NYHET Elever som gått samma utbildning på gymnasiet presterar ungefär samma resultat på högskoleprovet från år till år. Det är ett av de antaganden som ligger till grund för högskoleprovet, men som i en ny studie visar sig vara problematiskt.
Högskoleprovet konstrueras efter antaganden om exempelvis prestationer hos provtagarna och konsekvenser av användandet av provet. Per-Erik Lyrén, Umeå universitet, har studerat flera av dem för att kartlägga om de kan anses vara uppfyllda. I sin avhandling behandlar han de flesta antagandena översiktligt, medan fyra ligger till grund för studien. Den allmänna slutsatsen är att antagandena generellt sett kan anses vara uppfyllda, men att vissa av dem är problematiska.
Ett antagande handlar om att provpoängen på högskoleprovet ska kunna förutsäga en studieprestation. En hög poäng visar att provtagaren kommer att klara sig bättre på högskolan än en person med lägre poäng.
- Det antagandet är problematiskt, bland annat eftersom olika utbildningar har olika mått på vad som är god prestation. På vissa utbildningar kan kommunikativa och sociala färdigheter värderas högt som prestation, medan andra utbildningar framhåller logiska och analytiska färdigheter, säger Per-Erik Lyrén.
Ett annat antagande handlar om att grupper av provtagare med samma bakgrund, exempelvis ålder och utbildning, har en stabil prestation över tid.
- Man utgår till exempel från att gruppen av elever som går sista året på gymnasiet och läser ett studieförberedande program ska prestera ungefär samma resultat på högskoleprovet från år till år. Men deras prestation verkar inte vara så stabil, för det finns rätt tydliga variationer i provresultaten.
Av de fyra utvalda antagandena är det endast ett som kan bedömas vara helt uppfyllt. Sedan några år tillbaka får provtagarna veta sina poäng på vart och ett av de fem delproven. Bakom tanken med att redovisa delprovspoängen ligger ett antagande om att tillförlitligheten i poängen är så bra att provtagarna ska kunna använda dessa för att ställa en diagnos på sin egen prestation, och om möjligt förbättra den om de tar provet igen, ett antagande som i studien visar sig vara uppfyllt.
Fredagen den 25 september försvarar Per-Erik Lyrén, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet, sin avhandling med titeln "A Perfect Score. Validity Arguments for College Admission Tests". Svensk titel: "En perfekt poäng. Validitetsargument för urvalsprov till högskolan". Disputationen äger rum kl 13.15 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Stephen G. Sireci, Center for Educational Assessment, University of Massachusetts, Amherst, USA.
För mer information, kontakta:Per-Erik Lyrén, Umeå universitetTelefon: 090-786 5083, 070-348 7508
E-post: Per-Erik.Lyren@edmeas.ͯÑÕÊÓƵ
Redaktör: Eva Stoianov