Vad fick dig att vilja skriva den här boken?
Själva temat med mission och missionsskolning är något jag arbetat med sedan tiden som student. Missionssällskapen och den världsomspännande mission som etablerades under 1800-talet är intressant för utbildningshistoriker eftersom missionssällskapen fick en så framträdande roll när det gällde att sprida västerländska idéer om skola och utbildning på en global scen. Detta skedde ofta som en del av olika staters koloniala och imperialistiska expansion. Det finns därför stora likheter mellan den utveckling som tecknas från andra håll i världen och den som beskrivs i boken, men också olikheter som har att göra med lokala förhållanden.
Var det något som överraskade dig under arbetet med boken?
Något som återkommande överraskar mig i arbetet med utbildning och mission i vår region är den oerhört intressanta utbildningskontext som man stöter på i såväl arkiv som i tidigare studier. I min egen forskning handlar det om att försöka förstå mötet mellan samer som ursprungsbefolkning, samisk kultur, samiska språk och samiska gruppers egna utbildningstraditioner, en växande och kulturellt blandad stationär nybyggarbefolkning (som av representanter från kyrka och stat kategoriserades som svensk), och ett alltmer omfattande raster av utbildningsinstitutioner och maktbärande praktiker som etablerades i inlanden via kyrkliga och statliga initiativ. Här ingick församlings- och lekmannaverksamhet, skolinspektion, kringresande mission, ambulerande och stationär skolverksamhet i en rad olika former, söndagsskolor, filantropi, arbete mot svält, fylleri och fattigdom, allt ackompanjerat av stora ideella uppoffringar för att skapa vad som ansågs vara bättre levnadsförhållanden för de människor som bodde i inlandsområden och fjälltrakter. Detta skedde samtidigt till ett högt pris för de grupper som stod längs bort från vad kyrka och stat ansåg vara legitima och lagbundna kunskaper, kulturyttringar, språk, o.s.v. Det hör till baksidorna av det vi brukar benämna modernisering.
Vilka tycker du ska läsa den här boken?
Jag hoppas att boken är så tillgänglig att alla som är intresserade av utbildnings- och missionshistoria i vår del av världen kan läsa den. Det finns också en nutidsrelevans i det avseendet att de sanningskommissioner riktade mot samer och andra nordliga minoriteter (kväner, tornedalingar, skogsfinnar och lantalaiset), som idag pågår i Norge, Sverige och Finland alla lyfter fram utvecklingen på utbildningsområdet under 1800-talet som central för att förstå de problematiker mellan majoritetsbefolkningar och minoriteter som fortfarande idag dröjer sig kvar. I synnerhet är det skolors roll i språkbytes- och nationaliseringskampanjer som betonas i kommissionsarbetena, och den negativa inverkan dessa har haft för minoritetsgruppers språk, kulturer och känsla av samhörighet. Det är först på 1960- och 1970-talen, och då som led i skolväsendenas demokratisering och ett ökat tryck på reformering från minoriteterna själva, som en förändring börjar ske.
Svenska missionssällskapets skolor och barnhem är ett exempel på sådan 1800-talsutbildning som i mångt och mycket följer, och tvingades följa, den mer övergripande trend som de pågående sanningskommissionerna tecknar. Samtidigt visar boken också på komplexiteten när det gäller att förstå hur skolverksamhet tog sig uttryck i lokala kontexter i vår region. Skola och utbildning i de norra inlanden består under 1800-talet av ett gytter av olika former och mer eller mindre ad hoc-artade lösningar, och det är ofta svårt att hitta enkla och raka svar.
Vilka områden inom samisk utbildningshistoria behöver mer forskning?
Det finns ett flertal utbildningsformer där vi idag helt eller delvis saknar kunskap. Hit hör 1800-talets ambulerande samiskspråkiga katekesundervisning som verkade i nära anslutning till samiska hushåll, de praktiska delarna av nomadskolans utbildning som utvecklades tillsammans med bland annat renskötare, och framväxten av en ”modern” lärarutbildning med inriktning mot samiska skolformer. Det sistnämnda är något som jag själv har börjat forska om.
Samisk representation inom inlands- och nybyggarkulturen är därtill överlag något vi som forskare måste bli betydligt bättre på att förstå och analysera. Det är en stor tystnad även i min bok.
