NYHET Kemiprofessor Anna Linusson Jonssons karriär kan tyckas rak och utstakad. Själv anser hon att den har styrts av tillfälligheter â där hon haft modet att tacka ja när hon fått erbjudanden och lämnat det säkra för det osäkra.
Anna Linusson Jonsson, professor i lÀkemedelskemi vid kemiska institutionen, brinner för samverkan och önskar att hennes forskning ska göra skillnad. I ett ljust, stort och luftigt kontor trÀffar jag en pratsam och vÀlartikulerad blond smÄlÀndska.
Annas senaste utmaning Ă€r som förestĂ„ndare för universitetets Företagsforskarskola för samverkan och innovation.â Det kĂ€nns roligt att arbeta med samverkan. Vi ser konkreta resultat nĂ€r forskare samarbetar med industrin. Doktoranderna bidrar med sin kunskapsresurs till företag och doktorander fĂ„r kontakter med nĂ€ringslivet och bygger nĂ€tverk för framtiden, sĂ€ger hon.
Hon ser en stor potential i forskarskolan och ser gÀrna att man i framtiden tar in fler doktorander och vÀnder sig mot fler företag och Àven i större utstrÀckning mot den offentliga sektorn.
â Att upptĂ€cka saker och att lĂ€gga pussel har varit mina drivkrafter som forskare. Hela tiden försöker jag att lista ut hur det funkar. Jag gillar att samarbeta och diskutera mig fram till lösningar.Största utmaningen i ett arbete med akademisk frihet tycker Anna Ă€r att hĂ„lla sin egen kurs och hitta sin egen kompass.
â Det har jag blivit bĂ€ttre pĂ„. Man mĂ„ste stĂ„ pĂ„ sig, planera och prioritera. Det gĂ€ller ocksĂ„ att balansera jobb och fritid och tillĂ„ta sig att slĂ„ ner pĂ„ tempot, menar Anna som lever familjeliv med man, barn och hund.
En kurs i analytisk kemi och multivariat dataanalys vid Göteborgs universitet 1992 var starten pĂ„ Annas karriĂ€r.â Jag kĂ€nde att det hĂ€r vill jag jobba med, det var en wow-upplevelse! Jag lĂ€ste mer kemi vid UmeĂ„ universitet, som jag hört var ledande inom kemometri, och fick bra kontakt med assistenterna och de numera pensionerade professorerna Svante Wold och Michael Sjöström.
Anna Äkte tillbaka till Göteborg, tog sin examen och hade tvÄ jobberbjudanden i Göteborg som vÀntade.
DÄ ringde Svante Wold upp och tipsade om en doktorandtjÀnst i organisk kemi i samarbete med Astra HÀssle (numera AstraZeneca R&D Mölndal).För Anna som avslutat sin utbildning och just brutit upp ur ett förhÄllande var det egentligen ett bra tillfÀlle att göra nya saker. Anna sökte och fick tjÀnsten.
â Jag hade kris en eftermiddag och sedan bestĂ€mde jag mig för att flytta upp till Norrland. Men tĂ€nk om jag skulle trĂ€ffa en ny kille och bli kvar?
Anna doktorerade i kemometri och utvecklade metoder för att pĂ„ ett smart sĂ€tt skapa bibliotek av Ă€mnen som kunde testas pĂ„ löpande band för att, till exempel, hitta startpunkter för nya lĂ€kemedel. Att skapa stora substanssamlingar och anvĂ€nda sig av höghastighetsscreening var precis nytt dĂ„, och en av mĂ„nga âflugorâ inom lĂ€kemedelsindustrin.
â Under doktorandtiden bodde jag i princip pĂ„ labbet. Det var som pĂ„ kollo och man hade alla kompisar hĂ€r. Jag trĂ€ffade ocksĂ„ min blivande man â en inbiten norrlĂ€nning!
Efter disputationen fick Anna en fast forskartjÀnst pÄ AstraZeneca i Mölndal. Hon hade haft postdoktorplaner, men att ge sig ut i industrin kÀndes snÀppet bÀttre. Anna fortsatte med sin forskning, men nu med fokus pÄ att studera tredimensionella 3D-strukturer och molekylers visuella form och hur de rör sig.
Efter ett tag avancerade hon till gruppchef. Det tycker Anna har varit en nyttig erfarenhet.
â Jag lĂ€rde mig jĂ€ttemycket som till exempel att leda personal och projekt, rekrytera personal och inte minst presentera min forskning för olika typer av grupper. Det Ă€r kunskaper jag fĂ„tt nytta av senare och jag tycker att fler forskare borde vĂ€xla mellan akademi och industri för att bredda sina kompetenser.
Anna hade veckopendlat frĂ„n Jönköping till arbetet i Mölndal i flera Ă„r och började lessna, nĂ€r professor Fredrik Almqvist en dag ringde för att berĂ€tta om en forskarassistent-tjĂ€nst i berĂ€kningskemi i UmeĂ„. Anna tog upp frĂ„gan med sin man som svarade âNĂ€r flyttar vi?â. Paret sade upp sig frĂ„n tvĂ„ fasta jobb pĂ„ vinst och förlust och sa till varandra att âvi ger det fem Ă„r.â
Nu har det gĂ„tt tio Ă„r och nĂ€r Anna ser tillbaka sĂ„ tycker hon att det fungerat mycket bra. Hon har under tiden blivit professor i lĂ€kemedelskemi, och faktiskt kunnat avancera i den akademiska vĂ€rlden utan att göra den âobligatoriskaâ postdoktorperioden utomlands.Anna Ă€gnar sig i dag Ă„t grundforskning som syftar till att fĂ„ kunskap om vilka faktorer som styr hur smĂ„ organiska molekyler interagerar med proteiner och hur detta i sin tur pĂ„verkar biologiska processer.
â Jag brukar ge exemplet om hur huvudvĂ€rkstabletten hittar rĂ€tt i kroppen för att göra sitt jobb, förklarar hon.
Den nya kunskapen anvĂ€nds till att utveckla datorbaserade metoder för att designa och syntetisera nya Ă€mnen inom lĂ€kemedelskemi. Hon driver sin forskning i medicinska projekt dĂ€r syftet Ă€r att bidra till en ökad kunskap om sjukdomar och till utvecklande av nya molekyler mot ledgĂ„ngsreumatism, malaria och denguefeber. Anna och hennes medarbetare jobbar bĂ„de experimentellt i kemilabbet och med modellering av molekyler i datorn.â Min vision Ă€r att kunna göra skillnad med min forskning. Jag tycker inte att jag har varit strategisk planerande, men jag har kunnat göra massor av olika saker och min karriĂ€r har rullat pĂ„ bra.
Namn: Anna Linusson Jonsson
Bor: i TÀfteÄ
Har jag alltid i medicinskÄpet: Ibuprofen och Omeprazol
Intressen: springa, Äka skidor, fjÀllvandra och cykla
Oanad talang: whiskykÀnnare, var med att starta institutionens whiskeyförening
Husdjur: Norrbottensspetsen Lipton (funderar pÄ att ta upp jakt igen)
Text: Ingrid Söderbergh
Foto: Mattias Pettersson
Redaktör: Ingrid Söderbergh