ͯÑÕÊÓƵ

Mimmi Norgren Hansson

BildPrivat

En viktig slutsats är att eleverna menar att det spelar roll vem som visar omsorg och varför

I avhandlingen tar den tidigare läraren ett relationellt grepp om värdeförmedlingen i skolan när hon undersöker elevers syn på omsorg i sina vänskapsrelationer. Hon beskriver sitt arbete som två perspektivbyten, från konflikt till omsorg, och från den enskilda individen till relationerna i klassrummet.

– Det är viktigt att titta på skolan som just en relationell plats, säger Mimmi Norgren Hansson, inte minst för att vi idag har en skola som i hög utsträckning fokuserar på enskilda individer. Att synliggöra relationernas betydelse är en betydelsefull del i att förebygga mobbing och skapa ett positivt och stärkande skolklimat.

Handlingar och relationer

I avhandlingen undersöks därför elevernas positiva upplevelser av att bry sig om varandra. En viktig slutsats är att eleverna menar att det spelar roll vem som visar omsorg och varför. Genom relationerna tolkas handlingar som genuina eller inte.

– Enkelt kan man säga att vänskapsrelationerna avgör hur eleverna förstår omsorgshandlingar, om eleverna inte har en bra relation sedan tidigare är det svårare att visa att man bryr sig om varandra när någon till exempel blir ledsen.

Norgren Hansson menar vidare att detta kan vara viktigt att tänka på när man arbetar med skolans värdegrundsuppdrag.

– Det är genuina vänskapsrelationer som är betydelsefulla för eleverna, inte handlingarna i sig. Det spelar i sin tur roll för hur man arbetar i skolan. Vad ska man göra för att alla barn ska få ingå i genuina vänskapsrelationer?

Omsorg som motkraft

I studien framkommer också att omsorg ofta uppstår i förhållande till sådant som är svårt. När eleverna är ledsna, arga eller har gjort sig illa visar andra omsorg genom att försöka förbättra deras situation.

– Det är intressant att det är just omsorg som motkraft till det negativa som framkommer i intervjuerna, man skulle kunna tänka sig omsorg som en förstärkande handling. Som att bekräfta någon annans framgång men det kommer inte fram sådana exempel.

Att så är fallet menar hon är en viktig insikt för att kunna förbättra hur man i skolan arbetar med värdegrunden. Genom att hjälpa eleverna att bekräfta även positiva känsloupplevelser kan man främja ett bättre skolklimat. Vad det beror på att eleverna beskriver omsorg som en motkraft till sådant som är dåligt tror författaren kan påverkas av skolans organisering.

– Det är inget jag skriver om i avhandlingen men om man tillåter sig spekulera kan man tänka sig att det prestations- och tävlingsfokus som finns i skolan kan begränsa elevernas förmåga att förstärka varandras framgångar.

Vägledande vid moraliska beslut

Utöver intervjustudier med mellanstadieelever har författaren skrivit om omsorgsetik och hur den kan användas i skolan.

Omsorgsetiken är en feministisk etik som växte fram under 1980-talet. Grunden i teorin är att den vänder sig mot abstrakta moraliska principer och att rätt och fel ska avgöras utifrån vad som maximerar lyckan i samhället. I stället ser omsorgsetiker de nära relationerna som vägledande vid moraliska beslut.

– En del i avhandlingen är att undersöka hur teorin kan förstås utifrån nutida moralpsykologisk forskning och visa på vilket sätt teorin kan användas som ett viktigt och kritiskt analysverktyg idag.

Avhandlingen visar genom empiriska och teoretiska perspektiv hur skolan kan förstås som en relationell plats och hur eleverna förstår sina vänskapsrelationer.

I avslutningen av avhandlingen skriver författaren om vikten av att upphöja den relationella dimensionen av moral, och hur både krävande och givande det är att ingå i nära relationer med andra människor. Något hon menar att man behöver ta hänsyn till när skolan ska förstås och organiseras.