ͯÑÕÊÓƵ

±õ²Ô²Ô±ð³óÃ¥±ô±ô

Kursen är uppdelad i följande fyra moment: Moment 1: Politisk filosofi och politiska ideologier (Political philosophy and political ideologies) (7,5hp/7,5 ECTS). Under momentet tar vi oss an flera av de mest grundläggande frågeställningarna för mänsklig samvaro. Fokus ligger på politiska ideologier, både klassiska och moderna. Vi tar avstamp i antiken och rör oss genom det politiska tänkandets historia. På vägen diskuteras centrala teman som t.ex. "människans natur", "frihet", "makt", "jämställdhet", "jämlikhet", "rättvisa" och "demokrati". Vi speglar en ständig spänning mellan konflikt och samarbete och får exempel på hur filosofer och ideologier argumenterat kring bland annat ovanstående begrepp och hur de kämpat för att förverkliga sina visioner. Moment 2: Politik och förvaltning i Sverige och EU (Politics and Administration in Sweden and the EU) (7,5hp/7,5 ECTS). Momentet inleds med att en bakgrund tecknas till det svenska politiska systemets utveckling. Därefter ges en översiktlig introduktion till det politiskt-institutionella systemet på olika nivåer "EU, staten, landstingen/regionerna och kommunerna" samt hur dessa olika nivåer länkar till varandra. Förhållandet mellan politik och förvaltning uppmärksammas särskilt. Kopplingar sker till den aktuella debatten om systemets problem och funktionssätt, särskilt i fråga om hur de olika nivåerna tillgodoser krav på en väl fungerande demokrati. Moment 3: Jämförande politik (Comparative politics) (7,5hp/7,5 ECTS); Momentet syftar till att ge breda kunskaper om andra länders politiska system samt en grundläggande förståelse för relationen mellan institutioner och beteende. Under momentet behandlas frågor som: Hur fungerar egentligen politiken i andra länder? Vilken roll spelar sådant som vilket valsystem eller vilken typ av regering som finns i ett land? Hur kan olika institutionella val påverka kvinnors politiska deltagande? Vilken skillnad gör demokrati och maktdelning i praktiken? Under momentet kommer vi att kritiskt granska de svar som finns i vedertagen litteratur. De studerande ges också möjlighet att börja utveckla egna svar på denna typ av frågor. Moment 4: Internationella relationer (International Relations) (7,5hp/7,5 ECTS). Kursen ger en bred introduktion till kunskaps- och forskningsområdet internationella relationer. Viktiga aktörer, processer och institutioner som agerar eller påverkar över nationella gränser studeras utifrån olika teoretiska skolbildningars syn på vad som är de centrala inslagen i området. Specifika politikområden tas också upp, liksom historiska utvecklingslinjer beträffande världspolitik och svensk utrikespolitik.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - återge grunddragen för den politiska filosofins historia och de politiska ideologiernas uppkomst och utveckling samt redogöra för hur moderna politiska diskussioner har en motsvarighet i gångna tiders politiska filosofi - diskutera och argumentera kring centrala teman inom politisk filosofi - översiktligt beskriva det svenska systemet för politik och förvaltning på olika nivåer, EU:s politiska system samt länkarna mellan dessa - återge huvuddragen i den svenska politiska utvecklingen under de senaste 200 åren - beskriva och jämföra politiska institutioner i olika länder samt visa förståelse för orsaker till och konsekvenser av institutionella val - översiktligt diskutera och exemplifiera den ömsesidiga relationen mellan institutioner och politiskt beteende - återge huvuddragen i den internationella politikens utveckling samt svensk utrikespolitik under 1900-talet och framåt - översiktligt diskutera orsaker till krig, nord-syd problematiken, de internationella organisationernas utveckling och roll i mellanstatligt samarbete samt det civila samhällets roll i internationella relationer utifrån olika teoretiska perspektiv - redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar - visa en grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom statsvetenskap - delta aktivt och självständigt i muntliga diskussioner.

µþ±ð³óö°ù¾±²µ³ó±ð³Ù²õ°ì°ù²¹±¹

Undervisningens upplägg

Självstudier är en viktig del av kursen. Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Dessutom kan tillkomma s.k. lärarfria timmar där de studerande själva skall organisera utformningen av studierna. Även olika debattövningar kan förekomma. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro kan vara obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.

Examination

Varje moment avslutas med examination. Examinationsformerna varierar beroende på vilka undervisningsformer som tillämpats. Både skriftlig och muntlig examination på föreläsningar och kurslitteratur förekommer. Rapporter, föredragningar och recensionsuppgifter liksom aktivitet vid seminarier kan också bilda underlag för betygsättning. Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För att få Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. TILLGODORÄKNANDE Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02). Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas. Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Varje moment avslutas med en kursvärdering.