ͯÑÕÊÓƵ

Conflict, Security & Development, vol 22, 2022

Författarna: Johanna Söderstrom & Elisabeth Olivius

Vad handlar artikeln om?

Detta är introduktionsartikeln till ett specialnummer av tidskriften Conflict, Security & Development som handlar om metodologiska utmaningar i forskning om fred. De senaste åren har det hänt mycket när det gäller hur forskare förstår fred teoretiskt. Det har fört forskningen framåt till exempel när det gäller att beskriva och analysera olika typer av fred, och förklara variationer i hur fred ser ut och upplevs i olika samhällen och vid olika tidpunkter.  Vi menar att det behövs mer diskussion om hur forskare nu kan översätta dessa teoretiska framsteg till nya metodologiska verktyg och strategier, och det är vad vi har försökt bidra till med vår artikel, och med specialnumret som helhet.

Vad är idén bakom artikeln?

I vår artikel diskuterar vi tre specifika metodologiska utmaningar som vi menar aktualiseras av den teoretiska utvecklingen inom fältet, och behöver mötas för att bättre studera fred. Den första handlar om pluralism: till exempel så vet vi att fred i ett givet samhälle upplevs olika av olika människor och grupper med olika position och status i samhället. Därför är det viktigt att fredsforskningen lyckas fånga olika erfarenheter och perspektiv, och här kan det särskilt vara en utmaning att inkludera marginaliserade grupper i forskningsprojekt på ett sätt som ger dem möjlighet att dela sina perspektiv på sina egna villkor.

Den andra utmaningen handlar om att undersöka betydelsen av temporalitet – till exempel hur tid förstås och upplevs i en fredsprocess. Här diskuterar artiklar i specialnumret till exempel metodologiska strategier för att fånga och förstå glappet mellan dominerande föreställningar hur fredsbyggande, demokratisering eller återintegrering av tidigare soldater förväntas gå till, och hur de människor som deltar i dessa processer faktiskt upplever relationen mellan dåtid, nutid och framtid, och mellan krig och fred.

Den tredje utmaningen handlar om att utveckla metoder för att förstå betydelsen av affekter och känslor. Många nutida teorier om fred betonar att fred skapas i, och bör studeras genom att undersöka, vardagliga interaktioner och relationer mellan människor och grupper. Därmed blir de känslomässiga aspekterna av dessa interaktioner viktiga: att bygga fred kan handla om att gå från ilska och hat till ömsesidigt förtroende och en vilja till samarbete. Därför måste också forskningen kunna hantera dessa dimensioner, som ofta upplevs som svårfångade eftersom känslor oundvikligen är subjektiva och svåra att observera.

Hur har ni gått tillväga?

Vi har identifierat de tre utmaningarna utifrån en översikt av de senaste årens teoretiska utveckling inom fredsforskningen, och i dialog med existerande metodlitteratur. Utifrån detta har vi både skrivit vår introduktionsartikel, samt rekryterat författarna till specialnumrets olika bidrag som på olika sätt presenterar nya verktyg eller diskuterar sätt att hantera våra tre metodologiska utmaningar.

Vilken betydelse har detta inom forskningsfältet?

Vi hoppas och tror att vårt specialnummer kan bidra till att andra forskare ställer nya metodologiska frågor, och får nya idéer när det gäller vilka metoder och verktyg de skulle kunna använda för att studera fred. Därmed hoppas vi bidra till att föra viktiga metodologiska diskussioner inom fredsforskningen framåt.

Vilka kommer främst ha nytta av resultaten?

Först och främst kommer forskare som undersöker fred ha nytta av resultaten, men även till forskare inom andra fält kan specialnumret ge inspiration och användbara idéer. I förlängningen så är resultaten också viktiga för fredsbyggande i praktiken - genom att utveckla bättre verktyg och metoder för att forska om fred kan vi bättre förstå fred, och därmed också bättre stödja och bidra till att skapa fred.