Pris till forskning om arbetsmarknadens kompetensstrukturer
NYHET
Hur kompetenser hänger samman på arbetsmarknaden har stor betydelse för rörlighet, löner och regional utveckling. En ny studie från Umeå universitet, som nu prisas internationellt, bidrar med ny kunskap på området.
En vetenskaplig artikel från Umeå universitet har tilldelats 2025 Regional Studies Association Best Paper Award i tidskriften Regional Studies, Regional Science. Priset delas ut av Regional Studies Association och syftar till att uppmärksamma framstående forskning inom regionalvetenskap. Artikeln valdes ut av tidskriftens redaktionella råd för sitt betydande bidrag till forskningsfältet.
– Fantastiskt roligt då det här är ytterligare ett erkännande för den starka regionalvetenskapliga forskningen som bedrivs vid Umeå universitet, säger Rikard Eriksson professor vid Institutionen för geografi och forskningsledare vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
Studien utvecklar en ny metod för att mäta hur olika jobb är relaterade till varandra utifrån efterfrågade kompetenser i platsannonser. Genom att analysera stora mängder jobbannonser kan forskarna identifiera vilka kompetenser som efterfrågas, graden av överlapp, och hur detta över tid formar lokala arbetsmarknader.
Resultaten visar att arbetsmarknader ofta är uppbyggda kring grupper av närbesläktade kompetenser. Studien visar också att rörligheten mellan jobb är högre när det finns tydliga komplementariteter mellan jobbens kvalifikationskrav, vilket ger ett nytt empiriskt stöd för vilka jobb som faktiskt är kompetensmässigt relaterade, och därmed ett nytt sätt att analysera arbetsmarknadens kompetensstruktur.
Samtidigt visar resultaten att regioner med en mer diversifierad kompetensstruktur, det vill säga där kompetenser är mindre tätt sammanlänkade, i genomsnitt uppvisar högre löner och produktivitet.
– Våra resultat visar att det finns en viktig balans mellan specialisering och mångfald. Lokala arbetsmarknader fungerar ofta kring relaterade kompetenser, men ekonomisk utveckling tycks gynnas av en bredare kompetensbas, säger Zoltán Elekes, en av forskarna bakom studien.
Studien lyfter också fram potentialen i att använda jobbannonser som datakälla för att bättre förstå förändringar i arbetsmarknaden. Petrus Garefelt, vars avhandlingsarbete till stor del bygger på den typen av öppna data, menar att detta kan bidra till mer detaljerade analyser av aktuella kompetensbehov och hur det matchar befintliga kompetenser. Därmed utgör det ett viktigt underlag för utbildningsinsatser och regionalpolitik kopplat till kompetensförsörjning, något som inte minst är aktuellt just nu kopplat till snabba förändringar kopplat till den gröna omställningen.
Om artikeln
Artikeln “” är skriven av Martin Henning, Rikard H. Eriksson, Petrus Garefelt, Hanna Martin och Zoltán Elekes. Rikard Eriksson och Petrus Garefelt är verksamma vid Institutionen för geografi vid Umeå universitet. Zoltán Elekes och Rikard Eriksson är verksamma vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet. Martin Henning och Hanna Martin är verksamma vid Handelshögskolan i Göteborg. Med artikeln följer också ett dataset som kan användas för regionala analyser av kompetenser.
Artikeln är en del av det Forte-finansierade forskningsprogrammet Laboratorium för arbetsmarknadsmobilitet: Strukturomvandling och rörlighet på regionala arbetsmarknader. Projektet syftar till att öka kunskapen om hur arbetskraft rör sig mellan jobb, särskilt i samband med strukturomvandling och framväxten av nya och växande näringar. Programmet bedrivs i samarbete mellan universiteten i Umeå, Göteborg, Lund och Uppsala. Garefelt ingår även i den Arktiska forskarskolan vid Umeå universitet.