Bild: Mattias Pettersson
REPORTAGE Oron för morgondagens samhälle i klimatförändringarnas kölvatten är något som Barbara Schumann, Jon Moen och Rickard Lindberg delar. De arbetar på olika sätt vid sina olika institutioner för att forma framtiden genom hållbar utveckling.
Arbetar som: Forskare vid institutionen för folkhÀlsa och klinisk medicin.
±áÂáĂ€°ùłÙ±đŽÚ°ùĂ„Č”Čč: Epidemiologi och global hĂ€lsa.
łąĂ€ČőłÙŸ±±èČő: Studie i sambandet mellan temperaturökningen och dödlighet (under produktion).
Arbetar som: Professor i ekologi.
±áÂáĂ€°ùłÙ±đŽÚ°ùĂ„Č”Čč: Hur vi ska fĂ„ ett mer hĂ„llbart samhĂ€lle som förbrukar mindre resurser.
łąĂ€ČőłÙŸ±±èČő: Applying for resilience thinking to production ecosystems (2014).
Arbetar som: HÄllbarhetssamordnare och studievÀgledare vid Handelshögskolan.
±áÂáĂ€°ùłÙ±đŽÚ°ùĂ„Č”Čč: Utveckling som Ă€r lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar sĂ„vĂ€l ekonomisk, socialt som miljömĂ€ssigt.
łąĂ€ČőłÙŸ±±èČő: New Transportation Technology: Norm Activation Processes and the Intention to Switch to an Electric/Hybrid Vehicle (2016).
Barbara Schumann, Institutionen för folkhÀlsa och klinisk medicin.
BildMattias PetterssonInom folkhÀlsovetenskap Àr det viktigt att belysa hur klimatförÀndringar kan leda till ökande hÀlsoproblem i vÀrlden. Barbara Schulman har varit drivande i att utveckla kursen "HÀlsa, miljö och hÄllbarhet" som under vÄrterminen 2017 gavs för första gÄngen.
â Masterkursen i folkhĂ€lsovetenskap behövs mer Ă€n nĂ„gonsin just nu dĂ„ vĂ€rlden stĂ„r in- för en förĂ€ndring, oavsett vi vill det eller inte. Tanken bakom kursen Ă€r att lĂ€ra ut vilka hĂ€lsofaror som förknippas med miljöproblem och hur vi kan skapa samhĂ€llen som Ă€r mer motstĂ„ndskraftiga mot klimatförĂ€ndringarna. SamhĂ€llet mĂ„ste anpassa sig dĂ„ vi i framtiden exempelvis kan fĂ„ se ökad förekomst av denguefeber och malaria, dessutom i nya omrĂ„den jĂ€mfört med tidigare, pĂ„ grund av stigande temperaturer och för- Ă€ndrade nederbördsmönster.
Tidigare hade vi en forskarkurs "Climate change and health research methods", men vi utvecklade den nya kursen för att se det bredare perspektivet och fÄ en mer generell syn pÄ hÄllbar utveckling, nÄgot som gÄr djupare Àn bara klimatförÀndring. Vi har hittills lÀrt oss mycket frÄn den första terminen dÄ vi ser ett tydligt behov av att projektarbetet under kursen kan pÄbörjas tidigare.
â Den hĂ„llbara utvecklingen Ă€r viktig för vĂ„r framtid och pĂ„ vĂ„r institution sĂ„ har Ă„t- gĂ€rder vidtagits. Vi uppmuntrar exempelvis kollegorna att ta tĂ„g, eller att hĂ„lla skypemöten istĂ€llet för lĂ„nga resor med flyg. PĂ„ enheten köper vi ekologiskt te och kaffe till fikarummet och pĂ„ enhetsdagarna blir det i första hand köttfri och lokalproducerad mat.
Jon Moen, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
BildMattias PetterssonSedan 2008 ska alla civilingenjörsstudenter vid UmeÄ universitet lÀsa kurser inom hÄllbar utveckling. Jon Moen, professor i Ekologi, arbetar med att förÀndra denna del av utbildningen och ge mer tyngd Ät hÄllbarhetsperspektivet.
â NĂ€r studenterna kommer ut fĂ€rdigutbildade frĂ„n universitetet sĂ„ har de 30â40 Ă„r inom arbetslivet att vĂ€nta, och under den tiden kommer samhĂ€llet att förĂ€ndras pĂ„ ett genomgripande sĂ€tt. Vi behöver redan vid ut- bildningen förmedla insikten att vi stĂ„r inför en omstĂ€llning till ett mer hĂ„llbart samhĂ€lle och Ă€ven en förstĂ„else för vad den omstĂ€llningen kommer att medföra. Jag tycker att det hĂ€r Ă€r en av de största frĂ„gorna vi kan arbeta med och Ă€r nĂ„got som kommande generationer kommer att pĂ„verkas av.
I nulÀget sÄ Àr kursen om hÄllbar utveckling för mÄnga civilingenjörsstudenter nÄgot som man lÀser vid sidan om och som inte fÄr tillrÀckligt med tid i programmet. Det finns dock en plan för att förÀndra detta.
â Den hĂ„llbara utvecklingen Ă€r nĂ„got som alla studenter mĂ„ste ta pĂ„ allvar och jag hoppas att utbildningen ger rum för eftertanke. Ett nytt förslag vi arbetar med Ă€r att utforma kurser för hela programmets lĂ€ngd. SĂ„ att studenterna i början kan fĂ„ en ingĂ„ng med en teoretisk grundkurs sĂ„ tidigt som möjligt och avsluta med en problembaserad projektkurs för att fĂ„ ett flöde och ett slut.
Rickard Lindberg, Handelshögskolan.
BildMattias PetterssonPÄ Handelshögskolan vid UmeÄ universitet Àr hÄllbarhet nÄgot som genomsyrar det mesta, frÄn mission och vision till enskilda utbildningsplaner. Varje Är genomförs en temadag om hÄllbar utveckling. En av de ansvariga Àr Richard Lindberg.
â Vi vill skapa ett tillrĂ€ckligt intressant evenemang med temadagen som fĂ„r studenterna sjĂ€lva att aktivt vilja delta i diskussionen. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att bjuda in gĂ€stförelĂ€sare frĂ„n nĂ€ringsliv och organisationer som arbetar med dessa frĂ„gor pĂ„ nationell eller internationell nivĂ„. Temat för dagen, som har genomförts i fyra Ă„r, har varierat. Den underliggande röda trĂ„den har dock alltid varit brytpunkten mellan den ekonomiska sektorn och dess hĂ„llbarhetsutmaningar med exempelvis bĂ„de klĂ€dbranschen och livsmedelsbranschen i fokus. HĂ„llbarhet Ă€r en viktig frĂ„ga som studenterna mĂ„ste fĂ„ med sig inkluderad i utbildningen vilket skapar eftertanke och handling ute i arbetslivet. Temadagen kan ses som ett skyltfönster för dessa frĂ„gor.
â En stor utmaning vi ser med hĂ„llbar utveckling Ă€r att det tar tid att fĂ„ ett brett genomslag i en sĂ„ stor organisation. PĂ„ institutionsnivĂ„ jobbar vi med hĂ„llbar utveckling genom ett fokus pĂ„ de tre huvudomrĂ„dena utbildning, forskning och samverkan med tillĂ€gget direkt miljöpĂ„verkan.
Text: Markus VĂ€limaa
Foto: Mattias Pettersson
Denna artikel publicerades i tidningen Aktum nr 2 2017.