ͯÑÕÊÓƵ

Hanna Lindström, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

BildMattias Pettersson

Även om offentlig sektor står för en relativt liten andel av marknaden för livsmedel kan den gemensamma köpkraften bidra till en ökad grön omställning bland svenska jordbrukare.

De senaste årtiondena har ekologisk livsmedelsproduktion fått stor uppmärksamhet i diskussioner kring förverkligandet av Sveriges och EU:s miljömål. EU uppmuntrar medlemsländer att tillämpa grön offentlig upphandling för att få offentlig sektor att öka sina ekologiska livsmedelsinköp och därmed skapa incitament för jordbrukare att ställa om sin produktion. I Sverige har det funnits subventioner för ekologiskt jordbruk sedan mitten av 90-talet och 2006 satte Sveriges riksdag upp ett mål om att 25% av offentlig sektors livsmedelskonsumtion skulle vara ekologisk.

– Effekten av grön offentlig upphandling som ett miljöpolitiskt styrinstrument är inte självklar. Den beror exempelvis på den offentliga sektorns storlek som köpare, dess kapacitet att implementera denna typ av policy, samt privata konsumenters priskänslighet. Konsumenters priskänslighet för ekologisk och konventionell mat och detaljhandelns prissättningsstrategier är också centrala för att subventioner ska få avsedd effekt på ekologisk livsmedelsproduktion. Men trots att det finns ett stort politiskt intresse för ekologisk livsmedelsproduktion i Sverige saknas det i hög utsträckning empirisk forskning om dessa faktorer, säger Hanna Lindström, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

Ekologiska livsmedelsinköp ökar andelen ekologisk jordbruksmark

I sin forskning har Hanna Lindström därför studerat hur grön offentlig upphandling kan fungera som ett miljöpolitiskt styrinstrument. Hon har analyserat svenska kommuners ekologiska livsmedelsinköp över tid.

– Mer specifikt har jag undersökt relationen mellan offentlig sektors ekologiska livsmedelsinköp och ekologisk jordbruksmark i Sverige. Resultaten visar att ekologiska livsmedelsinköp har en positiv effekt på mängden ekologisk jordbruksmark, och att denna effekt framförallt kan kopplas till den samlade köpkraften hos svenska kommuner. Jag har också studerat vilka faktorer som kan tänkas påverka svenska kommuners nyttjande av grön offentlig upphandling. Resultaten visar att trots att policys som syftar till att öka kommunens ekologiska livsmedelsinköp är frivilliga, och kostsamma, implementeras de ändå i hög utsträckning.

Konsumenter känsliga för prisförändringar på ekologisk mjölk

Med hjälp av uppgifter från mejeriindustrin och detaljhandeln har Hanna Lindström också undersökt frågor kring skillnader i efterfrågan och prissättning mellan ekologisk och konventionell mjölk.

– Genom att använda data på streckkodsnivå för ekologiska och konventionella mjölkprodukter skattar jag svenska konsumenters priskänslighet, dvs hur mycket efterfrågan på mjölk förändras när priset förändras. Jag kan se att efterfrågan på ekologisk mjölk är mer priskänslig än efterfrågan på konventionell mjölk och att konsumenterna verkar ha starka preferenser för de traditionella leverantörernas märken. Jag undersöker också pristransmissionen, dvs. hur konsumentpriset påverkas av höjningar, respektive sänkningar av mjölkpriset från mejerierna. För konventionella mjölkprodukter pekar resultaten på s.k. positiv asymmetri. Det innebär att en höjning av mjölkpriset från mejerierna kommer märkas mer och snabbare för konsumenterna, jämfört med en prissänkning. När det gäller ekologisk mjölk är denna positiva asymmetri inte lika framträdande, och konsumenterna kommer därmed att uppleva mindre skillnader i priset på ekologisk mjölk när mejerierna höjer eller sänker sina priser gentemot detaljhandeln.

Offentlig sektor kan bidra till ekologisk omställning

I sin avhandling kan Hanna Lindström visa på den potential som finns hos grön offentlig upphandling till att bidra till en ökad ekologisk livsmedelsproduktion. Hon ger också en tydligare bild av hur efterfrågan på och prissättningen av ekologiska livsmedel ser ut inom svensk detaljhandel.

– Tillsammans med mina kollegor kan jag visa att även om offentlig sektor står för en relativt liten andel av marknaden för livsmedel kan den gemensamma köpkraften bidra till en ökad omställning bland svenska jordbrukare. Jämfört med tidigare studier från andra marknader finner jag också en relativt hög priskänslighet gentemot ekologisk mjölk bland svenska konsumenter. En förklaring kan vara svenska konsumenters starka preferenser för traditionella märken, vars lokala anknytningar måhända redan appellerar till konsumenternas miljömedvetenhet. Dessa nya kunskaper kring grön offentlig upphandling, priskänslighet, och pristransmission bidrar till att myndigheter och praktiker har bättre möjlighet att utforma effektiva policyförslag, säger Hanna Lindström.