NYHET Personer som blev magsjuka i det stora parasitutbrottet i Östersunds dricksvatten 2010 har fortfarande många år efter utbrottet mer besvär än andra. Det handlar bland annat om kroniska tarminflammationer, värk och svullna leder. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att den totala samhällskostnaden för utbrottet under de år som har gått kan beräknas till 1,7 miljarder kronor.
Marije Boks, läkare i Jämtland Härjedalen och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
BildMattias Pettersson– Resultaten ökar kunskapen om långsiktiga effekter och hur viktigt det är att motverka framtida utbrott, inte minst med tanke på att risken för parasiter sannolikt ökar i takt med att klimatet blir varmare, säger Marije Boks, doktorand vid Umeå universitet och distriktsläkare vid Svegs hälsocentral i Härjedalen.
motverka framtida utbrott
Marije Boks visar i sin avhandling vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet resultat från ett forskningsprojekt som studerat långtidseffekter av utbrottet av magsjuka i Östersund 2010. 27 000 personer insjuknade då till följd av dricksvatten som var förorenat med parasiten Cryptosporidium hominis. Den är en vanlig orsak till diarré och buksmärtor över hela världen. I Sverige har den varit relativt sällsynt men den befaras bli vanligare i takt med att klimatet förändras.
Den akuta fasen av utbrottet i Östersund kostade samhället cirka 70 miljoner kronor i form av sjukfrånvaro, men de långsiktiga kostnaderna har varit svårare att bedöma. Tidigare forskning har visat att långvariga magtarmsymtom, ledsymtom, trötthet och huvudvärk kan förekomma upp till fem år efter infektionen, men det har saknats studier på längre sikt än så.
Strax efter utbrottet skickades en enkät ut till 1500 slumpmässigt utvalda vuxna invånare samt till vårdnadshavare för ytterligare 500 barn i åldern 0–5 år. De som svarade att de hade haft nytillkommen diarré under utbrottet definierades som fall och de som inte hade varit sjuka som icke-fall. Uppföljningar gjordes vid flera tillfällen, bland annat fem och tio år efter utbrottet.
Det visade sig att vuxna som drabbades av Cryptosporidium-infektion 2010, oftare rapporterade symtom vid uppföljningarna än de som inte drabbades av utbrottet, framförallt från magen, där de tre gånger så ofta hade problem. Problem från kroppens leder var dubbelt så vanliga bland de drabbade.
Personer som vid både fem- och tioårsuppföljningen rapporterade buksymptom hade i genomsnitt varit sjuka längre tid under själva utbrottet, cirka nio dagar, än de som inte rapporterade dessa besvär vid uppföljningarna. Barn som drabbades under utbrottet rapporterade lite oftare symtom från leder samt trötthet än barn som inte drabbats av utbrottet, men de sökte inte oftare vård.
För att kunna beräkna vad utbrottet har kostat samhället på längre sikt, har data samlats in för perioden 2011–2019 för alla som svarade på den första enkäten. Här ingick antalet dagar med sjukpenning och/eller vård av barn, antal besök till hälsocentral eller mottagning på sjukhus samt antalet dagar med vård inneliggande på sjukhuset i Östersund. Forskarna jämförde återigen fall med icke-fall och det visade sig att fler av de som blev sjuka vid utbrottet tog ut sjukpenning från Försäkringskassan under den studerade perioden jämfört med icke-fall. Det sammanlagda antalet dagar var också betydligt större, 8946 dagar med sjukpenning per 100 fall, jämfört med 4538 dagar per 100 icke-fall. Omräknat till hela Östersunds befolkning kan man därmed beräkna att utbrottet har kostat cirka 1.7 miljarder kronor enbart i ökat uttag av sjukpenning.
Forskarna har även undersökt förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom. Det visade sig att de som var över 40 år vid utbrottet löpte en dubbelt så stor risk att få diagnosen Crohns sjukdom efter utbrottet jämfört med före. Även diagnosen mikroskopisk kolit ställdes sex gånger oftare efter utbrottet än innan.
– Resultaten bekräftar de iakttagelser som vårdpersonal i Jämtland Härjedalen har gjort, att antalet fall med tarmsjukdomar har ökat efter parasitutbrottet. Projektet ökar kunskaperna om långtidssymtom efter parasitutbrott, något som kan bidra till bättre förståelse och bemötande i vården, säger Marije Boks.
Utbrottet i Östersund 2010 berodde troligen på att privata avlopp hade kopplats fel och förorenade Storsjön och dricksvattnet. Den dåvarande reningen på vattenverket räckte inte för att få bort parasiten. Östersundsborna uppmanades i nästan tre månader att koka sitt dricksvatten tills kommunen kompletterat vattenverket med UV-filter så att parasiten försvann från dricksvattnet.
Marije Boks arbetar som läkare i Sveg, Region Jämtland Härjedalen.
Marije Boks, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar torsdag 18 december kl. 9.00 i hörsalen Snäckan, Östersunds sjukhus, sin avhandling Opponent är Katarina Hedin, Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet. Huvudhandledare Malin Sjöström. Disputationen kommer att hållas på engelska.
