NYHET Knakande och knackningar som framkallar rysningar. Klämtande klockor, tunga fotsteg och hjärtslag. Påträngande andetag, ylande vind, mullrande åska och rasslande löv. Det är några av de många ljud som hörs i hus, rum, tortyrkammare och kistor i gotiska noveller och som nu har analyserats och klarlagts i en ny avhandling av Elena Glotova vid Umeå universitet.
Elena Glotova, doktorand, Institutionen för språkstudier
BildPer MelanderTrots att det handlar noveller som skrevs för nästan 200 år sedan framkallar de kusliga ljudlandskapen fortfarande rysningar hos sina läsare
– Ljudens betydelse i gotisk litteratur går inte att överdriva, eftersom ljud är avgörande för olika uttryck av gotiska teman, som övernaturliga uppenbarelser, förföljelse eller instängdhet, säger Elena Glotova.
Hennes utforskning av gotiska noveller visar hur gotiska ljudlandskap representerar ett kommunikationssystem, där ljud förmedlar information om förhållandet mellan lyssnaren och de fiktiva rum hen befinner sig i.
– Ljud i gotiska noveller berikar den visuella gestaltningen av platser och bidrar till skapande och återskapande för lyssnarens känsla av identifikation och igenkänning.
– Dessutom understryker mitt projekt förekomsten av liminalitet (känslan av att vara mittemellan) i alla de delar som finns i de gotiska ljudlandskapen; tvetydiga ljud, transformerbara platser, gränsidentiteter och instabila tillfälligheter.
Hon säger att det var lite oväntat att se hur den nära ”läsningen” av ljud avslöjade intimt förbundna och intrikata kopplingar mellan 1800-tals författare på respektive sida av Atlanten. Till exempel mellan Edith Nesbit eller Matthew, Phipps Shiel och den kanoniske Edgar Allan Poe.
Ett ytterligare bidrag i studien har att göra med förhållandet mellan ljud och tid:
– Gotiska ljud döljer händelseflöden genom att öka eller sakta ner tidens omfång och transporterar lyssnaren till det förflutna eller andra alternativa dimensioner.
– I en annan och mer ”handgriplig” mening är gotiska noveller ofta fyllda av klockor. Allt ifrån konventionella klingande sovrumsklockor, klockor som klämtar, eller till mer egendomliga jättelika urverk.
Hennes eget förhållande till gotisk litteratur började i tidig ålder genom läsning av ryska folksagor och Nikolai Gogols samlade verk.
– Mina bokhyllor fylldes sedan av Edgar Allan Poes noveller och Stephen Kings romaner. Jag växte upp med att läsa och älska dessa böcker. Så småningom fick läsningen av gotisk fiktion mig att tänka på hur mycket i den genren som handlar om psykologiska aspekter – om rädslor, stress och påfrestningar i vardagen – något som sedan ledde mig till att forska på riktigt.
Elena Glotova säger att hon i början av sina doktorandstudier ville jobba med ett större och mer omfattande projekt om hur stress, rädsla och påfrestningar beskrivs i fiktionslitteratur. Sedan begränsade hon sin studie och fokuserade på ljud som källa till rädsla, oro och stress. Idén om gotiska ljudlandskap, kombinationen av ljud- och ljudmönster i gotiska noveller, började ta form.
– De soniska (ljudmässiga) egenskaperna i gotisk fiktion är något som är outforskat, särskilt när det kommer till systematiska sammankopplingar mellan ljud, lyssnare och miljö i noveller av 1800-tals författare. Insikter från tvärvetenskapliga ljudstudier, i synnerhet Murray Schafers soundscape-ideologi, har gett mig användbara teoretiska och metodologiska verktyg.
Elena Glotova påpekar vidare hur hennes studie kan bidra till litteraturvetenskapen i allmänhet, till ljudstudier i litterära verk och till forskningsfältet medicinsk humaniora.
– Förhoppningsvis kommer mina resultat att påverka forskningen inom dessa områden, och i synnerhet i skärningspunkten mellan den naturliga och sociala ljudvärlden och de litterära ljudlandskapen, och att fler upptäcker fördelarna med att använda ljudlandskapsteorier i litterära analyser.
Under det sista året av sina doktorandstudier har hon reflekterat över hur pandemin förändrat de urbana ljudlandskapen. Särskilt i de städer där det varit totala nedstängningar. Från högljutt buller till illavarslande tystnad. En tystnad som i gotiska noveller är ett lika kraftfullt element som olika ljud för att framkalla fasa och skräck.
– Vissa gotiska noveller skildrar snabba växlingar mellan ljud och tystnad. Där tystnad döljer en kuslig närvaro och förknippas med rädslan för det okända. Dessutom kan tystnad bland gotiska karaktärer betyda frånvaro av en röst och begränsad auktoritet.
– Det intensiva och fysiska förverkligandet av ångest och osäkerhet i gotiska noveller gör dem mycket relevanta och begripliga även idag – trots att det var längesedan de skrevs.
Fredag 11 juni försvarar Elena Glotova, i engelsk litteratur, sin avhandling .
Disputationen äger rum kl. kl. 10:00-12:00 i Humlab, H1, och går att följa
Opponent är Syivia Mieszkowski, professor, Department of English and American Studies, University of Vienna.
