NYHET Kan stenar och berg berätta något om forna tiders civilisationer? Hur ska vi få deras röster att höras? Det här är några av de frågor som utreds i en ny avhandling i arkeologi, med inriktning mot miljövetenskap, spektroskopi och kulturantropologi, av Claudia Sciuto, Umeå universitet.
Claudia Sciuto, arkeologi
BildPer MelanderClaudia Sciuto berÀttar hur samspelet mellan samhÀllens utveckling och geologiska resurser blir tydligt nÀr man börjar undersöka livsmiljöer. Till exempel sÄ bor vi i hus av sten, fÀrdas pÄ vÀgar gjorda av sten och vi bÀr runt pÄ stenar i form av juveler.
â Det geologiska materialen spelar samma grundlĂ€ggande roll i vĂ„ra liv nu precis som de gjorde förr, dĂ„ stenar kunde anvĂ€ndas för att skapa jaktverktyg, bygga solida skydd eller magnifika monument, sĂ€ger Claudia Sciuto och fortsĂ€tter:
â Att omvandla material frĂ„n jordskorpan, med stenbrott och transporter av stora bergvolymer, har genom Ă„rhundradena Ă€ven bidragit till förĂ€ndrade landskap och livsmiljöer, tĂ€nk bara pĂ„ Kiruna till exempel.
Olika tillvÀgagÄngssÀtt för att karva ur geologiska lager gÄr spÄra tillbaka till civilisationernas gryningstimmar. Arkeologiska kartlÀggningar Àr dÀrför alltid enormt innehÄllsrika vad det gÀller bearbetade produkter av och med sten. (Detta eftersom mÄnga andra tecken av liv frÄn förr, av organiskt material till exempel, har gÄtt förlorade.)
En nÀrmare titt pÄ dessa artefakter, identifiering av material, tillverkningstekniker och annan bearbetning, hjÀlper till att förstÄ de olika former av samspel som funnits mellan geologiska resurser och samhÀllsbyggen.
â Avhandlingens mĂ„l har varit att undersöka det lĂ„ngvariga förhĂ„llandet mellan mĂ€nniska och stenar som kommer till uttryck i olika arkeologiska artefakter, frĂ„n olika tidsepoker och kulturella sammanhang runt om i Europa. Allt ifrĂ„n hĂ€llmĂ„lningar och stenverktyg i Skandinavien till stenkistor i södra Italien och medeltida fĂ€stningar i Frankrike.
En av de viktigaste delarna i avhandlingen Àr anvÀndandet av en ny analysmetod av stenartefakter som kan anvÀndas i fÀlt som inte pÄverkar/skadar materialen som analyseras. Tekniken som anvÀnts för analyserna betecknas nÀra infraröd spektroskopi, NIR. NIR tekniken bygger i detta fall pÄ reflektansspektroskopi dÀr man belyser ett föremÄl med ljus och analyserar nÀr det reflekteras inom NIR-omrÄdet.
Tekniken kan Àven anvÀndas inom bildanalys och krÀver mycket liten eller ingen preparering av prover. Arkeologer mÄste till exempel ofta ta itu med mycket stora artefakter (en befÀstningsvÀgg) eller ett stort antal smÄ föremÄl (mer Àn 2500 stenverktyg pÄ en enda plats). Denna avhandling argumenterar dÀrför för en "verktygslÄda" med metoder för insamling av data med denna bÀrbara och icke förstörande teknik.
â Genom att rekonstruera alla steg i hur artefakterna producerats och anvĂ€nts, har varje objekt sedan observerats i detalj med hjĂ€lp av dessa digitala tekniker för att dokumentera former, volymer och lagra informationen för framtida analys. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt har det varit möjligt att samla ett referensbibliotek av 3D-modeller av gamla stenartefakter som kommer att vara tillgĂ€ngliga digitalt i framtiden.
Avhandlingen Àr ett första steg mot att se berg- och stenmaterialens roll i utvecklingen av samhÀllen och visa hur tillgÄngen pÄ sÄdant material kan pÄverka kulturers utveckling och hur strategier kring anskaffningen kan visa pÄ tecken pÄ samhÀllsförÀndringar. Fallstudierna visar ocksÄ hur en varierande tillgÄng pÄ denna rÄvara kan sammanfalla med förÀndringar av livsföringen för mÀnniskorna som bott pÄ de hÀr platserna. I vissa fall Àr förÀndringarna Àven kopplade till omvandlingar inom boplatserna eller i omgivningarna.
â Att se gamla stenar bara som orörliga och stumma vittnen till mĂ€nniskans historia Ă€r ett misstag. Bara man har rĂ€tt teknisk utrustning sĂ„ gĂ„r historien att dechiffrera, avslutar Claudia Sciuto.
Det som varit föremÄl för avhandlingens undersökningar Àr hÀllmÄlningarna i Flatruet, HÀrjedalen, en mesolitisk (mitten av stenÄldern) boning i à ngermanland, befÀstningen i Carcassonne (SydvÀstra Frankrike) och omrÄdet för de antika grekiska kolonierna i Montescaglioso (Basilicata, södra Italien).
Claudia Sciuto, claudia.sciuto@ÍŻŃŐÊÓÆ”
Fredag 25 januari försvarar Claudia Sciuto i Ă€mnet arkeologi, UmeĂ„ universitet, sin avhandling Carved Mountains and Moving Stones â Applications of Near Infrared Spectroscopy for Mineral Characterisation in Provenance Studies.
Disputationen Àger rum kl. 10.00 i SamhÀllsvetarhuset, S 104. Opponent Àr Dr. Rachel Opitz, Lecturer, School of Humanities, University of Glasgow.