PORTRÄTT Med föräldrar som är kemister och en uppväxt på Kemigränd i Umeå är vägen utstakad. Henrik Antti följde den och är en av universitetets professorer. Hans forskning handlar om att göra molekylära kartor över mängder av små molekyler i kroppen som kan spela roll vid sjukdom.
Han Àr mitt i en intensiv undervisningsperiod nÀr vi ses. Som programansvarig för det treÄriga Life Science-programmet Àr det Henrik Anttis uppgift att se till att de nya studenterna fÄr en bra start. De fÄr labba med att framstÀlla antibakteriella substanser.
Under temat "Modern forensics" löser de fiktiva brott med molekylÀrbiologiska och kemiska metoder och nÀr de utforskar blodets kemi i relation till diet och trÀning, fÄr de trampa motionscykel och göra tester i Idrottslabbet pÄ Universitetet. Dessutom gnuggas studenterna i presentationsteknik och statistiska metoder, ett nytt grepp.
â I Ă„r har vi ocksĂ„ lagt in en repetitionsvecka med basal kemi, samt att vi för första gĂ„ngen testar examination av specifika praktiska kunskaper pĂ„ labb. Vi jobbar mycket med att kurserna ska hĂ€nga ihop, sĂ„ att studenterna har rĂ€tt bas för nĂ€sta kurs, sĂ€ger Henrik Antti.
Han gillar att undervisa och har gjort det sedan doktorandtiden.
â Fast jag tycker vi tĂ€nker pĂ„ ett annat sĂ€tt kring undervisning nuförtiden. Vi Ă€r mer fokuserade pĂ„ studenternas lĂ€rande och att de sjĂ€lva ska kunna se sin utveckling. Det mĂ„ste finnas en tydlig mening med varje övning, vad vi vill uppnĂ„ och varför.
Kandidatprogrammet i Life Science ges pÄ engelska och mÄnga av studenterna kommer frÄn andra lÀnder, bÄde inom och utom Europa.
â Det blir en internationell miljö. Det Ă€r viktigt för alla, de flesta Ă€r inte engelsksprĂ„kiga i grunden, men hĂ€r fĂ„r de en bra utbildning i kemisk-molekylĂ€rbiologisk "forskningsengelska". Jag tror det ger mer sjĂ€lvförtroende att sedan söka sig utomlands för vidareutbildning och forskning.
â NĂ€r vi startade programmet var vi oroliga att engelskan skulle skrĂ€mma bort de svenska studenterna, men effekten Ă€r snarare tvĂ€rtom, sĂ€ger han.
Jag tycker vi tÀnker pÄ ett annat sÀtt kring undervisning nuförtiden. Vi Àr mer fokuserade pÄ studenternas lÀrande och att de sjÀlva ska kunna se sin utveckling. Det mÄste finnas en tydlig mening med varje övning, vad vi vill uppnÄ och varför.
Henrik Antti inte bara forskar om kemin i blodet, han har den i blodet. BĂ„de mamma och pappa Ă€r oorganiska kemister, Ă€ven om fadern senare blev lĂ€kare. NĂ€r Henrik var Ă„tta flyttade familjen till PiteĂ„. DĂ€r var det fotboll och hockey i PiteĂ„ IF som gĂ€llde â och kemi.
â Jag tyckte mycket om skolan och hade lĂ€tt för mig. Jag var vĂ€ldigt intresserad av kemi, men hade dĂ„ inga tankar pĂ„ att jag skulle bli nĂ„got inom det.
Henriks forskningsomrÄden Àr i dag kemometri och metabolomik. Inom metabolomik mÀter man och söker mönster i koncentrationer av jÀttemÄnga smÄ molekyler i exempelvis blod, urin eller vÀvnader i kroppen.
BildMattias PetterssonHan började lÀsa geoteknologi i LuleÄ, men upptÀckte snabbt att det inte var hans grej. I stÀllet flyttade han till UmeÄ och började lÀsa fristÄende kurser i kemi.
â PĂ„ den vĂ€gen Ă€r det. Vi hade en kurs i kemometri, dĂ€r vi hade Svante Wold som karismatisk och inspirerande förelĂ€sare. Jag blev fascinerade av Ă€mnet och valde senare att disputera inom det.
Idrotten har ocksÄ följt honom. Hockeyn övergav han visserligen efter gymnasiet, men Henrik fortsatte spela fotboll i TÀfteÄ IK Àven som doktorand.
â Det var jĂ€ttebra, jag fick mycket kompisar dĂ€r och fotbollen var ett andningshĂ„l, sĂ„ att man inte bara var pĂ„ universitetet.
Henriks forskningsomrÄden Àr i dag kemometri och metabolomik. Inom metabolomik mÀter man och söker mönster i koncentrationer av jÀttemÄnga smÄ molekyler i exempelvis blod, urin eller vÀvnader i kroppen.
â Vi mĂ€ter alltid i relation till nĂ„gon sorts förĂ€ndring. Det kan handla om en sjukdom, en trĂ€ningssituation eller respons pĂ„ en medicinsk behandling. SĂ€g att vi följer 1 000 personer över tid och mĂ€ter över 1 000 molekyler i blodet hos dem, det blir enorma mĂ€ngder data.
Det Àr i arbetet med att fÄ ut nÄgot vettigt ur alla siffrorna som kemometrin kommer in i bilden. SÄ kallade multivariata statistiska metoder anvÀnds för att analysera processer och förstÄ komplexa samband.
â Vi försöker fĂ„ fram molekylĂ€ra "kartor" som Ă€r lĂ€tta att tolka för att förstĂ„ kemin i det som hĂ€nder i kroppen.
Henrik Antti har en rad forskningsprojekt i gÄng i samarbete med lÀkare och medicinska forskare. De största handlar om cancer.
â Vi tittar pĂ„ hur man kan ta fram mer specifika diagnosmetoder och skrĂ€ddarsy behandlingar för individen.
Andra projekt rör neurologiska sjukdomar och infektioner. Oxford University har en enhet för tropiska sjukdomar i Vietnam och i samarbete med forskare dÀr söker Henrik med medarbetare efter markörer i blodet som kan avslöja om en person bÀr pÄ tyfoidfeber.
â Tyfoidfeber drabbar ofta barn och unga personer i omrĂ„den med dĂ„liga sanitĂ€ra förhĂ„llanden och man kan bĂ€ra pĂ„ smittan utan att fĂ„ symptom. A och O Ă€r att snabbt diagnosticera och gĂ„ in med rĂ€tt behandling. Hittar vi en markörpanel för sjukdomen har vi löst ett problem, dĂ„ kĂ€nner man att man gör nĂ„got viktigt.
Att intressera fler ungdomar för kemi Àr en stÀndig utmaning. PÄ mÄnga sÀtt Àr det en svÄrare nöt att knÀcka Àn de problem forskningen stÀller honom inför, tycker Henrik.
â MĂ„nga har en negativ bild av kemi, de associerar till farliga kemikalier och miljöproblem. Jag tror att vi mĂ„ste vĂ€nda pĂ„ steken och visa att vi som kemister kan lösa mĂ„nga problem med vĂ„ra kemiska kunskaper. Visst, det finns kemikalier som gör oss sjuka och förstör miljön, men förstĂ„r vi kemi kan vi ocksĂ„ hjĂ€lpa folk att bli friskare och förbĂ€ttra miljön. Vi mĂ„ste Ă€ndra riktning pĂ„ debatten!
Text: Anna-Lena Lindskog
Familj: sambon Viktoria och döttrarna Vendla och Vera.
Bor: i hus i TÀfteÄ utanför UmeÄ.
Mig sjÀlv med tre ord: nyfiken, glad, omtÀnksam.
OkÀnd talang: "kalenderbitare" i musik, gillar musiktÀvlingar och att sÀtta ihop egna musikquiz.
Gör pÄ fritiden: umgÄs med familjen, trÀnar, lyssnar pÄ musik och lÀser.