NYHET Renskötsel är ett av Sveriges mest riskfyllda yrken – omkring två tredjedelar av landets renskötare har skadat sig i arbetet, och en tredjedel lider av bestående hälsoproblem. Trots detta saknas både forskning och fungerande arbetssätt för att identifiera och hantera risker i yrket.
Det här projektet är mycket viktigt och behövs
Nu startar ett nytt treårigt forskningsprojekt, finansierat av Forte och i samarbete med Sámiid Riikkasearvi – Svenska Samernas Riksförbund – med målet att förbättra arbetsmiljön inom renskötseln. Projektet syftar till att utveckla och testa en modell som är anpassad till samebyarnas unika förutsättningar för att hantera arbetsrelaterade hälso- och säkerhetsrisker.
– Det här projektet är mycket viktigt och behövs, säger Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef på Sàmiid Riikkasearvi/Svenska Samernas Riksförbund.
Hon menar att renskötseln inte bara är ett yrke, utan en livsform, och att det är avgörande att arbetsmiljöarbetet utgår från renskötarnas egna erfarenheter och villkor. För att forskningen ska bli relevant och användbar i praktiken krävs en nära dialog med dem som är verksamma inom renskötseln
Forskningsdata kommer att samla in genom intervjuer, observationer och en specialanpassad arbetsmiljöenkät bland personer som är aktiva inom renskötseln. Informationen ska användas för att kartlägga risker och tillsammans med representanter för renskötarna utveckla en modell och ett systematiskt arbetssätt och som kan användas praktiskt för att förebygga och hantera risker i yrket.
Projektet leds av Robert Lundmark vid Institutionen för psykologi, tillsammans med Petter Stoor och Miguel San Sebastian, båda vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa och alla tre verksamma i forskargruppen Lávvuo vid Umeå universitet. Tillsammans har de bred erfarenhet av både samisk hälsa och arbetsmiljöforskning, samt specialistkompetens inom enkätutveckling, interventionsdesign och utvärdering. Arbetet kommer att genomföras i nära samverkan med renskötare, och projektet har potential att skapa nytta både lokalt, nationellt och internationellt – i en sektor där behoven av forskning och konkreta insatser är stora.
Robert Lundmark, forskare vid Institutionen för psykologi och projektledare, svarar på några frågor.
– Urfolk och minoriteter har varit, och är fortfarande, underrepresenterade inom forskning generellt, och forskning om renskötselns arbetsvillkor som en följd av det. Orsakerna är troligtvis flera, till exempel finns det få forskare som själva har kännedom och intresse för området och därmed söker finansiering för sådan forskning. Renskötsel är inte heller ett vanligt yrke sett från ett nationellt majoritetsperspektiv vilket kan tänkas påverka hur mycket uppmärksamhet som ges frågor som rör arbetsmiljön inom renskötsel i olika sammanhang, säger Robert Lundmark.
– Renskötseln är beroende av tillgång till betesmark. När denna begränsas av miljöförändringar och konkurrerande industrier, t.ex. vattenkraft, gruvor och skogsbruk, så ökar behovet av förflyttningar samtidigt som möjligheten till naturliga förflyttningar begränsas och sker med större risker, såsom över smältande isar. Likaså utförs arbetet ofta ensamt, utomhus och i extrema miljöer med långa avstånd till samhällsfunktioner såsom hälsocentraler. Det finns också försvårande förutsättningar i hur arbetet får organiseras som gör att gängse förebyggande arbetsmiljöarbete som sker i andra arbeten inte är tillämpligt fullt ut i detta sammanhang.
– Det innebär att hänsyn tas till de unika förutsättningar som omger renskötseln. Bland annat att arbetsuppgifterna varierar mellan årstider, ständigt behöver anpassas till omgivande miljö, att hänsyn tas till den särskilda organisationsformen, att arbetet inte följer särskilda arbetstider och att arbetet också är en vital del i upprätthållandet av kultur och språk.
– Projektet är utformat så att renskötare kommer göras delaktiga i alla delar av forskningen, dels genom att bidra med kunskap om vad som fungerar bra och mindre bra i dagsläget med avseende på att förebygga och förhindra arbetsrelaterade olyckor och ohälsa, dels genom att vi gemensamt med representanter för renskötarna utformar en modell för att systematiskt identifiera och åtgärda risker. Delaktigheten är central för att kunna finna de bästa möjliga lösningarna med målsättningen att forskningen främst ska komma till praktisk nytta för dem som berörs.
– Förhoppningen är främst att kunna tillhandahålla ett konkret stöd för arbetsmiljöarbetet inom renskötseln. På lite längre sikt att det också ska reducera exponering för risker och därmed ha betydelse för olycksfallsfrekvensen inom renskötseln. En förhoppning är även att projektet ska leda till att fler får syn på de utmaningar som renskötare har att hantera, och att det bidrar till kunskapsspridning om dessa förhållanden till vårt samhälle och dess institutioner i stort.
