Moment 1: Resursfördelningsteori (7,5 hp)
Momentet inleds med metodorientering, dÀr olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras.
Momentet fortsÀtter med att stÀlla upp teoretiska modeller inom vilka den enskilde ekonomiska aktörens agerande kan beskrivas och analyseras. Först studeras hur den enskilda konsumenten löser sitt resursfördelningsproblem, dvs hur konsumenten bestÀmmer vilka kvantiteter av olika varor och tjÀnster som man skall köpa samt hur mycket som skall bjudas ut av olika produktionsfaktorer, t ex arbetskraft. Företagets resursfördelningsproblem innebÀr att bestÀmma hur mycket som skall tillverkas samt pÄ vilket sÀtt som produktionen skall ske. Sedan studeras hur de enskilda aktörernas agerande samverkar till att bestÀmma priser och kvantiteter pÄ olika varor och produktionsfaktorer. Detta sker inom ramen för en partiell modell som beskriver hur jÀmvikten pÄ en enskild marknad etableras, men som bortser frÄn samspelet mellan olika delmarknader i ekonomin.
Komparativ statik intar en central roll inom sÄvÀl individ som den partiella analysen. HÀr studeras hur de ekonomiska aktörernas beteende, och dÀrmed Àven marknadsjÀmvikten, pÄverkas av olika hÀndelser. T ex hur pÄverkas priset pÄ bilar om konsumenternas inkomster ökar? SÀrskilt intresse Àgnas myndigheternas möjligheter att med hjÀlp av skatter och subventioner pÄverka resursanvÀndningen.
Momentet avslutas med en introduktion till allmÀn jÀmvikt, dvs frÄgestÀllningar som avser hela ekonomin snarare Àn en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsÀttningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvÀndning i ekonomin.
Moment 2: Internationell handel (7,5 hp)
Den grundlÀggande resursfördelningsteorin som inhÀmtats under moment 1 tillÀmpas under moment 2.
I momentet behandlas handelsteori och handelspolitik. HÀr studeras orsakerna till internationell handel, vinsterna av handel samt vilka effekter handeln fÄr för nÀringsgrensstrukturen i de lÀnder som bedriver internationell handel.
FrÄgan stÀlls ocksÄ hur ett land kan, och om ett land bör, pÄverka handelns inriktning och omfattning med handelspolitik och nÀringspolitik.
Avslutningsvis i detta moment analyseras olika aspekter av den ökande internationaliseringen av ekonomin med tonvikt pÄ konsekvenserna för Sverige och Europa.
Kursen ingÄr som en obligatorisk del i civilekonomprogrammet med handel- och logistisk inriktning.
Den hÀr kursen innehÄller tillfÀllen som Àr en del av ett program pÄ UmeÄ universitet. Du kan bara söka kursen om du gÄr det programmet. Information om ansökningstider och vad som gÀller för dig fÄr du frÄn din institution.
