ͯÑÕÊÓƵ

Till stor del vet man vilka faktorer på arbetsplatsen som påverkar hälsa och prestation hos medarbetarna. Det saknas dock kunskap om organisatoriska friskfaktorer på olika nivåer som är mätbara och skapar god organisationshälsa. God organisationshälsa innebär en arbetsplats med låg andel arbetsmiljöproblem och låg andel ohälsa. Avsaknaden av praktiskt tillämpbara verktyg för att skapa organisationshälsa innebär att de flesta arbetsmiljöinsatser sker på individnivå, även om utmaningarna är organisatoriska.  

Syftet med projektet är öka kunskapen om vilka faktorer på organisatorisk nivå som bidrar till hälsa och god arbetsmiljö. Detta görs utifrån medarbetarenkäter och data som redan finns tillgängliga inom många kommuner och regioner. I första fasen i projektet har data från en större västsvensk kommun (Borås stad) använts. För att se resultat över tid och har man valt att använda mätningar från 2021 och 2023.​

Elin Forsell, som inom ramen för sin doktorandutbildning forskar i projektet berättar:

– Vi jobbar med att ta fram ett index på organisationshälsa baserat på två frågor i medarbetarenkäten; upplever individen hälso- eller arbetsmiljöproblem och hur stora konsekvenser får det på prestationen i arbetet. En viss grad av problem och nedsatt prestation kan vara oundvikligt men vi ställer frågan: när blir det ett problem?

det finns ett stort behov av att diskutera dessa frågor

Workshops ett sätt att inkludera organisationerna

För att göra deltagande organisationer inkluderade i projektet har man arrangerat workshops med parter från HR, företagshälsa och andra personer på strategiska och operativa positioner. Elin fortsätter:

– Vi har fått deras reflektioner och erfarenheter av hur man arbetar med detta. Hur man på en övergripande nivå resonerar kring friskfaktorer och organisationshälsa. Resultatet visar att det är både komplext och kopplat till kontexten men att det är möjligt att skilja ut friska arbetsplatser med både frågor kring självskattad hälsa, arbetsmiljö och prestation, och personalstatistik. I diskussionerna och erfarenhetsutbytet har vi också kunnat identifiera faktorer i organisationen, på arbetsplatsen och på individnivå som bidrar till organisationshälsa. Det kan till exempel handla om att organisationen ger tillräckliga förutsättningar för att nå uppsatta mål, att teamarbetet fungerar, att chefen är stödjande och att på individnivå känna meningsfullhet och att kunna utvecklas i sitt arbete.

Parterna från deltagande organisationer har på det här sättet varit delaktiga i processen kring att ta fram ett index för organisationshälsa, som kommer att användas i fortsatta analyser för att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för att en arbetsplats ska ha organisationshälsa.

– Workshop:arna har varit väldigt uppskattade och visat att det finns ett stort behov av att diskutera dessa frågor och en efterfrågan på mer kunskap om att arbeta med friskfaktorer på organisatorisk nivå. Detsamma gäller metoder för att definiera och operationalisera vad friskfaktorer är i den specifika organisationen och hur en kan jobba med det på ett sätt som är anpassat för verksamheten, säger Elin.

Det framtagna indexet stöd i framtida analyser

– Med indexet ska arbetsplatser med organisationshälsa identifieras och sen ska vi analysera vilka områden på organisatorisk nivå som hör ihop med att en arbetsplats har organisationshälsa. Genom att använda befintliga data från organisationernas medarbetarenkäter ska vi försöka identifiera vilka faktorer som särskiljer de arbetsplatser som har organisationshälsa, berättar Elin. Hon fortsätter:

– Vi har också tillgång till personalstatistik som sjukfrånvaro och frisktal och där ser vi att de arbetsplatser som har organisationshälsa enligt den framtagna definitionen har signifikant lägre sjukfrånvaro i genomsnitt.

Erfarenheter så här långt

Jens Wahlström, som är projektledare för MORFAR, berättar om de utmaningar man stött på under projektets gång:

– Arbetsplatser benämns ibland olika i resultatet av medarbetarenkäten och i personalstatistik och då har det varit en utmaning att matcha dessa. Likaså att para ihop data från 2021 och 2023 i Borås Stad då det skett organisationsförändringar och enheter kan ha bytt namn. Genom samarbete med HR i organisationen har vi till viss del kunnat klarlägga detta. En annan utmaning är att det finns väldigt lite forskning på organisatoriska friskfaktorer och därmed saknas en god teoretisk grund att utgå ifrån i vår studie.

Vilka specifika organisatoriska faktorer har ni identifierat hittills som främjar god organisationshälsa?

– Det vi än så länge identifierat är baserat på deltagande organisationers beskrivning av hur de arbetar med friskfaktorer och då kan det handla om ledarskapet och att ha med friskfaktorer i arbetsmiljöarbetet, systematiskt och regelbundet. Ett stödjande ledarskap, förutsättningar för att nå uppsatta mål, fungerande team, kontinuitet och stabilitet på arbetsplatsen är faktorer som också lyfts, säger Jens.

Mer information

Du hittar mer information om MORFAR på deras projektsida: