6 290 016
personer deltog i riksdagsvalet 2014, vilket var 85,8 procent av de röstberÀttigade.
Bild: TT
REPORTAGE Det parti som levererar den mest trovärdiga beskrivningen av verkligheten kommer att lyckas bäst i höstens val. Det är en av få profetior som statsvetaren Magnus Blomgren är någorlunda säker på.
Med Ă„tta partier i riksÂdagen, och dessutom Feministiskt initiativ lurande i vassen, Ă€r det ingen brist pĂ„ politiska viljor om vad som ska upp pĂ„ agendan. Men vem styr egentligen vad som ska bli den stora valfrĂ„gan? Politiker, vĂ€ljare, journalister â eller kanske statsvetare?
â Eller rena tillfĂ€lligheter, sĂ€ger Magnus Blomgren som Ă€r prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen vid UmeĂ„ universitet.
â Ibland har det varit hĂ€ndelser som inte har gĂ„tt att förutse som pĂ„verkat valutgĂ„ngen, exempelvis sĂ€lÂdöden eller valstugereportaget som avslöjade hur valarbetare uttryckte sig rasistiskt. I dagens uppkopplade vĂ€rld reagerar man blixtsnabbt pĂ„ vad som sker, och det gör det Ă€nnu svĂ„rare att sia i förvĂ€g.
Fortfarande har de politiska partierna dock möjlighet att fÄ upp sina hjÀrtefrÄgor i debatten.
Magnus Blomgren.
â SjukvĂ„rden kommer Ă„tminstone Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att lyfta fram. De lĂ€r förmodligen ocksĂ„ lyckas med det. VĂ„rdfrĂ„gorna rör mĂ„nga vĂ€ljare, sĂ€ger Magnus Blomgren.
â Inför valet handlar det inte i första hand om att lansera lösningar, utan att prata sĂ„ att vĂ€ljarna kĂ€nner igen sig, om att fĂ„nga upp mĂ€nniskors rĂ€dslor, ilska och frustration. Det Ă€r viktigare att berĂ€tta om Agda som inte fĂ„r höftledsoperation, Ă€n att komma med en teknisk lösning om att strukturera om specialistvĂ„rden.
MigrationsfrÄgan finns alltid med, men om den ska bli en riktigt stor valfrÄga beror pÄ vad som hÀnder i omvÀrlden. Detsamma gÀller vÄld och kriminalitet. Regionalpolitik tror Magnus Blomgren dÀremot inte blir nÄgon stor valfrÄga.
â Dels bor mĂ„nga vĂ€ljare i storstan och Ă€r inte intresserade av regionalpolitik, dels har nationella politiker idag inte kvar sĂ„ mĂ„nga styrmedel i och med att mycket gĂ„r via EU:s fonder. Dessutom Ă€r partierna livrĂ€dda för att ge sig in i en diskussion om utjĂ€mningssystem, eftersom det innebĂ€r att man tar frĂ„n kommuner med mĂ„nga vĂ€ljare för att ge till kommuner med fĂ€rre vĂ€ljare.
ValutgÄngen Àr i Är extra oviss. Flera partier lever farligt nÀra riksdagens fyraprocentspÀrr samtidigt som vÀljarna har blivit rörligare.
En paradoxal effekt Àr att partierna blir rÀddare att sÀga vad de tycker. Man vill framstÄ som bÀst, utan att ha sagt för mycket som kan skrÀmma bort nÄgra vÀljare.
En stor frÄga inför valet Àr politikens Vem tar vem. FÄ tror idag att nÄgot av
de traditionella blocken fÄr egen majoritet.
â Det Ă€r inget unikt för Sverige att man pratar mindre om sakfrĂ„gor och mer om det politiska spelet. Det Ă€r pĂ„ ett sĂ€tt oundvikligt i det parlamentariska lĂ€get som Ă€r. Samtidigt hoppas jag Ă€ndĂ„ att debatten inför valet ocksĂ„ ska handla om vad man vill göra med makten och inte bara om vem man ska dela den med.
personer deltog i riksdagsvalet 2014, vilket var 85,8 procent av de röstberÀttigade.
Text: Ola Nilsson
Foto: TT
Denna artikel publicerades i magasinet TĂ€nk nr 1 2018.