ÍŻŃŐÊÓÆ”

"False"
UmeÄ universitet
printicon
Huvudmenyn dold.

Richard gör exjobb vid cancerforskningscentrum i världsklass

Allt började med en studieresa till CERN, världens största partikelfysiklaboratorium. Året därpå var Richard Skogeby tillbaka för att skriva sin masteruppsats. CERN-vistelsen öppnade dörren till Heidelberg i Tyskland och världens mest avancerade anläggning för cancerbehandling med tunga joner av kol.

Bild pÄ Richard Skogeby, student, teknisk fysik och sjukhusfysik

Richard Skogeby gör examensarbete pÄ German Cancer Research Center i Heidelberg, Tyskland.

PhotoTom Russ

– Jag gör mitt examensarbete vid German Cancer Research Center, DKFZ, berĂ€ttar han. Jag Ă€r med och utvecklar en ny sorts detektor som gör det möjligt för forskare att studera individuella cancercellers och frisk vĂ€vnads respons pĂ„ tunga joner.

Att komma som student till CERN var nĂ€rmast surrealistiskt, sĂ€ger Richard Skogeby. CERN samlar toppforskare frĂ„n hela vĂ€rlden – inriktade pĂ„ att nysta upp de allra mest svĂ„rlösta mysterierna om universum. HĂ€r finns vĂ€rldens största partikelaccelerator, 27 kilometer i omkrets. Forskare vid CERN har bĂ„de skapat world wide web och utvecklat de pekskĂ€rmar vi dagligen fingrar pĂ„ i vĂ„ra mobiler och surfplattor.

Envis med matten och fysiken

Men, vi backar nÄgra steg. NÀr Richard hösten 2011 började pÄ tekniskt-naturvetenskapligt basÄr vid UmeÄ universitet anade han inte att han nÄgra Är senare skulle hÄlla presentationer inför vÀrldsledande fysiker eller sitta pÄ samma möten som gamla nobelpristagare. DÄ var planen bara att lÀsa upp ett icke-godkÀnt mattebetyg frÄn gymnasiet.

– Jag var ganska dĂ„lig pĂ„ matematik och pĂ„ basĂ„ret kunde jag sitta Ă„tskilliga timmar för att greppa de mest simpla begrepp. Men, skam den som ger sig! Under fysikkurserna hade jag rymdfysikern Mats Forsberg som lĂ€rare och han var den som gjorde att jag fick upp ögonen för Ă€mnet. Fysik B, som kursen hette pĂ„ den tiden, var jag fast besluten att förstĂ„ pĂ„ riktigt. Jag stĂ€ngde in mig pĂ„ mitt rum tre veckor och gick metodiskt igenom hela boken, inklusive fördjupningsavsnitten pĂ„ slutet om strĂ„lningsfysik. NĂ€r tentaresultatet kom visade det sig att jag hade spikat alla frĂ„gor och jag bestĂ€mde mig för att fortsĂ€tta med fysiken och bli sĂ„ bra jag bara kunde pĂ„ just strĂ„lningsfysik.

"Dynamiskt och aldrig trÄkigt"

Nu gÄr Richard sista Äret pÄ civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med inriktning sjukhusfysik. Han har stortrivts som student vid UmeÄ universitet, gett jÀrnet i studierna och dessutom engagerat sig pÄ olika nivÄer inom kÄren NTK, och inom programmet, dÀr han suttit i styrelser, fullmÀktige, anordnat företagsevenemang, och varit med i utvecklingen av Teknisk fysiks 3D-labb.

Vad tycker du om studentlivet i UmeÄ?
– Riktigt dynamiskt och aldrig en trĂ„kig stund. Min studietid har varit den bĂ€sta tĂ€nkbara. Jag har fĂ„tt vara med om otroligt mycket lĂ€rorikt och roligt och fĂ„tt trĂ€ffa riktigt fantastiska mĂ€nniskor.

Tredje Äret pÄ programmet Àgnade han mycket kraft Ät att ordna en studieresa för klassen. FÀrden gick bland annat till CERN utanför GenÚve i Schweiz, dÀr svensken Hans Danielsson, teknisk koordinator för ett av experimenten, NA62, visade studenterna runt. Han blev ocksÄ Richards handledare nÀr han ett Är senare ÄtervÀnde till CERN för ett Ärs masterstudier.

Gjorde 13 projekt vid CERN

– Till en början var mitt uppdrag att utveckla en teknisk pryl, en sĂ„ kallad "gain monitor" som skulle sitta pĂ„ utsidan av ett detektorsubsystem. Men, min handledare upptĂ€ckte att jag verkade otroligt mycket mer intresserad av fundamental fysik, sĂ„ efter tvĂ„ veckor fick jag trĂ€ffa koordinatorn för dataanalys pĂ„ experimentet, Guiseppe Ruggiero. Han presenterade flera problem som var tillrĂ€ckliga för att hĂ„lla mig sysselsatt ett Ă„r framöver. SĂ„ jag bytte projekt!

NA62 studerar sönderfall av kaoner, en sorts instabil partikel, och hoppas kunna detektera 100 stycken av en speciell sorts sÀllsynt sönderfall, i hopp om att motbevisa den nuvarande standardmodellen inom partikelfysik.

NA62 bestÄr av 16 detektorsubsystem och Richards uppdrag blev att hÀmta data frÄn dessa detektorer, analysera och skriva algoritmer för att förbÀttra detektorns upplösning och korrigera för oönskade fel. Under sitt Är pÄ CERN utförde han 13 olika projekt inom dataanalys, simulering och laborationsbaserade experiment.

– Utöver det fick jag möjlighet att tillbringa en vecka i kontrollrummet för experimentet, dĂ€r jag tillsammans med andra fysiker ansvarade för datakvaliteten under körning av experimentet.

Precis strÄlningsterapi i Heidelberg

PÄ CERN trÀffade Richard en annan svensk, Daniel Björkman, som hade gjort sitt examensarbete pÄ DKFZ i Heidelberg. PÄ den vÀgen kom Àven Richard i kontakt med centret. I Heidelberg Àr de ledande pÄ behandling av cancer med koljoner - vÀrldens mest precisa metod inom strÄlningsterapi av tumörer.

– Fördelen med koljoner, framför fotoner som anvĂ€nds i 95 procent av all strĂ„lbehandling, Ă€r att frisk vĂ€vnad kring tumören tar vĂ€ldigt lite stryk, förklarar Richard. Koljoner anvĂ€nds dĂ€rför för vĂ€ldigt sjuka patienter, till exempel barn och Ă€ldre, och för att behandla tumörer nĂ€ra kĂ€nsliga organ, till exempel hjĂ€rnan.

Richard ingÄr nu i ett forskarteam som utvecklar en ny detektor till jonstrÄlningsanlÀggningen. Flera doktors- och masterstudenter Àr involverade i projektet. Richards roll Àr en liten pusselbit, att analysera data frÄn detektorn och se om signalen kan matchas till en viss partikel.

Hur har din vistelse i Heidelberg varit hittills?
– PĂ„ CERN lĂ€rde jag kĂ€nna en praktikant pĂ„ den tyska delegationen hos FN som annars studerade i Heidelberg. Genom henne har jag trĂ€ffat en massa hĂ€rliga mĂ€nniskor och fĂ„tt lĂ€ra mig mycket om Tyskland och kulturen hĂ€r. Jag har rest runt i Baden-WĂŒrttemberg och upplevt alla otroliga stĂ€llen hĂ€romkring. Favoriten Ă€r helt klart Ladenburg, en stad som bevarat sin medeltida prĂ€gel.

Vilka erfarenheter fÄr du utomlands som du inte skulle ha fÄtt pÄ hemmaplan?
– Det Ă€r karaktĂ€rsbyggande att ge sig pĂ„ de alldagliga systemen i ett annat land. Till exempel att fixa el och internet till sin lĂ€genhet – och efter ett Ă„r fĂ„r reda pĂ„ att man bör stĂ€nga av vĂ€rmen nĂ€r man Ă„ker hemifrĂ„n eftersom el Ă€r dyrt! Annars Ă€r det överhuvudtaget vĂ€ldigt lĂ€rorikt att lyfta blicken, och komma ut frĂ„n tryggheten som campus inger pĂ„ hemmaplan.

Studierna nĂ€rmar sig sitt slut, sista momentet Ă€r tvĂ„ mĂ„naders praktik pĂ„ sjukhuset i łŐĂ€ČőłÙ±đ°ùĂ„Čő. DĂ€refter kan Richard ta ut examen, bĂ„de som teknisk fysiker och sjukhusfysiker. Han Ă€r redan i gĂ„ng med ansökningar Ă„t alla möjliga hĂ„ll, inom och utom landet.

Hur ser arbetsmarknaden ut?
– För civilingenjörer i teknisk fysik Ă€r den Ă€r den mycket god, med mĂ„nga kvalificerade jobb, inte minst i de större stĂ€derna. För sjukhusfysiker finns möjlighet att jobba pĂ„ alla sjukhus med strĂ„lningsverksamhet som CT, vanlig röntgen, MRI, PET mm. Man kan ocksĂ„ jobba inom industrin, till exempel kĂ€rnkraftverk eller med att utveckla medicinsk teknik.

Vad skulle vara ditt drömjobb?
– Att fĂ„ vara delaktig i förverkligandet av nĂ€sta stora accelerator och experiment pĂ„ CERN, den sĂ„ kallade Future Circular Collider.

Vad skulle du sÀga till nÄgon som funderar pÄ samma utbildning som du gÄr?
– Kör hĂ„rt! Det mĂ„ste du om du ska ta dig igenom. Fysikinstitutionen i UmeĂ„ huserar ett gĂ€ng riktigt sköna och drivna mĂ€nniskor som verkligen Ă€r mĂ„na om grundutbildningen och studenterna. Programledningen med Maria Hamrin och Krister Wiklund har jobbat outtröttligt för att göra teknisk fysik till en utbildning i vĂ€rldsklass. Det jag har lĂ€rt mig pĂ„ utbildningen Ă€r helt klart konkurrensdugligt ute i vĂ€rlden.

FAKTA Richard Skogeby

űô»ć±đ°ù: 25 Ă„r.
Kommer frĂ„n: łŐĂ€ČőłÙ±đ°ùĂ„Čő.
Bor: i Heidelberg, Tyskland.
Familj: förÀldrar, storebror i Stockholm, lillebror i Lund.
UmeÄ med 3 ord: harmoniskt, prestigelöst, progressivt.
Mig sjÀlv med 3 ord: sÀllskaplig, energisk, strukturerad.
Oanad talang: utövade kampsport under tonÄren, kan fortfarande sparka ganska högt.
LÀser just nu: ett 70-tal fysikartiklar, saknar böcker.
Lyssnar pÄ: I need a dollar av Aloe Blacc.
Fritidsintressen: vandrar, umgÄs med vÀnner och spelar musik.

 

Text: Anna-Lena Lindskog
Foto: Tom Russ

Publicerad: 2017-10-11