurmodeller för att identifiera störda reparationsprocesser som kan påverkas med värdriktade terapier. </p><h3>Hur hoppas du kunna bygga samarbeten inom MIMS, Nordic EMBL Partnership och det bredare vetenskapliga samhället i regionen? </h3><p>Covid‑19‑pandemin visade att sjukdomens svårighetsgrad vid infektion med luftvägsvirus varierar kraftigt på befolkningsnivå. Detsamma gäller influensa, som kan orsaka allt från milda symtom i de övre luftvägarna till lunginflammation och andningssvikt. Samarbete med experter inom human genetik vid FIMM och NCMBM skulle göra det möjligt att undersöka hur genetisk variation påverkar sjukdomsförloppet vid luftvägsvirusinfektioner. <br>Dessutom kan luftvägsvirus under vissa omständigheter orsaka neurologiska symtom, men det är oklart vilka faktorer som styr detta. <br>Genom samarbeten med neurovetenskapliga experter vid DANDRITE kan vi undersöka hur olika immunsvar eller andra faktorer påverkar virusens neurovirulens. Jag ser fram emot det kommande mötet inom Nordic EMBL Partnership, som ger möjlighet till personliga diskussioner om möjliga samarbetsprojekt. </p><h3><strong>Utanför labbet </strong></h3><p>När hon inte arbetar i labbet befinner sig Meaghan ofta i bergen. Som passionerad klipp- och isklättrare, skidåkare och mountainbikecyklist tar hon med sig samma utmaningslust till sin fritid som till sin forskning. </p>/nyheter/ett-nytt-perspektiv-pa-lungreparation-med-meaghan-flagg_12179057//nyheter/yrseltraning-i-mobilen-ger-god-effekt_12178844/Yrselträning i mobilen ger god effektVarje år söker nästan 50 000 personer i Sverige akut vård på grund av yrsel. Många av dem kan rehabiliteras med hjälp av enkla övningar. Ny forskning från Umeå universitet och Region Västerbotten visar nu att en app fungerar lika bra som skrivna instruktioner.Tue, 16 Jun 2026 13:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer (t.v.), lektor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, samt Solmaz Surano, postdoktor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och ST-läkare i radiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Lotta Norlander</span></div></div><p>– App och skrivna instruktioner fungerar lika bra; det viktigaste är att man tränar på rätt sätt och tillräckligt mycket. Våra resultat innebär att patientens personliga preferenser kan styra valet av behandlingsmetod, säger Solmaz Surano, postdoktor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och ST-läkare i radiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.</p><p>Akut yrsel kan uppstå av många olika anledningar och står varje år för ungefär 3% av alla besök på akutmottagningar. I de flesta fall är yrseln godartad, men kan ändå innebära återkommande besvär. Yrsel påverkar i hög grad livskvalitet och arbetsförmåga och leder till höga kostnader för sjukvården. Potentialen att rehabilitera yra patienter är dessutom underutnyttjad.</p><p>I den aktuella studien har 183 personer med akut yrsel fått prova så kallad vestibulär rehabilitering, som innebär att man tränar genom att röra huvudet och ögonen för att öka förmågan till återhämtning och kompensation vid yrsel. Deltagarna har antingen fått skrivna instruktioner eller använt appen YrselTräning. När patienterna följdes upp efter 6 veckor mådde grupperna lika bra och hade tränat lika mycket.</p><p>– Eftersom skrivna instruktioner är så lättillgängliga har alla möjlighet att träna och bli bättre i sin yrsel, oavsett orsak. Just nu följer vi upp appen YrselTräning i ett internationellt projekt och hoppas att den ska bli tillgänglig för allmänheten senare i år, säger forskningsledare Jonatan Salzer, lektor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="abd68ea3-7723-4138-85bb-7127ff5e2927" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/yrseltraning-i-mobilen-ger-god-effekt_12178844//nyheter/potatis-gynnas-nar-tva-nyttiga-bakterier-samarbetar_12177916/Potatis gynnas när två nyttiga bakterier samarbetarForskare vid Umeå universitet har visat att två jordbakterier kan samverka och påverka potatisens utveckling. Bakteriernas samspel gav upphov till särskilda effekter i potatisplantorna och var kopplat till tidigare knölbildning och ökad avkastning under växthusförhållanden. Resultaten tyder på att kombinationer av nyttiga jordbakterier i framtiden kan bli ett värdefullt verktyg för potatisodlare.Tue, 16 Jun 2026 09:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>När de nyttiga jordbakterierna tillfördes potatisplantorna etablerade de sig snabbt i rötterna och påverkade signaler som är viktiga för knölbildningen, visar studien.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mostphotos</span></div></div><p>Potatis är en av världens viktigaste livsmedelsgrödor och en viktig del av kosten för miljontals människor. Samtidigt kräver höga skördar ofta betydande insatser av exempelvis gödselmedel. Benedicte Albrectsen och hennes forskargrupp vid Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre undersökte därför om naturligt förekommande mikroorganismer i marken skulle kunna bidra till en mer hållbar potatisproduktion.</p><p>– Vi ville ta reda på om två typer av nyttiga bakterier fungerar bättre tillsammans än var för sig, säger Benedicte Albrectsen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Potatisplantor under växthusexperimenten där nyttiga jordbakterier tillfördes rötterna. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>[Fotograf saknas]</span></div></div><p>Forskarna fokuserade på Pseudomonas protegens och Pseudomonas simiae, två välstuderade, naturligt förekommande jordbakterier som är kända för att främja växters tillväxt och hälsa. I experimenten jämfördes effekterna av bakterierna var för sig och i kombination på potatisplantor. I studien ingick också olika potatissorter.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"> </div><h3>Bakterierna påverkar varandra</h3><p>När bakterierna tillfördes potatisplantorna etablerade de sig snabbt i rötterna och påverkade signaler som är viktiga för knölbildningen. De behandlade plantorna visade tidigare tecken på knölbildning än obehandlade plantor, och analyser av genuttryck visade ökad aktivitet hos gener som är kopplade till denna process. I flera fall gav kombinationsbehandlingen effekter som inte sågs när bakterierna användes var för sig.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Benedicte Albrectsen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi blev positivt överraskade. Även om vi förväntade oss positiva effekter var samspelet mellan de två bakteriestammarna tydligare än väntat, säger Benedicte Albrectsen.</p><p>För att bättre förstå hur de två bakteriestammarna samverkade analyserade forskarna både de ämnen som bakterierna producerade och de reaktioner som utlöstes i potatisplantorna. Med hjälp av Swedish Metabolomics Centre fann de att bakterierna bildade en unik blandning av ämnen när de odlades tillsammans, vilket tyder på att bakterierna påverkar varandras aktivitet.</p><h3>Inverkar på växternas försvar</h3><p>Bakteriebehandlingarna påverkade inte bara växternas tillväxt utan även gener som är viktiga för knölbildning och växternas försvar mot stress och sjukdomar. Forskarna såg också förändringar i knölarnas kvalitet, bland annat i stärkelse- och C-vitaminhalt. Effekterna varierade dock mellan potatissorterna ’Mandel’ och ’Désirée’, som båda odlas i Sverige.</p><p>Nu vill forskarna ta nästa steg och se hur naturliga kombinationer av nyttiga jordbakterier fungerar under verkliga odlingsförhållanden.</p><p>- Det som fascinerar mig mest är hur jordens biologiska mångfald kan bidra till att potatisen växer och utvecklas bättre. Genom att förstå hur jordbakterier samspelar kan vi få kunskap som även är relevant för andra grödor, säger Benedicte Albrectsen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c8b92a6e-1ab2-454e-a6e1-f6a15348da15" data-contentname="Om studien">{}</div><p> </p>/nyheter/potatis-gynnas-nar-tva-nyttiga-bakterier-samarbetar_12177916//nyheter/william-f.-young-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12178776/William F. Young ny hedersdoktor vid Umeå universitetMedicinska fakulteten vid Umeå universitet har utsett professor William F. Young, Mayo Clinic College of Medicine and Science, till hedersdoktor. Han får utmärkelsen för sin världsledande forskning inom endokrinologi och sitt djupa, långvariga engagemang i utbildning, forskning och klinisk verksamhet i Umeå.Mon, 15 Jun 2026 15:21:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6271e35928064b89acfa7edb85fe17b3/olsson_tommy_7281_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tommy Olsson, senior professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– William Young är en exceptionellt skicklig forskare och kliniker. Men det som kanske imponerar mest är hans engagemang för att sprida kunskap och stödja andra. Hans insatser har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen av endokrinologin i Umeå och Sverige, säger Tommy Olsson, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som nominerade William F. Young till att bli hedersdoktor.</p><p>William F. Young är professor i medicin vid Mayo Clinic College of Medicine and Science och en världsledande auktoritet inom endokrinologi, särskilt när det gäller sjukdomar relaterade till binjurarna. Binjurarna är små hormonproducerande körtlar som sitter ovanpå njurarna. De är en viktig del av kroppens hormonella styrsystem och reglerar bland annat blodtryck.</p><p>– Professor Youngs forskning har förändrat hur vi diagnosticerar och behandlar flera hormonella sjukdomar. Särskilt hans arbete kring binjuresjukdomar och hormonellt orsakat högt blodtryck har fått stort genomslag internationellt och kommit patienter till nytta världen över, säger Tommy Olsson.</p><p>William F. Young har länge haft ett samarbete med Umeå universitet och varit affilierad professor i endokrinologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Samarbetet har varit särskilt inriktat på undervisning och klinisk konsultation, och professor Young har besökt Umeå vid ett flertal tillfällen för att bland annat undervisa svenska specialistläkare och ST-läkare inom olika områden av endokrinologi. Under åren har även ett antal svenska forskare och kliniker besökt Mayo Clinic för utbyten.</p><p>– Samarbetet med William Young har betytt oerhört mycket för oss. Han har inte bara delat med sig av sin expertis utan också aktivt skapat möjligheter för svenska forskare och läkare att utvecklas genom internationella kontakter och utbyten, säger Tommy Olsson.</p><p>Universitetets hedersdoktorer promoveras i samband med <a href="~/link/d9918566bfe04b1db48bf43dc96eac52.aspx">Årshögtiden den 17 oktober.</a></p>/nyheter/william-f.-young-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12178776//nyheter/kronisk-smarta-slar-inte-jamlikt_12177836/Kronisk smärta slår inte jämliktAtt kvinnor drabbas hårdare av långvarig smärta i käken och tuggmusklerna är känt sedan tidigare. Nu visar ny forskning från Umeå universitet att även psykiskt och fysiskt välbefinnande, sjukskrivning och familjerelaterade faktorer kan påverka hur smärtan förändras över tid.Mon, 15 Jun 2026 13:35:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b51e352ded0b476bbcfb6c3183ad4a92/vallin_simon_8272_221206_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Simon Vallin, nyligen disputerad vid Institutionen för odontologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Resultaten visar att långvarig smärta i käke och tuggmuskler inte bör förstås enbart som ett biologiskt problem. Flera faktorer verkar samverka, där både kön, välbefinnande, sjukskrivning och sociala sammanhang kan ha betydelse för smärtans utveckling över tid, säger Simon Vallin, nyligen disputerad vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><p>Kronisk smärta är vanligt och kan påverka vardag, arbete och livskvalitet. I sin avhandling har Simon Vallin undersökt hur långvarig smärta i käke och tuggmuskler, så kallad TMD-smärta, förändras över tid och mellan generationer. Han har också undersökt hur detta hänger samman med kön, välbefinnande, sjukskrivning och familjefaktorer.</p><p>Resultaten visar att kvinnor oftare utvecklade TMD-smärta och hade lägre grad av tillfrisknande jämfört med män. Personer med bättre psykiskt och fysiskt välbefinnande hade däremot lägre grad av insjuknande och högre grad av tillfrisknande. Tidigare sjukskrivningar var kopplad till motsatt mönster: högre grad av insjuknande och lägre grad av tillfrisknande.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Smärta hos föräldrar kan påverka</h2><p>Avhandlingen visar också att smärta kan behöva betraktas ur ett familjeperspektiv. En av studierna analyserade data om utbredd smärta i tre generationer: föräldrar, barn och barnbarn. Det fanns ett samband mellan sjukskrivning på grund av smärta i föräldragenerationen och utbredd smärta i de två efterföljande generationerna.</p><p>– Det betyder inte att smärta ärvs från en generation till nästa, men resultaten tyder på att familjerelaterade och sociala faktorer kan vara viktiga att ta hänsyn till när vi försöker förstå varför långvarig smärta uppstår och kvarstår, säger Simon Vallin.</p><p>Det är samtidigt för tidigt att säga vad sambanden beror på. Studierna visar samband, men förklarar inte de bakomliggande mekanismerna. Därför behövs mer forskning om varför kön, välbefinnande, sjukskrivning och familjefaktorer hänger samman med långvarig smärta.</p><p>Enligt Simon Vallin talar resultaten för ett bredare synsätt i både forskning och vård. Vid långvarig smärta kan det vara viktigt att inte bara fokusera på den smärtande kroppsdelen, utan också på personens allmänna hälsa, arbetsförmåga, livssituation och tidigare erfarenheter av smärta. Forskningen kan därmed bidra till bättre förebyggande arbete och bättre stöd till personer som lever med långvarig smärta. På sikt kan det minska lidande, underlätta återgång i arbete och minska belastningen på samhället.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d2baa72f-6745-4852-813f-c14780edc491" data-contentname="Om avhandlingen">{}</div>/nyheter/kronisk-smarta-slar-inte-jamlikt_12177836//nyheter/hon-far-pris-for-sitt-engagemang-som-larare_12178254/Hon får pris för sitt engagemang som lärareEtt starkt engagemang för studenternas lärande, en undervisning som förenar teori och praktik och ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete. Det är några av skälen till att Kicki Johansson, universitetsadjunkt vid institutionen för socialt arbete, tilldelas samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2026.Mon, 15 Jun 2026 12:38:33 +0200<p>När beskedet kom satt Kicki Johansson mitt i vardagens utmaningar. Hon hade precis kämpat med en teknisk funktion i Canvas när mejlet om utmärkelsen dök upp.</p><p>– Jag blev både glad, tacksam och stolt, säger hon.</p><p>Efter samråd med en arbetsgrupp utsedd av utbildningskommittén har dekan Ulrika Haake beslutat att utse Kicki Johansson till årets pedagogiska pristagare.</p><p class="quote-center">Jag drivs av frågan, vad ska studenterna lära sig, varför är det viktigt och hur ska de lära sig?</p><p>För Kicki Johansson handlar god undervisning om att skapa engagemang, upplevelser och variation. Som lärare i ledarskap strävar hon efter att låta ämnet genomsyra både innehåll och arbetssätt. Teorier ska inte bara beskrivas utan också upplevas, diskuteras och omsättas i praktiken.</p><p>Under sina 23 år som lärare vid Umeå universitet har hon haft ett stort intresse för hur människor lär sig. Frågor om vad studenter ska lära sig, varför det är viktigt och hur lärandet bäst kan stimuleras har varit en röd tråd genom hela karriären.</p><p>– Jag drivs av frågan, vad ska studenterna lära sig, varför är det viktigt och hur ska de lära sig?</p><p>Ett begrepp hon själv använder är ”MIX-pedagogik”, där olika lärostilar och arbetssätt får plats i undervisningen. Föreläsningar varvas med reflektionsfrågor, quiz, gruppdiskussioner, fyrahörnsövningar och andra aktiviteter som aktiverar studenterna. Ibland använder hon mer oväntade inslag för att illustrera teoretiska resonemang och skapa engagemang även i stora studentgrupper.</p><p>Samtidigt vilar undervisningen på en tydlig ämnesdidaktisk grund. Kicki Johansson följer forskning om hur ledarskap kan undervisas och prövar gärna nya metoder i sin egen undervisning. Ett exempel är när hon tog kontakt med forskare vid Högskolan i Kristianstad för att få använda forskningsutvecklade instrument i en uppdragsutbildning för chefer.</p><p>– Jag läser mycket forskning om hur man undervisar i mitt ämne och provar gärna själv det jag läser om.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Lärande genom upplevelser</h2><p>En central tanke i hennes pedagogik är att studenterna lär sig bäst när de får vara delaktiga och själva erfara det som diskuteras. Inspiration hämtar hon bland annat från upplevelsebaserat lärande, där konkreta erfarenheter används som grund för analys och reflektion.</p><p>När hon undervisar i ledarskapsteori vill hon att studenterna ska få mer än teoretiska kunskaper. Genom chefssamtal, simuleringar och andra praktiknära övningar får de möjlighet att pröva teorierna i praktiken. Tanken är att studenterna inte bara ska läsa om ledarskap utan också få uppleva det under kursens gång.</p><p>Intresset för samspelet mellan pedagogik och ledarskap har följt henne under lång tid. I sin masteruppsats studerade hon hur socionomstudenter lär sig om ledarskap genom en simulering som hon använt under många år i undervisningen.</p><p>– Att kombinera mitt ämne, ledarskap, med pedagogik är så givande. Jag har både arbetat som chef, utbildat mig inom ledarskap och undervisar om det. Jag älskar verkligen att undervisa om mitt ämne.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Engagemang skapas på olika sätt</h2><p>Hur man väcker studenternas engagemang är en fråga som följt henne genom hela lärarkarriären. Däremot tror hon starkt på variation, delaktighet och att möta olika sätt att lära.</p><p class="quote-center">Jag hoppas att de vill läsa mer, tänka mer om ämnet och våga testa själva</p><p>Studenterna kan få göra allt från tysta reflektionsövningar till praktiska moment som involverar rörelse eller diskussion. Ofta återkommer hon senare till övningarna och knyter dem till teorier och begrepp.</p><p>För Kicki Johansson handlar aktiviteterna inte bara om variation. De ska också ge studenterna möjlighet att erfara, analysera och reflektera kring det som tas upp i undervisningen. På så sätt blir lärandet ett samskapande mellan lärare och studenter snarare än enbart kunskapsförmedling.</p><p>– När studenterna får direkta upplevelser och praktiska erfarenheter ökar ofta både förståelsen och engagemanget.</p><p>Hon hoppas att studenterna lämnar undervisningen med både kunskap och nyfikenhet.</p><p>– Jag hoppas att de vill läsa mer, tänka mer om ämnet och våga testa själva.</p><p>Genom praktiknära lärandeaktiviteter och rollspel vill hon också ge studenter som ännu inte har erfarenhet av arbetslivet en inblick i deras framtida yrkesliv.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Våga prova nytt</h2><p>Till andra lärare lyfter hon fram betydelsen av relationer och lyhördhet i undervisningen. Att vara uppmärksam på hur studenter reagerar kan ibland innebära att man stannar upp, tar en dialog eller väljer en annan väg.</p><p>Hon betonar också vikten av att våga experimentera och hitta arbetssätt som väcker känslor, nyfikenhet och reflektion.</p><p>– Att få en känsloupplevelse kanske är lättare i vissa ämnen men här sätter bara fantasin gränser, så våga och vinn!</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Pedagogisk skicklighet i fokus</h2><p>Priset består av ett diplom och en prissumma. Kicki Johansson tar emot utmärkelsen i samband med de pedagogiska samtalen som arrangeras dagarna före Årshögtidens ceremoni den 17 oktober 2026.</p><p>För Samhällsvetenskapliga fakulteten är det pedagogiska priset ett sätt att uppmärksamma och synliggöra det pedagogiska arbetet.</p><p>– Det är viktigt att uppmärksamma att vi värdesätter det pedagogiska arbetet. Vi har många engagerade, kunniga och kompetenta lärare som dagligen möjliggör att vi kan erbjuda utbildningar med både bredd och djup, och av högsta kvalitet. Det pedagogiska priset låter oss lyfta någon lärare som utmärkt sig lite extra, men synliggör också vikten av god pedagogik och pedagogisk skicklighet, säger Ulrika H. Westergren, vicedekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet.</p><p>Inför årets pris sökte fakulteten efter en lärare eller ett lärarlag som aktivt, medvetet och framgångsrikt arbetat för ett ökat studentengagemang i utbildningen.</p><p>– En riktigt stark kandidat prickar in samtliga kriterier, och i nomineringen finns det också tydliga exempel på hur detta omsätts i praktiken, säger Ulrika H. Westergren.</p>/nyheter/hon-far-pris-for-sitt-engagemang-som-larare_12178254//nyheter/fernstroms-forskarpris-till-hjarntumorforskare_12178028/Fernströms forskarpris till hjärntumörforskare2026 års Eric K Fernströms pris till yngre särskilt lovande och framgångsrika forskare tilldelas docent Silvia Remeseiro vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi, för hennes banbrytande forskning som kombinerar 3D genomik, epigenetik och cancerneurovetenskap för att förstå hur nervceller driver glioblastomtillväxt.Mon, 15 Jun 2026 13:01:37 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/582629d6a1ce44b6b6e81b4913732b5f/remeseiro-12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fernströms pris  tilldelas docent Silvia Remeseiro för hennes banbrytande forskning som kombinerar 3D‑genomik, epigenetik och cancerneurovetenskap för att förstå hur nervceller driver glioblastomtillväxt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Min första reaktion var en blandning av tacksamhet och glädje! Det är otroligt fint att se vårt arbete uppmärksammas, säger Silvia Remeseiro, universitetslektor och docent på Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet. </p><p>– Det här priset betyder extra mycket eftersom det lyfter fram vikten av vår forskningsinriktning, som knyter ihop flera olika områden och öppnar nya sätt att förstå det komplexa samspelet mellan nervceller och glioblastomceller, ur ett ganska unikt perspektiv. Framåt ger det här både synlighet och ny energi till vår forskning, och motiverar oss att fortsätta tänja på gränserna med målet att våra upptäckter ska kunna leda till nya behandlingsstrategier för patienter med den här svåra hjärncancersjukdomen.</p><p>I sin motivering skriver priskommittén vid Medicinska fakulteten:</p><p>” Silvia Remeseiro har etablerat en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö vid Umeå universitet inom molekylär medicin, bioinformatik och cancerbiologi. Genom innovativa multi-omics-metoder och avancerade glioblastommodeller har hennes forskning bidragit till ny förståelse för hur kommunikationen mellan nervceller och tumörceller driver tumörtillväxt och aggressivitet. Vidare har hennes arbete identifierat genreglerande nätverk och transkriptionsfaktorer som styr samspelet mellan nervceller och tumörceller, vilket öppnar nya möjligheter för framtida behandlingar riktade mot epigenetiska mekanismer.”</p>/nyheter/fernstroms-forskarpris-till-hjarntumorforskare_12178028//nyheter/ny-ordforande-i-ivas-studentrad-fran-umea-universitet-_12178002/Ny ordförande i IVA:s studentråd från Umeå universitet – för andra perioden i radFör andra perioden i rad innehar en student eller doktorand från Umeå universitet ordförandeposten i IVA:s studentråd, när nu civilingenjörsstudenten Carl Bergling tar över stafettpinnen efter Oliver Larsson. – Att så många från Umeå universitet får plats i studentrådet är ett kvitto på våra fantastiska studenter och doktorander – och på att Norrland kliver fram som en viktig röst i samhällsdebatten, säger Carl Bergling. Wed, 17 Jun 2026 09:46:09 +0200<p>Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA:s, studentråd består av utvalda och samhällsengagerade studenter från lärosäten runt om i landet. Rådet bidrar med student- och doktorandperspektiv till IVA:s arbete inom teknik, näringsliv och samhällsutveckling.</p><p>Studentrådet består av 13 studenter och doktorander från teknik- och ekonomiområdena, primärt från civilingenjörsutbildningar, och fungerar som en plattform där studenter kan utveckla idéer, stärka sina kompetenser och knyta värdefulla kontakter.</p><p>Vid rådsmötet i mars valdes Carl Bergling, student vid Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi vid Umeå universitet, till ny ordförande.</p><p>– Det känns mycket roligt och är en uppgift jag tar mig an med stor ödmjukhet. Det innebär ett stort ansvar att skapa goda förutsättningar för rådsmedlemmarna att engagera sig i frågor de brinner för och bidra till samhällsförändring, säger Carl Bergling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/iva-studentrad24.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Carl Bergling och Julia Servin, student respektive doktorand vid Umeå universitet, kliver in som nya ledamöter i IVA:s studentråd. Carl Bergling efterträder sin Umeåkollega, Oliver Larsson (längst till höger), på ordförandeposten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Oliver Larsson</span></div></div><p>Han efterträder Oliver Larsson, doktorand vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, som varit ordförande under läsåret 2025–2026. Även Julia Servin, doktorand vid Institutionen för fysik, är ny ledamot i studentrådet för perioden 2026–2028.</p><p>– Att ha så här många representanter i rad från Umeå universitet är ett kvitto både på hur många fantastiska studenter och doktorander vi har, men också hur Norrland kliver fram som en viktig aktör i samhällsdebatten i stort. Det känns också roligt att visa upp Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten i Umeå, som gör en imponerande tillväxtresa vad gäller både forskningsmedel och antal studenter, säger Carl Bergling, och tillägger:</p><p>– Om det är något jag kan göra i IVA:s studentråd som bidrar till att stärka varumärket för fakulteten, och göra att näringslivet får ökad kännedom om vilka fantastiska civilingenjörsutbildningar vi har i Umeå, så vore jag jätteglad.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hård konkurrens – ansökan via universiteten</h2><p>Ansökan till studentrådet görs via Sveriges universitet och högskolor med tekniska och ekonomiska utbildningar på masternivå, som ges möjlighet att nominera kandidater. Den slutgiltiga nomineringen beslutas av lärosätets rektor.</p><p>Detta är en del av ett starkare band mellan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA och Umeå universitet – ett viktigt steg i att stärka samverkan och bidra till Sveriges konkurrenskraft.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ff70acb19eae47b48c15a3a7dee2c120/broman_karolina_0002_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vi är både stolta och glada över att våra studenter och doktorander tar plats i det här sammanhanget. Konkurrensen är hård, med många lärosäten och få platser. Att vi nu har haft två ordförande efter varandra stärker Umeå universitets position som ingenjörslärosäte och synliggör oss ytterligare inom ingenjörsvetenskaperna, säger Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet.</p><p>Studentrådet är kopplat till ett mentorskapsprogram som främjar kunskapsutbyte mellan studenter och IVA-ledamöter samt representanter från näringslivet. Carl Bergling berättar att det är en eftertraktad organisation med sina utvalda, engagerade studenter.</p><p>– Vi tas emot av i princip alla aktörer vi vill träffa, och det är många organisationer som hör av sig och vill dela sina tankar om exempelvis framtidens kompetensförsörjning eller hur man skapar goda förutsättningar i sin egen sfär. Där kan vi bidra mycket med både egna kunskaper och våra breda nätverk från olika utbildningar.</p><p>Carl Bergling brinner lite extra för frågor om internationalisering, och vilken roll EU ska spela i det nya geopolitiska läget, liksom Norrlands roll i Sveriges framtid.</p><p>– Det här är inte en landsände som behöver räddning eller hjälp, utan har alla förutsättningar för både enskilda och familjer att skapa sig ett liv och en framtid, liksom ett långsiktigt och hållbart välstånd för såväl Sverige som hela regionen vi befinner oss i. Att få jobba med dessa frågor är en fantastisk möjlighet och en ynnest, och det finns inte så många forum där man kan göra det som student, säger Carl Bergling. </p>/nyheter/ny-ordforande-i-ivas-studentrad-fran-umea-universitet-_12178002//nyheter/sa-kan-vibrationer-fran-snarkning-bidra-till-somnapne-_12177978/Så kan vibrationer från snarkning bidra till sömnapné Snarkning är inte bara ett symtom på obstruktiv sömnapné – det kan också bidra till sjukdomen. Forskare vid Umeå universitet visar att vibrationerna påverkar hur muskelceller producerar och hanterar energi. Detta kan i sin tur försvaga musklerna i de övre luftvägarna och göra att de lättare faller samman under sömnen.Mon, 15 Jun 2026 08:29:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1480.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laboratoriet för vibrationsbiologi, en unik forskningsmiljö som etablerats med stöd från Kempestiftelserna. Från vänster: Farhan Shah (gruppledare), Abdullah Azmi (gästforskare från King’s College London), Roger Widmark (teknisk specialist) och Yu-Cheng Qian (postdoktor).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>– Snarkning har länge setts som ett symtom på obstruktiv sömnapné, men våra resultat tyder på att vibrationerna i sig kan bidra till sjukdomsprocessen genom att skada muskelvävnad och försämra cellernas energimetabolism, säger Farhan Shah, universitetslektor på Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från patientprov till laboratoriemodell</h2><p>En viktig styrka i studien är att forskarna kopplar fynd från patientprover till en nyutvecklad laboratoriemodell som efterliknar snarkningsvibrationer i muskelceller. Med hjälp av modellen kunde de visa hur upprepade vibrationer påverkar cellernas förmåga att känna av mekanisk belastning, reglera energiproduktion och upprätthålla normal cellfunktion.</p><p>Forskningen genomfördes vid Umeå universitets Laboratorium för vibrationsbiologi, en unik forskningsmiljö som etablerats med stöd från Kempestiftelserna. Laboratoriet samlar expertis inom muskelbiologi, mekanobiologi, mitokondriefunktion och vibrationsforskning för att studera hur fysiska krafter påverkar cellfunktion, vävnadsanpassning och sjukdomsutveckling. Den experimentella vibrationsmodellen utvecklades och validerades av postdoktor Yucheng Qian tillsammans med det tekniska teamet bestående av Roger Widmark, Anders Bäckström och Per Utsi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/73093036772a46fbae91e4f7e937f682/img_1483.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Postdoktor Yu-Cheng Qian arbetar med en specialanpassad vibrationsplattform som möjliggör noggrann kontroll och övervakning av vibrationsfrekvens och amplitud i cellbaserade experiment.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Undersöker andra vibrationsrelaterade skador </h2><p>Utöver sömnapné kan resultaten även ha betydelse för andra tillstånd kopplade till vibrationsexponering. Att förstå hur celler reagerar på mekaniska vibrationer är ett centralt fokus för Laboratoriet för vibrationsbiologi. Ett exempel på en sådan vibrationsrelaterad sjukdom är hand–armvibrationssyndrom (HAVS), en arbetsrelaterad skada som orsakas av långvarig exponering för vibrerande verktyg som borrmaskiner och motorsågar.</p><p>Även om den aktuella studien fokuserade på snarkningsvibrationer och sömnapné, undersöker forskargruppen hur mekaniska stimuli och sjukdomstillstånd påverkar musklernas hälsa i flera olika sammanhang, däribland cancerkakexi, åldrande, långvarig immobilisering, yrkesmässig vibrationsexponering och rymdfärder. En gemensam nämnare i forskningen är att förstå hur cellernas energimetabolism och mitokondriefunktion styr musklernas anpassning, motståndskraft och sjukdomsförlopp.</p><p>Resultaten har publicerats i tidskriften Mitochondrion.</p>/nyheter/sa-kan-vibrationer-fran-snarkning-bidra-till-somnapne-_12177978//nyheter/forskning-ska-bidra-till-rattvisare-elnatstariffer_12177819/Forskning ska bidra till rättvisare elnätstarifferEtt nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet ska undersöka hur svenska hushåll påverkas av och anpassar sig till effektbaserade elnätstariffer. Särskilt fokus ligger på låginkomsthushåll och äldre – grupper som kan få svårt att anpassa sin elanvändning och därmed riskerar högre kostnader.Mon, 15 Jun 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Att tvätta vid rätt tid kan bli en kostnadsfråga.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér BIldbyrå AB</span></div></div><p>Projektet har fått 8,7 miljoner från Energimyndigheten och kommer i ett mycket relevant skede. I mars 2026 pausade regeringen kravet på att alla elnätsföretag ska införa effektbaserade tariffer och gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram en ny modell. Samtidigt används sådana tariffer redan i delar av landet och behovet att styra elanvändningen till olika tider är fortsatt centralt när Sveriges elsystem står inför ökad efterfrågan och fortsatt elektrifiering.</p><p>– Vi kommer att undersöka hur olika hushåll uppfattar, förstår och reagerar på effektbaserade tariffer i vardagen. Målet är att identifiera var modellen kan skapa hinder eller ojämlika konsekvenser, och hur policy och praktik kan förbättras så att fler hushåll kan anpassa sig utan ökad stress, sämre komfort eller större ekonomisk belastning, säger Weizhuo Lu, forskningsledare och professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vissa hushåll kan drabbas hårdare</h2><p>Tidigare studier visar att hushållens möjligheter att reagera på nya prissignaler varierar. Ekonomiska resurser, bostadens tekniska förutsättningar, hälsa och digital kunskap påverkar hur lätt det är att styra sin elanvändning.</p><p>– Ett exempel är ett äldre hushåll som behöver hålla bostaden varm eller sval av hälsoskäl och därför inte kan flytta elanvändningen till andra tider. Ett annat är en låginkomstfamilj i en äldre bostad utan smart teknik, där matlagning, tvätt och uppvärmning ofta sker samtidigt på kvällen. Då kan tariffen leda till högre kostnader, trots att hushållet redan försöker hålla nere sin totala elanvändning, säger Weizhuo Lu.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Experiment i labbmiljö</h2><p>Projektet genomförs inom ramen för Intelligent Human-Buildings Interaction (IHBI) Lab vid Umeå universitet, där forskare studerar samspelet mellan människor, byggnader och energisystem. Studien bygger på kontrollerade experiment där deltagare från olika typer av hushåll får agera i simulerade vardagssituationer, till exempel matlagning, uppvärmning eller laddning, samtidigt som de möter olika tariffsignaler. Syftet är att förstå människors beteenden, upplevelser och begränsningar, snarare än att enbart analysera elförbrukning i efterhand.</p><p>Resultaten ska omsättas i praktiska rekommendationer och beslutsstöd som kan användas av exempelvis beslutsfattare, elnätsbolag, kommunala energi- och klimatrådgivare och bostadsaktörer. Det kan handla om underlag för hur elnätstariffer kan utformas mer rättvist, men också råd och stödmaterial som gör det lättare för hushåll att anpassa sin elanvändning.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="76a8c82d-3057-4290-b1da-f6921a151743" data-contentname="Om projektet">{}</div>/nyheter/forskning-ska-bidra-till-rattvisare-elnatstariffer_12177819//nyheter/nar-mat-blir-en-sakerhetsfraga-_12177749/När mat blir en säkerhetsfråga Matförsörjning är ett vardagssystem som snabbt kan bli en säkerhetsfråga. När transporter störs, priser stiger eller offentliga måltider pressas påverkas hushåll, kommuner och samhällstillit. Armando Perez-Cueto, professor vid Umeå universitet och Arctic Six Chair, visar varför matvanor, förtroende och kollektiv beteendeförändring behöver förstås som delar av arktisk beredskap.Fri, 12 Jun 2026 17:31:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/120eb23c962d41bb9634193d733c9fda/perez-cueto-armando-4569-250822-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Armando F J Perez Cueto Eulert, Professor i kost- och måltidsvetenskap</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mat visar vad robusthet betyder i praktiken </h2><p>När säkerhet diskuteras i Arktis hamnar ofta försvar, transporter, energi, infrastruktur och strategiska resurser i centrum. Sveriges nya Arktisstrategi förstärker den bilden, men lyfter också hållbara och motståndskraftiga samhällen, klimat, hälsa, forskning och regional utveckling. Matförsörjning gör den breda säkerhetsfrågan konkret. Ett samhälle kan ha stark krisplanering och fungerande infrastruktur, men blir ändå sårbart om människor inte kan lita på att basvaror finns, att offentliga måltider fungerar och att försörjningskedjor håller under störning. </p><p>För norra Sverige handlar det om konkreta beroenden: långa avstånd, fungerande transporter, importerade insatsvaror och offentliga kök som måste kunna leverera även när systemet pressas. Om något fallerar påverkas hushåll, lantbruk, skolor, äldreomsorg och vård samtidigt. <br>När matpriserna stiger snabbt påverkas inte bara hushållens ekonomi. Även kommunernas kostnader och människors förtroende för samhällets grundläggande funktioner sätts under press.</p><p>I beredskapsdiskussionen behöver därför vardagens livsmedelssystem ta större plats: basgrödor, foderflöden, mejeriproduktion och offentliga måltider. De visar hur globala beroenden snabbt kan bli lokala problem. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Beredskap måste fungera i vardagen </h2><p>Livsmedelsberedskap beskrivs ofta som en fråga om tillgång: finns det tillräckligt med mat? Motståndskraft kräver också andra frågor. Vilka delar av systemet är mest sårbara? Hur snabbt kan störningar spridas? Vilka lösningar fungerar i människors vardag?</p><p>Den sociala sidan av beredskap är central i Armando Perez-Cuetos forskning. Han är professor i kost och måltidsvetenskap vid Umeå universitet och en av Umeå universitets Arctic Six Chairs. Hans forskning rör sig mellan nutrition, beteende, hållbarhet och samhällsförändring. Den utgår från människor både som konsumenter och medborgare: hur matval formas, hur vanor förändras och hur kollektiva beteenden kan röra sig mot lösningar som samtidigt är hälsosamma, hållbara och robusta. </p><p>Hans forskning visar att livsmedelssystem formas av mer än produktion och logistik. Smak, kultur, pris, tillgång, normer och förtroende påverkar vad människor faktiskt äter. Perez-Cueto beskriver flera hinder för hållbar kostomställning: föreställningar om växtbaserad mats näringsmässiga tillräcklighet, kulturella normer kring kött och identitet, tillgången till attraktiva och prisvärda alternativ samt smakens betydelse. <br>Det gör social acceptans till en del av beredskapen. Matberedskap fungerar bara om människor litar på maten, känner igen den och vill äta den.</p><p class="quote-center">Matberedskap fungerar bara om människor litar på maten, känner igen den och vill äta den</p><p>Skolor, kommuner, vård, äldreomsorg, livsmedelssektorn och civilsamhället blir därför centrala. De är platser där robusta livsmedelssystem kan byggas genom upphandling, menyutveckling, lokal förankring, kunskap och vana. Perez-Cueto pekar också på offentliga måltider som en avgörande arena för hållbara matvanor. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Forskningen behöver visa var systemen är sårbara </h2><p>Ett säkerhetsperspektiv förändrar hur vi ser på växtbaserad och nordligt anpassad mat. I ett pressat system blir resurseffektiv mat strategisk. Livsmedel som kräver mindre foder, energi, transporter och importerade insatsvaror ger fler handlingsalternativ när system störs. </p><p>Växtbaserade livsmedel kan stärka beredskapen eftersom de ofta kräver färre steg mellan mark och måltid. Mindre beroende av foderkedjor, importerade insatsvaror och resurskrävande produktion kan ge samhället fler handlingsalternativ vid störningar. Samtidigt måste en växtdominerad kost vara näringsrik, god och socialt accepterad. Annars blir den inte robust i praktiken.Nordligt anpassade grödor, baljväxter, rotfrukter, spannmål och andra robusta resurser kan bredda produktionen och minska beroendet av enstaka flöden. Det stärker försörjningen och ökar samhällets handlingsfrihet. </p><p>En enkel analys av kommande forskningsutlysningar visar att mat, beredskap och resiliens allt oftare möts i frågor om data, jordbrukets beroenden, cirkulära resursflöden, biodiversitet och styrning. Det pekar på ett växande behov av forskning som kan koppla tekniska lösningar till lokala förutsättningar och mänskligt beteende.</p><p>Arktiskt centrum vill uppmuntra forskare och samhällsaktörer att se matförsörjning som en del av den arktiska säkerhetsagendan. Forskare vid Umeå universitet och externa aktörer med koppling till livsmedel, offentliga måltider, hälsa, styrning, infrastruktur, miljö, beteende eller regional utveckling är välkomna att höra av sig för att diskutera möjliga kopplingar till forskning, samverkan eller framtida ansökningar. </p><p>Mat visar om transporter fungerar, om resurser räcker, om människor litar på lösningarna och om samhällen kan ställa om innan störningen blir kris. </p>/nyheter/nar-mat-blir-en-sakerhetsfraga-_12177749//nyheter/arktiska-framtidsfragor-konst-och-forskning-tar-plats-i-umea-_12177898/Arktiska framtidsfrågor, konst och forskning tar plats i Umeå Den 16- 18 juni 2026 samlas konstnärer, forskare, kulturaktörer och beslutsfattare från hela det cirkumpolära området i Umeå för Arctic Arts Summit. Men man behöver inte vara konferensdeltagare för att ta del av allt som händer. Umeå universitet bidrar genom ett konstnärligt forskningsprogram där flera delar är öppna för allmänheten. Runt om i staden pågår samtidigt utställningar, offentliga konstprojekt, film, samtal, artister och off summit-aktiviteter. Fri, 12 Jun 2026 17:27:08 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/39ac2e03c73148cc8e156515b15cdb65/northern_lights_over_umea_fredrik_larssonvisit_umea3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Norrsken över Umeå</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fredrik Larsson / Visit Umeå</span></div></div><p>Arktis beskrivs ofta genom klimatförändringar, säkerhetspolitik och naturresurser. Men Arktis handlar också om människors hem, kultur, erfarenheter och kreativitet. <br>Det är en av utgångspunkterna när Arctic Arts Summit arrangeras i Umeå. Årets tema, <em>Land, Power, Art</em>, sätter fokus på hur konst och kultur kan bidra till förståelsen av samhällsförändringar i norr.</p><p>Umeå universitet är en av medarrangörerna bakom Arctic Arts Summit. I anslutning till mötet genomförs också ett öppet program med bland annat UmArts, Tráhppie samiskt kulturcentrum, Arktiskt centrum, Várdduo och University of the Arctic.</p><p>Arktiskt centrum vid Umeå universitet arbetar för att samla, synliggöra och stärka universitetets arktiska forskning. Under Arctic Arts Summit blir den rollen konkret: att skapa möten mellan forskare, konstnärer, studenter, kulturaktörer och samhällsfrågor som ofta rör flera discipliner samtidigt. <br>– Arctic Arts Summit låter oss se Arktis genom konst, kultur, berättelser och levda erfarenheter. Arktis är ett mänskligt landskap där urfolkssamhällen har levt och utvecklats i årtusenden. Jag hoppas att deras berättelser kommer att beröra människor som besöker Ubmeje, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Upplev Arctic Arts Summit</h2><p>För den som är nyfiken finns flera öppna ingångar. Här är fem exempel:</p><p><strong> 1. The Many Ways We Love </strong><br>Under veckan ställs flera tält, Sjadduo, upp på Rådhustorget. Runt dem visas den 60 meter långa utomhusinstallationen The Many Ways We Love. <br>Verket samlar queer-, trans-, icke-binära och Two-Spirit-konstnärer från hela den arktiska regionen. Det är en stor offentlig installation som går att möta mitt i staden. <br>Plats: Rådhustorget <br>Tid: 16–17 juni, klockan 10.00–15.00 </p><p><strong>2. RANOR </strong><br>Konstnärsduon Johdet Pirak visar en utomhusutställning på Rådhusesplanaden. I verket vävs samiskt och tornedalskt kulturarv samman med urbana subkulturer. <br>Genom traditionellt vävda ullfiltar i nya miljöer undersöker utställningen natur, berättande och plats. I samband med öppningen hålls också ett artist talk. <br>Plats: Fotoplanksutställningen på Rådhusesplanaden <br>Artist talk: Lavvu, Rådhustorget, 16 juni, klockan 12.15–13.00 </p><p><strong>3. A River Runs Beneath </strong><br>A River Runs Beneath är ett internationellt AR-projekt, Augmented Reality, som har världspremiär under Arctic Arts Summit i Umeå. <br>Genom att scanna QR-koder runt om i stadskärnan kan besökare ta del av interaktiva verk av urfolkskonstnärer. Verken utforskar gemensam historia, språk och land och gör stadsmiljön till en del av konstupplevelsen. <br>Plats: Olika platser i Umeå centrum <br>Tid: 13–20 juni </p><p><strong>4. Utställningar på UmArts och Galleri Verkligheten </strong><br>På UmArts Studio på Konstnärligt campus visas Tonia Carless house_Flow Counter Move. På Galleri Verkligheten på Pilgatan visas Future Cartographies av Elena Mazzi och Rúrí. <br>Utställningarna är öppna 11–18 juni, klockan 14.00–18.00. De ger två olika ingångar till hur konst kan undersöka plats, rörelse, landskap och framtid. </p><p><strong>5. Real Arctic Tourist Shop </strong><br>Real Arctic Tourist Shop visas på Tráhppie samiskt kulturcentrum och i Kommunhörnan i Väven. Projektet öppnar i Kommunhörnan den 13 juni och finns sedan på plats under flera dagar, med varierande öppettider. <br>Titeln låter nästan som en vanlig turistbutik, men projektet är en konstnärlig ingång till frågor om hur Arktis visas upp, säljs, föreställs och förstås. Det gör den till en lättillgänglig väg in för den som är nyfiken men inte vet var man ska börja. </p><p>De fem exemplen är bara några av de öppna ingångarna. Under Arctic Arts Summit-dagarna händer mycket mer i Umeå: utställningar, performance, konstprojekt, filmvisningar, kvällsprogram och andra kulturhändelser. Det finns också ett off summit-program där artister, kulturaktörer och andra arrangörer kopplar egna aktiviteter till den internationella mötesplatsen.</p><p>Det betyder att man inte behöver bestämma sig i förväg. Börja med en plats, en film, ett verk eller ett samtal. Gå förbi Rådhustorget, Väven, Konstnärligt campus, Tráhppie, Galleri Verkligheten eller någon av de andra platserna i programmet. Se vad som händer. </p><p>Tillsammans visar de öppna delarna av programmet hur arktiska frågor kan undersökas genom konst, design, film, offentliga rum och möten mellan människor. För forskare, studenter och medarbetare vid Umeå universitet är dagarna också ett tillfälle att upptäcka bredden i universitetets arktiska miljöer. </p><p>För tider, platser och information om hela programmet, inklusive off summit-aktiviteter, se Arctic Arts Summits webbplats. </p>/nyheter/arktiska-framtidsfragor-konst-och-forskning-tar-plats-i-umea-_12177898//nyheter/eija-hetekivi-tilldelas-residens-sara-lidman_12177937/Eija Hetekivi tilldelas Residens Sara LidmanFörfattaren Eija Hetekivi blir den första att tilldelas Residens Sara Lidman. Hon är född 1973 och en av Sveriges tongivande arbetarförfattare. Hennes mest kända verk är trilogin om Miira, en flicka ur arbetarklassen med finsk bakgrund som kämpar med näbbar och klor för att skaffa sig en bildning, mot alla odds.Fri, 12 Jun 2026 15:19:44 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60d49819acc2461a8c1857237eff1c3a/eija_hetekivi_ny.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Eija Hetekivi, författare, Göteborg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jerker Andersson</span></div></div><p class="quote-center">Det behövs fler berättelser från under- och arbetarklassen</p><p>Eija Hetekivi är i juryns tycke en av dem som allra tydligast fortsätter Sara Lidmans arbete både med att förnya det svenska språket, ge röst åt utsatta grupper och skapa solidaritet genom litteraturen. Det nya författarresidenset i Sara Lidmans namn innebär en månadslång vistelse vid Sara Lidmans hemgård i Missenträsk och ett stipendium. Arrangörer är Umeå universitet tillsammans med Region Västerbotten och Skellefteå kommun.<br> <br><strong>Ur juryns motivering:</strong><br><em>”Likt Sara Lidman drivs hon i sitt författarskap av vrede och en stark vilja att förändra samhället genom litteraturen. Med ett gnistrande egensinnigt och kraftfullt språk skildrar hon erfarenheter av klass och bildningskamp, bland annat i sin hyllade trilogi om Miira. Juryn är övertygad om att en vistelse i Missenträsk kan få stor betydelse för hennes fortsatta arbete, och menar att hon har goda förutsättningar att göra bestående avtryck i såväl Missenträsk som i Västerbotten.”</em><br> <br>Eija Hetekivi säger att en kvinna med ”stenkoll” tipsade henne om Residens Sara Lidman.<br> <br>– Jag sökte med dygnet-runt-drömmen om att få tankeplats och tid och råd att rallyskriva. Men jag trodde verkligen inte att jag skulle få stipendiet, säger Eija Hetekivi. <br> <br>Hon beskriver vidare hur föreställningen att kunna bli författare inte fanns ens i hennes vildaste närtids- eller framtidsfantasi. <br> <br>– Jag började bara skriva ett jävligt långt brev till mina barn för att jag tyckte att jag levde på övertid, medan flera av mina forna förortsvänner förtidsdog. <br> <br>– Jag ville lämna ordrötter till barnen och stötta och stärka dem. Med det lilla tillägget att jag också ville, och fortfarande vill, förändra världen. </p><h3>Släppa in ny luft och låta ohörda röster bli hörda</h3><p>På frågan vad som är drivkraften i sitt författarskap säger Eija Hetekivi att det är just förändringsviljan: ”… och ännu mer idag än då med vår katastrofkukiga världsordning, med extrema klassklyftor.”<br> <br>– Viljan att kicka in kulturmedel- och överklassens dörrar driver mig också, att släppa in ny luft och folk utifrån och underifrån, låta ohörda röster bli hörda. <br> <br>– Därför handleder jag även unga kvinnor från fattiga förhållanden, just nu hemlösa kvinnor och mammor i skrivande. Det behövs fler berättelser från under- och arbetarklassen.  </p><h3><strong>Hur ser din relation ut till Sara Lidmans författarskap?</strong></h3><p>– Hennes första bok, "Tjärdalen", ligger och slaggar på min kudde, jag läser den om kvällarna. Det är min pågående relation, under påbyggnad. <br> <br>– Förr brydde jag mig inte om vem som hade skrivit vilken bok, författarnamn fastnade inte, jag fokuserade på böckernas innehåll, under tiden jag höll på att läsa ihjäl mig på universitetet. <br> <br>– Idag brännkänns kampnamnet Sara Lidman på ett särskilt, stoltiskt SISU-sätt. Hennes gärningar ger mig också mer bokskrivarbränsle. <br> <br>När det gäller tiden i Missenträsk säger Eija Hetekivi att hon kommer att ”jobba järnet.”<br> <br>– Skriva som fan om dagarna, tills hjärnan smälter. Distanshandleda och läsa om kvällarna. Fota. Springa i skogarna. Brottas med björnar. Knäcka en bärs, eller två, på jobbarmånadens sista dag. Fira livet. Som apa på en sten i rymden, som min yngsta dotter en gång sa.  </p>/nyheter/eija-hetekivi-tilldelas-residens-sara-lidman_12177937//nyheter/tva-strategiska-satsningar-till-umea-universitet_12177909/Två strategiska satsningar till Umeå universitetVetenskapsrådets har beviljat anslag inom satsning på strategisk rekrytering av biträdande lektorer (BUL). Umeå universitet har fått finansiering för två forskare.Fri, 12 Jun 2026 15:44:13 +0200<p>Sverige ska vara en forsknings- och innovationsnation i världsklass. För att uppnå det behöver de bästa forskarna rekryteras – oavsett vart i världen de kommer ifrån. Som en del i det har regeringen gett ett uppdrag till Vetenskapsrådet, VR, att inrätta ett program för strategisk rekrytering, med särskild inriktning på den nationella meriteringsanställningen biträdande lektor. </p><p>Syftet är att stärka lärosätenas möjligheter att rekrytera framstående forskare tidigt i karriären och skapa långsiktiga förutsättningar för forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. I bedömningen har vetenskaplig kvalitet, forskarmobilitet och internationell erfarenhet varit centrala delar.</p><p>Genom satsningen får de beviljade forskarna möjlighet till finansiering på biträdande lektorsnivå under fem år, med möjlighet till ytterligare finansiering på lektorsnivå efter prövning. Totalt beviljar VR 330 miljoner kronor för åren 2026–2031.</p><p>Totalt 109 ansökningar inkom till Vetenskapsrådet, varav 22 beviljades finansiering och 2 av satsningarna gick till Umeå universitet, två forskare som beviljats med 15 miljoner vardera fördelat på fem år.  </p><p>Dessa är:</p><h3><strong>Josefine Klingspor</strong></h3><p>Kommer senast som biträdande professor i filosofi vid University of Pittsburg. Innan hon kom till Pittsburgh var hon Mellon-stipendiat (Andrew W. Mellon Foundation) inom humaniora vid Stanford University.</p><p>Hennes forskningsintressen omfattar tidigmodern filosofi (särskilt Spinoza), metafysik och medeltida filosofi. <br><strong>Forskningsämne:</strong> Filosofi <br><strong>Projekttitel:</strong> Spinozas monism och metafysisk konstitution<br><a href="https://www.philosophy.pitt.edu/people/ant-115">Läs mer om Josefine Klingspor på hennes webbsida. </a></p><h3><strong>Gabriel Wallin</strong></h3><p>Kommer senast som biträdande professor (lektor i det brittiska systemet) i statistik vid School of Mathematical Sciences vid Lancaster University . Tidigare var han forskare vid institutionen för statistik vid London School of Economics and Political Science. Innan dess postdoktor vid det franska nationella forskningsinstitutet Inria och doktorerade vid institutionen för statistik vid Umeå universitet.</p><p>Hans forskning fokuserar på att utveckla flexibla statistiska maskininlärningsmetoder för att korrekt identifiera latenta (oobserverade) strukturer i sociala, beteendemässiga och hälsodata. <br><strong>Forskningsämne:</strong> Statistik inom samhällsvetenskap <br><strong>Projekttitel:</strong> Nästa generations latenta variabelmodeller för datadriven samhällsvetenskap.<br><a href="https://gabrieltwallin.github.io/">Läs mer om Gabriel Wallin på hans webbsida.</a></p>/nyheter/tva-strategiska-satsningar-till-umea-universitet_12177909//nyheter/starker-nasta-generation-att-ta-plats_12177855/Stärker nästa generation att ta platsSocial innovation i norr är en konferens som i år vände blicken mot hur social innovation på olika sätt kan fungera som ett verktyg för positiv samhällsutveckling med barn och unga i fokus. På plats fanns Christina Storm Mienna, föreståndare för Várdduo, som tillsammans med Ella Kristoffersson från Sáminuorra berättade om Vägvisarprojektet. Tue, 16 Jun 2026 11:40:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c186487eabdd4426a6c93058529f67ff/social_innovation_i_norr3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c186487eabdd4426a6c93058529f67ff/social_innovation_i_norr3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c186487eabdd4426a6c93058529f67ff/social_innovation_i_norr3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c186487eabdd4426a6c93058529f67ff/social_innovation_i_norr3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c186487eabdd4426a6c93058529f67ff/social_innovation_i_norr3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c186487eabdd4426a6c93058529f67ff/social_innovation_i_norr3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Social innovation i norr</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Martin Englund]</span></div></div><p>– Den här konferensen var en ny arena för oss att förmedla vårt arbete, i det här sammanhanget var fokus på samverkan och utbildning. De var extra roligt att kunna presentera tillsammans med Ella från Sáminuorra - ungdomarna är framtiden.</p><p>Vägvisarprojektet – Nuoras Nurrii är en utbildningssatsning som drivs av den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra. Satsningen innebär att samiska ungdomar föreläser om samer och samisk kultur, historia, näringar och samhälle för främst högstadieelever.</p><p>Under 2025 fick Várdduo en förfrågan om att ta fram utbildningsmaterial som Sáminuorras vägvisare kan använda sig av när de förbereder sina skolbesök. Resultatet blev 12 digitala föreläsningar producerade av Várdduos forskargrupp. Innehållet i föreläsningarna sträcker sig över sju olika teman som exempelvis historia och kultur, språk och religion, rasism och kolonialism med mera.  </p><p>– För oss är samarbetet med Sáminuorra oerhört värdefullt, arbetet med unga handlar inte bara om att nå ut idag, utan också om att stärka nästa generation att själva ta plats, påverka och föra kunskap och kultur vidare. Deras arbete med Nuoras Nurrii är ett gott exempel på detta. </p><p>Social Innovation i Norr är en mötesplats i form av en årlig konferens som tillsammans organiseras av Mötesplats Social Innovation vid Luleå tekniska universitet, Umeå universitet samt Coompanion. Konferensen möjliggörs genom finansiering av Umeå kommun, Luleå kommun och Skellefteå kommun. </p>/nyheter/starker-nasta-generation-att-ta-plats_12177855//nyheter/nya-arktisstrategin-oppnar-dorrar-for-fler-forskare-_12177691/Sveriges nya Arktisstrategi breddar behovet av forskning Sveriges regering har presenterat en ny strategi för ett fredligt, säkert och hållbart Arktis. Strategin präglas av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, men lyfter också frågor om klimat, hälsa, samhällsutveckling, forskning och regional utveckling. För forskare vid Umeå universitet innebär det nya möjligheter att bidra med kunskap om några av de frågor som kommer att forma Arktis framtid. Thu, 11 Jun 2026 20:40:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/ima210470.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tåg på en bro över Umeälven</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jonas Gunnarsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett nytt fokus för svensk Arktispolitik </h2><p>Sveriges nya Arktisstrategi markerar ett tydligt skifte i hur Arktis beskrivs i svensk politik. Säkerhet, beredskap, kritisk infrastruktur, strategiska resurser och ekonomisk säkerhet får större utrymme än i tidigare strategier. Bakgrunden är ett förändrat omvärldsläge med Rysslands invasion av Ukraina, Sveriges medlemskap i Nato och ett ökat internationellt intresse för Arktis. <br>– Den nya strategin bekräftar att Sverige i högre grad ser Arktis som en del av det säkerhetspolitiska närområdet. Säkerhetsfrågor får en betydligt mer framträdande roll än tidigare, samtidigt som frågor om samhällsberedskap, kritisk infrastruktur och ekonomisk säkerhet vävs samman med den traditionella säkerhetspolitiken, säger Niklas Eklund, professor vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. </p><p class="quote-center">samhällsberedskap, kritisk infrastruktur och ekonomisk säkerhet vävs samman med säkerhetspolitiken</p><p>Samtidigt är strategin betydligt bredare än en säkerhetspolitisk agenda. Den omfattar även klimat och miljö, hälsa, forskning, kultur, digitalisering, urfolksfrågor, regional utveckling och internationellt samarbete. Regeringen beskriver Arktis som en region där säkerhet, hållbar utveckling och samhällsutveckling i allt högre grad påverkar varandra. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Arktiska frågor berör fler forskningsområden </h2><p>Den breda ansatsen innebär att strategin berör betydligt fler forskningsfält än de som traditionellt förknippas med Arktis eller säkerhetspolitik. <br>– Den nya strategin visar att arktiska frågor berör betydligt fler forskningsområden än många kanske tänker sig. Frågor om säkerhet, hälsa, samhällsutveckling, energi, klimat och styrning hänger ihop. Det innebär att många forskare vid Umeå universitet har kunskap som är relevant för Arktis, även om de inte själva definierar sin forskning som arktisk, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet. </p><p class="quote-center">Frågor om säkerhet, hälsa, samhällsutveckling, energi, klimat och styrning hänger ihop. </p><p>Strategin lyfter bland annat fram hållbara och motståndskraftiga samhällen, hälsa och välbefinnande, forskning och innovation, energiomställning, kritiska råvaror samt utvecklingen av infrastruktur och digitala lösningar i norra områden.</p><p>För forskare vid Umeå universitet kan detta skapa nya möjligheter att koppla sin forskning till aktuella samhällsutmaningar. Frågor om hälsa och vård i glesa regioner, demokrati och styrning, klimatförändringar, biologisk mångfald, energi, transporter och digitalisering är exempel på områden som har en tydlig koppling till de prioriteringar som lyfts fram i strategin. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/05037c7cadbc4db8ade93c75b5310e04/eklund_niklas_0869-240923-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Eklund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Säkerhet handlar inte bara om militära frågor. Robusthet och motståndskraft byggs också genom fungerande samhällen, tillit, hälsa, infrastruktur och demokratiska institutioner. Därför blir kunskap från många olika forskningsfält viktig när Arktis förändras, säger Niklas Eklund. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En möjlighet att stärka samarbeten </h2><p>Umeå universitet har en stark position i den svenska delen av Arktis och bedriver forskning inom många av de områden som strategin identifierar som viktiga. För Arktiskt centrum innebär den nya strategin en möjlighet att synliggöra denna bredd och skapa nya möten mellan forskare från olika discipliner. </p><p>– En viktig uppgift för Arktiskt centrum är att hjälpa forskare att se hur deras expertis kan bidra till arktiska frågor. Strategin visar att behovet av kunskap är betydligt bredare än många kanske föreställer sig, säger Keith Larson. <br>Arktiskt centrum arbetar med att skapa kontakter mellan forskare, stödja tvärvetenskapliga samarbeten och synliggöra forskning med arktisk relevans nationellt och internationellt. Den nya strategin ger ytterligare möjligheter att koppla forskning vid Umeå universitet till frågor som står högt på den nationella och internationella agendan. </p><p>För forskare vid Umeå universitet innebär strategin inte att den egna forskningen behöver förändras. Däremot visar den att många forskningsområden redan har en viktig roll att spela när Arktis framtid formas. När frågor om säkerhet, klimat, hälsa, resurser och samhällsutveckling växer i betydelse ökar också behovet av den breda kunskap som finns vid universitetet. </p>/nyheter/nya-arktisstrategin-oppnar-dorrar-for-fler-forskare-_12177691//nyheter/prisas-for-sin-forskning-om-aldrande-och-alkohol_12177746/Prisas för sin forskning om åldrande och alkoholSystembolagets Juniora Pris 2026 går till Wossenseged Birhane Jemberie. I sin forskning lyfter han en växande grupp, äldre med alkoholrelaterade problem, där kunskapen länge varit begränsad. Studierna visar tydliga skillnader i behov och förutsättningar, något som får konsekvenser för hur vård och stöd bör utformas.Thu, 11 Jun 2026 15:43:58 +0200<p>Vid Systembolagets årliga alkoholforskningskonferens den 21 maj 2026 presenterades årets pristagare. Priset går till Wossenseged Birhane Jemberie, biträdande universitetslektor vid institutionen i socialt arbete, Umeå universitet. Hans forskning riktar sig mot en växande grupp, äldre personer med alkoholrelaterade problem.</p><p>Han disputerade 2023 med en avhandling om alkohol och åldrande. I arbetet studerade han äldre i beroendevård, deras erfarenheter samt risker för återkommande sjukhusinläggningar och dödlighet. Resultaten visar att äldre med alkoholproblem inte är en enhetlig grupp. De skiljer sig åt i livssituation, sjukdomsförlopp och behov. Det pekar på att vård och stöd behöver anpassas efter individen.</p><p>– Att ta emot Systembolagets Juniorpris 2026 är både en ära och en stor källa till uppmuntran. Jag är glad och ödmjuk inför detta erkännande, som stärker min motivation att fortsätta studera alkoholbruk, hälsa och levnadsvillkor bland äldre vuxna, säger Wossenseged Birhane Jemberie.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Så skiljer sig äldres alkoholvanor åt</h2><p>Efter sin doktorsexamen har han fortsatt sin forskning vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet. Där studerar han bland annat alkoholbruk bland äldre i en befolkningsstudie av personer mellan 65 och 90 år i Sverige och Finland.</p><p>– Min forskning utgår från förståelsen att alkohol inte är riskfritt och kan ha negativa konsekvenser för hälsa, behov av vård och välbefinnande. Samtidigt är alkoholbruk ofta invävt i vardagslivet, sociala relationer, rutiner och personliga livsberättelser.</p><p>Hans forskning visar på en tydlig komplexitet. För vissa äldre kan drickande hänga ihop med social delaktighet och kontinuitet. För andra kan det vara kopplat till sårbarhet, sjukdom, isolering eller förändrade livsomständigheter.</p><p>– Denna komplexitet gör det viktigt att studera alkohol och åldrande med både vetenskaplig noggrannhet och lyhördhet för människors levda erfarenheter.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Samarbete en viktig del av forskningen</h2><p>Arbetet bygger också på samarbeten över ämnesgränser. Det har varit en viktig del i forskningen.</p><p>– Priset speglar också betydelsen av tvärvetenskapligt samarbete. Mitt arbete har haft stor nytta av stöd och bidrag från handledare, kollegor, samarbetspartners och forskningsmiljöer över ämnesgränser.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb4f04d05988460c82e80e16720017fa/juniora_priset_2_20263.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Systembolagets Juniora Pris delas ut årligen vid Systembolagets alkoholforskningskonferens. Foto: Systembolaget.</p></div></div><p>Han lyfter samtidigt fram deltagarna i studierna som avgörande.</p><p>– Jag är särskilt tacksam gentemot de äldre vuxna som har deltagit i våra studier och delat med sig av sin tid, sina erfarenheter och sina perspektiv.</p><p>Forskningen är också kopplad till arbetet inom Gerontologisk Regional Databas, GERDA, där frågor om åldrande, hälsa och levnadsvillkor står i centrum.</p><p>– Jag hoppas att priset kan bidra till att ytterligare uppmärksamma vikten av forskning om äldres alkoholbruk, vårdbehov och välbefinnande, samt inspirera till fortsatt samarbete inom detta växande och samhällsviktiga område.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Pris som uppmärksammar alkoholforskning</h2><p>Systembolagets Juniora Pris delas ut till yngre forskare som bidrar med ny kunskap om alkoholens konsekvenser. Vinnaren utses av en oberoende extern kommitté.</p><p>– För tionde året i rad vill vi med Systembolagets Juniora Pris uppmärksamma forskning som ökar kunskapen om alkoholens konsekvenser. Wossenseged Birhane Jemberie får priset för sina viktiga bidrag till området alkohol och hälsa bland äldre, säger Ann Carlsson Meyer, vd för Systembolaget.</p>/nyheter/prisas-for-sin-forskning-om-aldrande-och-alkohol_12177746//nyheter/melissa-bondy-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12177766/Melissa Bondy ny hedersdoktor vid Umeå universitetMedicinska fakulteten vid Umeå universitet har utsett professor Melissa Bondy, epidemiolog vid Stanford University, till hedersdoktor. Hon får utmärkelsen för sitt långvariga engagemang för underrepresenterade röster inom epidemiologin och ett förtjänstfullt samarbete med Umeå universitet.Mon, 15 Jun 2026 10:52:44 +0200<p>– Det här är en person som generöst delar med sig av sin enorma kunskap och gärna knyter ihop forskare så de hittar nya samarbeten. säger Beatrice Melin, professor i onkologi vid Institutionen för diagnostik och intervention som nominerade Melissa Bondy till att bli hedersdoktor.</p><p>Melissa Bondy är professor i epidemiologi och folkhälsa vid Stanford University och har tidigare varit gästprofessor vid Umeå universitet. Förutom sin framgångsrika forskning har hon också gjort stora insatser som mentor för yngre forskare och studenter genom att bland annat hitta relevanta projekt och samarbeten.</p><p>– Det känns mycket hedrande med denna utnämning och jag ser fram emot att besöka Umeå universitet igen, skriver Melissa Bondy själv i ett mejl.</p><p>Melissa Bondys forskning fokuserar främst på cancer och vilken roll genetik spelar i uppkomst och sjukdomsförlopp i olika former av cancer. Hon har samarbetat med Beatrice Melin i över 20 år med bland annat att förstå varför hjärntumörer uppstår. Deras gemensamma arbete har bland annat visat att genetik spelar en roll i uppkomsten av gliom, en typ av hjärntumör som uppstår i de celler som omger och stödjer hjärnans nervceller.</p><p>– Om man förstår hur en hjärntumör uppkommer finns det också möjlighet att hitta nya vägar att tidigt upptäcka eller hitta nya sätt att behandla dem. Upptäckterna gör att vi har fått en genetisk karta för utvecklingen av gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Det ökar förståelsen om vilka biologiska processer som är inblandade i utvecklingen av hjärntumörer, säger Beatrice Melin.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0a7c5dfe-5dd2-449b-8aa5-741c6a610b96" data-contentname="Årshögtiden">{}</div>/nyheter/melissa-bondy-ny-hedersdoktor-vid-umea-universitet_12177766//nyheter/internationellt-samarbete-inom-universitetspedagogik_12177660/Internationellt samarbete med Tartu stärker universitetspedagogisk utvecklingI samarbete med Tartu universitet har Oskar Gedda och Eva Svedmark från Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) genomfört en professionsutbildning för högskolepedagogiska utvecklare, pedagogiska ledare och vicerektorer i Estland.Thu, 11 Jun 2026 10:53:48 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="52f533bb-89fb-4f18-8bad-eded37b063e4" data-contentname="Bild Eva och OskarTartu">{}</div><p>Utbildningen är en del av ett treårigt EU-finansierat projekt med syfte att stärka den universitetspedagogiska kompetensen och bidra till långsiktig utveckling av utbildningskvalitet inom estnisk högre utbildning.</p><p>– För UPL är uppdraget ett konkret uttryck för Umeå universitets internationaliseringsambitioner. Att inte bara delta i internationella sammanhang utan aktivt bidra till kunskap- och kapacitetsutveckling hos kollegor i andra länder är en naturlig viktig del av vårt uppdrag, säger Eva </p><p>Under våren har deltagarna träffats vid tre internat där de fördjupat sina kunskaper om det högskolepedagogiska kunskapsläget, aktuell forskning om pedagogiskt ledarskap och strategiskt kvalitetsarbete. En central del av utbildningen har varit att deltagarna arbetat med egna utvecklingsprojekt med fokus på hur pedagogisk utveckling kan organiseras, ledas och omsättas i praktiken vid deras respektive lärosäten.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="adc765b2-a2a1-423a-8645-a1ce7fca7ec2" data-contentname="Bildspel">{}</div><p>Utbildningen samlade ett tjugotal deltagare från 13 olika universitet och högskolor i Estland. Genom utbildningen fick deltagarna möjlighet att utbyta erfarenheter över lärosätesgränser, utveckla gemensamma perspektiv på pedagogiskt ledarskap och formulera konkreta vägar framåt för att stärka utbildningskvaliteten i landet.</p><h3>Fördjupat samarbete med Tartu universitet</h3><p>Samarbetet med Tartu universitet har gett UPL möjlighet att ta del av nya perspektiv på pedagogisk utveckling och bidra till utvecklingen av universitetspedagogik i en internationell kontext.</p><p>– Det är faktiskt ganska fantastiskt det som sker i kurser som denna. Från en försiktig och trevande start, med vitt skilda erfarenheter i bagaget, växer det fram en kraftfull gemenskap som modigt och lekfullt diskuterar och utformar viktiga frågor för kvalitet i högre utbildning, säger Oskar.</p><p>Kursen har bidragit till att fördjupa relationerna mellan UPL, Tartu universitet och kollegor vid andra estniska lärosäten. UPL arbetar för att kunna utveckla denna typ av insats och göra liknande arbeten i framtiden.</p>/nyheter/internationellt-samarbete-inom-universitetspedagogik_12177660//nyheter/att-arbeta-med-kompetenser--pa-olika-satt-med-samma-ambition_12177686/Att arbeta med kompetenser – på olika sätt, med samma ambitionUtveckling av studenters kompetenser är en central del av Handelshögskolans utbildningar. Det handlar inte enbart om vilka kunskaper studenterna lämnar utbildningen med, utan om hur de tränas i att kommunicera, lösa problem, ta ansvar, använda data och digitala verktyg samt leda sig själva i komplexa och föränderliga sammanhang. Arbetet med dessa kompetenser sker på många sätt och på olika nivåer i utbildningen, menar Sofia Isberg, utbildningsansvarig på Handelshögskolan.Thu, 11 Jun 2026 12:59:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/competencies2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kompetenser i fokus för Handelshögskolans utbildningar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Handelshögskolan</span></div></div><p>Förra veckan hölls Handelshögskolans årliga diplomeringsceremoni, där bland annat Handelshögskolans pedagogiska pris delades ut. Enligt Sofia Isberg illustrerar årets pristagare arbetet med kompetenser på två olika men lika viktiga sätt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a00d52e7eab44880974097e606a3769a/isberg_sofia_6205_220301_mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofia Isberg, utbildningsansvarig på Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det ena är ett lärarlag som genom ett sammanhållet kursupplägg låter kompetenserna genomsyra undervisning, examination och studenternas möte med omvärlden. Det andra är en programsamordnare som långsiktigt och strategiskt arbetar för att säkerställa progression och helhet i hur kompetenserna tränas och examineras genom ett helt program.</p><p class="quote-center">Kompetenserna blir här synliga i handling, och kopplade till situationer som liknar dem studenterna möter i sitt framtida yrkesliv</p><p>– Lärarlaget på kursen <em>Innovation Management</em> visar hur kompetenser kan integreras i ett konkret och praktiknära sammanhang. Genom att arbeta med verkliga problem i samverkan med externa aktörer skapas en lärmiljö där problemlösning, kommunikation, ansvarstagande och självledarskap inte blir abstrakta mål, utan något studenterna faktiskt gör, övar på och reflekterar över. Kompetenserna blir här synliga i handling, och kopplade till situationer som liknar dem studenterna möter i sitt framtida yrkesliv.</p><p class="quote-center">Genom att systematiskt arbeta med hur kompetenserna introduceras, utvecklas och examineras över tid skapas tydlighet och progression för studenterna</p><p>– Maria Karlssons arbete som programsamordnare visar i stället värdet av ett övergripande och medvetet perspektiv. Genom att systematiskt arbeta med hur kompetenserna introduceras, utvecklas och examineras över tid skapas tydlighet och progression för studenterna. Pedagogiska idéer testas, utvecklas och sprids, och kompetenserna ges en naturlig plats i både kursinnehåll och examination. På så sätt blir de en integrerad del av programmets pedagogiska helhet, snarare än enskilda inslag.</p><p>– Tillsammans visar årets pristagare att arbete med kompetenser inte följer en enda modell. Det kan ta form i ett kursnära, praktikdrivet lärande – eller i ett långsiktigt, programövergripande utvecklingsarbete. Gemensamt är ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt, ett tydligt fokus på studenters lärande och en ambition att rusta studenter för framtida professionella och samhälleliga utmaningar, säger Sofia.</p>/nyheter/att-arbeta-med-kompetenser--pa-olika-satt-med-samma-ambition_12177686//nyheter/alejandro-haiek-coll-pa-arkitekthogskolan-far-samverkanspris_12177677/Alejandro Haiek Coll på Arkitekthögskolan får samverkansprisAlejandro Haiek Coll, universitetslektor vid Arkitekthögskolan, får Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens samverkanspris 2026. Han tilldelas priset för sitt arbete med att skapa nya samarbeten mellan akademi, offentlig sektor, kulturinstitutioner och lokalsamhället.Thu, 11 Jun 2026 10:05:37 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4f03e4e238284dbeb3bc418b3b2a09e3/alejandro_haiek_at_civitella_resindecy_umbria_itally.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alejandro Haiek Coll.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Marco Giugliarelli</span></div></div><p>I Alejandro Haiek Colls projekt möts arkitektur, forskning och samhällsengagemang i allt från offentliga installationer till internationella utställningar. Genom sitt arbete har han utvecklat nya sätt att sprida kunskap och skapa hållbara mötesplatser.</p><p>– Jag är väldigt tacksam för priset. Det uppmärksammar en anda som varit central för den forskning, pedagogik och konstnärliga verksamhet som jag har utvecklat, särskilt under det senaste decenniet vid Umeå universitet. Det är också ett erkännande av alla studenter, kollegor, kommuner, institutioner och andra samarbetspartners som har deltagit i dessa gemensamma experiment över ämnesgränserna och i nära dialog med samhället, säger Alejandro Haiek Coll.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Visats på internationella utställningar</h2><p>Bland de projekt som lyfts fram finns <em>Winter Garden Structures</em>, där forskare inom arkitektur, informatik och UX Lab samarbetade kring interaktiva klimatrelaterade installationer på Konstnärligt campus. Andra exempel är VR-installationen <em>Liminal Phantoms</em>, som presenterades vid Milanotriennalen, samt <em>Future Garden</em>, som visades vid Chicago Architecture Biennial 2025-2026. Projektet förenade konstnärlig forskning, molekylärbiologi och frågor om miljörättvisa i Amazonas.</p><p>Alejandro Haiek Coll leder forskningsmiljön Laboratory of Intersectional Ecologies och MA Design Studio 12, som i år fokuserar på idéer om självförsörjning och autonomi på Norrbyskär och Holmön i Umeå skärgård.</p><p>– Jag ser design som en form av medling, som kan koppla samman människor, platser, forskning, material, tekniker och gemensamma föreställningar. Samarbete handlar om att skapa förutsättningar där olika former av kunskap kan bli gemensamma samtal och utrymmen för kreativt utbyte, säger han.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Projekt med kommunen</h2><p>Han har lett flera långsiktiga samverkansprojekt i Umeå, bland annat <em>Pallet Parliament</em> och <em>Meadow Parklet</em>, i samarbete med kommunen och lokala aktörer. Projekten har resulterat i en pollinatörsträdgård, offentliga miljöer och mötesplatser för lärande, kultur och gästfrihet.</p><p>– Syftet med dessa samarbeten är att undersöka hur forskning kan nå ut till allmänheten, hur pedagogik kan ta avstamp i konkreta lokala frågor och hur design kan bidra till social, ekologisk och kulturell förändring, säger Alejandro Haiek Coll.</p><p>I prismotiveringen lyfts särskilt hans förmåga att skapa långsiktiga samarbeten och att göra forskning och utbildning relevanta och tillgängliga för en bredare allmänhet – både nationellt och internationellt.</p><p>Samverkanspriset delas ut vartannat år i samband med Årshögtiden i oktober.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b8a95124-cf1b-48a7-9214-a43026fbc940" data-contentname="Tidigare pristagare">{}</div>/nyheter/alejandro-haiek-coll-pa-arkitekthogskolan-far-samverkanspris_12177677//nyheter/pedagogiskt-meriterade-och-excellenta-larare-varen-2026_12177575/Pedagogiskt meriterade och excellenta lärare våren 2026Sedan 2014 har över 425 lärare utnämnts inom universitetets pedagogiska meriteringsmodell. Våren 2026 belönades 25 lärare för sin pedagogiska skicklighet, 18 som meriterad lärare och 7 som excellent lärare.Thu, 11 Jun 2026 08:00:00 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8856c0cf-d8ec-453e-a8b5-a5c44db8985f" data-contentname="Bild pedmer pins">{}</div><p>Ansökningar till meriteringsmodellen hanteras av respektive fakultet. Det finns även en nämnd för högskolepedagogisk meritering där fakultetsrepresentanter, studenter, Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) och två excellenta lärare ingår. Nämndens uppdrag är att kvalitetssäkra modellen genom att säkerställa en likvärdig bedömning av pedagogisk skicklighet vid de olika fakulteterna, samt att rekommendera beslut till fakulteterna baserat på bedömningar från pedagogiskt sakkunniga.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Excellenta lärare i nämnden</h2><p>Pontus Bergh (Enheten för polisiärt arbete) och Sofia Mattsson (Institutionen för medicinsk och translationell biologi) sitter just nu i nämnden i egenskap av excellenta lärare. Som excellenta lärare bidrar de med perspektiv från både den egna meriteringsresan och arbetet med pedagogisk bedömning. Här berättar de mer om sin roll i nämnden, betydelsen av meriteringsmodellen och vilka råd de vill ge till den som funderar på att ansöka.</p><p><strong>Pontus och Sofia, hur ser er roll ut i nämnden?</strong></p><p>Vi är adjungerade, vi deltar alltså inte i några beslut, men vi kan bidra med erfarenheter av hur modellen fungerar ur den sökandes perspektiv, säger Sofia, och med erfarenhet av att vara pedagogiskt sakkunnig vid andra lärosäten, lägger Pontus till.</p><p><strong>Vilken funktion har meriteringsmodellen vid UMU enligt er?</strong></p><p>Jag tänker att den gör att undervisningen vid vårt universitet blir ännu bättre genom att lärare stimuleras att utvecklas högskolepedagogiskt, säger Pontus. Modellen är också en karriärmöjlighet för lärare och synliggör den undervisning och det pedagogiska utvecklingsarbete som bedrivs vid universitet, säger Sofia.</p><p><strong>Vilka råd har ni till den som vill söka till meriteringsmodellen?</strong></p><p>Sök! Att skriva en pedagogisk portfölj ger insikt i hur den egna undervisningen påverkar studenternas lärande och du får syn på din egen pedagogiska utveckling, menar Sofia. Sätt dig in i vad pedagogisk meritering innebär och vad som krävs för att kunna bli meriterad. Ta stöd av kollegor och delta gärna i UPL:s workshops, är Pontus tips.</p><p>Alla som utnämns i den pedagogiska meriteringsmodellen erhåller ett diplom, en pin samt ett lönepåslag. De excellenta lärarna uppmärksammas i samband med Årshögtiden då de bjuds in till pedagogiska samtal och presenteras i programmet.</p><p><strong>Nästa ansökningsperiod i den pedagogiska meriteringsmodellen är den 14 augusti – 15 september 2026.</strong></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Utnämningar till excellent lärare vårterminen 2026</h2><p><strong>Samhällsvetenskaplig fakultet</strong><br>Karina Lundborg, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete</p><p><strong>Humanistisk fakultet<br></strong>Anna-Lill Drugge, universitetslektor, Institutionen för språkstudier<br>Erika Sturk, universitetslektor, Institutionen för språkstudier</p><p><strong>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet<br></strong>Anders Rebbling, universitetslektor, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik<br>Jonas Westin, universitetslektor, Institutionen för matematik och matematisk statistik</p><p><strong>Medicinsk fakultet</strong><br>Maria Gustafsson, professor, Institutionen för medicinsk och translationell biologi<br>Maria Lindström, universitetslektor, Institutionen för epidemiologi och global hälsa</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Utnämningar till meriterad lärare vårterminen 2026</h2><p><strong>Samhällsvetenskaplig fakultet</strong><br>Christin Johansson, universitetsadjunkt, Institutionen för socialt arbete<br>Johanna Lauri, universitetslektor, Umeå centrum för genusstudier (UCGS)       Hanna Lövgren, universitetsadjunkt, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap<br>Sofia Molander, universitetslektor, Handelshögskolan, företagsekonomi<br>Daniel Nyström, universitetslektor, Pedagogiska institutionen<br>Daniel Skog, universitetslektor, Institutionen för informatik            </p><p><strong>Humanistisk fakultet</strong><br>Karin S Lindelöf, universitetslektor, Institutionen för kultur- och medievetenskaper</p><p><strong>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet</strong><br>Daniel Bergner, universitetsadjunkt, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik<br>Jerker Fick, universitetslektor, Kemiska institutionen<br>Mehdi Moradi, universitetslektor, Institutionen för matematik och matematisk statistik<br>Carina Widebo, universitetsadjunkt, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik</p><p><strong>Medicinsk fakultet</strong><br>Alexander Shayesteh Afshar, universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin<br>Elisabeth Johansson, universitetslektor, Institutionen för odontologi<br>Susanne Lindqvist, universitetslektor, Institutionen för odontologi<br>Olivia Wesula Lwande, forskare, Institutionen för klinisk mikrobiologi<br>Anna Myleus, biträdande universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin<br>Johan Sommar, universitetslektor, Institutionen för epidemiologi och global hälsa<br>Nikolai Stenfors, universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin</p><h3>Tillfrågade excellenta lärare i nämnden</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="dca52c8a-228b-41d3-ae39-e098d5056731" data-contentname="tillfrågade excellenta lärare i nämnden">{}</div><p> </p>/nyheter/pedagogiskt-meriterade-och-excellenta-larare-varen-2026_12177575//nyheter/umea-forskare-tar-taten-i-utvecklingen-av-mer-begripliga-ai-system_12177536/Umeå-forskare tar täten i utvecklingen av mer begripliga AI-systemEtt nytt forskningsfält håller på att ta form internationellt inom AI. Det kallas Social Explainable AI och handlar om att de beslut som tas av AI-modeller ska vara mer förståeliga för vanliga människor. – De förklaringar som finns idag riktar sig främst till experter och uppfyller inte EU:s krav på transparens enligt den nya AI-förordningen. Det vill vi ändra på, säger Kary Främling, vars nya bok har rönt uppmärksamhet internationellt. Thu, 11 Jun 2026 08:35:31 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e5ce64265e984b0bbe2e5fd46e35ed2e/framling_kary_0379_180817_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Den nya boken Social Explainable AI sammanför insikter från AI-forskning, lingvistik, filosofi, psykologi och samhällsvetenskap. – I stället för att enbart fokusera på AI-modeller sätter den användarna, sammanhanget och kommunikationen i centrum, förklarar Kary Främling.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p><br>Kary Främling är professor vid <a href="~/link/f1ccf1d251be4f538a13df854f18fb07.aspx">institutionen för datavetenskap</a> vid Umeå universitet och en av de mest citerade forskarna inom sitt fält. Hans arbete inom <a href="~/link/5939b99a4f7a491e987b6511db90f667.aspx">Explainable AI</a>, <a href="~/link/6c7b7ea204d94174a99e5c4d465506a2.aspx">Internet of Things</a> och digitala tvillingar har lagt grunden till de system vi använder idag världen över.<br>Nu har han tillsammans med internationella forskare uppmärksammat det vakuum som uppstått mellan de verktyg och system som finns för att förklara hur AI-modeller på företag och myndigheter resonerar – och hur de tar beslut.</p><p>– Vi ser att förklaringsmodellerna främst riktar sig till professionella, som med sina kunskaper får insikt i AI:s svarta låda. Men de som drabbas av myndighetsbeslut eller får avslag på lån har inte möjlighet att ta till sig och förstå informationen, säger Kary Främling. </p><h3>Internationellt forskningssamarbete</h3><p>Han har tillsammans med professor <a href="https://www.uni-paderborn.de/en/person/50352">Katharina Rohlfing</a> vid Paderborns universitet och <a href="https://www.comp.nus.edu.sg/cs/people/brianlim/">Brian Lim</a> vid National University of Singapore, samlat ett stort antal forskare inom flera fält för att skapa en gemensam vision. Resultatet är den nya boken ”<a href="https://link.springer.com/book/10.1007/978-981-96-5290-7">Social Explainable AI</a>” en handbok med 30 kapitel som har skapat uppmärksamhet, bland annat i Tyskland. Boken sammanför insikter från AI-forskning, lingvistik, filosofi, psykologi och samhällsvetenskap för att ompröva begreppet förklarbarhet som en social, interaktiv process.</p><p>– I stället för att enbart fokusera på AI-modeller sätter den användarna, sammanhanget och kommunikationen i centrum, förklarar <a href="~/link/ee5a582399ad4cdfab214bbcadfb3f13.aspx">Kary Främling</a>. </p><h3>AI begripliga för användarna</h3><p>AI-förordningen ställer krav på transparens – att vanliga användare ska få insyn i beslut som påverkar deras liv, till exempel varför de nekas lån, inte får ett arbete eller hur de kan höja värdet på sin bostad. Inom det nya forskningsfältet Social Explainable AI vill experterna säkerställa att AI-modellerna verkligen anpassar sina förklaringar efter mottagarens kunskapsnivå och behov.</p><p> –Vi vill att modellerna ska använda ett språk och en detaljnivå som är begriplig och hanterbar. Att informationen ges i lagom stora steg, och att man ska kunna interagera och ställa frågor om mer specifika detaljer. Kary Främling ger ett exempel:<br>– Om en AI värderar en villa till fem miljoner bör den först förklara beslutet med begripliga fakta som skick, storlek och läge och inte, som fallet är nu, att förse frågeställaren med en lista på tiotals tekniska parametrar.</p><h3>Avsaknad på marknaden</h3><p>– Slutanvändaren ska få större insyn i beslut som påverkar dem och här finns det idag ett behov och stort intresse. Vi hoppas att både forskare och företag inom Explainable AI uppmärksammar boken och utvecklar sina metoder i en riktning som bättre beaktar slutanvändare. Men också att slutanvändare, företag och andra organisationer inser att de kan och borde kräva mera av AI-system vad gäller förklaringar i syfte att följa AI-förordningen, säger Kary Främling. </p><h3>Social Explainable AI</h3><p>Social förklarbar AI, sXAI, ska inte bara ge förklaringar, utan också interagera med användarna och anpassa sig till deras behov, mål och situationer över tid. – Förklarbarhet handlar mindre om att leverera den ”perfekta” förklaringen och mer om att skapa meningsfull förståelse genom interaktion.</p><h3>Framtidens AI utvecklas i Umeå </h3><p>Kary Främling verkar vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet som under de senaste åren växt i rekordfart. Flera internationella forskare specialiserade inom bl a AI, integritet, datasäkerhet och autonoma distribuerade system, verkar nu här i Umeå. Kary Främling är en av de som är kopplade till <a href="https://wasp-sweden.org/sv/wasp/">WASP – Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program</a>, Sveriges enskilt största forskningsprogram.</p><h3>Studera det senaste inom Data Science</h3><p>Den undervisning som bedrivs vid institutionen för datavetenskap har en stark koppling till forskningen och Kary Främling håller bl a. i kursen <a href="/utbildning/kurser/bearbetning-och-visualisering-av-data-5dv217/">Bearbetning och visualisering av data</a>. Här får studenter får lära sig att analysera och presentera data och statistik på ett korrekt och mänskligt förståeligt sätt, så att beslut och åtgärder kan fattas baserat på rationell information. <br>2025 lanserade han också en ny kurs om <a href="/utbildning/kurser/forklarande-artificiell-intelligens-5dv249/">Explainable AI</a> som går igenom grundläggande principer, metoder, utmaningar och även sXAI.<br>– Data Science är en av de viktigaste domänerna för att bestämma hur vårt nuvarande och framtida samhälle ska byggas. Oavsett bransch eller storlek måste organisationer som vill vara konkurrenskraftiga hänga med för att inte hamna på efterkälken, säger Kary Främling. </p><h3>För mer information</h3><p>Se forskargruppen <a href="~/link/e16c1a166e7647968ad885c76a2c4f19.aspx">Förklarande AI</a> vid Umeå universitet. Läs boken <a href="https://link.springer.com/book/10.1007/978-981-96-5290-7">Social Explainable AI</a>. Ytterligare frågor, vänligen kontakta Kary Främling, via uppgifterna nedan.</p>/nyheter/umea-forskare-tar-taten-i-utvecklingen-av-mer-begripliga-ai-system_12177536//nyheter/global-delegation-besokte-solh-_12177524/Global delegation besökte Support Office for Life Science and Health Den 22 maj välkomnade projektet Support Office for Life Science & Health och Luleå tekniska universitet en internationell delegation från George Washington University och ledarskapsprogrammet Atlantic Fellows for Health Equity. Under dagen möttes forskare och hälsoexperter från hela världen och norra Sverige för att dela kunskap, erfarenheter och lösningar kring en av vår tids stora utmaningar – jämlik hälsa.Wed, 10 Jun 2026 09:22:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8eaa9bbb3bab408f89b6a2347295b539/wahsington_university22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Jansson, Luleå tekniska universitet och Danielle Woodhouse Johnson, Atlantic Fellows for Health Equity</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Staffan Westerlund</span></div></div><p>Atlantic Fellows for Health Equity är ett globalt ledarskapsprogram som utbildar yrkesverksamma inom hälsoområdet i att förstå och motverka ojämlikheter i hälsa. Deltagarna kommer från olika sektorer – vård, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle – och förenas av ett gemensamt engagemang för att skapa mer rättvisa samhällen. Programmet omfattar ett ettårigt fellowship och fortsätter därefter som ett livslångt nätverk av så kallade Senior Fellows från över 30 länder.</p><p>Besöket i Luleå är en del av ett tematisks studiebesök i Sverige med fokus på hållbarhet, innovation och samverkan. Sverige lyfts fram som ett intressant exempel genom arbetet med bland annat jämlik vård, jämställdhet och klimatomställning som pågår här.</p><p>Under dagen på Luleå tekniska universitet fick deltagarna ta del av aktuell forskning från universitetet och Region Norrbotten. Programmet spände över flera områden – från naturbaserad hälsa och tillgängliga utemiljöer till psykisk hälsa, hjärt-kärlprevention samt digitala innovationer i primärvården. Bland presentationerna fanns exempelvis studier om covid-19-relaterad dödlighet hos personer med psykisk ohälsa, barns rörelsevanor och hälsa bland unga samer, samt utveckling av AI-stöd för att förbättra diagnostik i glesbygdsområden.</p><p>– Besöket är ett viktigt tillfälle att visa den forskning och samverkan som sker i norra Sverige, samtidigt som vi får möjlighet att lära av internationella erfarenheter, säger Maria Jansson, samverkansstrateg vid Luleå tekniska universitet, som inledde dagen.</p><p>Delegationen bestod av yrkesverksamma från hela världen med bred kompetens inom global hälsa och jämlikhetsfrågor. Här finns allt från läkare och forskare till policyexperter och samhällsentreprenörer som arbetar med att förbättra hälsa i olika delar av världen.</p><p>– Besöket på Luleå tekniska universitet gav en värdefull inblick i hur forskning och samverkan i norra Sverige bidrar till att utveckla mer jämlika och hållbara hälsosystem, säger Anna Helm, PhD, Faculty Director, GW-CIBER och Associate Teaching Professor of International Business vid George Washington University.</p><p>Genom mötet skapas en plattform för dialog och kunskapsutbyte kring hur forskning, innovation och samverkan kan bidra till mer jämlika hälsosystem – både lokalt och globalt. Besöket stärkte samtidigt Luleå tekniska universitets internationella samarbeten och position inom området hälsa och hållbar samhällsutveckling.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e259be21-c154-450f-a836-4981d3506a25" data-contentname="faktaruta">{}</div>/nyheter/global-delegation-besokte-solh-_12177524//nyheter/meningsfull-vardag-har-stor-betydelse-for-svart-psykiskt-sjuka_12176362/Meningsfull vardag har stor betydelse för svårt psykiskt sjukaEnkla, vardagliga aktiviteter kan förbättra livskvaliteten för personer med svår psykisk sjukdom som bor på särskilda boenden. Insatser i vardagen verkar dessutom vara kostnadseffektiva, visar ny forskning från Umeå universitet.Wed, 10 Jun 2026 08:30:00 +0200<p>Personer som inte kan bo på egen hand kan erbjudas plats på ett särskilt boende med dagligt stöd. Forskning har dock visat att boende ofta tillbringar större delen av sin tid ensamma, stillasittande och socialt isolerade, med begränsad tillgång till meningsfulla aktiviteter. En ny avhandling vid Umeå universitet har därför utvärderat en intervention för personer med svår psykisk sjukdom som bor på sådana boenden.</p><p>Interventionen kallas Everyday Life Rehabilitation (ELR). Målet är att deltagarna ska må bättre genom att delta i vardagliga aktiviteter som de själva väljer och som känns meningsfulla för dem. Det kan handla om att laga mat, gå till gymmet, sjunga i kör eller ta en promenad.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>André Sjöberg, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Interventionen passar väl in i den ordinarie verksamheten och våra resultat visar vilken stor betydelse meningsfulla vardagsaktiviteter kan ha för den här gruppen. Även små insatser kan leda till tydliga förbättringar, säger André Sjöberg, hälsoekonom och doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En god investering för bättre hälsa</h2><p>Att delta i vardagsaktiviteter kan verka som en liten insats, men för personer med allvarlig psykisk sjukdom kan det vara början på en viktig förändring. För många är varken aktivitet eller självbestämmande en självklarhet. År av sjukdom, institutionalisering och stigma har ofta lett till passivitet och minskat självförtroende. I sin avhandling har André Sjöberg sett att personer som deltog i interventionen upplevde att deras livskvalitet ökade, och den verkar också vara både kostnadseffektiv och relativt billig att genomföra.</p><p>– De hälsoekonomiska metoderna är framtagna för hälso- och sjukvården och bör tolkas med viss försiktighet i ett kommunalt sammanhang, men resultaten tyder ändå på att ELR är en god investering för kommuner som vill öka hälsan och livskvaliteten för dem som bor på särskilda boenden, säger André Sjöberg.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Potential att utveckla verksamheten</h2><p>Särskilda boenden är en av samhällets mest resurskrävande välfärdsinsatser, med personal på plats dygnet runt, men verksamheten är relativt osynlig i både den offentliga debatten och bland beslutsfattare.</p><p>– Det läggs för lite fokus på verksamheternas långsiktiga utveckling och förbättring. Det är särskilt bekymmersamt eftersom många brukare är unga, och en del kan komma att tillbringa stora delar av sitt liv i dessa miljöer. Kommunerna är skyldiga att erbjuda rehabiliterande insatser och vi menar att det finns mycket mer som både kan och bör göras, säger André Sjöberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6be5b98c-4e83-4af0-8a15-e421f4f041aa" data-contentname="Om disputationen">{}</div><p>Kommuner som vill börja använda den preventiva, evidensbaserade metoden ELR kan kontakta Maria Lindström, metodutvecklare och lektor i folkhälsovetenskap, för fri tillgång till chefsstöd, utbildningspaket och manualer.</p>/nyheter/meningsfull-vardag-har-stor-betydelse-for-svart-psykiskt-sjuka_12176362//nyheter/vetenskap-som-brobyggare-i-en-orolig-varld_12177103/Vetenskap som brobyggare i en orolig värld – Umeå universitets två event i Almedalen I en tid präglad av geopolitiska spänningar och globala samhällsutmaningar är frågan om vetenskapens roll mer aktuell än någonsin. Under Almedalsveckan i Visby arrangerar Umeå universitet två panelsamtal om hur vetenskap och akademiska institutioner kan bidra till ett öppet, motståndskraftigt och demokratiskt samhälle. Wed, 17 Jun 2026 13:29:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/holmberg-tora-5548-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg rektor vid Umeå universitet hoppas att många sluter upp på plats i Visby eller följer de digitala utsändningarna av eventen. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Universitetens roll som oberoende kunskapsbärare är viktigare än på länge. Idag utmanas den akademiska friheten i allt fler länder vilket i kombination med det försämrade säkerhetsläget försvårar internationellt samarbete samtidigt som norra Sverige får en allt viktigare strategisk betydelse för energi, råvaror och säkerhet. Dessa ämnen ska vi diskutera under våra två seminarier i Almedalen, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. </p><p>Samtalet på torsdagen under rubriken <a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/6605">Vetenskapsdiplomati i en orolig omvärld – vilken roll kan vetenskapen spela?</a> tar avstamp i universitetens roll som oberoende globala kunskapsbärare och belyser hur vetenskap kan fungera som brobyggare i en värld där internationellt samarbete blir allt mer avgörande men också allt svårare att genomföra i praktiken.  </p><h3>Vetenskapsdiplomati är ett samspel byggt på kunskap </h3><p>Begreppet vetenskapsdiplomati saknar en enhetlig definition, men beskrivs ofta som ett samspel mellan forskarsamhället, politiken och diplomatin, där kunskap och vetenskap används för att stärka internationella relationer och hantera globala utmaningar. </p><p>Panelsamtalet samlar företrädare med gedigen erfarenhet från internationellt forskningssamarbete och internationell politik, se alla deltagare nedan. I fokus för samtalet är bland annat akademisk frihet, globala partnerskap och forskningens roll i en mer komplex geopolitisk kontext.  </p><h3>Internationellt perspektiv</h3><p>Andreas Göthenberg, vd för Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) lyfter vetenskapsdiplomati som ett viktigt verktyg. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/stintstudio34667.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andreas Göthenberg, vd för Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). Foto: STINT</p></div></div><p>– Mer än 98 % av världens kunskap genereras utanför Sverige och tyngdpunkten för den ledande forskningen förskjuts från länder runt norra Atlanten till länder runt Stilla havet. För att uppnå excellens och bidra till att lösa de globala utmaningarna behöver forskare i Sverige vara uppkopplade till världens främsta forskningsmiljöer, säger Andreas Göthenberg och fortsätter: </p><p>– Samtidigt är det avgörande att både forskare och universitetsledningar har en kontextuell förståelse för att kunna navigera i det geopolitiskt komplexa landskapet. Lärosäten har en särskild roll som långsiktiga internationella aktörer som kan bidra till att bygga förtroende och dialog över nationsgränser, även när de politiska förutsättningarna förändras, men det fordrar kunskap och kompetens. </p><h3>Viktigt att Umeå universitet är på plats</h3><p>Panelsamtalet är utformat som en öppen diskussion och modereras av Erika Bjerström, journalist och författare. Från akademin medverkar förutom Umeå universitet även Kungliga Tekniska högskolan (KTH) genom rektor Anders Söderholm, som har gedigen erfarenhet av internationella utbyten från hela världen, samt Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin, KVA, och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f53945806c641d6a79e2507c494ad10/ylva_engstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin, KVA, och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet medverkar också under torsdagen.<br>Foto: Stockholms universitet</p></div></div><p>– I dag är det många krafter som verkar för det nationella perspektivet, men de största utmaningarna framåt är globala, och vi måste fortsätta att samarbeta internationellt. På europeisk nivå ska vi värna forskningens frihet och lärosätenas autonomi, samtidigt som vi fortsätter att delta i samarbeten med forskare från hela världen, säger Ylva Engström. </p><h3>Även seminarium om totalförsvar</h3><p>Under onsdagen arrangerar Umeå universitet även ett seminarium under rubriken <a href="https://almedalsveckan.info/rg/almedalsveckan/evenemang-almedalsveckan/2026/10789">Forskning och infrastruktur för säkerhet i norra Sverige</a> tillsammans med Luleå tekniska universitet och Campus totalförsvar. Norra Sverige har en växande strategisk betydelse för energi, råvaror, klimatomställning och säkerhet. Det ställer ökade krav på ett robust totalförsvar – där kunskap, innovation och samhällsresiliens utgör viktiga delar. </p><p>Genom att medverka i Almedalen vill Umeå universitet bidra till en bredare diskussion om forskningen och utbildningens roll i samhället – såväl regionalt som nationellt och internationellt.  </p><p>– Umeå universitet har som uppgift att genom vetenskapligt baserad kunskap bidra till offentliga samtal och ett demokratiskt samhälle, och då är verkligen Almedalen helt rätt arena. Jag ser mycket fram emot alla viktiga samtal under veckan i Visby, säger Tora Holmberg. </p>/nyheter/vetenskap-som-brobyggare-i-en-orolig-varld_12177103//nyheter/framtidens-poliser-redo-for-asprianten_12177278/Framtidens poliser redo för aspriantenI fredags fylldes Idun av nära 1 000 personer som samlades för att fira de 148 polisstudenter som nu avslutar sina studier vid Polisprogrammet vid Umeå universitet. Ceremonin markerar slutet på utbildningen och början på nästa steg mot yrkeslivet för polisstudenterna. Redan denna vecka påbörjar de sin sex månader långa aspirantutbildning inom Polismyndigheten.Wed, 10 Jun 2026 14:38:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af38505cc62e4202b28dd3abe7a51e63/260605-pol-examen-9.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Avslutningsceremoni i Idun för studenter vid Polisprogrammet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><p>Stämningen var högtidlig och förväntansfull när studenternas anhöriga, lärare och medarbetare vid Enheten för polisiärt arbete samlades i Idun för att se polisstudenterna tåga in och ta plats på scenen. Programsamordnare Annika Johansson hälsade välkommen, och Malin, Anna och Johan från Tiljan bjöd på stämningsfull musikunderhållning. Traditionsenligt höll biträdande regionspolischef Lars Wahlberg ett anförande innan ordet lämnades över till studenterna.</p><p>– Polisprogrammet har varit en mycket rolig utmaning som har fått mig att utvecklas som person på olika sätt. Jag är särskilt tacksam för alla lärares engagemang, stöd och vilja att lära oss elever så mycket som möjligt. Jag har alltid blivit väldigt fint bemött när jag har haft olika funderingar eller önskemål och jag kommer ta med allt jag har lärt mig när jag nu ska påbörja aspiranten, säger David, en av avgångsstudenterna på polisprogrammet.</p><p>Aspirantutbildningen, som följer direkt efter avslutningen, innebär att studenterna omsätter sina teoretiska kunskaper i praktiken under handledning ute i polisverksamheten. Det är en viktig period där de får möjlighet att utveckla sin yrkesroll och ytterligare stärka sin kompetens inför ett framtida arbete som polis.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3739f00a-2ed2-468e-9e35-c538b699dbd5" data-contentname="bildspel">{}</div><p>Polisutbildningen vid Umeå universitet har vuxit stadigt under de senaste tio åren. Den här terminen omfattar utbildningen omkring 630 studenter, vilket är fler än någonsin tidigare. Intresset för utbildningen är fortsatt stort, och prognosen visar att antalet studenter förväntas ligga kvar på en liknande nivå även under de kommande terminerna. </p><p>Vi önskar våra polisstudenter stort lycka till i arbetslivet!</p>/nyheter/framtidens-poliser-redo-for-asprianten_12177278//nyheter/handelshogskolans-diplomeringsceremoni-2026_12177277/Handelshögskolans diplomeringsceremoni 2026Den 4 juni gick Handelshögskolans årliga diplomeringsceremoni i Aula Nordica av stapeln. Den 20:e i ordningen. Omkring 300 studenter och deras gäster deltog i festligheterna och Aula Nordica var likt tidigare år helt fullsatt.Tue, 09 Jun 2026 12:25:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_smp_72.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Handelshögskolans diplomeringsceremoni 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Studenterna tog emot sina diplom från Handelshögskolans rektor Agneta Marell, prestigefulla priser delades ut och gratulationshälsningar från alumnerna Amanda Wictorin och Zara Karbalai satte extra guldkant på kvällen. Aulan fylldes av stämningsfull musik framförd av Johan Wållberg, Viktor Edlund Hansson och Malin Jonsson.</p><p>– Diplomeringen är en fin tradition och det är med glädje och stolthet som vi träffas för att fira studenternas prestationer tillsammans med deras nära och kära. Den här dagen markerar både ett avslut och en början på något nytt! säger Handelshögskolans rektor Agneta Marell.</p><h3>Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans</h3><p>Priset delas ut i samarbete med Siemens Financial Service och syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för ämnesområdet finansiering/ finansiell ekonomi med potentiell positiv inverkan på regional kompetensförsörjning. Felix Forsgren och Albin Renlund Handelshögskolan vid Umeå Universitet utsågs till 2026 års pristagare.</p><p><a href="~/link/54213463066b4329a02274ecf105012d.aspx">Läs mer</a></p><h3>Umeå hållbarhetspris för uppsatser i företagsekonomi</h3><p>Forskningsinstitutet för Organisation och Företag i Hållbar Omställning (ROBUST) har tillsammans med Umeå Energi instiftat ett årligt uppsatspris med syfte att uppmuntra ekonomstudenter att intressera sig för och fördjupa sig i hållbarhet och företagsetik. I år delas priset ut John Pettersson och William Di Francesco, Luleå Tekniska universitet.</p><p><a href="~/link/e10553503d024f948c4dd2716597696b.aspx">Läs mer</a></p><h3>Handelshögskolans pedagogiska pris</h3><p>Två pristagare utsågs till mottagare av Handelshögskolans pedagogiska pris 2026: ett lärarlag från enheten Företagsekonomi och en programsamordnare från enheten Statistik. Båda utmärker sig genom ett medvetet, systematiskt och pedagogiskt arbete med att integrera och utveckla Handelshögskolans kompetenser i utbildningen, med tydlig koppling till studenters lärande och professionella utveckling.</p><p><a href="~/link/7e1016b4f13a43679dce881628dc22c9.aspx">Läs mer</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e2e995fa64a46c6b342b4754dd041b0/usbe_graduation_2026_-_ute.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Handelshögskolans diplomeringsceremoni 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div>/nyheter/handelshogskolans-diplomeringsceremoni-2026_12177277//nyheter/har-ovar-polisstudenterna-pa-lagfartsmanovrering_12177286/Här övar polisstudenterna på lågfartsmanövreringEtt viktigt moment under utbildningen på Polisprogrammet är den så kallade körgården, en praktisk övning i lågfartsmanövrering där fokus ligger på precision, fordonskontroll och att lära känna polisbilens begränsningar. Studenterna i termin 1 på Polisprogrammet var nyligen på plats i Holmsund för att genomföra körgården en hel dag med avslutande examinering.Tue, 09 Jun 2026 11:01:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-32.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Att öva på lågfarsmanövrering är en viktig del av polisutbildningen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett uppskattat moment med hårda krav</h2><p>Körgården genomförs på avgränsade banor där polisstudenterna får öva på att lära känna bilens rörelsemönster, svängpunkter och hur dessa påverkar körning och placering. Momentet är en central del av utbildningen innan studenterna går vidare till körning i högre hastigheter. </p><p>– Övningarna består av att de ska lära sig hantera bilen på ett bättre sätt, det vill säga att hitta vridpunkt, bilens yttre hörn, svängradie och så vidare. Syftet är att de ska öva på att bli bättre förare och för att vi ska minska onödiga kostnader för parkeringsskador och andra skador som kan uppstå vid lågfartsmanövrering, säger Patrik Bergqvist, polisinspektör och lärare på polisprogrammet.</p><p>Under dagen arbetar studenterna patrullvis och genomför sju olika övningar. Körgården upplevs av många som ett utmanande, men uppskattat inslag i utbildningen. Den avslutande examinationen ställer höga krav. Att köra på en kon räknas som en kollision och leder till underkänt, vilket innebär att hela momentet måste göras om. Fokus ligger på noggrannhet och ett lugnt, metodiskt körsätt.</p><p>– Jag tycker att det har varit kul. Det var lite svårt i början när man inte riktigt kände bilen, berättar en av polisstudenterna.</p><p>– Jag tror verkligen att man kommer att ha nytta av det här i arbetet. Framför allt att man får en större förståelse för bilen och vad man har att arbeta med, konstaterar en av annan student.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-82.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Studenterna får tips från lärarna för att lära sig hantera bilen på ett bättre sätt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Körgårdens 7 övningar</h2><p><strong>Fickparkering:</strong> Studenten ska köra fram och sedan backa in i parkeringsfickan enligt fickparkeringsprincipen. Det är tillåtet med en justering framåt. Övningen avslutas med att köra ut från parkeringsfickan, det är då tillåtet att först backa bilen innan man kör ut.</p><p><strong>Östersundsfickan:</strong> Studenten ska i trångt utrymme köra fram och sedan backa in i parkeringsfickan. Övningen avslutas med att köra ut ur östersundsfickan i samma färdriktning som innan.</p><p><strong>Serpentin framåt:</strong> Studenten ska köra sicksack framåt mellan konerna.</p><p><strong>Serpentin bakåt:</strong> Studenten ska backa sicksack mellan konerna.</p><p><strong>Trång passage:</strong> Studenten ska köra rakt fram genom den smala passagen.</p><p><strong>Rak backning:</strong> Studenten ska backa rakt bakåt genom den smala passagen.</p><p><strong>Saxen:</strong> Studenten ska köra fram genom den vänstra passagen, för att sedan göra en sidoförflyttning åt höger för att därefter kunna backa ut genom den högra passagen eller studenten ska köra fram genom den högra passagen, för att sedan göra en sidoförflyttning åt vänster för att därefter kunna backa ut genom den vänstra passagen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccca9f6743e941ff8f1da0cab753f01f/260521-korgard-7.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Körgården består av 7 olika övningar på avgränsade banor.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div>/nyheter/har-ovar-polisstudenterna-pa-lagfartsmanovrering_12177286//nyheter/langvarig-datautmaning-lost--oppnar-for-snabbare-och-sakrare-hantering_12177206/Långvarig datautmaning löst – öppnar för snabbare och säkrare hanteringOrganisationer och företag kämpar för att hantera sin information, som ofta lagras i flera olika databaser, register och system. Nu har Romual Esdras Wandji i sitt avhandlingsarbete vid Umeå universitet, tagit fram en helt ny lösning. Hans ramverk gör det möjligt att inte bara hämta, utan även uppdatera data genom virtuella kunskapsgrafer. – Det här kan förändra hur både människor och AI-system arbetar med data på ett säkrare och mer tillgängligt sätt, säger Romuald Esdras Wandji. Mon, 15 Jun 2026 14:36:37 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a792babac16946e6898c405e233043d7/esdras_wandji_romuald_3745_220621_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Romuald Esdras Wandjis forskning medför att det som tidigare krävde specialiserade utvecklare nu kan utföras av vem som helst. Det förändrar i grunden vem som kan arbeta med data.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Romuald Esdras Wandji, <a href="https://wasp-sweden.org/sv/om-wasp/">WASP</a>-doktorand vid <a href="~/link/f1ccf1d251be4f538a13df854f18fb07.aspx">institutionen för datavetenskap</a>, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete utvecklat ett helt nytt ramverk som möjliggör inte bara hämtning utan även uppdatering av data via virtuella kunskapsgrafer. Tekniken har funnits i årtionden, men hittills har den endast fungerat i en riktning; användare kunde söka efter information via ett begreppsligt lager, men eventuella ändringar krävde direkt expertis och hantering av de underliggande databaserna. Romualds forskning är något nytt, som gör kunskapsgraferna dubbelriktade.</p><p>– Både människor och AI-agenter kan i min lösning korrigera, lägga till och uppdatera information via samma konceptuella lager som de använder för att söka efter den, säger <a href="~/link/6afcd477b81c4f14a4fbbc969720fefc.aspx">Romuald Esdras Wandji</a>.</p><h3>Löser långvarig utmaning  </h3><p>Hans resultat bidrar till att undanröja en välkänd flaskhals genom att göra det möjligt för både människor och AI-assistenter att hantera data med hjälp av välbekanta begrepp istället för tekniska språk. <br>– Det som tidigare krävde specialiserade utvecklare kan nu utföras av vem som helst. Det förändrar i grunden vem som kan arbeta med data, säger Romuald Esdras Wandji. </p><h3>Flexibla lösningar </h3><p>De flesta organisationer lagrar sin information i många olika system, vart och ett med sin egen tekniska struktur. Virtuella kunskapsgrafer har gjort det möjligt att hämta data från dessa system via en gemensam begreppsmodell – men endast i läsläge. Wandjis forskning tar itu med denna långvariga begränsning genom att ge de begreppsmässiga lagret möjlighet att uppdatera data. Detta gör det möjligt för användarna att arbeta med en enda samlad vy av information – både när de hämtar data och när de ändrar den. </p><h3>Relevant för stora datamängder</h3><p>Data är en av samhällets mest värdefulla resurser men hanteringen kräver fortfarande specialiserade tekniska kunskaper. Detta skapar flaskhalsar, bromsar beslutsfattandet och ökar risken för fel. </p><p>–Genom att låta både människor och AI-agenter arbeta genom ettt tydligt och semantiskt strukturerat lager minskar dessa hinder. Det blir enklare att rätta till misstag, lägga till ny information och hålla systemen uppdaterade – utan att skriva databaskod, säger doktor Wandji. </p><p>Tekniken är särskilt relevant för organisationer som hanterar stora och komplexa datamängder, såsom myndigheter med omfattande register, vårdgivare som integrerar patientinformation mellan olika system, forskningsintensiva områden som biomedicin och stora företag med fragmenterade datamiljöer. </p><p>– Komplexa informationssystem kan bli mer flexibla, mer tillgängliga för ämnesexperter och betydligt mer anpassningsbara när organisationens behov förändras, säger Romuald Esdras Wandji. </p><h3>Säkrare AI-användning </h3><p>I takt med att AI-system tar på sig ett större ansvar för hantering av data inom både den offentliga och den privata sektorn blir säkerhet allt viktigare. Att ge AI direkt tillgång till databaser medför betydande risker. <br>Med Wandjis ramverk fungerar kunskapsgrafen istället som ett säkerhetslager. AI-system interagerar med data genom ett kontinuerligt begreppsordförråd, vilket minskar riskerna för felaktiga eller skadliga uppdateringar. </p><p>– När AI-system tar på sig större ansvar blir det avgörande att de fungerar genom strukturerade och begripliga gränssnitt. Min forskning bidrar till den grunden, säger Romuald Esdras Wandji. </p><h3>För mer information</h3><p>Romuald Esdras Wandji försvarade sin avhandling vid institutionen för datavetenskap i Maj, 2026. Huvudhandledare: Professor och världsledande expert inom artificiell intelligens för datahantering, <a href="~/link/63284e4dfa5147229fa94740c4dc6090.aspx">Diego Calvanese</a>. Läs avhandlingen "<em>Ontology-based Update in Virtual Knowledgje Graphs</em>" <a href="http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:2056610">här.</a> </p><p><a href="https://www.linkedin.com/in/romuald-esdras-wandji-588a5215b/">Kontakta Romuald Esdras Wandji. </a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f2128f19-b576-4474-9a4f-8f3748aa8e06" data-contentname="Romuald Esdras Wandji">{}</div>/nyheter/langvarig-datautmaning-lost--oppnar-for-snabbare-och-sakrare-hantering_12177206//nyheter/professor-vid-umea-universitet-tilldelas-prestigefyllt-nih-anslag_12177279/Professor vid Umeå universitet tilldelas prestigefyllt NIH-anslagTrots årtionden av forskning är det fortfarande inte fullt klarlagt hur några av våra mest använda antibiotika dödar bakterier. Nu har Felipe Cava, professor vid Umeå universitet, tilldelats ett prestigefyllt anslag från amerikanska National Institutes of Health (NIH) för att lösa denna gåta med hjälp av ny teknik och i nära samarbete med en ledande amerikansk forskare.Tue, 09 Jun 2026 10:33:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4a42b22d8964342a557b3f53e5be3b8/cava_felipe_4155_220422_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Felipe Cavas erhållna anslag från NIH lyfter fram styrkan i Umeå universitets internationella forskningsmiljö inom infektionsbiologi och värdet av långsiktiga samarbeten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, simon ohman jonsson inhousebyran</span></div></div><p>– Det känns väldigt roligt! Projektet bygger på flera års arbete i min forskargrupp, särskilt utvecklingen av tekniker som gör det möjligt att studera bakteriers cellvägg i en detaljrikedom som tidigare inte varit möjlig, säger Felipe Cava, professor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Han tillägger:</p><p>– Det speglar också ett långvarigt och mycket produktivt samarbete med forskaren Tobias Dörr vid Cornell University, som varit avgörande för att forma projektet. Vi var nära att få anslaget i en tidigare utlysning, så vi arbetade vidare med idéerna och stärkte det vetenskapliga innehållet. Att se uthålligheten löna sig känns mycket tillfredsställande.</p><p>Beta-laktamantibiotika, som penicillin, är bland de mest använda läkemedlen mot bakteriella infektioner. De angriper bakteriernas cellvägg, som är avgörande för deras överlevnad. Även om det är känt att dessa läkemedel blockerar de enzymer som bygger upp cellväggen, är det fortfarande oklart hur detta i slutändan leder till att cellen spricker. I projektet vill Felipe Cava och Tobias Dörr förstå vad som sker inne i cellen när uppbyggnaden av cellväggen störs, och hur detta leder till celldöd.</p><p>– Genom att kombinera genetik, cellbiologi och biokemi kan vi följa hur cellväggen omformas och destabiliseras under behandling. Målet är att skapa en mer komplett bild av hur dessa antibiotika fungerar, säger Felipe Cava.</p><p>Anslaget gör det möjligt att angripa frågeställningen på sätt som tidigare inte varit möjliga. En begränsning inom fältet har varit avsaknaden av verktyg för att studera hur cellväggen bryts ned under behandling.</p><p>– I min forskargrupp har vi nyligen utvecklat en högkapacitetsmetod som förändrar detta. För första gången kan vi analysera inte bara intakt cellväggsmaterial utan också de fragment som frigörs när den bryts ned. Dessa fragment är mycket informativa eftersom de speglar de processer som i slutändan leder till att bakterier lyseras och dör.</p><p>Metoden kommer nu att användas i större skala i kombination med genetiska analyser och systembiologiska angreppssätt för att kartlägga hur bakterier reagerar på antibiotika under olika förhållanden. Förutom att bidra till ökad grundläggande kunskap kan arbetet identifiera nya sårbarheter hos bakterier och bana väg för förbättrade antibiotika eller ämnen som förstärker effekten av befintliga behandlingar – något som är särskilt angeläget i takt med att antibiotikaresistens ökar.</p><p>Samarbetet mellan Felipe Cava och Tobias Dörr går tillbaka till deras tid som postdoktorer.</p><p>– Vi var båda vid Harvard ungefär samtidigt. Redan tidigt insåg vi att vi intresserade oss för liknande frågor men angrep dem från olika håll, vilket gjorde samarbetet till ett naturligt nästa steg.</p><p>Sedan dess har deras forskargrupper publicerat ett stort antal gemensamma artiklar. Felipe Cavas grupp fokuserar på de biokemiska och genetiska grunderna för cellväggens struktur, medan Tobias Dörrs grupp specialiserar sig på antibiotikans verkningsmekanismer och tolerans – tillsammans kopplar de detaljer på molekylär nivå till bredare fysiologiska responser.</p><p>– Det här projektet är kulmen på samarbetet, med gemensamma experiment, regelbundna diskussioner och utbyten mellan våra laboratorier, inklusive Tobias besök i Umeå 2023 och mitt besök vid Cornell 2024. Intressant nog är detta vårt första gemensamma anslag, vilket gör det extra betydelsefullt.</p><p>Mycket konkurrensutsatt finansiering inom biomedicin</p><p>NIH:s R01-anslag räknas till de mest konkurrensutsatta inom biomedicinsk forskning, med beviljandegrader som vanligtvis ligger kring 10–15 procent. För forskare utanför USA är kraven ofta ännu högre, då ansökningarna måste visa ett tydligt mervärde utöver det amerikanska forskningslandskapet.</p><p>Projektet adresserar direkt antibiotikaresistens, ett av de största globala hälsohoten. Genom att i detalj förstå hur beta-laktamantibiotika faktiskt dödar bakterier – och varför de ibland inte gör det – kan nya strategier utvecklas, till exempel så kallade antibiotikaadjuvanser som förstärker effekten av befintliga läkemedel.</p><p>Anslaget är cirka 3 miljoner USD att dela mellan de två forskarna och löper över fem år. Projektet lyfter fram styrkan i Umeå universitets internationella forskningsmiljö inom infektionsbiologi och värdet av långsiktiga samarbeten.</p>/nyheter/professor-vid-umea-universitet-tilldelas-prestigefyllt-nih-anslag_12177279//nyheter/barns-rattigheter-anvands-for-att-motivera-tvang-i-asylprocessen_12177217/Barns rättigheter används för att motivera tvång i asylprocessenBarns rättigheter används allt oftare för att legitimera kontroll- och tvångsåtgärder mot asylsökande barn. Resultatet blir att statens kontrollintresse ofta väger tyngre än barnets skyddsintresse. Det visar Martina Reinius Derlén vid Juridiska institutionen i sin avhandling.Tue, 09 Jun 2026 15:15:09 +0200<p>Asylsökande barn kan under asylprocessen bli föremål för olika typer av kontroll- och tvångsåtgärder, såsom insamling och lagring av fingeravtryck och fotografier, medicinska åldersbedömningar samt frihetsberövande i form av förvar. Åtgärderna innebär i regel intrång i barnets grundläggande fri- och rättigheter.</p><p>I avhandlingen analyseras hur dessa åtgärder regleras i svensk rätt i relation till bland annat barnkonventionen, Europakonventionen och EU:s migrationsrättsliga regelverk. Studien granskar hur lagstiftaren motiverar dessa rättighetsintrång och vilka intressen som beaktas.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kontrollintresset prioriteras</h2><p>Resultatet visar att barns rättigheter i allt högre grad används som argument för införandet av kontroll- och tvångsåtgärder, snarare än emot dem. Det finns en tydlig spänning mellan skyddsintresset och kontrollintresset i migrationsrätten, där kontrollintresset ofta prioriteras.</p><p>– Barn i asylprocessen befinner sig i ett ständigt gränsland: mellan barn och vuxen, mellan samtycke och tvång, och mellan skyddsvärd asylsökande och misstänkt brottsling, säger Martina Reinius Derlén.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09c56786712342c496bae5633b82042a/pexels-75711057-101657462.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Asylsökande tonåring. Nästan vuxen men fortfarande barn i en process präglad av kontroll.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>pexels</span></div></div><p>Avhandlingen visar också att tvångsåtgärder ofta motiveras med hänvisning till barnets bästa, trots att de samtidigt kan innebära inskränkningar i barns rättigheter. Ett exempel är att frihetsberövande av barn motiveras med att det kan skydda barnet eller förhindra att familjen splittras. Ett annat exempel är att utökad insamling av biometriska uppgifter motiveras med att det ska stärka barns skydd genom identifiering.</p><p>– I praktiken kan hänvisningar till barnets bästa användas för att motivera åtgärder som begränsar barns rättigheter. Exempelvis kan rätten till familjeliv åberopas för att motivera att barn tas i förvar, trots att mindre ingripande alternativ kan finnas, säger Martina.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">En dubbel syn på barn</h2><p>Studien visar också att synen på asylsökande barn präglas av en dubbelhet. Å ena sidan beskrivs de som skyddsvärda och sårbara. Å andra sidan präglas lagstiftningen av misstänksamhet och en strävan att kontrollera och motverka missbruk av asylsystemet. Den dubbelheten blir särskilt tydlig när barn närmar sig myndighetsålder.</p><p>–  Avhandlingen visar att synen på barn i asylprocessen är inkonsekvent. Exempelvis motiveras statens intresse att fastställa asylsökandes ålder bland annat med att det är olämpligt att vuxna asylsökande bor tillsammans med ensamkommande barn. Samtidigt anses det vara acceptabelt att tonåriga pojkar som närmar sig 18 år placeras i förvar tillsammans med vuxna män. Det är skillnad på barn och barn, säger Martina Reinius Derlén.</p><p>Avhandlingen bygger på analyser av svensk och EU-rättslig lagstiftning, internationell rättspraxis och förarbeten, främst från 2000-talet. Den bidrar med ny kunskap genom att förena två områden som tidigare ofta studerats var för sig: tvångsmedel och barns asylprocess.</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2060964&dswid=3141">Läs hela avhandlingen</a><br><br></p>/nyheter/barns-rattigheter-anvands-for-att-motivera-tvang-i-asylprocessen_12177217//nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-till-lejon2_12177218/Medicinska fakultetens pedagogiska pris till LejonKristina Lejon, professor i immunologi, tilldelas 2026 års pedagogiska pris vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet. Hon prisas bland annat för att hon är lyhörd, låter andra växa och att hennes undervisning präglas av energi och pedagogisk glädje.Wed, 10 Jun 2026 10:19:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f921d397916045bb8d36e508e3156983/lejon_kristina_260601_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"> </div></div><p>– Jag är så hedrad och tacksam att min pedagogiska gärning uppmärksammats på detta sätt! Min dedikering för utbildning sträcker sig hela vägen från mötet med studenterna till erfarenhetsutbyte mellan utbildningsansvariga, säger Kristina Lejon.</p><p>I sin prismotivering skriver Medicinska fakultetens priskommitté:</p><p>”Professor Kristina Lejon utmärker sig genom sitt strukturerade och tydliga sätt att undervisa, vilket gör även svåra ämnen som immunologi begripliga och engagerande för studenterna. Hon prioriterar att alla får komma till tals i klassrummet och skapar en trygg och inkluderande lärmiljö där frågor uppmuntras. Hennes undervisning präglas av energi och pedagogisk glädje, och hon inspirerar och motiverar studenterna att utvecklas. Som ledare är hon lyhörd, ger alltid klar och bra information, och låter andra växa och ta plats. Kristina är rättvis och upprätthåller en balans mellan tydlighet och omtanke, vilket uppskattas av både kollegor och studenter.”</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Diabetes och reumatism</h2><p>Kristina Lejon är professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi. Hennes område både som lärare och forskare är immunologi, det vill säga hur kroppens immunsystem fungerar i hälsa och sjukdom. Ett av hennes huvudområden är typ 1 diabetes och då särskilt hur de antikroppsproducerande B-lymfocyterna bidrar till denna sjukdoms uppkomst.</p><p>Ett annat område inom det immunologiska spektrat som Kristina forskar på är reumatism, där hon tillsammans med andra forskare studerar hur celler och molekyler från immunsystemet påverkar utvecklingen av olika reumatiska sjukdomar.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Undervisning hjärtefråga</h2><p>Kristina undervisar för närvarande studenter på läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och röntgensjuksköterskeprogrammet i ämnet immunologi. Tidigare har hon även undervisat studenter på tandläkarprogrammet, biomedicinska analytikerprogrammet, biomedicinprogrammet samt civilingenjörsprogrammet.</p><p>Att undervisning är en hjärtefråga understryks av att hon sedan april 2026 även är biträdande föreståndare med ansvar för utbildningsfrågor vid Lärarhögskolan vid Umeå universitet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Andra gången</h2><p>Att också sprida kunskaper utanför den akademiska världen är något Kristina brinner för. Hon har flera gånger varit en uppskattad föreläsare vid Umeå universitets olika populärvetenskapliga arrangemang som riktar sig till allmänheten. Detta är andra gången som Kristina Lejon får Medicinska fakultetens pedagogiska pris. Förra gången var 2011.</p><p>– Att arbeta med utbildning är att arbeta med framtiden. Känns alltid inspirerande och viktigt, säger Kristina Lejon.</p><p>Umeå universitets olika priser delas ut vid universitetets årshögtid i oktober.</p>/nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-till-lejon2_12177218//nyheter/hur-kan-konkurrerande-vaxter-samexistera2_12176396/Hur kan konkurrerande växter samexistera? Hemligheten finns i jorden under ekarna Forskare från Global Change Research Institute vid Rey Juan Carlos University (IICG-URJC) och andra institutioner, inklusive IceLab vid Umeå universitet, har upptäckt att träd kan fungera som medlare som balanserar konkurrensen mellan växter och därmed förhindrar att de starkaste arterna slår ut de svagare.Tue, 09 Jun 2026 10:08:13 +0200<p>Hur kan växter som konkurrerar om samma resurser växa i samma område utan att den ena driver den andra till utrotning? Ekologer har försökt besvara denna fråga i decennier, och nu har en överraskande ny förklaring framkommit: jorden kring ekar fungerar som en tyst medlare som tyglar den dominerande arten och ger fördelar till svagare arter, vilket gör att båda kan samexistera.</p><p>Ett forskarteam lett av Ezequiel Antorán och Joaquín Calatayud från Global Change Research Institute vid Rey Juan Carlos University (IICG-URJC) har publicerat en studie i tidskriften <em>Ecology Letters</em> — en av de mest prestigefyllda tidskrifterna inom området — som visar hur pyreneiska ekar (<em>Quercus pyrenaica</em>) förändrar den kemiska och mikrobiella sammansättningen i den omgivande jorden. Detta skapar förhållanden som skiljer sig från dem i resten av landskapet. Dessa förhållanden minskar groningen hos klibbros (<em>Cistus ladanifer</em>), den dominerande och mer aggressiva arten, samtidigt som de gynnar tillväxten hos lagerbladig cistros (<em>Cistus laurifolius</em>), den svagare arten. Resultatet: båda arterna samexisterar.</p><p><strong>En medlare i det fördolda</strong></p><p>Forskarna utformade experiment där frön från båda cistros-arterna odlades i jord insamlad nära ekar och jämfördes med jord som inte påverkats av ekar. Resultaten var tydliga: frön från den dominerande arten grodde sämre i ekjord, medan plantor av den svagare arten växte bättre i samma jord. Dessa effekter drivs både av kemiska ämnen som ekarna samlar i jorden — genom sina rötter och genom nedbrytande blad — och av de specifika mikroorganismer som lever i jorden.</p><p>— Det är som om eken omfördelar resurser under marken, förklarar Ezequiel Antorán. Utan dess närvaro tar klibbrosen över och den lagerbladiga cistrosen försvinner. Men när eken fungerar som en mellanhand finns det utrymme för båda, tillägger forskaren från IICG-URJC.</p><p><strong>Teori och natur stämmer överens</strong></p><p>För att undersöka om dessa effekter var tillräckliga för att upprätthålla samexistens på lång sikt utvecklade forskargruppen datorsimuleringar baserade på experimentella data. Ezequiel Antorán arbetade med dessa simuleringar under ett besök vid IceLab på Umeå universitet.</p><p>Att koppla ekologisk teori till matematiska modeller är en av IceLabs främsta styrkor. Datorsimuleringarna som utvecklades under Antoráns forskningsvistelse återskapade de distributionsmönster som observerats i naturen med anmärkningsvärd precision.</p><p>Modellerna återskapade de distributionsmönster som observerats i naturen med anmärkningsvärd precision: den svagare solrosarten förekom i kluster nära ekarna, medan den dominerande arten frodades längre bort. Simuleringarna visade också att båda populationerna förblev stabila under en period på 100 år.</p><p>— Det som gör den här studien särskilt intressant är att vi inte bara förklarar ’varför’ genom experiment och fältobservationer, utan att vi, tack vare de simuleringar som jag genomförde under min gästvistelse vid IceLab i Umeå, också kan se den verkliga betydelsen av de mekanismer som identifierades i experimenten. Deras effekter håller matematiskt över tid och återspeglas i fältet. Det är ganska svårt att uppnå inom ekologin, säger Ezequiel Antorán.</p><p><strong> Varför detta spelar roll bortom skogen</strong></p><p>Resultaten har betydelse långt utanför den centrala bergskedjan i Spanien där studien genomfördes. Att förstå hur indirekta interaktioner mellan arter upprätthåller biologisk mångfald är avgörande för ekosystemförvaltning, restaurering av livsmiljöer och för att förutsäga hur växtsamhällen kommer att reagera på klimatförändringar eller förlust av arter. Om vi tar bort ekosystemets medlare — träd som ekar — kan vi omedvetet störa de balanser som gör att många andra arter kan samexistera.</p><p>Studien involverade forskare från Universidad de Valladolid, Umeå universitet (Sverige), Doñana Biological Station (CSIC) och Autonoma universitetet i Madrid. Finansiering tillhandahölls av det spanska ministeriet för vetenskap, innovation och universitet samt regionen Madrid.</p><p><strong>Koppling till IceLab vid Umeå universitet</strong></p><p>Upptäckten möjliggjordes genom ett nära internationellt samarbete. En viktig del av forskningen tog form vid Umeå universitet, där forskaren Ezequiel Antorán var gästforskare under 2025 och 2026.</p><p>— Jag drog nytta av den starkt tvärvetenskapliga miljön vid IceLab i Umeå för att genomföra datorsimuleringarna och dataanalysen tillsammans med Rubén Bernardo, förklarar Ezequiel Antorán. Den vetenskapliga miljön vid IceLab, med sitt starka fokus på att förena matematik och teoretisk ekologi, erbjöd den perfekta miljön för att testa det vi observerade i fält med digitala metoder, tillägger han.</p>/nyheter/hur-kan-konkurrerande-vaxter-samexistera2_12176396//nyheter/unga-far-rosta-men-vem-lyssnar_12175966/Unga får rösta men vem lyssnarUnga på landsbygden engagerar sig i samhällsfrågor varje dag. Samtidigt beskriver många att deras röster väger lättare än andras. Demokrati handlar inte bara om rätten att rösta, utan också om känslan av att bli lyssnad på. Det visar forskning från Umeå universitet.Tue, 09 Jun 2026 08:00:00 +0200<p class="quote-center">Det räcker inte att släppa in unga, de måste också få möjlighet att påverka</p><p>För många unga formas känslan av delaktighet långt före den första valdagen. Det sker genom lokalt föreningsliv, kulturprojekt, sociala medier och olika former av gräsrotsorganisering där unga försöker påverka frågor som rör deras vardag. Samtidigt visar forskning att möjligheten att göra sin röst hörd ofta ser olika ut beroende på var man bor.</p><p>Inför valet 2026 står frågor om demokratisk delaktighet högt på agendan. Vid Umeå universitet har forskarstuderande Maja Adolfsson undersökt hur platsen påverkar ungas politiska engagemang, särskilt i landsbygder och mindre orter.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c4381447-35de-4e78-98c2-8013c33f62a5" data-contentname="Faktaruta demokrati">{}</div><p>Maja Adolfsson har studerat hur unga upplever möjligheten att påverka samhället och hur känslan av tillhörighet formar viljan att engagera sig. Studien visar att många unga får tillträde till lokala sammanhang där de kan delta, men att det inte alltid innebär att deras röster får verkligt genomslag.</p><p>– Min forskning visar att det inte räcker att släppa in unga, de måste också få möjlighet att påverka, säger hon.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att få vara med men inte bli lyssnad på</h2><p>I studien återkommer berättelser om unga som upplever att äldre sätter agendan och att deras egna perspektiv får begränsat utrymme. Många beskriver att de välkomnas in i föreningar och projekt, men att de ändå inte känner att de har verkliga möjligheter att påverka.</p><p>Åldershierarkier är ett återkommande tema. Unga beskriver situationer där beslut redan är fattade innan de själva släpps in i samtalet. I andra fall handlar det om att deras erfarenheter inte tas på allvar eller att de ständigt måste bevisa sin kompetens över tid.</p><p>– En konsekvens om man känner att det är för stängt är ju att man helt enkelt ger upp. Om man inte känner att man får vara med och påverka så varför skulle det då vara värt, säger Maja Adolfsson.</p><p>Hennes forskning visar också att hinder för deltagande inte bara handlar om ålder. Erfarenheter av rasism och genusrelaterade maktordningar påverkar också möjligheten att komma till tals och känna sig inkluderad i lokala sammanhang.</p><p>Samtidigt finns ett starkt engagemang bland många av de unga som deltagit i studien. Det handlar inte främst om ointresse för politik, utan snarare om var unga upplever att deras frågor tas på allvar och var de tror att de faktiskt kan påverka.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Landsbygden som demokratisk erfarenhet</h2><p>I studien blir platsen central för hur unga ser på både sig själva och sina möjligheter att påverka samhället. Många beskriver att större städer framstår som normen för vad som räknas som ett aktivt och framgångsrikt ungdomsliv.</p><p class="quote-center">Som ung i landsbygd har man ett annat perspektiv; ett landsbygdsperspektiv utöver det stadsperspektiv som kommer ”gratis”</p><p>Särskilt unga kvinnor kopplar större städer till fler möjligheter för politiskt engagemang och organisering. Samtidigt uttrycker många en stark vilja att bo kvar på sina hemorter. För flera av deltagarna blir själva tillhörigheten till platsen en viktig drivkraft bakom engagemanget.</p><p>– Jag tyckte det var intressant att unga talade om sitt lokala engagemang som så viktigt för dem personligen: att just engagera sig i och för sin plats för kommande generationer, säger Maja Adolfsson.</p><p>I materialet framträder också en tydlig upplevelse av att nationell politik ofta utgår från storstäder. Många unga beskriver att deras hemorter sällan representeras och att frågor som rör mindre orter får begränsat utrymme i det offentliga samtalet.</p><p>I flera exempel handlar engagemanget om att skapa sådant som saknas på platsen. Det kan vara att starta en förening, ordna kulturverksamhet eller bygga nya mötesplatser för unga. Det lokala nätverket blir ofta avgörande för att få saker att hända.</p><p>– En annan sak som kom upp under en intervju var att man som ung i landsbygd har ett annat perspektiv; ett landsbygdsperspektiv utöver det stadsperspektiv som kommer ”gratis” genom att det framför allt är städer som representeras i kultur och media, säger hon.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Demokratin formas långt före första valet</h2><p>Ungdomsåren beskrivs i studien som en viktig period för framtida samhällsengagemang. Genom att delta i föreningar, projekt och lokala initiativ får unga erfarenheter av att samarbeta, driva frågor och försöka påverka sin omgivning.</p><p>Studien visar samtidigt att långsiktigt engagemang ofta hänger samman med om unga någon gång fått frågan att vara med och om de upplevt att deras deltagande faktiskt gjort skillnad.</p><p>Det räcker därför inte att skapa forum där unga får närvara. För att stärka demokratisk delaktighet behöver unga också få möjlighet att påverka innehållet och riktningen i frågor som berör dem.</p><p>– Vi måste se till det engagemang som faktiskt redan finns och sker. Unga behöver få vara med och påverka riktningen. Vi behöver se till vad de unga faktiskt redan gör och att erkänna dem som politiska aktörer i nuet, inte som framtidens medborgare som ska tränas upp, säger Maja Adolfsson.</p>/nyheter/unga-far-rosta-men-vem-lyssnar_12175966//nyheter/vad-forenar-framtidens-lakare-poliser-och-socionomer_12177055/Vad förenar framtidens läkare, poliser och socionomer?Vad krävs för att uppfattas som professionell i yrken där mötet med människor står i centrum? En ny studie vid Umeå universitet visar att läkarprogrammet, socionomprogrammet och polisprogrammet har en likartad syn på saken. Samtidigt brottas utbildningarna med liknande utmaningar när professionellt förhållningssätt ska utvecklas och bedömas.Wed, 10 Jun 2026 14:15:54 +0200<p class="quote-center">Professionellt förhållningssätt är ett begrepp som ofta används, men som är förvånansvärt svårt att definiera</p><p>En läkare som möter en orolig patient. En polis som fattar beslut under tidspress. En socionom som hanterar en svår livssituation. Vad är det som gör att vi uppfattar dessa yrkesutövare som professionella?</p><p>Den frågan står i centrum för en studie av forskarstuderande Maria Liljeholm Bång vid Umeå universitet. I studien jämförs tre professionsutbildningar och hur professionellt förhållningssätt förstås, undervisas och bedöms inom läkarprogrammet, socionomprogrammet och polisprogrammet.</p><p>– Professionellt förhållningssätt är ett begrepp som ofta används, men som är förvånansvärt svårt att definiera. Samtidigt är det en avgörande del av yrken där mötet med människor står i fokus, säger Maria Liljeholm Bång.</p><p>Gemensamt för utbildningarna är att de förbereder studenter för yrken där mötet med människor står i centrum. Det handlar om relationer till patienter, klienter och medborgare, vilket innebär ett stort ansvar och höga krav på ett professionellt förhållningssätt.</p><p>– Förutom ämneskunskaper förväntas framtida läkare, socionomer och poliser kunna visa empati, etiskt omdöme, självkännedom och förmåga att agera klokt i komplexa situationer, säger hon.</p><p>Det ställer höga krav på att utbildningarna förbereder studenter väl för att möta samhälleliga krav. Studien visar att professionsutbildningar har mycket att lära av varandra. Ett ökat kunskapsutbyte mellan olika yrkesområden kan stärka utbildningen av framtidens professioner.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Två saker återkommer i alla utbildningar</h2><p>Programmen skiljer sig åt på flera sätt. De har olika utbildningslängd, olika akademiska traditioner och olika kopplingar till yrkeslegitimation.</p><p>– Men resultaten visar att synen på professionellt förhållningssätt är mer likartad än vad man kanske kan tro, säger Maria Liljeholm Bång.</p><p>Två centrala dimensioner återkommer i samtliga utbildningar. Den första handlar om relationen till andra människor. Det gäller exempelvis empati, kommunikation och förmågan att förstå andra. Den andra handlar om att förstå sin yrkesroll, ta ansvar och kunna göra välgrundade bedömningar i olika situationer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Utmaningar i undervisning och bedömning</h2><p>Ett annat resultat är att kurser som syftar till att utveckla professionellt förhållningssätt omgärdas av utmaningar som inte förefaller vara professionsspecifika.</p><p class="quote-center">Det leder till svårigheter med att examinera på ett rättvist sätt</p><p>I dessa kurser ska något som både är viktigt och svårt att definiera utvecklas och bedömas. Samtidigt finns det olika förutsättningar på utbildningarna att skapa lärandeaktiviteter där studenter får återkommande tillfällen att agera i yrkesliknande situationer med stöd av lärare.</p><p>– Det leder till svårigheter med att examinera på ett rättvist sätt, Maria Liljeholm Bång.</p><p>Resultaten visar även att undervisning och bedömning inte alltid drar åt samma håll. Det som lärare lyfter fram som viktigt för att utveckla ett professionellt förhållningssätt är inte alltid det som faktiskt bedöms.</p><p>– En slutsats är att spänningen mellan lärares dubbla uppdrag, att både undervisa och bedöma, behöver hanteras för att inte leda till en praktik där kritiska och osäkra moment undviks, säger hon.</p><p>Resultaten väcker frågor om likvärdighet och rättvisa mellan utbildningar. Enligt Maria Liljeholm Bång väcker de också frågor om hur utbildningarna kan organiseras och utformas för att förbereda studenterna för yrkeslivet.</p>/nyheter/vad-forenar-framtidens-lakare-poliser-och-socionomer_12177055//nyheter/experter-samlas-i-umea-for-kurs-om-myggburna-sjukdomar-_12177042/Internationella experter samlas i Umeå för kurs om myggburna sjukdomar i ett varmare klimatHur påverkar klimatförändringar spridningen av myggburna virus? Kan sjukdomar som denguefeber och West Nile-virus bli vanligare i Europa? Dessa frågor står i fokus när internationella forskare och doktorander samlas vid Umeå universitet den 8–12 juni för en kurs om hur myggburna sjukdomar sprids och kan förebyggas.Mon, 15 Jun 2026 12:36:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-30_besk.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anders Lindström, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, i fält. Journalister välkomnas att delta under kursens fältmoment 9 juni med möjlighet att intervjua forskare som medverkar i kursen samt doktorander från olika delar av världen. Foto: Kristoffer Ahlm </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kristoffer Ahlm</span></div></div><p>– Flera av virusen som tas upp i kursen, bland annat dengue, Zika och chikungunya, finns på WHO:s lista över smittämnen med potential att orsaka framtida epidemier eller pandemier. Det gör området särskilt angeläget, säger Olivia Wesula Lwande, forskare på institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, och kursledare.</p><p>Myggor är viktiga spridare av virus, bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdom hos både människor och djur. Även om tropiska myggburna sjukdomar fortfarande är ovanliga i Sverige har klimatförändringar och ökad global rörlighet gjort frågan mer aktuell. Virus som West Nile-virus har under senare år orsakat utbrott i flera europeiska länder. Forskare följer samtidigt noggrant hur både virus och myggarter förändrar sina utbredningsområden.</p><p>– Forskning om zoonotiska virus hos myggor är viktig eftersom den bidrar till att upptäcka och förebygga framtida sjukdomsutbrott, säger Olivia Wesula Lwande.</p><p>Kursen kombinerar föreläsningar med praktiska moment i fält och laboratorium. Deltagarna får bland annat lära sig att identifiera myggarter, samla in myggor i fält och använda moderna metoder för övervakning och analys av smittämnen. Kursen betonar vikten av samarbete mellan flera områden, som biologi, medicin, folkhälsa och miljövetenskap.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-6_besk.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorander i fält.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kristoffer Ahlm</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f446e923d7149b98ee1d20187ed8f51/mosquito_course_2022_-48.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tillbaka i laboratoriet mikroskoperas infångade myggor.<br><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Kristoffer Ahlm</span></p></div></div><p>Kursen arrangeras av den nationella forskarskolan i virusinfektioner och pandemier (NDP‑VIP), en satsning som finansieras av Vetenskapsrådet. NDP‑VIP syftar till att stärka utbildning och rekrytering av doktorander och postdoktorer inom virologi och pandemiberedskap. Programmet är ett samarbete mellan nio svenska universitet och leds från Umeå universitet, där det är knutet till Umeå Centre for Microbial Research, UCMR.</p><p><a href="https://ndp-vip.se/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om NDP‑VIP</a></p>/nyheter/experter-samlas-i-umea-for-kurs-om-myggburna-sjukdomar-_12177042//nyheter/brobyggare-inom-sprakforskning-blir-hedersdoktor_12177061/Brobyggare inom språkforskning blir hedersdoktorEnlli Thomas, professor vid Bangor University i Wales, har av Humanistiska fakulteten, Umeå universitet, utsetts till hedersdoktor 2026. Hon är en internationellt framstående språkvetare, vars forskning fått genomslag både inom forskningen och i samhället.Mon, 08 Jun 2026 11:26:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2b72cf3e7104e49bf49a85a4d30abf4/enlli_thomss_p1035938_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Enlli Thomas</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Dafydd Pattinson</span></div></div><p class="quote-center">Inom både forskning och undervisning vägleds jag av en övertygelse om att akademiskt arbete inte bara ska generera kunskap, utan också bidra till policy, praktik och samhället i stort</p><p>Hon nomineras till hedersdoktor för sitt långvariga och betydelsefulla engagemang i forskning och forskarutbildning vid Humanistisk fakulteten och Lärarhögskolan vid Umeå universitet.<br> <br>I motiveringen beskrivs hur Enlli Thomas huvudsakliga forskningsintressen och expertis omfattar psyko-lingvistiska angreppssätt på studiet av tvåspråkig språkinlärning, inklusive barns förvärv av komplexa språkliga strukturer under förhållanden med minimalt språkinflöde, tvåspråkig bedömning (psykometrisk) samt utbildningsmetoder för språköverföring, inlärning och användning. <br> <br>Enlli Thomas säger att utnämningen känns djupt meningsfull och ett erkännande som hon tar till sig i all ödmjukhet.<br> <br>– Jag ser det inte bara som ett erkännande av mitt eget arbete, utan också av de många samarbeten och gemensamma insatser som har utvecklats över tid mellan Bangor och Umeå, säger Enlli Thomas och fortsätter:<br> <br>– Vår relation har vuxit organiskt genom olika kollegiala samarbeten med till exempel Kirk Sullivan, Yvonne Knospe, Virginia Langum och andra inom fakulteten. Denna utmärkelse återspeglar därför ett partnerskap som jag värdesätter högt och som har berikat mitt eget arbete lika mycket som det har bidragit till andra.</p><h3>Stöd för språklig mångfald</h3><p>Enlli Thomas säger vidare att hennes främsta drivkrafter är en stark känsla för sociala aspekter och ett engagemang för att säkerställa att forskning har en meningsfull samhällelig inverkan; särskilt i relation till språk och utbildning.<br> <br>– Jag motiveras särskilt av frågor kring hur tvåspråkighet utvecklas, hur minoritetsspråk upprätthålls och hur utbildningssystem kan stödja språklig mångfald. I min undervisning drivs jag av möjligheten att stödja studenter och forskare i början av karriären – inklusive doktorander som jag har arbetat med i Umeå – i att utveckla deras idéer och självförtroende.<br> <br>– Inom både forskning och undervisning vägleds jag av en övertygelse om att akademiskt arbete inte bara ska generera kunskap, utan också bidra till policy, praktik och samhället i stort.<br> <br>Hennes intresse för tvåspråkighet, språkutveckling och utbildning härrör från en långvarig fascination för förhållandet mellan språk, identitet och möjligheter. Och att arbeta inom den walesiska språkkontexten satte tydligt fokus på utmaningarna och möjligheterna kring användning och överföring av minoritetsspråk.<br> <br>– Detta inspirerade ett djupare intresse för att förstå hur barn tillägnar sig språk i tvåspråkiga miljöer, särskilt under förhållanden där input utifrån kan vara begränsad, och hur pedagogiska metoder kan stödja denna process.<br> <br>– Med tiden har detta utvecklats till ett bredare engagemang för både teoretisk och tillämpad forskning, särskilt där det kan ligga till grund för språkpolitik och praktik.</p><h3>Bygger broar inom akademin och i samhället</h3><p>Enlli Thomas beskriver hur samarbete med kollegor vid Umeå universitet har varit både omfattande och mycket givande.<br> <br>– Sedan mitt första besök 2017 – som medlem i Yvonne Knospes doktorandutvärderingskommitté – har detta vuxit till ett omfattande partnerskap. Jag har regelbundet bidragit genom föreläsningar, workshops och seminarier, och har arbetat nära doktorander och forskare i början av karriären genom mentorskap och feedback.</p><p>– Jag har också haft nöjet att samarbeta med kollegor som Yvonne Knospe, Virginia Langum och Niclas Lindström genom forskningsbesök, gemensamma undervisningsaktiviteter och pågående akademiskt utbyte.</p><p>– Våra samarbeten har inkluderat gemensamma forskningsprojekt, såsom ett ESRC IAA-fröfinansierat projekt och medverkan av Kirk Sullivan och Hanna Outakoski i rådgivande nämnden för vårt Ein Llais Ni (Vår röst) muntlighetsprojekt, samt publikationer och samarbete på doktorandnivå.</p><p>– Jag är också glad över att se samarbeten utvidgas ytterligare – till exempel det gemensamma arbetet mellan Niclas Lindström och Gareth Evans-Jones samt Eirini Sanoudaki och Sue Niebrzydowskis deltagande i Umeå universitets doktorandutbildningsprogram.</p><p>– Jag har särskilt värdesatt möjligheten att koppla samman Umeåkollegor med bredare europeiska nätverk inom minoritetsspråksforskning, samtidigt som jag lär mig av deras viktiga arbete med samiska språk och meänkieli.</p><h3>Mycket kan vinnas genom hållbart utbyte</h3><p>Avslutningsvis säger Enlli Thomas att en viktig aspekt av hennes arbete har varit att bygga broar – mellan institutioner, discipliner och samhällen.</p><p>– Samarbetet mellan Bangor och Umeå är ett starkt exempel på detta, grundat i gemensamma intressen men upprätthållet genom relationer med kollegor i alla karriärstadier. Jag vill också betona vikten av internationellt samarbete inom minoritetsspråksforskning.</p><p>– De utmaningar vi står inför delas över olika sammanhang, och partnerskap som de med kollegor vid Umeå universitet visar hur mycket som kan vinnas genom hållbart utbyte och ömsesidigt lärande.</p><p>– När jag blickar framåt är jag särskilt entusiastisk över att fördjupa dessa kontakter ytterligare – genom fortsättning på initiativ som gemensamma doktorandprogram, förbättrade forskningsnätverk och utökade möjligheter för kollegor och studenter att arbeta tillsammans.</p>/nyheter/brobyggare-inom-sprakforskning-blir-hedersdoktor_12177061//nyheter/jordbruksavfall-kan-anvandas-for-att-rena-avloppsvatten_12176534/Jordbruksavfall kan användas för att rena avloppsvattenVattenföroreningar orsakade av läkemedel, bekämpningsmedel och andra organiska föroreningar är ett växande globalt problem, särskilt i regioner med begränsad infrastruktur för avloppsrening. En ny doktorsavhandling från Umeå universitet presenterar en innovativ och hållbar lösning genom att visa hur jordbruksavfall kan omvandlas till effektiva material för vattenrening.Mon, 08 Jun 2026 08:00:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Avhandlingen fokuserar på vattensystem i Rwanda, där snabb urbanisering, jordbruk och begränsad avloppsrening bidrar till omfattande föroreningar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Brigitte Mukarunyana</span></div></div><p>I sin doktorsavhandling i kemi visar Brigitte Mukarunyana hur biokol och hydrokol, kolbaserade material som framställs av biomassa som kaffeskal, kaffefruktkött, trä och rester från sockerrör, effektivt kan avlägsna skadliga föroreningar från avloppsvatten. Forskningen kombinerar avancerade laboratorieexperiment med fältstudier för att möta verkliga utmaningar kopplade till vattenföroreningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Brigitte Mukarunyana. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Avloppsvattnet bär våra spår, biomassan återställer, säger Brigitte Mukarunyana. Den här forskningen visar att lokalt tillgängliga material kan bli en del av lösningen för att skydda vattenresurser och folkhälsa.</p><h3>Fångar upp och binder föroreningar</h3><p>Arbetet fokuserar på vattensystem i Rwanda, där snabb urbanisering, jordbruk och begränsad avloppsrening bidrar till omfattande föroreningar. Fältundersökningar visade på höga halter av organiska föroreningar både i avloppsvatten från sjukhus och i floder. I avloppsvattnet från sjukhus nådde läkemedelskoncentrationerna 244 000 nanogram per liter, medan proverna från floder innehöll mer än 50 olika läkemedelssubstanser, tillsammans med bekämpningsmedel och växtbaserade ämnen. Ett tydligt mönster var att stadsområden främst påverkas av läkemedelsföroreningar, medan landsbygds- och jordbruksområden i högre grad påverkas av bekämpningsmedel och naturliga organiska ämnen.</p><p>För att hantera dessa utmaningar undersöks i avhandlingen hur jordbruksavfall kan omvandlas till material för vattenrening genom termokemiska processer som pyrolys och hydrotermisk karbonisering. De biokol och hydrokol som bildas fungerar som adsorbenter, vilket innebär att de fångar upp och håller kvar föroreningar från vattnet. Experiment med verkligt avloppsvatten visade att materialen kan avlägsna mellan 14 och 66 procent av läkemedlen, omkring 75 procent av bekämpningsmedlen och i vissa fall uppnå fullständigt avlägsnande av specifika ämnen som polyfenoler. Under optimala förhållanden nådde vissa material en avskiljningsgrad på över 90 procent.</p><h3>Minskar avfall och kostnader</h3><p>Ett viktigt bidrag från forskningen är förklaringen till varför dessa material är effektiva. Deras prestanda beror på flera faktorer, däribland vilken typ av biomassa som används, produktionsprocessen samt den ytstruktur och kemi som materialen får. Avlägsnandet av föroreningar styrs inte av en enda faktor, utan av en kombination av mekanismer såsom kemiska interaktioner, hydrofob attraktion och infångning i mikroskopiska porer.</p><p>Studien lyfter fram potentialen i att omvandla avfall till en värdefull resurs och stödjer ett cirkulärt synsätt där jordbrukets biprodukter återanvänds för att uppnå en säkrare miljö. Processen minskar avfall, sänker kostnaderna för vattenrening och skapar möjligheter för lokal produktion av reningsmaterial. Det är särskilt viktigt i regioner där centraliserade reningssystem inte är genomförbara, eftersom materialen kan produceras lokalt och användas i decentraliserade eller småskaliga tillämpningar.</p><p>Forskningen, som har genomförts vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet i samarbete med internationella partners, ger en grund för fortsatt utveckling av hållbara tekniker för vattenrening. Det fortsatta arbetet kommer att fokusera på att skala upp produktionen, testa materialen i verkliga system och integrera dem med befintliga reningsmetoder.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cd893183-9f7c-4470-a030-942cf3a7d855" data-contentname="Om disputationen">{}</div>/nyheter/jordbruksavfall-kan-anvandas-for-att-rena-avloppsvatten_12176534//nyheter/sa-paverkar-politiska-botar-ai-och-osakerhet-valaret_12176674/Politiska botar, AI och osäkerhet – hur formas det politiska samtalet under valår? Under valår blir frågor om manipulation och äkthet extra laddade. När politiska botar och AI‑genererat innehåll blir svårare att identifiera påverkas inte bara vad som sprids i sociala medier, utan även hur människor tolkar varandra – och vem som uppfattas som en legitim röst. – Det blir allt svårare att avgöra vad som är sant. Den osäkerheten kan påverka det politiska samtalet och tilliten till vilka källor man kan lita på, säger Henrik Sigurdh, doktorand i sociologi vid Umeå universitet.Mon, 08 Jun 2026 08:48:46 +0200<p>Henrik Sigurdh forskar inom projektet ”<a href="~/link/44571e9c5d354931a6ca89612d4c4809.aspx">Cyborgpolitik: Artificiella agenter i demokratiska processer online</a>”, som undersöker hur artificiella agenter – som botar och andra former av automatisering – påverkar demokratiska processer på nätet ur ett sociotekniskt perspektiv. Men vad är då en bot?</p><p>En bot (av ”robot”) är i grunden ett automatiserat datorsystem som kan utföra uppgifter på egen hand. Botar kan användas till allt från relativt harmlösa funktioner – som att moderera innehåll i forum eller svara på enkla kundtjänstfrågor – till mer problematiska syften som att massproducera eller förstärka budskap, sprida vilseledande information eller skapa skenbart organiskt engagemang med fejkade gillamarkeringar, delningar och kommentarer.</p><p>Samtidigt finns det ingen helt enhetlig definition av vad som räknas som en bot. I praktiken betonar olika experter och forskningsfält olika kriterier – till exempel grad av automation, syfte eller hur nära kontots beteende ligger mänsklig interaktion – vilket gör både forskning och reglering mer komplex.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="452d5adb-e469-4a61-9cc5-081e97b00874" data-contentname="Faktaruta demokratiforskning">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Cyborgpolitik – när teknik och människor formar offentligheten tillsammans</h2><p>I projektet vid <a href="~/link/1a67b96c837c4364bc276b58591a5d60.aspx">Digsum</a> på Umeå universitet studeras politiska botar och automation som en del av en bredare digital infrastruktur där teknik, människor och plattformar samspelar. På sociala medier kan automatiserade konton bidra till att skapa falska profiler och innehåll, men också till att förstärka redan existerande inlägg genom att simulera stöd, popularitet och konsensus.</p><p>Men botars betydelse handlar inte bara om vad de faktiskt gör, utan också om hur de förstås och diskuteras i offentligheten. Henrik Sigurdhs avhandling fokuserar på just detta: hur ”bot” blir ett politiskt laddat begrepp i samtida offentlig debatt och i vardagliga digitala samtal.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/henrik_sigurdh.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Sigurdh, doktorand vid Sociologiska institutionen. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Jag försöker att inte bara förstå botar som en teknisk entitet. Med ett diskursanalytiskt perspektiv tittar jag på hur botar används som en retorisk figur i offentlig debatt och online: hur pratar vanligt folk om det här, hur förstår människor botar, och vad får det för konsekvenser? En central poäng är att ordet ”bot” i många fall fungerar som en etikett för att ifrågasätta trovärdighet eller avfärda motståndare – snarare än som ett tekniskt fastställt faktum. När ”bot” används på det sättet blir frågan om autenticitet också en fråga om legitimitet: vem som räknas som en riktig röst i samtalet?, säger Henrik Sigurdh.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">AI-utvecklingen sänker trösklar – och gör äkthet svårare att avgöra</h2><p>Utvecklingen av stora språkmodeller och generativ AI har förändrat spelplanen. Storskaliga påverkanskampanjer har historiskt ofta krävt betydande resurser och organisering. I dag har trösklarna sänkts: det har blivit enklare att producera och skala upp innehåll som kan framstå som övertygande – och ibland vilseledande – i stor omfattning.</p><p>– Det är ett centralt skifte nu, när man med hjälp av stora språkmodeller kan skapa innehåll som är så realistiskt att det kan vara svårt att skilja från mänskligt producerat. Det gör det enklare att automatisera produktion av både övertygande och vilseledande innehåll, samtidigt som det ökar skalbarheten och kostnaderna minskar, säger Henrik Sigurdh.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">När även sant kan misstänkas vara fejk</h2><p>En annan konsekvens av AI-utvecklingen är att misstänksamheten kan öka – vilket i sin tur påverkar tilliten. Om gränsen mellan mänskligt och AI-genererat suddas ut kan även genuint material avfärdas som manipulation. Det skapar en tvetydighetseffekt där osäkerheten i sig blir en samhällsfaktor: människor börjar bedöma äkthet utifrån stil, ton och känsla snarare än tydliga tekniska kriterier.</p><p>– Det blir mer att man tittar på stil och känsla i ett sociala medie-inlägg för att avgöra om det rör sig om botinnehåll. Det handlar allt mer om magkänsla.</p><p>I dag blir det allt svårare att avgöra vad som är genuint innehåll och vad som är strategiskt iscensatt i flöden online. Digitala strategier kan bygga på nätverk av många konton – exempelvis temakonton, meme-sidor eller klippsidor – som samtidigt publicerar och återpublicerar material för att skapa intrycket av att ett budskap trendar eller får ett spontant genomslag, en form av trendsimulering.</p><p>Samtidigt kan arbetet handla om att påverka själva samtalet runt innehållet: genom att snabbt fylla kommentarsfält och reaktionsspår med en viss tolkning kan man försöka influera hur ett politiskt inlägg eller en händelse uppfattas, eftersom tidiga kommentarer och reaktioner ofta påverkar hur människor bildar sig en första uppfattning.</p><p>Detta gör att gränsen mellan genuint engagemang och kampanjdriven förstärkning blir svår att se – och källor i branschen pekar också på att det i praktiken saknas enkla sätt att avgöra hur mycket av ett genomslag som är spontant respektive drivet av organiserad eller betald förstärkning, berättar Henrik Sigurdh.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/141a90317ac34a2baf199449e7fb869c/foto_mathias_reding.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>I dag blir det allt svårare att avgöra vad som är genuint innehåll och vad som är strategiskt iscensatt i flöden online.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mathias Reding</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Botar påverkar villkoren för det politiska samtalet</h2><p>I valår aktualiseras dessa frågor. Tidigare forskning har pekat på att diskussioner om botar och automatiserade konton ofta intensifieras i samband med val och andra perioder av politisk upptrappning. I en sådan kontext kan botar och misstankar om botar påverka vilka berättelser som får fäste och hur snabbt osäkerhet eller politiska budskap sprids.</p><p>– Det påverkar vilket innehåll som får genomslag, och kan bidra till hur snabbt osäkerhet eller politiska budskap får spridning. Det ska bli intressant att se hur det ser ut i år, säger Henrik Sigurdh.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Botar, algoritmer och plattformar – en större maskin</h2><p>En del av Henrik Sigurdhs forskning visar att botar i offentlig debatt ofta klumpas ihop med begrepp som algoritmer, plattformar och generativ AI. Botar förstås då som en del av en större teknologisk infrastruktur som formar hur information produceras, sprids och tolkas.</p><p>– Botar klumpas ofta ihop med andra begrepp, som en del av en större maskin som formar vår offentlighet, säger Henrik Sigurdh.</p><p>Henrik Sigurdh doktorerar under vintern 2026/2027.</p>/nyheter/sa-paverkar-politiska-botar-ai-och-osakerhet-valaret_12176674//nyheter/arctic-six-fellow-starker-forskningssamarbete-om-arktisk-turism_12176606/Arctic Six-fellow stärker forskningssamarbete om arktisk turismNär turismen i Arktis fortsätter att växa undersöker forskare hur den snabba utvecklingen påverkar lokalsamhällen, ekosystem och regional utveckling. Under ett Arctic Six-fellowship vid Nord universitet bidrog Dorothee Bohn, postdoktor vid Umeå universitet, till samtal om hållbara och tvärvetenskapliga perspektiv på arktisk turismforskning. Besöket stärkte också samarbetet mellan forskare i Norden.Fri, 05 Jun 2026 16:35:17 +0200<p>Turismen i Arktis har vuxit snabbt under de senaste åren. Det skapar nya ekonomiska möjligheter för nordliga samhällen, men innebär också ökad belastning på infrastruktur, bostadsmarknad och lokala miljöer. Utvecklingen väcker nya forskningsfrågor som kräver samarbete över både ämnes- och nationsgränser.</p><p>Som en del av sitt Arctic Six-fellowship besökte Dorothee Bohn, postdoktor vid Institutionen för geografi vid Umeå universitet, nyligen Nord universitet i Norge för att stärka samarbetet kring tvärvetenskaplig forskning om arktisk turism.</p><p>Under besöket deltog Bohn i ett seminarium om polarturism, arrangerat av forskargrupperna Arctic Research group, ARISE, och Marketing, Management and Innovation of Experiences, MMIE, vid Nord universitet. Seminariet samlade forskare som arbetar med turismutveckling, hållbarhet och Arktis framtid.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att tänka om kring samhällen i arktisk turism</h2><p>I sin presentation diskuterade Bohn behovet av att tänka om kring hur samhällen förstås inom turismforskningen. Arktisk turism beskrivs ofta som något positivt för glest befolkade regioner, eftersom den kan skapa arbetstillfällen, inkomster och utvecklingsmöjligheter. Samtidigt betonade hon att turismens fördelar och utmaningar sällan fördelas jämnt inom lokalsamhällen.</p><p>– Turism framställs ofta som något som gynnar hela samhällen, men lokalsamhällen är inte homogena, säger Dorothee Bohn. Olika grupper upplever turismutveckling på väldigt olika sätt, och de skillnaderna behöver få större utrymme i både forskning och politiska samtal.</p><p class="quote-center">Turism framställs ofta som något som gynnar hela samhällen, men lokalsamhällen är inte homogena.</p><p>Presentation tog också upp hur snabb turismtillväxt kan bidra till konflikter om markanvändning, ökade boendekostnader kopplade till korttidsuthyrning och växande socioekonomiska skillnader. Samtidigt efterfrågar forskare allt oftare bredare perspektiv som inte bara omfattar mänskliga samhällen, utan också djur och ekosystem som delar av arktiska sociala och miljömässiga relationer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tvärvetenskapliga perspektiv på polarturism</h2><p>Seminariet innehöll även andra perspektiv på arktisk turism, bland annat forskning som presenterades av Alix Varnajot från Uleåborgs universitet om isbrytarkryssningar i Centrala Norra ishavet. Diskussionerna från seminariet fortsätter under en kommande ARISE-skrivretreat i maj, där forskare ska utveckla gemensamma idéer om turism och samhällsdynamik i Arktis.</p><p>Efter seminariet tillbringade Bohn flera dagar vid Nord universitets campus i Levanger, där hon arbetade tillsammans med universitetslektor Albina Pashkevich med framtida forskningsinitiativ om arbete, försörjning och lokalsamhällen inom arktisk turism.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stärkt samarbete inom arktisk forskning</h2><p>Samarbetet speglar den växande betydelsen av tvärvetenskaplig forskning om turism i Arktis, där ekonomisk utveckling, miljömässig hållbarhet och social förändring blir allt mer sammanflätade. Genom Arctic Six-nätverket fortsätter universitet i norra Sverige, Finland och Norge att stärka forskningssamarbeten kring frågor som är centrala för Arktis framtid.</p>/nyheter/arctic-six-fellow-starker-forskningssamarbete-om-arktisk-turism_12176606//nyheter/forskare-tar-hjalp-av-allmanheten-i-projekt-om-lupinbekampning_12176618/Forskare tar hjälp av allmänheten i projekt om lupinbekämpningLupinlabbet vill samla allmänhetens kunskap om hur blomsterlupin sprids, etableras och bekämpas. – Alla som arbetar med lupinbekämpning eller har bekämpat lupiner på fritiden kan delta, säger projektledare Judith Sarneel, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.Fri, 05 Jun 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Lupinen är en av Sveriges mest kända innovasiva växter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Judith Sarneel</span></div></div><p>Blomsterlupinen är en av Sveriges mest välkända invasiva arter. I dag hotar den både ekosystem och biologisk mångfald, till exempel genom att tränga undan inhemska växter som pollinerare är beroende av under sommaren. </p><p>I Lupinlabbet vill forskare från Umeå universitet och Karlstads universitet ta hjälp av allmänheten för att lära sig mer om den populära trädgårdsväxten, och få insyn i vilka bekämpningsmetoder som används på olika platser. Genom att samla in erfarenheter från personer som bekämpat lupiner professionellt eller på fritiden vill projektet bidra till att effektivisera hanteringen av lupiner i Sverige.</p><p>– Blomsterlupinen är den mest välkända invasiva arten och den väcker både känslor och debatt. Vissa älskar den, andra hatar den, och just nu är lupinen extra aktuell eftersom den just kom med på nationella förteckningen över invasiva främmande arter. Den 6 juni är dessutom nationella Lupinbekämpardagen runt om i landet, säger Judith Sarneel, projektledare och forskare vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9616b3db-3457-4230-a385-3a0b477b63de" data-contentname="Så deltar du i projektet">{}</div><p>– Blomsterlupin är en fascinerande växt, men det finns fortfarande mycket vi inte vet. Därför är det viktigt att samla lokala erfarenheter av både lyckade och misslyckade insatser för att kunna utveckla en effektiv kontrollstrategi, säger Lutz Eckstein, ekolog och lupinexpert vid Karlstads universitet.</p><h3>Lupinbekämpning en tyst folkrörelse</h3><p>Målet är att Lupinlabbet ska bli en samlingspunkt för lupinbekämpning och ett pilotprojekt för liknande initiativ kring andra invasiva arter, både i Sverige och i andra länder. Maria Wikdahl, biolog och projektassistent vid Umeå universitet, upplever att intresset och engagemanget runt lupinen är stort.</p><p>– I våra intervjuer ser vi att lupinbekämpning är en folkrörelse som ofta pågår i det tysta. Någon håller efter lupinplantor längs hundpromenaden medan andra systematiskt gräver upp större bestånd. Det experimenteras flitigt ute på fälten och längs vägarna runt om i landet, i en ständigt jakt på den bästa metoden. Gemensamt är en övertygelse om att lupinerna ställer till det för våra inhemska växter och pollinerare, och en känsla av att det faktiskt går att förändra. Målet är detsamma, men vägen dit ser väldigt olika ut.</p><p>Projektgruppen vill nu ge den tysta folkrörelsen en kommunikationsyta där erfarenheter kan delas och engagemanget stärkas. Under sommaren är målet att nå ut brett och samla kunskaper från hela landet. Förhoppningen är att medborgarforskningen ska ge perspektiv som är svåra för forskarna att nå på egen hand.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cf326bcb-aee4-4c1c-b72f-94b23e67831a" data-contentname="FAKTA Lupinlabbet">{}</div>/nyheter/forskare-tar-hjalp-av-allmanheten-i-projekt-om-lupinbekampning_12176618//nyheter/stig-axel-ericssons-arkiv-oppnat-for-forskning_12176687/Stig Axel Ericssons arkiv öppnat för forskningArkivet efter hembygdsforskaren Stig Axel Ericsson har förtecknats och finns nu tillgängligt för forskning vid Universitetsbiblioteket.Thu, 04 Jun 2026 17:41:24 +0200<p>Stig Axel Ericsson, med rötter i Västerbotten, har under lång tid dokumenterat och synliggjort lokalhistoria. Han står bakom publikationerna <em>Ånäset genom tiderna</em> och <em>Degerfälle genom tiderna</em>, samt nyutgåvor av <em>Till Arnäs historia</em> och Otto Nordenfors diktbok <em>Färden mot norr</em>.</p><p>Arkivet har donerats av Stig Axel Ericsson själv och omfattar i dagsläget cirka 0,5 hyllmeter. Innehållet i arkivet består till större delen av arbetsmaterial kopplat till publikationerna <em>Degerfälle genom tiderna</em> och <em>Till Arnäs historia</em>.</p><p>– Det här är ett arkiv som har stor betydelse för den lokala historieskrivningen och vi är mycket glada över att arkivet nu är tillgängligt. Vi vill rikta ett stort tack till vår praktikant Lovisa för det arbete som hon har lagt ned på att förteckna materialet under sin praktikperiod hos oss, säger Helena Haage, arkivarie vid Umeå universitetsbibliotek.</p><p><a title="Se arkivförteckningen för Stig Axel Ericssons arkiv" href="https://arken.kb.se/se-q-handskrift-209">Se arkivförteckningen för Stig Axel Ericssons arkiv</a></p>/nyheter/stig-axel-ericssons-arkiv-oppnat-for-forskning_12176687//nyheter/umeaforskning-pa-ivas-lista-for-forskningsgenomslag-2026_12176505/Umeåforskning på IVAs lista för forskningsgenomslag 2026Projektet ”Hållbar odling av tropiska räkor och fisk i Umeå”, lett av Olivier Keech, har valts ut till årets lista för forskningsgenomslag från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.Thu, 04 Jun 2026 10:56:23 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ad9bc9e0d6b4c2b86cf2a8151e3088e/olivierkeech-2499-fredriklarsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Olivier Keech.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Fredrik Larsson</span></div></div><p>Listan uppmärksammar svenska forskningsprojekt med stor potential att skapa konkret samhällsnytta genom innovation, kommersialisering och samverkan. Den består av totalt 30 projekt vid 13 lärosäten.</p><p>– Jag är väldigt glad över att vårt projekt har valts ut till den här prestigefyllda satsningen. Det kan öppna nya möjligheter framåt, både vetenskapligt och affärsmässigt, säger Olivier Keech, universitetslektor vid Institutionen för fysiologisk botanik.</p><p>Projektet fokuserar på att ta fram ett cirkulärt system där tropiska räkor och fisk kan odlas lokalt i Umeå med hjälp av överskottsvärme från Dåva kraftvärmeverk. De första försöken görs under 2026 med förhoppningen att såväl livsmedelsproducenter som energibolag och kommuner ska kunna dra nytta av lösningen för klimatsmart och resilient produktion av livsmedel.  </p><p>– Det återstår fortfarande mycket arbete, men intresset för att säkra livsmedelsproduktionen i Sverige växer. Särskilt när ambitionen är att leverera produkter av hög kvalitet med lågt klimatavtryck och god djurvälfärd.</p><p>En central del i projektet är samspelet mellan olika system – där avfall från en process blir en resurs i en annan.</p><p>– Industriell symbios är utan tvekan avgörande för en hållbar framtid. Vi behöver inspireras mer av hur biologiska organismer lever och utvecklas genom samspel med sin omgivning, säger Olivier Keech.</p><p><a href="~/link/88b6043753374a50a362823be873e366.aspx">Läs mer om Olivier Keechs projekt</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="410e5462-2190-4e17-85ab-dce43f7e137e" data-contentname="Om IVAs lista">{}</div>/nyheter/umeaforskning-pa-ivas-lista-for-forskningsgenomslag-2026_12176505//nyheter/studenter-tranade-katastrofmedicin-i-omfattande-faltovning_12176489/Studenter tränade katastrofmedicin i omfattande fältövningStudenter vid Programmet för internationell kris- och konflikthantering har genomfört sin årliga fältövning i katastrofmedicin. Under veckan fick de omsätta teoretiska kunskaper i praktiken genom att arbeta i realistiska katastrofmedicinska scenarier.Mon, 08 Jun 2026 08:34:28 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-44596495-e773-44b5-9290-dd2c1a20e0af2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagarna vid årets fältvecka</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lina Gyllencreutz</span></div></div><p>Kunskapscentrum för katastrofmedicin (KCKM) anordnar varje år en fältvecka inom ramen för den 30 hp kurs om katastrofmedicin som ingår i programmet för Internationell kris-och konflikthantering (IKK). </p><p>Under fältveckan får studenterna öva på centrala moment i utbildningen och omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och ansvarig för delkurs, berättar att studenterna driver en katastrofmedicinsk insats i ett fingerat katastrofdrabbat område. Där bistår de med akut sjukvård och epidemibekämpning, handhar svårt skadade och högsmittsamma allvarliga infektioner.</p><p>I år har de också fått samöva med Region Västerbottens ambulans och primärvård, Umeåregionens brandförsvar, räddningstjänsten i Nordmaling, Vännäs och Bjurholm samt Polisregion Nord.</p><p>Övningsscenarierna har utgått från katastrofhändelser där antalet skadade överstiger de tillgängliga resurserna. Studenterna har därmed fått en unik möjlighet att tillsammans med yrkesverksamma träna på samverkan i dessa komplexa situationer med utmaningar med stora skadeutfall och långa avstånd.</p><p>– Vi hade ovärderlig hjälp av elever på Liljaskolans undersköteskeutbildning som gästade oss och deltog som figuranter. På en av övningsdagarna var det över 40 skadade, säger Jenny Sundin, lärare på kursen.</p><p>Även forskare från totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och CBRNE-centret har deltagit som observatörer på övningarna.</p><h3>Värdefulla lärandesituationer</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f62ceea1fb441f2b193436597991368/processed-e9d96d98-7b9f-4664-9dec-bdbfe7b290522.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Realistisk krigsskada för övning i akut omhändertagande</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lina Gyllencreutz</span></div></div><p>Genom den gedigna katastrofmedicinska utbildningen som studenterna fått under terminen blir övningsdagarna värdefulla lärandesituationer för både studenter och yrkesverksamma. Den breda samverkan mellan universitetet och de externa aktörerna bidrar till en realistisk utbildningsmiljö och förbereder studenterna för framtida arbete inom kris-, katastrof- och säkerhetsområdet.</p><p>– Alla behöver kunna grunderna i katastrofmedicinsk beredskap. Att vi under vår fältvecka lycktas samla så många externa aktörer är värdefullt för den civila beredskapen. Samövningar stärker förståelsen för varandras områden och stärker totalförsvaret, säger Lina Gyllencreutz, kursansvarig och docent vid Institutionen för omvårdnad. </p>/nyheter/studenter-tranade-katastrofmedicin-i-omfattande-faltovning_12176489//nyheter/ase-tieva-tilltrader-som-forestandare-for-upl_12176182/Åse Tieva tillträder som föreståndare för UPLFrån och med den 1 juli tar Åse Tieva, lektor i högskolepedagogik och pedagogisk utvecklare, över efter Eva Svedmark som ny föreståndare för Universitetspedagogik och lärandestöd, UPL.Thu, 04 Jun 2026 10:35:36 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="763283fe-6ef5-43b8-9f78-f96291bd8978" data-contentname="Bild Åse, Nyhet föreståndare">{}</div><p>Åse Tieva är i grunden biolog och har varit verksam vid Umeå universitet sedan 90-talet. Hon disputerade 2002 inom medicinska fakulteten och arbetade därefter som forskare under flera år. Under den tiden började hon fundera över sin roll som naturvetare inom medicin.</p><p>– Jag trivdes med ämnet och forskningen men jag saknade nog kontakten med människor.</p><p>Genom ett vikariat vid institutionen för Kost- och måltidsvetenskap fick hon möjlighet att börja undervisa, något som kom att bli ett skifte i hennes arbete. Hon undervisade inom naturvetenskapliga ämnen i en samhällsvetenskaplig miljö, där studenternas huvudsakliga intresse ofta låg i andra delar av utbildningen. Det kom att prägla hennes sätt att arbeta.</p><p>– Studenterna var inte alltid där för ämnet i sig. Det blev viktigt att hitta sätt att göra innehållet begripligt. Det fanns något i att hjälpa studenter förstå något de egentligen inte var intresserade av från början.</p><p>År 2008 fick hon en lektorstjänst vid institutionen. Under de följande åren växte intresset för undervisning och studenters lärande allt starkare. Parallellt gick hon kurser vid UPL, där hon kom i kontakt med utbildningsvetenskapliga perspektiv och byggde upp ett nätverk som kom att få stor betydelse.</p><p>Genom det arbetet kom hon in i utvecklingen av lärandemiljöer, bland annat i Humanisthuset och i projekt som Rum för lärande. Tillsammans med kollegor prövade hon nya arbetssätt i undervisningen och gick från mer föreläsningsbaserade upplägg till att arbeta mer studentcentrerat och aktivt.</p><p>Därefter har hon varit involverad i flera större pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt kopplade till lärandemiljöer, bland annat Learning Lab och arbete med hybridundervisning. Projekten har bedrivits i samverkan med lärare, verksamhetsstöd och externa aktörer och har gett henne ett brett nätverk inom och utanför universitetet, både nationellt och internationellt.</p><h3>Erfarenheter från hela universitetet</h3><p>Den 1 juli tillträder hon som föreståndare för UPL. Frågor som rör lärandemiljöer, studenters lärande, lärares förutsättningar samt kvalitet i undervisning har för Åse varit centrala, men samtidigt betonar hon vikten av att arbeta nära verksamheten och att förstå vad som faktiskt sker i undervisningen.</p><p>– Vi behöver ha örat mot rälsen och förstå vad som händer ute i verksamheten. Det är där vi kan bidra.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6a79a237-5fd9-40ee-af35-7ecbe8940e14" data-contentname="Bild Åse, tittar åt sidan, Nyhet föreståndare">{}</div><p>För Åse innebär uppdraget att röra sig mellan olika nivåer i universitetet – att både leda UPL:s arbete nära verksamheten och delta i de strategiska samtal som förs om undervisning och lärande på lärosätesnivå. För henne hänger de delarna nära samman. Utvecklingsarbetet behöver vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, men också ta sin utgångspunkt i de frågor och behov som finns i utbildningens vardag.</p><p>Med en bakgrund som spänner över flera fakulteter och verksamheter inom universitetet, från Teknisk naturvetenskaplig fakultet och Medicinska fakulteten till samhällsvetenskaplig undervisning och pedagogisk utveckling, har Åse erfarenhet från många olika akademiska miljöer. Det har gett henne en förståelse för att undervisning och utveckling ser olika ut i olika sammanhang, något hon ser som en styrka i uppdraget som föreståndare.</p><p>– Det är viktigt att förstå att det ser olika ut i olika delar av universitetet.</p><h3>Bygga vidare på en stark grund</h3><p>AI är ett område som hon menar kommer att prägla högre utbildning de kommande åren. För Åse handlar det om hur universitetet skapar utrymme för gemensamt lärande och reflektion kring nya frågor. Den redan initierade satsningen AI för lärande är ett exempel på hur UPL möter behov i verksamheten genom att skapa en gemensam plattform för kunskapsdelning, dialog och kollegialt lärande. Där kan lärare och andra delar av universitetet tillsammans utforska hur AI kan användas på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt i utbildningen.</p><p>I en tid där utbildning är under förändring ser hon behovet av att både ta tillvara den kunskap som redan finns och skapa utrymme för nya sätt att tänka kring undervisning och lärande. För Åse handlar uppdraget mycket om att röra sig mellan det nära och det strategiska. Mellan lärares vardag, studenters lärande och de större frågor som formar universitetets utveckling.</p><p>– Det finns redan mycket kunskap och engagemang i verksamheten. Jag hoppas kunna bidra till att skapa sammanhang där det kan fortsätta utvecklas.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="24e90c65-66f7-49f1-bf82-f53378c762f5" data-contentname="Åse Tieva">{}</div>/nyheter/ase-tieva-tilltrader-som-forestandare-for-upl_12176182//nyheter/konst-och-makt-diskuterades-pa-saminuorras-arsmote_12176397/Konst och makt diskuterades på Sáminuorras årsmöteRepresentanter från Várdduo var med när Sáminuorra arrangerade sitt 63:e landsmöte i Lövånger, Skellefteå kommun. Wed, 03 Jun 2026 14:36:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c569faa56a484d3ebc43d750667fa891/kristina_sehlin_macneil.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kristina Sehlin MacNeil håller i en workshop under Sáminuorras årsmöte.</p></div></div><p>Det var den 15 maj som den samiska riksungdomsorganisationen i den svenska delen av Sápmi slog upp portarna för sitt årliga möte i Lövånger. Christina Storm Mienna och Kristina Sehlin MacNeil, som är föreståndare och biträdande föreståndare för Várdduo, var inbjudna och organiserade workshops under temat konst, kultur och makt.</p><p>Efter att först ha fått en inledande föreläsning om begreppen arbetade sedan ungdomarna vidare i mindre grupper där de bland annat diskuterade hur konst relaterar till makt i samiskt samhälle.</p><h3>En högt prioriterad samverkan</h3><p>För Várdduo är närvaron vid den här typen av arrangemang en självklarhet. Att få möjlighet att möta nästa generation beskrivs både som inspirerande och strategiskt viktigt.</p><p><br>–  För oss är det högt prioriterat att samverka med samiska organisationer, och att få arbeta med Sáminuorra och samiska ungdomar är både viktigt och givande - det är fantastiskt värdefullt att lyssna in Sápmis framtid! Genom att träffa ungdomarna hoppas vi också kunna väcka ett intresse för fortsatta studier och framtida forskning. Berättar Christina och Kristina.</p>/nyheter/konst-och-makt-diskuterades-pa-saminuorras-arsmote_12176397//nyheter/verkstadsserie-gav-nya-perspektiv-pa-kurs--och-programutveckling_12176363/Verkstadsserie gav nya perspektiv på kurs- och programutvecklingUnder hösten 2025 och våren 2026 genomförde UPL verkstadsserien Kursdesign och programutveckling. I sex verkstäder fick deltagarna möjlighet att arbeta med utvecklingen av egna kurser och program utifrån olika perspektiv på lärande, utbildningsdesign och studenters erfarenheter av utbildningen.Wed, 03 Jun 2026 12:02:22 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ddee0ba9-dd02-43e4-b538-c19cec74a577" data-contentname="Bild programdesignverkstad">{}</div><p>Deltagarna kom från samtliga fyra fakulteter samt Studentcentrum och tillsammans utforskade de frågor som många utbildningar står inför idag - hur deras utbildningar kan utvecklas i takt med förändringar i samhället, hur studenters lärande kan stärkas och hur kurser och program kan utformas för att skapa tydliga och sammanhängande utbildningar.</p><p>Ett av de perspektiv som behandlades var Curriculum Agility, som handlar om hur utbildningar kan utformas för att vara flexibla och kunna anpassas till förändrade förutsättningar. Med utgångspunkt i bland annat teknikutveckling, generativ AI, förändrade studentgrupper och ekonomiska utmaningar fick deltagarna reflektera över hur deras utbildningar kan utvecklas inom ramen för universitetets kvalitetsarbete.</p><h3>Studenters perspektiv, samordning och lärarens olika roller</h3><p>Andra verkstäder fokuserade på studenters Learning Experience Design och hur utbildningens utformning påverkar möjligheterna till lärande. Deltagarna arbetade med frågor om motivation, delaktighet, återhämtning och hur kurser och program kan designas utifrån studenternas perspektiv. Ett återkommande inslag i serien var kombinationen av nya perspektiv och praktiskt utvecklingsarbete kopplat till deltagarnas egna utbildningssammanhang.</p><p>Eva Tengman, studierektor och universitetslektor i fysioterapi, deltog i verkstadsserien och lyfter särskilt fram värdet av att få syn på utbildningen ur studenternas perspektiv.</p><p>– Workshopen om empatisk kursdesign gav värdefulla perspektiv genom att sätta studenten i centrum. Vi gjorde den på vår institution förra månaden och reflekterade över kursens upplägg utifrån olika studenters förutsättningar som vi känner igen specifikt inom vårt ämne.</p><p>Ett annat återkommande tema var hur kurser och program kan hänga ihop på ett mer genomtänkt sätt. Deltagarna arbetade med frågor om progression, samordning mellan kurser och hur examinationer kan planeras för att stödja studenternas lärande och studiegång genom hela utbildningen.</p><p>– I workshopen Learning Experience Design analyserar man programmet utifrån ett student- och lärandeperspektiv. Många olika lärande- och pedagogiska perspektiv diskuteras, säger Eva Tengman.</p><p>Serien innehöll även verkstäder om lärarrollen i högre utbildning. Deltagare uppskattade att diskutera betydelsen av tydlig kommunikation, samspelet mellan parallella kurser och hur lärare kan skapa goda förutsättningar för lärande genom många olika roller, såsom ämnesexpert, coach eller facilitator. Utgångspunkten var att lärare behöver kunna växla mellan de olika rollerna beroende på studentgruppens behov och deltagarna fick reflektera över hur egna erfarenheter, värderingar och föreställningar om god undervisning påverkar de val som görs i utbildningen genom att kartlägga deras ’Curriculum Perspectives’.</p><h3>Fortsatt stöd för kurs- och programutveckling</h3><p>Verkstadsserien är nu avslutad, men de frågor som stod i fokus är fortsatt aktuella. Hur skapas kurser och program som är sammanhängande och hållbara över tid? Hur kan studenternas perspektivet användas som en resurs i utvecklingsarbetet? Och hur kan utbildningar fortsätta utvecklas i en föränderlig omvärld?</p><p>För den som vill fortsätta utforska frågor om kursdesign, programutveckling samt hur studenters lärande och välbefinnande kan främjas finns möjlighet att kontakta UPL för en skräddarsydd verkstad på den egna institutionen. UPL erbjuder även stöd för vidare dialog, gemensamt utforskande och erfarenhetsutbyte.</p>/nyheter/verkstadsserie-gav-nya-perspektiv-pa-kurs--och-programutveckling_12176363//nyheter/lagstiftning-forsvarar-akut-omhandertagande-vid-fjallraddning_12176330/Lagstiftning försvårar akut omhändertagande vid fjällräddningNär människor skadas i fjällmiljö krävs snabb och kvalificerad vård – men lagstiftningen i Sverige försvårar arbetet. Trots sin kompetens och medicinska utbildning får sjuksköterskor som arbetar som fjällräddare inte ge läkemedel i akuta situationer, visar ny forskning från Umeå universitet.Wed, 03 Jun 2026 11:15:56 +0200<p>Fjällräddarna är en frivilligorganisation som styrs av Polisen och bidrar med bland annat första hjälpen och evakuering av skadade i fjällmiljö. I en ny studie från Umeå universitet har en forskargrupp intervjuat 21 fjällräddare från Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten om deras erfarenheter av att omhänderta sjuka eller skadade människor i fjällmiljö. Studien visar att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inte får ge smärtstillande läkemedel till skadade när de jobbar som fjällräddare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d9fb08d31b469c958bf9166c6b8e2c/hylander_johan_0660_210512_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Hylander är forskare vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det här väcker frågor om hur regelverket står i vägen för att ge patienten den behandling som behövs direkt på plats. Det finns en frustration hos de intervjuade fjällräddarna att inte kunna ge smärtlindrande läkemedel till svårt skadade patienter, säger Johan Hylander, forskare vid Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Umeå universitet och ansvarig för studien.</p><p>Personalen lyder under olika lagstiftningar beroende på om de arbetar inom sjukvården eller som fjällräddare under Polisens ledning. Även om de får hantera och dela ut läkemedel i sin yrkesroll kan de alltså inte göra det i uppdraget som fjällräddare. Det skapar utmaningar i omhändertagandet av skadade, där patienten inte kan få smärtlindring i ett första skede och under transport till väntande ambulans eller ambulanshelikopter.</p><p>Trots begränsningar i regelverket vittnar fjällräddarna om en hög grad av uppfinningsrikedom för att övervinna praktiska hinder och snabbt nå fram till nödställda. De säger också att de känner sig trygga i att kunna vårda flera skadade samtidigt. Samtidigt pekar studien på flera centrala områden och frågor som forskarna nu vill undersöka vidare.</p><p>– Vi ser gärna att det genomförs en genomlysning av befintlig lagstiftning för att undersöka på vilket sätt regionala polismyndigheter och sjukvårdsregioner kan samverka kring denna fråga. Det är viktigt eftersom de skadade förtjänar ett bra medicinskt omhändertagande, säger Johan Hylander.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="49262a9d-d9d5-40d8-8386-0364c6387aa6" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/lagstiftning-forsvarar-akut-omhandertagande-vid-fjallraddning_12176330//nyheter/gastforskare-fran-nya-zeeland_12176326/Gästforskare från Nya ZeelandDiego Moreno, doktorand vid University of Otago, forskar om den chilenska offentliga idrottsbyråkratin och gästar nu Pedagogiska institutionen fram till 12 juni.Wed, 03 Jun 2026 09:54:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4c45d479cca549f9ad50912cf07a3da6/diego_moreno4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Diego Moreno är doktorand vid School of Physical Education, Sport and Exercise Sciences, University of Otago (NZ).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Sahlén</span></div></div><p>Diego Moreno är doktorand vid School of Physical Education, Sport and Exercise Sciences, University of Otago (NZ). Diego är i slutfasen av sitt avhandlingsarbete som handlar om den chilenska offentliga idrottsbyråkratin, med särskilt fokus på hur och med vilka konsekvenser anställda navigerar i en vardag fylld av motstridiga mål och instrument. Diego är på besök i Umeå för andra gången och stannar till och med 12 juni.</p>/nyheter/gastforskare-fran-nya-zeeland_12176326//nyheter/vad-skedde-i-samband-med-avvittringen-i-ankarede_12176314/Vad skedde i samband med avvittringen i Ankarede?Vid avvittringen i Ankarede på 1840-talet förlorade samer mark till staten och lokala nybyggare. Det finns oklarheter kring vad som egentligen skedde och hur ägande- och besittningsrätten övergick från samer till andra. Åsa Össbo, forskare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning, fick därför i uppdrag av Sanningskommissionen och Svenska kyrkan att göra en kartläggning.Wed, 03 Jun 2026 14:39:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/99858e8093694adc8851d339c7d216be/ossbo_asa_8598_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Åsa Össbo. Várdduo-Centrum för samisk forskning</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Materialet som har studerats visar att Ankarede ligger i ett område som använts av samer under mycket lång tid och att lokala samer förfogade över kyrkplatsen. Dokumentationen pekar särskilt på en samisk familj som varit närvarande både före och efter att området blev en del av Sverige, säger Åsa Össbo.</p><p>Avvittring var den process som fastställde markägoförhållanden mellan kronan och enskilda i Norrland samt Finland. Processen inleddes i slutet av 1600-talet med hänvisning till 1683 års skogsordning som innebar att staten bestämde vem som skulle äga marken. Syftet var att mer skog skulle bli tillgänglig för bergsbruket som krävde stora mängder träkol.</p><p>Under slutet av 1700-talet började nybyggare göra anspråk i det aktuella området – först på fiskesjöar för tillfälliga vistelser och senare genom boställen och odlingsverksamhet. Denna utveckling förstärktes av förändrade politiska ambitioner kring nybyggen.</p><p>– Samerna hade begränsade möjligheter att påverka själva avvittringsprocessen. De deltog i liten utsträckning i möten och förberedelser, bland annat eftersom många befann sig i fjällen eller på norsk sida när besluten fattades.</p><p>Ankarede begravningsplats invigdes i början av 1800-talet och där fanns även ett bönehus. Under avvittringen framfördes inga kyrkliga anspråk på området kring Ankarede.</p><p>– Kyrkan har att döma av källmaterialet inte haft en framträdande roll i övertagandet av mark. Snarare kan det utläsas en avsaknad av handlande då man kunde agerat för att lyfta ut platsen från ägoindelningen redan då.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Läs rapporten</h2><p><a href="https://sanningskommissionensamer.se/vad-skedde-i-samband-med-avvittringen-i-ankarede/">Vad skedde i samband med avvittringen i Ankarede?</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Om Sanningskommissionen för det samiska folket</h2><p>Sanningskommissionen för det samiska folket är en statlig utredning som tillsatts efter hemställan av Sametinget. Kommissionen är ett oberoende och självständigt organ som ska tolka och utföra det uppdrag som anges i direktivet från regeringen. </p><p><a href="https://sanningskommissionensamer.se/">Sanningskommissionen för det samiska folket</a></p>/nyheter/vad-skedde-i-samband-med-avvittringen-i-ankarede_12176314//nyheter/svenskar-tror-pa-ai-genombrott-i-varden-men-inte-superintelligens_12176023/Svenskar tror på AI-genombrott i vården men inte superintelligensÖver åtta av tio svenskar tror att AI kommer att leda till mycket stora medicinska genombrott, de flesta av dem inom det kommande decenniet. Samtidigt är det betydligt färre som tror att tekniken leder till massarbetslöshet, kraftigt försämrad demokrati eller superintelligenta AI-system bortom mänsklig kontroll. Det visar en ny studie från Umeå universitet.Wed, 03 Jun 2026 08:00:01 +0200<p class="quote-center">Om samhällsomvälvande AI faktiskt utvecklas snabbt kan det finnas en risk att allmänhetens föreställningar om framtiden inte hänger med</p><p>Studien bygger på en nationell enkät med 1 026 personer som genomfördes under sommaren och hösten 2024. Till skillnad från många tidigare AI-undersökningar bidrar forskarna med ett nytt perspektiv. De fokuserar inte bara på människors inställning till tekniken, utan också på när olika AI-scenarier tros bli verklighet.</p><p>Bakom studien står Filip Fors Connolly, docent vid Institutionen för sociologi vid Umeå universitet, tillsammans med professor Mikael Hjerm och doktor Sara Kalucza, forskare vid samma institution.</p><p>– Om samhällsomvälvande AI faktiskt utvecklas snabbt kan det finnas en risk att allmänhetens föreställningar om framtiden inte hänger med. Det gör frågan viktig även ur ett samhälls- och policyperspektiv, säger Filip Fors Connolly.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Svenskarna mer skeptiska än expertprognoser</h2><p>Resultaten visar att 83 procent av de svarande tror att AI någon gång kommer att leda till mycket stora medicinska genombrott. Den vanligaste bedömningen är att det sker inom sex till tio år.</p><p>Drygt fyra av tio, 41 procent, tror att AI på sikt leder till kraftigt ökad arbetslöshet. Nästan lika många, 40 procent, tror att tekniken på sikt kraftigt förbättrar levnadsstandarden, medan 39 procent tror att demokratin kommer försämras kraftigt. Endast 28 procent tror att AI når en nivå där datorer eller robotar kan utföra alla typer av jobb lika bra som människor. 34 procent tror att superintelligent AI bortom mänsklig kontroll blir verklighet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="86706c7f-0a8a-4d71-91f8-301d18b2c07d" data-contentname="Faktaruta procent">{}</div><p>En minoritet tror också på de mer långtgående scenarierna där AI ska kunna utföra alla typer av jobb lika bra som människor. Det som experterna ofta kallar artificiell generell intelligens, AGI, eller att superintelligenta AI-system bortom mänsklig kontroll uppstår.</p><p>– I expertdebatten finns ett stort fokus på när AGI kan komma, och vissa prognoser pekar mot en ganska nära framtid. Vår studie visar att allmänheten i Sverige är betydligt mer skeptisk och ofta placerar sådana utvecklingar långt fram i tiden, säger Filip Fors Connolly.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tre grupper i synen på AI</h2><p>Forskarna delade in svaren i tre grupper baserat på hur deltagarna hade svarat på fem frågor om AI. Den största gruppen, 47 procent, beskrivs som optimistisk och förväntar sig främst positiva effekter av AI.</p><p>En annan grupp, 42 procent, beskrivs som ambivalent och tror att AI kommer att föra med sig både positiva och negativa förändringar. Samtidigt beskrivs 11 procent som skeptiska och tror inte att AI kommer att leda till några större samhällsförändringar.</p><p>Personer med högre utbildning och högre självskattad kunskap om AI tillhör oftare den optimistiska gruppen.</p><p>– AI-debatten handlar ofta om för eller emot. Men för att utforma en klok AI-politik behöver vi också förstå vilka framtider människor faktiskt tror kan inträffa. Vår studie visar att de förväntningarna skiljer sig markant åt i befolkningen, avslutar Filip Fors Connolly.</p>/nyheter/svenskar-tror-pa-ai-genombrott-i-varden-men-inte-superintelligens_12176023//nyheter/studie-visar-hur-fostermiljon-minskar-risken-for-typ-1-diabetes_12176110/Studie visar hur fostermiljön kan minska risken för typ 1 diabetesForskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att miljön i livmodern kan lämna bestående avtryck i immunsystemet och påverka risken att utveckla typ 1-diabetes, även när arvet är detsamma. Resultaten nyanserar bilden av hur genetiska och tidiga miljöfaktorer samverkar vid autoimmuna sjukdomar.Wed, 03 Jun 2026 08:29:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b188eae927f248dc8089eaca50116b5d/lejon_renman_labb_260601-jnm2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor Kristina Lejon och forskningsingenjör Emma Renman visar att miljön i livmodern kan påverka immunsystemets utveckling och därigenom minska risken för typ 1-diabetes, oberoende av genetiska faktorer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Våra resultat från en musstudie tyder på att honans immunsystem påverkar hur avkommans immunceller mognar och fungerar hos möss, bortom vad genetiken ensam kan förklara, säger Kristina Lejon, professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, som lett forskningen.</p><p>Studien bygger på en väletablerad forskningsmodell där man använder möss som spontant utvecklar typ 1‑diabetes, så kallade NOD‑möss. Forskarna flyttade NOD‑embryon till honor från en annan musstam (kallad B6). På så sätt kunde de undersöka hur miljön i fosterlivet – oberoende av generna – påverkar immunsystemets utveckling och risken att senare utveckla sjukdom.</p><p>NOD-möss som utvecklats i B6-honor fick cirka 50 procent lägre förekomst av typ 1-diabetes än NOD-möss som burits av NOD-honor. Samtidigt var graden av inflammatorisk infiltration i bukspottkörteln jämförbar mellan grupperna, vilket tyder på att skillnaden ligger i hur immunsvaret regleras och inte i om inflammation uppstår.</p><p>När forskarna studerade immunsystemet hos dessa möss såg de långvariga förändringar. Immunsystemet blev mer balanserat, med fler celler som dämpar överreaktioner och förändrade tecken av självskadliga antikroppar. Detta skulle i sin tur kunna minska risken för att sjukdomen utvecklas.</p><p>Forskarna kunde utesluta att effekten berodde på genetiska skillnader eller på påverkan från moderns tarmflora efter födseln.</p><p>– En möjlig förklaring är i stället att antikroppar som överförs via moderkakan påverkar hur immunförsvaret ”programmeras” tidigt i livet, säger Emma Renman, forskningsingenjör på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>– Det här visar att faktorer från mushonan kan forma avkommans immunförsvar på ett djupare sätt än man tidigare förstått, säger Kristina Lejon.</p><p>Studien väcker nya frågor om huruvida liknande mekanismer kan påverka sjukdomsrisk även hos människor – och hur tidiga faktorer under graviditeten i så fall kan bidra till att förebygga autoimmun sjukdom.</p><p>Studien är genomförd vid Umeå universitet och finansierades av Odd Fellow Orden och Umeå universitet.</p>/nyheter/studie-visar-hur-fostermiljon-minskar-risken-for-typ-1-diabetes_12176110//nyheter/om-sprak-och-identiteter-pa-seychellerna_12176094/Om språk och identiteter på SeychellernaSeychellernas historia präglas av att ha varit en fransk slavbaserad bosättning och brittisk koloni. I en ny avhandling undersöker Ronia Anacoura vid Umeå universitet, hur historisk och samtida språkpolitik påverkar samhällets uppfattningar och praxis kring språk på Seychellerna.Wed, 03 Jun 2026 11:51:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c6b2f0563a934be78c9db808ff8f21ac/ronia_anacoura_img_6269-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ronia Anacoura</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Avhandlingen belyser språkets betydelse i konstruktionen av den seychelliska identiteten</p><p>Avhandlingen är en sociolingvistisk studie av språkideologier på Seychellerna, som har engelska och franska som nationalspråk vid sidan av seselwa, som är landets första språk.</p><p>Fokus ligger på de roller som seselwa, engelska och franska spelat inom språkpolitik över tid och inom olika sociopolitiska domäner genom landets historia hittills. Ronia Anacoura säger att hon med hjälp av olika metoder undersökt det fortsatta samspelet mellan deklarerad och faktisk språkpolitik på Seychellerna.</p><p>– Avhandlingen belyser språkets betydelse i konstruktionen av den seychelliska identiteten, liksom den ihållande förhandlingen mellan dominerande och underordnade språk i offentliga institutioner, inklusive rättsväsendet, parlamentet, det offentliga rummet, offentliga medier och offentlig utbildning, säger Ronia Anacoura och fortsätter:</p><p>– Med hjälp av Shohamy's <em>De Facto Language Policy Framework</em>, formulerat kring de postkoloniala begreppen språkhegemoni och bildandet av kreolska identiteter, syftar min studie till att avslöja de ideologier som ligger till grund för språkpolitik, de historiska och sociala faktorer som formar den, och deras praktiska inverkan på nationell identitet, social inkludering och språkstyrning på Seychellerna.</p><p>Ronia Anacoura avslutar med att framhålla att avhandlingen syftar till att bidra till akademiska debatter om språkhegemoni, kreolsk identitet och policyutveckling, samtidigt som den erbjuder insikter för framtida språkstyrning i flerspråkiga postkoloniala samhällen.</p>/nyheter/om-sprak-och-identiteter-pa-seychellerna_12176094//nyheter/donationer-starker-cancerforskningen-i-umea_12175985/Donationer stärker cancerforskningen i UmeåVarje år får Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet omkring 2 000 gåvor. Pengarna går till forskning om bland annat cancer, diabetes, Alzheimers sjukdom och ALS och spelar en avgörande roll för att forskningen ska kunna utvecklas vidare.Tue, 02 Jun 2026 13:21:43 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/22860286-nursing-home.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Varje år får omkring 70 000 personer i Sverige ett cancerbesked – och i kampen mot sjukdomen spelar donationer en central roll..</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Donatorer kan själva välja vilket område de vill stödja, och just cancerforskningen är ett av de områden som får mest stöd. I 2025 års utdelning gick en stor del av medlen till nya projekt som nu har startat, ofta i form av treåriga bidrag.</p><p>En av forskarna som fått stöd är Stefan Björklund, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Han studerar grundläggande mekanismer i cellen som kan kopplas till cancer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från DNA till protein och vad som kan gå fel</h2><p>Allt liv bygger på att celler kan läsa av sin genetiska information och omvandla den till proteiner. Den processen är avgörande, men också känslig för störningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/stefan_bjorklund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stefan Björklund, Professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi försöker förstå hur cellen reglerar vilka proteiner som ska bildas, och när. Det är något som i sin tur kan påverka utvecklingen av cancer, säger Stefan Björklund.</p><p>Hans forskning fokuserar på ett stort proteinkomplex som kallas Mediatorn. Komplexet fungerar som en ”molekylär strömbrytare” för att styra vilka gener som ska vara aktiva. Tidigare har forskare främst studerat en variant av Mediatorn som inte är bunden till DNA. Nu har Björklunds grupp i stället visat att den DNA-bundna formen samverkar med andra viktiga proteiner i cellkärnan.</p><p>Resultaten öppnar för nya insikter i hur cellens proteinproduktion styrs och vad som händer när den regleringen störs.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nya insikter om cancer och möjliga behandlingar</h2><p>Ett särskilt fokus i projektet ligger på ribosomer – cellens “proteinfabriker”. Forskning har på senare år visat att cancerceller kan innehålla förändrade ribosomer, så kallade onko‑ribosomer, som bidrar till tumörers tillväxt och aggressivitet.</p><p>– Om regleringen av ribosomer går fel kan det leda till att cellen börjar producera proteiner på ett sätt som gynnar cancerutveckling, förklarar Stefan Björklund.</p><p>Samtidigt pekar nya studier på att dessa mekanismer också kan bli mål för framtida behandlingar. Att förstå detaljerna i hur processen styrs är därför ett viktigt steg mot nya terapier.</p><p>Flera forskare i Umeå fick medel i fjolårets utdelning och angriper cancer från olika håll. Universitetslektor Oskar Hemmingsson, vid Institutionen för diagnostik och intervention, kombinerar kliniska studier av avancerad cancer med laboratorieforskning. I projektet använder han modellorganismen, rundmasken<em> C. elegans</em>, för att hitta substanser som kan bromsa centrala mekanismer bakom cancerutveckling. Metoden gör det möjligt att snabbare identifiera lovande kandidater för vidare studier.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fbe9fc455594c06b603f7f840b1bb90/hemmingsson_oskar_9484_220426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oskar Hemmingsson, Universitetslektor, överläkare och universitetslektor på Institutionen för diagnostik och intervention. Enhet: Kirurgi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Stödet var viktigt för att vi skulle kunna ta nästa steg i projektet. Vi har kunnat testa läkemedelskandidater som vi först identifierat i <em>C. elegans</em> direkt på tumörceller, säger Oskar Hemmingsson.</p><p>Även professor Andrei Chabes fick stöd och studerar hur balansen av cellens DNA‑byggstenar påverkar genomets stabilitet. När balansen rubbas kan det leda till genetiska skador och cancer, men kunskapen kan också bana väg för mer precisa behandlingar.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Donationer driver forskningen framåt</h2><p>I takt med att forskningsanslag från traditionella finansiärer minskar och kostnaderna för forskning ökar, blir privata donationer allt viktigare.</p><p>– Stödet från insamlingsstiftelsen är avgörande för att vi ska kunna driva våra projekt vidare och hålla en internationellt konkurrenskraftig nivå. Pengarna används bland annat till personal, material och avancerad utrustning. Det är kostnader som annars kan vara svåra att täcka fullt ut, säger Stefan Björklund.</p><p>Donationer är i dag en nödvändig del av cancerforskning i Sverige. Särskilt gäller det investeringar i dyr forskningsinfrastruktur, där privata stiftelser ofta står för en stor del av finansieringen.</p><p>– Utan privata givare skulle mycket av vår forskning inte vara möjlig, säger Oskar Hemmingsson.</p><p>Inför 2026 väntas Insamlingsstiftelsen kunna dela ut ännu mer medel än tidigare, efter flera större donationer i slutet av 2025. Det innebär nya möjligheter för forskare i Umeå att fortsätta jaga svar på några av medicinens svåraste frågor.</p>/nyheter/donationer-starker-cancerforskningen-i-umea_12175985//nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans_12175979/Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans 2026Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans utdelas i år till Felix Forsgren och Albin Renlund, Handelshögskolan vid Umeå universitet, för uppsatsen med titeln “Capital Structure Adjustment in Nordic M&A: The speed of post-acquisition leverage convergence.” Priset består av ett stipendium på 20 000 SEK och kommer att delas ut vid Handelshögskolans diplomeringsceremoni i Aula Nordica den 4 juni, 2026.Tue, 02 Jun 2026 13:42:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/albin_renlund.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Albin Renlund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><h3>Albin Renlund:</h3><p>Först vill jag tacka Siemens Financial Services för att vi har tilldelats Best Student Thesis Award i finans 2026. Jag vill även rikta ett stort tack till min uppsatspartner Felix för hans fantastiska arbete under hela skrivprocessen.</p><p>Det känns otroligt givande och ärofyllt att vår uppsats har uppmärksammats som både högkvalitativ och relevant för finansområdet. Slutligen vill jag tacka vår handledare Ebrahim Bazrafshan för hans stöd, vägledning och värdefulla kritik under uppsatsens gång, vilket bidrog till att säkerställa att vår studie höll en hög standard och bidrog till forskningsområdet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f63173a214344e39b994e01a8d94c7cf/felix_forsgren.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Felix Forsgren</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Hamrén</span></div></div><h3>Felix Forsgren:</h3><p>Jag vill verkligen tacka Siemens Financial Services och Handelshögskolan vid Umeå universitet för att ha tilldelats det här priset. Att få denna utmärkelse är både en stor ära och en betydelsefull bekräftelse på den tid och det arbete vi har lagt ner på uppsatsen. Det känns särskilt roligt att vårt arbete har uppmärksammats för sin relevans inom finansområdet.</p><p>Jag vill tacka min uppsatspartner Albin för hans arbetsmoral och engagemang genom hela processen. Jag vill även rikta min uppskattning till vår handledare Ebrahim Bazrafshan, för hans vägledning, stöd och konstruktiva feedback, som hjälpte oss att stärka uppsatsen.</p><h3>Juryns motivering</h3><p>I motiveringen till priset nämner juryn bland annat att den vinnande uppsatsen utmärks av en väl motiverad frågeställning, som analyserats på ett förtjänstfullt sätt med relevant metodik och data. Studien, som är välskriven, bidrar med både teoretisk och praktisk kunskap rörande hur nordiska företag anpassar sin kapitalstruktur efter företagsuppköp.</p><p>Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium, har gjorts möjlig av Handelshögskolans samarbete med <a href="https://www.siemens.com/sv-se/products/financial-services/">Siemens Financial Services</a>.</p><h3>Om uppsatsen</h3><p>Handledare till uppsatsen var <a href="~/link/ca2077e227644d94806491ff4bdac108.aspx">Ebrahim Bazrafshan</a>.</p><p>Du hittar uppsatsen <a href="http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1972509">här</a>.</p>/nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans_12175979//nyheter/geografiamnet-nyckel-till-hallbarhetsforstaelse_12175962/Geografiämnet nyckel till hållbarhetsförståelseGeografi i skolan har stor potential att stärka elevers förståelse för hållbar utveckling. Men hur begreppet används i undervisningen är avgörande – annars riskerar kunskapen att bli ytlig. Det visar Hampus Hallingfors i sin avhandling.Tue, 02 Jun 2026 13:21:59 +0200<p class="quote-center"> När undervisningen tar sin utgångspunkt i platser som eleverna känner till blir det lättare att förstå sambanden mellan det lokala och det globala, och vad hållbar utveckling faktiskt innebär i praktiken.</p><p>Geografiämnet är väl lämpat för att undervisa om hållbar utveckling eftersom det behandlar relationen mellan människa och miljö. Det framgår av avhandlingen som bygger på intervjuer med högstadielärare i Västerbotten och analyser av en läroplansdebatt mellan 2004–2006.</p><p>Men resultaten visar också att det inte räcker att bara lyfta hållbar utveckling som begrepp. Hur undervisningen utformas har stor betydelse för vad eleverna faktiskt lär sig.</p><p>– Geografiämnet har goda förutsättningar att bidra till elevers förståelse av hållbar utveckling, men undervisningen behöver konkretiseras för att inte stanna vid allmänna formuleringar, säger Hampus Hallingfors, doktorand vid Institutionen för geografi.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från globala mål till lokal verklighet</h2><p>En central slutsats i studien är att undervisningen blir mer meningsfull när globala hållbarhetsfrågor kopplas till elevernas egen vardag. Genom att utgå från lokala miljöer och konkreta exempel kan elever både stärka sin förståelse och utveckla ett kritiskt förhållningssätt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f6594f8eb062466e89523f19483d138a/avhandlingsbild4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Att uppleva naturen på plats är ett enkelt sätt att närma sig hållbarhetsfrågor, menar Hampus Hallingfors.<br><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Hampus Hallingfors</span></p></div></div><p>– När undervisningen tar sin utgångspunkt i platser som eleverna känner till blir det lättare att förstå sambanden mellan det lokala och det globala, och vad hållbar utveckling faktiskt innebär i praktiken. Ett sådant arbetssätt öppnar också för diskussion och kritiskt tänkande och kan uppmuntra elever att agera för hållbar utveckling i sin egen närmiljö, säger Hampus.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Begränsat utrymme och otydliga ramar</h2><p>Studien pekar också på flera utmaningar. Geografiämnets relativt låga status i skolan och den begränsade undervisningstiden gör att hållbarhetsfrågor inte får det utrymme som de kräver.</p><p>Lärarna lyfter också att läroplanens formuleringar ibland upplevs som otydliga, vilket påverkar deras handlingsutrymme. Samtidigt bidrar en ökad spridning av så kallade alternativa fakta till att undervisningen blir mer komplex.</p><p>– Det finns en paradox i att hållbar utveckling är en av vår tids mest diskuterade frågor, samtidigt som geografiämnet – som har särskilt goda möjligheter att belysa den – får begränsat utrymme i skolan, säger Hampus Hallingfors.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Stort behov av fortbildning</h2><p>Ett av de mest framträdande resultaten i avhandlingen är lärarnas uttryckta behov av mer ämnesspecifik fortbildning och en närmare koppling mellan skola och universitet. Flera lärare upplever också att den naturgeografiska delen av lärarutbildningen är otillräcklig.</p><p>Tillgången till fortbildning upplevs dessutom variera geografiskt, där lärare i norra Sverige tycker att möjligheterna är mer begränsade.</p><p>– För att undervisningen om hållbar utveckling ska bli både relevant och fördjupad behövs stärkt fortbildning och ett tätare samarbete mellan akademi och skola, säger  säger Hampus Hallingfors.</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2057985&dswid=-4900">Länk till avhandlingen</a></p>/nyheter/geografiamnet-nyckel-till-hallbarhetsforstaelse_12175962//nyheter/forskningssamarbete-om-vaxters-rottillvaxt-tog-form-under-icelab-camp_12175699/Forskningssamarbete om växters rottillväxt tog form under IceLab CampEtt slumpmässigt möte mellan en växtfysiolog och en beräkningsbiolog under Umeå universitets tvärvetenskapliga "IceLab Camp" har utvecklats till ett pågående forskningssamarbete om hur växter reglerar rottillväxt som svar på näringsämnen. Matematiska modeller blev en avgörande för att kringgå en experimentell begränsning.Tue, 02 Jun 2026 11:34:48 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från projekt under IceLab Camp till forskningssamarbete</h2><p>Samarbetet började i september 2024 under IceLab Camp, en tvärvetenskaplig kurs som organiseras av Integrated Science Lab (IceLab) vid Umeå universitet. Kursen är utformad för att stimulera nya tvärvetenskapliga forskningsidéer. Barbora Pařízková, växtfysiolog vid Umeå Plant Science Centre, och Suvam Roy, beräkningsbiolog vid Institutionen för molekylärbiologi, fördes samman genom kursens tvärvetenskapliga gruppindelning.</p><p>När deltagarna presenterade sina forskningsprojekt för varandra upptäckte de att Suvam Roys expertis inom beräkningsmodellering kunde hjälpa Barbora Pařízková i hennes forskning om hur olika former av kväve påverkar växters arkitektur. Mer specifikt kunde den bidra till att övervinna en begränsning i hennes experimentella arbete. </p><p class="quote-center">Det här samarbetet visade hur matematiska modeller kan hjälpa oss att testa scenarier som helt enkelt inte är möjliga i verkligheten. Det förvandlade en biologisk vägg till en väg framåt för nya upptäckter.</p><p>– När vi började prata om våra projekt insåg jag att Suvam kunde bidra med beräkningsverktyg som kunde hjälpa till att komma förbi en experimentell utmaning i mitt projekt. Jag studerar växthormoners roll i rotutveckling, men dessa hormoner är så viktiga att vi inte kan ta bort dem genetiskt. Vi behövde modellering för att simulera situationer som vi inte kan skapa experimentellt, förklarar Barbora. </p><p>Detta blev grunden för deras gemensamma projekt i kursen. När kursen avslutades fortsatte dock Barbora och Suvam att arbeta tillsammans. Nu, våren 2026, är deras forskning redo att skickas in till en vetenskaplig tidskrift. </p><h3>Matematiska modeller avslöjar dolda mekanismer bakom rottillväxt</h3><p>Barbora Pařízková var intresserad av hur organiskt kväve påverkar rotutveckling. Hon undersökte särskilt aminosyran L-glutamin (L-GLN) och dess tillväxtfrämjande effekter via auxin, ett växthormon som är avgörande för rotutveckling. Barbora upptäckte att L-GLN aktiverar auxin, men kunde inte blockera hormonet experimentellt eftersom det är livsnödvändigt och växter därför producerar det via flera överlappande biosyntesvägar. </p><p>För att kunna studera auxin måste forskare isolera olika vägar för auxinproduktion i växter, men detta var inte möjligt med traditionella experimentella metoder eftersom auxin är livsnödvändigt för växters överlevnad. Växter har därför utvecklat flera överlappande vägar för att producera auxin. Om en väg blockeras kan andra vägar kompensera och produktionen fortsätter. Detta gör det nästan omöjligt att med traditionella laboratorieexperiment studera enskilda biosyntesvägar för auxin. </p><p>När vissa biologiska frågor är svåra att undersöka experimentellt kan matematiska modeller hjälpa forskare att utforska möjliga scenarier och generera förutsägelser. Det var precis vad Barbora och Suvam började göra. </p><p>Med hjälp av metaboliska simuleringar baserade på transkriptomikdata undersökte Suvam hur växter svarar på L-GLN via auxin. </p><p>– Modellen visade att växter som tillfördes glutamin aktiverade en alternativ auxinbiosyntesväg jämfört med växter som tillfördes nitrat, vilket främjade rottillväxt, förklarar Suvam Roy. </p><p>Den beräkningsbaserade modelleringen hjälpte dem också att identifiera kandidatgener som reglerar aktiveringen av specialiserade rotprimordier som svar på L-GLN. Två av dessa gener verkade begränsa aktiveringen av sidorotstillväxt. För att verifiera modellens förutsägelser tog de fram växter som saknade dessa gener och observerade en ökad aktivering av sidorötter. </p><p>Barbora och Suvam ser fram emot att dela fler detaljer om sina upptäckter när granskningen av artikeln är avslutad. </p><h3>Värdet av tvärvetenskapligt samarbete</h3><p>Barbora Pařízková hade tidigare sökt hjälp med hur man kan studera enskilda biosyntesvägar för det viktiga växthormonet auxin. Hon presenterade sitt forskningsproblem vid ett IceLab Lunch Pitch-evenemang våren 2024, men hittade då inte rätt koppling till andra forskare. Hon fortsatte dock att söka samarbeten och under IceLab Camp föll pusselbitarna på plats som gjorde forskningen möjlig. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dad8526f5ad84b90b1f36caac56be579/20240313_icelablunchpitch-072.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barbora Parizkova berättar om sidorötternas tillväxt vid en IceLab Lunch Pitch den 13 mars 2024</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>GABRIELLE BEANS</span></div></div><p>– Det här samarbetet visade hur matematiska modeller kan hjälpa oss att testa scenarier som helt enkelt inte är möjliga i verkligheten, säger Barbora.</p><p>Det öppnade en väg förbi det experimentella hinder jag stött på, mot nya upptäckter. <br>För Suvam Roy visar projektet värdet av tvärvetenskapliga miljöer och aktiviteter där forskare med mycket olika expertis kan utbyta idéer i ett tidigt skede. </p><p>– Projektet växte fram direkt ur samtalen under IceLab Camp, säger han. Det visade hur beräkningsbaserade och experimentella metoder kan komplettera varandra på oväntade sätt. </p>/nyheter/forskningssamarbete-om-vaxters-rottillvaxt-tog-form-under-icelab-camp_12175699//nyheter/studenter-delar-kunskap-och-bygger-natverk-pa-ski-konferensen_12175946/Studenter delar kunskap och bygger nätverk på SKI-konferensenDen 1 juni samlades studenter för den årliga studentkonferensen för idrottsutbildningar, SKI, vid Umeå universitet. Under eftermiddagen presenterade de sina examensarbeten för en ämnesöverskridande publik och fick möjlighet att dela kunskap och perspektiv.Tue, 02 Jun 2026 10:19:07 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3b1a4ddd-9fd3-4ed0-92d1-a613050daba4" data-contentname="SKI-konferens 2026_1">{}</div><p>SKI-konferensen är en mötesplats där studenter från Idrottsfysiologprogrammet, Idrottsvetenskapliga programmet, Psykologprogrammet med inriktning mot idrott samt Tränarprogrammet får möjlighet att visa upp sina examensarbeten genom posters och korta muntliga presentationer. Syftet är att stärka kunskapsutbytet mellan utbildningarna och skapa möjligheter för nätverkande inför det kommande arbetslivet.</p><p>Den fakultetsöverskridande konferensen arrangeras av Jenny Svender och Cecilia Stenling vid Pedagogiska institutionen, Louise Davis vid Institutionen för psykologi, Andreas Hult vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering samt Tove Mårs vid Idrottshögskolan.</p><p>–Konferensen ger studenterna möjlighet att visa upp sina arbeten i ett större sammanhang och samtidigt ta del av hur andra närmar sig olika frågeställningar inom idrottsområdet, säger Tove Mårs, projektsamordnare vid Idrottshögskolan.</p><h3>På väg mot arbetslivet</h3><p>Under konferensen genomfördes även ett panelsamtal med temat ”På väg mot arbetslivet”, där representanter från idrottsrörelsen och arbetslivet delade med sig av sina erfarenheter. Marie-Louise Jarlenfors, vd och sportchef IKSU, Anders Wahlström, utvecklingschef vid Modohockey, och Hannes Andersson, utvecklingsansvarig på Svenska Badmintonförbundet samt verksamhetsledare för Badmintons kompetenscentrum vid Idrottshögskolan, deltog i samtalet.</p><p>–Panelsamtalet ger studenterna möjlighet att reflektera över sin framtida yrkesroll och ställa frågor kring kompetensbehov, karriärvägar och hur olika professioner samverkar inom idrotten, säger Tove Mårs.</p><h3>Pris för bästa presentation</h3><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e62a5027-df44-4572-b8f3-ffb706f30e70" data-contentname="SKI-konferens 2026_2">{}</div><p>En jury bestående av representanter från Idrottshögskolans forskningsråd, Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan, samt Taru Tervo, forskningssamordnare vid Idrottshögskolan, delade ut pris för bästa poster och presentation.</p><p>Den vinnande studenten, Tova Jonsson från Idrottsvetenskapliga programmet, uppmärksammades för sin välgjorda och pedagogiska poster, sitt tydliga framförande och arbetets relevans inom idrottspedagogik.</p><p>Tovas kandidatuppsats ”Mellan utbildning och praktik – en kvalitativ dokumentanalys av kunskap och lärande i Svenska fotbollsförbundets tränarutbildningsprogram” behandlar ett viktigt ämne, nämligen den utbildning som ges inom idrottens förbund.</p><p>–Hennes presentation var pedagogisk, välstrukturerad och hade ett tydligt och hade ett tydligt och sammanhängande flöde. Hon gav också genomtänkta och utförliga svar på jurygruppens frågor, säger Apostolos Theos och fortsätter:</p><p>– Studentkonferensen är en viktig del av Idrottshögskolans arbete med att stärka samverkan mellan utbildningar, forskning och omvärld. Genom att samla studenter från olika program skapas en mötesplats där kunskap delas, idéer utvecklas och kontakter knyts inför det kommande arbetslivet, säger Apostolos Theos.</p>/nyheter/studenter-delar-kunskap-och-bygger-natverk-pa-ski-konferensen_12175946//nyheter/framrostad-till-arets-basta-forelasare-_12175888/Framröstad till årets bästa föreläsare av personalvetarprogrammets studenterStaffan Ingmanson har blivit tilldelad pris för bästa föreläsare av studenterna på personalvetarprogrammet. Tue, 02 Jun 2026 09:11:38 +0200<p>Staffan Ingmanson, docent på Juridiska institutionen, har av förstaårsstudenterna på personalvetarprogrammet blivit framröstad till årets bästa föreläsare, vilket han tycker känns väldigt hedrande. Motiveringen lyder”…för dina tydliga och välstrukturerade föreläsningar med ett pedagogiskt upplägg som gör även svåra moment lättare att förstå. Genom att lyfta fram relevant information och skapa engagemang under föreläsningarna bidrar du till en positiv och lärorik studiemiljö”.</p><p>Staffan undervisar på kursen Arbetsrätt för personalvetare som studenterna på personalvetarprogrammet läser under sitt första år.</p><p>– Personalvetare uppvisar ett genuint intresse för arbetsrätten och goda kunskaper i ämnet är viktigt i den framtida yrkesrollen, säger Staffan.</p>/nyheter/framrostad-till-arets-basta-forelasare-_12175888//nyheter/nytt-material-kan-rena-vatten-lagra-energi-och-avge-ljus_12174292/Nytt material kan rena vatten, lagra energi och avge ljusGenom att tillsätta små mängder metall till ett etablerat biomaterial har en doktorand vid Umeå universitet utvecklat nya funktioner med potential inom allt från miljörening till elektronik och belysning.Tue, 02 Jun 2026 09:10:36 +0200<p>Ett och samma material men med helt olika egenskaper beroende på vilken metall som tillsätts. Det är kärnan i den forskning som Sana Elbashir presenterar i sin kommande doktorsavhandling vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.</p><p class="quote-center">Samma kristallstruktur ger två helt olika resultat beroende på vilken metall vi tillsätter</p><p>Genom att ”dopa” det syntetiska biomaterialet β-trikalciumfosfat (β-TCP) med zink eller koppar har hon visat hur materialets funktion kan styras i olika riktningar – från ljusemission till kemisk nedbrytning av föroreningar.</p><p>– Samma kristallstruktur ger två helt olika resultat beroende på vilken metall vi tillsätter. Zink styr energin mot kemiska reaktioner, medan koppar istället omvandlar den till ljus, säger Sana Elbashir.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fe331496-a9b1-4589-898b-c0807849c7a7" data-contentname="Sana - XR">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kan bryta ned föroreningar med solljus</h2><p>Den zinkdopade varianten visade särskilt lovande resultat som fotokatalysator. Under simulerat solljus kunde materialet effektivt bryta ned organiska färgämnen, samtidigt som det visade god stabilitet.</p><p>Det öppnar för möjliga tillämpningar inom bl a miljöteknik, där solljus kan användas för att effektivisera nedbrytning av föroreningar i vatten.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Intressant för elektronik och sensorer</h2><p>Samtidigt uppvisade de metallmodifierade materialen förbättrade elektriska egenskaper. Förmågan att lagra elektrisk laddning ökade markant och laddningsdynamiken blev snabbare jämfört med det rena materialet.<br>Det gör materialet relevant även för framtida elektronik, till exempel i små kondensatorer eller sensorer.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Från biomaterial till multifunktionella tillämpningar</h2><p>β-TCP används sedan tidigare inom medicinska tillämpningar, bl a för benuppbyggnad och för läkemedelsleverans i kroppen. Den nya forskningen visar att materialet också kan få helt andra användningsområden utan att förlora sin biokompatibilitet.</p><p>– Det gör att vi i framtiden skulle kunna utveckla material som både fungerar medicinskt och har ytterligare funktioner, till exempel att förebygga infektioner eller styra läkemedelsfrisättning, säger Sana Elbashir.</p>/nyheter/nytt-material-kan-rena-vatten-lagra-energi-och-avge-ljus_12174292//nyheter/ny-forskning-ger-rost-at-okanda-kvinnosjukdomen-lipodem_12175310/Ny forskning ger röst åt okända kvinnosjukdomen lipödemMånga kvinnor med sjukdomen lipödem upplever att de inte tas på allvar i vården, trots att sjukdomen ofta innebär stora begränsningar och starkt påverkad livskvalitet. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.Tue, 02 Jun 2026 08:30:00 +0200<p>Lipödem är en kronisk sjukdom som främst drabbar kvinnor och innebär att det samlas oproportionerliga mängder fett på benen och ibland armarna. Tillståndet orsakar också smärta, tyngdkänsla och att man lätt får blåmärken på de drabbade kroppsdelarna. Trots detta är kunskapen om sjukdomen fortfarande begränsad, både inom forskning och hälso- och sjukvård.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebe1ee2e445540e98cee56827d3fc8fa/dahlberg_johan_19112024_hkn-42.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Dahlberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet samt specialistläkare vid Hud- och STD-kliniken på Norrlands universitetssjukhus.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Lipödem kan påverka många delar av livet – socialt, i arbete och i familjen. Ökad medvetenhet, bättre diagnostik och mer forskning om behandlingar är avgörande för att förbättra livssituationen för de drabbade, säger Johan Dahlberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet samt specialistläkare vid Hud- och STD-kliniken på Norrlands universitetssjukhus.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tas inte alltid på allvar</h2><p>Johan Dahlberg har träffat patienter med lipödem sedan 2019. I sin avhandling har han undersökt de erfarenheter som kvinnor med lipödem har av sin sjukdom och av kontakter med vården. Resultaten ger en samstämmig bild: sjukdomen har stora konsekvenser för den som drabbas. Det kan handla om svårigheter att hitta kläder som passar, begränsningar i arbetslivet och en känsla av socialt utanförskap. Samtidigt finns en oro för hur symtomen ska utvecklas över tid.</p><p>– Ofta beskriver kvinnorna också att de inte blir tagna på allvar av sjukvården och upplever sig ifrågasatta när de berättar om sina symtom. Det påverkar både livskvaliteten och tilliten till vården, säger Johan Dahlberg.</p><p>Samtidigt visar avhandlingen att lipödem inte tycks påverka muskelstyrka eller muskelmassa hos den som drabbas. I stället handlar det om en oproportionerlig ökning av fettvävnad. Det är ett viktigt resultat som kan bidra till att bättre förstå sjukdomen och hur kvinnor påverkas av lipödem.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Många söker information på egen hand</h2><p>Forskningen om lipödem är fortfarande begränsad, och i avhandlingen har patienter och vårdpersonal därför fått lyfta vilka frågor som är viktigast att fortsätta forska på framöver. Högt på listan står bättre metoder för att ställa diagnos, och mer kunskap om vilka behandlingar som faktiskt hjälper. Bristen på vetenskapligt underlag begränsar idag de behandlingar som vården erbjuder. Många drabbade vittnar om att de tvingas söka information och hjälp på egen hand. Avhandlingen betonar därför behovet av ökad kunskap i vården, tidigare upptäckt av symtom och riktade insatser som tar hänsyn till patienternas vardag och behov.</p><p>– Min förhoppning är att forskningen ska bidra till en mer jämlik vård för kvinnor med lipödem, säger Johan Dahlberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b8fd2e30-c08b-431d-93fa-2e1cc8fdc2cc" data-contentname="Om disputationen">{}</div>/nyheter/ny-forskning-ger-rost-at-okanda-kvinnosjukdomen-lipodem_12175310//nyheter/efter-kriget-formas-mostar-av-strider-om-minne-och-framtid_12175595/Efter kriget formas Mostar av strider om minne och framtidVad ska bevaras, byggas upp eller glömmas efter ett krig? En ny studie från Umeå universitet visar hur konflikter om historia, identitet och framtid fortfarande präglar den bosniska staden Mostar, tre decennier efter Bosnienkriget.Tue, 02 Jun 2026 08:00:00 +0200<p class="quote-center">Platser upplevs aldrig enbart som fysiska platser</p><p>Kriget i Bosnien och Hercegovina mellan 1992 och 1995 lämnade stora delar av staden Mostar i ruiner. Men återuppbyggnaden har handlat om långt mer än att reparera hus och gator. Det visar ny forskning från Umeå universitet.</p><p>Enligt Matheus Souza, forskarstuderande i statsvetenskap, bär stadens miljöer fortfarande på olika berättelser om det förflutna och skilda föreställningar om framtiden.</p><p>– Min forskning visar att platser aldrig upplevs enbart som fysiska platser. De formas också av olika minnen av det förflutna, erfarenheter av nuet och förväntningar på framtiden, säger han.</p><p>För vissa politiker och andra personer med inflytande symboliserade kvarvarande krigsruiner stagnation och ett behov av modernisering. Andra invånare och organisationer såg i stället ett värde i att bevara platser som bar på minnen och kontinuitet från tiden före kriget.</p><p>– Andra människor beskrev vissa platser genom känslor av väntan, stillastående och osäkerhet och menade att vardagslivet i staden hade blivit ”fastlåst” efter kriget, säger Souza.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kampen om stadens berättelse</h2><p>De olika synsätten blev tydliga på flera platser i Mostar. Konflikterna handlade både om krigsruiner och minnesplatser, men också om nya kommersiella projekt och konstnärliga initiativ.</p><p>– Städer efter krig formas inte bara genom fysisk återuppbyggnad, utan också genom konflikter om vilka historier som ska förbli synliga, vilka typer av förändringar som bör ske och vilken sorts framtid staden ska röra sig mot, säger Souza.</p><p>Han lyfter bland annat fram minnesplatser som Partisan Memorial Cemetery, Liska Cemetery och Ljiljan Memorial. Samtidigt undersöker han utvecklingsprojekt som Rondo Commercial Complex samt lokala initiativ kopplade till Street Arts Festival Mostar och Bulevar of Friendship.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Intervjuer under promenader genom staden</h2><p>Materialet bygger på kvalitativt fältarbete i Mostar mellan 2023 och 2025. Genom intervjuer och promenadsamtal med invånare, konstnärer, politiker och representanter för lokala organisationer undersökte Matheus Souza hur människor upplever stadens förändring efter kriget.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Staden Mostar. Foto: Matheus Souza</p></div></div><p>I stället för traditionella intervjuer fördes samtalen medan deltagarna rörde sig genom miljöer präglade av både förstörelse och återuppbyggnad. Diskussionerna ägde rum vid ruiner, minnesplatser, kaféer och nya stadsutvecklingsprojekt. Metoden gjorde det möjligt att fånga hur känslor, minnen och framtidsförväntningar knyts till specifika platser i staden.</p><p>– Dessa promenader visade hur människor kopplade känslor, minnen och framtidsförväntningar direkt till specifika platser runt om i staden, säger Souza.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Fred handlar också om vardagslivet</h2><p>Forskningen pekar samtidigt på ett bredare perspektiv på fredsbyggande efter krig. Fred handlar inte bara om politiska avtal eller frånvaro av våld, menar Matheus Souza.</p><p>– Fred formas också genom organiseringen av urbant rum och tid: genom huruvida människor kan upprätthålla kontinuitet i vardagslivet, om de kan känna igen sig själva i staden omkring dem och om de kan föreställa sig hållbara framtider efter kriget, säger han.</p><p>I Mostar kunde nya byggprojekt uppfattas både som framsteg och som en förlust. När välkända byggnader och gemensamma mötesplatser försvann förändrades också människors känsla av tillhörighet.</p><p>Forskningen visar därmed att stadsutveckling efter krig inte bara är en teknisk eller ekonomisk fråga.</p><p>– De påverkar också om livet efter kriget känns socialt meningsfullt, bekant och levbart för människorna som bor i staden, säger Matheus Souza.</p>/nyheter/efter-kriget-formas-mostar-av-strider-om-minne-och-framtid_12175595//nyheter/over-300-internationella-masterstudenter-firades-vid-umea-universitet_12175538/Över 300 internationella masterstudenter firades vid Umeå universitetDen 27 maj firade Umeå universitet över 300 studenter från mer än 40 internationella masterprogram vid sin årliga examensceremoni. Aula Nordica fylldes av stolthet och förväntan när studenter, personal, familj och vänner samlades för att hylla de studenter som tar examen från dessa program nu i vår. Mon, 01 Jun 2026 14:09:16 +0200<p>Under den festliga ceremonin firade studenter från hela världen att deras studier snart var avslutade och att ett nytt kapitel i deras liv stod för dörren. Vice rektor Cathrine Norberg höll talet vid examensceremonin och gav både uppmuntran och praktiska råd till de nyutexaminerade inför deras kommande steg.</p><p class="quote-center">Tack för att ni berikar vårt universitet med er närvaro och för att ni bidrar med era kunskaper och värdefulla nya perspektiv som gör Umeå universitet ännu starkare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9885_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vice rektor Cathrine Norberg håller ett tal till de internationella masterstudenterna som tar examen 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>– Ni har nått en viktig milstolpe i era liv och har verkligen all anledning att vara stolta över er själva, sade Cathrine Norberg. – Jag vill tacka er för att ni har berikat vårt universitet med er närvaro och för att ni har bidragit med era kunskaper och värdefulla nya perspektiv som gör Umeå universitet ännu starkare. Min förhoppning är att er kunskapstörst ska fortsätta. Era framtida arbetsplatser behöver människor som ni – som är innovativa, som tänker kritiskt, som är kunniga, som bryr sig om andra och som vill göra skillnad.</p><h3>En students syn på resan</h3><p>Varje år utses en student att representera avgångsklassen genom att hålla ett tal vid ceremonin. Årets studenttalare var Marcos Cardoso de Souza från Brasilien, som tar examen från masterprogrammet i folkhälsa.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9908_260527_mgg3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Marcos Cardoso de Souza, studenttalare vid examensceremonin 2026, lyfte att det i hans klass i folkhälsa fanns studenter från sjutton olika länder, vilket skapade en kulturell mångfald som öppnar sinnet för olika synsätt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>I sitt tal reflekterade han över de utmaningar han stod inför innan han kom till Umeå och mångfalden bland studenterna på hans program.</p><p class="quote-center">Lita alltid på dig själv och din förmåga. Du kommer att klara det!</p><p>- Under mina studieår här har jag haft möjlighet att träffa så många människor med olika bakgrunder och kulturer. I min folkhälsoklass fanns det studenter från sjutton olika länder. Det skapade en kulturell blandning som öppnar sinnet för olika synsätt. Jag önskar er alla att nästa steg blir smidigt och rakt, lugnt mot er önskade framtid. Men om det tar längre tid än väntat, lita alltid på dig själv och din förmåga. Du kommer att klara det!, säger Marcos Cardoso de Souza.</p><h3>En alumns syn på utbildning och akademisk frihet</h3><p>Årets alumnföreläsare var Jessica K. Ljungberg, som tog sin doktorsexamen i folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet 2006. Hon är idag professor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskning inriktar sig på uppmärksamhet och minne, samt på hur störande faktorer som buller påverkar prestationsförmågan, och omfattar även områden som åldrande, hjärnans plasticitet och livslångt lärande.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0ae7ca4d5514069b35ee65e4dbaee5c/graduationceremony_ceremony-9934_260527_mgg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vid examensceremonin 2026 höll alumnen Jessica K. Ljungberg ett innerligt och inspirerande tal.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>I sitt tal lyfte hon fram universitetens roll som plats för fritt tänkande, nyfikenhet och kritisk reflektion.</p><p>– Universiteten gav mig något större än en karriär, de gav mig frihet. Friheten att tänka, att ställa frågor, att samarbeta med människor från andra kulturer och discipliner. Din bakgrund sätter inte gränser för dig. Din unikhet spelar roll. Din röst spelar roll. Världen behöver människor som vågar tänka fritt. Utbildning handlar inte om att bygga en karriär, utan om att bli en friare människa, sade Jessica K. Ljungberg.</p><h3>En livfull ceremoni präglad av internationell mångfald</h3><p>Ceremonin innehöll även tre framträdanden av Umeå Studentkör, en ensemble som har en nära koppling både till universitetets högtider och till Umeås kulturliv. Efter ceremonin samlades studenter och gäster för ett festligt mingel och fick möjlighet att föreviga minnesvärda ögonblick i de mycket populära fotobåsen.</p><p>De nyutexaminerade från en rad olika utbildningsprogram och bakgrunder samlades, vilket speglade den starka internationella dimensionen vid Umeå universitet. När de nu tar nästa steg bär de med sig kunskap, erfarenheter och nätverk som kommer att knyta dem till Umeå under många år framöver.</p>/nyheter/over-300-internationella-masterstudenter-firades-vid-umea-universitet_12175538//nyheter/sju-nya-ulf-projekt-ska-utveckla-skolan-i-samverkan-_12175774/Sju nya ULF-projekt ska utveckla skolan i samverkan Hur kan AI stärka lärande? Hur utvecklas undervisning och ledarskap i skolan? Projekten ingår i den nationella satsningen ULF (utbildning, lärande och forskning), där universitet och skolhuvudmän arbetar tillsammans kring praktiknära forskning.Mon, 01 Jun 2026 13:58:02 +0200<p>– Projekten tar upp frågor som skolor själva lyfter, vilket gör arbetet relevant direkt i verksamheten. För oss vid universitetet innebär det också att forskningen kopplas närmare undervisning och lärarutbildning, säger Ola J. Lindberg, biträdande föreståndare vid Lärarhögskolan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">De nya projekten</h2><p>•<a href="~/link/e843ead49ada40829fc31880f8c1735d.aspx"> Styrkedjans länkar: Lärarledares samspel med rektor och huvudman</a><br>• <a href="~/link/413fac9b79e54e248eefe7c29dcdb37c.aspx">Lärandeguider – AI‑genererat stöd för elevers lärande vid APL</a><br>• <a href="~/link/518b922ba8f24485870815f704529b8c.aspx">Arbetslivet som hela skolans ansvar – integrering av arbetslivskunskap i vuxenutbildningen</a><br>• <a href="~/link/9a9d2a84bbe948a9907c4785293ca662.aspx">Att undervisa om vetenskaplighet och AI i yrkesprogrammens naturkunskap</a><br>• <a href="~/link/72f0acfcf6264042a49f026a55e3c1ee.aspx">AI i undervisning – att stärka elevers motivation, delaktighet och lärandestrategier</a><br>• <a href="~/link/88036343e3e64a4881b11eee2418072b.aspx">Att förstå det osynliga – atommodellen i högstadiets NO-undervisning</a><br>• <a href="~/link/1ba9d174487a49aab69d429a9019284e.aspx">En intervention för att utveckla naturvetenskapsundervisning i grundskolan</a></p><p>Projekten pågår från våren 2026 till slutet av 2027.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Röster från medverkande</h2><p>Ett av projekten som nu startar är En intervention för att stödja och utveckla undersökande naturvetenskapsundervisning på mellan- och lågstadiet. I projektet arbetar lärare tillsammans med en forskare för att utveckla mer praktiska arbetssätt i undervisningen, bland annat genom att använda olika lärmiljöer.</p><p>– Vi vill utveckla en mer praktisk NO‑undervisning som kopplas till elevernas omgivning, både i klassrummet och utomhus. Det är viktigt eftersom det ger eleverna fler sätt att förstå innehållet och gör undervisningen mer engagerande, säger Helena Näs, forskare vid NMD.</p><p>– För skolan handlar det om att få in arbetssätt som vi kan använda i vår undervisning och tillsammans med forskare utveckla vidare samt att i nästa steg sprida ny kunskap till fler, säger Fredrik Strandgren, enhetschef på för-och grundskoleförvaltningen i Umeå kommun.</p><p> </p>/nyheter/sju-nya-ulf-projekt-ska-utveckla-skolan-i-samverkan-_12175774//nyheter/pris-fran-svensk-handel-till-student-vid-handelshogskolan_12175778/Nationellt pris från Svensk Handel till student vid HandelshögskolanAlice Lidström, avgångsstudent på Civilekonomprogrammet med inriktning handel och logistik vid Handelshögskolan, Umeå universitet, har tilldelats Svensk Handels Ordförandepris. Utmärkelsen går till initiativrika och engagerade studenter med starka prestationer under sin studietid och stor potential att ta ledande roller inom handeln.Mon, 01 Jun 2026 15:08:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/43e9e20c77634beabc421b760f8ac098/alice_lidstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alice Lidström.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>– Det är en stor ära att ha tilldelats Svensk Handels Ordförandepris. Mina år på Handelshögskolan i Umeå har gett mig en stark akademisk grund att stå på och samtidigt chansen att växa både i och utanför studierna. Mycket av det har jag mitt ideella engagemang att tacka för.</p><p>För många är det ideella engagemanget ett av de första sammanhangen där man får prova på att leda och driva egna projekt och jag tror att många känner igen att det är just där intresset ofta växer fram. När jag fick ta ansvar inom något jag verkligen tyckte var roligt, väcktes både en nyfikenhet och en drivkraft att vilja mer. Jag är därför stolt över det jag tagit mig an vid sidan av studierna och över den glöd det gett mig inför framtiden.</p><p>Det här priset är ett otroligt fint erkännande för allt jag gjort under mina studieår och en påminnelse om att engagemang och nyfikenhet lönar sig, något jag tar med mig nu när jag kliver ut i arbetslivet, säger Alice.</p><p>Under sin studietid vid Handelshögskolan har Alice utmärkt sig genom goda studieresultat i kombination med ett omfattande engagemang i studentlivet. Hon har haft flera ledande roller inom Handelshögskolans studentföreningar, bland annat som näringslivsordförande i ekonomernas studentförening, logistikansvarig vid universitetets arbetsmarknadsmässa samt styrelseledamot i Handelshögskolans handel- och logistikförening. Jobb vid sidan av studierna har också byggt en värdefull brygga mellan studier och praxis.</p><p>Genom utbildningen och samverkan med näringslivet har Alice även genomfört praktik på Apoteket ABs huvudkontor, där hon arbetade med logistikutveckling och e‑handel samt deltagit i Handelshögskolans mentorsprogram med alumner.</p><p>I sitt examensarbete har Alice studerat förändringsledning i samband med implementationer av affärssystem inom svensk dagligvaruhandel. Studien fokuserar på hur organisationer kan integrera digitala transformationer i sin ordinarie verksamhet och hur ledare kan stödja medarbetare i komplexa förändringsprocesser.</p><p>Efter examen har Alice ambitionen att arbeta med frågor som rör digitalisering, logistik och hållbar utveckling inom handeln. Hon ser hållbarhet som en central förutsättning för framtidens handel och vill bidra till lösningar där effektivitet och minskad miljöpåverkan går hand i hand.</p>/nyheter/pris-fran-svensk-handel-till-student-vid-handelshogskolan_12175778//nyheter/skrivardagar-i-stromback-gav-fokus-och-utbyte-for-doktorander_12175770/Skrivardagar i Strömbäck gav fokus och utbyte för doktoranderUnder tre dagar i maj samlades doktorander inom det utbildningsvetenskapliga området i Strömbäck för att skriva, utbyta erfarenheter och få nya perspektiv på avhandlingsarbetet. De deltar i en forskarskola vid Umeå universitet.Mon, 01 Jun 2026 12:04:46 +0200<p>Den 25–27 maj genomfördes skrivardagar i Strömbäck för doktorander i forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området – en forskarskola som samlar doktorander från olika ämnen och ska stärka utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Utgångspunkt i doktorandernas behov</h2><p>Dagarna utgick från vanliga utmaningar i avhandlingsskrivandet och planeringen byggde på önskemål från doktoranderna.</p><p>– Vi vill ge doktoranderna tid att fördjupa sig i sitt skrivande och samtidigt lära av varandra. Det stärker både texterna och arbetet med avhandlingen, säger Kirk Sullivan, vetenskaplig ledare för forskarskolan.</p><p>Syftet var att ge doktoranderna en gemensam miljö för skrivande, reflektion och erfarenhetsutbyte. Skrivardagarna skulle också stärka skrivprocessen genom kollegialt lärande och samtal om möjligheter och utmaningar i avhandlingsarbetet. Totalt deltog 14 doktorander som antagits till forskarskolan under åren 2020–2024. Det gav möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan doktorander i olika skeden av utbildningen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0059ffbeaa624a518995085fe4959c5b/kim2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kim Wickman, Pedagogiska institutionen</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Sahlén</span></div></div><p>– När doktorander i olika faser möts skapas både igenkänning och nya perspektiv. Det stärker gemenskapen i forskarskolan och kan också ge ny energi i det egna arbetet, säger Kim Wickman, biträdande vetenskaplig ledare för forskarskolan.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">AI, skrivstrategier och gemensam reflektion</h2><p>Under dagarna tog deltagarna upp teman som revidering, redigering, AI som stöd i skrivandet och strategier för att hantera utmaningar i skrivprocessen. De diskuterade också hur AI-verktyg kan användas på ett etiskt, kritiskt och ansvarsfullt sätt. Samtalen handlade bland annat om hur AI kan hjälpa till med textstruktur, idéutveckling och språkgranskning, men också om forskarens ansvar, öppenhet och akademisk integritet. Programmet gav dessutom tid för reflektion om det fortsatta avhandlingsarbetet och gemensamma samtal mellan deltagare, föreståndare och inbjudna föredragshållare.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En miljö för fokus och arbetsro</h2><p>För många deltagare var det viktigt att få arbeta ostört i en miljö som gav fokus. Strömbäck valdes eftersom platsen ger goda möjligheter till koncentrerat skrivande, reflektion och kollegialt utbyte. Anläggningen ligger strax söder om Umeå, nära havet, och förenar en historisk miljö med närhet till naturen. Den lugna omgivningen gjorde det lättare att lämna vardagens rutiner och fokusera på avhandlingsarbetet.</p><p>– Att sitta ostört och fokusera på avhandlingsarbetet, men också få input från andra doktorander som man inte träffar varje dag, var väldigt givande, säger Sophia Rudeberg, doktorand vid Pedagogiska institutionen och ordförande i Doktorandföreningen i utbildningsvetenskap.</p><p> </p>/nyheter/skrivardagar-i-stromback-gav-fokus-och-utbyte-for-doktorander_12175770//nyheter/tidigt-vald-femdubblar-risken-for-fortsatt-utsatthet_12175691/Tidigt våld femdubblar risken för fortsatt utsatthetDen som utsätts för våld i tonåren löper kraftigt ökad risk att utsättas igen i vuxenlivet. En ny avhandling visar att sexuellt våld i åldern 15–17 år från en närstående förövare är kopplat till mer än fem gånger högre risk för fortsatt utsatthet. Resultatet pekar också på hur upprepade erfarenheter av våld över livet leder till ökade risker för både psykisk och fysisk ohälsa, och hälsorelaterade riskbeteenden.Mon, 01 Jun 2026 15:24:00 +0200<p class="quote-center">Att bryta våldsutsatthet tidigt är avgörande. Annars förstärker erfarenheter från olika livsfaser varandra och leder till en betydligt större belastning på hälsan över tid</p><p>Våld i nära relationer lämnar inte bara spår i stunden, det präglar hela livsbanor. I avhandlingen Från begynnande revor till bestående avtryck: Om våld i nära relationer, återkommande trauman och långsiktiga hälsokonsekvenser undersöker Rickard Pettersson hur våldsutsatthet från barndom till vuxenliv hänger ihop med ohälsa och hälsorelaterade riskbeteenden.</p><p>Resultaten visar att tonåren är en särskilt kritisk period. Den som utsätts för sexuellt våld av en närstående i åldern 15–17 år har mer än fem gånger högre risk att utsättas igen som vuxen. Dessutom ökar risken stegvis med ogynnsamma uppväxtvillkor: bland kvinnor utan sådana erfarenheter hade 12 procent utsatts för sexuellt våld i vuxenlivet, jämfört med 47 procent bland dem med nio eller fler negativa barndomsfaktorer. För män var motsvarande siffror 2 respektive 15 procent.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kumulativa effekter genom livet</h2><p>Ett tydligt mönster i studien är hur våldsutsatthet byggs på över tid. Den som utsatts för fysiskt våld både i barndomen och i tonåren löper betydligt större risk att utsättas igen i vuxenlivet.</p><p>Risken för fysiskt partnervåld i vuxenlivet var:</p><ul><li>4 gånger högre efter fysiskt våld från förälder före 15 års ålder</li><li>16 gånger högre efter fysiskt våld i tonåren av en partner</li><li>25 gånger högre vid kombinerad utsatthet</li></ul><p>Studien visar också att våldsutsatthet påverkar tillit: personer som utsatts för fysiskt våld av närstående i barndomen har sex gånger högre risk att sakna förtroende för andra som vuxna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/47710bf2b0424e519d397543eb4a0a84/25346956-young-woman-victim-suffering-from-abuse-harassment3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>AVhandlingen visar att upprepad våldsutsatthet hänger samman med ökad risk för bland annat psykisk ohälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>De långsiktiga hälsokonsekvenserna är tydliga. Exponering för tre eller fler typer av våld i barndomen var kopplad till 4–8 gånger högre risk för depression, ångest, självskadebeteende och PTSD. När allvarligt våld i vuxenlivet tillkom ökade riskerna till mellan 9 och 17 gånger. Även kopplingen till hälsorelaterade riskbeteenden och fysisk ohälsa stärks, med 3 gånger högre risk för riskkonsumtion av alkohol och en nära fördubblad risk för cancer i de mest utsatta grupperna.</p><p>–  Att bryta våldsutsatthet tidigt är avgörande. Annars förstärker erfarenheter från olika livsfaser varandra och leder till en betydligt större belastning på hälsan över tid, säger Rickard Pettersson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Skillnader mellan kvinnor och män</h2><p>Avhandlingen visar också tydliga könsskillnader i hur våldsutsatthet utvecklas. Kvinnor uppvisar mer komplexa livsbanor med fler typer av våld, präglade av sexuellt våld i barndomen och partnervåld i vuxenlivet. Dessa mönster är också starkare kopplade till psykisk ohälsa.</p><p>För män handlar utsattheten oftare om fysiskt och psykiskt våld från jämnåriga eller andra vuxna i barndomen, och fysiskt våld från andra än en partner i vuxenlivet.</p><p>Samtidigt visar studien att cirka 11,9 procent av kvinnorna bryter mönstret. Trots hög risk i barndomen utsätts de inte på nytt i vuxenlivet.</p><p>– Den här gruppen visar att tidig utsatthet inte behöver leda till en förutbestämd negativ utveckling. Det finns skyddsfaktorer och strategier som gör det möjligt att bryta mönstret, säger Rickard Pettersson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vikten av tidiga insatser</h2><p>Studien understryker behovet av att upptäcka och stödja utsatta barn så tidigt som möjligt. Våld i nära relationer innebär inte bara akuta konsekvenser, utan påverkar hur människor relaterar till andra, sin egen hälsa och sina livsmöjligheter.</p><p>Genom att anlägga ett livsloppsperspektiv bidrar avhandlingen till en mer samlad förståelse av hur våldsutsatthet utvecklas och får konsekvenser över tid.</p><p>– Ny kunskap om vilka faktorer som kan bryta en negativ utveckling är avgörande för att kunna utforma mer träffsäkra insatser och ge bättre stöd till barn som utsätts för våld i nära relationer, säger Rickard.</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2058097&dswid=1038">Länk till avhandlingen</a><br><br></p>/nyheter/tidigt-vald-femdubblar-risken-for-fortsatt-utsatthet_12175691//nyheter/plums-pris-gar-aterigen-till-larare-vid-handelshogskolan_12175546/PLUMs pris går återigen till lärare vid HandelshögskolanPersonalvetarna i Umeå (PLUM) delar årligen ut pris för bästa lärare i tre kategorier för årskurs 1, 2 och 3. Priset ges baserat på omröstning och nominering från studenterna i respektive årskurs. I år gick samtliga utmärkelser i årskurs 2 till lärare i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Umeå.Mon, 01 Jun 2026 10:46:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Andersson, universitetslektor.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><h3>Årets bästa kursdesign: Anna Thorsell och Annika Andersson</h3><p>För genomtänkt kursupplägg med en tydlig röd tråd genom hela kursen. Med varierande undervisningsformer och tydliga examinationer har Anna och Annika skapat en engagerande och uppskattad lärandemiljö där studenterna fått goda förutsättningar att utvecklas och lyckas.</p><p>"Jag blir både glad och motiverad att få denna fina feedback på min undervisning. Det ger lärarhjärtat påfyllning. Tackar allra ödmjukast.” – Annika Andersson</p><h3>Årets bästa studentengagemang: Anna Thorsell</h3><p>För sitt stora engagemang, tillgänglighet och stöd både i och utanför föreläsningssalarna. Genom konstruktiv feedback, uppmuntran och ett genuint intresse för studenternas utveckling skapar Anna en trygg och motiverande studiemiljö där alla får möjlighet att växa och lyckas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7fda6a6d2ada4404a1f1cfbfa3976f96/thorsell_anna_8047_221129_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Thorsell, universitetsadjunkt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>Årets bästa föreläsare: Anna Thorsell</h3><p>För tydliga och välstrukturerade föreläsningar med ett pedagogiskt upplägg som gör även svåra moment lättare att förstå. Genom att lyfta fram relevant information och skapa engagemang under föreläsningarna bidrar Anna till en positiv och lärorik studiemiljö.</p><p>”Jag är mycket hedrad och tacksam över dessa utmärkelser. För mig handlar god undervisning om att kombinera tydlig struktur med engagemang, tillgänglighet och ett studentcentrerat lärande. Det är därför särskilt glädjande att just dessa delar lyfts fram i motiveringarna. Stort tack till alla studenter för förtroendet.” – Anna Thorsell</p><p>Det är inte första gången som Anna som Annika utses som vinnare av PLUMs pris. Ett fint kvitto på det gedigna arbete dom gör för våra studenter, säger Agneta Marell, rektor på Handelshögskolan.</p>/nyheter/plums-pris-gar-aterigen-till-larare-vid-handelshogskolan_12175546//nyheter/hyggesfritt-skogsbruk-gynnar-hanglavar_12175113/Hyggesfritt skogsbruk gynnar hänglavarSkogsbruket har genom kalavverkning orsakat en kraftig minskning av hänglavar i Sveriges barrskogar. Forskare från Umeå universitet, University of Northern British Columbia och Norwegian University of Life Sciences har i ett storskaligt fältexperiment visat att hyggesfritt skogsbruk är en effektiv metod för att gynna hänglavar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management.Mon, 01 Jun 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Studien genomfördes i försöksparken i Vindeln. Här syns kraftigt gallrad skog (67 procent uttag) med datalogger som registrerar temperatur, luftfuktighet och ljustillgång.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Per-Anders Esseen</span></div></div><p>– Hänglavar har viktiga funktioner i världens barrskogsekosystem och utgör föda, livsmiljö och bomaterial för däggdjur, fåglar, insekter och spindlar. De är särskilt viktiga för renskötseln och kan vara avgörande för renens överlevnad på vintern när marklavar är otillgängliga. Därför är kunskap om hur miljöfaktorer reglerar mängden hänglavar viktig för att utforma mer skonsamma metoder att bruka skogen och för att förstå hur lavar påverkas av klimatförändringar, säger Per-Anders Esseen, professor emeritus på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0256c463-6589-47c5-a0ec-9784ce351592" data-contentname="Så gjordes studien">{}</div><h3>Kraftig gallring minskade mängden hänglavar</h3><p>– Mängden hänglavar i en skog beror på balansen mellan etablering, tillväxt och förluster och regleras av mängden tillgängligt substrat (grenar), mikroklimat, lavens färgpigment och spridningsförmåga, säger Per-Anders Esseen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Per-Anders Esseen mäter mängden hänglavar i provträd av gran.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Per-Anders Esseen</span></div></div><p>Mängden hänglavar per träd minskade direkt efter gallring men ökade sedan upp till fyra gånger i gallrade ytor, med störst ökning i den nedre delen av träden. Studien visar att en måttlig gallring ökade förrådet av hänglavar (per hektar) medan mängden hänglavar minskade efter kraftig gallring, på grund av färre värdträd och att fler lavar blåste ner.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Tagellav.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Per-Anders Esseen</span></div></div><p>– Den ökande ljustillgången är den viktigaste faktorn som gynnar hänglavar i gallrade skogar, säger Per-Anders Esseen.</p><h3>Tagellavar klarade sig bättre</h3><p>Lavar är komplexa symbiotiska organismer mellan svampar och alger/eller cyanobakterier, som passivt tar upp vatten. Forskarna fann att de mörka tagellavarna ökade snabbare med ökad gallringstyrka än den ljusa garnlaven. Tagellavar har melaninpigment som gör att algerna får [PE1] mindre ljus än hos ljusa lavar. De har därför lägre fotosyntes än ljusa lavar i täta skogar, men har högre fotosyntes och tillväxt i gallrad skog med god tillgång på ljus.</p><p>– Studien har gett viktig kunskap för att utforma skonsamma, hyggesfria metoder att bruka barrskogar som ökar mängden hänglavar, något som är särskilt viktigt i renens vinterbetesområden, säger Per-Anders Esseen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="03722e4f-82ca-42a3-a3d8-2f0e17f120e4" data-contentname="Originalartikel">{}</div><p><br> </p>/nyheter/hyggesfritt-skogsbruk-gynnar-hanglavar_12175113//nyheter/svenska-framtider-i-fokus-i-fullsatt-rotundan_12175485/Svenska framtider i fokus i fullsatt RotundanI ett fullsatt Rotundan genomfördes den 26 maj Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA, event "Svenska framtider: Med utblickar från norra Sverige". Dagen innehöll många viktiga diskussioner om hur Sverige kan stärka sin position som teknik‑ och innovationsland. Bra samtal, roliga möten och livliga diskussioner, både på scenen och i pauserna. Se inspelning av hela seminariet nedan.Tue, 02 Jun 2026 08:23:36 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6572-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Vi pratar ofta om framtiden som något som väntar på oss, där borta, men i själva verket är ju framtiden redan här. Den finns i våra beslut vi tar nu, påminde Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet, i sitt välkomsttal.</p><p>Därefter var det professor Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA, som intog scenen och berättade att hon nyligen besökt Kina, Sydkorea och USA och tog med sig fyra spaningar från de resorna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6600-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Världen är i gungning, är min första spaning, men min andra tanke är att det inte bara behöver vara dåligt, och det tycker jag vi ska ha med oss. Det tredje är att det är ganska många fundamentala spelgregler som sätts ur spel just nu. </p><p>Och som fjärde punkt menade Sylvia Schwaag Serger att vi måste kunna ha en förmåga att föreställa oss framtiden och tänka om. Vi måste vara beredda på att ställa om och släppa gamla käpphästar.</p><p>Som tredje inledningstalare påminde Västerbottens landshövding, Helene Hellmark Knutsson, oss om att norra Sverige åter är en framtidsmotor, och det har den här regionen varit flera gånger tidigare. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2f32e0b7f5d49308a6d5958bef0f47f/iva-konferansen-6629-260526-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Helene Hellmark Knutsson, Västerbottens landshövding. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Det är inte helt ovanligt för den här delen av landet, konstaterade hon och exempliferade med att det historiskt var gruvor, skog och vattenkraft och nu är det den industruiella omställningen och geopolitiken som gör norra Sverige till en motor.</p><p>Scenen fylldes sedan av såväl akademiker som repesentanter från näringslivet som diskuterade allt från hur vi säkrar kompetensförsörjning i norra Sverige, till frågan om hur vi formar vår svenska framtid.</p><p>Nedan finns inspelningarna från eftermiddagen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c9003f3f-116c-48b5-b13f-611ed30ccfaf" data-contentname="film del 1">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4b9d99a4-b639-4021-b3f7-64c568ebcb7f" data-contentname="Del 2">{}</div>/nyheter/svenska-framtider-i-fokus-i-fullsatt-rotundan_12175485//nyheter/fyra-umeaforskare-utsedda-till-arctic-six-chairs-_12175411/Umeåforskare utsedda till Arctic Six Chairs Fyra forskare från Umeå universitet har utsetts till Arctic Six Chairs för perioden 2026-2028. Uppdraget ger finansiering för att utveckla forskningssamarbeten med fem andra arktiska universitet i Sverige, Norge och Finland. Utnämningarna visar hur arktiska frågor berör hälsa, teknik, arbetsliv och livsvillkor.Fri, 29 May 2026 12:38:36 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/976c578b81a148288ab8b2ab557a8bdd/ans_winter_scott_wilson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Abisko naturvetenskapliga station  <span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; white-space: nowrap;">Scott Wilson</span></p></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mer än en titel </h2><p>Arktiska frågor stannar sällan inom ett ämne, ett universitet eller ett land. De rör klimat, hälsa, teknik, arbetsliv, resurser och samhällsutveckling samtidigt. Därför behövs forskningssamarbeten som samlar kunskap över både discipliner och nationsgränser. </p><p>Det är en viktig del av Arctic Six Chairs-programmet. Att vara Chair innebär både att bli del av ett större nätverk och att få finansiering för att bygga relationer, formulera gemensamma forskningsfrågor och utveckla samarbeten som kan leda till större projekt och ansökningar. <br>Tillsammans visar de fyra utnämningarna att arktisk forskning vid Umeå universitet rör mer än klimat och geografi. Den handlar också om hälsa, teknik, arbetsliv, vård, resurser och de konkreta villkor som formar livet i nordliga samhällen.  </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fyra Umeåforskare, fyra ingångar till Arktis </h2><p>Från Umeå universitet har Anna Baranowska-Rataj, Pedro Sanches, Marcus Schmitt-Egenolf och Linda Lundmark utsetts till Arctic Six Chairs för perioden 2026- 2028. </p><p><strong>Linda Lundmark</strong> vid Institutionen för geografi forskar om glesbefolkade arktiska områden och hur människor, platser och ekonomier påverkas när resurser, klimat och samhällsvillkor förändras. Hennes forskning ställer frågan vad som krävs för att människor ska kunna leva och verka i nordliga regioner över tid och vad utveckling betyder på platser där avstånd, infrastruktur och naturgivna förutsättningar formar vardagen. </p><p><strong>Pedro Sanches</strong>, vid Institutionen för informatik, arbetar i skärningspunkten mellan design, människa–datorinteraktion och kritiska datastudier. Hans forskning undersöker hur kroppar, data och digital teknik flätas samman och hur design kan synliggöra de antaganden som ofta byggs in i mätningar och digitala system. Som Arctic Six Chair vill han föra in dessa designmetoder i ett arktiskt sammanhang och bygga ett samarbete som kopplar samman miljödata, arktisk miljöforskning och deltagande design.  </p><p><strong>Anna Baranowska-Rataj</strong> vid Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) forskar om hur arbetsmarknad, familj och hälsa hänger samman. Hennes forskning visar hur förändringar som arbetslöshet kan få konsekvenser långt utanför individen och påverka hela familjers välbefinnande. I nordliga samhällen, där arbetsmarknader, avstånd och välfärdsstrukturer kan se olika ut, blir sådana samband viktiga att förstå. </p><p><strong>Marcus Schmitt-Egenolf</strong> vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, forskar om den individuella och samhälleliga bördan av psoriasis och melanom i en nordisk kontext. Hans arbete lyfter hur personer med kroniska sjukdomar påverkas när samhällelig solidaritet och jämlikhet i vården utmanas. Som Arctic Six Chair vill han undersöka hur patientmakt, delat beslutsfattande och mötet mellan traditionella och moderna hälsobegrepp kan visa nya vägar för hälsa i arktiska samhällen. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En del av Arctic Six </h2><p>The Arctic Six är ett samarbete mellan sex arktiska universitet i Sverige, Norge och Finland: Luleå tekniska universitet, Nord universitet, UiT, Norges arktiska universitet, Umeå universitet, Lapplands universitet och Uleåborgs universitet. <br>Universiteten arbetar genom en gemensam Joint Arctic Agenda för att främja och sprida kunskap, utbildning, forskning och innovation för ett mer hållbart Arktis. Arctic Six Chairs är ett av alliansens centrala program för att utveckla forskningssamarbete. </p><p>“Det övergripande målet är att stärka de sex universiteten inom Arctic Six’s förmåga att säkra extern finansiering och därigenom stödja vårt gemensamma mål att utveckla forskningsbaserade lösningar på de gemensamma utmaningar som våra nordliga samhällen står inför.”, säger Jørgen Berge, Arctic Six direktör. </p><p>För Umeå universitet stärker utnämningarna universitetets roll i Arctic Six och i det nordiska arktiska forskningslandskapet. För forskare, samarbetspartner och finansiärer pekar de ut områden där nya samarbeten kan växa fram under perioden 2026–2028. </p><p>Vill du veta mer? Kontakta oss på Arktiskt centrum. <br> </p>/nyheter/fyra-umeaforskare-utsedda-till-arctic-six-chairs-_12175411//nyheter/hjarnforskning-psykologi-och-utbildningspraktik-i-fokus-_12175341/Internationellt symposium med hjärnforskning, psykologi och utbildningspraktik i fokusForskare vid Umeå universitet arrangerade förra veckan ett internationellt symposium inom Educational Neuroscience för att stärka kopplingen mellan hjärnforskning, psykologi och utbildningspraktik. Bakom arrangemanget stod forskningsmiljön Neurokognitiva Förutsättningar för Lärande (NFL) i samverkan med Lärarhögskolan vid Umeå universitet.Thu, 28 May 2026 17:08:26 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/nfl4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskargrupen <a href="~/link/f00febf2e7da4b37b9105031f145d1d0.aspx">Neurokognitiva Förutsättningar för Lärande</a> (NFL) i samverkan med Lärarhögskolan vid Umeå universitet organiserade symposiet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara Stillesjö</span></div></div><p>Symposiet samlade forskare och nyckelpersoner inom lärarutbildningen för att diskutera hur forskning inom kognitiv neurovetenskap och utvecklingspsykologi kan bidra till bättre undervisning och lärande i skolan. Fokus låg bland annat på minne, matematik, lärandestrategier och undervisning för särskilt sårbara elevgrupper.</p><p>– Det blev som vi hoppades, att detta skulle utgöra ett tillfälle till idéutbyten och intressanta diskussioner kopplat till detta spännande tvärvetenskapliga område, säger Linnea Karlsson Wirebring och Carola Wiklund-Hörnqvist, några av arrangörerna bakom symposiet.</p><p>Konferensen är en del av Umeå universitets och Lärarhögskolans arbete med att stärka forskning i gränslandet mellan utbildning, psykologi och neurovetenskap samt att utveckla internationella samarbeten inom området.</p><p>Bland de inbjudna talarna fanns Miriam Rosenberg-Lee (Rutgers University, USA), Jo van Herwegen (University College London, UK), Lisa Thorell (Karolinska Institutet) samt Lars Nyberg, Bert Jonsson och Björn Högberg (alla tre från Umeå universitet).</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df735b9dcd09485d84e1d0ebf8174461/kollage.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Deltagare under symposium 19-20 maj 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Ekesryd Nordström</span></div></div><p>Enligt arrangörerna blev de tvärvetenskapliga diskussionerna mellan forskare från olika områden särskilt värdefulla.</p><p class="quote-center">Mötet mellan perspektiv från exempelvis utvecklingspsykologi, neurovetenskap och pedagogik skapade nya insikter om hur forskning kan omsättas i konkret undervisning.</p><p>– Det som gav mest var de engagerade diskussionerna mellan forskare från olika discipliner. Mötet mellan perspektiv från exempelvis utvecklingspsykologi, neurovetenskap och pedagogik skapade nya insikter om hur forskning kan omsättas i konkret undervisning, säger forskarna vid NFL.</p><p>Symposiet resulterade också i nya kontaktytor och förhoppningar om framtida samarbeten och återkommande möten inom området.</p><p>– Vi är väldigt nöjda med symposiet. Vår uppfattning är att deltagarna blev lika inspirerade som oss vad gäller hur vi med tvärvetenskaplig forskning kan verka för att skapa ny kunskap och förståelse för hur vi på bästa sätt kan skapa goda förutsättningar för lärande.</p>/nyheter/hjarnforskning-psykologi-och-utbildningspraktik-i-fokus-_12175341//nyheter/change-the-game-2026_12175402/Change the game 2026Den 23–24 september arrangeras Change the game 2026 med temat Rörelse som berör. Studenter vid Umeå universitet har möjlighet att delta till rabatterat pris i ett event som sätter fokus på fysisk aktivitet för barn och unga. Thu, 28 May 2026 11:35:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/48bc9869ba2c46e68ff5496a65459790/change_the_game.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Idrottshögskolan är en medspelare i det unika projektet Change the game.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Change the game</span></div></div><p>Change the game har sedan 2014 varit en årlig mötesplats i Umeå med ambitionen att inspirera till ett mer rörelserikt samhälle. Idrottshögskolan har sedan starten varit en av medspelarna. Eventet är i dag en av landets få återkommande konferenser med fokus på fysisk aktivitet och har sedan 2016 byggt på begreppet physical literacy – ett helhetsperspektiv på människans relation till rörelse. Genom åren har arrangemanget samlat över 30 000 deltagare från mer än 30 länder.</p><p>Under dagarna 23–24 september samlas forskare, praktiker och beslutsfattare för att diskutera hur vi kan skapa bättre förutsättningar för barn och unga att utvecklas genom idrott och fysisk aktivitet. Årets tema, Rörelse som berör, riktar fokus mot hur vi kan skapa förutsättningar för barn och unga ska få utvecklas och delta i rörelse i en allt mer föränderlig värld. Hur kan rörelse, både i skolan och på fritiden, bidra till att göra stor skillnad? Eventet sätter därför fokus på hur vi kan skapa upplevelser som är roliga, meningsfulla och värdefulla.</p><p>Studenter vid Umeå universitet har möjlighet att delta i dagarna med 75 procents rabatt på deltagaravgiften. Kontakta <a title="pernilla.eriksson@ͯ��Ƶ" href="mailto:pernilla.eriksson@ͯ��Ƶ">Pernilla Eriksson</a>, Idrottshögskolan, för att få ta del av rabattkoden.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8257170a-bf5c-49fd-bf9e-0dc796767281" data-contentname="Change the game 2026 - Rörelse som berör">{}</div>/nyheter/change-the-game-2026_12175402//nyheter/goda-forutsattningar-for-skadeprevention-_12175351/Goda förutsättningar för skadeprevention En ny studie från forskare vid Umeå universitet och Högskolan i Halmstad visar att det skadepreventiva arbetet är en etablerad del av undervisningen på innebandygymnasier. Samtidigt pekar resultaten på utmaningar kopplade till elevernas totala träningsbelastning och samordning mellan skola och förening. Thu, 28 May 2026 09:22:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/18edf43172e14764b67cf3402688d81b/innebandy.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Innebandybollar</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Wiklund, Svensk Innebandy</span></div></div><p>Studien bygger på intervjuer med lärare verksamma på Nationella Idrottsutbildningar (NIU) och Riksidrottsgymnasier (RIG) runt om i Sverige och visar att skadepreventivt arbete bedrivs regelbundet och i olika former. Knäkontroll och gymbaserad fysträning är vanliga inslag och många skolor upplever att de har tillgång till både tid och lokaler för arbetet.</p><p>Samtidigt lyfter studien kvarstående utmaningar. En central fråga är elevernas totala tränings- och matchbelastning, som ofta beskrivs som hög och svår att få en samlad bild av eftersom det är många olika lärare, ledare och tränare som är involverade i elevernas vardag.</p><p>Forskningen pekar på att ett mer samlat ansvar för skadeprevention och hantering av den totala belastningen skulle kunna stärkas genom utvecklade former för samverkan mellan skola och klubblag. Förbundet lyfts i sammanhanget fram som en möjlig nyckelaktör, bland annat genom att ta fram gemensamma riktlinjer och skapa förutsättningar för en mer strukturerad dialog och samverkan – till gagn för såväl spelare som skolor och föreningar.</p><p><strong>Medverkande i studien:</strong><br>Sofia Levin, Umeå Universitet<br>Taru Tervo, Innebandyns kompetenscentrum, Umeå universitet<br>Eva Tengman, Umeå universitet<br>Andreas Stenling, Umeå Universitet<br>Andreas Ivarsson, Halmstad Universitet </p><p><a href="https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/17479541261435455">Läs artikeln här</a></p><p><em>Projektet finansieras av Svenska innebandyförbundet, Innebandyns kompetenscentrum och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.</em></p>/nyheter/goda-forutsattningar-for-skadeprevention-_12175351//nyheter/sma-samtal-om-stora-forandringar-under-aimday_12175201/Små samtal om stora förändringar under AIMdayHur påverkas arbetsliv och samhälle av AI, kompetensbrist och ökade krav på hållbarhet? Det var några av frågorna som stod i centrum när forskare och representanter från företag, kommuner och organisationer samlades under AIMday på Umeå universitet den 19 maj. Wed, 27 May 2026 10:58:39 +0200<p>Till skillnad från många konferenser utgår AIMday från frågor som deltagarna själva skickar in i förväg. Forskarna väljer sedan vilka frågeställningar de vill bidra till utifrån sin kompetens. Resultatet blir fokuserade samtal där forskning och praktisk erfarenhet möts kring gemensamma utmaningar.</p><p>Årets tema var <em>Organisationer i förändring</em>. I Humanisthuset utbyttes perspektiv på allt från ungas arbetsmiljö och kompetensglapp till digitalisering och lokal krisberedskap i glesbygd.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/mingel_aimday_2026.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hur skapar man trygghet i en stor organisation där förändring är en del av vardagen? Det var en av frågorna som Anna Henningsson från Nasdaq (t.v.) diskuterade tillsammans med forskare inom datavetenskap, psykologi och pedagogik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Katarina Henriksson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nya perspektiv på gemensamma utmaningar</h2><p>Ett av dagens timlånga samtal tog sin utgångspunkt i NCC:s fråga om hur offentlig upphandling skulle kunna användas för att driva hållbar omställning, snarare än att främst premiera lägsta pris.</p><p>– Det är inte så ofta vi får möjlighet att diskutera våra vardagliga utmaningar tillsammans med forskare. Här fick vi verkligen tid att reflektera och vrida och vända på frågorna, sade John Jansson, sälj- och marknadsansvarig på NCC Industry.</p><p>I andra rum diskuterades hur kommuner kan använda AI utan att tappa människors förtroende, vad som krävs för att unga medarbetare ska vilja stanna kvar i arbetslivet och hur yrkesverksamma kan kompetensutveckla sig för att möta förändrade krav.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e89b3c70b034066b22a905e64775eac/johnjansson_aimday_20262.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Jag har också lyssnat på andra sessioner under dagen, och det har varit minst lika intressant som vår egen fråga, konstaterade en nöjd John Jansson från NCC Industry.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Katarina Henriksson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Samtal som kan leda vidare</h2><p>Målet med AIMday är inte att snabbt hitta färdiga lösningar, utan att skapa utrymme för gemensam reflektion kring komplexa frågor.</p><p>– Många av dagens utmaningar saknar enkla svar. Men när människor med olika erfarenheter och kunskaper möts uppstår ofta nya idéer om hur problemen kan angripas, förklarade Katarina Henriksson, en av arrangörerna.</p><p>För flera deltagare blev AIMday också en startpunkt för fortsatt kontakt.</p><p>– Jag kanske inte fick svar på alla mina frågor, men jag har knutit kontakt med flera forskare som jag vill arbeta vidare med, fortsatte John Jansson från NCC Industry.</p><p>För att främja idéer och samarbeten som börjat ta form under AIMday finns nu möjlighet att <a title="Sök såddpengar för nya samarbeten efter AIMday" href="/forskare/soka-finansiering/utlysningar/utlysningar/sok-saddpengar-for-nya-samarbeten-efter-aimday-id3677723/">söka 85 000 kronor i såddpengar</a> från Enheten för forskningsstöd och samverkan vid Umeå universitet.</p>/nyheter/sma-samtal-om-stora-forandringar-under-aimday_12175201//nyheter/battre-naring-ger-starkare-start-for-extremt-for-tidigt-fodda_12174910/Bättre näring ger starkare start för extremt för tidigt föddaExtremt för tidigt födda barn växer bättre när de får mer näringsrik och aktiv behandling tidigt i livet, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Det finns heller inget som tyder på att behandlingen ökar risken för en allvarlig tarmsjukdom. Wed, 27 May 2026 11:30:03 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/ima250479.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Emmy Jonsson</span></div></div><p>Barn som föds före graviditetsvecka 28 riskerar att drabbas av olika komplikationer, bland annat en allvarlig tarmsjukdom som kallas nekrotiserande enterokolit, NEC. Det har länge funnits en oro för att snabbare matupptrappning och tidig berikning av bröstmjölk skulle kunna öka risken för NEC. I den aktuella avhandlingen finns dock inget som bekräftar den farhågan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/83dc4300c81c4674ad313fa775dc8f52/pontus-challis.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pontus Challis, barnläkare och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pontus Challis</span></div></div><p>– Våra resultat talar emot att det är modern och mer aktiv nutrition i sig som skulle vara orsaken till att fler extremt för tidigt födda barn drabbas av NEC, säger Pontus Challis, barnläkare och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><p>I studien jämfördes nationella svenska data från två tidsperioder: 2004–2007 och 2014–2016. Under den senare perioden fick barnen snabbare upptrappning av matning, tidigare berikning av bröstmjölk och högre intag av energi och protein. Resultaten visar att barnen växte bättre, både i längd och i vikt, under den perioden.</p><p>Avhandlingen visar samtidigt att förekomsten av NEC ökade i Sverige under samma period. Men tidigare analyser från forskargruppen pekar på att en förklaring är att fler av de allra mest sårbara barnen överlever jämfört med tidigare.</p><p>– För att kunna ge dessa barn bästa möjliga chans behövs både fortsatt utveckling av neonatal intensivvård och bättre kunskap om hur vi förebygger svåra komplikationer som NEC, säger Pontus Challis.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d7afe392-3db9-4440-917d-21bfbdc9849b" data-contentname="Om disputationen">{}</div>/nyheter/battre-naring-ger-starkare-start-for-extremt-for-tidigt-fodda_12174910//nyheter/digitalisering-av-skogen-missar-viktiga-varden_12175178/Digitalisering av skogen missar viktiga värdenDigital teknik kartlägger i dag skogar i detalj. Men ny forskning visar att hur data samlas in och väljs ut avgör hur naturen framträder i digitala system. Resultatet blir ofta en ensidig bild, där viktiga natur- och kulturvärden faller bort.Mon, 01 Jun 2026 09:39:41 +0200<p class="quote-center">När data om skogar i huvudsak samlas in och kontrolleras av stora kommersiella aktörer tenderar de representationer som skapas att spegla deras intressen. Men när fler kunskaper och perspektiv får utrymme i systemen förändras också resultatet.</p><p>Satelliter, sensorer och appar används i allt större utsträckning för att övervaka och förvalta naturmiljöer. Men vad händer när naturen översätts till data i ett forskningsfält som främst har studerat digital teknik i organisationer och affärsprocesser snarare än i naturen?</p><p>I sin doktorsavhandling i informationssystem visar Malaika Torto, utifrån flera års studier av digitaliseringsprojekt i den svenska skogsindustrin, vad som händer när naturmiljöer blir data.</p><p>– Informationssystemforskning har traditionellt handlat om företag och organisationer, där processer är relativt stabila och definierade. När samma logik appliceras på naturen uppstår en krock, eftersom naturliga miljöer beter sig på ett helt annat sätt än de människoskapade miljöer vi vanligtvis studerar. Skogar är till exempel mer dynamiska och förändras med årstiderna, rymmer komplexa ekologiska samband och har olika betydelser för olika människor, säger Malaika Torto.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Data formar bilden av skogen</h2><p>Avhandlingen visar att digitalisering i praktiken formas genom en rad konkreta val: vad som mäts, hur det mäts och av vem. Dessa val avgör i sin tur hur skogen framträder i digitala system. När data samlas in främst för kommersiella ändamål tenderar vissa aspekter att bli synliga, medan andra lämnas osynliga.</p><p>– Det framstår ofta som att data är något neutralt som bara finns där. Men i själva verket är de resultatet av många beslut. I de projekt jag följde handlade det ofta om att optimera produktionen, vilket innebar att sådant som timmervolym och träkvalitet prioriterades, medan andra värden helt enkelt inte mättes.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/skogsmaskinskog2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Inom skogsindustrin ökar användandet av självlärande datorprogram som samverkar med sensorer på skogsmaskiner.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Image’in/Adobe Stock</span></div></div><p>Konsekvensen blir att naturens komplexitet reduceras. Skogar är inte bara råvaruresurser, utan även ekologiska system och kulturella landskap som förändras över tid, rymmer biologisk mångfald och har olika betydelse för olika grupper – från skogsindustri till friluftsliv och samiska samhällen.</p><p>Detta blir särskilt tydligt i digitala representationer som kartor och visualiseringar. I avhandlingen analyseras bland annat användningen av LiDAR-teknik, som kan skapa mycket detaljerade bilder av vegetation och terräng.</p><p>– Kartorna kan vara tekniskt avancerade och mycket exakta inom sitt område, men de visar bara det de är designade för att visa. Om utgångspunkten är kommersiella värden ser man en viss sorts skog. Om man i stället utgår från ekologiska eller kulturella perspektiv framträder en helt annan bild. Det handlar alltså inte bara om teknik utan om urval, säger Malaika Torto.</p><p>Forskningen visar att dessa urval också är kopplade till frågor om inflytande. Olika aktörer har olika intressen i hur skogen definieras och representeras.</p><p>– När vissa perspektiv dominerar i datainsamlingen blir andra osynliga. Det kan handla om biologisk mångfald som inte registreras eller om samernas användning av mark som inte syns i kartor. På så sätt påverkar digitaliseringen inte bara hur vi beskriver naturen, utan också vilka beslut som framstår som rimliga.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vem bestämmer vad som syns i systemen?</h2><p>Studien visar också att alternativa angreppssätt är möjliga. När fler aktörer involveras i hur data samlas in och används, till exempel miljöorganisationer eller samiska samhällen, blir bilden mer nyanserad.</p><p>– När data om skogar i huvudsak samlas in och kontrolleras av stora kommersiella aktörer tenderar de representationer som skapas att spegla</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0e0a891ec7694f029644226d4e1ccafc/dronare.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Drönare används bl a för uppgifter som inventering, planering, uppföljning och hantering av skador efter stormar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Image’in/Adobe Stock</span></div></div><p>deras intressen. Men när fler kunskaper och perspektiv får utrymme i systemen förändras också resultatet. Då kan samma skog rymma information om både produktion, biologisk mångfald och kulturell användning, vilket gör representationerna både rikare och mer legitima, säger Malaika.</p><p>Digitalisering av naturmiljöer är inte bara en teknisk fråga, utan också en social och politisk process. Spänningen mellan en kommersiellt driven och en mer inkluderande digitalisering av naturliga miljöer handlar i grunden om makt. De val som görs i dag får därför långsiktiga konsekvenser.</p><p>– Det avgörande är att inkludering byggs in från början. Annars riskerar vi att skapa digitala system som ger en alltför snäv bild av naturen och därmed också påverkar hur den förvaltas i framtiden, säger Malaika Torto.</p><p> </p><p><a href="https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=7&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=torto&language=en&pid=diva2%3A2057306&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=9126">Länk till avhandlingen</a></p><p> </p>/nyheter/digitalisering-av-skogen-missar-viktiga-varden_12175178//nyheter/klart-vilka-uppgifter-som-berordes-av-cyberattacken_12175213/Klart vilka uppgifter som berördes av cyberattacken – färre än befaratDet är nu klart vilka uppgifter som angriparna kom åt i samband med cyberattacken mot Canvas. Varken personnummer eller UMU-id berördes på Umeå universitet. Det skiljer sig åt mellan olika universitet. Tue, 26 May 2026 15:42:08 +0200<p>I början av maj utsattes lärplattformen Canvas för en cyberattack, som bland annat ledde till att systemet var nedstängt några dagar, och man befarade att data som hör till studenter och medarbetare skulle läckas utanför systemet. Den 12 maj rapporterades att en överenskommelse gjorts mellan angriparna och Instructure, leverantören av Canvas. Därmed återlämnades den data som angriparna kommit över och Canvas blev återigen tryggt att använda som vanligt.  </p><p>I Canvas finns bland annat kontaktuppgifter, personnummer, studierelaterade uppgifter och kommunikation mellan lärare och studenter.    </p><p>Fram tills nu har det varit oklart vilken data som angriparna kom över. Utifrån nya uppgifter från leverantören går det nu att konstatera att för Umeå universitets del rörde det sig om: </p><ul><li>Namn.</li><li>Kortnamn/alias som användaren valt själv.</li><li>Meddelanden inom Canvas, såväl rubrik som innehåll.  </li><li>E-postadresser som hör till dem som har skickat meddelanden till någon inom Canvas.</li><li>Metadata såsom tidszon och valt språk för användaren, samt systemintern metadata, till exempel när en viss uppgift uppdaterats i systemet.</li></ul><p>Angriparna kom alltså inte över varken personnummer, UmU-ID eller större mängder av andra personuppgifter till studenter och medarbetare vid Umeå universitet.  </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Var alltid vaksam</h2><p>Det skiljer sig åt mellan lärosäten gällande hur mycket data som berördes. Umeå universitet anses ha kommit lindrigt undan. På vissa andra universitet kom angriparna över tredubbelt så mycket data.  </p><p>– Även om den här cyberattacken bedöms ha slutat lindrigt för Umeå universitet del så är det så klart väldigt allvarligt att den här typen av attacker inträffar. Tyvärr blir det allt vanligare och vi alla behöver hjälpas åt att vara vaksamma och försiktiga för att skapa trygga och säkra digitala miljöer, säger Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör vid Umeå universitet. </p><p>Vid misstanke för intrång eller virus i din IT-miljö är det viktigt att du agerar skyndsamt.  </p><p><a href="/student/stod-och-hjalp/om-nagot-hander/incident-med-it-sakerhet/">Läs mer om incident med IT-säkerhet på studentwebben.</a><br> <br>Den som upplever någon typ av oro kopplat till incidenten kan kontakta Studenthälsan.   <br> <br><a href="/student/stod-och-hjalp/studenthalsan/">Läs mer om Studenthälsan på studentwebben. </a></p>/nyheter/klart-vilka-uppgifter-som-berordes-av-cyberattacken_12175213//nyheter/succe-for-valgorenhetsflaset-2026_12175061/Succé för Välgörenhetsflåset 2026Den 9 maj arrangerade studenter vid Idrottsvetenskapliga programmet Välgörenhetsflåset på campus. Loppet lockade rekordmånga deltagare och resulterade i 30 246 kronor till Barncancerfonden Norra.Tue, 26 May 2026 11:13:11 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="41563b2f-e7d8-4334-a4c0-db2a6278c4df" data-contentname="Välgörenhetsflåset 2026">{}</div><p>Stämningen, rörelseglädjen och energin var på topp när Välgörenhetsflåset arrangerades på campus.</p><p>– Vi är helt tagna av årets upplaga och den stora uppslutningen. Att så många samlades för en god sak betyder mycket för både oss studenter, föreningen och inte minst barncancerfonden, säger Frida Helmersson, i projektgruppen för Välgörenhetsflåset.</p><p>Totalt var 230 deltagare anmälda, varav 180 kom till start. På startlinjen fanns hundar, barnvagnar och deltagare i alla åldrar med hjärta för något större. 30 246 kronor samlades in till Barncancerfonden Norra, en organisation som stödjer barn och familjer som drabbats av cancer.</p><p>– Pengarna kan bland annat gå till clownbesök, pyssel, leksaker, middagar och presenter, eller till föreningens familjehelg där över 300 vuxna och barn samlas. Det känns fint att pengarna gör skillnad på riktigt, säger Frida Helmersson.</p><p>De arrangerande studenterna är glada, tacksamma och stolta över det engagemang som loppet skapar.</p><p>– Vi är otroligt nöjda med årets lopp och hoppas kunna utveckla det ännu mer framöver, både genom att nå fler deltagare och skapa nya inslag kring evenemanget. Vi vill att Välgörenhetsflåset ska fortsätta vara ett återkommande inslag på campus och något som både studenter, personal och allmänhet ser fram emot varje år, avslutar Frida Helmersson.</p>/nyheter/succe-for-valgorenhetsflaset-2026_12175061//nyheter/is-kan-frigora-mer-jarn-an-klimatmodeller-visar_12174679/Is kan frigöra mer järn än klimatmodeller visarDe flesta tänker på is som något fruset och livlöst, men forskning vid Umeå universitet visar motsatsen. En ny studie publicerad i PNAS visar att is aktivt påskyndar nedbrytningen av järnmineral och kan frigöra mer järn än vad dagens klimatmodeller tar hänsyn till. Resultaten är viktiga för att kunna förutsäga hur näringskretslopp, kolinlagring och vattenkvalitet påverkas i polar- och bergsområden när klimatet blir varmare.Tue, 26 May 2026 10:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>När vatten fryser koncentreras salter i små fickor mellan iskristallerna, där de kan påskynda nedbrytningen av järnmineraler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér Bildbyrå AB</span></div></div><p>Cirka 17 procent av jordens landyta består av permafrost, och ytterligare stora områden fryser säsongsmässigt. I takt med att klimatet förändras blir frys-tö-cykler vanligare och permafrosten bryts ned. Det leder till att processer kopplade till is kan frigöra järn och andra spårämnen i en omfattning som dagens klimat- och miljömodeller inte fångar.</p><p>– För att förstå hur klimatförändringarna påverkar naturliga system måste vi också förstå kemin inne i isen, säger Jean‑François Boily, professor vid Kemiska institutionen, som lett studien.</p><p>Järn är ett viktigt näringsämne som styr algtillväxt i sjöar och hav, binder kol i marken och påverkar vattnets färg och kvalitet. Förändringar i hur mycket järn som frigörs kan därför få följdeffekter genom hela ekosystem, från fjällbäckar till arktiska kustområden.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Starkare bindning ger större effekt</h2><p>Forskargruppen undersökte hur olika lösta salter, som finns överallt i naturen, påverkar järnmineraler. De studerade särskilt upplösningen av goetit, ett rostfärgat järnmineral som är vanligt i jordar, sediment och damm.</p><p>– Resultatet var anmärkningsvärt tydligt. Is ökade upplösningshastigheten för alla salter som binder till järn, och ju starkare bindning, desto större effekt, säger Jean‑François Boily.</p><p>– Det avslöjar en enkel tumregel: om man vet hur starkt ett ämne binder till järn kan man också uppskatta hur mycket is förstärker effekten.</p><p>Fluorid, som band starkast till järn i experimenten, frigjorde mer än fyra gånger så mycket järn i is som i flytande vatten. Sulfat, som binder svagare, gav en mindre men ändå tydlig ökning. Perklorat, som knappt alls samverkar med järn, gav ingen upplösning i någon av faserna.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Värdefullt verktyg för modellering</h2><p>Förklaringen ligger i vad som händer när vatten fryser. Ämnen som inte kan införlivas i isen koncentreras till små fickor av kvarvarande vätska mellan iskristallerna. I dessa miljöer, där salthalten kan vara upp till 500 gånger högre, kan kemiska reaktioner gå betydligt snabbare. Det förklarar den ökade nedbrytning av mineral som forskarna observerade.</p><p>– Det som förvånade oss mest var hur konsekvent denna effekt var för de ämnen vi testade. Om mönstret gäller mer generellt skulle vi kunna förutsäga hur is förstärker nedbrytning av mineral utifrån en enda kemisk egenskap. Det skulle vara ett värdefullt verktyg för miljömodellering, säger Jean‑François Boily.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="375d37ae-5ad8-4bdf-9e85-430e9a11417d" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/is-kan-frigora-mer-jarn-an-klimatmodeller-visar_12174679//nyheter/uppskattad-partner-utnamnd-till-hedersdoktor_12175077/Uppskattad partner utnämnd till hedersdoktorFri, 12 Jun 2026 14:40:52 +0200<p>Professor Heila Lotz-Sisitka, Rhodes University, Makhanda, Sydafrika har av Samhällsvetenskapliga fakulteten utnämnts till hedersdoktor vid Umeå universitet.</p><p>”Det är för oss en stor glädje att Heila Lotz-Sisitkas insatser för vår institution och andra utbildningsvetenskapliga miljöer vid vårt universitet uppmärksammas på det här sättet”, säger Anna Lindqvist, prefekt vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, och fortsätter: ”Heila Lotz-Sisitkas arbete för att beforska de avgörande frågorna om hur utbildning kan utformas för att möta de samtida globala utmaningarna mot ett mer hållbart samhälle har varit och är en stor källa till inspiration. Detta för både yngre och mer seniora forskare.”</p><p>Samarbetet mellan Professor Lotz-Sisitka och forskare vid TUV tog sin början 2009 och har sedan fortsatt i olika former. Inte minst har det möjliggjorts genom doktorandutbyten i kurser via Lärarhögskolan vid UMU, men också i digital seminarieverksamhet och i andra former. Publiceringar, gästföreläsningar och workshops har följt som resultat.</p><p>”En bärande idé i Heila Lotz-Sisitkas arbete med och forskning kring utbildning är att de ska tjäna ’det gemensamma goda’ i både lokalt och globalt perspektiv”, säger professor Karin Sporre, som utsetts till värd för Heila Lotz-Sisitka, då hon den 17 oktober tar emot utmärkelsen vid UMU. Karin fortsätter: ”Heila har en unik förmåga att inspirera, dela med sig av sin vishet och sina kunskaper, hon tar ansvar varför det växer så rikt i miljöer runt henne.”</p><p>Denna internationellt och nationellt erkända forskare har alltså Samhällsvetenskapliga fakulteten beslutat utse till hedersdoktor 2026.</p>/nyheter/uppskattad-partner-utnamnd-till-hedersdoktor_12175077//nyheter/ec2u-forumet-lyfter-fram-samarbete-och-utbildning_12174955/EC2U-forumet i Åbo lyfter fram samarbete och utbildning av hög kvalitetEuropean Campus of City-Universities (EC2U) höll sitt årliga forum vid Åbo universitet i Finland den 18–21 maj 2026. Evenemanget samlade över 500 anställda, studenter, samarbetspartners och intressenter från hela Europa för att utbyta idéer, stärka samarbetet och diskutera vilken roll utbildning av hög kvalitet spelar för att bygga ett starkare Europa. Nästa EC2U-forum kommer att hållas i Umeå i april 2027.Tue, 26 May 2026 09:14:35 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos._drone-23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Över 460 delegater från alla EC2U:s medlemsuniversitet samlades på plats vid EC2U-forumet i Åbo, Finland (18–21 maj 2026), samtidigt som 60 deltagare deltog online.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div><p>Forumet som arrangerades under temat ”<strong>Shaping European Futures through Quality Education </strong>(Att forma Europas framtid genom utbildning av hög kvalitet)”, utgjorde en plattform för diskussioner om aktuella utmaningar, utvecklingen av framtida samarbeten och stärkandet av nätverk mellan alliansens universitet och partnerstäder. Umeå universitet representerades av en delegation bestående av 40 forskare, personal och studenter, däribland tre representanter från Umeå kommun.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/lexelius_peter_5113_231129_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Lexelius, EC2U projektsamordnare.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Forumet gav oss en värdefull möjlighet att utbyta perspektiv med kollegor från hela Europa och att utforska nya vägar för samarbete inom utbildning och forskning”, säger Peter Lexelius, EC2U-projektkoordinator vid Umeå universitet.</p><h3>Att främja utbildning av hög kvalitet genom samarbete och studentengagemang</h3><p>Teman för det <a title="10:e EC2U-forumet i Åbo" href="https://www.ec2u.eu/ec2u-forum-university-turku">10:e EC2U-forumet</a> är anpassade efter FN:s mål för hållbar utveckling. Årets program fokuserade på vikten av utbildning av hög kvalitet och tog upp ämnen som hållbarhet, välbefinnande, flerspråkighet, inkludering, tillgänglig utbildning, att behålla talanger och aktivt europeiskt medborgarskap.<br><br>Som en del av programmet samlade EC2U Student Challenge tio studentgrupper som arbetade tillsammans med teman som rättvis och tillgänglig utbildning, digital omvandling och utbildningens framtid samt hållbarhet och anställbarhet. Varje grupp tog fram en poster där de presenterade sina idéer och föreslog lösningar, vilka delades under Voice of Students-posterrundan.</p><p class="quote-center">Det mest värdefulla för mig var kunskapsutbytet, där studenter och personal med olika bakgrunder delade erfarenheter för att bygga en bättre europeisk framtid.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/img_02572.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karina Eremin deltog i EC2U Student Challenge, vilket ledde till posterpresentationen ”Voice of Students” den 21 maj 2026.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>David Meyers</span></div></div><p>–Det mest värdefulla för mig var kunskapsutbytet, där studenter och personal med olika bakgrunder delade erfarenheter för att bygga en bättre europeisk framtid, säger Karina Eremin, student på Internationella ekonomprogrammet vid Umeå universitet.<br><br>–Diskussionen om anställbarhet och stöd till lokalsamhällen stack ut, eftersom EC2U-universiteten står inför liknande utmaningar såsom en åldrande befolkning, kompetensbrist och att behålla internationella talanger efter examen, men har olika tillvägagångssätt som fick oss att tänka bortom vårt eget sammanhang och tillsammans som studenter hitta lösningar, fortsätter Karina Eremin. <br><br>Under forumet presenterades och diskuterades resultaten från de lokala EC2U-tankesmedjornas möten, där utbildningssystemens roll i utvecklingen av digitala färdigheter och främjandet av digitalt medborgarskap lyftes fram. I diskussionerna betonades också vikten av att ta itu med befintliga maktstrukturer i språkanvändning och att stärka den kulturella kompetensen för att främja inkludering och ömsesidig förståelse. Dessa insikter kommer att ligga till grund för framtida policyrekommendationer inom alliansen.</p><h3>Team Umeå vinner semifinalen i EC2U Science Contest</h3><p>Forumet stod även värd för semifinalen i EC2U Science Contest, där lag bestående av forskare och studenter från Friedrich Schiller-universitetet i Jena (Tyskland), Åbo universitet och Umeå universitet tog fram lösningar på utmaningar som allmänheten skickat in i förväg. En fråga som lagen skulle besvara på mindre än 60 sekunder var: ”Om AI plötsligt blev mänsklig, vad skulle den göra först och varför?”</p><p>Efter en jämn omröstning utsågs Team Umeå till vinnare och går vidare till finalen 2027, där de kommer att tävla mot lag från universitetet i Pavia och Alexandru Ioan Cuza-universitetet i Iași.<br><br><a href="https://www.youtube.com/live/l7NNk-3CJrE?si=Y317ivAmFRNsxvX4&t=140">Se inspelningen av vetenskapstävlingen på EC2U:s YouTube-kanal</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/ec2u_-_day_3_competition-542.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Team Umeå från vänster till höger: Hanna Söderlund, docent i språkvetenskap; Jesper Enbom, docent i medie- och kommunikationsvetenskap; Manju Maharjan, doktorand i växtfysiologi; Kristina Lejon, professor i immunologi; samt Jerker Fick, docent i kemi (syns inte på bilden).</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div><h3>Umeå väljs som värd för forumet 2027</h3><p>Forumet i Åbo markerade också startskottet för nästa EC2U-forum, som kommer att hållas i Umeå den 12–15 april 2027. Eftersom det är det elfte forumet och det första som arrangeras i Umeå är förberedelserna redan i full gång i nära samarbete med lokala och regionala aktörer.</p><p class="quote-center">Vi är stolta över att vara värd för nästa forum och bjuder varmt in EC2U-gemenskapen att tillsammans med oss skapa ett öppet, inkluderande och meningsfullt evenemang.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/norberg_cath_rine9157_230112_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg,<br>Vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>–EC2U-forumet är en viktig plattform för att stärka samarbetet och främja högkvalitativ utbildning och forskning. Det speglar Umeå universitets engagemang för att tillsammans med partners, studenter och samhället forma kunskap som bidrar till en hållbar och demokratisk framtid. Vi är stolta över att vara värd för nästa forum och bjuder varmt in EC2U-gemenskapen att tillsammans med oss skapa ett öppet, inkluderande och meningsfullt evenemang. Vi uppmuntrar också deltagarna att uppleva kulturen, miljön och naturen i Umeå och norra Sverige, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b29ac6a32709416c8f9b621117230a8e/day_2_-_group_photos-242.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Delegationen från Umeå vid EC2U Forum 2026 i Åbo, Finland.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div>/nyheter/ec2u-forumet-lyfter-fram-samarbete-och-utbildning_12174955//nyheter/kriskommunikation-vard-i-hemmet-och-framtida-mobilitet-pa-uid26_12174845/Kriskommunikation, vård i hemmet och framtida mobilitet på UID26Den 2–3 juni 2026 arrangerar Designhögskolan vid Umeå universitet UID26 | Design Talks & Degree Show. Avgångsstudenter från masterprogrammen i avancerad produktdesign, interaktionsdesign och transportdesign, samt kandidatprogrammet i industridesign, presenterar sina examensarbeten genom scenpresentationer, en publik utställning och en livesändning av programmet.Tue, 26 May 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>UID26 utforskar aktuella utmaningar inom vård, mobilitet, hållbarhet och vardagsliv.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>David Dahlberg</span></div></div><p>Årets tema, TRACES, utforskar vad design lämnar efter sig, i material, i system och i människors liv. Det synliggör vägen från tidiga frågeställningar och fältstudier till konkreta förslag, och ställer en större fråga: vilket avtryck bör design lämna i samhället och på planeten?</p><h3>Design som tar sig an vård, mobilitet och vardagsliv</h3><p>UID26 samlar designförslag som tar sig an aktuella utmaningar inom vård, mobilitet, hållbarhet och vardagsliv. Projekten rör sig bortom idéstadiet och visar hur system fungerar i praktiken, från sjukhusens arbetsflöden och tekniska infrastrukturer till hemmet och det offentliga rummet.</p><p>Utställningen lyfter arbete som utforskar:</p><p>• hur vård i allt större utsträckning flyttar från sjukhus till hemmet<br>• hur städer anpassas till nya mobilitetsbehov och ett förändrat klimat<br>• hur vardagliga produkter kan stödja självständighet, värdighet och inkludering<br>• hur design kan stärka motståndskraft i osäkra eller pressade system</p><h3>Höjdpunkter från avgångsklassen 2026</h3><p>Inom <strong>avancerad produktdesign</strong> undersöker <strong>Cosima Pauli</strong> hur människor kan hålla kontakt när digital infrastruktur slutar fungera. Projektet utvecklar ett diskret kommunikationsverktyg för situationer präglade av censur, nedstängningar och kris.</p><p>Inom samma program utvecklar <strong>Pierre Brand</strong> ett multisensoriskt lärandesystem som stöttar barn med dyslexi genom haptisk återkoppling. Genom att översätta läsprocessen till taktila signaler minskas kognitiv belastning och självförtroendet kan byggas upp steg för steg.</p><p>Flera projekt i programmet riktar sig samtidigt mot hälso- och sjukvårdssystem, från en nästa generations anestesiplattform som minskar komplexitet och materialanvändning i operationssalar, till lösningar som gör långvarig behandling i hemmet mer hanterbar och mindre påträngande i vardagen. Parallellt utforskas också vardagens rytmer och ritualer, som ett taktilt musiksystem som motverkar digital trötthet och återintroducerar en känsla av närvaro i hemmet.</p><p>Inom i<strong>nteraktionsdesign</strong> omprövar <strong>Ece Günesen</strong> hur teknik för kvinnors hälsa representerar kroppen genom data, och utvecklar mer öppna och tolkande sätt att förhålla sig till hälsodata.</p><p>– Jag vill utforska kvinnors hälsodata som något man lever med, inte något som ska ‘fixas’, säger Günesen.</p><p>Inom programmet undersöks också hur design kan stärka uppmärksamhet, inkludering och deltagande i vardagen, från blickbaserade gränssnitt i bilar till verktyg som gör det lättare att navigera nya och osäkra miljöer.</p><p>Inom <strong>transportdesign</strong> utforskar <strong>David Dahlberg</strong> hur långresor med tåg kan upplevas mer attraktiva genom att förbättra den sociala och emotionella dimensionen av nattåg, där integritet balanseras med valbar interaktion.</p><p>Andra mobilitetsprojekt adresserar frågor som räddningsinsatser i svår terräng, klimatanpassning vid extrema temperaturer och hur framtidens resor kan bli mer inkluderande och tjänsteinriktade.</p><p>Inom <strong>kandidatprogrammet i industridesign</strong> arbetar studenterna nära vardagen och människors faktiska livssituationer, med lösningar för bland annat vård i hemmet, livsmedelsförvaring och beredskap, arbetsmiljö samt tillgång till natur. Projekten visar hur design kan göra stora samhällsutmaningar mer hanterbara i det lilla, utan att kräva omfattande förändringar av befintliga system.</p><h3>Designens avtryck i fokus</h3><p>UID26 är både en offentlig visning av examensarbeten och ett tillfälle att stanna upp och reflektera över vad design faktiskt förändrar.</p><p>För Demian Horst, prefekt vid Designhögskolan, lyfter temat både process och påverkan.</p><p>– TRACES påminner oss om att design inte bara handlar om vad vi skapar, utan också om vad vi förändrar genom själva skapandet. På UID26 visar våra studenter hur noggrann research, samarbete och hantverk kan leda till arbeten som är inkluderande, hållbarhetsdrivna och ärliga med vilket avtryck design lämnar i världen, säger Horst.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e4d2dd36-1700-4203-b156-4bbd239585cd" data-contentname="Följ UID26 digitalt">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="00d2ee86-ed86-47ae-ba12-86f3a59ef9ab" data-contentname="Öppen utställning: välkommen att besöka">{}</div><p> </p>/nyheter/kriskommunikation-vard-i-hemmet-och-framtida-mobilitet-pa-uid26_12174845//nyheter/larare-oense-om-elevers-overgang-till-hogstadiet_12174590/Lärare oense om elevers övergång till högstadietLärare är inte överens om vad som egentligen utgör övergången från mellanstadiet till högstadiet och hur arbetet kring den ska se ut. Det får konsekvenser för samarbetet mellan lärare och sannolikt också för hur elever upplever bytet till högstadiet. Det visar en ny studie från Umeå universitet.Mon, 01 Jun 2026 14:40:48 +0200<p class="quote-center">Lärare ger uttryck för att barnens bästa är i fokus i arbetet med övergången men är inte överens om vad som läggs i barnens bästa</p><p>Valet att forska om ämnet växte fram ur de erfarenheter som Josefin Ånger, doktorand vid Umeå universitet, hade som lärare och de utmaningar hon såg i skolans uppdelning mellan olika stadier. Samtidigt finns det lite svensk forskning om elevernas väg från mellanstadiet till högstadiet, trots att internationella studier visar att den kan påverka både elevers mående och skolresultat. Omkring 20 procent av eleverna uppges uppleva motsvarande skolstart som mestadels negativ.</p><p>Tidigare forskning visar också att sättet lärare talar om elevernas första tid på högstadiet kan påverka hur den upplevs, men den delen har sällan undersökts.</p><p>Resultaten visar att många lärare främst kopplar övergången till de förändringar elever möter när de börjar högstadiet och de aktiviteter skolorna ordnar för att underlätta den första tiden. Det handlar ofta om insatser som görs under slutet av årskurs 6 och de första veckorna i årskurs 7.</p><p>– En framträdande tolkning är att överlämnandet av information om elever från lärare på mellanstadiet till lärare på högstadiet, inte bara är en av aktiviteterna i övergången, utan att detta överlämnande utgör själva övergångens helhet, säger Josefin Ånger.</p><p>Mer långsiktiga förberedelser och en längre period för elever att anpassa sig hamnar däremot oftare i bakgrunden.</p><p>– Lärare ger uttryck för att barnens bästa är i fokus i arbetet med övergången men är inte överens om vad som läggs i barnens bästa, vilket påverkar bland annat hur de förhåller sig till information som lämnas över om elever/grupper och hur de resonerar kopplat till betygssättning, säger Josefin Ånger.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fokus på elever i behov av stöd</h2><p>Studien visar också att talet om övergången från mellanstadiet till högstadiet präglas av ett starkt specialpedagogiskt fokus. Det gör att mycket av arbetet handlar om att lämna över information om elever mellan skolor och lärare.</p><p>– Elever positioneras då främst i relation till en norm att inte behöva stöd, varken i övergången eller i undervisningen, och de elever som det talas mest om i relation till övergången är de som avviker från den normen, säger hon.</p><p>De etiketter som används för att beskriva eleverna kan enligt studien uppfattas som stämplande, samtidigt som informationen är tänkt att ge eleverna bättre förutsättningar att utvecklas.</p><p>Samtidigt hamnar lärare lätt i bakgrunden, trots att hela deras arbete påverkas när elever börjar högstadiet. Lärare lyfter särskilt fram relationerna till eleverna, både i undervisningen och mentorskapet, som viktiga under den första tiden.</p><p>– Baserat på detta argumenterar jag för att det både i skolor, bland beslutsfattare och på lärarutbildningarna finns ett behov av att synliggöra och diskutera fler aspekter av övergångar, att belysa lärandepotentialen i dem, uppmärksamma de allmänmänskliga utmaningarna i elevernas process över tid och behovet av samsyn mellan lärare, säger Josefin Ånger.</p><p>Josefin Ånger menar också att vägen mellan mellanstadiet och högstadiet kan användas för att diskutera större frågor om grundskolan och hur olika beslut påverkar elever, lärare och skolor. En sådan fråga är skolvalet, som enligt studien kan göra det svårare för skolor att samarbeta och förbereda elever inför starten på högstadiet.</p>/nyheter/larare-oense-om-elevers-overgang-till-hogstadiet_12174590//nyheter/kulturgeograf-far-umea-kommuns-vetenskapliga-pris_12174990/Kulturgeograf får Umeå kommuns vetenskapliga prisDorothee Bohn, postdoktor vid Institutionen för geografi, får priset för sin forskning som belyser hur turismens utveckling, klimatförändringar och politiska beslut omformar relationen mellan samhälle och natur i Arktis. Priset kommer att delas ut i samband med Årshögtiden 17 oktober, 2026.Tue, 26 May 2026 10:04:43 +0200<p>Dorothee Bohn disputerade i kulturgeografi vid Umeå universitet i april 2024 med avhandlingen Arctic geographies in the making, där hon analyserade turismens politiska ekonomi och institutionella styrning i arktiska regioner. Sedan disputationen är hon verksam som postdoktor vid Institutionen för geografi med projektet Understanding society–nature relationships in regional development.</p><p>Hennes forskning är tydligt inriktad mot miljöfrågor i nordliga och arktiska områden, med särskilt fokus på hur samhälleliga processer påverkar naturresurser, landskap och ekologiska förutsättningar. Genom kvalitativ och teoretiskt fördjupad analys undersöker hon hur klimatförändringar, turismutveckling och regionala styrformer omformar relationen mellan samhälle och natur.</p><p>Flera av hennes publikationer behandlar miljömässigt känsliga miljöer i Arktis och subarktiska regioner. Hon analyserar exempelvis hur turismens expansion påverkar naturmiljöer och hur föreställningar om ”orörd natur” produceras och kommersialiseras i arktiska landskap. I andra arbeten studerar hon hur offentlig finansiering och flernivåstyrning formar utvecklingsvägar i glesbefolkade regioner, med konsekvenser för markanvändning, naturresursutnyttjande och långsiktig hållbarhet.</p><p>En central del av hennes forskning rör klimatförändringarnas betydelse för turism och regional utveckling, inklusive snö- och glaciärbaserad turism i en uppvärmande värld. Här bidrar hon till förståelsen av hur klimatrelaterade risker och osäkerheter påverkar lokala samhällen, planering och policyutformning.</p><p>Utöver empiriska studier bidrar Dorothee Bohn till teoretisk utveckling genom att kritiskt granska hur natur och miljö behandlas inom samhällsvetenskaplig teori. Hon problematiserar användningen av naturvetenskapligt inspirerade metaforer inom exempelvis ekonomisk geografi och argumenterar för mer integrerade och miljömedvetna teoretiska ramverk för att förstå samtidens så kallade polykris, där klimatförändringar utgör en central komponent.</p><p>Sedan disputationen har hon erhållit Arctic Six Fellowship (2025–2027), varit medsökande i internationella projekt samt etablerat internationella samarbeten inom Critical Arctic Studies och International Polar Tourism Network. Sammantaget har hon snabbt etablerat sig som en självständig och internationellt synlig forskare inom miljöinriktad samhällsvetenskaplig forskning med särskild relevans för norra Sverige.</p>/nyheter/kulturgeograf-far-umea-kommuns-vetenskapliga-pris_12174990//nyheter/umea-universitet-tecknar-nytt-avtal-som-riksidrottsuniversitet_12174948/Umeå universitet tecknar nytt avtal som RiksidrottsuniversitetUmeå universitet har tecknat ett nytt avtal med Riksidrottsförbundet som innebär att lärosätet fortsatt blir ett Riksidrottsuniversitet (RIU) under perioden 2026–2030. Samarbetet stärker förutsättningarna för elitidrottare att kombinera studier och idrott samt utvecklar praktiknära elitidrottsforskning. Mon, 25 May 2026 13:10:08 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/idrottakademi_2026_1920x1080__.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En central del i uppdraget som Riksidrottsuniversitet är att skapa goda förutsättningar för elitidrottare att kombinera studier med en idrottssatsning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, Ida Åberg</span></div></div><p>Umeå universitet har genom rektor Tora Holmberg undertecknat avtalet med Riksidrottsförbundet om att fortsätta som Riksidrottsuniversitet (RIU). Avtalet gäller från den 1 augusti 2026 till den 31 juli 2030.</p><p>Den nationella modellen för RIU omfattar fyra utvecklingsdelar: särskilda utbildningsinsatser, stöd till elitidrottares dubbla karriärer, utveckling av elitidrottsmiljöer samt praktiknära elitidrottsforskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38958b1b4ccb4c5282e86f7e5c5cb59c/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Att förlänga samverkansavtalet med Riksidrottsförbundet är en naturlig och självklar fortsättning på det arbete vi redan gör tillsammans. Det stärker kopplingen mellan Umeå universitet och idrottsrörelsen och befäster vår roll som en central aktör inom svensk elitidrott. Genom detta skapas fortsatt goda möjligheter att utveckla utbildning, forskning och samverkan i nära dialog med idrottsrörelsen, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><h3>Särskilda utbildningsinsatser</h3><p>Umeå universitet erbjuder KPU-specialidrott, Idrottsfysiologprogrammet samt Psykologprogrammet med inriktning mot idrott. Inom ramen för uppdraget som Riksidrottsuniversitet tas kompetenser från dessa utbildningar tillvara i en gemensam kunskapsmiljö, med expertis inom fysiologi, psykologi och pedagogik. Genom det fördjupade samarbetet mellan Umeå universitet och Riksidrottsförbundet tar parterna ett gemensamt ansvar för att möta idrottsrörelsens komplexa utmaningar fram mot år 2035.  Detta ger förutsättningar att möta idrottsrörelsens behov av både prestationsutveckling och hållbar fysisk och mental hälsa, samt att stärka det pedagogiska ledarskapet inom idrotten.</p><p>– De särskilda utbildningsinsatserna är en viktig del av vårt uppdrag som Riksidrottsuniversitet, där vi bidrar med bred kompetens till idrottsrörelsen, säger Pernilla Eriksson, projektledare för RIU vid Umeå universitet.</p><h3>Individuellt anpassade studier för elitidrottare</h3><p>En central del i uppdraget är att skapa goda förutsättningar för elitidrottare att kombinera studier med en idrottssatsning. Lärosätet ska aktivt erbjuda möjligheter till ett individuellt studieupplägg, både inom utbildningsprogram och fristående kurser. Det innebär flexibilitet i exempelvis föreläsningar, studietakt, examinationer och övriga obligatoriska moment.</p><p>–Vi vill fortsätta utveckla stödet till elitidrottare som studerar vid Umeå universitet. Målet är att varje student ska kunna genomföra sin dubbla karriär på ett hållbart sätt, fortsätter Pernilla Eriksson.</p><h3>Elitidrottsforskning</h3><p>Praktiknära elitidrottsforskning är en annan central del av uppdraget som Riksidrottsuniversitet. Umeå universitet ska aktivt bidra till att forskning bedrivs i nära samarbete med specialidrottsförbund, Sveriges Olympiska Kommitté, Sveriges Paralympiska Kommitté och Riksidrottsförbundet.</p><p>Forskningen är tvärvetenskaplig och omfattar bland annat idrottspedagogik, idrottsmedicin, idrottsfysiologi, kostvetenskap och utbildningsvetenskap. Som en del av uppdraget ingår även att bidra nationella nätverk, gemensamma tematräffar och forskningsdagar där aktuella forskningsresultat presenteras och utvecklas i dialog mellan akademi och praktik.</p><p>– Vår ambition är att stimulera Umeå universitets idrottsforskare att arbeta ännu mer praktiknära och i nära samverkan med idrottsrörelsen, säger Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan.</p>/nyheter/umea-universitet-tecknar-nytt-avtal-som-riksidrottsuniversitet_12174948//nyheter/om-framvaxten-av-samiska-politiska-institutioner-_12174938/Om framväxten av samiska politiska institutioner En ny doktorsavhandling av Luke Laframboise, Umeå universitet, visar att samiska politiska institutioner historiskt sett har vuxit genom anpassningsbara, relationella strategier som möjliggjort betydande politiska framsteg. Mon, 25 May 2026 12:44:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b5da8e395a784e0f85602f1f05736682/luke_laframboise_img_6228-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Luke Laframboise</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Visar en växande klyfta mellan förväntade resultat och politiska realiteter</p><p>Luke Laframboise säger att samerna i Sápmi är ett ursprungsfolk från en nation, splittrat över fyra gränser.<br> <br>– Kanske inte så förvånande har det gjort samerna till utmärkta diplomater när de behövt arbeta inom och över fyra separata statliga system. Ändå har deras roll i internationell politik fram tills nyligen varit relativt outforskad, säger Luke Laframboise och fortsätter:<br> <br>– Dessutom har frågan om hur och varför de samarbetar med statliga institutioner blivit alltmer relevant, i takt med att relationerna mellan samer och stater i Norden har blivit alltmer ansträngda. Detta har bara förvärrats av klimatförändringar, försummelse och den föränderliga karaktären av internationell politik.</p><h3>Adaptiva och pragmatiska strategier</h3><p>Han säger vidare att han med hjälp av tre fallstudier som spänner över tre politiska nivåer utforskar hur de strukturer som styr relationerna mellan samer och stater har formats över tid, och vad det nuvarande tillståndet i relationerna säger om att ha förtroende för statliga institutioner.<br> <br>– Genom denna process visar min studie att samiska politiska institutioner historiskt sett växte fram genom adaptiva och pragmatiska strategier. Men allt eftersom dessa institutioner har mognat och blivit inbäddade i statliga ramverk har dess strategiska flexibilitet minskat.<br> <br>Som ett resultat möter samiska aktörer nu hinder för att utöka sitt politiska inflytande genom samma institutioner som de tidigare har förlitat sig på.<br> <br>– Vad detta visar är en växande klyfta mellan förväntade resultat och politiska realiteter, vilket belyser riskerna som är inneboende i att sträva efter urfolks suveränitet genom formella politiska institutioner.</p><h3>Strukturella begränsningar och risker</h3><p>Denna avhandling bidrar till samisk forskning, urfolksstudier och internationella relationer genom att teoretisera effekterna av institutionell mognad på urfolks politiska handlingskraft, och empiriskt spåra samiskt engagemang över gränser och nivåer av styrning, och kritiskt problematisera statsbaserade vägar till urfolks självbestämmande.</p><p>Genom att göra det belyser det de strukturella begränsningar och risker som är förknippade med att sträva efter urfolks suveränitet genom formella politiska institutioner.</p>/nyheter/om-framvaxten-av-samiska-politiska-institutioner-_12174938//nyheter/samma-data-olika-svar-ny-studie-i-nature-mater-skillnaderna_12174815/Samma data, olika svar? Ny studie i Nature mäter skillnadernaSamma data, men olika slutsatser? En ny studie publicerad i Nature mäter i vilken utsträckning publicerade resultat beror på vem som analyserar dem – och en nyanställd forskare vid Umeå universitet har medverkat i arbetet.Mon, 25 May 2026 08:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Studien har tittat närmare på hur mycket ett resultat beror på den enskilda person som råkar analysera datan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Johnér Bildbyrå AB</span></div></div><p>En aktuell studie i Nature har satt en siffra på något som den publicerade vetenskapliga litteraturen vanligtvis lämnar därhän: hur mycket ett resultat beror på den enskilda person som råkar analysera datan.</p><p>I 100 studier inom samhälls- och beteendevetenskap som analyserades på nytt av 457 oberoende forskare låg endast en tredjedel av de nya uppskattningarna av  effektstorlek nära originalen. Marcus Kubsch, nyligen utsedd till universitetslektor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, NMD, vid Umeå universitet, bidrog med tre av dessa omanalyser.</p><p>Projektet, kallat Multi100, och lett av Balázs Aczél och Barnabás Szaszi vid Eötvös Loránd-universitetet i Budapest, Ungern, gav vart och ett av 100 publicerade påståenden till minst fem oberoende analytiker. Varje analytiker fick tillgång till data och påståenden, men inga instruktioner om hur de skulle testas. Frågan var enkel: om kompetenta forskare får göra egna, välgrundade val kring hur samma data ska analyseras – kommer de fram till samma svar? </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En tredjedel av resultaten, tre fjärdedelar av slutsatserna</h2><p>Oftast blir resultaten olika – åtminstone när det gäller de exakta siffrorna. I drygt en tredjedel av fallen låg de nya beräkningarna nära originalet, och med ett större spann ökade det till drygt hälften.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Marcus Kubsch, universitetslektor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Däremot var slutsatserna mer samstämmiga: i nästan tre av fyra fall drog forskarna samma övergripande slutsats som i originalstudien. Skillnaderna kunde inte förklaras av analytikernas statistiska expertis, och större datamängder gjorde inte resultaten mer enhetliga.</p><p>Det innebär inte att den publicerade litteraturen generellt är felaktig, utan att en enskild analysväg genom ett dataset inte räcker för att avgöra en fråga. Författarna bakom studien rekommenderar därför att resultat med stor betydelse kompletteras med strukturerade robusthetsrapporter eller analyser utförda av flera oberoende forskare.</p><h3>En fråga som föregått projektet</h3><p>Marcus Kubsch arbetade med tre av de 100 datamängderna, byggde sina egna analyser utifrån påståendena och rådata, och skickade in kod och resultat till projektledningen. Hans intresse för ämnet föregår faktiskt artikeln. Som masterstudent läste han John Ioannidis Why most published research findings are false, och argumenten följde honom därefter. Som doktorand upptäckte han, medan han analyserade data i ett annat projekt, ett dolt fel i ett R‑skript som hade lett till förhöjda effektstorlekar. </p><p>– När man väl har sett ett sådant fel börjar man undra hur ofta samma sak händer utan att upptäckas, säger han. Multi100 är den systematiska versionen av den frågan.</p><p>Arbetet har följt honom geografiskt. Han påbörjade omanalyserna som forskargruppsledare i Berlin efter sin doktorsexamen, fortsatte med dem som biträdande forskare i Kiel och såg artikeln publiceras kort efter att han tillträtt sin tjänst vid Umeå universitet i maj 2026. </p><h3>En global insats</h3><p>Multi100 är en del av programmet Systematizing Confidence in Open Research and Evidence (SCORE), som finansieras av DARPA och samordnas av Center for Open Science. Den bredare SCORE-satsningen omfattade 865 forskare inom samhälls- och beteendevetenskap. </p><p>– Flera hundra personer på alla kontinenter var villiga att lägga ned verklig arbetstid på ett problem där den enda belöningen är en tydligare bild av hur vetenskap faktiskt fungerar, säger Kubsch. Det säger något både om forskningsfältet och om resultaten.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c16dd94b-b815-4eee-a1fe-039fb433dd59" data-contentname="Fakta Marcus Kubsch">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a8b1f227-9ecd-409d-b5b5-e5038403dac6" data-contentname="Om studien">{}</div><p> </p><p> </p>/nyheter/samma-data-olika-svar-ny-studie-i-nature-mater-skillnaderna_12174815//nyheter/3d-bild-avslojar-kvarvarande-insulinceller-vid-typ-1-diabetes_12174867/Tredimensionell avbildning avslöjar kvarvarande insulinceller vid typ 1 diabetesForskare vid Umeå universitet har gjort en unik tredimensionell kartläggning av en hel mänsklig bukspottkörtel. Den visar att insulinproducerande celler kan finnas kvar långt efter debut av typ 1-diabetes – något som tyder på att sjukdomsförloppet är mer komplext än tidigare antagits.Mon, 25 May 2026 07:49:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/image_1_3d.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tredimensionella bilder av hela mänskliga bukspottkörtlar i vilka de Langerhanska cellöarna är färgade för insulin (rött). Trots den markanta skillnaden mellan bukspottkörteln från den icke-diabetiska donatorn och typ 1 diabetes donatorn, hade den senare fortfarande kvar hundratusentals insulinproducerande celler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulf Ahlgren</span></div></div><p>– Våra resultat tyder på att bukspottkörteln kan bibehålla β‑celler, alltså de insulinproducerande celler som slås ut vid typ 1‑diabetes, på ett sätt som man tidigare inte har insett, säger Ulf Ahlgren, professor vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi vid Umeå universitet.</p><p>Med hjälp av avancerade 3D‑avbildningstekniker har forskare vid Umeå universitet skapat den första kompletta kartläggningen, med mikroskopisk upplösning, över en hel bukspottkörtel från en donator med sent debuterande typ 1‑diabetes. Analysen visar att medan de traditionella Langerhanska öarna i stort sett saknade β‑celler, fanns ett stort antal insulinproducerande celler kvar utanför ö-strukturerna.</p><p>De kvarvarande β‑cellerna förekom främst som enskilda celler eller små kluster i vilka β‑cellerna var separerade från alla andra endokrina celler. Totalt rörde det sig om hundratusentals insulinpositiva objekt,</p><p>–Det faktum att dessa celler finns utanför öarna och i betydligt större antal än de ö‑associerade β‑cellerna, alltså i omvända proportioner i jämförelse med en bukspottkörtel från en icke-diabetisk person, antyder att de antingen är mer motståndskraftiga mot destruktion eller att nybildning kan ske, säger Ulf Ahlgren.</p><p>Forskarna menar att traditionella, ö‑centrerade analyser, riskerar att underskatta hur många β‑celler som faktiskt överlever vid typ 1‑diabetes. De nya fynden pekar på en hittills förbisedd cellulär reservoar som på sikt skulle kunna bli ett mål för nya behandlingsstrategier.</p><p>– Möjligheten att studera enskilda celler i hela organets volym och från alla vinklar kan förändra hur vi tänker kring β‑cellsförlust. Om vissa regioner i bukspottkörteln gynnar överlevnad av β‑celler skulle kunskap om dessa mikromiljöer kunna bidra till terapier som stabiliserar eller till och med expanderar insulincellerna, förklarar Ulf Ahlgren.</p><p>Även doktoranden Joakim Lehrstrand lyfter vikten av att bredda perspektivet.</p><p>– Det här arbetet visar att vi även måste titta bortom öarna när vi studerar β‑cellsbiologi vid typ 1‑diabetes, säger han.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e3862f35da31471dbbcf09ba8ecd6a6e/joakim_och_ulf.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorand Joakim Lehrstrand (närmast) och Professor Ulf Ahlgren framför ett så kallat ljusfältsmikroskop, en av de tekniker de använder för att skapa tredimensionella bilder av bukspottkörteln vid diabetes.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Björn Morén</span></div></div><p>Forskargruppen tror att 3D‑avbildning kommer att bli ett centralt verktyg i framtida studier av typ 1‑diabetes och andra bukspottkörtelrelaterade sjukdomar, som tex. typ 2 diabetes och pankreascancer. Metoden gör det möjligt att identifiera specifika regioner eller enskilda celler i hela organet, vilket tidigare varit mycket svårt med konventionella tekniker. Dessa områden kan därefter isoleras för vidare molekylära analyser.</p><p>– Förhoppningsvis kan detta hjälpa oss att förstå om och hur β‑celler och deras mikromiljö skiljer sig åt inom bukspottkörteln vid diabetes, säger Ulf Ahlgren.</p><p>Resultaten är publicerade i tidskriften Science Advances.</p>/nyheter/3d-bild-avslojar-kvarvarande-insulinceller-vid-typ-1-diabetes_12174867//nyheter/umea-universitet-tog-hem-ec2u-science-contest_12174823/Umeå universitet tog hem EC2U Science ContestUmeå universitet ställdes mot Friedrich-Schiller-Universität Jena och Åbo Universitet i den prestigefyllda EC2U Science Contest.Fri, 22 May 2026 14:21:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildText"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1a74c0db9abc4427a69c6eaa8985b6eb/img_0034_4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bild från ett genrep inför den stora tävlingen i Åbo den 20 maj.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>David Meyers</span></div></div></div></div><p>Den 20 maj 2026 arrangerades EC2U Science Contest 2026 i Åbo. Tävlingen där tvärvetenskapliga lag från olika universitet tävlar mot varandra genom att svara på frågor och presentera sina svar med fokus på logik, kreativitet och tydlighet.</p><p>I tävlingen ställdes Umeå universitet mot Friedrich-Schiller-Universität Jena och Åbo Universitet och i slutändan var det Umeå universitet som drog det längsta strået! Nu väntar den stora finalen mot University of Pavia och University of Iași!</p><p><br>Umeå universitets lag består av Jesper Enbom, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap; Kristina Lejon Professor i Immunologi; Jerker Fick, universitetslektor i miljökemi; Hanna Söderlund, universitetslektor i Svenska; och Manju Maharjan, doktorand vid institutionen för fysiologisk botanik.</p>/nyheter/umea-universitet-tog-hem-ec2u-science-contest_12174823//nyheter/12-miljoner-till-forskning-om-rehabilitering_12174763/12 miljoner till forskning om rehabiliteringFyra forskare vid Umeå universitet delar på 12,2 miljoner kronor från Afa Försäkring för att forska om rehabilitering och återgång till arbete efter operationer och psykisk ohälsa.Fri, 22 May 2026 09:45:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/eskilson_therese_9342_210114_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Therese Eskilsson, lektor och docent i fysioterapi vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettesson</span></div></div><p>Therese Eskilsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, får cirka 3,8 miljoner kronor för projektet ”Samverkansdialogen – en samskapad modell för effektiv rehabilitering och snabbare återgång i arbete”. Projektet ska utveckla och testa en samverkansmodell för personer som varit sjukskrivna för psykisk och/eller muskuloskeletal ohälsa, och ge kunskap om när samverkan är mest relevant och hur delaktighet och samordning kan förbättras. Det kan bidra till snabbare och mer hållbar återgång i arbete.</p><p>– När någon blir sjukskriven är många aktörer inblandade. Otydliga roller, motstridiga rekommendationer och varierande stöd riskerar att leda till ineffektiva processer och risk för förlängd sjukskrivning, säger Therese Eskilsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/stjernbrandt_albin_4758_231114_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Albin Stjernbrandt, lektor och docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Albin Stjernbrandt, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, får cirka 3,5 miljoner kronor för projektet ”Återgång till arbete efter operation för karpaltunnelsyndrom”. Projektet undersöker vilken betydelse olika faktorer i arbetet har för en persons funktion, prognos och återgång till arbete efter en operation för karpaltunnelsyndrom.</p><p>– Vi vet att arbetet har en avgörande betydelse för många som drabbas av karpaltunnelsyndrom och upp till hälften behöver långvariga anpassningar efter operationen, säger Albin Stjernbrandt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c2e81ece5066413fadfaab34f818d317/img_3443.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jens Wahlström, lektor och docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Linda Harling</span></div></div><p>Jens Wahlström, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, får cirka 1,9 miljoner kronor för projektet ”Från operation till arbete – samskapande av insatser för bättre återgång till arbetet efter höft- och knäprotesoperation”. Projektet ska samskapa och testa individcentrerade insatser för återgång till arbete efter en protesoperation. Målet är att stödet till individen ska bli mer samordnat, hållbart, jämlikt och kunskapsbaserat.</p><p>– Våra preliminära resultat visar rätt stora skillnader i hur länge patienterna blir sjukskrivna efter operation och det tyder på att det finns utrymme att förbättra den här processen, säger Jens Wahlström.</p><p>Anna Sundström, Institutionen för psykologi, får cirka 3 miljoner kronor för projektet ”Kostnadseffektiv gruppbehandling mot stress – en väg till minskad sjukfrånvaro?”. I projektet testas en kort, studentledd gruppbehandling baserad på KBT. Projektet studerar både kort- och långsiktiga effekter samt vilka symtom och rehabiliteringsfaktorer som är mest betydelsefulla.</p>/nyheter/12-miljoner-till-forskning-om-rehabilitering_12174763//nyheter/rekordmanga-vill-lasa-till-arbetsterapeut-vid-umea-universitet_12174616/Rekordmånga vill läsa till arbetsterapeut vid Umeå universitetAllt fler söker till arbetsterapeutprogrammet. Till hösten 2026 har Umeå universitet flest sökande i landet till den treåriga utbildningen. Umeå universitet ger programmet som flexibel distansutbildning med vissa veckor förlagda till campus, en lösning som är ovanlig.Fri, 22 May 2026 08:34:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/tobias_stenlund_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tobias Stenlund, biträdande prefekt, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är mycket glädjande att se ett så starkt och ökande intresse för utbildningen. Särskilt ökningen av förstahandssökande visar att fler aktivt väljer arbetsterapeut som sin framtida profession, säger Tobias Stenlund, biträdande prefekt vid Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.</p><p class="quote-left">starkt och ökande intresse</p><p>Inför höstterminen har totalt 883 personer sökt arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet, vilket är flest i hela landet och en ökning med 47 procent jämfört med ifjol. Av dessa sökte 168 utbildningen som sitt förstahandsval, en ökning med 41 procent.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ovanligt upplägg</h2><p>Arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet tar in 45 studenter varje höst. Programmet erbjuds som en distansutbildning med vissa veckor förlagda till campus. Det är ett upplägg som bara finns vid ytterligare ett lärosäte i Sverige. Den flexibla studieformen gör det möjligt för studenter från hela landet att kombinera studier med livssituation och arbete, samtidigt som de tränas i viktiga praktiska moment på campus. Modellen kan vara en förklaring till det ökade intresset, i en tid när efterfrågan på tillgängliga och flexibla utbildningar ökar.</p><p>Det innovativa upplägget har också väckt internationell uppmärksamhet. Programmet kommer att presentera sina erfarenheter av distansbaserad arbetsterapeututbildning vid en internationell konferens i Frankrike under hösten 2026.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/de85bc8e9afc4745933afe4de89f8671/granholm_valmari_elin_8249_221206_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetsadjunkt vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Intresset är ett kvitto på att vårt arbetssätt inte bara är attraktivt nationellt, utan också kan vara intressant i ett internationellt sammanhang, säger Elin Granholm Valmari, studierektor för arbetsterapeutprogrammet vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Störst ökning i Umeå</h2><p>Samtliga nio lärosäten i landet som ger arbetsterapeututbildning noterar ökning av antalet sökande, men ökningen är alltså störst i Umeå. Utbildningen är på tre år, 180 högskolepoäng, och leder fram till en möjlig yrkeslegitimation som arbetsterapeut. Det ökade intresset för utbildningen speglar ett växande behov i samhället av arbetsterapeuter.</p><p><a title="Läs mer" href="~/link/72fc3eec7f064cf1aea410838807dc1a.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Umeå universitets utbildning till arbetsterapeut.</a><br><br></p>/nyheter/rekordmanga-vill-lasa-till-arbetsterapeut-vid-umea-universitet_12174616//nyheter/nytt-projekt-undersoker-hur-vaxter-forblir-starka-medan-de-vaxer_12174532/Nytt projekt undersöker hur växter förblir starka medan de växerCellväggen ger växter styrka och struktur, men tvärtemot vad man kanske kan tro är den inte en stel struktur. I stället är den mycket dynamisk och samspelar ständigt med resten av cellen och närliggande celler medan växten växer. Det finns fortfarande många obesvarade frågor kring hur dessa interaktioner fungerar, och det är detta som Laura Bacete Cano undersöker i sitt projekt DYNAMO, som nyligen fått finansiering från Novo Nordisk Foundation.Thu, 21 May 2026 17:33:50 +0200<p>Snabb tillväxt och strukturell stabilitet står ofta i motsats till varandra. Inom jordbruket kan växter som växer snabbt bli svaga och lätt böjas eller falla omkull. Inom skogsbruket kan snabb tillväxt försämra virkeskvaliteten. Att hitta sätt att kombinera snabb tillväxt med styrka har därför länge varit ett viktigt mål inom växtforskningen, med stor betydelse för både jord- och skogsbruk.</p><p class="quote-right">När vi tänker på en vägg föreställer vi oss något stelt och orörligt: en stadsmur eller sidan av ett hus. Men växtens cellvägg förändras ständigt.</p><p>Kärnan i denna utmaning är växtens cellvägg – ett starkt men flexibelt yttre lager som omger varje växtcell. Cellväggen ger växter deras form, stödjer deras tillväxt och bildar material som sträcker sig från kostfibrer till trä som används i byggnation. Men den är inte bara en passiv struktur.</p><p>– När vi tänker på en vägg föreställer vi oss något stelt och orörligt: en stadsmur eller sidan av ett hus. Men växtens cellvägg förändras ständigt: den känner av förändringar i sitt eget tillstånd, mjuknar och förstärks medan växten växer och samspelar aktivt med närliggande celler, säger Laura Bacete Cano, som nyligen tilldelades ett Emerging Investigator Grant från Novo Nordisk Foundation för sitt projekt DYNAMO.</p><p>Växtcellernas väggar måste mjukna för att cellerna ska kunna expandera under tillväxten. Samtidigt behöver väggarna behålla tillräcklig styrka för att stödja den växande vävnaden. Växter justerar därför kontinuerligt egenskaperna hos sina cellväggar under utvecklingen.</p><p class="quote-left">Vi vet att gener och hormoner spelar en central roll i att styra hur växter växer. Det DYNAMO undersöker är om själva cellväggen också är en del av den kommunikationen.</p><p>DYNAMO-projektet undersöker hur denna process regleras. Forskarna föreslår att kemiska och mekaniska förändringar i cellväggen – alltså hur styv eller flexibel den är – fungerar som signaler. De beskriver cellväggen som ett kommunikationssystem där strukturella förändringar kodas, överförs och översätts till beslut om hur växten ska växa. Med andra ord kan cellväggen själv hjälpa cellen att samordna fortsatt tillväxt med mekaniskt stöd.</p><p>– Vi vet att gener och hormoner spelar en central roll i att styra hur växter växer, säger Laura Bacete Cano.</p><p>- Det DYNAMO undersöker är om själva cellväggen också är en del av den kommunikationen: om de kemiska och mekaniska förändringarna i väggen inte bara är konsekvenser av tillväxten, utan signaler som aktivt hjälper till att styra växtens utveckling.</p><p>För att testa denna idé vill forskarna identifiera tidiga signaler i cellväggen genom att förändra vissa komponenter i väggen. Preliminära resultat i modellväxten Arabidopsis thaliana är redan lovande. Nu vill forskarna undersöka hur dessa signaler sprids mellan närliggande celler, vilket är avgörande för att växter ska kunna samordna tillväxt mellan olika vävnader och samtidigt behålla stabiliteten.</p><p>Forskarna kommer också att utveckla beräkningsmodeller som kopplar tidiga egenskaper hos cellväggen till senare utvecklingsstadier. Dessa modeller ska sedan testas i hybridasp, ett snabbväxande trädslag som används flitigt inom skogsforskning.</p><p>Utöver den grundläggande forskningen kan projektet öppna nya möjligheter för växtförädling. Genom att identifiera strukturella och kemiska förändringar i cellväggen som hänger samman med hur växter växer kan resultaten på sikt hjälpa växtförädlare att tidigare och säkrare välja ut grödor och trädlinjer som kombinerar snabb tillväxt med styrka. Detta skulle kunna spara både tid och resurser inom växtförädling och på längre sikt bidra till mer produktiva och motståndskraftiga grödor och skogar.</p><p> </p><p>Projektets titel (på engelska):<br><strong>DYNAMO: Dynamics of Mechanochemical Signals in Plant Cell Walls</strong></p><p><a href="https://researchleaderprogramme.com/">Mer information om Novo Nordisk Foundations Research Leader Programme, inklusive Emerging Investigator Grant (på engelska)</a></p>/nyheter/nytt-projekt-undersoker-hur-vaxter-forblir-starka-medan-de-vaxer_12174532//nyheter/idrottshogskolan-fornyar-samarbetsavtal-_12174579/Idrottshögskolan förnyar samarbetsavtal med lokala elitidrottsföreningarIdrottshögskolan har förnyat sina samarbetsavtal med lokala elitidrottsföreningar för att stärka möjligheterna att kombinera elitidrott och studier. Avtalen gäller för perioden 2026–2028. Thu, 21 May 2026 09:57:16 +0200<p class="quote-center">Genom ett nära samarbete kan vi tillsammans skapa bättre förutsättningar för de elitaktiva att utvecklas – både som idrottare, studenter och människor i stort</p><p>Samarbetsavtalen omfattar nio föreningar som i dagsläget är verksamma i högsta eller näst högsta nationella divisionen inom lagbollidrott eller bedriver verksamhet för individuella idrottare på lägst nationell mästerskapsnivå.  </p><h3>Tillsammans för bättre förutsättningar </h3><p>Avtalen syftar till att utveckla samarbetet mellan universitetet och föreningarna. I första hand handlar det om att informera elitaktiva i föreningarna om möjligheten att studera vid Umeå universitet och kombinera detta med en så kallad dubbel karriär. Det innefattar också hur universitetet och föreningarna tillsammans kan stötta de aktiva genom studie- och idrottsliga anpassningar samt bidra till deras prestationsutveckling.</p><p>Avtalen ger även föreningarna möjlighet att samverka med universitetets idrottsutbildningsprogram samt att bli mer involverade i framtida idrottsforskningsprojekt.   </p><p>De föreningar som omfattas är Björklöven, IBK Dalen, IFK Umeå, Team Thorengruppen Innebandy, Umeå Basket, Umeå IK FF, Umeå Simsällskap, IKSU Volleyboll samt Umeå Triathlon och Multisport.</p><p>–Samarbetet med våra lokala elitidrottsföreningar är en viktig del av vårt arbete med dubbla karriärer. Genom ett nära samarbete kan vi tillsammans skapa bättre förutsättningar för de elitaktiva att utvecklas – både som idrottare, studenter och människor i stort, säger Pernilla Eriksson, områdeschef vid Idrottshögskolan och projektledare för Riksidrottsuniversitetet.</p>/nyheter/idrottshogskolan-fornyar-samarbetsavtal-_12174579//nyheter/klara-gor-praktik-i-new-york_12173645/Klara gör praktik på Sveriges FN-representation i New YorkKlara Halldin läser termin åtta på juristprogrammet vid Umeå Universitet. Hon är i USA där hon gör en cirka fem månader lång praktik på Sveriges FN-representation i New York. Klara berättar om sin praktikplats och hur en vanlig dag ser ut för henne där. Hon delar också med sig av sina erfarenheter kring staden och delger oss sina framtidsplaner. Fri, 22 May 2026 13:44:33 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="caa3893c-6121-4c67-8082-297b3aa1aae6" data-contentname="Klara FN">{}</div><p>Klara berättar att Sveriges FN-representation i New York företräder Sverige i FN och förhandlar i Sveriges namn. Representationen bevakar svenska intressen i det multilaterala samarbetet. Vidare samarbetar delegationen även med övriga EU-medlemsstater för att enas om gemensamma positioner inför förhandlingar och omröstningar i FN. Delegationen upprätthåller också löpande kontakter med andra FN-delegationer för samarbete.</p><p>– Jag hittade praktikplatsen på FN-representationens hemsida (Sweden Abroad) men vet att den numera publiceras där Regeringskansliet utlyser samtliga praktikplatser. </p><p>Det som lockade med att göra praktiken just där var Klaras intresse för mänskliga rättigheter. Hon läser en magisterexamen inom mänskliga rättigheter på juristprogrammet och därför har FN alltid varit högst upp på hennes lista och något hon har velat utforska.</p><p>– Dessutom har jag alltid velat prova att bo i New York.</p><p>En vanlig dag på FN-representationen börjar på kontoret innan Klara beger sig till FN för att bevaka möten och förhandlingar som kan pågå hela eller merparten av dagen. Mitt emellan blir det lunch tillsammans med hennes kollegor och eftermiddagen ägnas åt att skriva rapporter som skickas till Stockholm eller åt fortsatta förhandlingar inne på FN- eller EU-delegationen. </p><p>Klara har lärt sig mycket om både FN och Utrikesdepartementet, men också om rapportskrivning och hur myndighetsarbete bedrivs på internationell nivå. Inte minst har hon fått en inblick i diplomatins mer praktiska sidor, konsten att navigera förhandlingar och bygga relationer. </p><p>Praktiken har motsvarat hennes förväntningar, både vad gäller atmosfären på arbetsplatsen och de arbetsuppgifter hon har fått ta del av.</p><p class="quote-center">Jag har fått ta ett reellt ansvar och bidra i arbete som faktiskt spelar roll, snarare än att enbart sitta med administrativa uppgifter i bakgrunden</p><p>– Arbetsuppgifterna har varit meningsfulla och givande, jag har fått ta ett reellt ansvar och bidra i arbete som faktiskt spelar roll, snarare än att enbart sitta med administrativa uppgifter i bakgrunden. </p><p>Praktikperioden finansierar hon med hjälp av CSN och sparade pengar och hon berättar att hon hade turen att genom lottning få bo i en studio i en byggnad som svenska staten äger. På fritiden gör hon lite olika saker.</p><p>– Jag är en riktig foodie så fritiden spenderas mest med att strosa runt, upptäcka nya matställen eller hänga i Central Park.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c1d612a1-a30e-4359-866b-e1a386902d20" data-contentname="New York">{}</div><p>När det gäller likheter och skillnader mellan USA och Sverige så berättar hon att det beror mycket på var i USA man befinner sig, men utifrån New York är det mest påtagliga det höga tempot då staden är i konstant rörelse på ett sätt som skiljer sig markant från Sverige. Lika slående tycker hon att den mångkulturella aspekten är, som är en stor del av vad som gör New York så unikt och spännande att leva i.</p><p>– En överraskande likhet är däremot matpriserna, som ligger på en nivå som inte är så olik den svenska.</p><p>Hennes tips till andra studenter som är intresserade av att göra praktik utomlands är att söka.</p><p class="quote-center">Om du inte söker kan du inte få praktikplatsen. Det låter klyschigt men det är ju sant och börja spara pengar i tid för billigt är det inte, men helt klart värt det</p><p>– Om du inte söker kan du inte få praktikplatsen. Det låter klyschigt men det är ju sant och börja spara pengar i tid för billigt är det inte, men helt klart värt det. </p><p>I höst kommer Klara läsa sin sista termin på juristprogrammet och efter att hon har tagit sin juristexamen vill hon gärna jobba statligt, antingen på Regeringskansliet eller Jämställdhetsmyndigheten. </p>/nyheter/klara-gor-praktik-i-new-york_12173645//nyheter/svenskar-soker-livet-mellan-landsbygd-och-storstad_12174410/Svenskar söker livet mellan landsbygd och storstadNär du kommer till en storstad, känner du dig då energifylld av mångfalden av möjligheter omkring dig eller överväldigad av trängsel, stress, buller och känslan av att allt går för fort? Ny forskning från Umeå universitet visar att många svenskar söker något mitt emellan. Varken storstadens tempo eller den avlägsna landsbygdens begränsningar verkar vara det mest attraktiva.Thu, 21 May 2026 10:36:45 +0200<p>Under lång tid har storstäder setts som självklara centrum för möjligheter, innovation och ekonomisk tillväxt. Samtidigt fortsätter många människor i Sverige att flytta från storstadsregioner till icke metropolitana områden i sökandet efter andra sätt att organisera arbete, familjeliv och vardagligt välbefinnande.</p><p>Sarper Neyse, doktorand vid Umeå universitet, har undersökt samspelet mellan människor och regioner i Sveriges icke metropolitana områden. Det är platser som ofta hamnar i skuggan av Stockholm, Göteborg och Malmö, trots att en stor del av Sveriges befolkning faktiskt bor där.</p><p>Med hjälp av enkätdata och registerdata har han studerat varför människor lämnar storstäder, hur de upplever livet efter flytten och vilka som stannar kvar långsiktigt.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Resultat som utmanar</h2><p>Resultaten pekar på att många som lämnar storstäder inte upplever samma motsättning mellan karriärmöjligheter och livskvalitet som ofta beskrivs. Flera av dem som flyttat uppgav förbättringar i boendemiljö, minskad stress och mer tid med familjen. Samtidigt såg många också positiva förändringar i arbetslivet.</p><p>– Resultaten utmanar den vanliga föreställningen att människor måste välja mellan karriärmöjligheter och livskvalitet, säger Sarper Neyse .</p><p>Hans forskning visar också att många inte flyttar till isolerade landsbygdsområden. I stället väljer många tillgängliga områden utanför storstäderna som fortfarande har starka kopplingar till större arbetsmarknader.</p><p>– Detta tyder på att kontraurban migration handlar mindre om att helt lämna storstadssystemen bakom sig och mer om att ompositionera sig inom dem, säger Sarper Neyse.</p><p>Han beskriver utvecklingen som ett försök att skapa ett mer hållbart vardagsliv där arbete, familjeliv och fritid lättare går att få ihop.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Storstäder fortsätter att attrahera</h2><p>Storstäder fortsätter att attrahera unga människor, investeringar och specialiserade arbetsmarknader. Samtidigt pekar allt mer forskning på ökande stress, bostadspress och psykisk ohälsa kopplad till det höga tempot i storstadslivet. Mer avlägsna landsbygdsområden har däremot ofta svårt att attrahera och behålla yngre befolkning på grund av mer begränsade arbetsmarknadsmöjligheter.</p><p>– Dessa mellanliggande områden kan kanske beskrivas som en slags geografisk form av “lagom” – en balans mellan tillgänglighet och möjligheter å ena sidan, och välbefinnande och kontinuitet i vardagen å den andra, säger Sarper Neyse.</p><p>Ett annat resultat är att långsiktigt kvarstannande betyder mer än tillfälliga inflyttningar. Människor tenderar att stanna kvar längre när arbetsmöjligheter, tillgänglighet, familjesituation och social förankring samspelar över tid.</p><p>– Barnfamiljer, individer med starkare arbetsmarknadsanknytning och personer som blir socialt integrerade i sina destinationsregioner har större sannolikhet att stanna långsiktigt, säger han.</p><p>Sarper Neyse lyfter också en större fråga om människans behov av sammanhang och överblick i vardagen.</p><p>– Kanske speglar denna spänning något djupt mänskligt: vår ständiga strävan efter miljöer där sociala relationer, arbete, familjeliv och vardagsrutiner känns hanterbara och meningsfulla, säger han.</p><p>Han menar att människans behov av överblick och social tillhörighet också kan spela in i hur vi väljer att bo. Människan utvecklades i relativt små och socialt sammanhållna grupper, och även i moderna samhällen är vår förmåga att upprätthålla relationer, rutiner och känslan av tillhörighet fortfarande begränsad av tid, uppmärksamhet och vardagens organisering.</p>/nyheter/svenskar-soker-livet-mellan-landsbygd-och-storstad_12174410/