REPORTAGE I den känsliga fjällmiljön kan man se klimatförändringarna med blotta ögat. Till forskningsstationen i Abisko kommer därför forskare från hela världen. En av verksamheterna som bedriver klimatstudier i de svenska fjällen är Climate Impacts Research Centre, CIRC, vid Umeå universitet.
Abisko naturvetenskapliga station, ANS, ligger 69 mil nordvÀst om UmeÄ. Knappt 4 mil öster om RiksgrÀnsen. Tio timmars tÄgresa frÄn UmeÄ.
â Jag fĂ„r ibland frĂ„gan om man inte kĂ€nner sig ensam i Abisko. Men AbiskoomrĂ„det Ă€r mycket populĂ€rt bland turister och forskare. SĂ€rskilt pĂ„ somrarna blommar verkligen Abisko upp, sĂ€ger Jan Karlsson, förestĂ„ndare för Climate Impacts Research Centre (CIRC) vid UmeĂ„ universitet.
Jan Karlsson Àr akvatisk forskare och förestÄndare för Climate Impacts Research Centre, CIRC, vid UmeÄ universitet. Han Àr ocksÄ professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
BildTomas UtsiSjÀlv har Jan Karlsson en hel karriÀr kopplad till Abisko. FrÄn 1998 som doktorand och senare som professor och förestÄndare för CIRC. Nu Àr han pÄ forskningsstationen nÄgra dagar per mÄnad och spenderar resten av tiden i UmeÄ.
Till sin hjÀlp har han numera projektkoordinator Keith Larson frÄn USA som hÄller stÀllningarna i Abisko. Sedan september 2013 bor Keith Larson Äret runt i en lÀgenhet pÄ forskningsstationen med sin familj.
Keith Larsons uppgift som projektkoordinator Àr att sköta den dagliga driften av CIRC och underlÀtta för forskare som kommer till Abisko. Men han har ocksÄ flera forskningsprojekt pÄ gÄng, bland annat fenologiprojektet Nuolja forskningsstig.
BildMattias PetterssonEnligt Keith Larson har Abisko mycket att erbjuda Àven för forskare utanför CIRC.
âVi har fina labb och riktigt bra utrustning. Hit kan man komma för att genomföra forskningsförsök, men Ă€ven för att skriva klart sin VR-ansökan eller fila pĂ„ sin artikel, till exempel. Man kan passa pĂ„ att ta sig ett vĂ€lbehövligt miljöombyte och Ă„ka skidor eller njuta av norrskenet. Och hĂ€r Ă€r köerna till labben obefintliga. Det Ă€r bara att höra av sig, sĂ€ger Keith Larson vĂ€lkomnande frĂ„n sitt kontor pĂ„ stationen.
ANS drivs av Polarforskningssekretariatet, och CIRC Àr de enda som har forskare hÀr Äret runt. Grupper frÄn andra lÀrosÀten runtom i vÀrlden kommer och gÄr. Stationen har byggts ut vid flera tillfÀllen och stilen Àr 60-talstrÀigt gulbrun. Korridorerna Àr smala och gÄngarna ringlar sig likt en labyrint i olika riktningar.
Vid besöket verkar byggnaden ligga i dvala och den riktiga sommarruschen har inte Ànnu dragit igÄng. MÄnga av de forskare som Àr hÀr har dessutom tagit sig ut i fÀlt.
En av dem Àr ekologen Judith Sarneel med projektet Teatime 4 Science. Hon kom till Sverige frÄn NederlÀnderna för att forska för fyra Är sedan. Till hösten ska hon börja undervisa i den nya kursen Arktiska ekosystem i Abisko.
En fördel med Abisko Àr att allt Àr sÄ vÀlorganiserat. Utrustning, bil och labb finns att hyra direkt frÄn stationen och det Àr nÀra till naturen.
â Landskapet runt Abisko erbjuder mĂ„nga olika klimatvariationer att studera, sĂ„ man behöver bara Ă„ka till nĂ€sta dalgĂ„ng för att fĂ„ en annan nederbörds- och klimatzon att jĂ€mföra sina studier med, berĂ€ttar Judith Sarneel.
Ekologen Judith Sarneel grÀver ner tepÄsar för att undersöka förmultningen. Judith Àr forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Climate Impacts Research Centre, och Àr pÄ besök pÄ Abisko naturvetenskapliga station (ANS).
BildTomas UtsiVi Àr pÄ vÀg ut till myren Storflaket. Det Àr ganska kyligt och regnet hÀnger i luften. Syftet med exkursionen Àr att grÀva ner tepÄsar som Judith Sarneel tre mÄnader senare ska grÀva upp för att mÀta graden av förmultning.
Samma myr Ă€r Ă€ven flitigt anvĂ€nd av andra forskare, sĂ€rskilt för permafrostundersökningar. Till bĂ€rplockarnas förtret kanske. Mitt bland undersökningsplatserna blommar det nĂ€mligen rikligt i vitt med vad som senare ska förvandlas till myrarnas guld â i alla fall honblommorna fĂ„r vi lĂ€ra oss.
à rligen pÄgÄr det 80 projekt pÄ ANS med totalt 6 000 gÀstnÀtter fördelat över cirka 500-600 forskare och studenter. CIRC med sina cirka 40 forskare hör till Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid UmeÄ universitet.
SÄ hÀr i slutet av juni Àr myggen i antÄgande, men de har inte riktigt dykt upp i full tropp Ànnu. VÄren hade nÀmligen varit kall, insekterna fÄ och pollineringen av vÀxter var dÀrför sen. De kvarvarande flÀckarna av snö pÄ fjÀllet Àr ocksÄ ovanligt tjocka sÄ det stÀller till med besvÀr för vissa forskare. En av dem Àr Maja Sundqvist som har fÄtt Àgna flera timmar extra Ät att ta sig upp till sitt forskningsfÀlt, sÄ henne hinner vi aldrig trÀffa.
Sylvain Monteux Àr doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Climate Impacts Research Centre, och Àr stationerad vid Abisko naturvetenskapliga station (ANS).
BildTomas UtsiSylvain Monteux, doktorand i ekologi, pÄverkas dÀremot inte av vÀdret just nu. Han har bott i Abisko i tre Är och har redan tillbringat mÄnga timmar med att bland annat mÀta djupet hos det aktiva jordlagret mellan permafrosten och markytan ute i fÀlt. Nu Àr hans forskning inne i ett stadie av dataanalys inne pÄ stationen innan det bÀr av pÄ semester hemma i Frankrike.
â Jag gillar Abisko. SĂ€songerna skiftar ordentligt vilket ger oss goda förutsĂ€ttningar att variera hur vi utför vĂ„ra studier. Och vi har verkligen kul tillsammans vid sidan av arbetet, sĂ€ger han nĂ€r han passar pĂ„ att ta en paus i solen utanför stationen tillsammans med forskarkollegor frĂ„n andra lĂ€roÂsĂ€ten och institut.
Keith, Sylvain och Judith Àr inte de enda som har kommit lÄngvÀga till Abisko för att forska. Faktum Àr att majoriteten av besökare pÄ ANS kommer frÄn andra lÀnder. Det mÀrks inte minst pÄ att alla skyltar och informativa lappar pÄ stationen finns pÄ engelska och i fikarummen stötte vi pÄ forskare Àven frÄn lÀnder som Kanada, Storbritannien, Danmark och Tyskland.
Just denna vecka hÄller CIRC med hjÀlp av forskare en rad seminarier under evenemanget Arktiska dagar i Abisko. Men populÀrvetenskapliga seminarier för allmÀnheten Àr ingen engÄngsföreteelse. CIRCs forskare Àr vana vid att sprida klimatforskning bland en intresserad allmÀnhet i Abisko sÄvÀl som i UmeÄ.
Det Ă€r inte bara forskning som bedrivs i Abisko, utan Ă€ven utbildning. Vi fick följa med Stig-Olof "Stickan" Holm, lektor i ekologi, med assistans av Hassan Ridha, pĂ„ en exkursion till dalgĂ„ngen KĂ€rkevagge nĂ„gra mil vĂ€ster om Abisko. Med oss hade vi ocksĂ„ 22 studenter frĂ„n sommarkursen FjĂ€llÂekologi.
Studenterna i sommarkursen FjÀllekologi gÄr ut hÄrt för att fÄ en humla i sin hÄv. VÀl fÄngad artbestÀms den och slÀpps sedan fri igen.
BildIngrid Söderberghâ Kursen bygger pĂ„ tvĂ„ omgĂ„ngar fĂ€ltstudier i Abisko med fokus pĂ„ fĂ„glar och vĂ€xter. Idag ska studenterna fĂ„ lĂ€ra sig om fjĂ€llhumlor och betandets pĂ„verkan pĂ„ flora och fauna, sĂ€ger Stig-Olof Holm medan vi vandrar lĂ€ngs spĂ„ngar över porlande bĂ€ckar.
Under början av besöket lyste ÄuonjĂĄvĂĄggi (Tjuonavagge) â det som i folkmun kallas Lapporten â med sin frĂ„nvaro bakom tjocka moln, men lagom till hemresan tittade den fram tillsammans med midnattssolen.
Text: Anna Lawrence
Foto toppbild: Thomas Utsi
Denna artikel publicerades i tidningen Aktum nr 3 2017.
Se fler bilder frÄn Abisko naturvetenskapliga station och CIRC.
Bild Ive Van Krunkelsven
Biblioteket pÄ Abisko naturvetenskapliga station, ANS, blickar ut över ett stilla TornetrÀsk. HÀr kan man i lugn och ro arbeta bland titlar som Svampar i skog och mark, Geomophology, Environment and Man och The Permafrost Environment.
Bild Tomas Utsi
Hannah Rosenzweig och Lara Schmitt kommer frÄn Tyskland och gör sin praktik i Keith Larsons fenologiprojekt. De har, tillsammans med Hassan Ridha, varit till stor hjÀlp för att mÀta snötÀcket, analysera markfukten och följa vÀxternas utveckling pÄ Noulja forskningsstig.
Bild Tomas Utsi
Studenten Moa Pettersson har fÄngat en polarhumla (Bombus polaris) pÄ vÀg upp till KÀrkevagge och visar upp den för Stig-Olof Holm och Hassan Ridha.
Bild Anna Lawrence
Invigning av Nuolja forskningsstig i Abisko. Stigen Àr ett medborgarforskningsprojekt och genom appen FjÀllkalendern kan den som befinner sig i svenska fjÀllen skicka in sina observationer och pÄ sÄ sÀtt bidra till forskning och miljöövervakning om effekterna av klimatförÀndringen. Projektet drivs av CIRC vid UmeÄ universitet, Abisko naturvetenskapliga station, Sveriges lantbruksuniversitet, Naturens Kalender och Naturum Abisko. Oddasat och SVT Àr pÄ plats för att göra ett nyhetsreportage om medborgarforskningen.
Bild Tomas Utsi
Judith Sarneel grÀver ner tepÄsar i forskningssyfte för att studera graden av förmultning i pÄsarna efter tre mÄnader.
Bild Tomas Utsi
Doktoranden Sylvain Monteux mÀter djupet pÄ det aktiva marklagret, det vill sÀga marken ovanför permafrosten för att studera hur vÀxters utbredda rotsystem pÄverkar mikroorganismer och i slutÀndan nedbrytningen av kol.
Bild Tomas Utsi
Biblioteket pÄ Abisko naturvetenskapliga station, ANS, blickar ut över ett stilla TornetrÀsk. HÀr kan man i lugn och ro arbeta bland titlar som Svampar i skog och mark, Geomophology, Environment and Man och The Permafrost Environment.
Hannah Rosenzweig och Lara Schmitt kommer frÄn Tyskland och gör sin praktik i Keith Larsons fenologiprojekt. De har, tillsammans med Hassan Ridha, varit till stor hjÀlp för att mÀta snötÀcket, analysera markfukten och följa vÀxternas utveckling pÄ Noulja forskningsstig.
Studenten Moa Pettersson har fÄngat en polarhumla (Bombus polaris) pÄ vÀg upp till KÀrkevagge och visar upp den för Stig-Olof Holm och Hassan Ridha.
Invigning av Nuolja forskningsstig i Abisko. Stigen Àr ett medborgarforskningsprojekt och genom appen FjÀllkalendern kan den som befinner sig i svenska fjÀllen skicka in sina observationer och pÄ sÄ sÀtt bidra till forskning och miljöövervakning om effekterna av klimatförÀndringen. Projektet drivs av CIRC vid UmeÄ universitet, Abisko naturvetenskapliga station, Sveriges lantbruksuniversitet, Naturens Kalender och Naturum Abisko. Oddasat och SVT Àr pÄ plats för att göra ett nyhetsreportage om medborgarforskningen.
Judith Sarneel grÀver ner tepÄsar i forskningssyfte för att studera graden av förmultning i pÄsarna efter tre mÄnader.
Doktoranden Sylvain Monteux mÀter djupet pÄ det aktiva marklagret, det vill sÀga marken ovanför permafrosten för att studera hur vÀxters utbredda rotsystem pÄverkar mikroorganismer och i slutÀndan nedbrytningen av kol.
